1
Upplevd risk och upplevd krisberedskap inom barnomsorgen: betydelse av person- och arbetsrelaterade faktorer
Sammanfattning
Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av
sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken. Krav, kontroll, stöd och KASAM vara alla signifikant
relaterade till beredskapsfaktorerna. Endast KASAM hade samband med riskupplevelser. Personer med hög KASAM och högt stöd i kombination upplevde generellt mindre risk samt bedömde
beredskapen som bättre. Höga värden på dessa faktorer bidrar till en tryggare arbetsmiljö och bör således prioriteras.
Nyckelord. Beredskap, Riskupplevelse, KASAM, Krav, Kontroll, stöd.
Emmelie Ericson Annika Jansson
Psykologi C Ann Enander
Perceived risk and perceived preparednessin childcare: importance of personal and work related factors 1
Emmelie Ericson & Annika Jansson
Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University
Abstract
Risk and preparedness issues are currently of interest for many sectors. This study investigated how staff in Örebro’s childcare viewed risk and preparedness and how a sense of coherence (SOC) and requirements, control and support in work influenced these views. The study was based on polls containing items from the questionnaire OPS-nordic 34+, 13 SOC questions and original questions. 53 people participated. The result shows assessed preparedness as high
compared to perceived risk. Requirements, control, support and SOC were significantly related to preparedness. Only SOC was related to perceptions of risk. Combined high levels of SOC and support generally make for lower perceived risk and higher assessment of preparedness. This contributes to a safer workplace and should be prioritized.
Keywords: Preparedness, perceived risk, SOC, work requirements, Control, Support.
1
Upplevd risk och upplevd krisberedskap inom barnomsorgen: betydelse av person- och arbetsrelaterade faktorer
Riskerna i det moderna samhället karaktäriseras idag av en intensiv globalisering och utbredning (Quarantelli, 1998). Detta har bidragit till att risk- och beredskapsfrågor blivit mycket aktuella. Människor är inte längre benägna att skylla ödet för olyckor och katastrofer, utan söker istället svaret i mänskliga handlingar (Enander, 2005). Därmed anses också att olyckor bör kunna förebyggas. Ur ett psykologiskt perspektiv är det intressant att studera hur människor uppfattar risker samt hur den egna beredskapen bedöms. En definition av risk som omfattar dess sociala och psykologiska aspekter lyder: ”Risk är möjligheten att mänskliga handlingar och händelser leder till konsekvenser som påverkar det som människor
värdesätter” (Renn, 1998, ref. i Enander, 2005s. 17).
Internationell forskning visar att fler och nya grupper får roller i hantering av olika kriser. Krisforskaren Quarantelli talar om begreppet kollektiva kriser. Han menar att dessa utmärks av: (a) ett hot mot något som gruppen starkt värdesätter, (b) då den krisartade
händelsen inträffar kommer den plötsligt och oväntat, (c) behovet av ett kollektivt agerande är avgörande för gruppens framtid. Om krisen ignoreras och kollektiva åtgärder inte vidtas kommer konsekvenser att göra sig påminda längre fram i form av olika ekonomiska, psykologiska och sociala kostnader för gruppen (Quarantelli, 1998).
Grupper som ansvarar för krishantering kan identifieras utifrån ett flertal olika
aspekter. Sveriges lagstiftning lägger exempelvis stort ansvar för krishantering på kommunal nivå. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskapsyftar bland annat till att kommuner och landsting bör minska sårbarheten i sin verksamhet och upprätthålla en god beredskap. Med en extraordinär händelse avses en situation som avviker från det normala och som innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk. Ansvar för krishantering innehas även av de
Under senare år har ett flertal händelser uppmärksammats där barn och anställda inom barnomsorgen har utsatts för risk. Riskerna inom barnomsorgen omfattar allt från vardagliga företeelser till värre händelser såsom brand. I september 2006 inträffade exempelvis under tre veckors tid fem anlagda bränder på olika dagis i Skövde (Sveriges Television, 2006).
Tidigare forskning har främst fokuserat på hur människor i allmänhet ser på risk- och beredskapsfrågor. Däremot är det svårt att finna studier av hur specifika yrkesgrupper såsom personal med ansvar för sårbara grupper uppfattar och hanterar dessa frågor. Studier om allmänhetens syn på risker har visat att det finns flera orsaker till att människor kan vara ovilliga att vidta förebyggande åtgärder (Larsson & Enander, 1997).
Ett väldokumenterat forskningsresultat visar att individen har en benägenhet att se sig själv som mindre sårbar än andra. I psykologiska termer kallas fenomenet orealistisk
optimism (Weinstein, 1984, ref. i Larsson & Enander, 1997). Det är svårt att finna tidigare studier som har undersökt om detta fenomen även spelar in när en individ bedömer risken för dem som vistas i hennes omedelbara närhet. Tendensen att se sig själv som osårbar är starkast vid aktiviteter där man upplever en hög egenkontroll. Osårbarhetstänkandet kan bidra till att upprätthålla individens psykologiska välbefinnande och reducera negativa känslor i hot- och risksituationer, men kan även få negativa konsekvenser i form av en minskad vilja att vidta förebyggande åtgärder. Okunskap inför vad man ska förbereda sig på kan vara ytterligare en förklaring till varför människor är ovilliga att vidta beredskapsåtgärder (Larsson & Enander, 1997).
I en studie om motivation (Paton, 2003) framkom att skillnader i människors vilja att vidta beredskapsåtgärder kan relateras till individens känsla av meningsfullhet och sociala åtaganden. I samma studie fann Paton att utbildning och information med syftet att förbättra krisberedskapen i vissa fall minskar den allmänna uppfattningen om risknivån och därmed minskar även beredskapen. En tolkning av resultatet är att individen flyttar över sitt
personliga ansvar till någon annan. Individen förväntar sig att någon annan är bättre förberedd och kan hantera den eventuella krissituationen på ett bättre sätt. En konsekvens av detta kan bli att individen inte vidtar förebyggande åtgärder. En ovilja till beredskap kan även bero på att individen inte anser att eventuella förberedelser skulle göra någon skillnad om krisen verkligen inträffade (Paton, 2003).
Andra studier som genomförts inom det svenska försvaret har visat att planer för krishantering och en grundläggande stress- och krishanteringsutbildning behöver kompletteras med övning (Larsson & Kallenberg, 2006). Att i förebyggande syfte få repetera och tänka igenom olika handlingsalternativ ökar sannolikheten för att individen kommer att agera ändamålsenligt i en stressfylld situation (Larsson & Kallenberg, 2006).
