Omställning visar vägen

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Omställning visar vägen

En studie av omställningsprogrammets funktioner för individer efter

uppsägning

Outplacement shows the way

A study of outplacementprograms function for individuals after

notice

Anna Olsson

Emma Karlander

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2013-12-20

Examinator: Mats Greiff

Sammanfattning

Vårt ämnesval är den problematik som det moderna samhället idag för med sig vilket kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft. Dettaleder till alltfler byten av karriär samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsägning påverkar ofta självbilden negativt. Privata aktörer såsom Trygghetsfonden TSL ökar på arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist på stöd.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning.

Den metod vi har valt att använda oss av i denna uppsats är kvalitativa intervjuer för att få fram informantens upplevelser och nå en djupare förståelse. Vi kontaktade

omställningsföretag knutna till Trygghetsfonden TSL och valde ut informanter som varit med i programmet i minst en månad.

De teoretiska begrepp vi kommer att använda oss av i analysen är Jahodas teori om arbetets betydelse men även Cullbergs kristeori. Samt begreppet socialt stöd där vi valt att använda oss av Albrecht och Adelmans definition men även Karaseks krav och kontrollmodell.

Vårt huvudsakliga resultat visar att socialt stöd är viktig för individen. Det sociala stödet är viktigt både i att finna nytt arbete men även att hantera

arbetslöshetssituationen. Resultatet visar även att det finns skillnader i det sociala stödet ifrån Arbetsförmedlingen och omställningsprogrammet.

Förord

Vi vill börja med och tacka omställningsföretagen som ställt upp och som visat

engagemang för vår studie. Ett speciellt tack till våra informanter som visat intresse och velat ställa upp i vår undersökning.

Vidare vill vi tacka vår handledare Frida Wikstrand för hennes stöd och kunskap som fört vår uppsats framåt.

Processen har haft sina med och motgångar och vill därmed rikta ett tack till varandra för vårt goda samarbete och stöd. Arbetsuppdelningen i uppsatsen har präglats av samarbete med de olika avsnitten. Samarbetet har inneburit att vi har skrivit vissa avsnitt tillsammans och vissa delar har inneburit ett rättvist uppdelande av

underrubriker. Det goda samarbetet oss emellan har även inneburit att vi har haft friheten att korrigera, lägga till och dra ifrån text i våra enskilda avsnitt. Detta för att skapa en enhetlig känsla av arbetet, både för oss författare men även för läsaren.

/Emma Karlander & Anna Olsson 9/12-2013

Dina chanser att lyckas med vad du än tar dig an kan alltid mätas med hur mycket du tror på dig själv. Robert Collier

Innehållsförteckning

1. INLEDNING

...7

1.1 Bakgrund ...8

1.2 Trygghetsfonden TSL ...8

1.3 Omställningsavtalet ...8

1.4 Omställning via Trygghetsfonden TSL ...9

1.5 Syfte ...10 1.6 Disposition ...10

2. Tidigare forskning

...12

3. Teoretiska utgångspunkter

...15 3.1 Arbetets betydelse ...15 3.2 Kris ...16 3.3 Socialt stöd ...17

4. Metod

...19 4.1 Metodval ...19 4.2 Urval ...19 4.3 Avgränsningar ...20 4.4 Datainsamling ...20 4.5 Analys ...21 4.6 Etiska principer ...22

5. Resultat

...23 5.1 Presentation av informanterna ...23

5.2 Valet att medverka ...24

5.3 Förväntningar ...25

5.5 Handlingsplan ...27

5.6 Klara sig på egen hand ...28

5.7 Socialt stöd ...28

6. Analys

...31

6.1 Chockfasen ...31 6.2 Reaktionsfasen ...32 6.3 Bearbetningsfasen ...33 6.4 Nyorienteringsfasen ...34

7. Diskussion

...36 7.1 Medverkan i omställningsprogram ...36 7.2 Information ...37 7.3 Socialt stöd ...37 7.4 Kompetensutveckling ...38 7.5 Metoddiskussion ...39

8. Referenslista

...41

9. Bilaga

...44

1. Inledning

Jag arbetade i 20 år och har aldrig varit hemma eller varit sjuk, jag har jobbat varje dag. Att bli uppsagd var som att skära halsen av mig.

Sverige påverkas av världsekonomin som i sin tur berör samhällets organisering och människors liv, vilket återkopplas till citatet ovan. Arbetet är en central del i samhället och i människors tillvaro. Med lågkonjunktur skapas en ny bild av människan som ska vara flexibel, visa entreprenörskap och ta eget ansvar för sin karriär (Garsten, Lindvert, Thedvall 2011). Dagens arbetsmarknad, som kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft, leder till bland annat allt fler byten av karriär samt konsekvenser som arbetslöshet (Lindgren, Packendorff, Wåhlin 2001).

Hösten 2013 möttes Volvoanställda i Umeå av ett större varsel. Människor ställdes inför en större livsomställningsom inte bara drabbade den enskilda individen utan hela familjer. En sådan händelse kan inte bara leda till att människor hamnar i en djup kris, utan kan även riskera hur individen ser på sig själv (Bergman, 2013). När en kris uppstår, exempelvis genom en organisationsförändring, kan de anställda reagera på olika sätt och därför är det viktigt att de får stöd genom att få tala med någon om sina upplevelser (Angelöw, 1991). Ett mål med att möta individer i kris är att stödja dem så att de kan självläka och möta den nya verkligheten. Stödet i kris innebär också att hjälpa individer beskriva sina känslor (Cullberg, 2006). Att vara arbetslös kan medföra

konsekvenser för individen i form av en otryggare vardag samt en sämre fysisk och psykisk hälsa (Olofsson, 2005).

Arbetsförmedlingen som funktion för arbetslösa har förändrats över tid och fungerar idag mer som en kontrollfunktion än förmedling av arbete (Garsten, Lindvert, Thedvall, 2011). Arbetsförmedlingens rapport från 2013 visar också att arbetssökandes förtroende för arbetsförmedlingen är lågt samt att det finns brist på stöd och hjälp för de

arbetssökande (www.arbetsförmedlingen.se 2013-11-11).

Den föränderliga arbetsmarknaden har också öppnatupp för privata aktörer som kan stödja arbetslösa till att finna ett nytt arbete, exempelvis genom omställning inom

Trygghetsfonden TSL. Den ständiga efterfrågan på trygghetsstöd har gjort att närmare hälften av alla anställda i Sverige idag inkluderas av ett omställningsavtal (Garsten, Lindvert, Thedvall 2011).Trygghetsfonden TSL arbetar med privatanställda med omställning efter uppsägning, där de erbjuder professionellt stödför att övergången till annat arbete skall fortlöpa så smidigt som möjligt (www.tsl.se 2013-10-19:1).

Med följande text kommer vi att förklara vad som händer i individens liv efter det att de har blivit uppsagda. Citatet i början ger en uppfattning av att det är en stor

omställning i livet. Vi kommer att belysa vilka funktioner omställningsprogrammet har för den arbetslöse efter uppsägning.

1.1

Bakgrund

Detta avsnitt beskriver Trygghetsfonden TSL, omställningsavtalets uppbyggnad och hur omställning via Trygghetsfonden TSL ser ut. Kapitlet avslutas med vårt övergripande syfte.

1.2

Trygghetsfonden TSL

Trygghetsfonden TSL grundades år 2004 då Svenskt näringsliv och LO slutit ett avtal om en omställningsförsäkring för privatanställda. Svenskt näringsliv och LO såg vikten av tidiga insatser för de individer som drabbats av varsel vilket var ett argument som gjorde att avtalet kom till. Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse som har cirka 100 000 företag och 900 000 anställda anslutna.Målet med Trygghetsfonden TSL:s verksamhet är att cirka 70 procent av individerna som medverkar i ett

omställningsprogram ska ha en ny sysselsättning inom ett år (www.lo.se 2013-10-19).

