Khatema Gulam Nabi och Nathalie Ekholm
Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap
Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2020 Grundnivå
Handledare: Birgitta Bisholt Examinator: Lars Andersson
Personers upplevelser av livet efter en stroke
En litteraturöversikt
Persons’ experiences of life after a stroke
Sammanfattning
Bakgrund: I Sverige diagnostiseras 30 000 personer varje år. En stroke kommer oftast plötsligt och kan leda till olika fysiska, psykiska, emotionella, sociala och kognitiva komplikationer. Majoriteten av de personer som insjuknar i stroke är i behov av andra personer för att kunna utföra dagliga aktiviteter där närstående ofta blir den informella vårdgivaren. Det är viktigt för sjuksköterskan att inhämta kunskap om hur personen upplever livet efter en stroke, för att kunna ge en god och individanpassad omvårdnad.
Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke.
Metod: Studien är en litteraturöversikt i vilken datainsamlingen genomfördes i databaserna CHINAL Complete och PubMed. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod och kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs mall med granskningsfrågor för kvalitativa studier.
Resultat: Två teman med tillhörande subteman identifierades. Det första temat var:
Att leva med funktionsnedsättningar med tre tillhörande subteman: Förändrad självuppfattning, Existentiella tankar och känslor samt Det sociala livet förändras. Det andra temat var: Att hantera och acceptera en förändrad livssituation med två tillhörande subteman: Vikten av
professionellt stöd och Livet tar en ny form.
Diskussion: Metoddiskussionen innehåller litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultatet mot bakgrunden, tidigare forskning, nya referenser och den teoretiska utgångspunkten Callista Roys adaptionsmodell.
Abstract
Background: In Sweden, 30,000 people are diagnosed each year. A stroke usually occurs suddenly and can occur various physical, psychological, emotional, social and cognitive complications. The majority of people who suffer from stroke are dependent on other people in order to carry out daily activities where relatives are often the informal caregiver. It is important for the nurse to obtain knowledge about how the person experiences life after a stroke, in order to provide a good and individualized care.
Aim: The purpose was to describe persons’ experiences of life after a stroke.
Method: The study is a literature review in which data collection was conducted in the CHINAL Complete and PubMed databases. The literature review is based on ten qualitative scientific articles. These articles were analyzed using Friberg's method of analysis and quality was examined with the help of Friberg's templet of questions for qualitative studies.
Results: Two themes with associated subthemes were identified. The first theme was: Living with disabilities with three associated sub-themes: Changed
self-perception, Existential thoughts and feelings and Social life is
changing. The second theme was: Accepting and managing a changed life situation with two associated subthemes: The importance of professional support and Life takes on a new form.
Discussion: The method discussion contains the strengths and weaknesses of the literature review. The results discussed against the background, previous research, new references and the theoretical starting point of Callista Roy's adaptation model.
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
STROKE ... 1
Symtom och behandling ... 2
Riskfaktorer vid stroke ... 2
Komplikationer och rehablitering ... 3
Närstående ... 4 Sjuksköterskans ansvar ... 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 6 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT 6 METOD 7 DATAINSAMLING ... 7 URVAL ... 8 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 RESULTAT 10 ATT LEVA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR ... 10
Förändrad självuppfattning ... 10
Existentiella tankar och känslor ... 11
Det sociala livet förändras ... 12
ATT ACCEPTERA OCH HANTERA EN FÖRÄNDRAD LIVSSITUATION ... 13
Vikten av proffesionellt stöd ... 14
Livet tar en ny form ... 14
DISKUSSION 16 METODDISKUSSION ... 16
RESULTATDISKUSSION ... 18
Fysiska förändringar ... 18
En annan syn på sig själv ... 19
Förändrade roller ... 19
KLINISKA IMPLIKATIONER 22
REFERENSFÖRTECKNING 24
BILAGA 1. SÖKMATRIS 29
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT 31
Inledning
Stroke är en vanligt förekommande sjukdom som kan orsaka flera funktionsnedsättningar. Att drabbas av stroke kan innebära stora förändringar i livet och att personen behöver anpassa sig till en ny livssituation. Vårt intresse för det valda ämnet uppkom utifrån att de
verksamhetsförlagda utbildningsperioderna genomförts under sjuksköterskeprogrammet. Intresset har även uppkommit från erfarenheter då vi på nära håll haft närstående som insjuknat i stroke. Sjuksköterskan kommer att möta personer efter en stroke i olika
vårdkontexter och sammanhang. Genom att inhämta kunskap om hur personen upplever livet efter stroke kan det ge sjuksköterskan en ökad förståelse för den nya livssituationen och de utmaningar personen står inför. Detta kan öka förutsättningarna till en individanpassad omvårdnad. I litteraturöversikten benämns de som drabbats av stroke som personer. Detta för att personer studeras under alla delar i livet och inte endast under sjukhusvistelsen som patient.
Bakgrund
I bakgrunden kommer följande delar att presenteras: stroke, symtom och behandling riskfaktorer vid stroke, komplikationer och rehabilitering efter en stroke, närstående, sjuksköterskans ansvar, vilka leder fram till problemformuleringen.
Stroke
Enligt World Stroke Organisation (2018) insjuknar omkring 15 miljoner människor varje år i stroke. Globalt är stroke den andra vanligaste dödsorsaken och den tredje vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar (Walter, Oyere, Mayowa, & Sonal, 2016). Antalet personer som drabbats av stroke har mer än fördubblats under de fyra senaste decennierna. I Sverige
insjuknar uppemot 30 000 personer i stroke varje år och är den tredje vanligaste dödsorsaken i landet (Socialstyrelsen, 2020). Stroke är samlingsnamnet för hjärninfarkt och hjärnblödning som ger upphov till akuta neurologiska symtom. Hjärninfarkt står för cirka 85 procent av fallen som insjuknar i stroke och nära 15 procent består av en hjärnblödning. En stroke uppkommer av att blodtillförseln till hjärnan blockeras och leder till att hjärnvävnad dör (Clare, 2018). Ischemisk stroke eller hjärninfarkt uppkommer av en trombos eller en emboli som blockerar ett kärl i hjärnan och stryper syre och näringstillförseln. En trombos
(blodpropp) bildas inne i någon eller några av hjärnans lokala blodkärl (Ericson & Ericson, 2012). En emboli är delar av en trombos eller aterosklerotiska plack. Hjärnblödning uppstår
antingen av intracerebral blödning som är en bristning i något av blodkärlen inne i hjärnan eller subaraknoidal blödning som är en bristning i ett blodkärl på hjärnans yta (Clare, 2018). Transatorisk ischemisk attack (TIA) är en tillfällig blockering av blodtillförseln till hjärnan orsakad av en trombos eller emboli. En transatorisk ischemisk attack har liknande symtom som vid en stroke men som vanligtvis går över inom 24 timmar och personen tillfrisknar utan att få bestående symtom. Efter en transatorisk ischemisk attack finns det en akut stor risk att få en ischemisk stroke inom den närmaste tiden (Socialstyrelsen, 2020).
Symtom och behandling
Symtom vid stroke varierar beroende på vilket område och hur stor del av hjärnan som blir skadad (Neuro, 2018). Allmänna symtom som kännetecknas vid stroke är att de kommer plötsligt och utan förvarning. Detta plötsliga insjuknande innebär att personen förlorar känseln och blir vanligtvis halvsidig förlamad, tappar sin talförmåga samt blir yr. Vissa symtom som dominerar vid en blödning är kraftig huvudvärk, illamående och kräkning
(Ericson & Ericson, 2012). Vid en stroke behöver personen omedelbar sjukvård för att minska risken för bestående hjärnskador (Socialstyrelsen, 2020). För att kunna diagnostisera stroke används akut datortomografi som kan kombineras med datortomografiangiografi. Detta genomförs innan behandling med trombolys (blodproppslösande) eller trombektomi (avlägsning av blodpropp) kan genomföras. Behandlingen vid stroke syftar till att avlägsna eller lösa upp eventuella tromboser eller embolier och frigöra blodtillförseln till hjärnans vävnader så fort som möjligt (Ericson & Ericson, 2012). Vid stroke sker den akuta omvårdnaden vanligtvis på sjukhusens strokeenheter (Socialstyrelsen, 2020). Rehabiliteringsinsatser påbörjas samtidigt för att minska dödligheten,
funktionsnedsättningarna och andra komplikationer som kan tillkomma efter stroke.