Studier har i allmänhet visat på ett antal psykologiska faktorer som kan inverka på hur människor upplever risker samt påverka deras beredskap. Känsla av Sammanhang (KASAM) är ett exempel på en faktor av betydelse för individens förhållningssätt till olika former av stress. Antonovskys (2005) teori om KASAM menar att tilltron till den egna förmågan samt en uppfattning om livet som begripligt, meningsfullt och hanterbart är avgörande för
individens förmåga att hantera svåra situationer. Ett flertal studier har påvisat att människor med höga KASAM-värden upplever färre stressymptom och har en bättre hälsa än personer med låga KASAM-värden (Amirkhan & Greaves, 2001; Feld, Leskinen & Kinnunen, 2005; Hogh & Mikkelsen, 2005; Valerie, 1996). KASAM-teorin har sitt ursprung i det salutogena perspektivet som fokuserar på de faktorer som orsakar och ger en bestående och god hälsa. KASAM kan betraktas som en stabil, bestående och generell hållning till världen och livet. Denna inställning formas av livserfarenheter och stabiliseras vid tidig vuxenålder
(Antonovsky, 2005). I en finsk longitudinell studie jämfördes arbetslösa personer med icke-arbetslösa. Resultat från studien åskådliggjorde att KASAM- nivån är stabil över en längre tid (Feld et al., 2005).
KASAM utgörs av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. De tre delarna är starkt sammanlänkade (Antonovsky, 2005). Begriplighet syftar på den grad i vilken man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt begripliga. Hanterbarhet beskriver den utsträckning i vilken individen upplever sig ha tillräckliga resurser för att möta olika krav. Hanterbarhet bygger på att en förståelse kan skapas för det som sker i omvärlden.
Meningsfullhet betraktas som KASAM-begreppets motivationskomponent och är enligt Antonovsky den viktigaste av de tre komponenterna. Att uppleva meningsfullhet är avgörande för att kunna mobilisera sig inför en stressor. Förmågan att kunna hantera kriser och hot på ett effektivt sätt är beroende av KASAM i sin helhet (Antonovsky, 2005).
Det är svårt att finna tidigare studier som undersöker sambandet mellan personalens KASAM-värden och den upplevda beredskapen på arbetsplatsen. Ett flertal studier har dock påvisat samband mellan KASAM och upplevelse av risk.En studie (Valerie, 1996)
undersökte KASAM-värdet hos personal inom vårdsektorn i relation till hur dessa upplevde risker i arbetet. Det framkom att de med stark KASAM identifierade färre risker än vad anställda med svag KASAM gjorde. De med stark KASAM värderade även färre situationer som hotande. I en annan studie (Hogh & Mikkelsen, 2005) undersöktes personal inom vårdsektorn som dagligen riskerade att utsättas för våld i arbetet. Resultatet visade att
sannolikheten att utsättas för våld utgjorde en stark stressor. Till följd av detta försvagades de anställdas KASAM och personalen uppvisade ett flertal stressymptom. KASAM-nivån har visat sig påverka individens förmåga att hantera psykologiska stressorer såväl i arbetsmiljön som i privatlivet (Antonovsky, 2005).
Upprätthållandet av en låg stressnivå och ett högt KASAM-värde beror på olika psykosociala faktorer. Antonovsky kallade dessa Generella motståndresurser (GMR) och fastställde socialt stöd som ett viktigt exempel på en sådan. Det sociala stödet på arbetsplatsen har ofta en större betydelse vid stresshantering än de resurser den formella strukturen på
arbetsplatsen bidrar med i form av regler och policy (Antonovsky, 2005). Krav och kontroll är ytterligare exempel på faktorer som visat sig ha betydelse för stresshantering. Krav och kontroll-modellen togs fram av den amerikanske forskaren Robert Karasek i slutet av 1970-talet för att mäta hur människor upplevde krav i arbetet samt deras möjlighet att hantera och kontrollera dessa krav. Stödfaktorn är en viktig tillbyggnad på krav och kontroll-modellen. Det sociala stödet har i ett flertal studier visat sig ha en medierande effekt på upplevd stress. Socialt stöd anses tillgodose grundläggande mänskliga behov såsom trygghet, social kontakt, gillande och tillhörighet. Stödjande sociala relationer kan ge individen ökade möjligheter att praktiskt kontrollera och hantera sin livssituation(Cohen & Syme, 1985; House, 1981; House & Cottington, 1986; Johnson, 1986, ref. i Karasek & Theorell, 1990; Passer & Smith, 2003). Socialt stöd kan vara antingen instrumentellt eller emotionellt. Instrumentellt stöd kan vara tillgång till materiel, pengar, tid och utrustning. Exempel på emotionellt stöd är uppmuntran från arbetskamrater, chefer och familj.
Idag är krav-kontroll-stöd-modellen en väletablerad och mycket använd modell för att analysera psykosociala arbetsförhållanden och deras effekt på hälsan (Karasek & Theorell, 1990). Studier har visat att höga krav i kombination med en svag personlig kontroll skapar ett negativt spänningstillstånd som på sikt kan leda till psykisk och/eller fysisk ohälsa. En
kombination av höga krav, hög kontroll och starkt socialt stöd främjar å andra sidan utveckling och inlärning i arbetet (Karasek & Theorell, 1990; Le Blanc, de Jonge, & Schaufeli, 2000). Utifrån tidigare forskning om det sociala stödets betydelse för en
välfungerande arbetsplats, kan uttolkas att stöd från ledare även borde vara en viktig faktor för hur de anställda upplever beredskapen inför att hantera svåra situationer.
Idag har många arbetsplatser blivit allt mer riskfyllda. Kunskapen om hur specifika yrkesgrupper upplever risker och beredskap förknippade med arbetet är dock bristfällig. Med tanke på att barnen är en av samhällets mest sårbara grupper med särskilda behov av
omvårdnad och skydd utgör riskerna inom barnomsorgen och personalens beredskap inför dessa en särskilt angelägen fråga. Utifrån tidigare forskning kan såväl personrelaterade faktorer som arbetsrelaterade faktorer förväntas ha betydelse för den upplevda risken och den upplevda beredskapen hos personalen.
Syftet med denna uppsats är att studera upplevelse av risk- och krisberedskap bland barnomsorgspersonal. Vidare är syftet att studera om personalens syn på upplevda risker och deras upplevda beredskap inför hanteringen av dessa kan relateras till känsla av sammanhang och faktorer inom krav-kontroll-stöd modellen.
