• No results found

Erik Hjalmar Linder: Kärlek och fadershus farväl. Hjalmar Bergmans liv och diktning från Markurells i Wadköping till Farmor och Vår Herre. Bonniers. Lund 1973.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Erik Hjalmar Linder: Kärlek och fadershus farväl. Hjalmar Bergmans liv och diktning från Markurells i Wadköping till Farmor och Vår Herre. Bonniers. Lund 1973."

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

(3)

som re su lte ra r i en h arm o n isk sam h ö rig h et m ed alltet sk u lle v a ra d o m sto le n s in n ersta m en in g. M ö jlig e n rö r hon här vid n ågot väse n tlig t, m en k o m p a ra tio n e rn a m ed R ilk e och N o v a lis ö v e r ty ­ gar inte, i syn n erh et som m an far in try ck e t att hon m ed h u sgud en Ja c o b S te in e r p å s k riv b o rd e t råkar tala m era o m R ilk e än o m K a fk a .

O rm en är en annan am b ivalen t bild. Lan tm äta­ ren K :s m e d h jä lp a re om talas v id ett tillfälle som o rm ar, v ilk e t en ligt B e u tn e rs utläggn in g m ed h jälp av i . M o s e b o k o ch B ro c k h a u s sy m b o lise ra r deras lö m sk h e t o c h o n d sk a m en även d eras äsk u lap sik t h elan d e fö rm åg a och o d ö d lig h et, k an sk e g u d o m ­ lighet. Å te rig e n u n d rar m an om en sådan to lk n in g inte går lite t v äl långt; i v a r je fall k varstår d et o b e v isa t att K a fk a arbetat m ed en så d ju p am b iv a­ len t tekn ik.

E n in tressan t fråg a är h u ru v id a m an till an alys­ o b je k te n skall räk n a alla d e » b le k n a d e m e ta fo ­ rer» som assim ilerats i d e t gän gse sp råk et till den grad att d e fö rlo ra t sin b ild k arak tär. U tan att d is­ k u te ra frågan r y c k e r B e u t n e r ut o ch k lassar in: »tyst som en m us» — bild sfär D ju r , » b itte rt b e k la ­ ga» — M a t och d ry c k , »strö m av fo lk » , »o rd sv all» — L iq u id m eta p h o rik o sv. H ä r far fram ställn in gen iblan d en lätt p a ro d isk karak tär. S o m e x e m p e l p å » liq u id m etafo re rn as» s y m b o lv ä rd e , att fram k a lla kän slan av något o k o n tro lle rb a rt, irratio n ellt och sam tid igt o b etv in g lig t, v ä lje r B e u t n e r en e p iso d i D a s S ch lo ss där d e t b esk riv s h u r en skara tö rstiga b ö n d er ström m ar till k ro g e n så fo rt d ö rra rn a ö p p ­ nas. K o m m e n ta re n ly d er: » D ie M e n sc h e n m e n g e , d ie sich so b ew eg t, m uss sich v o r d er T ü r zu sam ­ m en g eb allt hab en , um dann, sobald das H in d e rn is nachgibt, sich o h n e e rk en n b are n in d iv id u ellen W illen in den R a u m zu w ä lzen ». (S. 1 1 2 )

D e tta h in d rar in te att B e u tn e r s b o k in n eh åller fle ra rik tig a iak ttagelser, m en resu ltate t av hen n es m ö d a fö rm in sk as i viss m ån av att andra fo rsk a re red an g jo r t dem . S å t. ex. b eträffan d e d ju rs y m b o ­ lik en som ägnats en syn n erligen noggran n g e n o m ­ gån g av K a r l-H e in z F in g erh u t (D ie F u n k tio n d er T ie rfig u re n im W e rk e Franz K a fk a s, B o n n 19 6 9 ). O ch d e utan tv iv e l v ik tiga b ild sfä re r B e u tn e r p e ­ kar p å har p å m in d re system a tisk t sätt o b se rv e ra ts av de fle sta K afk au tto lk arn a.

D e n d isp o sitio n fö rfattarin n an v alt re su lte ra r i v issa tröttan d e u p p rep n in g ar. Så t. ex. m åste d et välk än d a tex tstället i D ie V e rw a n d lu n g om G r e g o r Sam sas längtan e fte r v äg en till » d er u n b ek an n ten N a h ru n g » en ligt system a tik en s lo g ik sorteras in u n d er såväl v ä g sy m b o le r som n ä rin g ssym b o ler och till slut tas upp en sista gån g i k ap itlet om D e r Pro zess.

E n v ä se n tlig fråg a som B e u tn e r ald rig b e rö r är h u ru v id a K a fk a m e d v e te t la b o re ra t m ed d en n a y t­ terst sub tila am b iv alen ta s y m b o lik e lle r om m eta­ fo re rn a e lle r b ild e rn a d irig e rats fram av en u n­

2 4 4

Övriga recensioner

d e rm e d v e te n logik. I d e t fö rra fa lle t är d e t en gåta att han hann avslu ta m e r än en rom an , i d et sen are m åste han haft ett o van lig t ra ffin e ra t u n d e rm e d v e ­ tet, v ilk e t g iv e tv is inte är o m ö jlig t. M e n d e tta är p s y k o lo g isk a frå g e te c k e n , och erk än n as b ö r att B e u tn e r g e r fle ra b estick an d e e x e m p e l p å till sy­ nes m e d v e te n e n h e tlig an vän d n in g av v issa am b i­ v a le n ta bild er.