Riskfaktorer vid stroke
Det finns många riskfaktorer för att insjukna i stroke där hypertoni är den enskilt största riskfaktorn (Pandian et al., 2018). Diabetes mellitus är en oberoende riskfaktor till stroke och dödligheten samt funktionsnedsättningarna är mer omfattande hos personer med diabetes än personer utan (Brins & Bhalla, 2015). Livsstilsfaktorer som ökar risken för stroke är fysisk inaktivitet, dålig nutrition, rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt och blodfettsrubbningar (Pandian et al, 2018). Tidigare hjärtinfarkter och hjärtsjukdomar är också riskfaktorer för att insjukna i stroke. Enligt Bloe (2011) har personer med förmaksflimmer upp till sex gånger
större risk att drabbas av en stroke och cirka 15 procent av de som insjuknar i stroke är relaterat till förmaksflimmer. Flera riskfaktorer enligt Pandian et al., (2018) är
psykosocialstress som livshändelser, hem och arbetsrelaterad stress, depression samt låg socioekonomisk status.
Komplikationer och rehablitering
Efter en stroke kan personen drabbas av olika fysiska, psykiska, emotionella, sociala och kognitiva komplikationer (svensk sjuksköterskeförening, 2005). I en studie av Carlsson (2007) visade resultatet att 75% levde med olika grader av funktionsnedsättningar ett år efter stroke. Det vanligaste kvarvarande symtomet var trötthet. Men även minskad stresstålighet, minnessvårigheter, irritation, emotionalism, bristande initiativförmåga och
koncentrationssvårigheter. Studien av Jokinen et al (2015) visar att kognitiva nedsättningar är ett vanligt förekommande problem efter stroke oavsett hur tidigt behandlingen påbörjas. Detta kan även resultera till sämre funktionell återhämtning.
Andra komplikationer som kan komma med en stroke är bland annat språk och
talsvårigheter, depression och fatigue (Clare, 2018). Många lever med kronisk smärta efter en stroke i form av neuropatisk eller muskel och ledsmärta. På grund av fysiska
funktionsnedsättningar i olika grader av förlamning och den nedsatta rörligheten kan personen drabbas av ledsmärta, ledskador, trycksår, obstipation, svullnad i extremisterna,
djupventrombos, lungemboli, smärta och subluxation. Dysfagi (sväljningssvårigheter) är en annan vanligt förekommande komplikation och många återhämtar sig helt medan några får bestående sväljningssvårigheter Vanlig komplikation relaterat till dysfagi är aspirations pneumoni, undernäring och andningssvårigheter. I en studie av Klinke, Hafsteinsdòttir, Thorseinsson och Jònsdòttir (2013) visar att sväljningssvårigheter efter stroke orsakar inte bara allvarliga komplikationer som undernäring utan leder även till förluster av den sociala gemenskapen. Efter en stroke är cirka en till tre procent i behov av trakeostomi som kan komma att förbli permanent eller endast en tid under rehabiliteringen (Clare, 2018). Urin och avförings-inkontinens är vanligt och kan restera upp till ett år efter insjuknandet. Sexuell dysfunktion relaterat till bland annat förändrad känsel, nedsattrörlighet,
läkemedelsbiverkningar och emotionella faktorer.
Efter en stroke startar rehabiliteringen tidigt för att minska komplikationerna och för att optimera återhämtningen (Socialstyrelsen, 2020). Rehabiliteringen börjar oftast på en strokeenhet med ett multiprofessionellt vårdteam som består av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, undersköterska, och vid behov logoped, kurator, dietist, och psykolog.
Rehabiliteringen syftar till att stödja och återställa patientens fysiska och psykiska funktioner, eller att hjälpa personen att anpassa sig till förlust av funktioner (Clare,2018; Soeker & Olaoye 2017). Rehabiliteringen ska också leda till att personen får ökad livskvalité. Enligt Socialstyrelsen (2020) är 80 procent i behov av stöd av annan person i den allmänna dagliga livsföringen tre månader efter en stroke.
Närstående
Socialstyrelsen (2004) definierar närstående som den enskilda personen har en nära relation till såsom familjemedlemmar eller en nära vän och anhörig definieras som en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna som make, maka, barn och föräldrar. I litteraturöversikten används termen närstående då det innefattar även anhörig. Detta för att inkludera personer som har betydelse för och har nära relation till personen med
strokediagnos. Närstående är den som står nära personen som insjuknat i stroke och blir oftast en informell vårdgivare (Clare, 2018). Närstående ingår även i vårdteamet runt personen och bidrar med information om personen som själv har svårt att kommunicera för att öka vårdens kvalité och säkerhet (Socialstyrelsen, 2019). Alla människor påverkas på något sätt av
varandra och närstående är de som påverkas mest när en person som står dem nära blir sjuk (Benzein, Hagberg & Saveman, 2014). I en studie av Christopher, Tosin, Emmanuel, Peter och Adesola (2018) rapporterade de flesta närstående att de kände sig psykiskt påverkade i vården till sin närstående som insjuknat i stroke och att deras sociala liv begränsades. I samma studie rapporterade även de närstående ett behov av stöd från andra framför allt stöd från professionell personal såsom sjuksköterska för att kunna hantera denna situation. En studie av Parpa och et al. (2017) visar att närstående som är vårdgivare till personer med stroke såsom make eller maka och närstående med barn har sämre livskvalité än vårdgivare som är syskon och vårdgivare utan barn.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarområden i sin yrkesprofession (Svenska sjuksköterskeföreningen [SSF], 2014). Dessa ansvarområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Sjuksköterskans hälsofrämjande
omvårdnadsansvar ska baseras på ett humanistiskt synsätt. Detta innebär att se hela människan bakom diagnosen och då utifrån personens unika livsvärld samt upplevelse av hälsa och lidande. Omvårdnaden ska baseras på respekt för mänskliga rättigheter vilket
innebär att vård ska ges på lika villkor till de som behöver den. Vidare ingår det i sjuksköterskans ansvarsområden att vara medveten om sitt förhållningssätt i relation till personer som drabbats av stroke och deras närstående. Det ingår även i sjuksköterskans ansvarsområden att ha ett bra samarbete med andra yrkesgrupper i vårdteamet som arbetar runt personen som insjuknat i stroke (SSF, 2010). Sjuksköterskan har ansvaret för
omvårdnaden av personer med stroke. Det handlar om alltifrån kommunikation, bemötande till det medicinska omhändertagandet (Ericson & Ericson, 2012).
I Sjuksköterskans ansvar ingår också att ha motivation och vilja för att förstå hur personen uppfattar sin situation (Kitson, Dow, Calabrese, Locock & Athlin, 2013). Detta för att kunna skapa tillit hos personen för sjukvårdspersonal samt för att kunna hjälpa dem på ett bättre sätt. Enligt Kenvard, Whiffin och Spalek (2017) är det sjuksköterskans ansvar att involvera
personer som drabbas av stroke i deras vård. Med detta kan personer känna sig trygga samt att vårdens kvalité och säkerhet kan öka. I studien av Dreyer, Angel, Langhorn och Aadal (2016) beskrivs att sjuksköterskan har en aktiv roll i omvårdnaden och rehabiliteringen av personer med stroke. Där sjuksköterskan ansvarar för personens nutrition, elimination, personliga hygien samt det fysiska och psykiska måendet. Sjuksköterskan beskrivs även vara personens röst i vårdteamet. I rehabiliterings teamet ansvarar sjuksköterskan för att ge ett
individanpassat stöd längre fram efter sjukdomsförloppet (Taule, Strand, Skouen & Råheim, 2015) Detta för att förbättra samarbetet mellan personen och sjukvårdspersonal samt öka personens intresse för rehabilitering.
Oavsett var i vårdkedjan det tillhandhålls vård till personer med stroke spelar
sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden (SSF, 2005). Omvårdnadens kvalité påverkar de långsiktiga resultaten vid stroke. Sjuksköterskan ska arbeta evidensbaserad och utifrån
erfarenhetsbaserad kunskap (SSF, 2014). Vilket betyder att vetenskaplig kunskap med beprövad erfarenhet ska förenas med kunskap om personens upplevelse och livssituation.