Frågeställningarna är följande:
1. Hur är upplevelser av risk relaterade till olika aspekter av beredskap?
2. Finns det samband mellanupplevelsen avkrav, kontroll, stöd, KASAM, risk och beredskap?
3. Finns det skillnader i upplevelse av risk och beredskap med hänsyn till ålder och antal år i yrket?
Metod Deltagare
Deltagarna i denna studie utgjordes av ett urval anställda inom barnomsorgen i Örebro kommun. Med barnomsorgspersonal åsyftas personal som arbetar med att ta hand om barnen på dagis och förskolor. Vid analysen av data har ingen distinktion mellan dessa gjorts. Av de 106 enkäter somdelades ut blev 53 besvarade, vilket ger ett bortfall på 50 %. Ett tydligt mönster visar att svarsfrekvensen hos de mindre dagisen och förskolorna var betydligt högre än hos de större barnomsorgsverksamheterna. Detta kan bero på dålig kommunikation då de större verksamheterna bestod av olika avdelningar med var sin personalgrupp som arbetade skilda från varandra. Uppdelningen av personalen kan ha resulterat i att merparten av personalstyrkan inte upplystes om enkäten.
Material
Den inledande delen av enkäten bestod av bakgrundsfrågorsom behandlade kön, ålder, antal år i yrket, anställningsform och utbildning inom barnomsorg. Den andra delen utgjordes av sju egenkonstruerade frågor kring upplevelsen av olika risker i arbetet. I denna del fick respondenterna ta ställning till vilka risker i arbetet de bedömde som störst.
Svarsskalan gick från obefintlig (1) till extremt stor (5) risk. Den tredje delen av enkäten bestod av frågor tagna från frågeformuläret QPS Nordic 34 +, som för denna studie mätte de anställdas upplevelse av krav, kontroll samt stöd från ledare i arbetet. Totalt utgjordes denna del av 2 egenkonstruerade frågor och 16 QPS Nordic-frågor. Av QPS Nordic frågorna mätte 4 krav, 6 kontroll och 8 stöd. Svarsskalan för krav-kontroll-stöd-delen gick från mycket sällan eller aldrig (1) till mycket ofta eller alltid (5). Vid beräkning av kravindex vändes
kravfrågorna tre och fyra i enkäten. QPS Nordic- formuläret har en god reliabilitet och validitet på de faktorer som formuläret avser mäta (Dallner, Gamberale, Olsson & Örelius, 1999). QPS Nordic är skapat av företaget Metodicum vilka gav oss tillstånd att använda formuläret. I den fjärde delen av enkäten ombads respondenterna att bedöma olika aspekter av den upplevda beredskapen inför att hantera potentiella hot- och krissituationer i arbetet. Denna del av enkäten innehöll dels egenkonstruerade frågor men även frågor om den upplevdakrisberedskapen, tagna från ett av Försvarshögskolans framtagna frågeformulär (Enander & Hede, 2004). Enkätens fjärde del (beredskapsdelen) bestod totalt av 26 frågor.Av dessa hade 22 en svarsskala som gick från (1) till (5) (se bilaga). Övriga fyra frågor hade svarsalternativen ”ja”, ”nej” och ”vet inte”. KASAM-frågeformuläret användes för att mäta hälsa och hur individen ser påsin livssituation (Antonovsky, 2005). Formuläret avser mäta begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.I sin fullversion består frågeformuläret av 29 frågor men för denna studie valdes en kortversion som omfattar 13 frågor (Antonovsky, 2005). Svarsskalan för KASAM är sjugradig. Alla frågor i enkäten hade fasta svarsalternativ
med undantag av den sista som utgjordes av en öppen fråga. Den öppna frågan gav respondenterna möjlighet att lämna egna synpunkter och tillägg gällande risk och svåra situationer på arbetsplatsen.
Procedur
Studien utgår ifrån en kvantitativ ansats. Urvalet utgörs av ett bekvämlighets- och klusterurval. Ett obundet slumpmässigt urval för hela barnomsorgen i Örebro kommun kunde inte genomföras på grund av ekonomiska och tidsmässiga skäl. För att få godkännande att genomföra studien kontaktades den ansvarige för Skolförvaltning sydost i Örebro kommun. Skolförvaltning sydost ligger närmast Örebro universitet. Efter att ha fått kommunens
godkännande kontaktades 12 av totalt 26 dagis och förskolor via telefon tills antalet deltagare i studien översteg 100. Samtliga 12 dagis och förskolor som tillfrågats valde att delta i
studien. Via telefon informerades personalen om studiens syfte, att Skolförvaltning sydost godkänt genomförandet, att deltagandet var anonymt och frivilligt samt hur utlämnandetav enkäten skulle gå till. En pilotundersökning genomfördes på 12 försökspersoner innan enkäten distribuerades. Personerna ombads ta ställning till frågornas innehåll, enkätens längd samt oklara formuleringar. Efter att ha tagit emot synpunkter på enkätens upplägg gjordes några korrigeringar. Då enkäten godkänts av handledaren kopierades den upp och
distribuerades. Den 17 november 2006 överlämnades enkäterna personligen till den anställd som först påträffades på varje dagis eller förskola. Denna person fick ansvaret att dela ut enkäterna till samtliga respondenter. Valet att inte söka upp varje anställd personligen gjordes på grund av tidsbrist samt på grund av att alla anställda inte var tillgängliga vid detta tillfälle. Vid överlämnandet av enkäterna delades även en kartong ut, i vilken de som valt att medverka i studien kunde lämna de ifyllda enkäterna. Kartongen var väl försluten för att säkra
skulle delta i studien. Vidare framhölls betydelsen av att all personal på dagiset eller förskolan skulle delges information, samt att de anställda skulle få en vecka på sig att besvara enkäten. Första bladet i enkäten utgjordes av ett följebrev som förklarade syftet med studien, samt att Försvarshögskolan i Karlstad stod bakom oss. De ifyllda enkäterna hämtades den 24
november 2006.
Statistiska analyser
För att bearbeta svaren från enkätundersökningen användes statistikprogrammet Statistical Package for the Social Science, (SPSS, version 11). Innan data matades in i SPSS numrerades enkäterna. Detta gjordes dels för att förhindra dubbelinmatning men också för att ha möjlighet att kunna kontrollera svaren i efterhand. Genomgång och kontroll genomfördes för samtliga enkätsvar för att säkerställa att ingen felinmatning gjorts. Analyser av deskriptiv data gjordes för att granska frekvensfördelningar. Data analyserades även med hjälp av korrelationsberäkningar och variansanalys.