D e t av g ö ran d e fö r v ä rd e t av en så m in u tiö s g e ­ n o m g ån g av en d ik tares b ild sp råk är g iv e tv is om d en fö rm å r k asta nytt lju s ö v e r to lk n in g en av fö r ­ fattaren s sym b o lv ärld . D e t g ö r B e u tn e rs stu d ie, m en d e t nya lju s e t b e ly se r in te p å ett ö v e rty g a n d e sätt h ela d o m sto le n o ch slottet. D e n o m d e b a tte ra ­ d e sk u ld fråg an , som ju b ara är en asp e k t av d o m - sto ls-slo tts-k o m p lexet, lö se s i B e u tn e r s to lk n in g som h u v u d p e rso n e n s fö rlu st av en b arn slig t le k fu ll och fö rtrö sta n sfu ll in ställn in g till tillvaro n , hans e n k e lsp å rig t k arriärin rik tad e strävan , hans lik g il­ tig h et fö r e lle r antipati m o t m ed m än n isk o rn a, v il­ k e t brin gar h o n o m i d ish arm o n i och an tag o n ism m o t h ela v ä rld so rd n in g e n , re p re se n te ra d av d o m ­ sto len och slo ttet. D e t lig g e r m y c k e t i tan k en , m en g e n o m att fö rb ig å de p s y k o lo g isk a o ch m e tafy sisk a im p lik atio n e rn a läm nar B e u t n e r än då in te d en slu tg iltig a n y c k e ln till K a fk a s värld . Fad er sp ro ­ b lem atik en som ju b e v islig e n v a r av c en tral b e ty ­ d else och som v id g as till och fö re n a s m ed en re li­ g iö s p ro b le m a tik tappas bort. B o k e n s o m slag sb ild , som v isar K a fk a s sp ö rja n d e ö g o n b ak o m ett g aller, illu strera r p å n å g ot v is h e n n es o c h m y c k e n litte ra ­ tu rfo rsk n in g s d ilem m a: ett g a lle r e lle r nät av s y s ­ tem atisera n d e och an aly seran d e som alltid g äck as av d ik ten s fö rm åg a att g estalta tillvaro n s m y ste ­ rium .

Gunilla Bergsten

E rik H ja lm a r L in d er:

Kärlek och fadershus farväl.

Hjalmar Bergmans liv och diktning frän Markurells i

Wadköping till Farmor och Vär Herre.

B o n n ie rs. Lu n d 1 9 7 3 .

1 9 4 0 g av E rik H ja lm a r L in d e r ut b o k e n H ja lm a r B e rg m a n , en p ro filte c k n in g . Ä v e n id ag är b o k e n läsvärd. D å d en k o m ut var det ett am b itiö st fö rsta fö rsö k att g e en system a tiserad och b re d sk ild rin g av d e n n e g e n ia le b erättare e fte r d e tre m ärk lig a e ssa y e r k rin g hans v e r k so m F r e d rik B ö ö k , R u b e n G :s o n B e r g o ch K n u t Ja e n s s o n då h u n n it signera. E n rik h a ltig d o k u m e n ta risk u n d erb y g g n a d fö r v is ­ sa avsn itt i p ro filte c k n in g e n fram lad e L in d e r två år sen are i sin d o k to rsa v h a n d lin g - H ja lm a r B e r g ­ m ans u ngd om . U p p lä g g n in g e n var i d e tta fa ll k r o ­ n o lo g isk. R e n t b io g ra fisk a avsn itt v a rv a d e s där m ed k a p ite l ägn ad e ett e lle r fle ra v e rk m ed syn te­ tiska ö v e r s ik te r av te n d e n se r i sam tid a sven sk och

(4)

Övriga recensioner

u tlän d sk litteratu r. U n d e r d e två fö lja n d e d e c e n ­ n iern a fö ljd e en strid ström av u p p satser av o lik a b red d och d ju p . Så sm ån in go m fann L in d e r tiden vara m o gen fö r att ån yo sk ap a ett h elp o rträtt av H ja lm a r B e rg m a n g e n o m att sam m an fatta egen och andras fo rsk n in g . 1 9 6 2 fö re lå g d en fö rsta d e ­ len av d en p lan erad e tvåban d iga biografin — S ju värld ars h e rre — d är L in d e r utan att lä n g re tyngas av d et ak ad em isk a d o k u m e n ta tio n sk ra v e t b eh an d ­ lar såväl d en p e rio d avh an d lin gen o m fattad e som tid en fram till 1 9 1 8 . D e t b le v en p lastisk gestalt­ nin g av sto ffe t, som v ittn ad e o m den su v erän a b eh ärsk n in g L in d e r nu har av sitt äm ne. D e n fö r ­ d ju p n in g o ch m ån g sid ig h et som p o rträttet ägde b e ro d d e till viss d e l p å att L in d er här på m ånga väse n tlig a p u n k te r k u n d e in te g re ra an d ra fo rsk a ­ res resu ltat. Sam tid igt g a v d e tta v e rk en sam lad bild av d im en sio n ern a hos hos L in d e rs e g en fo r sk ­ ningsinsats.

V a r je H ja lm a r B e rg m a n -ä lsk a re har d ä rfö r m ed spän ning sett fram e m o t d en u tlo v a d e an dra d e ­ len. M e n L in d e r d r ö jd e så länge m ed den att man b efa rad e att d etta så lo v an d e p å b ö rja d e p o rträtt s k u lle bli en to rso lik so m fle ra an dra sto rt anlagda d ik ta rp o rträtt i sven sk litteratu rh isto ria. D e tta fö rvån ad e m ed tan k e p å L in d ers m ålm ed veten h et och sto ra arb etsk ap a citet. F ö rk la rin g e n k o m i fö r ­ o rd e t till d en nu p u b lic e ra d e an dra d elen — K ä r ­ le k o c h fa d e rsh u s farväl. H ja lm a r B erg m an s liv o ch d ik tn in g från M a rk u re lls i W a d k ö p in g till F a rm o r o c h V å r H e r r e , B o n n ie r s 1 9 7 3 . I u n d e r­ titeln u tsägs o m e d e lb a rt att d en n a alltså en dast o m fattar åren 1 9 1 9 - 1 9 2 1 . L in d e r berättar i in le d ­ n in gen att han i d et län gsta ö n sk at k va rh å lla sin u r­ sp ru n glig a plan att i en an d ra d e l slu tfö ra o ch av­ ru n d a b io g rafin . H a n had e hind rats ge n o m att en v ik tig g ru p p av d e t sam lade k ällm aterialet inte län gre v a r tillgän g lig fö r h on om . D e t g älld e de v isse rlig e n kn a p p h ä n d ig t fö rd a m en inte m inst fö r d a te rin g sp ro b le m cen trala d a g b ö c k e rn a som H ja lm a r B e rg m a n fö r d e u n d er sto ra d elar av sitt liv.