Problemformulering
I Sverige diagnostiseras 30 000 personer varje år med stroke och stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i landet. Stroke har oftast ett snabbt förlopp och till följd kan olika fysiska, psykiska, emotionella, sociala och kognitiva komplikationer uppstå. Detta kan innebära plötsliga och stora förändringar i livet där personen behöver anpassa sig till en ny
livssituation. Majoriteten av de personer som insjuknar i stroke är i behov av hjälp och stöd av andra personer i deras nära omgivning för att kunna utföra dagliga aktiviteter. Närstående blir
ofta den informella vårdgivaren och påverkas av situationen på olika sätt. Sjuksköterskan kommer att möta personer som insjuknat i stroke i olika vårdkontexter och sammanhang. Där sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden. För att kunna stödja och hjälpa personen och deras närstående i den förändrade livssituation samt för att förse personer med
individanpassad omvårdnad behöver sjuksköterskan fördjupade kunskaper om hur personer upplever livet efter en stroke.
Syfte
Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke.
Teoretisk utgångspunkt
För att få en fördjupad förståelse för hur personer upplever livet efter en stroke valdes Callista Roys adaptionsmodell att tillämpa som teoretisk utgångspunkt. Teorin baseras på ett holistiskt humanistiskt perspektiv där sjuksköterskan ska möta varje person i dennes unika livssituation (Roy, 2009). Det innebär att sjuksköterskan är uppmärksam på personens aktuella
adaptionsförmåga för att kunna stödja personens förändringar i livet efter en stroke.
Utgångspunkten för valet av Roys adaptionsmodell handlar om hur människan aktivt måste anpassa sig till en ständigt förändrad miljö (Roy, 2009). Att drabbas av stroke kan innebära stora förändringar i livet och att personen behöver anpassa sig till en ny livssituation. Hälsan kan hotas hos personen som har svårt att anpassa sig till den förändrade livssituationen och kan då behöva sjuksköterskans stöd för att återta och bibehålla hälsa (Roy, 2009). Adaption betyder inte att personen kapitulerar inför den nya situationen utan att aktivt förlika sig med de nya omständigheterna eller att övervinna situationen för att få jämnvikt och balans i tillvaron. Resultatet i litteraturöversikten kommer att diskuteras utifrån de fyra adaptiva funktionsområdena som Roys adaptionsmodell bygger på. Dessa fyra funktionsområdena är uppdelade i fysiologiskt- fysiska funktioner, självuppfattning, rollfunktion och ömsesidigt
relaterande.
De fysiologiskt- fysiska funktionerna innebär människans förmåga att upprätthålla balansen i de grundläggande funktionerna för att åstadkomma en upplevelse av helhet (Roy, 2009). Dessa grundläggande funktioner är vila, sömn, syresättning, aktivitet och skydd som påverkas av fysiologiska funktioner såsom elimination, nutrition, syra och basbalansen samt vätska och elektrolitbalansen. Det är omöjligt att påbörja ett anpassningsarbete innan det grundläggande behovet är tillgodosedd hos individen. Självuppfattning handlar om hur den enskilda uppfattar
sitt jag både kroppsligt och subjektivt. Vilket innebär hur personen värderar och uppfattar sig själv och även hur andra ser på personen. En sjukdom kan påverka personens självuppfattning och personens förmåga att bibehålla eller återställa sin hälsa kan bli sämre. Rollfunktionen handlar om behovet hos en person att känna igen sin roll i relation till andra för att kunna handla på ett lämpligt sätt i det sociala livet. Samhällets och omgivningens förväntningar om hur en person ska bete sig kallas för en roll. Anpassningen till olika situationer kan påverkas av de roller som en person har i samhället. Personen strävar hela tiden efter att bibehålla sin relation till andra och söker samhörighet, där samhörighet är personens upplevelser av att känna sig trygg i sin relation med andra. Ömsesidigt relaterande är personens förmåga och förhoppning att respektera och uppskatta andra samt själv bli älskad och uppskattad. Personens adaptiva förmåga skapas i kombination av dessa fyra funktionsområdena som slutligen leder till att personen eller gruppen känner sig hel. Wiklund Gustin och Lindwall (2012) beskriver att Roys adaptionsmodell kan användas av sjuksköterskan som ett verktyg för att stödja och förstå personer som går igenom en förändring i livet.
Metod
Denna studie är en litteraturöversikt med fokus på att sammanställa kvalitativa vetenskapliga studier. Enligt Friberg (2017a) syftar en litteraturöversikt bland annat till att få en överblick av aktuell forskning kring problemet samt är grunden för vidare forskning. Valet av denna metod ansågs vara av relevans för studiens syfte som var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke. Litteraturöversikten är baserad på tio kvalitativa studier inom det valda forskningsområdet.
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Dessa valdes utifrån att CINAHL Complete innehåller forskning inom omvårdnadsvetenskap och PubMed innehåller forskning inom medicin, men är också omvårdnadsrelaterade artiklar (Östlundh, 2017). För att få fram relevanta ämnesord genomfördes sökning i ämnesordlistorna i CINAHL Subject Headings och Svenska MeSH. Flera testsökningar gjordes i båda databaserna med olika söktermer och fritextsökningar. Efter dessa testsökningar gick datasökningen över till den faktiska datainsamlingen. Där följande söktermer användes i CHINAL Complete: stroke, coping, attitude to life, experience* och qual*. Trunkeringen användes för att få fram sökordets alla böjningsformer där tecknet * placeras efter ämnesordet
(Karlsson, 2017). I PubMed användes söktermerna: stroke, psychological adapdation och qualitative research. Söktekniken boolesk söklogik användes i båda databaserna för att
markera hur söktermerna ska kombineras (Östlundh, 2017). Där operatorn AND användes för att bygga en söksträng med ämnesorden. De valda söktermerna och söksträngen i
ovannämnda databaserna redovisas i (bilaga 1).
Urval
I båda databaserna gjordes avgränsningar för att få fram relevanta artiklar till
litteraturöversikten (Östlund, 2017). Avgränsningar som gjordes i CHINAL Complete var studier publicerade mellan åren 2010 – 2020, artiklar skrivna på engelsk och peer reviewed. Peer-reviewed innebär att de vetenskapliga studierna har blivit granskade av andra
forskare före publiceringen (Karlsson, 2017). I PubMed valdes avgränsningarna studier som var publicerade mellan åren 2010–2020 samt skrivna på engelsk. Det formulerades inklusions och exklusionskriterier för att kunna göra urval i datainsamlingen som motsvarade
litteraturöversiktens syfte (Friberg, 2017a). Där inklusionskriterierna var kvalitativa studier som beskrev personers upplevelser av livet efter en stroke. Studier som inkluderade både könen, originalartiklar samt artiklar som var fritt tillgängligt på nätet. Alla studier oavsett geografiskt område inkluderades. Exklusionkriterier som valdes var kvantitativa studier. Ett annat exklusionskriterium var studier som beskrev närståendes och vårdpersonalens
upplevelser. Studier som beskrev specifika komplikationer, behandlingar eller
rehabiliteringsformer efter en stroke samt studier med personer under 18 år exkluderades. Under första urvalet lästes samtliga artiklars titlar som sökningarna i databaserna gav. Titlar av relevans för syftet undersöktes vidare genom att läsa deras abstrakt. En diskussion fördes om vilka abstract som motsvarade syftet och som sedan lästes i sin helhet. Författarna läste sammanlagt 18 artiklar i fulltext. Efter att ha utgått ifrån ovanstående inklusions och exklusionskriterier valdes tio artiklar för att kvalitetsgranska. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av Fribergs (2017b) mall med 14 kvalitetsgranskningsfrågor för kvalitativa studier (bilaga 3). Frågorna syftar till att granska den enskilda studiens vetenskapliga kvalitet
(William & Slotz, 2017). Frågorna fokuserar på bland annat studiens syfte, urvals utförande, analysförandet och etiska resonemang. Efter granskningen skrevs de tio valda artiklarna ner i resultatmatrisen som redovisas i (bilaga 2).
Litteraturöversiktens dataanalys genomfördes med hjälp av Fribergs (2017c) tre stegs modell. En diskussion har förts genom varje steg under hela dataanalysens process. I första steget lästes alla artiklar igenom i sin helhet. Genomläsningen genomfördes flera gånger för att få en förståelse för helheten. I nästa steg söktes nyckelfynd från varje enskild studies resultatdel som motsvarade litteraturöversiktens syfte. Författarna sökte var för sig efter nyckelfynd för att sedan jämföra dessa med varandra. Efter jämförelse och diskussioner om nyckelfynden som motsvarade syftet skrevs de ner i ett gemensamt dokument. Slutligen i det tredje steget identifierades likheter och skillnader ur de framtagna nyckelfynden. De nyckelfynd som hade liknande upplevelser färgkodades med olika färger. Utifrån de färgkodade likheterna och skillnaderna skapades subteman och teman.
Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik handlar huvudsakligen om de noggranna etiska reflektioner som görs vid ett vetenskapligt arbete (Kjellström, 2017). Reflektioner görs under hela arbetets gång från val av ämne, frågeställning tills arbetet är genomfört och resultatet rapporteras. Forskningsetik används i syftet till att försvara människors grundläggande värde och rättigheter samt till att skydda integriteten av personer som deltar i en studie. Detta anses vara viktigt och i Sverige stiftade landstinget etiska lagar som ska följas. Dessa är lagen om etikprövning av forskning (SFS, 2003:460 uppdaterad 2019-10-07) som handlar om människor (Sveriges riksdag, 2003) och personuppgiftslagen (PUL,1998:204) som anser att känsliga personuppgifter bevaras säkert (Sverige riksdag, 1998). Känsliga personuppgifter handlar om den enskilda personens ras, etnisk bakgrund, politiska åsikter, hälsa, sexualliv, medlemskap i fackförening samt politiska och religiösa åsikter. Även etiska principer är avgörande för att säkerställa personers välbefinnande, rättigheter och säkerheter. Principerna är respekt för personen som bygger på informerat samtycke och skyddar deras frihet. Den andra är göra gott principen som anser personens välbefinnande. Den tredje är rättvisa principen som handlar om att lika fall ska behandlas lika. Det handlar även om att personer som saknar förmåga att ge sitt informerade samtycke eller saknar andra resurser ska deras rättigheter skyddas. Dessa riktlinjer, lagar och principer var till hjälp i examenarbetet där nyttan vägs mot risker med arbetet (Kjellström, 2017).
I litteraturöversikten har en noggrann genomgång av artiklar skett och en kritisk granskning dessutom utförts. Detta innebär att i urvalet valdes endast de studier som hade blivit godkända av en etisk kommitté och med de som uppfyllde kravet att de följt de etiska
krav som gäller för forskning av människor. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversikten var skrivna på engelska, vilket inte var författarnas modersmål. Därför gjordes en noggrann översättning med engelsk-svensk digital ordbok vid minsta tvekan för att undvika feltolkning. Kontinuerliga diskussioner genomfördes under analysen angående om artiklars resultat tolkades på samma sätt. Författarnas förförståelse om stroke har uppmärksammats och har hanterats genom ett kritiskt förhållningssätt, för att på så sätt bli uppmärksammade på att den inte färgade dataanalysen och resultatet.
Resultat
Resultatet är baserat på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar och presenteras i form av två teman med tillhörande subteman. Dessa två teman beskriver personers upplevelser av livet efter en stroke: Första temat beskriver Att leva med funktionsnedsättningar med följande tre subteman: Förändrad självuppfattning, Existentiella tankar och känslor samt Det sociala livet
förändras. Det andra temat beskriver Att acceptera och hantera med följande två subteman
och dessa är: Vikten av professionellt stöd och Livet tar en ny form.
Att leva med funktionsnedsättningar
Temat beskriver att livet präglades av funktionsnedsättningarna efter en stroke. Med förlust av tidigare förmågor och begränsningar upplevde personerna en förändrad självuppfattning. Detta ledde även till funderingar kring livet efter en stroke som handlade om existentiella tankar och rädslor. Funktionsnedsättningarna utgjorde svårigheter att delta i det sociala livet som personen hade innan de drabbades av stroke.
Förändrad självuppfattning
Efter stroke var det flera personer som upplevde en förändrad självuppfattning och en förlust av deras tidigare jag (Kuluski, Dow, Locock & Lasserson, 2014; Shipley, Luker, Thijs & Bernhardt, 2018; Pederson, Anke, Aadal, Pallesen, Moe & Arntzen, 2019). Enligt personerna var de främsta orsakerna till den förändrade självuppfattningen de fysiska och kognitiva funktionsnedsättningarna samt de emotionella förändringarna (Williams & Murray, 2013; Della-Vecchia et al., 2019; Pederson et al., 2019). Dessa förändringar hindrade personerna att leva det liv de hade innan de drabbades av stroke. Detta skapade desorientering kring deras tidigare bild av sig själva. Flera personer beskrev sig själva som den personen de var innan de insjuknade i stroke och som en annan person efter stroke på grund av de kroppsliga och
kognitiva förändringarna. Två personer i studien av Shipley et al. (2018) beskrev sig själva som att den tidigare personen de var innan stroke hade dött. I studien av Kuluski et al. (2014) beskrevs de fysiska funktionsnedsättningarna efter stroke som att någon tog en del av
personen som den aldrig kommer att få tillbaka. När de fysiska funktionsnedsättningarna var synliga för andra upplevde de sig inte längre passa in i normalitets normen. Detta gjorde att personerna självvärderade sig lägre. Det framkom även att de fortfarande hade samma värderingar men kände sig annorlunda. Personerna som hade emotionella förändringar efter en stroke beskrev dessa som svåra och att de inte tillhörde den tidigare bilden av sig själv (Shipley et al., 2018; Della-Vecchia et al., 2019). Där de upplevde svårigheter med irritation, ilska och gråtmildhet. En annan studie beskrev däremot att en person upplevde en positiv förändring av sig själv till följd av erfarenheterna efter stroke (Lawrence & Kinn, 2012). I samma studie beskrev personerna att deras vänner ansåg att deras personlighet hade
förändrats men personerna ansåg själva att de var samma person som de var innan de drabbats av en stroke.
Existentiella tankar och känslor
Flera studier visade att personerna hade fått tankar och funderingar kring livet efter stroke (da Silva, da Silva Carvalho Vila, Martins Ribeiro, & Vandenberghe, 2016; Della-Vecchia et al., 2019; Shipley et al., 2018). Bland de unga personerna i studierna var det en chock att få en stroke i ung ålder (Kuluski et al., 2014; Shipley et al., 2018). Deras upplevelse var att endast äldre personer och de med ohälsosamma levnadsvanor kunde drabbas. De unga personerna upplevde en orättvisa och ilska över att insjukna i stroke, framför allt när de ansåg sig ha god hälsa och levnadsvanor (Kuluski et al., 2014; Shipley et al., 2018; Della-Vecchia et al., 2019). Detta resulterade i existentiella tankar om varför just de drabbats av en stroke (Shipley et al., 2018; Della-Vecchia et al., 2019).
Något som var gemensamt för flera studier oavsett ålder var rädslan över att få en ny stroke (da Silva et al., 2016; Kuluski et al., 2014; Della-Vecchia et al., 2019). Denna rädsla blev mer påtaglig när det inte fanns någon uppenbar grundorsak till insjuknandet (Shipley et al., 2018). En känsla av maktlöshet fanns över att inte kunna påverka en eventuell ny stroke. Till denna rädsla fanns en oro över att en ny stroke skulle orsaka svårare funktionsnedsättningar och leda till ett större beroende av andra (da Silva et al., 2016; Shipley et al., 2018). Det framkom även en rädsla om att en ny stroke kunde ha en dödlig utgång (Della-Vecchia et al., 2019). Detta skapade en medvetenhet och tankar kring deras dödlighet. Flera personer levde med en daglig oro över att minsta symtom skulle vara början på en ny stroke. Dessa upplevda symtom som
orsakade oro var allt ifrån ringningar i örat till försämringar i allmäntillståndet (Shipley et al., 2018; Lawrence & Kinn, 2012).
Det sociala livet förändras
Flera studier visade att personerna upplevde att deras sociala liv hade förändrats efter en stroke vilket skapade olika känslor och tankar (da Silva et al., 2016; Boger, Demain, & Latter, 2015; Brunborg & Ytrehus, 2014; Williams & Murray, 2013; ,6,8). Flera personer uttryckte att deras sociala relationer blivit viktigare efter insjuknandet (Brunborg & Ytrehus, 2014; Kuluski et al., 2014; Della-Vecchia et al., 2019). Detta för att de nu spenderade mera tid och gick igenom svårigheterna efter en stroke tillsammans. Andra uttryckte däremot att de hade förlorat kontakten med familjen och vänner eller att relationerna hade blivit mer
problematiska (Kuluski et al., 2014; Shipley et al., 2018; Törnbom et al., 2019). För de personer som hade mer positiva upplevelser av de sociala relationerna ansåg kontakten med familj och vänner vara en viktig tillgång för att återhämta sig efter en stroke (da Silva et al., 2016; Brunborg & Ytrehus, 2014; Kuluski et al., 2014). De beskrev även att det påverkade deras välbefinnande och livskvalitén i en positiv riktning (da Silva et al., 2016). En person beskrev att livet handlade om att vara med sina vänner, familj och att göra saker tillsammans med dem (Pederson et al., 2019). Andra var tacksamma över att ha sin familj som gjorde att de klarade av de svårigheterna som uppkom efter stroke (da Silva et al., 2016; Brunborg & Ytrehus, 2014). Umgänget med dessa personer ansågs bidra med både fysiskt, psykiskt och emotionellt stöd (Williams & Murray, 2013). Flera personer upplevde att stödgrupper för personer som haft en stroke som en givande social aktivitet (Boger et al., 2015; Pederson et al., 2019). I studien av Boger et al. (2015) beskrev personerna att de upplevde en trygghet och samhörighet i stödgrupperna. Där det gavs tillfällen att dela med sig av sina upplevelser med andra i gruppen som förstod vad de gått igenom. I samma studie upplevde personerna även att de kunde praktisera sina svårigheter som tal och koncentrationssvårigheter lättare samt fick motivation och inspiration av andra.