Indexberäkningar och alphavärden
Utifrån frågorna i enkäten (se bilaga) kunde ett antal summavariabler respektive index bildas. Reliabiliteten i index testades med Cronbachs alpha. Följande bildades:
• Medelvärde för sex delfrågor om upplevd risk för olika händelser. Fråga (1 a-f ). Cronbachs alpha = 0,79
• Medelvärde för fyra delfrågor om upplevdakrav i arbetet. Fråga (1-4). Cronbachs alpha = 0,61
• Medelvärde för sex delfrågor om upplevd kontroll i arbetet. Fråga (1-6).Cronbachs alpha = 0,68
• Medelvärde för åtta delfrågor om upplevt stöd i arbetet. Fråga (1, 2 a-b, 3-7). Cronbachs alpha = 0,86
• Medelvärde för fyra delfrågor om upplevda förberedelser. Fråga (1-4) i beredskapsdelen. Cronbachs alpha = 0,77
• Summan för fyra delfrågor om upplevd beredskapsplanering. Fråga (5-8) i beredskapsdelen.
• Medelvärde för sex delfrågor om upplevd egen beredskap. Fråga (10 a-e, 13) i beredskapsdelen. Cronbachs alpha = 0,87
• Medelvärde för sju delfrågor om upplevd arbetsplatsberedskap. Fråga (9,11 a-f) i beredskapsdelen Cronbachs alpha = 0,89
• Summan för 13 delfrågor om upplevd KASAM. Fråga (1-13). Cronbach alpha = 0,75
Resultat
Av dem som medverkade i studien är 51 kvinnor och 2 män. Åldersfördelningen är följande: ingen under 25 år, 18 personer (34 %) mellan 26 och 40 år, 22 personer (42 %) mellan 41 och 55 år och 12 (23 %) över 56 år.
Flertalet (68 %) av de totalt 53 respondenterna har universitetsutbildning. Ett fåtal (6 %) angav att de saknade utbildning. Av de resterande har 17 % gymnasieutbildning och 9 % annan utbildning såsom KY- utbildning, folkhögskola eller liknande.
Knappt hälften av respondenterna (47 %) uppgav att de har fått utbildning inför eventuella risker och kriser på arbetsplatsen. Majoriteten (85 %) har genomgått en första hjälpen-kurs. Flertalet (79 %) uppgav att det finns beredskapsplaner för att hantera potentiella kriser och hot på arbetsplatsen. 17 % svarade att de inte vet. Merparten (68 %) tror att
ledningen har de resurser som behövs för att hantera en kris. 26 % uppgav att de inte vet. Knappt hälften (47 %) svarade att de mycket sällan eller aldrig upplever oro inför vad som
kan hända på arbetsplatsen. Runt en tredjedel (36 %) angav att de upplever oro ganska sällan. Endast 13 % svarade att de upplever oro ibland och resterande 4 % uppgav att de upplever oro ganska ofta. Ingen av respondenterna angav att de mycket ofta eller alltid upplever oro. Det framkom även att de anställda känner sig minst förberedda på att hantera media och bäst förberedda på att ge stöd till barnen vid en kris.
Separata envägs-variansanalyser gjordes för var och en av beredskapsvariablerna samt upplevelse av risk mellan de olika ålderskategorierna och antal år i yrket. Det erhållna
resultatet visas i tabell 1 och 2. Av tabell 1 framgår att endast beredskapsplanering skiljer sig signifikant åt i förhållande till antal år i yrket. Anställda som arbetat 1 - 5 år uppgav att de hade en sämre beredskapsplanering än de som arbetat 11 - 25 år.
Tabell 1. Medelvärden (standardavvikelser) för beredskapsplanering hos de fem grupperna (a, b, c, d, e) med avseende på antal år i yrket. Test för skillnader mellan dessa grupper utfördes med ANOVA och post hoc.
a (n = 3) b (n = 7) c (n = 5) d (n = 24) e (n = 13) fg F Beredskaps- Planering 1,67 (1,15) 1,86 (1,07) 2,80 (0,84) 3,04b (0,95) 3,00 (0,82) 4,47 3,40* Egen Beredskap 2,72 (1,35) 3,36 (0,41) 3,47 (0,95) 3,20 (0,54) 2,89 (0,90) 4,48 1,09 Arbetsplats Beredskap 3,77 (0,97) 3,42 (0,72) 3,78 (0,60) 3,59 (0,54) 3,33 (0,75) 4,48 0,70 Förberedel- ser 3,25 (0,75) 3,39 (0,92) 3,40 (0,68) 3,32 (0,61) 3,16 (0,70) 4,48 0,20 Risk upplevelse 2,22 (0,77) 1,88 (0,28) 2,17 (0,24) 2,07 (0,57) 1,87 (0,38) 4,47 0,76 Not. Upphöjda bokstäver indikerar signifikanta gruppskillnader, p < ,05, påvisade genom Tukeys post hoc test.
* p < ,05 a = < 1 år (n = 3) b = 1-5 år (n = 7) c = 6-10 år (n = 5) d = 11-25 år (n = 24) e = 26 år > (n = 13)
Av tabell 2 framgår att inga signifikanta skillnader påvisades mellan beredskapsvariablerna och de tre åldersgrupperna.
Tabell 2. Medelvärden (standardavvikelser) för beredskapsplanering hos de tre grupperna (a, b, c) med avseende på ålder. Test för skillnader mellan dessa grupper utfördes med ANOVA.
a (n = 18) b (n = 22) c (n = 12) fg F Beredskaps- planering 2,56 (0,92) 3,09 (1,02) 2,55 (1,13) 2,48 1,78 Egen beredskap 3,29 (0,75) 3,17 (0,74) 2,89 (0,72) 2,49 1,07 Arbetsplats beredskap 3,72 (0,52) 3,53 (0,68) 3,19 (0,69) 2,49 2,55 Förberedelser 3,46 (0,58) 3,27 (0,70) 3,17 (0,67) 2,49 0,81 Riskupplevelse 2,09 (0,58) 1,96 (0,49) 1,96 (0,32) 2,48 0,40 Not. a = 26-40 år (n = 18) b = 41-55 år (n = 22) c = 56 > år (n = 12)
I Figur 1 framgår hur barnomsorgspersonalen i studien bedömer olika risker i arbetet samt den upplevda beredskapen inför att hantera dessa. Personalen fick bedöma sex olika risker. Erhållna svar visar att personalen upplever sin beredskap som god i förhållande till riskerna. Av figuren framgår att risken att ett barn skadas i en olycka bedöms som högst, medan beredskapen bedöms som bäst när det gäller brand.
Figur1. Medelvärde för personlig upplevd risk och upplevd beredskap för sex olika risktyper. (Femgradig skala, 1 = obefintlig risk/ingen beredskap, 5 = extremt stor risk/mycket god beredskap).
