Provning av olika trämaterials och träbehandlingars resistens mot mikrobiell påväxt vid exponering utomhus

(1)

träbehandlingars resistens mot mikrobiell

påväxt vid exponering utomhus

Jöran Jermer

Stig Bardage

S

P

T

ec

hni

c

a

l R

es

e

ar

c

h I

ns

ti

tut

e

of S w ede n SP Rapport 2013:42

(2)

Provning av olika trämaterials och

trä-behandlingars resistens mot mikrobiell

påväxt vid exponering utomhus

Jöran Jermer

Stig Bardage

(3)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 Borås (Huvudkontor)

SP Rapport 2013:42 ISSN 0284-5172

(4)

Abstract

Testing of different wooden materials’ and treatments’ resistance against microbial growth during outdoor exposure

The aim of the present study was to investigate the resistance to surface disfigurement due to

microbial growth on 14 different wood materials and treatments during outdoor exposure according to a decking-cladding rig configuration proposed by Lonza Wood Protection.

The test rigs were placed facing towards north, on SP’s test site in Borås in mid September 2011. Microbial growth was evaluated by visual inspection after 19 days, 50 days and 13 months’ exposure. The test clearly showed differences in resistance against microbial growth. Rigs made of preservative-treated wood and WPCs were less attacked than rigs made of acetylated wood and wood superficially treated with silica-based products.

Abundant precipitation and relatively high temperatures in the beginning of the test period contributed to fast results of the test. Late summer – autumn is probably optimal for this type of testing as the risk of microbial growth by experience is high during this period.

The difference in resistance to surface disfigurement is mainly of short-term importance as it will level out over time. Even materials treated with biocidal products will be susceptible to microbial growth if there is a beneficial combination of relative humidity, surface moisture and temperature. However, in the short term, a material with good resistance may better withstand temporary exposure to conditions beneficial for microbial growth than a material with poor resistance, e.g. during the building phase, when the building components are more or less exposed to the weather.

Key words: microbial growth, mould, field test, decking-cladding rig

SP Rapport 2013:42 ISSN 0284-5172

(5)

Innehållsförteckning

Förord

I

Sammanfattning

II

1 Inledning

1

2 Material och metoder

1

2.1 Provuppställning 1

2.2 Material 2

3 Exponering i fält

3

4 Resultat

4

4.1 Väderdata 4

4.2 Angrepp av missfärgande organismer 5

5 Slutsatser

5

6 Referenser

6 Bilaga 1

7

Fotografier av försöksriggar vid olika inspektionstillfällen

Bilaga 2

21

Allmänt utseende hos riggarna efter 50 dygns utomhusexponering

Bilaga 3

23

(6)

Förord

Denna studie är ett delprojekt inom WoodBuild, initierat inom ramen för

Branschforsknings-programmet 2006-2012 för skogs- och träindustrin. Programmet har finansierats gemensamt av staten, näringslivet och andra intressenter inom, eller med anknytning till, den svenska skogs- och

träindustrin. Delfinansiering har erhållits från Södra Timber AB, som även medverkat vid urvalet av material för undersökningen.

Livslängds- och beständighetsfrågorna har på senare år fått ökad aktualitet. En viktig orsak till detta är att det i EUs byggproduktförordning (CPR) utpekas sju väsentliga krav, som byggprodukter skall uppfylla under en ekonomiskt rimlig livslängd. Detta innebär i sin tur krav på deklaration av bland annat beständighet och livslängd. I Boverkets byggregler har kraven på fuktsäkerhetsprojektering skärpts. Forskningsprogrammet WoodBuild utgår ifrån såväl CPR som BBR och tar ett helhetsgrepp om beständighetsproblematiken för trä i klimatskärmen och utomhus ovan mark. Den övergripande målsättningen är att öka kunskaperna samt sprida kunnande och kompetens om fuktsäkert och, från beständighetssynpunkt, hållbart träbyggande till byggindustrin och därmed stärka träets

konkurrenskraft som byggnadsmaterial. Detta skall ske genom framtagande av ny kunskap som ökar förståelsen för sambandet mellan klimatexponering och trämaterialets resistens mot biologiska angrepp.

(7)

Sammanfattning

Olika material och behandlingar har olika resistens mot angrepp av missfärgande organismer, men informationen och dokumentationen om detta är ofta knapp eller obefintlig.