Flera studier visade även att personerna upplevde svårigheter i det sociala livet efter stroke (da Silva et al., 2016; Brunborg & Ytrehus, 2014; Kuluski et al., 2014; Shipley et al., 2018; Törnbom et al., 2019). Ett av dessa problem var att personerna kände sig beroende av andra främst av sina nära familjemedlemmar som make, maka och föräldrar (da Silva et al., 2016; Kuluski et al., 2014). Till följd av att vara beroende av andras hjälp kände de sig värdelösa och upplevde förlust av frihet (da Silva et al., 2016). I studien av Kuluski et el. (2014) beskrevs upplevelser av att vara ett hinder för familjens fritidsaktiviteter. Detta kunde
innebära att personerna på grund av fysiska funktionsnedsättningar inte längre kunde resa eller göra utflykter på samma sätt som innan de insjuknade i en stroke. I samma studie beskrev en person att romantiken i deras förhållande hade förändrats på grund av
funktionsnedsättningarna. Vid utflykter var personen tvungen att få skjuts med rullstolen av sin partner i stället för att gå hand i hand vid havet. Vilket resulterade till att semestrar och utflykter undveks. I studien av Shipley et al. (2018) uttryckte flera personer svårigheter att inte längre kunna fullfölja tidigare roller som förälder eller att hjälpa sina åldrande föräldrar. En person i studien ansåg att rollen som ung vuxen var att ta hand om sina gamla föräldrar. Detta förändrades efter att insjuknat i stroke till att föräldrarna fick ta hand om sitt vuxna barn istället. I studien av Kuliski et al. (2014) upplevde personerna svårigheter med att inte kunna krama sina barn, läsa för dem eller hämta de från skolan på grund av fysiska
funktionsnedsättningar efter stroke. Detta resulterade i upplevelser som att de inte längre kunde fullgöra sin roll som förälder.
En annan förändring i det sociala livet efter en stroke var förlust av relationer till familj och vänner (Shipley et al., 2018; Törnbom et al., 2019). I studien av Shipley et al. (2018) beskrev en person att förlust av familj och vänner upplevdes svårare än själva sjukdomen. I Studien av Törnblom et al. (2019) beskrevs denna förlust som en pågående sorg samt att de kände sig ensamma och övergivna i sin kamp för ett bättre liv. Ibland var de personerna själva som drog sig undan från sociala sammanhanget (Shipley et al., 2018; Törnbom et al., 2019). Detta var främst på grund av olika svårigheter efter stroke såsom trötthet, obalans, synstörning, minnes och koncentrationssvårigheter som ökade osäkerheten vid socialt deltagande (Törnbom et al., 2019). I samma studie framkom det att även vänner och familj begränsade sina kontakter med personer som insjuknat i stroke vilket resulterade till att personerna kände sig isolerade.
Frånvaro från arbetet var ett annat problem som inte bara ledde till ekonomiska förluster utan även ledde till minskade sociala kontakter efter en stroke (da Silva et al., 2016; Shipley et al., 2018). För många personer var arbetet en viktig del av det sociala livet (Shipley et al., 2018) Att inte längre kunna arbeta gjorde att personerna kände sig som en börda för familjen och samhället, vilket gjorde att de även upplevde ett utanförskap i relation till det sociala sammanhanget (Della-Vecchia et al., 2019).
Att acceptera och hantera en förändrad livssituation
I temat när livet tar en ny form framkom det att personernas upplevde nya sätt att förhålla sig till inom den förändrade livssituation. Det bidrog till att nya prioriteringar skapades och
värdefulla aktiviteter hittades. Vikten av professionellt stöd uttrycktes tydligt hos personerna som visade ett stort behov av sjuksköterskors och andra professioners stöd, men detta stöd var bristfälligt. Detta bristfälliga stöd bidrog till svårigheter att hantera livet efter stroke.
Vikten av proffesionellt stöd
Stödet från professionella som sjuksköterskor och andra professioner inom vården beskrevs av personerna som en viktig faktor för att hantera livet efter en stroke. Flera personer upplevde ett gott stöd från sjuksköterskor vilket möjliggjorde en bra återhämtning och anpassning till den nya livssituationen (Brunborg & Ytrehus, 2014; Williams & Murray, 2013; Lawrence & Kinn, 2012). Medan andra personer upplevde avsaknad och brister i stödet (da Silva et al., 2016; Törnbom et al., 2019). Främst var det brister i uppföljning och
tillgänglighet av rehabiliteringen efter en stroke. Där flera personer rapporterade svårigheter att få bokade tider och kontinuitet. Detta försvårade följsamheten i rehabiliteringen och påverkade livskvalitén när den fysiska återhämtningen blev begränsad (Lawrence & Kinn, 2012). Flera personer belyste även vikten om hur och när de fick information gällande stroke och rehabilitering (Boger et al., 2015; Della-Vecchia et al., 2019). De upplevde svårigheter att komma ihåg informationen om den gavs för tidigt efter en stroke eller om de fick mycket information vid ett tillfälle. I studien av Törnbom et al. (2019) beskrev personerna att de upplevde en osäkerhet efter utskrivningen från sjukhuset. Där de upplevde en oro över hur de skulle klara den nya livssituationen utan professionellt stöd.
Livet tar en ny form
De flesta personerna beskrev att livet tog en ny form efter att de drabbats av en stroke. Där personerna beskrev hur de på olika sätt accepterat, hanterat samt anpassat sig till den nya livssituationen (da Silva et al., 2016; Brunborg & Ytrehus, 2014; Della-Vecchia et al., 2019; Pederson et al., 2019). En förklaring till vad som gjorde att de anpassade sig till livet efter en stroke var den egna positiva inställningen (Brunborg & Ytrehus, 2014; Della-Vecchia et al., 2019; Törnbom et al., 2019). Några personer såg deras upplevelser av att överlevt en stroke som att de fått en andra chans i livet (Kuluski et al., 2014; Shipley et al., 2018). När nya perspektiv kring livet framkom sågs möjligheter att göra saker på ett nytt sätt (Shipley et al., 2018). Genom det nya perspektivet på livet utvärderade personerna sina prioriteringar och såg över vad som var viktigt i deras liv. Där prioriteringarna beskrevs resultera till hälsosammare levnadsvanor (Brunborg & Ytrehus., 2014). I studien av Törnblom et al. (2019) beskrev
personer en tacksamhet till erfarenheter de fått av att de insjuknat i en stroke, vilket bidrog till att de kunde söka nya meningsfulla aktiviteter. Aktiviteterna var bland annat yoga, simning, konst, hantverk, hästridning och att skriva böcker. Främst syftade aktiviteterna till att återfå tidigare funktioner. Att klara av dessa gav en känsla av styrka och hopp.
Flera personer beskrev att deras nuvarande hälsosamma livsstil var ett resultat efter att de hade fått stroke (Brunborg & Ytrehus, 2014; Della-Vecchia et al., 2019). Innan stroke beskrev flera personer att de hade varit fysiskt inaktiva, stressade mycket, rökte eller att de hade mindre tid och kunskap för att resonera kring sin livsstil (Della-Vecchia et al., 2019). I samband med stroke skaffades kunskap om vad en hälsosam livsstil är samt motivationen till att förändra levnadsvanorna ökade. Detta beskrevs som en ny möjlighet att fortsätta livet med (Brunborg & Ytrehus, 2014).