I Tabell 3 redovisas medelvärde och standardavvikelse för krav, kontroll, stöd och KASAM. Respondenterna bedömer generellt kravnivån som rimlig och kontrollen i arbetet som relativt hög. Även stödet från ledare upplevs somhögt. Arbetsförhållanden kan variera mellan olika arbetsplatser, men vid granskning av data från olika barnstugor framkom inga påtagliga skillnader mellan medelvärden vad gäller krav, kontroll och stöd.
Tabell 3. Medelvärde och standardavvikelse för krav, kontroll, stöd och KASAM. Medelvärde Spridning (SD) Krav 1,75 0,53 Kontroll 3,57 0,54 Stöd 3,70 0,66 KASAM 71,39 8,39 1 2 3 4 5 Brand Spridning av svår smitta exempelvis salmonella
Att ett barn blir antastat av en främmande människa
Att ett barn smiter/ kommer bort Att ett barn skadas i en olycka Att ett barn blir utsatt för våld
Arbetsplatsens beredskap
I Tabell 4 redovisas korrelationer mellan krav, kontroll, stöd och KASAM och de olika beredskapsvariablernasamt riskupplevelse. Av tabellen framgår att stöd i arbetet är signifikant positivt relaterat till tre av fyra beredskapsvariabler. Att uppleva höga krav i arbetet är däremot signifikantnegativt relaterat till den egna beredskapen. KASAM är den enda av de fyra förklaringsvariablerna som har samband (negativt) med upplevelse av risk. KASAM och kontroll är båda signifikant positivt relaterade till två av de totalt fyra
beredskapsvariablerna. Övriga variabler är inte signifikanta.
Tabell 4. Pearsonkorrelationer mellan krav, kontroll, stöd och KASAM och beredskapsvariablerna samt riskupplevelse.
Krav Kontroll Stöd KASAM Beredskapsplanering - 0,04 0,26 0,22 - 0,00 Egen beredskap - 0,31 * 0,25 0,36 ** 0,33 * Arbetsplatsberedskap - 0,21 0,53 ** 0,53 ** 0,08 Förberedelser - 0,06 0,49 ** 0,38 ** 0,29 * Riskupplevelse - 0,21 - 0,08 -0,05 - 0,32 * Not. * p < ,05; ** p < ,01
I tabell 5 redovisas korrelationer mellan krav, kontroll, stöd och KASAM. Av tabellen framgår att sambanden mellan kravvariabeln och övriga arbetsrelaterade variabler är låga och icke-signifikanta. Däremot är KASAM negativt relaterat till krav och positivt relaterat till kontroll. Kontroll och stöd är positivt relaterade till varandra.
Tabell 5. Pearsonkorrelationer mellan krav, kontroll, stöd och KASAM. KASAM Krav Kontroll
Krav - 0,37 **
Kontroll 0,29 * - 0,16
Stöd 0,10 - 0,29 0,58 ** Not.
* p < ,05; ** p < ,01
I tabell 6 redovisas korrelationer mellan olika aspekter av upplevd beredskap samt upplevelse av risk. Samtliga aspekter avberedskapen är positivt signifikant relaterade till varandra förutom egen beredskap och beredskapsplanering. Endast risk och
beredskapsplanering är negativt signifikant relaterade.
Tabell 6. Pearsonkorrelationer mellan olika aspekter av beredskap och upplevelse av risk. Beredskaps- planering Upplevd egen beredskap Upplevd arbetsplats- beredskap Förberedelser Egen beredskap 0,27 Arbetsplatsberedskap 0,51 ** 0,50 ** Förberedelser 0,49 ** 0,54 ** 0,62 ** Riskupplevelse -0,32 * -0,19 - 0,15 -0,25 Not. * p < ,05; ** p < ,01
Av tabell 4 framgår att KASAM och stöd är faktorer som är positivt relaterade till både den upplevda beredskapen på arbetsplatsen samt till den egna upplevda beredskapen. För att testa skillnader i hur olika nivåer avstöd och KASAM i kombination inverkar på risk- och beredskapsupplevelsen bildades fyra grupper. Medianen användes för att dikotomisera högt respektive lågt värde på variablerna stöd (median = 3,71) och KASAM (median = 70,50) och utifrån detta kunde de fyra grupperna bildas (se not tabell 6). Skillnader mellan grupperna
vad gäller risk och beredskap testades med envägs-variansanalys. I tabellen framgår att de fyra grupperna skiljer sig signifikant från varandra på riskupplevelse samt på tre av fyra beredskapsvariabler. Vid post hoc- testning tenderar grupp d (hög KASAM och högt stöd) att skilja sig signifikant från en eller flera av de andra grupperna (se tabell 7).
Tabell 7. Medelvärden (standardavvikelser) för olika beredskapsaspekter och riskupplevelse hos de fyra grupperna (a, b, c, d) med test för skillnader mellan dessa grupper med ANOVA och post hoc.
a (n = 14) b (n = 12) c (n = 12) d (n = 14) fg F Egen beredskap 2,82 (0,50) 3,13 (0,67) 2,97 (0,64) 3,68ac (0,81) 3,48 4,40** Arbetsplats- beredskap 3,39 (0,55) 3,56 (0,36) 3,14 (0,61) 3,86c (0,71) 3,48 3,54* Förberedelser 3,09 (0,62) 3,05 (0,51) 3,15 (0,59) 3,77ab (0,71) 3,48 4,14** Beredskaps- Planering 3,00 (0,88) 2,42 (1,00) 2,42 (1,24) 3,08 (0,86) 3,47 1,65 Riskupplevelse 1,96 (0,35) 2,37d (0,43) 2,10 (0,55) 1,70 (0,41) 3,47 4,50** Not. Upphöjda bokstäver indikerar signifikanta gruppskillnader, p < ,05, påvisade genom Tukeys post hoc test.
* p < ,05; ** p < ,01 a = låg KASAM och lågt stöd (n = 14) b = låg KASAM och högt stöd (n = 12) c = hög KASAM och lågt stöd (n = 12) d = hög KASAM och högt stöd (n = 14) Diskussion
Studien visar att stöd från ledare har betydelse för såväl den upplevda beredskapen på arbetsplatsen som för den egna känslan av beredskap. Genom att främja
krisberedskapsplanering och låta de anställda få övning och utbildning inför potentiella krishändelser kan cheferna öka personalens känsla av att vara förberedda inför svåra händelser. Tidigare forskning bekräftar att stöd från ledare har betydelse för individens
upplevelse av kontroll i arbetet (Karasek & Theorell, 1990). Ledarna bör på ett tydligt sätt prioritera risk- och beredskapsfrågor i det vardagliga arbetet.