Syftet med föreliggande studie, som ingick i WoodBuild-projektet, var att undersöka resistensen mot mikrobiell påväxt hos olika trämaterial och behandlingar vid exponering utomhus. Fokus var framför på hur olika material/behandlingar klarar sig mot mikrobiell påväxt under en relativt kortvarig utomhusexponering före inbyggnad.

Exponeringen av prover utfördes enligt en fältprovningsmetod ”decking-cladding rig”, som utformats av Arch Wood Protection. På svenska kallas den populärt för ”brassestolen”, p g a likheten med en sådan. Provkroppen består av 4 stycken horisontellt placerade brädor (20x95x700 mm) för att

efterlikna exponeringen av altanbrädor, samt 4 stycken vertikalt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna en fasad.

Provmaterialet bestod av olika typer av behandlat och obehandlat trämaterial samt trä-plastkompositer. Totalt ingick 14 olika material/behandlingar i provningen. Obehandlad furusplint (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) användes som referenser. Flertalet av behandlingarna som provats har utförts industriellt, och materialen levererades färdigbehandlade. För behandlingar för penselapplicering i två steg (träskydd + ytskydd) så har endast produkten verksam mot ytlig påväxt applicerats m h t att avsikten med provningen var att undersöka skyddet under kort tid.

Försöksriggarna exponerades på SP Träs försöksfält i Borås direkt på marken vända mot norr. Provningen startades i mitten av september 2011. Väderdata (nederbörd, temperatur samt relativ luftfuktighet) samlades in genom SPs väderstation under de första tre månadernas exponering. Syftet var att korrelera väderförhållandena med eventuell uppkomst av missfärgning orsakad av svamppåväxt på de olika materialen som ingick i provningen.

Eventuell missfärgning bedömdes visuellt vid tre olika tidpunkter (19 dygn, 50 dygn samt 13 månader efter provstart) med syftet att följa missfärgningens utveckling under exponeringstiden.

Provningen visade att de olika materialen uppvisar tydliga skillnader i resistens mot mikrobiell påväxt. Skillnaderna var tydliga redan efter 50 dagars provning och bestod till den avslutande inspektionen efter 13 månader. De riggar som behandlats med preparat som är klassificerade som träskyddsmedel, samt riggarna som tillverkats av trä-plastkompositer, klarade den aktuella exponeringen bäst. Riggarna som tillverkats av acetylerat trä samt trä ytbehandlat med kiselbaserade preparat angreps i betydligt större utsträckning och i nivå med obehandlad furu och gran.

Provningsmetoden har givit förhållandevis snabba resultat. Till detta har bidragit riklig nederbörd och relativt höga temperaturer i början av provningsperioden. För orienterande försök utomhus avseende mikrobiell påväxt så är sensommar-höst sannolikt en optimal period, då risken för angrepp av mikrobiell påväxt erfarenhetsmässigt är som störst.

Skillnaderna i resistens mot mikrobiella angrepp har i första hand betydelse på kort sikt, då den med tiden utjämnas. Även material som är behandlade med biocider kan så småningom angripas om exponeringen innebär en gynnsam kombination av luftfuktighet, fukt på ytan och temperatur. På kort sikt kan emellertid skillnaden i resistens innebära att ett material med god resistens kan klara en tillfällig, måttlig och för mikrobiell påväxt gynnsam exponering, t ex i samband med bygge där byggkomponenterna under en kortare period är oskyddade för väder och vind.

(8)

1 Inledning

Trä exponerat utomhus blir ofta missfärgat på grund av mikrobiell påväxt orsakad av svampar och alger (i dagligt tal oftast benämnd ”mögelpåväxt”), vilket många gånger uppfattas som besvärande av användaren. Missfärgningen orsakas av en kombination av klimatpåverkan och materialegenskaper. Olika material och behandlingar har olika resistens mot angrepp av missfärgande organismer, men informationen och dokumentationen om detta är ofta knapp eller obefintlig.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka resistensen mot mikrobiell påväxt hos olika trämaterial och behandlingar vid exponering utomhus. Fokus var framför på hur olika

material/behandlingar klarar sig mot mikrobiell påväxt under en relativt kortvarig utomhusexponering före inbyggnad.

Valet av material och behandlingar gjordes i samråd med Södra Timber AB, som också medverkade med delfinansiering av studien.

2 Material och metoder

2.1 Provuppställning

Exponeringen av prover utfördes enligt en fältprovningsmetod ”decking-cladding rig”, som utformats av Lonza Wood Protection (Forster 2007, personlig kommunikation), se Figur 1. Påpassligt nog kallas den på svenska för ”brassestolen”, p g a likheten med en sådan. Konstruktionen är enkel att sätta ihop och förhållandevis lätt att utvärdera.