» D e s s a d a g b ö c k e r ö v erlä m n ad es fö r några år se ­ dan till en am erik an , m r R o b e r t L in d q u ist, som här i S v e r ig e bland annat arb etat m ed ö versättn in g ar av B e rg m a n till en g elsk an . H an hade fått tillstånd att b eg ag n a d em som u n d erlag fö r ett v e te n sk a p ­ ligt a rb e te v id B e r k e le y U n iv e rsity , m en arb etet k o m inte till u tfö ran d e. M r L in d q u ist v äg rar trots detta att återläm n a d o k u m e n te n ; han b etrak tar dem som sin e g e n d o m , v ilk e t ingalu n d a är fru B e rg m a n s m en in g. H a n väg rar d essu to m att låta sv e n sk a fo r sk a r e stu d era dem . D ä re m o t kan han tän k a sig att » sä lja» dem . » I all sin o b je k tiv a k n a p p h ä n d ig h et g e r L in d ers v e rsio n en rätt sär­ e g en in b lic k i en b u sin essm en talitet, som i sin g ro te sk h e t en dast kan m äta sig m ed n åg ra av de m er fa n ta sifu lla p a rtie rn a av B e rg m a n s am

erika-satir — C lo w n en Ja c . Sa m tid igt vittn ar b erättelsen om en p ro b le m a tik som in te bara b e rö r Lin d er utan o ck så får allvarliga k o n se k v e n se r fö r fram tid a B erg m an fo rsk n in g . D e sv e n sk a fo rsk n in g sb ib lio ­ tek en b ö r d ä rfö r nu kasta sin au k to ritet i våg skålen och tillse att d en n a fråga får en något så när an­ ständig, snabb och tillfred sställan d e lösning. N ä r d etta sk ett vågar m an h oppas — lik so m L in d er själv — att d et sto rt an lagda H ja lm a r B e rg m a n p o r- trättet skall nå sin fu llb ord a n i en tre d je del.

B itte rh e te n i L in d ers fo rsk n in g sö d e far in te un­ dan skym m a att d e t in träffad e o ck så haft sin a g o d a k o n se k v e n se r. F ö rfattaren fram h åller själv att han d ärigen om fått bättre m ö jlig h e t att utan b esväran ­ d e hänsyn till o m fån g g en o m ly sa några b e ty d e lse ­ fu lla v e rk och år i B e rg m a n s liv. D ä re m o t har väl L in d er fått g ö ra en dygd av n ö d vän d ig h eten då han m en ar att ju st p e rio d e n 1 9 1 9 —1 9 2 1 , som han m ed hän syn till k ällm aterialet m åst in sk rän k a sig till, u tg ö r » tre år av hans liv, som b åd e b io g rafisk t och litterärt u ppvisar en stark en h etlig h et». D e n kris i v ilk e n B erg m an ham nar från och m ed 1 9 1 9 u p p visar en ligt m itt fö rm en a n d e inte p å något sätt ett avslutat fö rlo p p 1 9 2 1 utan ö verg år i ett m er p erm a n en t och u p p rivan d e stadium fö rst 1 9 2 4 , i och m ed att rom an en C h e fe n fru In g e b o rg fu ll­ bord ats. D e tta v e rk är en ö v e rg rip a n d e och k lar­ syn t självan alys, b yg g t p å u p p le v e lse r av den erup- tivt fram vällan d e, tid igare inte accep terad e e ro tis­ k a d riften , och den lik a revo lu tio n eran d e o m ­ p rö v n in g av alla värd en som fö ljd e därav och som u tg jo rd e krisen s kärna. Å r e t dessfö rin n an hade han o ck så g jo r t en lik a m ed veten som besin ning s- fu ll d isse k e rin g av de eg n a b arn d o m su p p le v e lse r­ na o ch deras k o n se k v e n se r. A t t han h äm tade ana- ly sred sk ap en från Freu d s arsenal g ö r att d essa två rom an er kan synas ha en påtagligare p sy k o lo g isk realism än tid igare arb eten m en även d e g ö m m er en sym b o lisk livstolkn in g. D e s s a v e rk är ock så avsk ed stagand en i g o d o o ch u tg ö r o b je k tiv ise ra d e u ttry ck fö r d en livssitu ation som u pp stod 1 9 1 9 . So m självstän d iga k o n s tv e rk syns d e i allt v ä se n t­ lig t stå i p a ritet m ed d e i L in d ers v o lym b eh an d ­ lad e arbeten a. E fterläm n ar L in d ers b o k trots allt en v iss kän sla av att v a ra o avslu tad , b e ro r d etta m in d re p å att sk ild rin g en inte fö rs fram till B e r g ­ m ans död utan p å att fö rfattaren k än t sig tvu n gen att slu ta fram ställn in gen , m itt u n d er ett p ågåen d e s k e e n d e ; d e t g ä lle r b åd e den p s y k o lo g isk a p r o ­ cessen o ch d en k o n stn ärlig a g estaltn in g en därav. - A t t d e t v arit m ö jlig t att g e n o m fö ra g rän sd rag ­ nin gen fö r d en n a an d ra v o ly m till 1 9 2 4 , trots att m an saknar tillgån g till d a g b o k en an ser jag. D e n b ev arad e b erg m an sk a k o rre sp o n d e n se n är o van lig t rik ju st u n d er tid en 1 9 1 9 - 1 9 2 5.