I denna studie visade sig KASAM, samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd vara av betydelse för personalens upplevda känsla av beredskap. I studien framkom att anställda som både hade en hög KASAM och kände starkt stöd från ledare tenderade att uppleva sig själva och arbetsplatsen som bättre förberedda inför krishändelser än övriga anställda. Anställda som upplevde sig ha ett starkt stöd från ledare och en hög KASAM såg även färre risker i arbetet än övriga anställda. Enligt KASAM-teorin är stöd av stor betydelse för hur väl individen lyckas att lösa olika problem såväl i arbetslivet som i privatlivet
(Antonovsky, 2005). Stöd från människor i den närmaste omgivningen ger en ökad känsla av kontroll. I sin tur antas denna känsla ha betydelse för att de anställda ska uppleva en större trygghet i yrkesrollen och därmed få en känsla av att kunna hantera svåra situationer. Övning och utbildning inför potentiella risker och kriser tycks stärka den anställdes KASAM.
I studien framkom att en rimlig kravnivå har betydelse för att den egna beredskapen ska upplevas som god.Det är rimligt att anta att den faktiska beredskapen är bättre på de arbetsplatser där kravnivån är högre och där arbetsplatsberedskapen ändå betraktas som fullgod.
Studien visar att majoriteten av respondenterna sällan upplever oro inför sitt arbete. Riskmedvetenheten hos denna grupp förefaller inte heller vara särskilt hög. Detta kan relateras till tidigare forskning som visat att människor har en tendens att se sig själva som osårbara (Enander, 2005; Larsson & Enander, 1997). Att personalen undviker att oroa sig för händelser som är svåra att kontrollera och predicera kan vara en indikation på att
osårbarhetsillusionen präglar det vardagliga arbetet hos denna grupp. Osårbarhetskänslans negativa konsekvenser kan hos de anställda skapa en bristande motivation till att vidta förberedelser eller säkerhetsåtgärder. Ytterligare en konsekvens kan bli att stressen som
uppstår om en olycka inträffar blir svårare att hantera (Larsson & Kallenberg, 2006). Det positiva med att se få risker och uppleva en låg oro inför sina arbetsuppgifter kan medföra att arbetet utförs på ett mer avslappnat och professionellt sätt. Tron på att ledningen har de resurser som krävs för att hantera en kris samt att det finns beredskapsplaner förklarar sannolikt att de anställda upplever arbetsplatsberedskapen som god. Studien visade även att denna tro på ledningens krisberedskap var positivt relaterad till personalens upplevelse av kontroll i arbetet. Denna känsla av kontroll kan möjligen bero på tryggheten i vetskapen om att tydliga beredskapsplaner existerar i händelse av kris.
I studien framkom även att anställda med stark KASAM såg färre risker i arbetet än övriga anställda. Detta stöds även av tidigare forskning (Valerie, 1996). En känsla av arbetet som begripligt, hanterbart och meningsfullt visade sig ha betydelse för att den egna
beredskapen ska upplevas som god. En stark KASAM har betydelse för att kraven som ställs i arbetet ska upplevas som rimliga och inte alltför betungande. Resultatet kan kopplas till tidigare forskning som visat att personer med höga KASAM- värden tenderar att se stressorer som utmaningar snarare än belastningar (Antonovsky, 2005; Valerie, 1996). Att ha fått öva inför potentiella risker och kriser stärker den anställdes upplevelse av arbetet som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Detta bidrar i sin tur till att den anställde upplever att den egna beredskapen är god.
Studien visar att en god beredskapsplanering bland personalen leder till att deras upplevelse av risk blir lägre. De anställda tycks inse betydelsen av att vidta åtgärder för att förhindra de skadliga effekter som krisen kan få.
I studien framkom att ålder och antal år i yrket saknade betydelse för såväl den personliga beredskapen som arbetsplatsens beredskap. Det påvisades inte heller några
skillnader i hur risker uppfattades eller i behovet att öva inför dessa. Endast den förebyggande planeringen för krishantering skiljde sig åt i förhållande till antal år i yrket. Lång
yrkeserfarenhet gör att man har hunnit inhämta mer kunskap. Eftersom
personalsammansättningen var ojämnt fördelad mellan kvinnor och män kunde inte genusaspekten studeras.
En av studiens styrkor är att en specifik yrkesgrupp med ett stort samhällsansvar har studerats. Ytterligare en styrka med denna studie är att många av frågorna som använts i enkäten kommer från frågeformulären KASAM och QPS Nordic 34 +. Reliabiliteten för QPS Nordic- formuläret har undersökts vid två tillfällen i fyra nordiska länder och inom olika branscher. Formuläret anses lämpligt att använda vid förbättringar av den psykiska och sociala arbetsmiljön. QPS Nordic mäter på samma gång individ-, arbets- samt
organisationsnivå (Arbetslivsinstitutet, 2000). KASAM-formuläret har granskats vad gäller dess validitet och reliabilitet. Detta gjordes genom att studera tidigare forskningsresultat. Studien visade på genomgående reliabla och valida mått för KASAM-skalan (Eriksson & Lindström, 2005). En pilotundersökning genomfördes innan enkäterna trycktes, vilket gav värdefull respons på enkätens upplägg och felaktigheter. Pilotundersökningen stärker därmed studiens validitet.
En av studiens svagheter är det stora bortfallet (50 %). Orsaker till bortfallet kan exempelvis vara enkätens längd samt andra faktorer såsom ledighet eller sjukfrånvaro bland respondenterna. Det stora bortfallet hos de större verksamheterna kan bero på att personalen förväntade sig att andra i personalstyrkan skulle ta ansvar för att besvara enkäten och av den anledningen inte tog sig tid. Eftersom studiens underlag blev så pass litet bör svaren tolkas med viss försiktighet. En annan svaghet med denna studie är dess urvalsmetod.
Undersökningen baseras endast på anställda inom barnomsorgen tillhörande Skolförvaltning sydost i Örebro Kommun, vilket gör att det erhållna resultatet inte kan generaliseras till andra arbetsplatser.
I en studie som denna är det viktigt att komma ihåg att upplevd beredskap inte är detsamma som den faktiska beredskapen. Det är dock rimligt att anta att anställda som upplever att de har en god beredskap med all sannolikhet också kommer att agera mer ändamålsenligt i en krissituation.