Provkroppen består av 4 stycken horisontellt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna exponeringen av altanbrädor, samt 4 stycken vertikalt placerade brädor (20x95x700 mm) för att efterlikna en fasad. För några material har två av de horisontellt liggande trallbrädorna delats på mitten för att skapa en ca 5 mm bred spalt som förväntades fungera som en fuktfälla. Riggens ram byggdes med impregnerat virke (träskyddsklass NTR/AB).

Figur 1. Schematisk ritning av försöksuppställningen, en s k decking-cladding rig (“brassestol”).

Infästningen av paneler gjordes med olika typer fästdon för eventuell framtida utvärdering av deras korrosionsegenskaper. Sålunda monterades brädorna med rostfria och syrefasta skruvar (fabrikat VSB, TFT 4,5x60 A4). I de fall de horisontella brädorna delats på mitten användes rostskyddade skruvar, korrosivitetsklass CS, (fabrikat VSB, TFT 4,5x60 UTV) till infästningen i sitsens högra sida (sett framifrån). För infästning i sitsens vänstra sida användes varmförzinkade räfflade spikar (Gryts 2,8x75). För infästning av trä-plastkompositprover (WPC) har elförzinkade skruvar (Gunnebo 5,0x40) använts.

(9)

2.2 Material

Provmaterialet bestod av olika typer av behandlat och obehandlat trämaterial samt trä-plastkompositer. Totalt ingick 14 olika material/behandlingar i provningen. Obehandlad furusplint (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) användes som referenser. En förteckning över provmaterialet presenteras i Tabell 1.

Tabell 1. Provmaterial

Rigg nr

Trämaterial/Behandling Aktiva ämnen/ innehåll

Behandling Övrig information

1 Vital Protect®/furu Borax, borsyra Industriell applicering; upptagning ej bestämd

Material levererat till SP Trä

2 Vital Protect®/gran Borax, borsyra Industriell applicering; upptagning ej bestämd

3 Referens/furu - - Inköpt från byggvaruhandel

4 Referens/gran - - Inköpt från byggvaruhandel

5 Sioo®/furu Kiselbaserat Pensling på SP lab enl tillverkarens anvisningar

Produkt som fanns på marknaden 2011 och som avser Steg 1* av Sioo-behandling

6 Organowood®/furu Kiselbaserat Pensling på SP lab enl tillverkarens anvisningar

Produkt som fanns på marknaden 2011

7 Acetylerat/radiatatall Ättiksyraanhydrid Industriell applicering

Acetylinneh. ca 20%

8 Falsk akacia (Robinia pseudoacacia)

- - Material inköpt från sågverk i

Tyskland

9 Celcure AC 800 grön/ furu Koppar,

bensalkoniumklorid

Industriell applicering motsv NTR AB

10 Celcure AC 800 brun/furu Koppar,

bensalkoniumklorid

11 Celcure MC 350 grön/furu Koppar i mikro-niserad form

Industriell applicering motsv NTR-AB

12 Celcure MC 350 brun/furu Koppar i mikro-niserad form

13 WPC plattor Information saknas om förhållandet trä/plast

- Kommersiell produkt inköpt på Jula

14 WPC trall Information saknas om förhållandet trä/plast

- Kommersiell produkt av fabrikat UPM

*För Sioo-behandling av t ex altaner och paneler utomhus rekommenderar tillverkaren en tvåstegsprocess, där steg 1 innebär en behandling som ska ge ett skydd mot mögel, alger och röta och Steg 2 en ”försegling” av träytan för lång tid. I studien valdes Steg 2 bort, då fokus i första hand var på korttidsskydd av trä före inbyggnad.

(10)

3 Exponering i fält

Försöksriggarna exponerades på SP Träs försöksfält i Borås direkt på marken vända mot norr. En översiktlig bild över försöksriggarna visas i Figur 2. Provningen startades 2011-09-16. Väderdata (nederbörd, temperatur samt relativ luftfuktighet) samlades in genom SPs väderstation under de första tre månadernas exponering. Syftet var att korrelera väderförhållandena med eventuell uppkomst av missfärgning orsakad av svamppåväxt på de olika materialen som ingick i provningen.

Figur 2. Översiktsbild över provningen på SPs försöksfält i Borås.