1.3

Omställningsavtalet

Omställningsförsäkringen ska underlätta både för den enskilde individen som drabbas av varsel men även för det drabbade företaget och fackförbundet (www.tsl.se 2013-10-19:1).Det lokala fackförbundet och företaget väljer vilken omställningsleverantör som ska anlitas.Trygghetsfonden TSL har avtal med omställningsföretag som är de som

individen väljer själv om den vill medverka i ett omställningsprogram och företaget och det lokala fackförbundet ansöker om omställningsbidrag för den uppsagde. För att få möjligheten att få tillgång till omställningsförsäkringen krävs det att den enskilde individen varslats på grund av arbetsbrist och att individen har haft en

tillsvidareanställning på minst ett år. Vissa kollektivavtal ger även möjlighet för visstidsanställda att få tillgång till stöd, då de annars inte omfattas av

omställningsförsäkringen. Från sista anställningsdagen och ett år framåt är det möjligt att ansöka om omställningsstöd hos Trygghetsfonden TSL (www.tsl.se 2013-10-19:2). AGB (avgångsbidrag) och omställningsstöd är de två delar som

omställningsförsäkringen består av. Företag som har avtal med Trygghetsfonden TSL betalar en avgift som baseras på lönesumman för varje anställd. Avgiften skatäcka både omställningsförsäkringen och AGB (www.tsl.se 2013-10-19:3). AGB är en ersättning till den enskilde individen som drabbats av uppsägning. För att uppfylla kraven för att få AGB behöver den uppsagde ha haft en tillsvidaranställning och blivit uppsagd på grund av nedläggning av företaget, konkurs, reducerad orderingång eller omorganisation. Den uppsagde behöver även ha fyllt 40 år för att få AGB vilket kan ansökas om till den månad individen fyller 65 år. Kriteriet är att individen har haft en total anställningstid på 50 månader under de sista fem åren hos sin arbetsgivare. AGB ersättningen betalas ut vid ett tillfälle vilket är efter att anställningen har upphört. Hur hög ersättningen blir regleras efter den anställdes ålder men även arbetstid påverkar beloppet. Ersättningen varierade år 2013 ifrån 29 200 till 42 950 kronor (www.afaforsakring.se 2013-10-19). Ersättningsbeloppet är 20 000 kronor som företaget betalar ut till det valda

omställningsföretaget, för de anställda som uppfyller kraven för omställningsförsäkring. Efter att företaget betalt fakturan till omställningsföretaget kan företaget ansöka

ersättning hos Trygghetsfonden TSL för de individer som valt att delta i ett omställningsprogram (www.tsl.se 2013-10-19:4).

1.4

Omställning via Trygghetsfonden TSL

Här förklaras omställningen hos Trygghetsfonden TSL där målet är att finna nytt arbete eller starta eget företag. För att målet skall nås träffar deltagaren en jobbcoach som arbetar utefter individens behov. Metoden för att nå målet skiljer sig åt emellan omställningsföretagens skilda arbetssätt (www.tsl.se 2013-10-18:5).

Skapandet av individuella omställningar innebär att Trygghetsfonden TSL har få krav på utformningen av varje enskild omställning. De krav Trygghetsfonden TSL ställer på utformningen innebär att en kompetenskartläggning skall finnas med. Under första träffen skall kraven på deltagaren framgå samt information om omställningens innehåll skall ges. Att upplägget styrs ifrån individens behov och i samarbete med jobbcoachen har genom erfarenheter visat sig ge goda resultat hos deltagarna

(www.tsl.se 2013-10-18:5).Samarbetet mellan jobbcoach och deltagare med nytt arbete som mål innebär oftast att det arbetas fram en handlingsplan och att individen får se över nätverk, den lokala arbetsmarknaden, möjligheter att starta eget företag samt möjligheten att vidareutbilda sig (www.tsl.se 2013-10-18).

Trygghetsfonden TSL erbjuder även utbildning där målet är att skapa arbete för deltagaren vilket ska vara förenat till ett yrkesmässigt behov på individnivå.

Jobbcoachen samarbetar med deltagaren för att besluta om utbildning är en möjlighet för individen. Utbildningskostnaden tas från ersättningsbeloppet men i vissa fall används hela ersättningsbeloppet till en utbildning vilket innebär att ett

omställningsprogram aldrig väljs (www.tsl.se 2013-10-21:6).

Kompetenser som jobbcoacher skall inneha för att arbeta inom Trygghetsfonden TSL är kännedom om sökprocesser, vad de ska tänka på när de skriver CV,

anställningsintervjuer och inneha allmänt kunnande om arbetsmarknaden.

Trygghetsfonden TSL framhåller även vikten av kompetenser hos jobbcoacher som att utmana, stötta, lyssna och pusha deltagarna framåt (www.tsl.se 2013-10-21:7).

1.5

Syfte

Vårt övergripande syfte är att undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning.

1.6 Disposition

Efterföljande kapitel innefattar tidigare forskning där vi valt ut forskning som är relevant utifrån vårt syfte. Vidare följer teorikapitlet som innefattar de teoretiska utgångspunkterna med de begrepp som vi kommer analysera vårt resultat utifrån.

Resultatkapitlet startar med en presentation av våra informanter och följs av resultatet uppdelat i underrubriker. Analyskapitlet innehåller Cullbergs krisfaser som

underrubriker för att skapa en tydlighet för läsaren. Efterföljande diskussionskapitel är uppdelat i underrubriker som avslutas med en metoddiskussion. Slutligen avslutas uppsatsen med en referenslista och bilaga innehållande vår intervjuguide.

2. Tidigare forskning

Vårt övergripande syfte är att studera vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Kapitlet innehåller det material från forskning som vi anser berör vårt syfte och ämnesområde på skilda sätt. Kapitlet avslutas med en

sammanfattning.

Antesten (2009) belyser i sin D- uppsats deltagares erfarenheter från att vara med i ett omställningsprogram. Syftet var att utforska ett omställningsprogram som coachade deltagare efter uppsägning emot ett nytt arbete. Anledningen till att deltagarna valde att delta i omställningsprogram var bland annat på grund av att det var ett

”gratiserbjudande” de kunde gynnas av. Studien visar att många av deltagarna inte har någon tidigare erfarenhet av att vara arbetslös. Deltagarna hade inte heller några direkta förväntningar på omställningsprogrammet då de inte visste så mycket om det.

Informationen om omställningsprogrammet upplevdes ligga för nära uppsägningen. Deltagarna framhöll att i den situationen kunde de inte ta in information om

omställningsprogrammet (Antesten, 2009).Deltagarna fick hjälp av sin jobbcoach att kartlägga sitt nätverk och utforma CV, vilket var uppskattat. Studien visar att deltagarna lade ansvaret att finna arbete på sig själva men kände glädje över att få komma till jobbcoachen. Förändringar deltagarna önskade var att få information om

omställningsprogrammet senare samt möjligheten att få tillgång till information kring vidare studier. Antesten menar även att genom att deltagarna aktiveras i

omställningsprogrammet gör att risken för depression minskar. Hon lyfter även upp att det idag krävs tid att lära sig de olika tillvägagångssätten att finna nytt arbete, vilket för deltagarna är en ny upplevelse. Det som gjorde att deltagarna var positivt inställda till programmet var exempelvis, att omställningsprogrammet arbetade utifrån individens vilja till skillnad emot Arbetsförmedlingen. Antesten uttrycker i studien vikten av att omställningsprogrammet visar att de bryr sig om deltagaren (Antesten, 2009).

Ahlstrand (2006) studerade i sin studie Ericssons större personalnedskärningar i Norrköping och Linköping. I samarbete med Proffice utvecklades karriär och

utvecklingsprogrammet för de uppsagda i Norrköping vilket även blev ettunderlag för hur programmet i Linköping utformades. Karriär- och utvecklingsprogrammet hade som syfte att de uppsagda snabbt skulle finna ett nytt arbete. Programmet utformades så att varje deltagare fick ett kartläggningssamtal vid starten vilket lade grunden för

programupplägget. Kartläggningssamtalet berörde hur deltagaren såg på arbete, studier, intressen men även framtidstankar. Tillvägagångssätt att söka arbete, öka sitt

självförtroende och studievägledning var några av de delar och aktiviteter som

deltagarna i programmet fick möta. Programmets olika delar varvades med praktik och kunde anpassas efter deltagarens enskilda behov. Av en enkätundersökning kunde det konstateras att praktik och tillvägagångssätt att söka arbete var det som var mest betydelsefullt för deltagarna i att finna nytt arbete. I Linköping vidareutvecklades karriär- och utvecklingsprogrammet där förutom att det skulle leda till nytt arbete för uppsagda även skulle minska deras oro inför framtiden och stärka deras självförtroende. Möjlighet att få praktik fanns inom samma ramar som i Norrköping, men Linköping införde dessutom "prova-på-jobb", där deltagarna fick möjlighet att prova ett nytt yrke i högst 12 månader. Deltagarna erbjöds att få hjälp med att marknadsföra sig själv på arbetsmarknaden och vid anställningsintervjun, få kunskap om hur rekrytering fungerar men även föreläsningar om arbetsmarknad. Deltagarna gavs möjlighet att vidareutbilda sig inom bristyrken såsom undersköterska, CNC-operatör, trädgårdsskötare m.fl. yrken. Deltagare med utländsk härkomst kunde även välja att förbättra sina språkfärdigheter inom det svenska språket. Möjligheten att utbilda sig vid en högskola eller universitet med 12 månaders full lön gjorde ett tjugofemtal deltagare (Ahlstrand, 2006).

Benson (2008) har i sin studie studerat omställningsprogrammet ur olika perspektiv och lyfter fram både deltagarnas röst samt personalens synpunkter. Benson menar att omställningsprogrammen kan tolkas som upprätthållande av vardagsrutiner som förlorats vid uppsägningen av den arbetslöse. Bensons studie visar att det fria valet att medverka i ett omställningsprogram inte direkt är ett val utan ses mer som att följa strömmen eller att det i många fall upplevs somtvingande. Benson menar att detta har sin grund i att deltagaren inte valt sitt öde att själv bli arbetslös. Det framkommer att personalen ofta möts av deltagare i kris vilket gör att samarbetet mellan deltagare och jobbcoach med fokus på att finna nytt arbete får ta en annan väg. Mötet med deltagaren handlar därför i början om bygga upp deltagarens självkänsla och självförtroende. Det

framkommer även att detta är en del i en viktig process för deltagaren att acceptera sin situation, vilket leder till en öppenhet bland sina sociala relationer som annars varit omedvetna om deltagarens sits. Förövrigt menar Benson att arbetet mellan jobbcoach och deltagare handlar om att förbereda deltagare och att ge dem verktygen och ansvaret att skapa en ny karriär. Nätverk och individens sociala relationer är många gånger nyckeln att finna nytt arbete vilketomnämns av ett flertal jobbcoacher iBensons studie. Jobbcoacher ger rådet till deltagarna att se alla tillfällen som en möjlighet att

marknadsföra sig själv och dela ut sitt CV. Benson menar att deltagaren tillskrivs en ny identitet, vilket innebär att ifrån att vara arbetslös skapas en identitet som arbetssökande som deltagarna ser som positivt. En av Bensons slutsatser är att

omställningsprogrammen skapar en trygghet för deltagaren som kan ses som en brygga mellan deltagaren och arbetsmarknaden (Benson, 2008).

Sammanfattning

Det vi tar med oss från tidigare forskning är det individanpassadestödet och att deltagaren är delaktig i sin omställning vilket är en viktig detalj i

omställningsprogrammet. Den information som ges vid uppsägningen om vad

omställningsprogrammet innebär, ges vid en tidpunkt då deltagaren har svårt att ta till sig fakta. Genom att delta i ett omställningsprogram bevaras deltagarens rutiner i den vardag som annars förlorats. Vi tar även med oss det programupplägg som Ericsson använde vid omställning av personal samt vikten för deltagaren att ha ett nätverk för att öka chansen till ett nytt arbete.

3. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkterna vi kommer att använda oss av för att analysera vårt empiriska material. Utifrån syftet som är vilka funktioner

omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning, har teorier valts ut. Begrepp vi kommer att använda oss av är arbetets betydelse, kris och socialt stöd.

3.1 Arbetets betydelse

Ett teoretiskt begrepp i vår uppsats är arbetets betydelse vilket enligt Jahoda (1982, 22) innebär att på senare tid har arbetet haft en betydande roll i människans liv. Arbete och arbetslöshet har en stark anknytning till människans psykiska välbefinnande och påverkar sociala relationer, hälsan, ekonomin men även tron på sig själv. Enligt Jahoda uppfyller arbetet två behov, vilka är att lön betalas ut till individen samt ett latent behov som har fem funktioner som följer härnäst. Tid: att dagen har entidsstruktur som har olika betydelser. Sedan tidig ålder har dagen varit strukturerad efter skolans tidpunkter som sedan övergår till arbetet; Sociala kontakter är mötet med människor som inte tillhör den egna familjen eller vänner; Kollektiva mål innebär att i en gemenskap med andra sträva mot samma mål; Aktiviteter är de arbetsuppgifter som utförs regelbundet av arbetaren; samhällsställning ger den arbetande en social status och identitet i samhället. Enligt Jahoda tillgodoses inte arbetes fem funktioner vid arbetslöshet, vilka är en viktig del i individens vardag. Jahoda skriver också att arbetslöshet kan göra att individen saknar känslan av tillhörighet i samhället men även i ett socialt kollektiv där alla strävar mot samma mål, som leder till frågan vem är jag nu? Eller vad är meningen med dagen? (Jahoda, 1982).

3.2 Kris

Våra teoretiska begrepp innefattar även en teori om kris vilket enligt Cullberg (2006) betyder väsentlig oväntad förändring. Psykiskt kristillstånd är när personens invanda beteende och erfarenheter inte räcker för att kunna begripa och tackla den uppkomna situationen. Uppsägning kan bidra till en känsla av att vara oduglig samt en känsla av att bli övergiven vilket kan leda till en depression. Karriärmisslyckande kan för individer leda till en känsla av skam vilket i sin tur kan framkalla en kris. Traumatisk kris utvecklas på grund av yttre anledningar, exempelvis genom att bli uppsagd ifrån sitt jobb. Detta kan innebära ett hot mot individens sätt att se på sig själv i samhället och den egna trygghetskänslan. Den traumatiska krisen förhåller sig i fyra faser vilka är

chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen var och en med

skilda innehåll (Cullberg, 2006, 143). Under de första dagarna inträffar chockfasen där personen ännu inte förstått vad som inträffat och kan ej bearbeta det. Denna fas kan upplevas kaosartad och efteråt är det vanligt att individer har svårt att minnas vad som hänt eller sagts. Cullberg menar att information som ges vid ett chocktillstånd leder till att information gås miste om. Individen behöver ofta information som kan behöva repeteras. För att kunna göra det krävs aktivt lyssnande och att den som lyssnar sätter sig in i personens situation. Det är viktigt att individen får tala med någon som lyssnar till dennes tankar vilket ger en känsla av bekräftelse för individen. I chockfasen är det viktigt att ta hand om den som drabbats av ett chockbesked. Den akuta krisen innebär chockfas och reaktionsfas. Reaktionsfasen medför att individen nu börjar uppfatta vad som kommer hända eller har hänt och får individuella reaktioner på detta. I denna fas är det viktigt att personen får prata om vad som har hänt . Bearbetningsfasen innebär att individen inte enbart tänker på det som hänt utan börjar se en framtid.

Nyorienteringsfasen är en fas utan slut där människan tar med sig det inträffade och lever med det. Krisstödets mål innefattar att ge individen stöd för att kunna utveckla egna verktyg för att kunna hantera krisen så bra som möjligt. Stödet innefattar även att individen skall få ett tillfälle att uttrycka sina känslor (Cullberg, 2006).

3.3 Socialt stöd

Ett annat viktigt teoretiskt begrepp är socialt stöd som enligt Albrecht och Adelman (1987) definieras som en kommunikation mellan deltagare och utövare.

Kommunikationen reducerar osäkerheten kring personens situation och individen får en känsla av kontroll.

Krav-, kontroll- modellen. (Holmer, J. & Simonson, B. 2006, s. 54)

För att diskutera socialt stöd tar vi även upp Karasek som har utvecklat en modell som förklarar hur individer påverkas av den arbetsmiljö som råder på arbetsplatsen.

Individen påverkas olika beroende på om kraven som ställs är höga eller låga i

förhållande till om individen har möjlighet att påverka sitt arbete. Kraven som beskrivs i modellen är både fysiska och psykiska för individen. Dessa krav kan exempelvis

betyda att arbetet ges lite tid för att utföras men även uppgifters enformighet kan påfresta individen negativt. Kontroll består av två kontrolldelar där den ena innebär möjlighet för individen att utvecklas och använda sin kompetens. Den andra innebär möjligheten för individen att påverka arbetet eller beslut som skall tas. Det bästa för

individen är när den har krav på sig att prestera men även har ett större inflytande på vilket sätt uppgiften ska lösas. Detta gör att det blir en balans mellan krav och kontroll. Jeff Johnson vidareutvecklade krav- och kontrollmodellen då han fann att socialt stöd i den kollektiva miljön var betydelsefullt för hur individen trivdes och presterade i arbetsmiljön (Eriksson, Larsson , 2009, 143). Enligt Karasek & Theorell (1990, 70-71) identifierade Johnson två typer av socialt stöd varav den första var emotionellt stöd, vilket är det stöd som individen får av den sociala miljö runt omkring sig. Att befinna sig i en positiv miljö gör det möjligt för individen att buffraden styrka som det emotionella stödet ger. Detta gör att individen kan möta problem i framtiden med en annan sorts anspråk. Det andra stödet är instrumentellt stöd, vilket är den handledning som individen får för att lösa en uppgift. Enligt Karasek & Theorell (1990)minskar risken att bli deprimerad om individen får socialt stöd.