Denna studie har visat hur såväl personrelaterade som arbetsrelaterade faktorer har betydelse för personalens risk- och beredskapsupplevelse. Möjlighet att kunna påverka den faktiska beredskapen inför en verklig krissituation bygger till stor del på förståelse och kunskap om vilka faktorer och på vilket sätt dessa påverkar människors risk- och beredskaps upplevelser. Barnsomsorgspersonal har ett stort och viktigt samhällsansvar och om
beredskapen inte är tillräcklig kan detta få negativa konsekvenser för såväl personal, barn, föräldrar som samhället i stort. Genom utbildning, övning, risk- och sårbarhetsanalyser ökar sannolikheten för att utveckla de kunskaper och förmågor som kan göra det möjligt att hantera det otänkbara. Att på ett systematiskt sätt granska olika risker resulterar i bättre förebyggande åtgärder och en bättre beredskap. Därmed resulterar det även i en bättre krishantering.
Framtida studier bör undersöka i hur hög grad den faktiska beredskapen (inte den upplevda) är relaterad till faktorerna krav, kontroll, stöd, riskupplevelse och KASAM. Detta skulle kunna åstadkommas genom diverse simuleringar och tester.
Referenser
Amirkhan, J. H., & Greaves, H. (2003). Sense of coherence and stress: The mechanics of a healthy disposition. Psychology and Health, 18, 31-62.
Antonovsky, A. (1991/2005). Hälsans Mysterium. (2nd ed.). Stockholm: Natur och Kultur.
Dallner, M., Gamberale, F., Olsson, A. M., & Örelius, D. (1999). Testning av ett samnordiskt frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer I arbetslivet, QPS Nordic
Arbetslivsrapport 1999:14. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Enander, A., & Hede, S. (2004). En studie av synen på beredskap och krishantering. Karlstad: Försvarshögskolan.
Enander, A. (2005). Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Karlstad: Räddningsverket.
Eriksson, M., & Lindström, B. (2005). Validity of Antonovsky´s sense of coherence scale: a systematic review, Journal of Epidemiology. Community Health, 460-466.
Feld, F., & Leskinen, E., & Kinnunen, U. (2005). Structural invariance and stability of sense of coherence: A longitudinal analysis of two groups with different employment experiences. Work and stress, 19, 68-83.
Hogh, A., & Mikkelsen, E. G. (2005). Is sense of coherence a mediator or moderator of relationships between violence at work and stress reactions? Scandinavian Journal of Psychology, 429–437.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity and reconstruction of working life. New York: Basic Books.
Larsson, G., Tedfeldt, E. L., & Wallenius, C. (2006). Stress (Eds. Larsson, G & Kallenberg, K), Direkt ledarskap (2 ed., chap. 10). Stockholm: Försvarsmakten.
Larsson, G., & Enander, A. (1997). Preparing for disaster public attitudes and actions. Disaster Prevention and Management: An International Journal, 6, 11-21.
Le Blanc, P., de Jonge, J.,& Schaufeli, W. (2000). Job stress and health (Eds. Chmiel, N). Introduction to Work and organizational psychology- a European perspective (chap. 7). Blackwell: Malden, Mass.
Passer, M.W., & Smith, R. E. (2003). Psychology: The Science of Mind and Behavior. (2nd ed). New York: McGraw-Hill.
Paton, D. (2003). Disaster preparedness: a social - cognitive perspective. Disaster preparedness and Management: An international Journal, 12, 210-216.
Quarantelli, E. L. (1998). What is a disaster? London: Routledge.
Sveriges Television. (2006). Föräldrar oroliga för nya bränder: Dagisbrand i Skövde trots bevakning, Hämtat den 27 november 2006, från
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=658532&lid=puff_658534&lpos=rubrik.
Valerie, G. D. (1996). Field-Workers´ Sense of coherence and perception of risk when making home visits. Public Health Nursing, 13, 244-252.
Hej
Vi är två studerande vid Örebro Universitet som läser ett samhälls och beteendevetenskapligt program med psykologi som huvudämne. Enkäten som vi nu ber er besvara är en del av vår C-uppsats. Denna uppsats skrivs i samarbete med Försvarshögskolan i Karlstad som just nu undersöker svenska kommuners krisberedskap.
Er medverkan i denna enkätundersökning har fått godkännande från skolförvaltningen sydost. Deltagandet är frivilligt och garanterar din anonymitet. Vi betonar vikten av att så många som möjligt besvarar enkäten så att vi kan belysa er arbetssituation. Just därför är ditt deltagande viktigt!
Genom enkäten vill vi studera olika uppfattningar om arbetsförhållanden och vardagliga situationer, samt undersöka vilken betydelse dessa kan ha för upplevelser av risk och
beredskap inför kriser inom barnomsorgen. Enskilda svar kommer inte att kunna identifieras, utan det är den samlade bilden som kommer att presenteras i uppsatsen.
Ni får gärna kontakta oss om ni vill ta del av resultaten av vår undersökning. Uppsatsen beräknas vara klar i mitten av januari.
Vi ber dig/er besvara denna enkät så snart som möjligt, dock senast torsdag den 23/11-06. Enkäten lämnas i den avsedda lådan.
Har du frågor kontakta oss!
Emmelie Ericson Annika Jansson
* = symbolen indikerar egenkonstruerade frågor
Frågor om arbete, risk och beredskap inom barnomsorgen
Bakgrundsfakta
(Sätt kryss i lämplig ruta) 1 Kön Man Kvinna 2 Ålder < 25 år 26-40 år 41-55 år 56 år > 3 Antal år i yrket < 1 år 1-5 år 6-10 år 11-25 år 26 år >
4 Utbildning inom barnomsorg
Ingen utbildning
Utbildning på gymnasial nivå ex barn o fritids programmet
Högskola/ Universitets examen ex fritidspedagog, förskolelärare
Annan utbildning ex KY-utbildning, folkhögskola
5 Anställningsform
Tillsvidareanställning (”fast anställning”) Provanställning
Tidsbegränsad anställning (”vikariat, timanställd”)
Varje gång ordet kris förekommer i enkäten syftar vi på följande: En kris är en situation som inte hör till det vardagliga arbetet och som ställer oväntade och högre krav än det som normalt krävs av dig i ditt arbete. Verksamhetens
resurser rutiner och system som styr vardagen är inte tillräckliga. En kris är en avvikande situation eller händelse som utvecklar sig så att den representerar ett allvarligt hot mot liv säkerhet, hälsa och arbetsplatsens anseende.
Upplevelse av risk
(Ringa in endast ett lämpligt svarsalternativ för varje rad)
Obefintlig Extremt
stor
1. Hur stor upplever du att risken är för att följande ska inträffa på din arbetsplats? *
a. Att ett barn blir utsatt för våld 1 2 3 4 5
b. Att ett barn skadas i olycka 1 2 3 4 5
c. Att ett barn smiter/kommer bort 1 2 3 4 5
d. Att ett barn blir antastat av en främmande människa 1 2 3 4 5 e. Spridning av svår smitta ex salmonella 1 2 3 4 5 f. Brand 1 2 3 4 5 Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan
Ibland Ganska ofta Mycket ofta
eller alltid
2. Känner du oro för vad som kan
inträffa på din arbetsplats?
1 2 3 4 5 Krav i arbetet Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan
Ibland Ganska ofta Mycket ofta
eller alltid
1. Är dina arbetsuppgifter för svåra för dig?
1 2 3 4 5
2. Utför du arbetsuppgifter som du
skulle behöva mera utbildning för?
1 2 3 4 5
3. Vet du precis vad som krävs av dig i arbetet?
1 2 3 4 5
4. Är du nöjd med din förmåga att lösa
problem i arbetet?
Kontroll i arbetet Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan
Ibland Ganska ofta Mycket ofta
eller alltid
1. Är dina färdigheter till nytta i ditt arbete?
1 2 3 4 5
2. Innebär ditt arbete positiva utmaningar?
1 2 3 4 5
3. Uppmuntrar din närmaste chef dig
att delta i viktiga beslut?
1 2 3 4 5
4. Kan du själv bestämma när du ska
ta paus?
1 2 3 4 5
5. Kan du själv bestämma din
arbetstakt?
1 2 3 4 5
6. Kan du påverka beslut som är
viktiga för ditt arbete?
1 2 3 4 5 Stöd i arbetet Mycket sällan eller aldrig Ganska sällan
Ibland Ganska ofta Mycket ofta
eller alltid 1. Får du uppskattning för Dina arbetsprestationer från Din närmaste chef? 1 2 3 4 5 2. Om du behöver, får du då stöd och
hjälp med ditt arbete från:
a. Närmaste chef 1 2 3 4 5
b. Högre chefer/kommun 1 2 3 4 5
3. Hjälper din närmaste chef dig att utveckla dina färdigheter?
1 2 3 4 5
4. I vilken utsträckning intresserar sig din närmaste chef för personalens hälsa och välbefinnande?
1 2 3 4 5
5. Uppmuntras anställda på din
arbetsplats av er närmaste chef att göra förbättringar? 1 2 3 4 5 Sällan/Inte alls Ofta / I stor utsträck-ning
6. Har du förtroende för din närmaste chef? *
7 Har din närmaste chef stöttat dig vid motgångar i arbetet? *
1 2 3 4 5
Beredskap i arbetet
Aldrig Mycket
Sällan
Ibland Ganska ofta Mycket ofta
eller alltid
1. Övar ni inför eventuella
risker/kriser på din arbetsplats (tex inför en brand)? *
1 2 3 4 5
2. Om det förekommer att ni övar
känner du då att ni över på rätt saker?
1 2 3 4 5
3. Känner du att den utbildning du fått skulle hjälpa dig hantera en krissituation? *
1 2 3 4 5
4. Försöker din närmaste chef bygga
upp ett säkerhetstänkande på er arbetsplats?
1 2 3 4 5
Ja Nej Vet ej
5. Har ni beredskapsplaner för hur ni ska hantera en kris eller hot? *
6. Tror du ledningen har de resurser som krävs för att hantera en kris eller hot?
7. Har du fått utbildning inför eventuella risker/kriser från din arbetsplats?
8. Har du genomgått en första - hjälp- kurs? Obefintlig/ mkt dålig Mycket god 9. Om en svår händelse/kris inträffar hur bedömer du hanteringsförmågan på din arbetsplats? 1 2 3 4 5
10. Hur förberedd upplever du att du är för att kunna hantera följande vid en kris: Inte alls förberedd Väl förberedd a. Föräldrars reaktioner 1 2 3 4 5 b. Media 1 2 3 4 5
d. Dina egna stressreaktioner 1 2 3 4 5
e. Arbetsgruppens stressreaktioner 1 2 3 4 5
11. Hur upplever du beredskapen på
din arbetsplats att hantera följande situationer? Ingen beredskap Dålig beredskap Varken/ eller God beredskap Mycket god beredskap
a. Att ett barn blir utsatt för våld 1 2 3 4 5
b. Att ett barn skadas i olycka 1 2 3 4 5
c. Att ett barn smiter/kommer bort 1 2 3 4 5
d. Att ett barn blir antastat 1 2 3 4 5
e. Spridning av svår smitta ex salmonella 1 2 3 4 5 f. Brand 1 2 3 4 5 Troligen inte/aldrig Mycket troligt
12. Anser du att det skulle kännas stimulerande/spännande att hantera en kris? * 1 2 3 4 5 Inte alls förberedd Mycket förberedd
13. Känner du dig mentalt förberedd att hantera en kris?
1 2 3 4 5
KASAM (Känsla av sammanhang)
Här följer några frågor som handlar om hur du upplever olika situationer i det vardagliga livet.
(Svara genom att ringa in lämplig siffra)
1. Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket sällan eller aldrig
Mycket ofta
2. Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl?
1 2 3 4 5 6 7
Har aldrig hänt
Har ofta hänt
3. Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?
1 2 3 4 5 6 7
Har aldrig hänt
4. Hittills har ditt liv:
1 2 3 4 5 6 7 Helt saknat mål och mening Genomgående haft mål och mening
5. Känner du dig orättvist behandlad?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket ofta Mycket sällan/
aldrig
6. Har du en känsla av att du befinner dig i en obekant situation och inte vet vad du skall göra?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket ofta Mycket sällan/
aldrig
7. Är dina dagliga sysslor en källa till:
1 2 3 4 5 6 7 Glädje och djup tillfreds- ställelse Smärta och leda
8. Har du mycket motstridiga känslor och tankar?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket ofta Mycket sällan/
aldrig
9. Händer det att du har känslor inom dig som du helst inte vill känna?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket ofta Mycket sällan/
aldrig
10. Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en "olycksfågel". Hur ofta har du
känt det så?
1 2 3 4 5 6 7
Aldrig Mycket ofta
11. När något har hänt, har du vanligtvis funnit att:
1 2 3 4 5 6 7 Du över- eller undervärderade dess betydelse Du såg saken i dess rätta proportion
12. Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör i ditt dagliga liv?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket ofta Mycket sällan/
aldrig
13. Hur ofta har du känslor som du inte är säker på att du kan kontrollera?
1 2 3 4 5 6 7
Mycket ofta Mycket sällan/
aldrig
Slutligen: Har du andra synpunkter på risker eller svåra situationer som kan beröra din arbetsplats?
………..
………...
………...