Eventuell missfärgning bedömdes visuellt vid tre olika tidpunkter med syftet att följa missfärgningens utveckling under exponeringstiden:

1. 2011-10-05 (19 dygn från start) 2. 2011-11-04 (50 dygn från start) 3. 2012-10-05 (13 månader från start)

En första klassificering av angreppens omfattning gjordes baserad på uppkomst eller ej av missfärgning på horisontella respektive vertikala ytor. Missfärgning orsakad av svamppåväxt betecknas som mögelangrepp. Riggarnas ytor fotograferades vid varje utvärderingstillfälle.

(11)

4 Resultat

4.1 Väderdata

Väderdata redovisas i Figur 3 avseende dygnsmedeltemperatur och -nederbörd, samt i Figur 4 avseende dygnsmedelvärde av relativ luftfuktighet.

Figur 3. Dygnsmedeltemperatur och -nederbörd under provningens första tre månader. Streckade

linjer markerar de två första revideringstillfällena.

Figur 4. Relativ luftfuktighet (dygnsmedelvärde) under provningens första tre månader. -5 0 5 10 15 20 20 11- 09-16 20 11- 09-17 20 11- 09-18 20 11- 09-19 20 11- 09-20 20 11- 09-21 20 11- 09-22 20 11- 09-23 20 11- 09-24 20 11- 09-25 20 11- 09-26 20 11- 09-27 20 11- 09-28 20 11- 09-29 20 11- 09-30 20 11- 10-01 20 11- 10-02 20 11- 10-03 20 11- 10-04 20 11- 10-05 20 11- 10-06 20 11- 10-07 20 11- 10-08 20 11- 10-09 20 11- 10-10 20 11- 10-11 20 11- 10-12 20 11- 10-13 20 11- 10-14 20 11- 10-15 20 11- 10-16 20 11- 10-17 20 11- 10-18 20 11- 10-19 20 11- 10-20 20 11- 10-21 20 11- 10-22 20 11- 10-23 20 11- 10-24 20 11- 10-25 20 11- 10-26 20 11- 10-27 20 11- 10-28 20 11- 10-29 20 11- 10-30 20 11- 10-31 20 11-01 20 11-02 20 11-03 20 11-04 20 11-05 20 11-06 20 11-07 20 11-08 20 11-09 20 11-10 20 11-11 20 11-12 20 11-13 20 11-14 (m m ; ˚ C) Regn, Temperatur RAIN MEAN Temp MAX Temp MIN Temp 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 20 11- 09-16 20 11- 09-17 20 11- 09-18 20 11- 09-19 20 11- 09-20 20 11- 09-21 20 11- 09-22 20 11- 09-23 20 11- 09-24 20 11- 09-25 20 11- 09-26 20 11- 09-27 20 11- 09-28 20 11- 09-29 20 11- 09-30 20 11- 10-01 20 11- 10-02 20 11- 10-03 20 11- 10-04 20 11- 10-05 20 11- 10-06 20 11- 10-07 20 11- 10-08 20 11- 10-09 20 11- 10-10 20 11- 10-11 20 11- 10-12 20 11- 10-13 20 11- 10-14 20 11- 10-15 20 11- 10-16 20 11- 10-17 20 11- 10-18 20 11- 10-19 20 11- 10-20 20 11- 10-21 20 11- 10-22 20 11- 10-23 20 11- 10-24 20 11- 10-25 20 11- 10-26 20 11- 10-27 20 11- 10-28 20 11- 10-29 20 11- 10-30 20 11- 10-31 20 11-01 20 11-02 20 11-03 20 11-04 20 11-05 20 11-06 20 11-07 20 11-08 20 11-09 20 11-10 20 11-11 20 11-12 20 11-13 20 11-14 (% ) Medel relativluftfuktighet

(12)

4.2 Angrepp av missfärgande organismer

Sammanfattande resultat från utvärderingen av angrepp av missfärgande organismer redovisas i Tabell 2.

I bilaga 1 redovisas fotografier av detaljer av samtliga riggar vid de olika inspektionstillfällena. I bilaga 2 och 3 redovisas översiktliga fotografier av samtliga riggar efter 50 dygns respektive 13 månanders exponering.

Tabell 2. Visuell utvärdering av mögelpåväxt under exponeringstiden.

