• No results found

Thorbjörn Lengborn: Schriftsteller und Gesellschaft in der Schweiz. Eine Studie zur Behandlung der Gesellschaftsproblematik bei Zollinger, Frisch und Dürrenmatt. Athenäum Verlag. Frankfurt am Main 1972.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Thorbjörn Lengborn: Schriftsteller und Gesellschaft in der Schweiz. Eine Studie zur Behandlung der Gesellschaftsproblematik bei Zollinger, Frisch und Dürrenmatt. Athenäum Verlag. Frankfurt am Main 1972."

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

R E D A K T I O N S K O M M I T T É

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

(3)

Recensioner av doktorsavhandlingar

1 89

Sven sson har o ck så p u b lic e ra t ett antal av d essa o rigin ella n o v e lle r i » V å r H e rr e s åk er» ( 1 9 7 1 ) . M an kan b ara ö n sk a att han o ck så v ille g e ut någ­ ra av H e d e n v in d s p o litisk a o ch k u ltu rfilo so fisk a artiklar från d essa socialism en s o ch a rb e ta rrö re l­ sens ö d esår.

Kurt Johannesson

T h o rb jö rn L en g b o rn :

Schriftsteller und Gesellschaft

in der Schweiz. Eine Studie zur Behandlung der Ge­

sellschaftsproblematik bei Zollinger, Frisch und D ür­

renmatt.

A th en äu m V e rla g . F ra n k fu rt am M ain

19 7 2 .

Len gb o rn hat sich ein fa szin ieren d es T h e m a fü r seine S to c k h o lm e r D isse rta tio n 1 9 7 2 gew äh lt. D reim al b e o b a c h te t m an in d e r G e s c h ic h te d er Schw eiz ein e v e rstä rk te Sp an n u n g zw isch en Sc h riftsteller und G e se llsc h a ft: zu r Z e it d e r R e ­ fo rm atio n , im m ittleren 19 . Ja h r h u n d e rt (L ib era­ lism us) und in d er G e g e n w a rt. D a s sind Z e ite n des U m b ru ch s, in d en en sich v o rw ä rtstre ib e n d e K r ä f­ te g eg en e in e a u f d em H e rk ö m m lic h e n b e h a rre n ­ de, stu m p fe U m w e lt d u rch zu setzen suchen.

L en gb o rn g e h t so v o r, dass er d ie d re i A u to re n a u f b estim m te, leitm o tiv isc h w ie d e rk e h re n d e O p ­ po sitio n en hin u n tersu ch t. S ie la u ten 1) K ü n stle r und G e se llsc h a ft, 2) V e rh ä ltn is zu V o lk und Staat, 3) Sch w eiz und E u rop a. D as V e r fa h r e n , das d urch w eit au sh o len d e g esch ic h tlic h e R ü c k b lic k e m it vielen B e is p ie le n aus d er ältern L ite ra tu r b e g rü n ­ det w ird , hat zw ar d en N a c h te il, dass d ie W e rk e der d rei A u to r e n k aum je als g e sc h lo sse n e k ü n st­ lerisch e G e b ild e e rsc h e in e n , ab er d en g ro sse n V o rte il, dass ein ig e in teressan te Z u sa m m e n h ä n g e zw ischen den g en an n ten A u to re n sichtbar w erd en .

L en g b o rn b eo b ac h tet, dass d ie Sp an n u n g en in der R e g e l d u rch das K ü n stle rtu m b ed in g t sind und das S c h w e iz e rtu m e rst in zw e ite r L in ie ein e R o lle spielt. D as V e rh ä ltn is des K ü n stle rs zur G e se llsc h a ft ist „ d e r E in fa llsw in k e l fü r d ie G e ­ sellsc h aftsk ritik “ . D as ist sich er ric h tig g e se h e n , denn es ist ein e b e so n d e rs sch w ierig e, sp rö d e, aber doch p o litisch h ö ch st d iffe re n z ie rte G e s e ll­ schaft, der sich d er Sc h w e iz e r A u t o r g e g e n ü b e r ­ sieht. G e b ä r d e t sich d er K ü n s tle r u n ab h än gig und b ejah t er nicht schon im v o rau s H e im a t und V aterlan d , k o m m t es u n w eig e rlic h zu r F ro n tste l­ lung. G e n a u das ab er ist

Albin Zollingers

D ile m m a gew o rd en . D e r im J u l i 1 9 4 1 v e rs to r b e n e Z ü ric h e r L y rik e r und R o m a n c ie r ist am e h e ste n d en rad i­ kalen In te lle k tu e lle n d er d re issig e r J a h r e in S k a n ­ din avien an d ie S e ite zu stellen . A b e r d e r K r ie g , d er d ie E x iste n z d er Sc h w eiz b e d ro h te , zw ang ihn, d er zum B e is p ie l m it d e r V o lk s fr o n t in S p an ien sym p ath isierte, sich m it d er H e im a t zu so lid ari­ sieren . S o v erh a llte n im w e sen tlic h en sein e g e s e ll­

schaftskritischen Appelle ungehört. Lengborn hat

vollkommen recht, wenn er festhält, dass weder

die Kritiker der Zeit noch die Nachwelt diesem

Autor gerecht geworden seien. Es ist nicht das

geringste Verdienst dieses Buches, die Bedeutung

Albin Zollingers erkannt und die gesellschaftskri­

tischen Aspekte bei ihm überzeugend dargestellt

zu haben.

U b e r

Max Frischs

p o litisch e P o sitio n en ist schon v ie l d isk u tie rt w o rd e n , ab er es gib t k e in e so g rü n d lic h e u nd so g u t d o k u m e n tie rte U n te r su ­ ch un g w ie d ie L en g b o rn s. W ah rsch ein lich besitzt Frischs H altu n g des „n ic h tk o n fo rm istisc h e n E n ­ g a g e m e n ts“ au sserh alb d es L an d es d ie stärk ere D u rch sc h lag sk ra ft, den n die o ffiz ie lle Sc h w eiz hat es im m er w ie d e r v e rsta n d en , die B risan z in Frisch s W e rk e n zu d ä m p fen und unsch ädlich zu m achen. L en g b o rn ko n statiert: „F r is c h w a r ü b er den g e ­ rin gen E ffe k t, in n erh alb d er sch w eizerisch en G e ­ sellsch aft zu w irk e n , en ttäu sch t.“ (S. 1 5 3 .) A b e r L e n g b o rn en tg eh t es nicht, dass Frisch s B ild von d er S ch w eiz ein seitig ist, dass e r zum B e is p ie l den G le ic h h e its b e g r iff o d er das d em o k ratisch e P rin zip (S e lb stv e rw a ltu n g in allen B e re ic h e n des p o liti­ schen L eb en s) ü b ersieh t.

Mehr als bei Zollinger und Frisch rächt sich das

Auseinanderreissen der Werke bei Dürrenmatt.

Dürrenmatts Stücke, wie auch die bei Lengborn

kaum berücksichtigte frühe Prosa, erlauben we­

gen der stark parodistischen und grotesken Ein­

schläge und ihrer „offenen Form“ selten eine

verbindliche Zitierung. Lengborn gelangt auf eine

falsche Fährte, wenn er bei Dürrenmatt „Sym ­

pathien für eine Art ideellen Kommunismus“

findet. (S.

2 3 1 .)

Dürrenmatt wurzelt tief im G e­

meindeprinzip der protestantischen Kirche, und

er steht dem Calvinismus und damit urchristlichen

Elementen sicher näher als dem Kommunismus.

Es ist kaum berechtigt, den religiösen Aspekt bei

Dürrenmatt in Abrede zu stellen (S.

3 0 1 ) . —

Was

nun die eigentlichen Fragen — Verhältnis zum

Bürgertum, zu Volk und Staat — betrifft, gibt

Lengborn ein reiches Material, das einen interes­

santen Überblick über Dürrenmatts Stellung zu

politischen Problemen erlaubt. Aber in Dürren­

matts Stücken sammeln sich die verschiedenartig­

sten kritischen Aspekte wie in einem Brennglas,

und die Frage bleibt offen, inwieweit das Unbeha­

gen typisch schweizerisch, inwieweit europäisch

oder gar global ist. So gesehen trifft Lengborns

Bemerkung wohl zu: „Was Dürrenmatt über

Mentalität und Kulturverhältnisse in der Schweiz

zu sagen hat, ist an sich nicht originell.“ (S.

2 3 9 .)

In abschliessenden Betrachtungen („Ausblick“ )

zeigt Lengborn anhand zahlreicher Beispiele aus

der neuesten Literatur der deutschen Schweiz, wie

sich die Kluft zwischen engagiertem Schriftsteller

und dem Bürgertum mehr und mehr vertieft. Für

(4)

190

Recensioner av doktorsavhandlingar

d ie sch w eizerisch e L iteratu rgesc h ich tssc h reib u n g ist das B u c h v on L en g b o rn ein e H e ra u sfo rd e ru n g , w e il es a u f d e r G ru n d la g e b re ite r und ein g eh e n d e r K e n n tn isse in eine bislang stark v ern ach lässig te P ro b lem ste llu n g h ineinfü hrt.

Otto Ober hoher

L o u ise E k elu n d :

Rabbe Enckell. Modernism och klas­

sicism under tjugotal och trettital.

E k en äs T r y c k e r i A k tieb o la g . Fin lan d 1 9 7 4 .

L itteratu rfo rsk n in g en har b ö rja t kartlägga stora fält inom d en fin lan d ssv en sk a m o d ern istisk a r ö r e l­ sen p å 1 9 1 0 - och 1 9 2 o-talen, m en om den yn gste av dess stora ly rik e r, R a b b e E n ck ell, har det än så länge skrivits fö rh ållan d evis sparsam t. A tt teck n a R a b b e E n ck ells litterära gärn in g har länge setts som en an gelägen u p p g ift, och d et är d ä rfö r en m y ck e t efterlän gtad avh an d lin g som L ou ise E k e ­ lund sk riv it och på v ilk e n hon d isp u terad e endast ett p ar v e c k o r fö r e d ik taren s b o rtgån g p å fö rso m ­ m aren 19 7 4 . D e n k o m m er att u tgö ra en v ik tig gru n d fö r den fram tid a E n ck ell-u p p fattn in g en och vara en g iven utgån gspu n kt fö r ko m m an d e E n ck ell-fo rsk n in g . Ä n d å är d e t m ed något blan­ dade re a k tio n e r m an m ottar L o u ise E k e lu n d s ar­ bete. D e t b e ro r fram fö r allt på b e sv ik e lse n ö ver att fle ra centrala p ro b lem stä lln in gar inte tas upp till v e rk lig beh an dlin g o ch ö v e r att resu ltaten b e ­ träffan d e p ro b lem som v e rk lig e n b eh an dlas ibland kan v e rk a k o n tu rlö sa, o p recisa o ch svårb ed öm d a.

In led n in g sv is kan man d ock o fö rb eh ållsam t k o n statera att L o u ise E k e lu n d s R a b b e E n c k e ll-b o k b liv it en p erso n lig , g e n e rö st in n eh ållsrik och på m ånga sätt in sik tsfull avhandling. H e n n e s sty rk a lig g er i d o k u m en tatio n en , som är m y c k e t rik och ibland snarast lö p e r risk att u ppfattas som tyn g an ­ de p å grän sen till d et ö v e ra rb e ta d e , sam t fra m fö r allt i den p sy k o lo g isk a intuitionen . H e n n e s p o r­ trätt av R a b b e E n ck ell och h en nes u ttolkn in g ar av hans tex ter präglas i allm än h et av ly h ö rd sen sib ili­ tet. U p p läg g n in g en av avhan dlin gen fö re fa lle r att v ara ett m in u tiö st d e ta lja rb e te , vars en sk ild h eter och k o m b in atio n er ibland är b eu n d ra n svä rt u tfö r­ da.

I realiteten har e m ellertid u p p läggn in g en m ed d ess fragm en tarisera n d e karak tär lett till en p å ­ taglig svårö versk åd lig h e t, som kan irrite ra läsa­ ren och säk erlig en inte m inst den k o m m an d e E n ck e ll-fo rsk n in g e n . A v h a n d lin g e n s m e r allvar­ liga b rister står d o c k att fin n a p å d et m eto d isk a planet. P ro b lem stä lln in g arn a är o k la rt fix e ra d e och lite n y ck fu llt selek tiva. B ris te n p å p rec isio n i term in o lo g in är p åfallan d e, lik so m o sä k e rh e te n i d en k o m p arativ a m e to d ik en . H ä n g iv e n h e te n fö r äm n et har varit sto r, m en m an k u n d e e fte rly s a b e ­ tydligt m er av k ritisk distans.

R a b b e E n c k e ll har haft ry k te om sig att v ara te o re tik e rn bland de fin la n d ssv e n sk a m o d e rn is­ terna. D e t är den asp ek ten L o u ise E k e lu n d tagit fasta p å i sin u n d ersö k n in g . F ö re trä d e sv is b eh an d ­ lar h o n hans te o re tisk a fö rfattarsk a p , u tifrån v il­ k et hon sö k e r fån ga de e ste tisk a p o sitio n e rn a och de b ak o m lig g an d e p s y k o lo g isk a m o tsättn in g ­ arna. D e t har in n eb u rit att ly rik e n i b ety d a n d e u t­ sträckn in g k o m m it att träd a i b ak g ru n d en , lik so m av k an sk e n atu rlig are skäl b ild k o n stn ären R a b b e E n ck ell. E n allva rlig n ack d el m ed ett sådan t b e ­ trak telsesätt är s jä lv fa lle t att m an ten d erar att u n ­ d erv ärd era d en ly risk a p raxisen o ch att e stetisk a p o sitio n e r och trad itio n stillh ö rig h eter som lig g e r im m an en ta i själv a ly rik e n lö p e r risk att fö rsv in n a u r blickfån g et.

T e n d e n se n g ö r sig g ällan d e båd e i fram ställ­ nin gen av E n ck e ll som rad ik al m o d ern ist på 19 2 0 -ta le t och som k lassific eran d e m o d e rn ist p å 19 3 0 -ta le t. I d et in led an d e k ap itlet b eh an d lar L o u ise E k e lu n d d en m o d e rn istisk e pro gram m ati- k ern E n c k e ll sådan d en n e fram träd d e i en u p p ­ m ärksam m ad tid n in g sartik el i H u fv u d sta d sb la d e t i d e c e m b e r 1 9 2 6 , G am m alt n ytt och v e rk lig t nytt i p o esi. V i får här en an alys av E n c k e lls te o re tisk a stån d p u n k ter och hans syn p å d en m o d e rn istisk a ly rik e n , m en i m y ck e t liten u tsträck n in g blir det k la rg jo rt hu r r e le v a n t hans i artik eln u ttry ck ta u p p fattn in g o ck så är fö r hans eg en ly risk a p raxis. D e ly risk a e x e m p lifie rin g a rn a är i k a p itle t fö rh å l­ lan d evis få. D e tta b lir i d esto h ö g re grad en v ik tig in vän d n in g som m an kan fin n a en allva rlig slagsida i b ild en av den m o d e rn istisk e id e o lo g e n E n ck e ll. L o u ise E k e lu n d k a ra k te rise ra r i h u vu d sak hans m o d ern ism u p p fattn in g som en d y n a m isk estetik och d efin iera r » d yn am isk » som »skissartad sn abbh et, ö v e rra sk n in g , o vän tat av b ry tan d e, d e t ö g o n b lick lig a , d et sp littrad e och sam m an h an gslö sa — h ela fo rm u p p lö sn in g e n m ed dess nya n o n ­ chalans och associativa sp rån g» (s. 3 1 ) . » D e t sp littrad e o ch sam m an h an gslösa» å te rk o m m e r se­ nare i en u n d e rru b rik som k rite rie r p å m o d e r­ nism . H ä r fö r b is e r L o u ise E k e lu n d att E n c k e ll i artik eln fa k tisk t talar om »räckan av till syn es sam m an h an gslösa b ild er, ’d et sp littra d e ’ » — allt­ så m ed ty d lig a fö rb eh åll. O m G u n n a r B jö r lin g s k riv e r han u ttry ck lig en : » M en v irrv a rre t är ick e sp littrin g och k ra ftlö sh et utan tv ärto m en sam spän- ning av alla m o tsatser till

en

’v ila n d e ’ k ra ft ovan d em .» E ste tik e n får nu en en sid ig t d e stru k tiv p rä ­ g e l, som inte g e r rättvisa åt den n y a k o n stru k - tiv itet som k än n eteck n ar den fin la n d ssv e n sk a m o d ern ism en . E n fö ljd av d etta b e tra k te lse sä tt är att Lou ise E k e lu n d v ill se E n c k e lls v äg u n d er 1 9 2 0 - och 1 9 3 o-talen som en u tv e c k lin g från fo rm u p p lö sn in g till strän g fo rm b u n d e n h e t, ett syn sätt som en d ast äger relev an s i n ågra få y tte r ­ lig h etsfall m en som inte som h e lh e t g e r en rätt­

References

Related documents

Det är därför Roddy Nilsson menar att det viktiga är de intellektuella argumentens kvalitet och vad diskussionen därmed kan bidra till i skapandet av en konstruktiv

Som det framkommer ovan är struktur i vardagen viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla struktur.. Det finns forskning

In the majority of structured peer-to-peer overlay networks a graph with a desir- able topology is constructed. In most cases, the graph is maintained by a periodic activity

Socialarbetaren behöver ta hänsyn till barns ålder, men framförallt ha kunskap om hur man uppmärksammar barn som är utsatta för våld i hemmet för att barnen ska få

Based on this result, in section 5, we show how the k-ary search framework can improve Chord lookup algorithm and the number of routing table entries.. Finally, we conclude our work

sity of nodes in an identifier space is an intensive variable that describes a characteristic behavior of a network irre- spective of its size. ii) The ratio of perturbation to

Jag fick en del inputs från gruppen också angående form och groove och kände att de också tog till sig det jag berättade om låten – jag reflekterar också i loggboken över att

Kademlia does not keep a list of nodes close in the identifier space like the leaf set or the successor list in Chord.. However, for every subtree/interval in the identifier space