I d en an dra d elen av sin b iog rafi har L in d er fö ljt sin u rsp ru n gliga plan att i lik a m ån g e en b e s k riv ­ ning o ch analys av såväl H ja lm a r B e rg m a n s liv som

(5)

diktn in g. L in d ers h u vu d tes, när d e t g ä lle r d e b io ­ g ra fisk a avsn itten , är att B e rg m a n från o ch m ed 1 9 1 9 »går in i en kris som b ara tycks bli svårare» , (s. 1 1 ) . D e fö rsk an sn in g ar k rin g och den iso le rin g i äk te n sk ap et, som tid igare g e tt B e rg m a n de yttre fö ru tsä ttn in g arn a fö r att r e a lise ra sin d röm att lev a nära intill en en d a m än niska, och d ärm ed u ppn å d en in re och yttre tryg g h et han b e h ö v d e fö r sitt skap an d e, b ö rja r han nu sjä lv att lö sa upp. D e t fin n s ett b e h o v att vin n a p e rso n lig frih e t, att b ry ta sig ut ur d en äk te n sk ap lig a in tim iteten och v in n a nya liv se rfa re n h e te r i ö k ad k o n ta k t m ed nya vän ­ ner. En fö ru tsä ttn in g fö r att d essa liv se x p e rim e n t sk u lle k u n n a g e n o m fö ra s v a r en ö k ad a lk o h o lk o n ­ sum tion . M e d fin fö rstå e lse teck n ar L in d e r nu lik ­ som tid ig are d et k o m p lic e ra d e m ö n ster som k än ­ n eteckn ad e m akarn a B e rg m a n s sam liv o ch som ifråga om sva rtsju k e m o m e n te n tog sig fo rm e n av »galen m ask erad » . M an kan m ed tillfre d stä lle lse k o n statera att L in d er d e n n a gån g släp pt rollen av rädd hågad m o raliseran d e ap o lo g et fö r v ilk en v a rje aggressio n e lle r irratio n ellt b e te e n d e k r ä v e r u r­ sk uld an d e fö rk la rin g . D ä rig e n o m ges an alysen av ä k te n sk a p e t ett stö rre p sy k o lo g isk t d ju p o ch m ån gsid igh et. D e t är u p p en b art att L in d e r d en n a gån g m er än tid igare g jo r t sig fri från Stin a B e r g ­ m ans v e rsio n och tagit m er h än syn till ö vrig t k ä ll­ m aterial sam t sam tida och sen tid a ö g o n v ittn e s­ skild rin gar. D ä re m o t h ar han in te alls v arit in tres­ serad av att in fö r läsaren d isk u te ra d e k ä llk ritisk a p ro b le m som är fö rk n ip p a d e m ed d en n a typ av b io g ra fisk fo rsk n in g. D ä r fö r återstår d et fö r fra m ­ tida fo rsk a re att t. ex. ta ställnin g till k ällvärd et i d e m ån ga d o cum en ts h u m ain es i sk riftlig o c h m u n tlig fo rm som Stin a B e rg m a n läm nat — L in d e r an vän ­ d e r bägge m ate ria lty p e rn a — o ch d eras fö rh å lla n ­ d e till t. ex. systern E ln a St. C y rs relativ t n ylig en p u b lic e ra d e vittn esm ål o m b ro d ern . Ä v e n d en n a lilla sk rift är en ty p isk partsin laga, e fte rso m den ö p p e t g e r u ttry ck fö r d en b erg m a n sk a fa m ilje n s k ritisk a u p p fattn in g av Stin as o ch H ja lm a rs sam ­ liv.

Ä n så länge får v i p å d essa p u n k te r en d ast erin ra oss B erg m an s d ju p sin n ig a sk ild rin g i F a r­ m o r o ch V å r H e r r e av h ur n y c k fu llt m in n et flä­ tar sam m an d rö m o ch v e rk lig h e t fö r en in d ivid d å hon i efterh an d v ill re d o v isa d e in b ö rd e s r e la ­ tio n ern a till d e närm aste. I d en u tsträck n in g ja g k än n er k ällm aterialet syns m ig d o c k L in d ers fram ställn in g i stort u tg ö ra en rim lig r e k o n stru k ­ tion av fö r lo p p e t u n d er d essa år, även o m ja g fin n e r att han n åg ot ö v e rb e to n a t H ja lm a rs attityd att även u n d er k risen v ara » sv a rtsju k t b u n d en vid Stin a» (s. 1 3 1 ) o ch något u n d e rtry c k e r att d e t b e rg m an sk a äk te n sk ap ets m o d u s v iv e n d i v ar att B e rg m a n had e svårt att le v a utan den arb etssitu a­ tio n , vars y ttre fö ru tsä ttn in g ar o fta st åstad k om s g e n o m Stin as fö rm å g a att re so lu t o ch k o n stru k ­

2 4 6

Övriga recensioner

tivt lö sa en rad p ra k tisk a p ro b le m . T r y g g h e tsm o ­ m e n te t i d en van em ässig a liv srytm , som den ti­ d ig a re äk te n sk ap lig a sam le vn ad en su c c essivt b yg g t u pp, v ar n ö d vän d ig t fö r att få den arb etsro o ch sk ap ark ra ft, som g a v e k o n o m isk existen s och tryg g h et. B e rg m a n s jä lv v ar m e d v e te n o m detta. H a n s k re v d ä rfö r till Stin a i sam ban d m ed att d e fö rsta g ån g en m e ra allva rlig t ö v e rv ä g d e skilsm ässa m ed an han v a r i K ö p e n h a m n m ed N ils A s th e r: » S å p ressa s ja g d å p å en g ån g av d e arb eten , som ja g sk u lle v ilja u tfö ra o ch inte få r u tfö rd a o ch av d en m y c k e t snart alld e le s o h ållb ara e k o n o m isk a situ a tion en .» L in d er fö rvån ar sig ö v e r d en n a atti­ tyd i b re v e t: » M ä rk v ä rd ig t är ju att p e n n in g frå ­ gan sp ela r så sto r ro ll även fö r åte rtå g e t en lig t b re v e t till Stin a.» Så m y c k e t av k am rerarsjä l h ad e B e rg m a n d o c k få tt in ym p ad i sig av den b o rg e r ­ lig a m iljö , u r v ilk e n han utgått, att han räds fö r tan k en att en d a g in te k u n n a b eta la sin a rä k ­ n in gar, d e t vittn ar m e r än ett b r e v om . A t t b e ­ ro e n d e t av Stin as p ra k tisk a o ch fö rstån d sm ässiga d u g lig h et lätt m e d fö rd e re v o lte r i äk te n sk a p e t g e r en rad ö g o n v ittn e ssk ild rin g a r en stäm m ig t b e ­ sked om . I sin an alys av F a rm o r o ch V å r H e r r e an m ärk er L in d er, i sam ban d m ed sk ild rin g en av h u r fa rm o r lu gn ar sin n e rv ö se o ch än gslige m an Jo n a th a n in fö r d en h o tan d e c e ssio n en : » A t t p e k a ut en v e rk lig h e tsm o d e ll fö r fa rm o rs sam m ansatta p e rso n lå ter sig inte g ö ra , m en d e t är svårt att h är inte e rin ra sig h u r d en stark a S tin a B e r g ­ m an b e s k riv it sitt fö rh å lla n d e till m ak en vid hans an fall av n e u ro tisk räd sla.» S ä k e rlig e n har L in d e r rätt i d etta an tagan d e m en d en ia k tta g e l­ sen b ö r i så fall k o m p le tteras. R e v o lte n m o t den h ärsk lystn a fa rm o r sge stalten , som fö rstån d sm äs­ sigt o ch re so lu t sty r m ed m an , b arn , h em o ch affä re r, har en v e rk lig h e tsb a k g ru n d , som in te b ara häm tat n ärin g från fö rfa tta re n s u p p le v e lse r av sin fa r C la e s B e rg m a n . I lik a h ö g g rad sp eg la r även d en n a sid a hos fa rm o r hans d å­ v ara n d e u p p fattn in g av sin d o m in an ta hu stru.

P arallellt m ed frig ö re lse n från h u stru n och den äk te n sk ap lig a iso le rin g e n , fram h åller L in d e r i sin sk ild rin g , s ö k e r sig B e rg m a n nya fö re m å l fö r sin k ärlek slän g tan . » D e t är inte sp riten som d ro g h o ­ nom ut. D e t var yn glin g arn a. E n e ro tisk lo c k e lse , säk ert — att b ö rja m ed — i b ly g aste och tv e k sa m ­ m aste fo rm , m ed den åtb ö rd en s o ch b lic k en s lätta sym b o lik , v a ro m H ja lm a r B e rg m a n o fta sk rivit.

Att det fanns rum också för häftig förälskelse är själv­

fallet.»

(s. 2 9 f.). A t t L in d e r nu v e rk lig e n räk n ar

även m ed d etta m o m en t i d en av m ig m ark erad e m en in g en vittn ar han s re so n e m a n g o m v ad gä lle r id en titeten b ak o m d en g å tfu lla k o d b e te c k n in g e n » o n ly » i d a g b o k en . D ä r an ges so m m ö jlig a svar »E n v a c k e r yn g lin g ? E n p ro fe s sio n e ll ’v ä n ’ ?» J a g är g lad att k u n n a k o n statera att L in d e r d ä rm e d har accep terat d en av m ig tid ig are fra m fö rd a tesen om

(6)

Övriga recensioner

H ja lm a r B e rg m a n s h o m o se x u e lla in rik tn in g u n d er främ st 20-tale t, e fte rso m han tid igare o ffen tlig en p o le m ise ra t därem ot. D e tta p s y k o lo g isk a faktum blir d o ck rätt trivialt ifall d e t inte ställs i relation till sam tid en s och B e rg m a n s egen k o n v en tio n s- b ild n in g k rin g h ith ö ran d e frågo r, en a sp e k t som jag saknar i L in d ers fram ställn in g. H an an ger v a r­ sam t d e t yttre h ä n d e lse fö rlo p p e t av B e rg m a n s relatio n till en ung film sk åd esp elare. » D e n inre b e ty d e lse n fö r H ja lm a r B e rg m a n av v än sk ap en m ed N ils A sth e r är g iv e tv is o å tk o m lig .» K o n s ta te ­ ran d et är i en m en in g en tru ism , e fte rso m d et sjä lv fa lle t ald rig kan ly ck as en h isto rik e r att i e fterh an d g rip a och re k o n stru e ra en em o tio n ell b ind nings alla fö rg re n in g a r och skiftn in gar. D e n n a sats b ö r i så fall g älla äv en fö r H ja lm a rs fö rh ållan d e till Stin a, som L in d e r m ed rätta i två v o ly m e r ö m ­ sint fö rsö k t g e en så m ån gsid ig b esk riv n in g och an alys av. D e t m åste d o c k sägas vara en av de cen tralaste u p p g ifte rn a

för en levnadstecknare

att fö rsö k a fastställa

betydelsen av och funktionen hos

de ge n o m g rip a n d e em o tio n e lla u p p le v e lse rn a inom d en p e rso n , som är fö rem ål fö r studiet. Ifall L in d er av d isk re tio n ssk ä l ö n sk at avstå därifrån , b o rd e han ö p p e t v id g å tt d en n a b egrän sn in g. A n s e r han att k älläg et är av d en b e sk a ffe n h e te n att en sådan analys inte g år att g e n o m fö ra b o rd e han h a d isk u ­ terat bl. a. v a rfö r han avstått från att sö k a d en k o rre sp o n d e n s som d o c k en gån g fu n n its m ellan B e rg m a n och A s th e r och lik aså från att an vän da sen tid a in te rv ju e r i d e tta fall. D e t är d o ck avläs­ nin gen av v ilk e n g e n o m sla g sk ra ft d e drö m m ar, id ealb ild n in g ar och a ttity d fö rsk ju tn in g a r, som en g e n o m g rip a n d e e m o tio n e ll u p p le v e lse in n eb är, får i d en sk ö n litte rä ra g estaltn in g en , som g ö r en fo rsk n in g k rin g in te ra k tio n e n m ellan liv och d ik t­ nin g in tre sse v ä c k a n d e och m en in gsfu ll. A tt den in n eb är m ån ga m e to d isk a svårig h eter g ö r d et n ö d ­ vän d igt m ed en ständigt p å gåen d e red o visn in g av p ro b le m a tik e n i fram ställn in gen . A t t den nya e ro ­ tiska u p p le v e lse n v e rk lig e n snart p o c k a d e p å litte­ rära u ttry c k är n äm ligen L in d er o ch ja g ö v e r ­ ens om t. e x ifråg a o m d ram afrag m en tet Ju liu s C aesar.

M an m åste b e u n d ra liv fu llh eten och m ån g sid ig ­ h eten i de ren t b io g ra fisk a avsn itten i L in d ers fram ställn in g, m en vad m an sak n ar är en ö p p en k ä llk ritisk o ch m e to d isk d isk ussio n .

M e rp a rte n av v e r k e t ägn as d o c k d iktn in gen . K r in g var o ch en av de tre rom an er som an tyds i u n d ertiteln har L in d e r k o n c e n tre ra t h elstö p ta o ch in tresseväc k an d e m o n o g ra fisk a an alyser. U n d e r sin närläsn in g g ö r han m ån ga fin a iak ttag elser främ st o m stil, sy m b o lv a l och p erso n tec k n in g . D e s s a to lk n in g ar k o m p le tte ra s g ä rn a m ed k o m p a ­ rativa u tvik n in g ar. L in d er har nu t. ex. m ed rätta p e k a t p å A . F. S k jö ld e b ra n d s m e m o arer som en san n o lik in sp ira tio n sk ä lla fö r H e r r v o n H an e k e n

och g ö r in g åen d e jä m fö re lse r m ellan M a rk u re ll o ch J o b . V ad som i d etta fall d o c k syns m est in tressera h o n o m är sjä lv a m o tiv ö v e re n sstä m m e l­ sen m ed an d ra litterära v e rk , m ed an han fö ga d is­ k u terar v ilk e n fu n ktio n i den b erg m an sk a stru k tu ­ ren d essa äg er och v ilk a b e ty d e lse fö rsk ju tn in g a r som d ä rig en om u p p k o m m e r.

D e t är u p p en b art att L in d er h elst v ill fö rläg g a den ko n stn ärlig a h ö jd p u n k ten i H ja lm a r B e r g ­ m ans p ro d u k tio n till tillk o m sten av M a rk u re lls i W ad kö p in g. M e d stor b ravu r och g lä d je d e m o n ­ strera r han på en gån g m ån g sid ig h eten och slu ten ­ heten i k o m p o sitio n en , den h arm o n isk a jäm vik ten m ellan »sy m b o lisk liv sfö rk la rin g och fru stand e ap­ tit p å yttre v e rk lig h e t» . T ro ts en b riljan t d issek e- rin g av den rävrö d a v ärd sh u svärd en så v e rk a r någ­ ra iak ttag elser om d en p s y k o lo g isk a realism en i sk ild rin gen av h errsk ap et de L o rc h e fräschast. H e r r v o n H a n e k e n b ete ck n a r L in d er som »den b erg m an sk a själviro n in s m est fö rin tan d e m an ifes­ tation ». I dess stru k tu r b lo ttläg g er han den m ång- sk ik tad e sin n rikh eten m en ty ck e r sig ändå fin n a att fantasins arb ete d en n a g ån g fått något k ylig t o ch m ek an isk t ö v e r sig. D e tta m en ar L in d er att B e rg m a n ö v e rv u n n it i F a rm o r o ch V å r H e rre . In g åen d e an alyserar han B erg m an s b erättartek n ik att b lo ttlägg a hur en m än niskas inre bild av sig sjä lv hårdh änt k o n fro n tera s m ed m ed m än n isk o r­ nas u p p fattn in g av henne. Ä v e n om d essa tre rikhaltiga an alyser rakt ig en o m bär sin u p p h ovs­ m ans p räg el m ärk er m an s jä lv fa lle t i såväl d e ta lje r som ifråga om h elh etsg rep p att ko n takten m ed an dra fo rsk a re s u p p slag och rön har varit fru k t­ bart. B å d e p å andras o ch egn a vägn ar kan m an h ävd a att L in d er här k an sk e b o rt tilläm pa en lik a g e n e rö s h än visningsap parat som han använt i de ö vrig a analyserna. M en v ik tig a re än att p e k a på d en n a gäld bakåt är n o g att fram h ålla att dessa an alyser k o m m er att v e rk a som stim ulans fö r fo rt­ satt fo rsk n in g .

Ä v e n när det g ä lle r d ram ern a är d et den ep isk a sto ry n och p e rso n te c k n in g e n som m est en g ag erar L in d er m ed an han oftast läm nar o k o m m e n te ra t de ren t scen isk a fu n k tio n e rn a av d ialog en s u tfo rm ­ ning, av d en d ram atiska k o n flik te n s gestaltn in g, av scen b ild en s b e sk riv n in g etc. D ä re m o t har L in d er när det g ä lle r d ram ern a i m inst lik a h ö g g rad som när d et g äller ro m an ern a lyckats att g e n o m fö ra sina in ten tio n er att ange d essa v erk s b e ty d e lse som » sy m b o lisk a u ttry ck fö r en livssitu atio n e lle r en v ik tig e rfaren h et» e lle r deras fu n k tio n som » h an d lin gar som in g rip er i /den person liga/ situ ­ atio n en » . D e fin aste resu ltaten syn s m ig L in d er up p n å i an alysen av V ä v a re n i B ag d a d m ed an de m est d isk u tab la sk er i hans snävt b io g ra fisk a to lk ­ nin g av d e t ro m an tisk a d ram at Sagan. V ä lje r m an d en n a läsart ty ck s m ig L in d er även to lk a R o s e s g e sta lt v äl en sid igt. H an syns ac ce p te ra Stin a

(7)

2 4 8

Övriga recensioner

B e rg m a n s id e n tifik a tio n m ed R o s e d ä rfö r att d e n ­ na i lik h e t m ed B e rg m a n s tid igare u p p fattn in g om h u stru n tvingas av släkten att ö v e rg e sin u n g­ d o m s älsk ad e fö r ett fö rd e la k tig a re g ifte . E n natur­ lig a re läsart tycks m ig v a ra att d e n svik n a m en tro gn a A strid g e r en viss återsp eg lin g av B e r g ­ m ans syn p å h u strun s a k tu ella situation m ed an d en nya syn en p å k ä rle k e n , som u p p le v e lse n m ed R o s e g e r Su n e, in k arn erar B e rg m a n s fö r ­ k läd d a su m m erin g av sin n ya ero s. E n m era g e ­ n o m fö rd p o le m ik sk u lle p å d en n a p u n k t k rä v a en sp ecia lstu d ie o ch lig g e r alltså u ta n fö r d en n a k r i­ tiks rågångar.

N ä r d et g ä lle r m an u sk rip ten till stu m film ern a är L in d e r än m era o k ä n slig fö r de m e d ia sp e cifik a k ra v d en n a g e n re ställer. S jä lv a p ro b le m a tik e n att ö v e rsä tta d en d ram atisk a k o n flik te n i b e sk riv b a ra g e ste r, m in er, ak tio n e r sam t att m e d e lst m iljö ­ teck n in gen s ac cesso a rer an ge sy m b o lisk a ö v e r to ­ n er har i L in d e rs analys läm nats åt sidan. H ä r b e ­ han dlas film m an u sk rip ten som en re n t litterär p ro d u k t — en k o rsn in g m ellan n o v e lle n o ch k o n st­ sagan. D ä rig e n o m har utan tvek an d e e v e n tu e lla fö rtjä n ste r o ch m isstag som B e rg m a n s film e r äg er k o m m it att bli o g rip b a ra i fram ställn in g en . D e t är d o c k v ä rd e fu llt att L in d e r ägn at ett k a p ite l åt att b e s k riv a d en y ttre ram en fö r film arb etet sam t d e ss k o n s e k v e n se r fö r B e rg m a n s liv sfö rin g .

U n d e r den allt liv lig are m eto d d isk u ssio n e n som nya och k räva n d e u p p g ifte r in o m litte ra tu rv e te n ­ sk ap en h ar tvin g at fram och som fö rts u n d er d e sista d ecen n iern a, har b io g rafien inte alltid u p p ­ le v ts som ett en g ag eran d e tillvägagån gssätt eller fram ställn in g sfo rm . D e lv is m ed orätt. Ä v e n om d en b io g ra fisk a fo rm e n o fta st inte g e r m ö jlig h e te r till d jä v a in n o v ativ a g rep p så g e r den desto b ättre m ö jlig h e t att fö r en b re d och allm än orien tera d p u b lik sam m an fatta och system a tisera ett b re tt o ch rik t s to ff p å ett in tresseväc k an d e och ö v e rsk å d lig t sätt. S e r m an sak en så — v ilk e t kan v a ra n atu rligt — kan en d e l av den o van fra m fö rd a k ritik en te sig v äl ak ad em isk . E tt annat — o fta outtalat — skäl är att g e n re n är k räva n d e p å g ru n d av dess re n t litte­ rä ra ege n sk a p e r. V id sidan o m en fö rd ju p a d p s y k o ­ lo g isk g ru n d sy n vill m an gärn a fram h ålla att E rik H ja lm a r L in d e r i sitt sen aste v e rk fått en liv lig are ry tm ise rin g av sin stil, en d jä rv a re b ild rik e d o m och ett fro d ig a re b erättargem yt. M ed risk att falla L in d er i ä m b e tet våg ar jag fra m fö ra den h y p o tesen att d en p e rso n till v ilk e n v e r k e t är d e d ice ra t i viss m ån h är r ö je r sitt in flytan d e. D ä r m e d m å v a ra h ur som h elst m en m ed d en an dra d e le n av sin sto ra H ja lm a r B e rg m a n -b io g ra fi har L in d er g e tt sven sk litteratu rh isto ria e tt h e lp o rträ tt av d en n e g e n ia le m en svårfå n g ad e k o n stn är, som är är B e rg m a n värd igt. Från att tid igt ha b ö rja t sk issa p å en p r o ­ filte c k n in g har L in d e r n u g e tt p o rträ tte t sk u lp tu ­ rala d im en sio n er, som a ssocia tivt erin ra r o m A u ­

g u st R o d in s B alzac sk u lp tu r — m ed m ålerisk t m ju k d e ta lju tfo rm n in g o ch m ed en h elh et som äg er resn ing.

Sverker R. Ek

R o b e r t D o n a ld S p e c to r:

Pär Lagerkvist.

T w a y n e ’s W orld A u th o rs S e rie s. N e w Y o r k 1 9 7 3 .

R o b e r t D o n ald S p e c to r, p r o fe s so r i e n g e lsk o ch k o m p arativ litteratu r vid L o n g Island U n iv e rsity , N e w Y o r k , har arb eta t m ed sin L a g e rk v ist- m o n o g ra fi i åtsk illig a år, o ch d en b är o c k så p r ä ­ g e ln av m ogn ad o c h gen o m tän k th et. T ill sin d is­ p o sitio n s k ilje r d en sig a v se v ä rt från d e i N o r d e n u tk o m n a a rb eten a om L a g e rk v ist. D e t är en to ta l­ ö v e rs ik t ö v e r d en s v e n sk e d ik ta ren s v e rk , m en b egrän sad till 1 7 5 g a n sk a täta sid or. H u v u d v ik te n är lagd p å ro m an ern a o ch n o v e lle rn a , san n o lik t av den o rsak en att d essa är d en m est ö v ersatta o ch lästa d elen av hans fö rfa tta rsk a p , när d e t g ä l­ le r den e n g e lsk -talan d e v ärld en .

E fte r en tre sid ors » C h ro n o lo g y » fö lje r ett tre t­ tio sid ors k ap ite l m ed ru b rik e n » T h e Fa b u list in S h o rt Fic tio n » . In tressan t o ch g iv a n d e är S p e c to rs m etod att g ru p p e ra v e rk e n e fte r n o m en k latu r av k a ra k te ristisk an g lo sa xisk m o d ell: »th e fa b le, the sh o rt sto ry , and th e n o v ella » . M e d » fab le s» avses d å b e rä tte lse r av u tp räg lat ick e -re a listisk karak tär, g ä rn a m ed ö v e rn a tu rlig a inslag: hit räkn as t. ex. D e n fo rd rin g sfu lla g ästen , P a rad iset, M y te n om m än n isk orn a, Ä v e n ty r e t, P å O siris ’ v å g och de an tin azistiska satirern a i n o v e llb o k e n I d en tid en 1 9 3 5 . I u n d era vd eln in g en » S h o rt S to rie s» b e rö rs u to m b e rä tte lse rn a från K ä m p a n d e an de 1 9 3 0 även vissa, där ö v e rn a tu rlig a in slag o ck så fö r e ­ k o m m e r m en d är n o v e llk a ra k tä re n tycks fö re fa lla S p e c to r m era tyd lig: d e ond a sag o rn a från 1 9 2 4 Far o ch ja g och H isse n som g ick n er i h elvete. M e d » n o v e lla » slu tligen a v se r S p e c to r en lig t a m e ­ rik an sk t b ru k en b e rä tte lse ty p till v ilk e n m an o fta b ru k ar räk n a v issa av T h o m a s M ann s b e rä tte l­ se r, t. ex. T o n io K r o g e r och D ö d e n i V e n e d ig , dvs. en typ som till o m fån g et lig g e r m ellan ett v an ligt n o v e llfo rm a t — låt o ss säga från 2 0 till 7 5 - 1 0 0 sid o r - o ch d en eg en tlig a rom an en : h os L a g e r­ k v ist v e rk som D e t ev ig a le e n d e t, G ä st hos v e r k ­ lig h eten , Sjä larn a s m ask erad och B ö d e ln , som sen are b le v d ram atiserad .

B o rtå t h u n d ra sid o r ägn ar S p e c to r åt ro m a n e r­ na, åt D v ä rg e n , B a ra b b a s, Sib y lla n , p ilg rim strilo - g ien (A h a sv e ru s d öd , P ilg rim p å h av et o ch D e t h elig a landet) sam t M aria m n e , d är han som något h e lt g iv e t b etrak tar B a ra b b a s, Sib yllan och de tre p ilg rim sro m a n e rn a som en sam m an h än gan d e h e l­ het, en p en ta lo g i. D ä rp å fö lje r ett k o rt k ap ite l om L ag erk vists p o e si o ch ett n ågot lä n g re o m hans dram atik. I m ån ga fall g e r S p e c to r o ck så e ste tisk a v ärd erin g ar av v e rk e n . D e är fö re ta g n a m ed v ar­

References

Related documents

Som det framkommer ovan är struktur i vardagen viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla struktur.. Det finns forskning

In the majority of structured peer-to-peer overlay networks a graph with a desir- able topology is constructed. In most cases, the graph is maintained by a periodic activity

Socialarbetaren behöver ta hänsyn till barns ålder, men framförallt ha kunskap om hur man uppmärksammar barn som är utsatta för våld i hemmet för att barnen ska få

Based on this result, in section 5, we show how the k-ary search framework can improve Chord lookup algorithm and the number of routing table entries.. Finally, we conclude our work

sity of nodes in an identifier space is an intensive variable that describes a characteristic behavior of a network irre- spective of its size. ii) The ratio of perturbation to

Jag fick en del inputs från gruppen också angående form och groove och kände att de också tog till sig det jag berättade om låten – jag reflekterar också i loggboken över att

Kademlia does not keep a list of nodes close in the identifier space like the leaf set or the successor list in Chord.. However, for every subtree/interval in the identifier space

For any rate of churn and stabilization rates, and any system size, we accurately account for the functional form of: the distribution of inter-node distances, the probability