I livet efter stroke upplevde flera personer svårigheter med att vara beroende av andras hjälp för att utföra vardagliga sysslor (da Silva et al., 2016; William & Murry, 2013). I studien av William och Murry (2013) beskrev personerna att de hanterade situationen genom positivt reflekterande. Där de ansåg att hjälpen från andra var nödvändig för att kunna få tillgång till ett fungerande liv och gjorde situationen lättare att hantera. Det var endast en studie som beskrev religionen och tron på gud som en central del för att hantera svårigheter efter stroke (da Silva et al., 2016). I studien av Törnbom et al. (2019) beskrev personerna att sällskapet med sina husdjur som en meningsfull del av livet och bidragande faktor till återhämtning. Det framkom i studien av Shipley et al. (2018) att tiden i sig kunde vara bidragande till att personerna accepterade sin situation och att de återhämtade sig efter en stroke. I samma studie accepterade även personerna att återhämtningen var en stegvis process som krävde tålamod.
Ett annat sätt för att acceptera och hantera livet efter stroke var att sätt mål oavsett hur små målen var (Kuluski et al., 2014; Shipley et al., 2018; Pederson et al., 2019). Det var också viktigt att försöka utvärdera sina resultat av de mål man hade satt (Shipley et al., 2018). Ett mål för personerna i studien av Kuluski et al. (2014) var att se sina barn växa och skaffa sin egen familj. Medan andra hade som mål att återställa sina fysiska funktioner och för att kunna arbeta och göra tidigare aktiviteter igen (Törnbom et al., 2019). Detta gav personerna en känsla av hopp om ett fortsatt meningsfullt liv (Shipley et al., 2018; Törnbom et al., 2019).
Diskussion
Diskussionen består av två delar metoddiskussionen och resultatdiskussion. Metoddiskussionen innehåller litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I
resultatdiskussionen har författarna fört ett resonemang kring litteraturöversiktens resultat i relation till Roys adaptionsmodell, litteraturöversiktens bakgrund, nya forskningsartiklar och referenser.
Metoddiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL Complet och PubMed eftersom båda har ämnesområdet omvårdnad, vilket ökade chanserna för att få relevanta artiklar (Rosèn, 2017). Att de vetenskapliga artiklarna har sökts i minst två databaser ses som en styrka. För att få fram relevanta ämnesord genomfördes sökningar i ämnesordlistorna CINAHL Subject Headings och Svenska MeSH. Flera testsökningar gjordes i båda databaserna med olika söktermer och fritextsökningar där titlar på artiklar studerades för att se om sökorden var relevant till syftet. Efter testsökningarna genomfördes den faktiska datainsamlingen som ligger till grund för litteraturöversikten. I CINAHL Complete valdes CINAHL Subject Headings termerna stroke, coping och attitude to life samt även fritextsökningarna
experience* och qual* användes som sökord. Asterisk-tecknet i sökorden användes för att få ordets alla böjningsformer. Fritextsökningarna användes för att få fram fler antal artiklar då termer från CHINALH Subject Heading inte gav tillräckligt med resultat. I PubMed valdes MeSH-termerna stroke, psychological adaptation och qualitative research. I Svenska MeSH översattes ordet coping till psychological adaptation. Detta för att kunna söka med liknande ämnesord i båda databaserna (Henricsson, 2017). För att kombinera de valda sökorden
tillämpades boolesk söklogik och operatorn AND användes. Operatorn OR användes inte som ger träffar på någon av eller båda söktermerna (Östlundh, 2017). Detta kan ses som en
svaghet i litteraturöversikten, eftersom operatorn OR ringar in alla synonymer av en term som kan ge fler relevanta artiklar i datasökningen. Begränsningar som gjordes i båda databaserna var artiklar publicerade mellan 2010 och 2020. Detta spann på tio år valdes för att få tillgång till aktuell forskning i litteraturöversikten. Begränsning som genomfördes i båda databaserna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska för att sortera ut artiklar skrivna på andra språk som inte behärskas. Begränsningen peer reviewed gick att välja i CINAHL men inte i PubMed. För att säkerställa att artiklarna i PubMed var publicerade i peer-reviewed tidskrifter
söktes information om detta på tidskriftens hemsida. Datainsamlingen redovisas i
sökmartrisen (bilaga 1). Detta för att läsarna ska kunna återskapa sökprocessen, vilket ger litteraturöversikten en pålitlighet.
Inklusionskriterie som valdes var kvalitativa studier. Kvalitativa studier valdes för att besvara litteraturöversiktens syfte som var att beskriva personers upplevelser av livet efter en stroke. Friberg (2017c) förklarar att kvalitativa studier kan ge en fördjupad förståelse hur personer upplever livet efter en stroke och genom kunskapen av personernas upplevelser kan det användas för att möta deras specifika behov i en vårdkontext. Ett annat inklusionskriterie var upplevelser hos både könen i syftet att få ett större antal av olika upplevelser som möjligt. Alla studier oavsett geografiskt område inkluderades då detta kan ge en större
kunskapsinsamling och ett internationellt perspektiv (Henricson, 2017). Studierna var från följande länder: England, Norge, Brasilien, Frankrike, Kanada, Australien och Sverige.
Exklusionkriterier som valdes var studier som beskrev närståendes och vårdpersonalens upplevelser vilket inte handlade om litteraturöversiktens syfte. Studier som beskrev specifika komplikationer, behandlingar eller rehabiliteringsformer efter en stroke. Detta för att endast beakta informanternas personliga upplevelser av livet efter en stroke. Studier där personer under 18 år deltog exkluderades. Kvantitativa studier exkluderades för att det inte ansågs ge djup förståelse kring hur personer upplever livet efter en stroke.
I urvalsprocessen lästes samtliga artiklars titlar som sökningarna i databaserna gav. Titlar av relevans för syftet undersöktes vidare genom att läsa deras abstrakt. En diskussion fördes om vilka abstract som motsvarade syftet och som sedan lästes i sin helhet. Totalt valdes tio artiklar som kvalitets granskades med hjälp av Fribergs (2017b) mall med 14
kvalitetsgranskningsfrågor för kvalitativa studier (bilaga 3). En diskussion fördes angående hur respektive författare tolkade granskningsfrågorna och därefter genomfördes en
informationssökning för att få en djupare förståelse kring frågornas innebörd där bland annat litteratur av Willman och Slotz (2017) lästes. Att båda författarna kvalitets granskade
artiklarna och förde diskussioner under alla delar i processen kan ses som en styrka i litteraturöversikten. Det lades stor vikt på att samtliga studier uppfyllde de etiska krav som författarna haft för att säkerställa kvalitén på de studierna som skulle ingå i
litteraturöversikten. Detta för att det inte skulle förekomma något oetiskt i artiklarna utifrån de personers som deltog i studierna. Efter granskningen skrevs de tio valda artiklarna ner i resultatmatrisen (bilaga 2). Dataanalysen genomfördes med hjälp av Fribergs (2017c) analysmodell som bidrog till en strukturerad dataanalys. Under hela litteraturöversiktens process fördes diskussioner mellan författarna. Där de kom med förlag och gav varandra
konstruktiv kritik, vilket kan ses som en styrka. Litteraturöversikters arbete fördelades jämlikt under hela processen. Det skapades ett online dokument på OneDrive som ökade möjligheten till att ha tillgång till arbetet samtidigt.
Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen kommer att presenteras under följande rubriker: fysiska förändringar, en annan syn på sig själv, förändrade roller och sociala relationer. Där resultatet i
litteraturöversikten kommer att diskuteras utifrån den teoretiska referensramen Roys adaptionsmodell. Där de fyra adaptiva funktionsområdena fysiologiskt- fysiska funktioner, självuppfattning, rollfunktioner och ömsesidigt relaterande ligger i fokus. Resultatet kommer även diskuteras utifrån arbetets bakgrund samt nya referenser och forskning.
Fysiska förändringar
I litteraturöversiktens resultat framkom det att personerna upplevde ett liv präglat av
funktionsnedsättningar och framför allt av fysiska förändringar. Dessa förändringar påverkade livet och möjligheterna att utföra praktiska, meningsfulla och basala aktiviteter. I
litteraturöversiktens resultat framkom det att personerna upplevde ett stort behov av professionellt stöd för att hantera och förbättra de fysiska förmågorna. Personer som fick tillräckligt med stöd upplevde en positiv anpassning till den förändrade livssituationen. Detta kan kopplas till Roy (2009) adaptionsmodell där sjuksköterskans stöd ses som en bidragande faktor till att skapa helhet och balans i förhållande till förändringar. Därigenom kan personen uppnå fysisk integritet och det bidrar till fysisk anpassning och då främjas hälsan.
