Planera med miljömål!
Storuman
Boverket Naturvårdsverket
Hur kan en glesbygdskommuns speciella möjligheter och problemhanteras i översiktsplaneringen?
Planera med miljömål!
Fallstudie Storuman
– scenarier för hållbar utveckling
har fokus på denna fråga och visar på nyttan av att i planeringen arbeta med framtidsbilder för kommunens framtida utveckling.
Fallstudien är genomförd inom ramen för ett idé- och metodutvecklings-projekt, SAMS - Samhällsplanering med miljömål i Sverige, som drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. De kommunala fallstudierna utgör kärnan i SAMS. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare genom hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projektet.
De samlade erfarenheterna från SAMS sammanfattas i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare samt Planera med miljömål! En idé-katalog.
scenarier för hållbar utveckling
fallstudie
F allstudie S toruman Planera med miljömål!Planera med miljömål!
Fallstudie Storuman, scenarier för
hållbar utveckling
© BOVERKETOCH NATURVÅRDSVERKET 2000
BOKENKANBESTÄLLASFRÅN:
Boverket Naturvårdsverket
Publikationsservice Kundtjänst
Box 534, 371 23 Karlskrona 106 48 Stockholm
Fax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00 publikationsservice@boverket.se Fax 08-698 15 15 www.boverket.se kundtjanst@environ.se www.miljobokhandeln.com www.environ.se Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-633-4 Best.nr: 5107 ISBN: 91-620-5107-5 ISSN: 0282-7298
SÖKORD: fallstudier, glesbygd, indikatorer, kommunal
översiktsplanering, miljömål, nationella miljökvalitets-mål, SAMS-projektet, scenarier, Storuman
Arbetsorganisation
Kommunstyrelsen är huvudansvarig för översikts-planearbetet i kommunen, men miljö- och byggnads-nämnden har ansvaret för det konkreta arbetet, så även för detta projekt.
En arbetsgrupp bestående av teknisk chef Ralph Jo-hansson, miljöinspektör Carola Byström och stads-arkitekt Ragnar Bergeå har bildats. Adjungerad i gruppen är biträdande länsarkitekt Bo Berge. Projektsamordnare är Ralph Johansson, projekt-sekreterare är Ulrika Kjellsdotter och konsultstöd, Torsten Lundberg, Umeå.Kommunens kontakt-personer i SAMS centralt är Chatarina Holmberg, Boverket, Anders Lind, Naturvårdsverket och huvudkonsult Ulf Ran-hagen, FFNS Arkitekter.
Medborgardeltagande och
högskolemedverkan
Fallstudien i Storumans kommun har bedrivits med aktivt deltagande av en stor grupp kommuninnevå-nare, seminariegruppen. Dessa har i huvudsak valts för att tillgodose en bred representation av kommu-nens näringsliv, föreningsliv och övrig samhälls-verksamhet. Deltagarna representerar också kom-munens geografiskt olika delar.
De seminarier som hållits har dels varit samlade för hela kommunen, dels uppdelade för östra respek-tive västra delen av den vidsträckta kommunen. Visst samarbete har även skett mellan seminariegruppen och det Fjällagendaprojekt som samtidigt drivits i kommunen.
I arbetet har Luleå Tekniska Universitet medverkat genom att två av SAMS-gruppen formulerade öv-ningsuppgifter genomförts av teknologer från Insti-tutionen för Samhällsbyggnadsteknik. Detta har gi-vit ett värdefullt tillskott både genom det utifrån-perspektiv det skänkt arbetet och de värderings-grunder en ung generation tillfört studien.
Från Tekniska universitetet i Luleå har en student kunnats knytas till fallstudien för att studera möj-ligheterna till vindkraftsetablering i fjällen. Från Lunds Universitet har en forskningsstuderande en-gagerats till vår fallstudie. I studien jämförs Burlöv och Storuman ur ett SAMS-perspektiv.
Politisk förankring
I seminariegruppen har ordinarie och vice ordfö-rande för miljö- och byggnadsnämnden deltagit. Nämnden är tillika ansvarig för SAMS-studien i kommunen. Regelbunden avrapportering har skett till denna nämnd, liksom även till kommunstyrelsen vid vissa tillfällen. För att pröva den för kommunen delvis nya arbetsformen med ett brett medborgar-deltagande i seminariegruppen har antalet politiker i denna medvetet hållits nere.
Utöver beskriven delrapportering avser arbetsgrup-pen att vid SAMS-arbetets slut sammanställa ett sär-skilt PM som på ett konkret och kommunanpassat sätt sammanfattar vunna erfarenheter från SAMS som underlag för det fortsatta översiktsplanearbetet. Detta dokument avses bli föremål för bred politisk behandling.
Verkens förord
Allt fler människor i världen är överens om att vi måste uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveck-ling är ett brett begrepp som omfattar såväl ekolo-giska som sociala och ekonomiska aspekter. Men vad menar vi egentligen – hur kan det konkretiseras och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Denna rapport beskriver det praktiska ar-betet och erfarenheter från att använda miljömål och indikatorer i fysisk planering i en av åtta fall-studier på kommunal respektive regional nivå. Fallstudierna har genomförts av kommunerna Bur-löv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm (två fall-studier), Borlänge, Falun och Storuman samt av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Göta-lands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län inom ramen för idé- och metodutvecklingsprojektet SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige. Gemensamt för de olika fallstudierna är att de har varit en del av det inledande skedet i en planerings-process, där tonvikten har legat på att ta fram nya kunskapsunderlag och utveckla metoder för att han-tera miljöfrågor på ett bättre sätt. Exempel på ar-betssätt och redskap som har provats i studierna är bl. a. olika former för tidig dialog med medborgare och beslutsfattare, strategisk miljöbedömning som en del av planprocessen samt geografiska
informa-miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit som huvudkonsult. Inom ramen för SAMS har stu-dier även genomförts i samverkan med de syd-afrikanska kommunerna Port Elizabeth och Kimberley.
En ledstjärna för att arbeta med miljömål i plane-ringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets organisation och arbetssätt. Miljöexperter och pla-nerare på olika nivåer har samverkat i såväl styr-grupp och projektledning från Boverket och Natur-vårdsverket, i referensgrupp som i samtliga del-studier.
Erfarenheterna från projektet SAMS har samman-ställts i rapporterna Planera med miljömål! En väg-visare och Planera med miljömål! En idékatalog. Rapporten Planera med miljömål! En vägvisare är en teoretisk, övergripande beskrivning av arbetet och lärdomarna i projektet. Den kompletteras av Pla-nera med miljömål! En idékatalog som tar fasta på konkreta exempel på hur planering kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga del-studier redovisas utförligt i separata publikationer samt på Internet, www.environ.se/sams. En översikt
Innehållsförteckning ... 5
Sammanfattning ... 7
Summary ... 9
SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige ... 11
1. Bakgrund ... 13
1.1 Kort om kommunen ... 132. Frågeställningar ... 15
2.1 Framtidsbild Vägvinnaren ... 15 2.2 Framtidsbild Stigfinnaren ... 16 2.3 Fördjupade studier ... 16 2.4 Övergripande miljömålsrelevans ... 163. Genomförande ... 17
4. Förväntningar och resultat ... 19
4.1 Framtidsbilder ... 19
4.2 Tillbakablick och framtidskonsekvenser ... 20
4.3 Framtidsbilden Vägfinnaren/Stigvinnaren ... 21 4.4 Miljökvalitetsmål ... 22 4.5 Indikatorer ... 22
5. Slutsatser ... 26
6. Erfarenheter... 27
Referenser... 28
SAMS-projektets rapporter... 29
Innehållsförteckning
Bilagor ... 29
Bilaga 1. Framtidsbild V – Vägvinnaren, tänkbar uvteckling.– Underlag till seminarium 2
Bilaga 2. Framtidsbild S – Stigfinnaren, tänkbar uvteckling. – Underlag till seminarium 2
Bilaga 3. Framtidsbild V/S – Vägfinnaren/Stigvinnaren, – tänkbar uvteckling. Underlag till seminarium 2 Bilaga 4. SAMS-projektet i Storumans kommun.
Storumans kommun har bedrivit en fallstudie inom SAMS-projektet som valts med inriktning på gles-bygdens möjligheter och problematik. Den har be-handlat kommunikations-, energi- och näringslivs-frågor. Fallstudien har utformats så att den bidrar med viktig och relevant kunskap som underlag för kommunens översiktsplanearbete. Storuman har valt att genomföra fallstudien i form av ett scenarioarbete. Osäkerheten om bygdens framtid är i dagsläget så påtaglig att arbetsmetoden, med jämförelse av skilda framtidsbilder testade mot olika alternativa omvärlds-utvecklingar, har bedömts vara en mycket intressant väg att söka långsiktigt hållbara – såväl ekologiska och ekonomiska som sociala – lösningar till underlag för kommunens planering.
Fallstudien har bedrivits med aktivt deltagande av en stor grupp kommuninnevånare. Dessa var valda för att tillgodose en bred representation från näringsliv, föreningsliv, politisk verksamhet och övrig samhälls-verksamhet. Deltagarna representerade också kom-munens geografiskt olika delar.
Framtagandet av scenarier har knutits till Naturvårds-verkets framtidsstudie Sverige år 2021. Med utgångs-punkt från två relativt olika och renodlade framtids-bilder – Vägvinnaren och Stigfinnaren – har avsikten varit att utifrån vunna insikter successivt formulera en tredje framtidsbild anpassad till Storumans verk-lighet i dag och med genomtänkta handlingsalterna-tiv för utveckling mot ett mer hållbart samhälle.
Sammanfattning
Kopplingen till 2021-bilden Vägvinnaren motiverar ett scenario på större punktvisa infrastruktursats-ningar. Utbyggt charterflygfält i Hemavan med ny tunnelförbindelse mot Norge samt frihamnen i Mo i Rana har bedömts erbjuda goda fallstudie-möjligheter med betoning på större, tekniskt mer avancerade och samlade miljölösningar. E 12 utgör ett ”utvecklingsstråk” där kommuncentra och orter längs stråket ska ha goda möjligheter till utveckling. Inriktning mot ett ekologiskt hållbart Sverige moti-verar att en framtidsbild i linje med Sverige 2021-bilden Stigfinnaren görs till föremål för ett scenario i en utpräglad glesbygdskommun som Storuman. Många erfarenheter talar redan nu för att småskaliga satsningar i glesbygd är mer fruktbara än de traditio-nellt mer storskaliga. Såväl principer för markanvänd-ning som serviceförsörjmarkanvänd-ning m m kan förväntas finna nya lösningar.
Vägvinnar- och Stigfinnarscenarierna analyserades utifrån vilka nationella miljökvalitetsmål som kunde vara relevanta. Ett antal indikatorer togs fram uti-från några utvalda nationella miljömål. Dessa mål var frisk luft, god bebyggd miljö, storslagen fjäll-miljö, giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan. Fallstudiearbetet har varit mycket mångfacetterat. Många olika slutsatser kan dras och mycket kommer kommunen att dra nytta av i sin fortsatta planering.
Storuman municipality has carried out a case study within the SAMS project framework that was chosen with reference to the potential and problems associated with sparsely populated areas. Its main themes were communications, energy and industry. The study was designed to contribute significant and relevant data for the municipality’s comprehensive planning. The municipality elected to carry out the case study in the form of a scenario project. There is so much uncertainty about the future of the region that this method, based on comparisons of various futures, was considered the most appropriate approach to finding sustainable solutions, both in ecological, economic and social terms, as a basis for municipal planning.
The study involved the participation of a large num-ber of local inhabitants who were selected as repre-senting a broad cross-section of industry and busi-ness, community life, politics and other social acti-vities. They also represent the different geographical areas of which the municipality is made up.
The scenarios were modelled on the Swedish Environmental Protection Agency’s futures study Sweden in 2021. Using two contrasting and simpli-fied futures – the Full Speed Ahead scenario and the Pathfinder scenario – the aim was to formulate, on the basis of the insights gained during the process, a third future adapted to real life in Storuman today that would incorporate well-reasoned alternatives leading to the development of a more sustainable society.
The Full Speed Ahead scenario focused on large isolated infrastructure projects. Extension of the char-ter airfield in Hemavan, with a new tunnel link to Norway and the free port of Mo i Rana, was con-sidered a good subject for the case study, with scope for large-scale, technically advanced, comprehensive environmental solutions. The E12 European highway is a thoroughfare with considerable development po-tential for the chief towns along the route.
The Sustainable Sweden objective adopted by Par-liament, with its emphasis on ecological sustainability, makes a scenario based on the Sweden in 2021 Path-finder scenario a natural choice in such a sparsely populated municipality as Storuman. There is plenty of evidence that in such areas small-scale projects are more worthwhile than conventional large-scale ones. the study is expected to generate new solutions when it comes to land use principles, service deli-very etc.
The Full Speed Ahead and Pathfinder scenarios were analysed with reference to potentially relevant natio-nal environmental quality objectives. Several indica-tors were defined for selected national environmental objectives, i.e. Clean Air, A Good Urban Environ-ment, A Magnificant Mountain Landscape, A Non-Toxic Environment and Limited Influence on Climate Change.
The work on the case study was many-faceted. Many conclusions can be drawn, and the municipality will benefit from these in future planning exercises.
SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige
SAMS-projektet har syftat till att utveckla metoder för att behandla miljömål i samhällsplaneringen, med tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Ge-nom fallstudier och konkreta exempel har projektet visat hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå beslutade miljömål och formulera lokala mål för håll-bar samhällsutveckling från miljösynpunkt. Grund-tanken om ett kontinuerligt samarbete mellan miljö-vårdsexpertis och planerare genom hela planerings-processen har format arbetsorganisation och arbets-sätt på såväl central och regional som lokal nivå.
Fallstudier i kommuner och regioner
Inom SAMS har bedrivits åtta fallstudier runt om i Sverige. Gemensamt för dem alla är att metodutveck-lingen har kopplats till pågående planarbete. Medver-kande kommuner och deras nyckelfrågor har varit:
• Burlöv: En god livsmiljö genom minskad
miljö-påverkan från trafiken.
• Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och
kollektivtrafik för att motverka bilismens miljöpå-verkan.
• Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
• Stockholm:
– Biologisk mångfald i Nationalstadsparken. – Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning
av översiktsplanen.
• Falun+Borlänge: Planeringsanpassade miljömål
och indikatorer för jord- och skogsbruk.
• Storuman: Scenarier för hållbar utveckling i en
mycket glest bebyggd kommun.
Den regionala planeringsnivån representeras av:
• Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län: Strategisk miljöbedömning i regionplanering.
Tre teman inom SAMS
Som komplement till fallstudierna har särskilt viktiga frågeställningar studerats i tre temastudier.
• Miljömål och fysiska strukturer
Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot målen.
I anslutning till denna temastudie har två fördjup-ningsstudier genomförts. Den ena handlar om stra-tegier för regional vattenförsörjning och den andra behandlar sambandet stad-land med fokus på miljö-vänlig energiförsörjning.
• Strategisk miljöbedömning (SMB)
Temastudien behandlar användningen av miljömål och indikatorer i SMB i den fysiska planeringen, främst kommunal översiktsplanering och regional fy-sisk planering.
• Geografiska informationssystem (GIS)
Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fy-sisk planering.
En fördjupningsstudie om GIS-baserade kartor som verktyg för att förbättra diskussioner och samråd i planeringen har genomförts inom temastudien.
Ytterligare studier
Inom ramen för SAMS har även studier utförts i samarbete med planerare och miljövårdare i två syd-afrikanska kommuner, Port Elizabeth och Kimberley. Resultaten från SAMS redovisas i de två samman-fattande rapporterna Planera med miljömål! En väg-visare och Planera med miljömål! En idékatalog, och i slutrapporter från respektive fall-, tema- och fördjupningsstudie. Dessutom har några exempel på hållbarhetsfrågornas behandling i kommunala över-siktsplaner analyserats i en särskild delstudie, samt resultatet av ett antal expertuppdrag publicerats.
1.1 Kort om kommunen
Storuman är en av Sveriges till ytan största
kommu-ner: 25 mil lång och till ytan ca 7 500 km2.
Befolk-ningsutvecklingen är vikande med i dagsläget 7 077
invånare (<1 invånare/km2). Omkring 2/3 av
kom-munen, med lika stor andel av befolkningen, utgör skogsland medan resterande del utgörs av Tärna-fjällen som i sin nordvästra del gränsar mot Norge. Tärnafjällen är en vacker och på många sätt unik fjällbygd med levande nybyggar- och samekultur.
1. Bakgrund
Den grundläggande infrastrukturen är väl utbyggd i Storumans kommun och Tärnafjällen. Av tillfarts-vägarna är E 12 – ”Blå vägen” – europaväg (en vik-tig transportled från Ryssland och upp till Norska kusten) och Inlandsvägen – 45:an – riksväg. På norska sidan ansluter E 12 till E 6 som går från Göteborg via Oslo upp till Narvik.
Flygplatser finns i Gunnarn och Hemavan, tågför-bindelser via Inlandsbanan eller tvärbanan till Norra
Stambanan. Storumans samhälle med ca 3 000 in-vånare utgör kommuncentra och nod i skärnings-punkten mellan Riksväg 45 och E 12.
Näringslivet i Storuman är i huvudsak inriktat på jord-och skogsbruk, sågade trävaror jord-och spånskivor, verk-stadsindustri, vattenkraft, IT och turism i fjällområdet där turistorterna Tärnaby och Hemavan har den mest framträdande rollen.
I kommunen fanns 1998 cirka 500 företag enligt kom-munens utvecklingsbolags (SUAB) företagskatalog. Företagen förekommer huvudsakligen inom områ-dena handel, kommunikation, utvinning och tillverk-ning.
Utbildning sker via grundskola, gymnasium (deltar i utvecklingsprojektet Skola 2000), Folkhögskola, Komvux – Kunskapslyftet – samt Högskoleprojektet (samarbete med Umeå Universitet i en fyraårig hög-skoleutbildning i miljö- och naturresurskunskap).
1.1.1 Markanvändning
Storumans kommun har en heltäckande översikts-plan (ÖP) från 1990 vars giltighet förlängdes genom ett kommunfullmäktigebeslut 1998, där också rikt-linjer antogs för kommande bearbetning. För tätorter-na Tärtätorter-naby och Hemavan antogs fördjupade över-siktsplaner 1999. För centralorten Storuman-Sten-sele är en fördjupad översiktsplan i samrådsskedet. Storumans engagemang i SAMS-projektet motive-ras till stor del av den nytta kommunen förväntas få av fallstudiearbetet inför uppstarten av det förestå-ende översiktsplanearbetet.
Inom Storumans kommun finns ett stort antal fråge-ställningar med relevans för SAMS-studien. En sor-tering och strukturering har gjorts med tonvikt på frågor som bedömts intressanta för kommunens över-levnad och hållbara utveckling. Mot bakgrund av det allvarliga läge kommunen och stora delar av Norr-lands inland befinner sig i, har en fallstudie valts med inriktning på glesbygdens möjligheter och problema-tik. Denna har utformats dels för att täcka in fråge-ställningar i SAMS-projektet som inte belyses i öv-riga, mer tätortsorienterade kommuners studier, dels så att den bidrar med viktig och relevant kunskap som underlag för kommunens översiktsplanearbete enligt ovan.
I dialog med Naturvårdsverkets och Boverkets kon-taktpersoner har Storuman därför valt att genom-föra fallstudien i form av ett scenarioarbete. Osäker-heten om bygdens framtid är i dagsläget så påtaglig att arbetsmetoden, med jämförelse av skilda framtids-bilder testade mot olika alternativa omvärldsutveck-lingar, har bedömts vara en mycket intressant väg att söka långsiktigt hållbara – såväl ekologiska, eko-nomiska och sociala – lösningar till underlag för kom-munens planering. Begreppet omvärldsutveckling innefattar ur kommunal synvinkel givetvis även den övergripande politiska, ekonomiska, sociala och kul-turella utvecklingen i Sverige.
För att dels mäkta med detta arbete inom ramen för projektets tidplan och budget, dels kunna fokusera på de miljömässiga aspekterna i arbetet har det be-dömts praktiskt och relevant att i många stycken
knyta an detta arbete till Naturvårdsverkets fram-tidsstudie Sverige år 2021. Med utgångspunkt från två relativt olika och renodlade framtidsbilder – Väg-vinnaren och Stigfinnaren – har avsikten varit att utifrån vunna insikter successivt formulera en tredje framtidsbild anpassad till Storumans verklighet i dag, med genomtänkta handlingsalternativ för utveckling mot ett mer hållbart samhälle.
2.1 Framtidsbild Vägvinnaren
Frågor om utkomst och långsiktig överlevnad måste givetvis vara styrande i kommunens framtidsbilder. Kopplingen till 2021-bilden Vägvinnaren motiverar ett scenario av för regionen delvis traditionell art med betoning på större punktvisa infrastruktursatsningar. Den i kommunal- och länsplaneringen prioriterade satsningen på ett utbyggt charterflygfält i fjällområdet med ny tunnelförbindelse mot Norge samt friham-nen i Mo i Rana har bedömts erbjuda goda fallstudie-möjligheter med betoning på större, tekniskt mer avan-cerade och samlade miljölösningar. E 12 utgör ett ”utvecklingsstråk” där kommuncentra och orter längs stråket ska ha goda möjligheter till utveckling. I förlängningen kan man här se att hårdare nyttjande av, och anspråk på, mark måste leda till starkare styrning av markanvändningen (samarbetet med fjäll-agenda projektet kan bli fruktbart). Den samlade kon-sekvensanalysen av en sådan, relativt koncentrerad ”storskalig” satsning bör givetvis belysa effekterna även för de delar av den vidsträckta kommunen som inte berörs direkt av densamma.
2.2 Framtidsbild Stigfinnaren
Regeringspolitikens mål och långsiktiga inriktning mot ett ekologiskt hållbart Sverige motiverar att en fram-tidsbild i linje med Sverige 2021-bilden Stigfinnaren görs till föremål för ett scenario i en utpräglad gles-bygdskommun som Storuman.
Många erfarenheter talar redan nu för att småskaliga satsningar i glesbygd är mer fruktbara än de traditio-nellt mer storskaliga. Samtidigt måste en politisk och ekonomisk trovärdighet skapas gällande Stigfinnar-alternativets långsiktiga bärkraft. Kan fallstudien i något avseende bidra till detta kan den bli mycket gi-vande. Såväl principer för markanvändning som ser-viceförsörjning m m, kan förväntas finna nya lösningar.
2.3 Fördjupade studier
Genom teknolog- och forskarmedverkan har två frå-geställningar kunnat göras till föremål för fördjupade studier, inom ramen för scenarioarbetet. Den första avser en täckande och lokalt baserad studie av vind-kraftens förutsättningar i kommunen (examensarbete av Katrine Wimmer, Luleå Tekniska Universitet i Luleå).
Den andra studien undersöker olika regioners (kom-muners) relation av parametrarna kommunikation respektive grön- och biomassa samt vilka långsiktiga miljö- och utvecklingsförutsättningar detta kan ge. Studien genomförs tillsammans med Burlövs kom-mun och erbjuder extremt kontrasterande förhållan-den vad gäller dessa parametrar. Arbetet utförs av Hördur Haraldsson (doktorand vid Lunds universi-tet).
2.4 Övergripande miljömålsrelevans
En analys av riks- och regionala miljömål med avse-ende på Storumans kommun utförs även inom fall-studien.
Det långsiktiga målet från SAMS utgångspunkter är att genom ett intensivt lokalt förankrat scenario-arbete först klarlägga en ”extrem” glesbygds-kommuns relevanta miljö- och planproblematik samt miljömål i olika tidsperspektiv. I ett andra steg är avsikten att söka relevanta indikatorer för någon/ några av de viktiga mät- och planfaktorerna. Studien har även som målsättning att utröna om det går att finna meningsfulla indikatorer att testa mot framtagna scenarier.
Fallstudiearbetet i Storumans kommun har genom-förts enligt följande:
Hösten 1998
Inledande analys och programdiskussion.
Januari 1999
Programformulering, val av scenariometodik och form för medborgarsamverkan (PICABUE-modell i mo-difierad form).
Februari 1999
Sammanställning av lokalt och regionalt fysiskt underlagsmaterial gjord av Torsten Lundberg.
Mars 1999
SAMS-seminarium nr 1 i Storuman. Genomgång av Sverige 2021, framtaget faktaunderlag, erfarenheter från scenarioarbete m m. Scenarier och rumsliga framtidsbilder diskuteras.
April/Maj 1999
Seminariearbetet sammanställs. Scenarioalternativen formuleras och underlagsmaterial kompletteras. Sam-arbete sker med Fjällagendaprojektet.
Juni 1999
SAMS-seminarium nr 2 i Storuman. Vidareutvecklig av framtidsbilderna (fokusdiagram). Strategisk miljö-bedömning för aktuella framtidsbilder.
Augusti/September 1999
Fallstudiens framtidsbilder vidareutvecklas inom ra-men för en kurs i fysisk planering vid Institutet för samhällsbyggnadsteknik vid Luleå Tekniska Uni-versitet.
Oktober/November 1999
Ett fördjupningsarbete startas med inriktning mot hur en eventuell utbyggnad av vindkraft ska hanteras i kommunens översiktsplan (examensarbete vid LTU).
En studie rörande olika regioners (kommuners) rela-tion av parametrarna kommunikarela-tion respektive grön-och biomassa, grön-och vilka långsiktiga miljö- grön-och utveck-lingsförutsättningar detta kan ge, inleds tillsammans med Burlövs kommun (forskningsprojekt vid Lunds universitet).
December 1999
Två små seminarier hålls i kommunens östra respek-tive västra del (Storuman respekrespek-tive Tärnaby). Loka-la miljömål diskuteras utifrån SAMS-rapporten – miljömål som kan vara relevanta för samhällsplane-ringen.
SAMS-seminarium nr 3 i Hemavan. Presentation och diskussion av LTUs elevarbeten. Precisering av rele-vanta lokala miljömål, målkonflikter och samverkans-möjligheter. Utveckling av indikatorer för de tre för-djupningsområdena energi, transport och näringsliv (skog, turism).
Januari 2000
Redovisning av SAMS-träff i Stockholm.
Februari/mars 2000
Utarbetande av slutrapport.
Förberedande av vindkraftsseminarium i Hemavan den 27 mars, samt underlag för intern kommunal re-dovisning av SAMS-arbetet.
4.1 Framtidsbilder
Arbetet har fortskridit med preciseringar av de olika framtidsbilderna som fallstudien omfattar. Utöver Vägvinnar- och Stigfinnaralternativen (Bilaga 1 och 2) har det ursprungligen tänkta ”hotbildsalternativet” er-satts med ett mer inspirerande och realistiskt Väg-finnar-/Stigvinnaralternativ (Bilaga 3). Detta avses visa hur en miljömedveten samhällsplanering kan drivas inom kommunen med lärdom och tillämpning av så-väl Stigfinnarens och Vägvinnarens förhållningssätt, teknologier etc, mot bakgrund av en inte alltför dra-matisk omvärldsutveckling. Arbetet har också resul-terat i en fokusering på tre för kommunen relevanta ämnesområden mot vilka studierna av framtidsbilder-na och seframtidsbilder-nare valet av indikatorer inriktas. Dessa områden är: kommunikationer, energi samt närings-liv (skogsnäring och turism).
SAMS-studien och det i kommunen parallellt drivna Fjällagendaarbetet har ömsesidigt berikat varandra. Kommuninvånarnas deltagande och engagemang i SAMS-arbetet har i många fall påskyndats och sti-mulerats av att Fjällagendaprojektet pågått med cirka ett års försprång. Medverkan av elever från Luleå Tekniska Universitet ser kommunen också som ett intressant resultat av SAMS-projektet, där ett stort antal personer med andra infallsvinklar än kommun-invånarnas berikat planeringen.
Arbetet har successivt preciserat fallstudiens framtids-bilder Vägvinnaren och Stigfinnaren vars problem-ställningar och diskuterade konsekvenser här kort-fattat redovisas i Bilaga xx. Den tredje eftersökta
framtidsbilden Vägfinnaren/Stigvinnaren har suc-cessivt växt fram som resultatet av enskilda analy-ser av realismen i olika utvecklingsförslag. Ganska snart har såväl arbetsgrupperna som LTU-eleverna kommit fram till ett flertal utvecklingsmöjligheter baserade på Stigfinnarens lokala kretsloppstänk-ande. Samtidigt pekar såväl kommunens historiska bakgrund som den närliggande framtidens hårt
be-4. Förväntningar och resultat
Figur 2. Självförsörjningsgraden i Lapplands
in-land har förvisso varit högre än i dag och kan öka på nytt. Omvärldskontakt med varuutbyte har dock alltid varit en förutsättning för uppehälle i dessa trakter. a) På väg till Norge, 1909, b) Järnvägs-bygge i Storuman, 1923.
a
b
a
gränsade möjligheter till överlevnad och utveckling på behovet av allt bättre kommunikations-möjligheter med omvärlden. Ett Vägvinnarinslag i Stigfinnarland!
mun med bl a klimatmässiga begränsningar för självförsörjande kretslopp. En hållbar lösning och avvägning mellan god, snabb och pålitlig bas-kommunikation med omvärlden samt ett lätt och flexibelt system för transporter från detta till kom-munens skilda delar, framstår som den kanske vik-tigaste frågan för bygdens framtid.
Inom fallstudien har kommunikationsproblematiken diskuterats dels ur ett mer teoretiskt globalt fram-tids- och rättviseperspektiv och dels ur ett mer nä-raliggande pragmatiskt planeringsperspektiv.
4.2.1 Framtids- och rättviseperspektiv
Gleshet innebär i samhällets nuvarande utvecklings-fas att avstånds-/närhetsbegreppets betydelse tilltar inför många stora som små lokaliseringsbeslut. Trots snabb utbyggnad av tele- och IT-nät utgör under-skott på kommunikation en allvarlig orsak till på-gående utglesning.I den globala kretsloppssituationen tillmäts jordens tillgångar av grön- och biomassa ur olika aspekter, en allt viktigare betydelse. Denna resurs som Norr-lands inland tillhandahåller i överskott äger dock i dag inget mätbart värde och kommer således inte till tals i de ekonomiska ekvationer som bildar be-slutsunderlag för dagens utveckling.
Att finna mätbara begrepp för underskottsfaktorn kommunikation och överskottsfaktorn grön- och biomassa, som gör att obalansen dem emellan kan utjämnas, skulle radikalt kunna påverka glesbygd-ens förutsättningar. Angränsande SAMS-studier i Trollhättan och Burlöv är av stort värde för detta fördjupningsarbete.
a
b
Figur 3. När glesheten var så stor att man inte
mäktade med att bygga och upprätthålla funge-rande kommunikationer tog sig människans be-hov av bl a sociala kontakter andra uttryck. Den norrländska kyrkstaden kan ses som glesbygds-bornas inverterade lösning på stadsglesbygds-bornas behov av ostört fritidshus, a) Kyrka, b) Byadagar.
a
nen på, och villkoren för, denna kategori av trans-porter kunna förbättras.
Inom ramen för fallstudien hinner den påbörjade fördjupningsstudien, enligt ovan, inte föra denna spännande frågeställning så långt. Den väckta dis-kussionen ser vi dock som ett resultat i sig, vilket ur ett globalt hållbarhets- och rättviseperspektiv har än större relevans än inom nationens gränser.
4.2.2 Pragmatiskt planeringsperspektiv
Inom ett ”kort” tioårigt perspektiv är en fortsatt ut-veckling av turistnäringen i skogs- och fjällområdet kommunens säkraste utvecklingsområde för en lång-siktig stabilisering av befolkningsutveckling och eko-nomi. Näringen är i dag i hög grad beroende av sitt kundunderlag inom bilpendlingsavstånd från fjäll-området. För att undvika stagnation och tillbakagång måste området få tillgång till en betydligt breddad marknad. Alternativet att gå tillbaka till en mer ex-tensiv ”fjällvandrarturism” kan rimligen inte ensamt ge ekonomiskt försörjningsunderlag för den perma-nenta befolkning som finns i området i dag.En utbyggnad av Hemavans flygplats erfordras. Sam-verkan med kringliggande turistområden i grann-kommuner, på såväl den norska som svenska sidan av riksgränsen behövs och pågår. En tunnel under det snöstormskänsliga Umskalet behövs för att säkra anslutande kommunikationer m m. Nämnda tunnel öppnar också möjligheter för en ökande godsbils-transport längs E12. Detta gagnar Mo i Ranas ny-öppnade frihamnen (10 mil från Hemavan) och den tyngre industrin.
Vart leder denna utveckling i ett ”långsiktigt” ekolo-giskt planeringsperspektiv? Flyg- och landsvägstrans-porter utgör i dag vår i särklass allvarligaste miljö-belastning. Stöder den skissade utvecklingen en håll-bar samhällsutveckling? Är det försvarhåll-bart att utveckla en region främst på basis av turistflyg, det
kommuni-kationsslag som på grund av sina bränsletekniska begränsningar och sina föga nyttobetonade motiv torde drabbas snabbast och starkast av en framtida energiskris?
4.3 Framtidsbilden
Vägfinnaren/Stigvinnaren
Denna bild bygger, trots den skissade hotbilden, på att tillvarata den möjlighet som, med stöd av länets styrande och norska grannar, nu finns att stärka infra-strukturen för förbättrad omvärldskontakt med re-gionen. Detta måste i dag ske med de medel som står till buds, tekniskt, ekonomiskt och politiskt med målsättningen att också bygga upp ett ökat kontakt-nät och utbyte mellan och inom regionerna i denna del av Norden. Successivt skapas ett kommunika-tionsbehov, så starkt att det inte kan nedrustas eller avvecklas vid eventuellt framtida energikriser. Det måste i stället hela tiden förbättras och anpassas till nya tiders krav, inte minst ur miljö- och hållbarhets-aspekten.
Hade inte de starka fjällbönderna under 1800-talet och tidigt 1900-tal kämpat med slädar och foror över fjällen till Norge hade inga handelsförbindelser och ingen E12 funnits där i dag. Lyckas vi med regional samverkan skapa ett sammantaget tillräckligt starkt transportbehov för framtiden kan snabbspårslösningar eller framtidens ännu inte påfunna lågenergikom-munikation bli möjlig. Regionen kan då gå en hållbar utveckling till mötes. Om inte, framstår långsam till-bakagång som svårfrånkomlig.
Politisk vilja och regionalt samförstånd finns. Den fysiska planeringen, strukturen för bl a en ökad och annorlunda turistnäring och kommunikationsstruktur återstår. Översiktsplaneringen har här viktiga upp-gifter att styra utbyggnad och utveckling både så att underlag för omvärldskontakter långsiktigt säkras lik-som former och förutsättningar för fungerande tra-fik för de glesbefolkade kommundelarnas behov.
Båda transportbehoven bör ställas i relation till kom-munens nuvarande, mycket stora ”export” av elenergi (ca 94 %) och dess framtida potential vad gäller vind-kraft och bioenergi.
Vägfinnar-/Stigvinnarscenariot har ringat in ledtrå-dar till hur energifrågorna kan föras viledtrå-dare i bl a översiktplaneringen. En vindkraftskonferens hölls i Hemavan i slutet av mars 2000, och det gav en bred belysning av ämnet, inte bara utifrån miljöaspekter utan även ur ekonomisk och delvis social synvinkel, där även hänsyn tas till hur och var ett framtida eko-nomiskt överskott fördelas.
Fallstudien har utöver kommunikations- och energi-frågor behandlat olika näringslivsenergi-frågor. Här har miljömåls- och indikatorarbetet i många fall varit kon-kret samtidigt som de flesta näringsverksamheter, med hänsyn till kommunens enorma storlek och gles-het, inte förefaller skapa lokala miljöproblem. Beträffande rennäringen, turistnäringen och i viss mån skogsbruket förekommer dock flera frågeställningar som behandlats i studien, som är långsiktigt viktiga i översiktsplanearbetet och har anknytning till regio-nala och nationella miljömål. Många av dessa frågor behandlas parallellt i Fjällagendaarbetet.
4.4 Miljökvalitetsmål
Två mindre seminarier hölls i kommunens östra res-pektive västra del. Östra delen tittade på framtids-bilden för Vägvinnaren och vilka nationella miljö-kvalitetsmål som kunde vara relevanta. Västra delen tittade på Stigfinnaralternativet.
påverkan. Man enades om att God bebyggd miljö skulle vara det som påverkades mest eftersom mycket av bebyggelsen idag är koncentrerad kring E12:an. Problemen man såg var framför allt en ökning av bullret. Därefter rankades Frisk luft och det beror på att med en ökad trafik blir det sämre luft lokalt i tätorterna, som redan idag har relativt dålig luft på grund av vedeldning och inversion.
En utbyggnad av flygplatsen i Hemavan påverkar miljömålen Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våt-marker, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Flygplatsen ligger mitt inne i Hemavan intill Umeälven och i ett område som är av riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Kommunen un-dersöker en ny grundvattentäkt i området. På grund av denna mycket komplexa verksamhet rangordna-des målen Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö högst.
Rörande den befintliga flygplaten i Gunnarn är kon-flikterna inte lika många och de miljömål som påver-kas är Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. Det miljömål som rangordnades högst är Ingen över-gödning på grund av Bränntjärnen som ligger i an-slutning till flygplatsen. Dit rinner dagvattnet från flyg-platsen inklusive avisningskemikalier. Näst viktigaste miljömål blev Begränsad klimatpåverkan och detta beror på flygplanens utsläpp av klimatpåverkande gaser.
För kontinuerlig uppgradering av telekommuni-kationsnäten resonerades att Giftfri miljö påverkar
Vid utbyggnad av vindkraften påverkas Storslagen fjällmiljö mest på grund av den visuella påverkan på den ostörda fjällmiljön, sedan God bebyggd miljö vad gäller eventuella störningar t ex buller, reflexer av vindkraftverken.
4.4.2 Analys av Stigfinnarens framtidsbild
För flygplatsen i Hemavan konstaterades att det är miljömålet God bebyggd miljö som påverkas mest på grund av flygplatsens närhet till bebyggelse. Gun-narns flygplats påverkar Begränsad klimatpåverkan. Miljömål som inte rangordnades är Storslagen fjäll-miljö, Giftfri miljö och Frisk luft.Den dataoptimerade kombination av privatbilismen på småvägar och kollektiv fjärrtrafik på huvudvägar-na påverkar Frisk luft och Ingen övergödning posi-tivt. Däremot rangordnades inte Begränsad klimat-påverkan, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Giftfri miljö.
En ökning av småskalig energiproduktion kan på-verka Frisk luft och God bebyggd miljö. Frisk luft om det handlar om ökad förbränning, God bebyggd miljö om det är solfångare, vindkraft m m. Miljömål som inte rangordnades är Begränsad klimatpåver-kan, Storslagen fjällmiljö och Levande skogar. Vid odling av anpassat fordonsbränsle diskuterades Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Begrän-sad klimatpåverkan som alla påverkas, men de rang-ordnades inte inbördes.
Lokal produktion och förädling av livsmedel påver-kar Storslagen fjällmiljö och Ett rikt odlingslandskap mest. Därefter kommer Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimat-påverkan.
4.5 Indikatorer
I det tredje seminariet i kommunen togs ett antal in-dikatorer fram utifrån några utvalda nationella miljö-mål. Dessa mål var Frisk luft, God bebyggd miljö, Storslagen fjällmiljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Det har inte gjorts någon djupare analys av indikatorerna och därför har ingen bort-sortering gjorts.
4.5.1 Frisk luft
– Förnyelsetakt i ”skoterflottan” med skärpta bul-ler- och luftkrav.
– Bil mil/familj alternativt /person fördelat på arbets-resor, inköp, fritid.
– Antal fastigheter/hushåll anslutna till fjärrvärme. – Antal samåkta km.
– Totalt tonkm för ett urval av produkter. – Fordon som använder miljövänliga bränslen. – Utsläppsmängd vid flygtrafik, utsläppsmängd vid
järnvägstrafik.
– Antal fastigheter som nyttjar förnybara, inte luft-förorenande, energikällor, typ vindkraft.
– Antal fordon som använder blyad bensin. – Andel hushåll som använder fjärrvärme.
– Mängd gods som passerar tullstationen i Tärnaby (mängd gods som hanteras i omlastningsstationen i Storuman).
– Antal turister som passerar tullstationen i Tärnaby. – Förbrukad mängd eldningsolja och torv.
– Antal inversionsdagar per år. – Avstånd till arbetsplats.
– Andel cykelväg i relation till bilväg. – Andel byggyta ansluten till fjärrvärme.
4.5.2 Storslagen fjällmiljö
– Antal km skoterleder (rösade leder, utmärkta på kartor) – mindre oönskad trafik.
– Antal/andel km2 som är fredade från exploatering
och buller.
– Antal turister i förhållande till en viss yta (hur frekventerat ett område är).
– Förekomsten av björn, järv, lo m m. – Antal/andel lokalt förvaltade områden.
– Fjällmiljöer med ursprungskvaliteter (utsikter, ingen bebyggelse som stör siktlinjer, svårt att mäta – kvalitativ).
– Antal/andel vindkraftverk i anslutning till redan exploaterad mark.
– Antal km2 eller % fredade områden från skotern.
4.5.3 God bebyggd miljö
– Förekomst av sammanhållna kulturhistoriskt in-tressanta miljöer (byar, industri, funkis m m). – Antal inventerade/kartlagda områden av
kultur-historiskt intresse.
– Kartläggning av samisk kultur (betesvallar m m). – Kartläggning av kraftverksmiljöer.
– Kartläggning av inlandsbanan. – Försörjningsgrad av serviceställen.
– Dagliga passager av Blå vägen (gående, cyklande, skotrar, sparkande m m).
– Antal bussturer som sammanfaller med andra transportslag.
– Antal bostäder som ligger över gränsvärden för buller från bil och flyg.
– Antal hektar hävdad mark.
– Andelen riksintresse för kulturmiljö.
4.5.4 Giftfri miljö
– Antal ton fosfor som återvinns. – Antal ton deponerat avfall. – Antal ton återvunnet avfall.
4.5.5 Begränsad klimatpåverkan
– Antal inversionsdagar per år.– Antal bussturer som sammanfaller med andra
4.5.6 Studenternas förslag på indikatorer
Godstransporter
– Största tillåtna axellast för en järnvägsrelation. – Andelen gods som transporteras med tåg i
jäm-förelse med de totala godstransporterna. – Antal tonkm som transporteras med tåg i
jämfö-relse med antalet tonkm som transporteras to-talt.
– Mängden godstransporter som bör passera Storu-man för att godsterminalen ska vara lönsam.
Resurshushållning
– Andelen hushåll med mindre än 300 m till en plats med utbyggt källsorteringssystem.
– Andelen skolor som har aktiv undervisning om resurshushållning.
– Andelen småhus med utvecklat källsorterings-system.
Boendemiljö
– Den uppskattade mängd ur befolkningen som är utsatt för luftföroreningar och buller.
– Största mängd trafik som kan passera på genom-fartsleden utan att de boendes livskvalitet i Storu-man försämras.
Varu- och matproduktion
– Andelen jordbruk som odlas med ekologiska me-toder.
– Andelen lokalproducerade varor i produktutbudet. – Andelen importerad potatis per person och år. – Ekologisk odlingsmark som del av total
odlings-mark.
Kollektivtrafik/infrastruktur/trafikarbete
– Antal bilar per 1 000 invånare.
– Antal meter cykelbana av antalet meter bilväg i Storumans tätort.
Befolkningsutveckling
– Antal nybyggda bostäder per år.
– Andel av kommunen som måste vara bebodd för att förhindra att kommunen dör ut.
Energianvändning
– Andelen alternativ energiförbrukning av den to-tala energiförbrukningen.
– Andel hushåll med behov av energi från icke för-nyelsebara resurser.
– Den i planen uppskattade andelen gående/cyk-lande till arbetet per dag.
Markanvändning
– I fördjupad översiktsplan bebyggd yta fördelad på markanvändning.
– Andelen av kommunens totala area som antas behöva skyddas för att förhindra överexploate-ring av fjällvärlden.
– Avstånd mellan bostaden och arbete, affärer, sko-lor och parker.
Fallstudiearbetet har varit mycket mångfacetterat. Många olika slutsatser kan dras och mycket kom-mer kommunen att dra nytta av i sin fortsatta plane-ring såsom:
1. Metoden – framtidsbilder backcasting i stället för forecasting ger en bredare och mer kreativ analys och diskussion av framtiden.
2. Övergripande utgångspunkter:
•Bruntlandrapporten – vi och kommande
genera-tioner,
•Riokonferensen – social, kulturell, ekonomisk
och ekologisk hållbarhet,
•Solidaritetsprincipen – faktor 4, faktor 10,
•Nationella och regionala miljömål – 15 punkter,
•Miljöbalkens mål – hälsa, mångfald, hushållning,
skydd m m.
5. Slutsatser
3. Vägvinnar- och Stigfinnaralternativ har täckt in en bred spännvidd och gett en god genomlysning av möjliga miljöriktiga utvecklingsalternativ. Kon-kret underlag för egna målbilder och analyser. 4. Seminarierna – grupparbetet (processen) en
in-tressant, om än lite trevande metod att få aktivt medborgarengagemang till stånd i den komplice-rade planeringsprocessen.
5. Teknolog- och forskarmedverkan stimulerande tillskott till fallstudien. Examens- och forskar-arbetena emotses med stor förväntan.
Kommunens målsättning med deltagande i SAMS-projektet har hela tiden haft fokus på att erhålla ett underlagsmaterial till den process som är nödvändig för vår revidering av översiktsplanen.
Eftersom lokal förankring och underifrånperspektiv är viktiga inslag i ett bra planarbete valdes seminarie-gruppen med stor omsorg. En bred representation eftersträvades och representanter fanns från både näringslivet, politiken och tjänstemannakåren i kom-munen. Eftersom ytterligare två projekt bedrivits sam-tidigt med frågeställningar i nära anknytning till SAMS har även kopplingar till de två andra projekten efter-strävats.
Erfarenheterna från de tre seminarierna är tydlig på så vis att frågeställningen om miljömål och indikatorer upplevs som mycket svår och väldigt teoretisk, vil-ket har gjort att delar av seminariegruppen tidvis haft svårt för att följa med i hela processen. Vidare skulle möjligen seminarierna hållits med något kortare in-tervaller mellan, eftersom deltagarna i viss omfatt-ning tappat något av det engagemang som funnits
6. Erfarenheter
under seminarierna. Även om frågeställningarna ofta upplevts som teoretiska kan konstateras att de influ-erats av den tydliga miljöprofil som SAMS ändå inne-håller.
Fokusdiagrammet fungerade inte bra, det var mer till hinder än till hjälp.
Erfarenheterna med att arbeta med studenter från Luleå Tekniska Universitet har upplevts som mycket positivt. Detta arbete har redan resulterat i att nya kontakter har tagits och andra frågeställningar har aktualiserats för bearbetning.
En av våra svårigheter med att kunna delta i projek-tet har varit vår sparsamma organisation som gjort oss sårbara och gett oss stora svårigheter att kunna leva upp till den arbetstakt som projektet i övrigt måst hålla. Trots dessa svårigheter känns arbetet mycket fruktbart och vårt framtida arbete med över-siktsplaneringen kommer att få stor nytta av vårt deltagande.
Minnesanteckningar, seminarium 1 i Storuman, 1999-03-03–04.
Minnesanteckningar, seminarium 2 i Storuman, 1999-06-30.
Minnesanteckningar, seminarium 3 i Hemavan, 1999-12-20–21.
Referenser
Grundläggande förutsättningar, befintliga förhål-landen, 1999-03-01, Torsten Lundberg.
Naturvårdsverkets rapport 4858, Sverige år 2021 – vägen till ett hållbart samhälle.
Rapportlista
Rapporter på svenska
1. Bioenergi och kretslopp stad/land – en samsyn. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-625-3, Naturvårds-verket 91-620-5099-0.
2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med strategisk miljöbedömning (SMB) för hållbar-het. En teoretisk diskussion och förslag till SMB-process med Stockholms stad som modell. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-583-4, Naturvårdsverket 530-620-5041-9. 3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/ sams.
4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska strukturer för hållbar utveckling i medelstora och små städer och tätorter. En kunskaps-sammanställning. Boverket och Naturvårdsver-ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola, Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och Hållbar utveckling. Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams
5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljö-mål och indikatorer i fysisk planering. 1997. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN 91-7147-368-8.
6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-619-9, Naturvårds-verket 91-620-5093-1.
7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och trafikkontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402-134X, RTN 9710-0189. Medfinansierad av Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-626-1, Naturvårds-verket 91-620-5100-8.
9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsö-versikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-493-5, Naturvårdsverket 91-620-4930-5.
10.Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för samspel: miljömål, miljökvalitetsnormer, indikatorer konsekvensanalyser. Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams. 11.Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och
bio-kapacitet – verktyg för planering och uppfölj-ning av hållbar utveckling i ett internationellt perspektiv. Rapport till SAMS-projektet, Boverket och Naturvårdsverket (SAMS), Miljövetenskapligt centrum, Lunds universitet, april 2000. ISBN Boverket 91-7147-647-4, Naturvårdsverket 91-620-5123-7.
12.Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095-8.
13.Miljömål och indikatorer i fysisk planering – Port Elizabeth och Kimberley i Sydafrika, Delrapport 1. 1998. Boverket och Naturvårds-verket (SAMS). ISBN BoNaturvårds-verket 91-7147-484-6, Naturvårdsverket 91-620-4922-4.
14.Nordiskt projekt om SMB för planer och program. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams. 15.Planera med miljömål! En idékatalog. 2000.
Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-618-0, Naturvård-verket 91-620-5092-3.
16.Planera med miljömål! En vägvisare. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-617-2, Naturvårds-verket 91-620-5091-5.
17.Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, livsmiljöprojektet. 2000. Boverket och Natur-vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6. 18.Planera med miljömål! Fallstudie
Falun/Bor-länge, skogs- och odlingslandskapet. 2000.
19.Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg, tillgänglighet till miljöanpassade transportsys-tem. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-628-8, Naturvårds-verket 91-620-5102-4.
20.Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107-5.
21.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, biologisk mångfald i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-630-X, Naturvårds-verket 91-620-5104-0.
22.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, miljöbedömningar i fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-631-8, Naturvårds-verket 91-620-5105-9.
23.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms-regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2, Naturvårdsverket 91-620-5108-3.
24.Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-629-6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2.
26.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 1. 1998. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-489-7, Naturvårdsverket 91-620-4927-5. 27.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,
Lägesredovisning 2. 1998. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-491-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. 28.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,
Lägesredovisning 3. Boverket och Naturvårds-verket (SAMS). 1999. ISBN BoNaturvårds-verket 91-7147-555-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. 29.Samhällsplanering med miljömål i Sverige,
Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000. Boverket och Naturvårdsverket. ISBN
Boverket 9147-7147-581-8, Naturvårdsverket 91-620-5032-X.
30.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, slutredovisning. 2000. Boverket och Natur-vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-646-6, Naturvårdsverket 91-620-5122-9. 31.Sams om vatten - samhällsplanering för en
långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-623-7, Naturvårds-verket 91-620-5097-4.
32.SAMS - SMB, vad finns inom olika sektorer? En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsver-ket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.
33.Siffror, lägen och upplevelser. Idéskisser för användning av GIS i samhällsplanering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-624-5, Naturvårds-verket 91-620-5098-2.
34.SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårds-verket 91-620-5096-6.
36.Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket ISBN 91-7147-643-1, Natur-vårdsverket 91-620-8006-7.
37.Översiktplanering för hållbar utveckling -exempel från 5 kommuner. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094-X. 38.Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar
utveckling – rapport från tre seminariedagar våren 1999. 2000. Boverket och Naturvårds-verket (SAMS). ISBN BoNaturvårds-verket 91-7147-577-X, Naturvårdsverket 91-620-5025-7.
Rapporter på engelska
1. Environmental Indicators in Community Planning – A presentation of the Literature. 1999. The Board of Regional Planning and Urban Transportation, The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-558-3, SEPA 91-620-5011-7.
2. Environmental Objectives and Indicators in Port Elizabeth and Kimberley, South Africa: Progress report 1. 1998. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-463-3, SEPA 91-620-4923-2.
3. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and Strategic Environmental Assessments (SEA), Progress report no 1. 1998. The National Board of Housing, Buil-ding and Planning and The Swedish
Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-490-0, SEPA 91-620-8011-7.
4. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and Strategic Environmental Assessments (SEA). Interrimreport and Pro-gress report no 4. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA
National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-565-6, SEPA 91-620-5014-1. 6. Planning with environmental objectives! A
guide. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, ISBN 91-7147-650-4, SEPA 91-620-5124-5.
7. Planning with environmental objectives! In short. 2000. Planning for sustainable development. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). NBHBP, No 7147-651-2, ISBN SEPA 91-620-8009-1.
8. Theme environmental objectives: Planning for sustainable development. 2000. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-649-0, SEPA 91-620-8008-3.
9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A Situation Report. 1999. The National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-559-1, SEPA 91-620-5010-9.
Bilaga 1
Underlag till seminarium
2
S – Stigfinnaren , tänkbar utveckling Verksamheter Konsekvenser KommentarerEn större andel av befolkningen sysselsätter sig aktivt med besöksnäringen i olika delar av kommu- nen och under en längre säsong.
-Den växande respekten för miljö- och naturvården i Europa skapar en växande marknad för äkta, nära naturupplevelser. Besöks
-näringen efterfrågar personligt tillrättalagda och vägledda upp- levelser. Utbildningsprogram med lokala ”specialiteter” gör att ungdomar också söker sig till kommunen för studier.
Utvecklingens dri
v-krafter växer sig allt starkare.
En miljö för kvalitetsproduktion av lokala produkter växer fram. Samverkan i marknadsföring, produk
t-utveckling, design etc. stimulerar.
Efterfrågan på genuina, sär
-präglade kvalitetsprodukter väx
-er, Fåvaror förädlas i ökande omfattning såsom livsmedel, in- redning, konsthantverk m.m. En miljö för kvalitetsproduktion av lokala produkter växer fram. Samverkan i marknadsföring, produk
t-utveckling, design etc. stimulerar.
-Skogens nyttjande och ekono- miska utbyte ökar med den ny
-anserade nya användningen.
Energiförsörjning för uppvärmning och fordons
-bränsle anpassas till lokala förutsättningar. Fler parametrar att kombinera skapar alltid stimu- lans och kreativitet för nya entreprenörer.
s-Moderna individuella, varierade ”kombinationsnäringar” utvecklas och erbjuder i kombination med traktens natur. Livskvaliteter som definitivt konkurrerar med tätort
-tillvaron allt hårdare.
Kommunens egen kreativa utvecklingsförmåga vä
Bilaga 2
Underlag till seminarium 2
, tänkbar utveckling
Verksamheter
Konsekvenser
Kommentarer
Utbyggnad för ”traditionell” besöksnäring ta fart i
Hemavan
och Tärnaby.
Utvecklingen skapar en ekonomi och sysselsättning som stimulerar anläggnings-, service-, gruv- och transportarbeten. Utvecklingens drivkrafter kommer huvudsakligen utifrån.
Fritidshusefterfrågan i orterna ökar som konsekvens av ökad attraktion. Lokal utbildning påverkas successivt av detta. Bygdens ”nedärvda” naturkänsla (från nybyggartiden) går efterhand förlorad.
Frihamnen i Mo genererar ökad godstrafik (E12).
Lokal entreprenöranda?
Gruvbrytning inleds på ett par platser i skogslandet. Tillkommande sysselsättning stärker de större orterna.
Storuman – Stensele utvecklas som terminalort. Viss energiintensiv verksamhet (el, torv) startar i kommunen. Turistnäringen domineras fortfarande av säsongs- och pendlingsjobb.
Torvbrytning gynnas av det stärkta transportnätet. Intresse motsättningarna mellan exploatering- och skyddsintressena i kommunen skärps.
Skogsnäringen gynnas av det stärkta transportnätet. Fortsatt leverans av ”bulkvaror”.
Rennäringen.
Bilaga 3
Underlag till seminarium
2
V/S – V ä gfinnaren/Stigvinnaren , t ä nkbar utveckling Verksamheter Konsekvenser KommentarerDen nya miljöbeskattningen har gjort tillgången på förnyelsebar energi och råvara till en viktig lokaliseringsfaktor som attraherar företag att etablera sig i områden med miljömässiga överskott. Den förändrade samhällsut
vecklingen med en
jämnare fördelning av samhällets utvecklingsresu
rser med hänsyn
till miljöbelastning har skapat en bättre balans mellan kon
centrerade
och glesa strukturer.
En ökad förståelse för vikten av en samhällsutveckling med långsiktig hållbarhet och balans mellan stad och land har gjort en utveckling av den glesa strukturen till ett nationellt intresse. Resursfördelningen för samhällsutveckling sker med utgångspu
nkt från att fördela
miljöb
elastningen jämnare inom landet.
nerna
Ren luft, giftfria jordar och med
vetenheten kring etiska frågor
rö
rande djurhållning ger ett uppsving
för lokalt producerad –mat. Såväl rennäringen som jordbruket har fått nya förutsättningar att bedriva verksamhet med ekologiska utgångspu
nkter.