5 Slutsatser

Provningen visade att de olika materialen uppvisar tydliga skillnader i resistens mot mikrobiell påväxt. Skillnaderna var tydliga redan efter 19 dagars provning och bestod till den avslutande inspektionen efter 13 månader. De riggar som behandlats med preparat som är klassificerade som träskyddsmedel, samt riggarna som tillverkats av trä-plastkompositer, klarade den aktuella exponeringen bäst. Riggarna som tillverkats av acetylerat trä samt trä ytbehandlat med kiselbaserade preparat angreps i betydligt större utsträckning och i nivå med obehandlad furu och gran.

Provningsmetoden har givit förhållandevis snabba resultat. Till detta har bidragit riklig nederbörd och relativt höga temperaturer i början av provningsperioden.

Inga avgörande skillnader kunde noteras i angreppsgrad mellan horisontellt respektive vertikalt orienterade provbrädor efter 13 månaders exponering. Efter 50 dygn så noterades heller inga större skillnader förutom för det borbaserade preparatet. Att skillnaden utjämnas med tiden kan bero på viss urlakning av bor från det yttersta skiktet i brädorna.

För orienterande försök utomhus avseende mikrobiell påväxt så är sensommar-höst sannolikt en optimal period, då risken för angrepp av mikrobiell påväxt erfarenhetsmässigt är som störst. Detta understryks av den undersökning som redovisas av Frühwald-Hansson et al (2013).

Rigg nr Behandling Position Utvärdering 2011-10-05 (19 dygn) Utvärdering 2011-11-04 (50 dygn) Utvärdering 2012-10-05 (13 månader)

1 Vital Protect® Furu

Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Utbredd svag missfärgning på alla brädor - något kraftigare längs brädornas längsgående kanter.

Horisontell Enbart mögelangrepp vid fuktfällan (skarven) - ingen påväxt på icke itudelade brädor.

Svagt mögelangrepp på hela brädor samt omfattande mögelangrepp på itudelade brädor.

Utbredd svag missfärgning - kraftigare på itudelade brädor.

2

Vital Protect® Gran

Vertikal Enbart mögelangrepp längs nederkanten av bräda 1. Enbart mögelangrepp längs nederkanten av bräda 1. Utbredd svag missfärgning på alla brädor.

Horisontell Begynande mögelangrepp på alla brädor - något kraftigare vid fuktfällan (skarven).

Ökat svagt mögelangrepp på alla brädor - något kraftigare vid fuktfällan.

Utbredd svag missfärgning, dock något kraftigare än på vertikala brädor.

3 Furu obehandlad

splintved

Vertikal Enbart mögelangrepp på del av bräda 1 Omfattande mögelangrepp på alla brädor. Kraftig missfärgning på alla brädor.

(referens) Horisontell Alla brädor inkl. ändträet är mögelangripna. Omfattande samt kraftiga mögelangrepp på alla brädor. Kraftig missfärgning på alla brädor. 4 Gran obehandlad Vertikal Enbart mögelangrepp på överkant (brädor 1 och 4). Ökad mögelpåväxt i anslutning till brädornas längsgående kanter.Utbredd missfärgning på alla brädor.

(referens) Horisontell Begynnande mögelangrepp. Inget angrepp i ändträt. Begynnande mögelangrepp på alla brädor. Något svagare utbredd missfärgning på alla brädor. 5 Sioo® Vertikal Enbart mögelangrepp på överkant (bräda 1) Omfattande mögelangrepp på alla brädor. Utbredd missfärgning på alla brädor.

(steg 1) Horisontell Begynnande mögelangrepp på splintveden i alla brädor. Omfattande samt kraftigare mögelangrepp på alla brädor - nästan inget angrepp på kärnveden.

Utbredd missfärgning på alla brädor - kärnveden bara lätt missfärgad.

6 Organowood® Vertikal Enbart mögelangrepp på överkant (brädda 1). Omfattande mögelpåväxt på alla brädor. Utbredd missfärgning på alla brädor. Horisontell Begynande mögelangepp på alla brädor. Omfattande och kraftigare mögelpåväxt på alla brädor. Utbredd missfärgning på alla brädor. 7 Falsk akacia Vertikal Mögelangrepp vid ändträytan (Brädor 1, 2 och 3). Svagt utbrett mögelangrepp. Kraftig missfärgning på alla brädor.

Horisontell Begynande mögelangepp på alla brädor. Svagt utbrett, något kraftigare, mögelangrepp. Kraftig missfärgning på alla brädor. 8 Acetylerat Vertikal Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Svagt mögelangrepp.

Horisontell Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Begynnande mögelangrepp. nästan osynlig. Något kraftigare mögelangrepp på alla brädor.