Sammanfattning

Det vi tar med oss ifrån teorierna är först och främst Jahodas tankar kring arbetets fem funktioner för den arbetande individen och vad som händer med dessa funktioner då individen blir arbetslös. Jahodas teori kommer vi att använda för att förstå individens upprätthållande av struktur i omställningsprogrammet. Cullberg förklarar vad som händer med individen då en oförutsedd händelse uppkommer och hur individen tacklar den uppkomna situationen. Vi kommer att använda kristeorin som en struktur för vad som händer individen och vilka funktioner omställningsprogrammet har i de olika krisfaserna. I det sociala stödet tar vi upp Albrecht och Adelman som säger att

kommunikation fungerar som ett socialt stöd och minskar individens osäkerhet kring sin situation. Det sociala stödet kompletteras med Karaseks krav och kontrollmodell som tar upp att individen påverkas olika, beroende hur kraven i kombination med kontroll och socialt stöd fördelas. Vi kommer att använda oss av begreppet socialt stöd då vi förklarar individens behov i de olika krisfaserna.

4. Metod

I detta avsnitt kommer vi att beskriva vårt metodval samt beskriva genomförandet av studien.

4.1

Metodval

Vi valde att använda oss av kvalitativ metod då vi ville få fram informanternas

upplevelser i omställningsprogrammet (Larsen, 2009, 22). Enligt oss är arbetslöshet en traumatisk upplevelse för individen och genom att använda kvantitativ metod nås inte djupet av upplevelsen. Vi ville få en inblick i individens liv och få med beskrivningen av deras erfarenheter vilket vi anser kräver en djupgående metod. Metoden gav oss chansen att lyssna till informantens egna ord och ställa utvecklande följdfrågor och dessutom minskar risken för missuppfattning (Larsen, 2009).

4.2

Urval

Innan genomförandet av urval samlade vi in information kring ämnesområdet för att på så sätt få en större kunskap om ämnet vi ville undersöka (Dalen, 2007). Vi genomförde vårt urval genom en kombination av godtyckligt urval samt snöbollsmetoden (Larsen 2009, 77-78). Urval gällande ålder, kön, utbildning och yrke var inte relevant för vår studie utan vi ville snarare lyfta fram en allmän bild utav de vi mötte. Vårt godtyckliga urval genomfördes i två moment varav det första var att kontakta omställningsföretag som ingår i Trygghetsfonden TSL. Andra urvalet innebar att intervjua deltagare som deltagit i ett omställningsprogram i minst en månad. Snöbollsmetoden användes genom att vi kontaktade omställningsföretag som i sin tur kontaktade sina deltagare för att inte bryta sekretessen dem emellan (Larsen, 2009, 78). Vi har dock under vår studie känt oss

maktlösa i kontakten med informanterna då vi inte kunde kontakta dem direkt. Vår studie bygger på sex intervjuer från två omställningsföretag i Skåne vilket vi upplevde räckte då vi fann en mättnad i vårt material.

4.3

Avgränsningar

Vi valde att endast kontakta Trygghetsfonden TSL på grund av arbetets omfattning samt den angivna tidsramen. Vi valde att göra en geografisk avgränsning genom att hålla oss till Skåne på grund utav att underlättade för oss att genomföra intervjuerna.

Avgränsningen gentemot att våra informanter skulle deltagit i ett omställningsprogram i minst en månad var på grund utav att de skulle ha upplevt en del av processen för att kunna svara på våra frågor.

4.4

Datainsamling

Vårt empiriska material har samlats in genom ostrukturerade intervjuer vilket präglas av att informanten fritt kan formulera sina svar. Vi använde ostrukturerad intervju med en intervjuguide med färdiga frågor för att hålla intervjun inom ramen för relevant

ämnesområde (Larsen, 2009, 84). Validitet handlar om att vi undersöker det vi säger att vi ska undersöka samt att resultatet som samlas in är korrekt gentemot studiens syfte och frågeställningar (Larsen, 2009, 80). Vi har haft ett anpassningsbart förhållningssätt genom att kunna ändra frågorna i intervjun under tiden vilket ger en högre validitet (Larsen, 2009).

Reliabiliteten innebär att undersökningen är rätt och noggrant genomförd samt att den går att lita på (Larsen, 2009, 81). För att öka reliabiliteten under vårt arbete har vi varit två som genomfört intervjuerna och båda har spelat in intervjuerna för att skapa en noggrannhet i det material vi fått in. Vi har varit grundliga i vår behandling av

materialet för att inte blanda ihop intervjuempirin vilket skapar en hög reliabilitet. I kvalitativa undersökningar är det svårare att skapa hög reliabilitet eftersom informanten kan bli påverkad av situationen eller av den som genomför intervjun. Vi är medvetna om detta och har i våra intervjuer försökt skapa en trygghet och att få informanten bekväm i situationen genom att starta lugnt med bakgrundsfrågor. För att inte påverka

har vi även undvikit att visa våra åsikter på frågorna samt haft ett bekräftande förhållningssätt (Larsen, 2009).

Genom att använda oss av två teman i intervjuerna, valet att medverka och stödet i omställningsprogrammet, kunde vi få bättre svar då informanten hade lättare att anpassa sig.

Larsen (2009) framhåller vikten av att inte ställa ledande frågor vilket vi tänkt på då vi i vissa fall ställt stängda ja- och nej-frågor med utvecklande följdfrågor.

Vi avsatte en vecka till att genomföra intervjuerna vilka beräknades ta cirka 30 minuter åt gången vilket vi också höll i vårt genomförande. Vårt flexibla

förhållningssätt för att samla in vårt empiriska material användes genom att tre av intervjuerna är gjorda på telefon på grund utav deltagares önskemål samt att underlätta för informanten. Genom detta förhållningssätt blev det ännu viktigare att visa intresse för informantens svar genom vår verbala kommunikation. Den verbala

kommunikationen blev ännu viktigare eftersom vi förlorade den värdefulla möjligheten att visa och uppfatta kroppsspråk vilket Dalen framhåller som viktigt i en intervju (Dalen, 2007).

4.5

Analys

Av tidigare erfarenheter från andra arbeten valde vi att transkribera intervjuerna i nära anslutning till intervjutillfället. Precis som Dalen (2007) betonar att direkt transkribera efter genomförd intervju menar vi att det ger bäst resultat för att få fram vad

informanten sagt. Med hjälp av datareduktion tog vi bort material som inte var i enlighet med vårt syfte med studien (Larsen, 2009, 98). Enligt Larsen är datareduktion ett bra sätt att komprimera materialet och göra det mer lättarbetat. Vi valde att bearbeta

datamängden med innehållsanalys som hjälper forskaren att finna mönster och olikheter i svaren (Larsen, 2009, 101). Vi inledde med att bearbeta datamaterialet i de teman som återfinns i intervjuguiden och som gjorde det lättare för oss att finna den röda tråden i materialet. Vi delade därefter in texten i underrubriker med de samband som vi fann i materialet.

4.6 Etiska principer

Vi har i vår uppsats tillämpat Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer vars syfte är att skapa riktlinjer till forskaren samt skapa trygghet för individen som

medverkar i studien. I vår uppsats blev det aktuellt att använda oss av de forskningsetiska fyra principer: samtyckeskravet, informationskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vi såg riktlinjerna som god vägledning i hur första kontakten skulle tas med omställningsföretagen och var noga med att berätta om vårt syfte med studien. Vi utformade ett dokument, både till företagen samt till informanten, som gav dem information om vår studie men även på vilket sätt deras identitet skulle skyddas. I dokumenten var vi noga med att beskriva att vi följde Vetenskapsrådets fyra principer och att både företaget och informanten var anonyma i vår studie. Vidare beskrevs det även att det var fritt för informanten att delta och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Varje informant fick vid

intervjutillfället en repris av de etiska principerna samt syfte med studien. Vi valde att använda oss av en diktafon i intervjuerna för att underlätta hanteringen av materialet. Informanterna blev tillfrågade vid intervjutillfället om vi fick banda intervjun och vi var noga med att tala om för informanten att materialet som spelades in skulle raderas vid godkänd uppsats. I vår redovisning av vårt empiriska material har vi valt att fingera informanternas namn för att skydda deras identitet.

Sammanfattning

I vår metod har vi använt oss av en kvalitativ metod för att få fram informantens upplevelser och nå en djup förståelse. Vi använde oss av godtyckligt urval då vi

kontaktade omställningsföretag knutna till Trygghetsfonden TSL och valde ut deltagare som varit med i programmet i en månad. Även snöbollsmetoden användes genom att vi kontaktade omställningsföretag som hjälpte oss med att finna deltagare som hade intresse för vår studie. Intervjuerna är ostrukturerade och genomförda med hjälp en intervjuguide där vi med hjälp av frågor höll oss inom vårt syfte. För att finna mönster i vårt material använde vi oss av innehållsanalys. Under vår uppsats har vi arbetat utefter vetenskapsrådets forskningsetiska principer.

5. Resultat

Kapitlet startar med en presentation av informanterna till vår uppsats. Sedan följer vårt empiriska material som grundas i vårt syfte som är vilka funktioner

omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Resultatet presenteras med hjälp av avsnittsrubriker som bygger på betydelsefulla aspekter som kommit fram i våra intervjuer.

5.1

Presentation av informanter

Avsnittet nedan gör en kort presentation av våra informanters bakgrund.

Informant 1: Hanna har gymnasieutbildning och är i 20-årsåldern. Hon uttrycker att det inte är så kul att bli arbetslös men att hon genom detta kanske kan hitta något som passar henne bättre än det förra arbetet. Hanna hade arbetat på sitt företag i fem år innan hon blev uppsagd på grund utav arbetsbrist. Hanna har varit med i ett

omställningsprogram tidigare då hon också blev varslad om uppsägning på ett annat företag. Genom facket kom Hanna i kontakt med omställningsprogrammet där hon medverkat sedan sommaren 2013. Vid senare kontakt framkommer det genom samtal med Hanna att hon genom eget initiativ fått arbete.

Informant 2: Malin är i 50–årsåldern och har arbetat sedan hon var 17 år. Hon har arbetat på samma företag i 34 år där hon beskrev att hon trivdes jättebra och det var det hon ville göra. Malin har grundskoleutbildning och hon har aldrig tidigare varit

arbetslös och uttrycker att hon inte har någon kunskap om hur hon ska gå till väga i denna sits. Varslet kom som en chock för Malin som genom facket kom i kontakt med omställningsprogrammet där hon startade våren 2013. Idag har Malin ett vikariat på ett företag där hon trivs samt där hon från början velat arbeta.

Informant 3: Patrik har en gymnasieutbildning och han är i 40-årsåldern och hade innan uppsägningen arbetat på samma arbetsplats i 20 år. Patrik uttrycker att allt gick så fort och att tiden efter att varslet lagts tills de blev arbetslösa var två veckor. Patrik hade hört talas om att han kunde få coachning ifall han blev varslad men visste inte att det hette omställningsstöd. Genom sin fackförening fick Patrik information om att det fanns en omställningsförsäkring och sommaren 2013 startade han i ett omställningsprogram.

Informant 4: Petra som är i 50-årsåldern har en grundskoleutbildning i botten och hade arbetat på en och samma arbetsplats i 20 år. Hon blev uppsagd på grund av arbetsbrist och berättar om den besvikelse hon kände då hon blev uppsagd. Petra kom i kontakt med ett omställningsprogram sommaren 2013. Vid tiden för intervjun var Petra arbetslös.

Informant 5: Sanna som är i 30- årsåldern har en gymnasieutbildning i grunden. Hon började sin karriär på företaget redan som sextonåring som ledde till en

tillsvidareanställning. Hon hade aldrig en tanke på att hon kunde bli arbetslös då hon arbetade inom ett företag som kändes stabilt men som blev nedlagt på grund av andra omständigheter. Hon berättar om att facket informerade om att företaget hade en omställningsförsäkring och vad det innebar vid varslet. Hon berättar också att situationen då var kaotisk och informationen om omställningsprogrammet inte var i fokus. Sanna blev rekommenderad av bekanta att ta kontakt med ett specifikt

omställningsföretag och sedan våren 2013 är hon inskriven i ett omställningsprogram. Vid tiden för intervjun var Sanna arbetslös.

Informant 6: Max är i 50-årsåldern och har en gymnasieutbildning i bakgrunden. Han hade arbetat på samma företag i närmare 30 år. Max berättar om varslet som skedde våren 2013 och att han var delaktig i de val av omställningsföretag som gjordes och är nöjd med det beslutet. Företaget som valdes hade hjälpt kollegor till Max vid ett tidigare varsel och han hade hört gott om dem. Max fick efter sommaren nytt arbete genom sitt nätverk.

5.2

Valet att medverka

Följande resultat redovisar deltagarnas syn på valet att medverka i ett

Självklarhet var ett nyckelord i informanternas anledning till att välja att medverka i ett omställningsprogram. Informanterna berättar även att det var ett eget val att

medverka i omställningsprogrammet och att de inte blev påverkade i det valet. Max berättar om att han vid varslet fick veta att företaget där han arbetade hade en

omställningsförsäkring och att det kunde hjälpa honom i arbetssökandet. Han uttrycker att det var viktig hjälp för honom att få vilket gjorde valet att medverka enkelt”Jag

hade inte sökt jobb sedan jag slutade skolan. Jag hade noll koll hur man skulle göra".

Hanna funderade inte så mycket över själva valet att medverka utan berättar att det sköttes mer eller mindre automatiskt som medlem i facket. Som Hanna uttrycker sig

"det skadade inte att vara med", och om hon fick något förslag som kunde leda till jobb

så var det "guld värt". Patrik berättar att stöd och hjälp i arbetssökandet var viktigt men även att få diskutera med en utomstående som hade kunskap i arbetsmarknaden, gjorde att han valde att medverka i omställningsprogrammet. Sanna berättar att hon fick information av facket vid varslet om att företaget hade en omställningsförsäkring men att det då var svårt att ta in på grund av chocken. Sanna berättar i intervjun att hon blev rekommenderad av en bekant att kontakta ett omställningsföretag som kunde hjälpa henne i sitt arbetssökande, vilket hon även gjorde. Sanna berättar att första mötet med jobbcoachen kändes personligt och att hjälpen var gratis gjorde valet att medverka enkelt.

Max berättar att hans familj tyckte det var en självklarhet att han skulle medverka i ett omställningsprogram och för att få hjälp och stöd. Patrik nämner att hans familj ser det som positivt att han medverkar i ett omställningsprogram. Hanna säger i intervjun att hon inte har berättat för någon att hon medverkar i ett omställningsprogram. Hanna uttrycker att "det är inget och berätta. Det är ju bara ett program, man går hit för att få

ett jobb". Liknande uttryck nämner Petra i sin intervju att endast den närmaste familjen

vet om att hon medverkar i ett omställningsprogram och tycker det är positivt men inga andra i bekantskapskretsen vet om hennes medverkan i ett omställningsprogram.

5.3

Förväntningar

Detta avsnitt skildrar deltagarnas syn på sina förväntningar på omställningsprogrammet. Informanterna hade inte några direkta förväntningar på omställningsprogrammet och som Malin uttrycker sig var hon i chocktillstånd efter varslet och fokus låg inte på

omställningsprogrammet utan livet i sig. Hanna berättar att hennes förväntningar på omställningsprogrammet inte är höga och att hon går mest dit för hon kan lika gärna vara där som hemma. Petra säger att hon inte hade några förväntningar på

omställningsprogrammet men trodde att hon skulle få hjälp att hitta lediga jobb och att söka dem.

Hanna som inte hade några direkta förväntningar på omställningsprogrammet uttrycker att hon ställer heller inga krav på omställningsprogrammet. Patrik talar om att han fick en broschyr som gav honom information om omställningsprogrammet men han uttrycker en osäkerhet vad han kan förvänta sig av programmet och vilka krav de ställer på honom. Patrik berättar att han har pratat med facket men att de inte hade mer

information än att det var en försäkring. Vilket Patrik uttrycker " Så är väl där problematiken ligger, att det inte är någon som riktigt vet". Osäkerheten om vad som

kan förväntas av omställningsprogrammet talar även Max om, han berättar samtidigt att han är positiv till det han varit med om i programmet.

5.4

Aktiviteter

Nedanstående avsnitt tar upp informanternas berättelser kring aktiviteter de fått ta del av i omställningsprogrammet och vad de anser har saknats.

Max berättar att en del i omställningsprogrammet var att få hjälp med att skriva CV. Han förklarade att han aldrig tidigare skrivit ett CV men försökte själv att formulera ett vilket han och jobbcoachen sedan arbetade vidare på tillsammans. Men han säger också att det viktigaste är att han haft någon att prata med och bolla sina frågor med.

Hanna berättar även att omställningsprogrammet inte har några krav på deltagarna att få jobb utan hjälper till att hitta vägen till vad deltagarna vill göra. För Hanna var detta en möjlighet att hitta något nytt då hennes tidigare arbete inte var inom hennes

intresseområde. Men hon säger också att omställningsprogrammet inte är så viktigt eftersom hon vet hur hon ska gå till väga men att det är trevligt att ha någon att prata med. Hanna uttryckte enligt följande om programmet:

Skulle jag vara riktigt hård så skulle jag säga att jag hade kunnat vara utan hela grejen. För egentligen ger det inte så mycket.

Hanna beskriver dock att hon hellre är på omställningsprogrammet än

Arbetsförmedlingen för hon säger att de inte förstår hennes yrkesinriktning utan vill att hon ska ta jobb hon inte vill ha. Det uttrycks i intervjuerna att deltagarna fick hjälp med att finna webbsidor på Internet för jobbsökning. Malin berättade att hon fått träffa ett bemanningsföretag genom omställningsprogrammet. Petra berättar att

omställningsprogrammet har hjälpt henne med bland annat material som ska lämnas in till Arbetsförmedlingen och hennes känslor för Arbetsförmedlingens system framhölls enligt följande i intervjun:

De vill bara att man ska komma på deras möten, gör man inte det blir man avstängd. Och nu blir allting hårdare och hårdare nu ska man söka två jobb i månaden. Sedan ska Arbetsförmedlingen godkänna det annars blir jag avstängd.

Patrik talade om för oss att omställningsföretaget borde ha mer direktkontakter med arbetslivet genom exempelvis mässor med företag. Patrik förklarar att han velat byta bransch helt och hållet men upplever att programmets upplägg gör att han inte kan vidareutveckla sin kompetens. Hanna ville gå kurser som hon hade behov av men säger att programmet inte har de ekonomiska förutsättningarna för att hon ska kunna ta alla kurser hon vill. Hanna säger att:

Programmet kan bidra med en liten peng, men oftast är de flesta utbildningar så dyra. I så fall får man betala en rätt stor peng själv. Och det är ju inte så jätte lätt i den sitsen man sitter i nu.

Max berättar i intervjun att han fick ta del av en datakurs som han var nöjd med.

5.5

Handlingsplan

Följande text innehåller informanternas upplevelser kring hur de kan påverka handlingsplanen i omställningsprogrammet.

Genom diskussioner och resonemang säger Petra att hon och jobbcoachen lägger upp sin plan för hur de ska gå till väga med handlingsplanen. Sanna uttrycker att

jobbcoachen utgått ifrån vad hon vill ha hjälp med och genom det så har hon fått det stöd hon velat. Hanna förklarar att det inte finns något direkt upplägg utan jobbcoachen

ringer ibland och frågar hur det gått för att sedan kanske boka in ett möte ifall jobbcoachen hittat några jobb.

5.6

Klara sig på egen hand

Avsnittet skildrar informanternas upplevelser kring deras möjligheter att klara sig på egen hand utan omställningsprogram.

Malin berättar att hon nog hade fått sitt nuvarande arbete ändå men framhåller att företaget ville ha in ett CV vilket kunde gjort det lite svårare utan

omställningsprogrammet.

Patrik säger att hans chanser till arbete inte hade förändrats men att han hade varit mindre målinriktad. Petra talar om att hennes möjligheter till att få arbete skulle varit mindre då hon inte hade haft en aning om vart hon skulle tagit vägen. Hanna uttrycker att det hade varit en marginell skillnad eftersom omställningsprogrammet endast varit inblandad i en intervju de andra som hon blivit kallad till har hon ordnat själv.

5.7 Socialt stöd

Informanternas upplevelser av socialt stöd i omställningsprogrammet skildras i detta stycke.

Sanna förklarar att jobbcoachen kändes trygg och att jobbcoachen verkligen försökte lära känna henne som person för att kunna hjälpa henne. Hon berättar att hon

nedvärderade sig själv och sin kompetens men att coachen har sagt att hon är bättre än hon tror. Petras upplevelser av stödet förklarar hon har handlat om att känslan att de bryr sig och fokuserade på den individ de hade framför sig just nu. Petra berättar:

De har ringt, jobbcoacherna har ringt och frågat hur det är och det uppskattar man

verkligen man får ju verkligen en kick utav att det är någon som bryr sig och tänker på en.

Pernilla berättade att hennes motivation ökade genom att jobbcoacherna visade att det finns lösningar och att genom detta så blir hon peppad. Patrik berättar att han genom att ha en tid inbokad hos omställningsprogrammet gjorde att han fick ”en liten spark där

Hur omställningsprogrammet hjälpt Sanna att hantera arbetslösheten beskriver hon genom att det var skönt att få en utomstående att prata med. Sanna säger att

diskussionerna mellan henne och jobbcoachen kunde handla om allt ifrån hur det ser ut på arbetsmarknaden, hur det är på Arbetsförmedlingen men även hur hon allmänt känner sig. Sanna berättar om sitt stöd hemifrån och att de stöttar så gott de kan, men att de aldrig varit arbetslösa och vet inte hur det känns. Sanna uttrycker sig:

När man kom till Arbetsförmedlingen första gången då ville man liksom bara gå och dränka sig liksom. Jag tycker det är obehagligt att gå dit fast det är väl bara för att man inte är van vid det, det är ju verkligen alla sorters människor där såklart för det är ju många som är arbetslösa. Man känner sig lite misslyckad när man går dit. Det är väl mer det personliga mötet på omställningsprogrammet och att de bryr sig om individen. På Arbetsförmedlingen känns det mer som att du blir en i mängden, och bara det gör att jag försvinner.

Petra beskriver i intervjun hur hårt hon tog det att bli arbetslös vilket gjorde att hon "bara satt hemma och glodde och man fatta inte att det var sant". Hon förklarar att hon blev deprimerad och ledsen av att bli av med jobbet och att det var en stor omställning i livet för henne. Petra uttrycker sig: ”Jag arbetade i 20 år och har

aldrig varit hemma eller varit sjuk, jag har jobbat varje dag. Att bli uppsagd var som att skära halsen av mig”. Petra förklarar i intervjun att stöttningen ifrån

omställningsprogrammet betydde mycket och som hon uttrycker sig "man får mer

uppbackning, man blir mer människa". Malin beskriver vikten att få prata med någon

och om inte hon inte hade haft den möjligheten hade hon "blivit knäpp i huvudet". Hanna berättar att hon inte direkt kan säga att hon fått något stöd i att hantera arbetslösheten. Max som inte varit arbetslös en längre tid förklarar att det finns så olika reaktioner hos människor som blir arbetslösa. Max säger att han har mötts av dem som fått världens energi och ser det som en bra chans att komma vidare, men själv har han känt att perioden som arbetslös varit jobbig. Men det positiva stödet ifrån omställningsprogrammet gjorde mycket förklarar Max.

Sammanfattning

Vårt resultat visade att det var en självklarhet för individen att medverka i

omställningsprogrammet. Vidare visade resultatet att en öppenhet kring sin medverkan i omställningsprogram inte var helt självklar inför familj och vänner. Informanterna hade

inga förväntningar på omställningsprogrammet men framhöll även en brist på information om omställningsprogrammet. Programupplägget var för informanterna individanpassat där de bland annat fick ta del av jobbsökarkunskap. Informanterna ansåg att omställningsprogrammet kunde förbättras genom mer direktkontakt med arbetslivet och fler utbildningsmöjligheter. Det visar sig att det viktigaste skälet till att medverka var för individen att få stöd i sitt arbetssökande samt i sin situation som arbetslös.

6. Analys

Med utgångspunkt tagen i Cullbergs (2006) krisfaser analyserar vi

omställningsprogrammets olika funktioner för individen efter uppsägning. I analysen vävs arbetets betydelse, socialt stöd och krav och kontrollmodellen in för att besvara och analysera vårt syfte, som är vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning.

6.1 Chockfasen

Vårt resultat visar att en individ som drabbas av arbetslöshet hamnar i en traumatisk kris (Cullberg, 2006) då de upplever en hopplöshet när de blir av med jobbet. Hopplösheten beskriver Petra genom att hon blev deprimerad och ledsen när hon blev uppsagd.