I föreliggande litteraturstudies resultat framkom att personerna upplevde otillräckligt stöd, uppföljning och kontinuitet, vilket begränsade den fysiska återhämtningen och påverkade livet negativt. Detta resultat överensstämmer med en annan studie av Martines, Kirkevold och Sveen (2015) där de saknade tillräcklig uppföljning och stöd för att hantera livet efter en stroke på ett tillfredställande sätt. De upplevde även svårigheter att få kontakt med vården och oroade sig över bland annat den fysiska konditionen. Personerna önskade en mer tillgänglig och individanpassad uppföljning.
En annan brist som framkom i litteraturöversiktens resultat var hur personerna
informerades. Där de upplevde svårigheter att komma ihåg informationen om den delgavs för tidigt efter en stroke eller om de fick mycket information vid ett tillfälle. Den bristfälliga informationen skapade osäkerhet kring hur personerna skulle klara av den förändrade
livssituationen på egenhand. I en annan studie av Davoody, Koch, Krakau och Hägglund (2016) beskrivs liknande upplevelser om hur information ges till personer efter en stroke. Personerna beskrev vikten av att få information vid rätt tidpunkt och individanpassat. Det fanns ett behov av information i olika faser efter insjuknandet, där personerna var mindre mottagliga i stressfulla situationer. Detta bekräftas även i en annan studie av Danzl et al. (2016) där personer som överlevt en stroke beskrev en ökad motivation och mottaglighet för information en längre tid efter utskrivning från sjukhuset.
En annan syn på sig själv
I resultat framkom det att flera personer upplevde en förändrad självuppfattning. Främst var det på grund av att ha förlorat olika fysiska och kognitiva förmågor. Detta gjorde att de kände sig desorienterade kring sin syn på sig själva. Liknande resultat framkom i en annan studie av Ellis-Hill & Horn (2000) där flera personer beskrev sig själva i mer negativa termer efter en stroke. De ansåg sig själva bland annat som mindre intressanta, kapabla och självständiga, men fortfarande som vänliga och lugna. I litteraturöversiktens resultat framkom det att personerna beskrev sig själva som personen de var innan de insjuknade i stroke och som en annan person efter stroke. Detta i relation till de kroppsliga och kognitiva förändringarna. Detta bekräftas i en annan studie av Crowe et al. (2016) där personerna upplevde att delar av deras identitet förlorats efter stroke när de inte längre kunde utföra tidigare aktiviteter. De tydliggjorde att det fanns två perspektiv på sig själva. Dessa perspektiv handlade om hur personen upplevde sig innan insjuknande i stroke och efter insjuknande i en stroke. Med detta beskriver Roy (2009) att det grundläggande behovet av att veta vem man är som person för att kunna uppleva helhet. Vidare beskrivs självuppfattningen vara personens egna mönster av tankar och känslor som personen har om sig själv. En händelse eller sjukdom gör att personen tappar greppet om sig själv och balansen i livet. En balans uppstår när personen är säker på vem den är och anpassat sig till den förändrade situationen.
Förändrade roller
Resultatet visade att flera personer upplevde förändringar i relation till sina tidigare roller. Detta från att ha haft en aktiv roll inom arbetet, hjälpa familjen, ta hand om sina barn och hjälpa sina åldrande föräldrar som förändrades till en passiv roll där personen blev beroende av andras hjälp. Rollförändringarna gav upphov till olika känslor såsom att vara en börda för samhället när deras arbetsroll förändrades. Vissa personer beskrev sin upplevelse som att ha
blivit ett barn igen när de som vuxna personer fick hjälp av sina föräldrar. Detta resulterade i att personerna upplevde känslor av otillräcklighet. I studien av Simeone, Savini, Cohen, Alvaro & Vellone (2015) framkom liknade resultat. Där personerna fick hjälp av sina yngre barn på grund av funktionsnedsättningar efter en stroke. Deras roll som förälder förändrades vilket gjorde att de uttryckte skuldkänslor gentemot sina barn.
I relation till detta beskriver Roy (2009) att det finns ett behov av att veta vem man själv är i relation till andra. Detta för att kunna agera på ett tillfredställande sätt med andra. Med hjälp av olika roller skaffar personer sin egen plats i samhället. Roy anser även att personer skaffar sig nya roller under hela sitt liv. När nya roller skaffas kräves de kunskap för att kunna anpassa sig till och att kunna uppfylla de förväntningar som finns. Vidare beskriver Roy att sjukdom kan leda till att personen inte kan leva upp till sina tidigare roller eller att olika roller kommer i konflikt med varandra. Detta kan medföra att svårigheter uppkommer i olika
relationer. Det visade tidigare forskning i bakgrunden där närstående till personer med strokediagnos kände sig psykiskt påverkade i vården av sin närstående. De ansåg även att deras vardagliga liv hade blivit begränsat (Christopher et al., 2018). I en studie av Mccurley et al., (2020) framkom liknade resultat där närstående uttryckte svårigheter med att anpassa sig till den nya situationen inom familjen efter att en person som stod de nära insjuknat i stroke. De upplevde en oro över hur rehabiliteringen skulle gå till efter hemgången. Vidare beskrev personerna att de upplevde sorg och hopplöshet efter att en närstående insjuknat i stroke. I relation till detta anser Roy (2009) att när nya roller skaffas så har personen fortfarande erfarenheter med sig från sina tidigare roller som kan hotas av de nya rollerna. Detta kan påverka personens upplevelse av att hantera situationen och personen behöver professionellt stöd. Nyström (2014) beskriver att om sjuksköterskan har förståelse för hur den enskilda personen upplever sin situation kan omvårdnadsåtgärder planeras bättre och de av vikt för ett välfungerande vardagsliv.
Sociala relationer
Resultatet visade att flera personer upplevde begräsningar i sina sociala relationer efter en stroke. Detta berodde på att familj och vänner begränsade sina kontakter med personen eller att personen själva inte kunde vara delaktiga. Funktionsnedsättningar av olika slag försvårade för personerna att behålla sina tidigare relationer. Dessa förluster skapade känslor av
utanförskap, fångenskap, isolering och sorg. I samband med detta beskriver Roy (2009) att ömsesidig relation är kopplad till personens känslor och nära relationer till andra. Vidare
beskriver Wiklund Gustin och Lindwall (2012) att det är ett av personens grundläggande behov att upprätthålla och bevara sina nära relationer till andra samt att känna sig trygg i dessa relationer. Relationer som utformas av ömsesidig kärlek, omsorg och respekt kan hjälpa en att känna sig trygg och säker. I dessa relationer kan kunskap och erfarenheter delas med andra. Däremot relationer som präglas av icke ömsesidig respekt kan leda till misstro,
fientlighet samt kan skapa en känsla av frustration och otrygghet. Roy (2009) anser vidare att relationerna kan se annorlunda ut än tidigare till följd av en förändrad situation. Med detta beskriver Roy att det finns ett behov av stöd och hjälp hos personen från andra för att kunna bevara ömsesidiga relationer i en ny situation. Ett bra fungerade socialt liv anser Roy kan bidra till att anpassningen till en förändrad livssituation kan bli lättare att hantera. Detta beräknas även som en resurs till att få bättre hälsa. Däremot icke fungerande socialt liv kan leda till sämre hantering av situationen samt ohälsa, eftersom det uppstår en obalans mellan närhet och distans i relationer.
Resultatet visade att flera personer upplevde att deras sociala relationer hade blivit viktigare. Detta bekräftas i en studie av Tariah, Hersch och Ostwald (2006) där personerna beskrev positiva förändringar i relationerna till familjen efter stroke. Familjen hade kommit närmare varandra och uppskattade varandra mer. I en annan studie av Håkansson, Dahlin-Ivanoff och Sonn (2006) visades likande resultat hos personer med utmattningssyndrom. Där de prioriterade ömsesidiga relationer eller att de ändrade sitt förhållningssätt till sina
medmänniskor. Personerna beskrev vidare att i dessa relationer delade man med varandra av sina erfarenheter och upplevelser. Det visade också att vissa relationer undveks, eftersom dessa relationer ansågs bara dränera på energin.