9

Celcure AC 800 grön

Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp.

Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp.

10

Celcure AC 800 brun

Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp.

Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp.

11

Celcure MC 350 grön

Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Begynnande mögelangrepp - svårt att uppfatta visuellt.

Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Svagt mögelangrepp på alla brädor.

12

Celcure MC 350 brun

Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp.

Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Inget synligt mögelangrepp.

13 WPC Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Jula Horisontell Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. 14 WPC Vertikal Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp. Fräscht utseende. Inget synligt mögelangrepp.

(13)

Skillnaderna i resistens mot mikrobiella angrepp har i första hand betydelse på kort sikt, då den med tiden utjämnas. Även material som är behandlade med biocider kan så småningom angripas om exponeringen innebär en gynnsam kombination av luftfuktighet, fukt på träets yta och temperatur. På kort sikt kan emellertid skillnaden i resistens innebära att ett material med god resistens kan klara en tillfällig, måttlig och för mikrobiell påväxt gynnsam exponering, t ex i samband med bygge där byggkomponenterna under en kortare period är oskyddade för väder och vind.

6 Referenser

Frühwald Hansson E, Bardage S, Thelandersson S (2013). Modelling the risk for mould growth on timber stored outdoors protected from rain. Proceedings IRG Annual Meeting, IRG/WP 13-20529.

(14)

Bilaga 1

Fotografier av försöksriggar vid olika inspektionstillfällen

Rigg 1 – Vital Protect® behandlad furu

19 dygn

Detalj av horisontella brädor

50 dygn

Översiktlig bild av riggen

13 månader

(15)

Rigg 2 – Vital Protect® behandlad gran

19 dygn

Detaljer av rigg nr 2

50 dygn

13 månader

(16)

Rigg 3 – Referens furu

19 dygn

Detaljer

50 dygn

13 månader

(17)

Rigg 4 – Referens gran

19 dygn

Horisontella brädor

50 dygn

13 månader

(18)

Rigg 5 – Sioo® Träskydd (Steg 1) behandlad furu

19 dygn

Vertikala brädor Horisontella brädor

50 dygn

13 månader

(19)

Rigg 6 – Organowood® behandlad furu

19 dygn

Detaljer

50 dygn

Översiktlig bild av riggen 13 månader

(20)

Rigg 7 – Acetylerad radiata

19 dygn

50 dygn

13 månader

(21)

Rigg 8 – Falsk akacia

19 dygn

50 dygn

13 månader

(22)

Rigg 9 – Celcure AC 800 grön-impregnerad furu

50 dygn

13 månader

(23)

Rigg 10 – Celcure AC 800 brun-impregnerad furu

50 dygn

13 månader

(24)

Rigg 11 – Celcure MC 350 grön-impregnerad furu

50 dygn

13 månader

(25)

Rigg 12 – Celcure MC 350 brun-impregnerad furu

50 dygn

13 månader

(26)

Rigg 13 – WPC, små trallplattor inköpta på Jula

50 dygn

13 månader

(27)

Rigg 14 –WPC, trallprofiler från UPM

50 dygn

13 månader

(28)

Bilaga 2

Allmänt utseende hos riggarna efter 50 dygns utomhusexponering

Vital Protect® - furu Vital Protect® - gran

Furu referens Gran referens

Sioo® Träskydd (Steg 1) - furu

Organowood® Träskydd - furu

(29)

Celcure MC 350 grön Celcure MC 350 brun

Celcure AC 800 grön Celcure AC 800 grön

(30)

Bilaga 3

Allmänt utseende hos riggarna efter 13 månaders utomhusexponering

Vital Protect® - furu Vital Protect® - gran

Furu referens Gran referens

Sioo® Träskydd (Steg 1) - furu

Organowood® Träskydd - furu

(31)

Celcure AC 800 grön Celcure AC 800 brun

Celcure MC 350 grön _{Celcure MC 350 brun}

(32)

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi arbetar med innovation och värdeskapande teknikutveckling. Genom att vi har Sveriges bredaste och mest kvalificerade resurser för teknisk utvärdering, mätteknik, forskning och utveckling har vi stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. Vår forskning sker i nära samarbete med universitet och högskolor och bland våra cirka 10000 kunder finns allt från nytänkande småföretag till internationella koncerner.

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Box 857, 501 15 BORÅS

Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033 13 55 02 E-post: info@sp.se, Internet: www.sp.se

www.sp.se

SP Rapport 2013:42 ISSN 0284-5172