Personalen i omställningsprogrammet möter individen i chockfasen. Som vårt resultat visar är det en kaosartad situation för informanterna, exempelvis uttryckte Sanna att situationen var kaotisk vid varslet. Det är även i chockfasen som individen står i valet och kvalet att välja att medverka i ett omställningsprogram. Informanterna talade om sin medverkan i omställningsprogrammet som en självklarhet.Vårt resultat visar att

funktionen för individerna i detta val varförst och främst att få stöd i den kaosartade situationen men även att få hjälp i sitt arbetssökande. Max uttrycker att han aldrig varit arbetslös tidigare och ”hade noll koll på hur man skulle göra”. Vid första mötet med omställningsprogrammet får individen information kring programmets funktion vilket vårt resultat visar att informanterna hade svårt att ta till sig då de befann sig i

chockfasen. Vår tolkning av den problematik som finns kring att kunna ta till sig informationen ledde till att inga förväntningar fanns på omställningsprogrammets funktion.Problematiken kring informationen uttrycker Malin var att hon var chockad vid varslet och kunde inte i den situationen ta in information kring

omställningsprogrammet. Informanterna berättar att det sociala stödet ifrån

omställningsprogrammet var viktigt då de fick känslan av att någon brydde sig om dem. Denna känsla av att någon bryr sig uttryckte Petra att det gav henne en kick vilket förstås utifrån Karasek och Theorell (1990) som säger att socialt stöd minskar risken för depression. Situationen vid varslet uttrycks vara kaotisk och enligt Cullberg (2006) är det viktigt för individen att någon tar hand om dem och lyssnar vilket enligt vår tolkning är en del i omställningsprogrammets funktion i denna fas. Att ha någon att prata med uttrycker Malin i intervjun som viktigt och att hon utan den ”hade blivit knäpp i

huvudet”.

6.2 Reaktionsfasen

Enligt Cullberg (2006) är den efterföljande fasen reaktionsfasen. Vår studie visar att erfarenheterna att vara arbetslös var få bland informanterna och mötet med

Arbetsförmedlingen upplevs ovant och skapar en känsla av misslyckande. Det är även i denna fas som samarbetet med omställningsprogrammet startade på allvar.Det

personliga mötet och att få någon utomstående att prata med var för individen i detta skede viktigt. Vilket förstås med hjälp av Jahodas (1982) teori om sociala kontakter som förklarar vilken roll omställningsprogrammet hade i denna fas. Vår tolkning är att Arbetsförmedlingen och omställningsprogrammet strävar efter samma mål det vill säga att individen skall få ett nytt arbete men att mötena med individen skiljer sig åt vad gäller till exempel det sociala stödet. Vår tolkning är att individen i denna fas börjat förstå vad som hänt och försöker acceptera sin nya situation vilket förstås utifrån Cullbergs (2006) teori om den akuta krisen. Vårt resultat visar på att individen ibland kan ha svårt att berätta för sin familj och vänner om sin nya situation. Vår tolkning är att individen har en känsla av skam inför sin arbetslöshet och att de har svårt att identifiera sig med arbetslösheten vilket vi förstår utifrån Cullbergs (2006) kristeori där

karriärmisslyckande nämns. Omställningsprogrammets funktion för individen är att hjälpa den acceptera sin nya situation vilket kan förstås med hjälp av Albrecht och Adelmans (1987) teori om socialt stöd. Vår tolkning av teorin ger

omställningsprogrammet i denna fas ett utrymme för individen att prata och få stöd i sin nya situation. Vilket enligt oss gör att individen lättare kan acceptera sin situation.

6.3 Bearbetningsfasen

I bearbetningsfasen (Cullberg, 2006) hjälper omställningsprogrammet till att tillgodose

kollektiva mål, tid, aktivitet och samhällsställning hos individen (Jahoda, 1982).Enligt vår tolkning börjar individen nu i samarbete med omställningsprogrammet arbeta mot det gemensamma målet som är ett nytt jobb. Vår tolkning av Cullberg (2006) är att i denna fas börjar individen acceptera sin situation och försöker komma vidare i livet. Genom att medverka i ett omställningsprogram får individen rutiner över dagen. Rutinerna består av instrumentellt stöd (Karasek, Theorell, 1990) vilka är aktiviteter som jobbsökarkunskap som exempelvis innebär att skriva CV men även utbildning. Max uttryckte i resultatet att han och jobbcoachen tillsammans skapade ett CV. Vår tolkning är att omställningsprogrammets funktion förutom att tillgodose arbetets betydelse för individen även är att ge socialt stöd. Vårt resultat visar också att det sociala stödet mellan jobbcoach och individ skapar motiverande handledning i

informanternas jobbsökande. Pernilla beskrev att hon blev motiverad av sin jobbcoach då hon såg att det fanns lösningar.Vår tolkning är att det stöd och den kunskap som handledningen ger individen påbörjar ett skapande av kompetenser som de kan använda sig av i framtida situationer. Detta förstås med hjälp av Karaseks teori om att kunna buffra till sig styrka som emotionellt stöd ger. Omställningsprogrammets funktion för individen i relation till Karaseks krav och kontrollmodell innebär enligt vårt resultat också att individen har inflytande över sin egen handlingsplan (Karasek, Theorell, 1990). Petra uttrycker att hon genom diskussioner med jobbcoachen arbetat fram sin handlingsplan. Men samarbetet ger även individen möjligheten att komma fram till vad den vill göra med sin karriär. Vår tolkning är att omställningsprogrammet inte ställer några direkta krav på individen i den här fasen utan fungerar mer som en stödfunktion till individens egen utveckling. Hanna uttrycker att omställningsprogrammet inte har några krav utan hjälper henne att finna det hon vill göra. Vårt resultat visar också att individerna inte ges utrymme att påverka sin handlingsplan hos Arbetsförmedlingen och att kraven ser annorlunda ut. Petra säger i intervjun ”De vill bara att man ska komma på

deras möten, gör man inte det blir man avstängd”, och Hanna uttryckte att

Arbetsförmedlingen vill att hon ska ta arbeten hon inte vill ha. För att skapa en balans krävs att individen innehar krav på att prestera men även att kunna påverka hur saker

och ting ska göras (Eriksson, Larsson, 2009).Utifrån krav- och kontroll modellen förstår vi att omställningsprogrammet skapar en balans mellan krav och kontroll mellan individen och Arbetsförmedlingen. Resultatet visar även att individerna i

omställningsprogrammet får hjälp med underlag till Arbetsförmedlingen och att omställningsprogrammet upplevs mer personligt. Petra berättar att hon fick känslan av att de brydde sig och att hon blev sedd. Sanna beskriver mötet med Arbetsförmedlingen som att hon ”bara ville gå och dränka sig” men även känslan av att bli en i mängden. De kunskaper och stöd individerna får ta del av, gör att omställningsprogrammet fungerar enligt vår tolkning som en buffertfunktion.Genom buffertfunktionen kan informanterna enligt vår tolkning av Karaseks teori, ta med sig insamlade kunskaper i kommande situationer. Som enligt vår tolkning är mötet med Arbetsförmedlingen (Karasek, Theorell, 1990).

6.4 Nyorienteringsfasen

Nyorienteringsfasen är den sista fasen i den traumatiska krisen där individen blickar

framåt och lever med det som hänt (Cullberg, 2006). Vår tolkning utifrån Karaseks teori om att buffra, är att individen i denna fas har fått ta del av tillräckligt med stöd och kunskap från omställningsprogrammet för att klara sig på egen hand (Karasek, Theorell, 1990). Malin berättade i resultatet att hon förmodligen fått sitt nuvarande arbete utan omställningsprogrammet. Men hon säger också att det skulle blivit svårare eftersom företaget ville ha in ett CV vilket omställningsprogrammet hjälpte till med.

Omställningsprogrammets funktion i denna fas är enligt vår tolkning att individen har tillräckligt med kompetens för att gå vidare på egen hand och kan därmed lämna programmet.

Sammanfattning

Första mötet med omställningsprogrammet sker i chockfasen som för individen är kopplat till kaos. Omställningsprogrammets funktion i chockfasen är att stödja individen i krissituationen. Reaktionsfasen innebär att omställningsprogrammets funktion är att individen får stöd och möjlighet att prata om sin situation för att kunna acceptera det

samma mål som omställningsprogrammet men att skillnader finns bland annat i det sociala stödet. Omställningsprogrammets funktion i bearbetningsfasen tillgodoser arbetets betydelse i vardagen för individen då den bland annat får rutiner över sin vardag. Omställningsprogrammet har även en funktion att motivera och handleda individen i strävan mot ett nytt arbete. Omställningsprogrammet skapar en balans mellan Arbetsförmedlingen och individen. I nyorienteringsfasen har individen fått tillräckligt med kunskap och stöttning för att klara sig på egen hand. Detta gör att omställningsprogrammets funktion i denna fas blir att släppa taget om individen.

7. Diskussion

Vår avslutande diskussion belyser omställningsprogrammets funktioner för individen efter uppsägning. Avsnittet för också fram en diskussion kring resultat från vår undersökning som visats sig ha mest betydelse för den enskilde individen med återkoppling till tidigare forskning. Kapitlet avslutas med våra slutsatser, förslag till vidare forskning och en metoddiskussion.

7.1

Medverkan i omställningsprogram

Vår undersökning visar att valet att medverka i ett omställningsprogram ses av våra informanter som en självklarhet. Det framhölls av informanterna att det var viktigt för dem att få hjälp och stöd i sitt arbetssökande men även att hjälpen var gratis gjorde valet att medverka enkelt. Informanterna upplevde att valet att medverka var ett eget val och att de inte blev påverkade i det beslutet. Det framkommer även i Antestens studie att deltagarna valde att medverka i ett omställningsprogram på grund av det var ett

gratiserbjudande som de kunde gynnas av.Benson tar upp i sin studie att medverka i ett omställningsprogram inte är ett fritt val då individen inte valt att bli arbetslös. Benson menar att det fria valet kan ses som att följa strömmen eller i många fall tvingande. Bensons slutsatser visar på en motsägelse gentemot vad vårt resultat visar. Vi

sympatiserar med Bensons slutsatser och ställer oss frågande till om självklarhet kan ses som ett aktivt val att medverka i ett omställningsprogram. Vi upplever att den

stressande situation den enskilde individen utsätts för påverkar valet. Informanterna i vår studie har aldrig tidigare varit i denna situation och som vi ser det skapar situationen att individen greppar varje halmstrå såsom hjälp och stöd som erbjuds. Vi återanknyter till inledningen som belyste Arbetsförmedlingens låga förtroende från de arbetslösa som vi tror är en påverkansfaktor i valet att medverka i ett omställningsprogram. I denna

pressade situationen ser vi även att individen lätt kan påverkas av andra som väljer att medverka. Men då valet att medverka är ett enskilt val gör det att individen ser det som ett eget val och är inte medveten om påverkansfaktorerna.

7.2

Information

I vår bakgrund framhåller Trygghetsfonden TSL att första mötet med individen ska innehålla information kring omställningens innehåll samt vilka krav som ställs på individen. Vårt resultat visar att informanterna inte har några förväntningar på omställningsprogrammet. Vidare visar resultatet att informanterna fick otillräcklig informationen kring omställningsprogrammets innehåll.Denna bristfälliga information gör att individerna inte vet vad de kan förvänta sig av omställningsprogrammets funktion eller vilka krav som ställs på dem. Vårt resultat visar på att Trygghetsfonden TSL:s krav på informationsupplägget brister i praktiken. Vi anser att den stressade situationen individen befinner sig i gör att det kan vara svårt att ta tills sig information som även Antesten styrker i sin studie. Deltagarna i Antestens studie ger förslaget att informationen kring omställningsprogrammet ska komma vid ett senare tillfälle än vid första mötet. Vårt resultat visar att informanterna är nöjda med det de fått uppleva i omställningsprogrammet men vi drar även paralleller kring det dilemmat att de saknar information och förväntningar. Vilket gör att vi ställer oss frågande hur individen kan vara nöjd då de inte vet vad omställningsprogrammet innebär vilket leder till att individen inte ställer krav.

7.3

Socialt stöd

Inledningsvis tog vi upp att Arbetsförmedlingen fungerar mer som en kontrollfunktion och att arbetslösa upplever en brist på stöd och hjälp. Mötet med Arbetsförmedlingen framförs i vårt resultat att individen får känslan av att försvinna in i mängden och känslan av att vara misslyckad och oduglig. Detta gör att vi ser

omställningsprogrammets stöd för den enskilda individen som en viktig funktion i vägen mot ett nytt arbete. Vi ser i vår studie att omställningsprogrammet arbetar utifrån individens behov men har även en funktion som stödjande och ställer inga direkta krav. Vårt resultat visar att det mest betydelsefulla för individen var det sociala stödet som

beskrivs av informanterna är det personliga mötet och engagemanget kring individens mående. Att bry sig om individen återser vi i Antestens studie som också belyser detta perspektiv.Informanterna i vår studie trycker på vikten av att prata med någon

utomstående vilket har gjort det lättare för dem att hantera arbetslösheten. Bensons studie visar på att målet med att finna nytt arbete ofta får ta en annan väg då personalen möter individer i kris. Benson menar att processen startar med att återuppbygga

deltagarens självkänsla och självförtroende. Det omnämns av en informant i vårt resultat att det sociala stödets betydelse gjorde att hon blev "mer människa".

7.4

Kompetensutveckling

Det framkommer i vårt resultat att programmet bidrar med lite pengar vilket gör att informanterna inte kan vidareutveckla sin kompetens då de flesta utbildningar är dyra. I inledningen tar vi upp att i dagens samhälle måste människan vara flexibel och ta ansvar över sin egen karriär. Vi anser att det är viktigt att individen är flexibel på dagens arbetsmarknad och genom att acceptera att efterfrågan är låg på sin kompetens tar individen eget ansvar genom att utbilda sig och därigenom skaffa sig en ny karriär. Ahlstrand studerar Norrköping och Linköpings personalomställningar varav Linköping mer fokuserade på utbildning. Deltagarna i karriär- och utvecklingsprogrammet fick chansen till att vidareutbilda sig via högskola men även inom bristyrken samt förbättra språkkunskaper.

Vidare visar vårt resultat att direktkontakt med arbetslivet efterfrågas men även en möjlighet att få ta del av mässor. Ahlstrand tar upp att omställningsprogrammet

varvades med praktik vilket vidareutvecklades i Linköping där deltagarna fick möjlighet till ”prova-på-jobb”. Ahlstrand beskriver ”prova-på-jobb” som en chans för individen att testa ett nytt yrke. Vi anser att då nätverket är en stor källa till att finna nytt arbete är det därför viktigt för individen att komma ut i arbetslivet och marknadsföra sig själv. Men vi ser även att praktik kan väcka tankar till vidareutbildning.

Första slutsats: Vi anser att den krissituationen som individen befinner sig i under

uppsägningstiden gör att informationen kring omställningsprogrammets funktion behövs ges mer än en gång. Detta menar vi är en förutsättning för att individen ska kunna bearbeta information och göra ett aktivt val om de vill delta i ett

informationen även en bredare kunskap om vad individen kan förvänta sig i

omställningsprogrammet. Vi anser att tydligare ramar skapar bättre förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete mellan båda parterna.

Andra slutsatsen: Vårt resultat har visat på att socialt stöd är en viktig funktion för att

individen ska kunna hantera arbetslösheten. Arbetsförmedlingens brist på stöd gör att de kan ta lärdom av omställningsprogrammets bemötande av individer i kris som ger en bättre möjlighet till självläkning. Vi anser att för Arbetsförmedlingens förtroende ska bli bättre måste kontrollfunktionen minska och att deras sociala stöd till de arbetslösa öka.

Tredje slutsatsen: Vi kan se fördelar med programupplägget i Norrköping och

Linköping som Ahlstrand tar upp vilket vi anser kan vidareutvecklas inom

Trygghetsfondens TSL:s verksamhet. Genom att satsa på utbildning och praktik tror vi att det kan öka individens möjlighet på arbetsmarknaden, då individen skaffar sig en bredare kompetens och breddar sitt nätverk. Vi bedömer även att det skapar en snabbare och mer framgångsrik omställning för individen.

Förslag på vidare forskning: Vi tycker att det hade varit intressant att ur ett

jobbcoachperspektiv undersöka omställningsprogrammets funktion för individen. Detta perspektiv ger också möjlighet att lättare finna informanter då problematiken med sekretessen försvinner. Ett jämförande perspektiv mellan jobbcoachernas arbetssätt på olika omställningsföretag vore intressant att ta del av då vi har förstått det som att detta skiljer sig åt. Det vore även intressant att studera det sociala stödet i ett jämförande perspektiv mellan Arbetsförmedlingen och omställningsprogrammet.

7.5

Metoddiskussion

Vi valde att använda oss av kvalitativ metod för att ta del av deltagarnas upplevelser kring omställningsprogrammets funktion. Vi vill framhålla att vårt resultat inte är en generell studie av upplevelser kring omställningsprogrammets funktioner utan gäller endast för de informanter som är kopplade till vår studie. Vårt urval byggde på deltagare som varit i omställningsprogrammet i minst en månad vilket vi i efterhand upplever var viktigt för att de på så sätt hunnit ta del av programmet. Införskaffande av informanter skedde genom att vi skickade ut informationsformulär till omställningsföretag vilka sedan tillfrågade deltagare i deras program. Anledningen till detta tillvägagångssätt var på grund av den sekretessen mellan omställningsföretagen och deltagarna vilket gjorde