Personerna i litteraturöversiktensresultat som fick det stöd och hjälp som de behövde för att hantera sin anpassning efter stroke kände sig trygga i sin ömsesidiga relation. Däremot andra personer som saknade stöd upplevde känslor av isolering och osäkerhet. Detta visar på att personerna känner obalans i sina ömsesidiga relationer i den nya situationen (Roy, 2009). Enligt Wiklund Gustin och Lindwall (2012) är det viktigt för sjuksköterskan att upptäcka obalans i personers ömsesidiga relationer så tidigt så möjligt i sin omvårdnad. Detta kan göras genom bedömning av personers ansvarstagande och gränssättnings grad i sin relation till andra. Vid ouppmärksamhet kan obalansen leda till sämre hantering av anpassning och ohälsa. Detta bekräftas med en studie av Mcpherson, Wilson, Chyurlia och Leclerc (2011) som visade att sjukvårdspersonal har en viktig roll att bedöma hur personer med
strokediagnos och deras närstående hanterar svårigheter i sina ömsesidig relation. Det visade också att sjukvårdpersonalen har potentiella åtgärder som kan uppmuntra till ett ömsesidigt
utbyte mellan personen och dennes närstående. Det kan även hjälpa närstående att hitta mening med sin omsorg.
Kliniska implikationer
Litteraturöversiktens resultat kan ge ökad kunskap och förståelse om hur personer upplever livet efter en stroke. Där resultatet visade att sjuksköterskan behöver uppmärksamma hur personen anpassar sig till den förändrade livssituationen. Där bland annat självuppfattningen och det sociala livet upplevdes som svåra förändring. Även de existentiella tankarna personen har om livet efter en stroke behöver uppmärksammas. Genom att sjuksköterskan skaffat sig kunskap om hur livet upplevs av personen efter en stroke kan det öka förutsättningar för en individanpassad vård. Information behöver ges efter personernas förmåga att ta emot den. Sjuksköterskan kan uppmärksamma personers individuella behov och förutsättningar att bearbeta informationen. Det finns ett behov av professionellt stöd under en längre tid efter att personen med stroke lämnat sjukhuset. Där det behövs flera regelbundna uppföljningar och en fortsatt kontakt med sjuksköterskan.
Förslag till fortsatt forskning
Under datainsamlingen noterades att de flesta kvalitativa studierna främst undersökte närståendes och vårdpersonalens upplevelser. Därför finns det ett ökat behov av kvalitativa intervjustudier om hur den enskilda personen som insjuknat i stroke upplever livet efter en stroke. Utifrån litteraturöversiktens resultat är frågor som berör existentiella tankar samt frågor om livsåskådning väsentliga att undersöka. Även frågor om hur personer upplever livet som värdigt efter en stroke. Det finns även ett behov av kvalitativa studier där personers behov av stöd efter sjukhusvistelsen undersöks. Det kan vara intressant med ökad kunskap om skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av livet efter en stroke. Detta för att se om de biologiska skillnaderna mellan men och kvinnor ger olika resultat.
Slutsats
Resultat visade att livet förändrades på olika sätt efter en stroke. Den främsta orsaken till förändringar var olika funktionsnedsättningar som uppkommit efter en stroke. Dessa påverkade det sociala livet och självuppfattningen. Personerna upplevde flera existentiella tankar kring livet efter en stroke och rädslor inför att åter drabbas av en ny stroke. Det
framkom tydligt att personer som insjuknar i en stroke hade ett stort behov av professionellt stöd för att hantera förändringarna och utmaningarna i den nya livssituationen. Resultat visade även att stroke kanaliserade till nya perspektiv, prioritering och aktiviteter i en positiv riktning där en ny formering av livet tar vid.
Referensförteckning
*= Resultatartiklar
Benzein, E., Hagberg, M & Saveman, B. (2014). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadensgrunder: Ansvar och utveckling. (s. 69–85). Lund: Studentlitteratur
Bloe, C. (2011). Atrial fibrillation and primary stroke prevention. Nursing Standard (through
2013), 26(6), 49-57. Från
https://esh.idm.oclc.org/login?url=https://search-proquest-com.esh.idm.oclc.org/docview/899657718?accountid=27209
*Boger, E. J., Demain, S. H., & Latter, S. M. (2015). Stroke self-management: A focus group study to identify the factors influencing self-management following stroke.
International Journal of Nursing Studies, 52(1), 175–187.
doi.10.1016/j.ijnurstu.2014.05.006
Brins.J., & Bhalla, A. (2015). Secondary prevention of stroke. British Journal Of Hospital
Medicine, 76(7), 104 -107. doi:10.12968/hmed.2015.76.7.C104
*Brunborg, B., & Ytrehus, S. (2014). Sense of well-being 10 years after stroke. Journal of
Clinical Nursing, 23(7–8), 1055–1063. doi:10.1111/jocn.12324
Carlsson, G. (2007). Mild stroke- Consequences in everyday life, coping, and life satisfaction. (Akademisk avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet). Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/3355/1/Version_2.pdf
Christopher, O, A., Tosin, O, B., Emmanuel, C, O., Peter, O, I., & Adesola, C, O. (2018). Informal caregiving burden and perceived social support in an acute stroke facility.
Health and Quality of Life Outcomes. 16(1), 57. doi:10.1186/s12955-018-0885-z.
Clare, C.S. (2018). Role of the nurse in stroke rehabilitation. Nursing Standard, 33(7), 59-66. doi: 10.7748/ns.2018.e11194
*Della-Vecchia, C., Preau, M., Carpenter, C., Viprey, M., Haesbaert, J., Termoz, A., L. Dima, A., & Schot, A-M (2019). Illness beliefs and emotional responses in mildly disabled stroke survivors: a qualitative study. Plos One, 14(10), 1-20.
doi.:10.1371/journal.pone.0223681
Crowe, C., Coen, R. F., Kidd, N., Hevey, D., Cooney, J., & Harbison, J. (2016). A qualitative study of the experience of psychological distress post-stroke. Journal of Health
Psychology, 21(11), 2572–2579. doi: 10.1177/1359105315581067
Danzl, M. M., Harrison, A., Hunter, E. G., Kuperstein, J., Sylvia, V., Maddy, K., & Campbell, S. (2016). "A Lot of Things Passed Me by": Rural Stroke Survivors' and Caregivers' Experience of Receiving Education From Health Care Providers. The Journal of rural
health : official journal of the American Rural Health Association and the National Rural Health Care Association, 32(1), 13–24. doi:10.1111/jrh.12124
*da Silva, J. K., da Silva Carvalho Vila, V., Martins Ribeiro, M. F., & Vandenberghe, L. (2016). Survivors’ perspective of life after stroke. Revista Eletronica de Enfermagem,
18, 1–10. doi:10.5216/ree.v18.34620
Davoody, N., Koch, S., Krakau, I., & Hägglund, M. (2016). Post-discharge stroke patients’ information needs as input to proposing patient-centred eHealth services. BMC
Medical Informatics & Decision Making, 16, 1–13. doi:10.1186/s12911-016-0307-2
Dreyer, P., Angel, S., Langhorn, L., Pedersen, B., & Aadal, L. (2016). Nursing roles and functions in the acute and subakute rehabilitation of patients with stroke: Going all in the patient: Journal of Neuroscience Nursing. 48(2), 108-15. doi:10.1097/JNN. 0000000000000191.x
Ellis-Hill, C. S., & Horn, S. (2000). Change in identity and self-concept: a new theoretical approach to recovery following a stroke. Clinical Rehabilitation, 14(3), 279–87. doi: 10.1191/026921500671231410
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. (4., rev. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141–151). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b). Bilaga III granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl., s. 187). Lund: Studentlitteratur
Friberg, F. (2017c). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3. uppl., s. 129–138). Lund: Studentlitteratur
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från
idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 375–389). Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving balance in everyday life.
Journal of Occupational Science, 13(1), 74-82. doi:10.1080/14427591.2006.9686572.
Jokinen, H., Melkas, S., Ylikoski, T., Pohjasvaara, M., Kaste, T., Erkinjuntti, T., & Hietanen, M. (2015). Post-stroke cognitive impairment is common even after successful clinical recovery. European Journal of Neurology, 22(9), 1247-1325. doi: 10.1111/ene.12743 Kenward, L., Whiffin, C., & Spalek, B. (2017). Feeling unsafe in the healthcare setting:
patients’ perspectives. British Journal of Nursing, 26(3), 143–149. doi:10.12968/bjon.2017.26.3.143
Kitson, L. A., Dow, C., Calabrese, D. J., Locock., L., & Athlin, M., Å. (2013). Stroke survivors’ experiences of the fundamentals of care: A qualitative analysis.
International Journal of Nursing Studies, 50(3), 392–403. doi:
