Sjuksköterskors uppfattning av användandet av standardvårdplaner

Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKORS

UPPFATTNING OM

ANVÄNDANDET AV

STANDARDVÅRDPLANER

EN ENKÄTUNDERSÖKNING

PERNILLA KÄLLBERG

MARIANNE LOURENCO CALLING

Examensarbete i omvårdnad Malmö Högskola

Nivå 61-90 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

SJUKSKÖTERSKORS

UPPFATTNING OM

ANVÄNDANDET AV

STANDARDVÅRDPLANER

EN ENKÄTUNDERSÖKNING

PERNILLA KÄLLBERG

MARIANNE LOURENCO CALLING

Källberg P, Lourenco Calling M. En kvalitativ enkätundersökning/fältstudie om sjuksköterskors inställning till användandet av Standardvårdplaner(SVP).

Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Avdelningen för Omvårdnad, 2009.

Syftet med denna empiriska enkätstudie var att ta reda på sjuksköterskors inställning till användandet av standardvårdplaner (SVP), avseende

användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett arbetsredskap och införandet av SVP.

35 sjuksköterskor på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige blev tillfrågade att delta i studien och 17 bestämde sig för att deltaga.Till slut delades det

analyserade materialet in i fyra kategorier, med samma namn som nämns i syftet, användarvänlighet, kvalitetssäkerhet, dokumentation, SVP som ett

arbetsredskap/införandet av SVP. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog i studien hade en positiv helhetsbild av SVP:n, men de flesta tyckte att den behövde vidareutvecklas för att få bättre struktur, då den ibland skapar mer arbete istället för att vara ett hjälpredskap.

Nyckelord: arbetsredskap, dokumentation, enkätstudie, kvalitet, sjuksköterskors inställning, standardvårdplan.

SJUKSKÖTERSKORS

UPPFATTNING OM

ANVÄNDANDET AV

STANDARDVÅRDPLANER

A SURVEY STUDY

PERNILLA KÄLLBERG

MARIANNE LOURENCO CALLING

Källberg P, Lourenco Calling M. A qualitative/quantitative survey study about nurse´s attitude to the application of Standardized Care Plan (SCP).

Degree project, 15 credit Points. Malmö University. Faculty of Healh and Society, Department of nursing, 2009.

The aim of this quantitative survey study was to examine nurse´s attitudes to the application of Standardized Care Plans (SCP), regarding their usability, quality assurance, documentation, SCP as a tool and the process of introducing a SCP. 35 nurses who worked in a hospital in south Sweden were asked to participate and 17 nurses were the actual number of nurses who participated in the study. Finally the result was sorted into the four main themes, as numbered before; usability, quality assurance, documentation, SCP as a tool /the process of introducing a SCP. The majority of nurses have an all together positive attitude towards

Standardized Care Plans but some of them are of the opinion that it needs further development for better structure, though it is sometimes considered as a workload instead of a help.

Keywords: documentation, nurse´s attitude, Standardized Care Plan, survey study, tool, quality.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING………..6

BAKGRUND………..6

Omvårdnad………6

Standardvårdplanens uppkomst………7

Standardvårdplan som begrepp……….8

Standardvårdplans innehåll………...8

Fördelar……….9

Nackdelar………..9

Tidigare forskning ………...9

Lagar och styrdokument………..10

SYFTE ……….………11 METOD………12 Studiedesign………12 Urval………13 Datainsamlingsmetod………..13 Databearbetning………...13 ETISKA ÖVERVÄGANDEN………..13 Informationskravet………...14 Samtyckekravet………14 Konfidentialitetskravet……….14 Nyttjandekravet………14 RESULTAT………...15 Demografi………15 Användarvänlighet………...15 Dokumentation……….16 Kvalitetssäkerhet………..17

Standarsvårdplan som arbetsredskap………....18

Processen med att införa standardvårdplan………..19

Totala intrycket av standardvårdplan………21

DISKUSSION……….21 Metodiskussion………..21 Design………....21 Datainsamlingsmetod………..22 Urval………...22 Bortfall………...23 Databearbetning………..24 Resultatdiskussion………..24

Användarvänlighet och dokumentation………...24

SVP som arbetsredskap………26

SLUTSATS………27 REFERENSER………..28 BILAGOR………..30

INLEDNING

Som studenter på sjuksköterskeprogrammets tredje och sista år har vi många funderingar kring vår framtida yrkesroll och vad denna innebär. Vi kommer antagligen mycket snart att själv få erfara hur vården kring en patient planeras och vi tog oss an detta arbete då det i högsta grad är intressant för oss att veta mer kring standardvårdplanens(SVP) uppkomst. Som nyutbildade sjuksköterskor blir standardvårdplanen ett av våra redskap och hjälpmedel. Förhoppningsvis kommer vi med vår fördjupade kunskap i området, hjälpa till att göra SVP till just ett hjälpmedel istället för något nödvändigt ont.

Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning få reda på hur sjuksköterskan, på avdelningar där SVP använts men ännu ej utvärderats, ställer sig till användandet av denna. Tanken med en SVP är att de skall underlätta sjuksköterskans arbete, kvalitetssäkra vården och ge en kortare vårdtid, ge mer patientnära tid samt skapa en homogen dokumentation (Forsberg, Edlund 2003).

BAKGRUND

Under detta avsnitt tas begreppet omvårdnad upp. Här behandlas även

standardvårdplanens uppkomst, begrepp och innehåll. Standardvårdplan kommer hädanefter i arbetet att benämnas som dess förkortning, nämligen SVP. Vidare nämns kända fördelar och nackdelar eller risker med en SVP. Sedan berörs tidigare forskning på ämnet och till sist relevanta lagar och styrdokument.

Omvårdnad

Det finns inte en definition om vad omvårdnad är, utan flera olika. Från att ha varit ett göromål som inte behövde någon utbildning för att utföra, till att nu vara en vetenskaplig disciplin vid universitet och högskolor. Grunden för omvårdnad är dock densamma, dvs. samhällets och enskilda individers behov av kompetent hjälp, vård och omsorg i situationer med sviktande hälsa eller sjukdom (Jahren Kristoffersen 1998).

I Nationalencyklopedin(Omvårdnad, Nätupplagan 2005) definieras begreppet omvårdnad som att vårda någon, vanligtvis kroppsligt, under en längre tid. Omvårdnad omfattar de åtgärder som man vidtar, inom ramen för vård och hälsa, för att upprätthålla eller uppnå optimal hälsa och livskvalitet, eller ge stöd inför döden. Omvårdnaden inriktas mot de olika behov och problem som individen kan ha och som kan vara av såväl sociokulturell, fysiologisk och andlig karaktär och ska alltid präglas av en helhetssyn på individen. Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson definierar begreppet omvårdnad enligt följande och är en översättning av originalet från Textbook of the Principles and Practise of Nursing;

”Att hjälpa en individ, sjuk eller frisk, att utföra sådana åtgärder som leder till hälsa eller tillfrisknande (eller fridfull död); åtgärder individen själv skulle utföra om han hade egen kraft, vilja och kunskap. Det är också hennes uppgift att hjälpa individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende” (Henderson, 1991, s 55).

Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och utförs av all personal inom hälso- och sjukvården men även av andra grupper, t ex anhöriga. Specifik omvårdnad kräver specialistkunskaper vid särskilda sjukdomstillstånd, t ex vid trauman eller vid svårartad cancer.

Omvårdnad är sjuksköterskan ansvarsområde. Sjuksköterskan har fyra stycken grundläggande ansvarsområde:

- Förebygga sjukdom - Främja hälsa - Återställa hälsa - Lindra lidande

Sjuksköterskan måste ha en medicinsk kunskap som innefattar både patofysiologi och veta vilka medicinska behandlingar som finns. För att ge en god omvårdnad så måste sjuksköterskans arbete grunda sig på vetenskapligt och beprövad erfarenhet. Med beprövad erfarenhet menas den samlade professionens egna arbete. Patienten skall sättas i fokus och sjuksköterskan skall med sin kunskap förmedla till patienten om dess sjukdom samt behandlingsalternativ, så att patienten får den kunskap som den behöver veta (LYHS 1998:531).

Sjuksköterskan skall även kunna sätta sig in i patientens situation och hur den upplever sin situation och sjukdom för att bättre kunna lindra besvär eller lidande. (Almås, H 2002).

Idag forskas det mycket kring omvårdnad och hur den skall förbättras. Det är sjuksköterskans uppgift att vetenskapligt söka informationen för att kunna hålla så hög standard som möjligt för bästa möjliga omvårdnad. Finns inte vetenskaplig forskning så måste man kunna förlita sig på den beprövade erfarenheten, klinisk bedömningsfråga och olika behandlingstraditioner(SBU 1996).

Standardvårdplanens uppkomst

Fram till 1985 så var det läkarens skyldighet att föra journal på patienterna. 1985 ändrades Patientjournallagen( 1985: 562) och ställde då krav på att sjuksköterskan också skulle föra journal på sina patienter. 1990 förtydligade Socialstyrelsen Patientjournallagen, vilket ledde till ett intensivt arbete för alla sjuksköterskor över hela landet. På en kirurgavdelning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg gjordes strukturella förändringar i verksamheten. Endast läkare och sjuksköterskor skulle arbeta närmast patienten och på så sätt få en

kompetenshöjning på vårdavdelningar och operationsenheter. Syftet med att höja kompetensen, var att detta delvis skulle leda till en förbättrad

patientdokumentation. Sjuksköterskan som nu hade hand om färre patienter skulle kunna lära känna patienten bättre och då ha bättre förutsättningar för att kunna planera omvårdnaden på ett bra sätt och med ett helhetsperspektiv. Med helhetsperspektiv menas då: behov, problem, åtgärder samt att man tittade på människan som en fysisk, psykisk, social och andlig varelse. Läkarens uppgift var då att skriva en epikris men kunskapen om patientens påfrestningar under

vårdtiden blev aldrig dokumenterade. Avdelningen tog tag i detta och skapade då en omvårdnadsepikris. Detta var ett steg i riktning mot det vi idag kallar för standardvårdplaner (Forsberg, Edlund 2003).

Då SVP ännu inte var utvecklat så var det väldigt diffust hur en omvårdnadsplan för en patient kunde se ut. Olika försök gjordes för att hitta ett gemensamt språk

till sjuksköterskans dokumentation. Med den muntliga rapporten missades inte sällan viktiga uppgifter och användandet av blyertspenna då man skrev

anteckningar gjorde det möjligt att radera bort gammal information och ersätta med ny. På så sätt kunde väsentlig information försvinna och ej heller spåras. 1993 var året då VIPS-modellen togs fram och meningen var att använda den som en mall för hur man systematisk och strukturerat dokumenterar omvårdnaden av en patient. VIPS, av välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet, hjälper

sjukvårdspersonal med sökord eller rubriker på tre nivåer för att föra anteckningar om patientens omvårdnad i patientjournalen. Finns det en gemensam mall som skall följas av alla så talar alla ett och samma språk (Forsberg, Edlund 2003). Vid tidpunkten då VIPS-modellen började användas arbetade sjuksköterskor och läkare med att skriva anamnes, status och epikris men själva

omvårdnadsplaneringen saknades och inga uppsatta mål eller planerade åtgärder fanns för patienten. Många klagade på att det inte fanns tid att skriva en

omvårdnadsplan men att det skulle behövas. Idén om en SVP växte fram då man försökte minimera tiden för administrativa arbetsuppgifter och att lägga mer tid till patienterna. Det eftersträvades ett gemensamt språk för sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal(a a).

Socialstyrelsen har nyligen detta år (2009), i samarbete med Sveriges kommuner och Landsting, svensk sjuksköterskeförening med flera, arrangerat en konferens för verksamma inom vård och omsorg för att ta upp vikten av ett nationellt fackspråk för säkrare informationshantering.(Socialstyrelsen 2009).

Standardvårdplan som begrepp

Begreppet Standardvårdplan är ett relativt nytt ord för hälso och sjukvården. Ordet SVP kommer från amerikansk engelska och heter Standardized Care Plan och som synonymer finns Care Pathways och Care Guidelines. Inom hälso och sjukvården är sedan tidigare använt en Individuell vårdplan (IVP). En IVP skall skapa en trygghet för patienten och även underlätta omvårdnadsarbetet för

vårdpersonalen. IVP:n ska innehålla de sociala och medicinska insatser som getts eller planeras att ges. Om patienten behöver rehabilitering eller hjälpmedel så skall detta nämnas i IVP (www.skane.se). Medan en IVP är unik för varje patient, är en SVP homogen för varje enskild diagnos (Forsberg, Edlund 2003). Då man använder sig utav en SVP blir detta en IVP i det ögonblick som den får en patients namn (Socialstyrelsen 2009). Det är vanligt att multisjuka och äldre patienter har en IVP då dessa ofta inte faller under endast en diagnos och kräver därmed en mer komplex vårdplanering (Hansson,1996).

Standarsvårdplanens innehåll

En SVP följer omvårdnadsprocessen och innehåller följande delar;

omvårdnadsdiagnos, omvårdnadsmål, omvårdnadsåtgärder samt utrymme för utvärdering. Omvårdnadsprocessen skall hjälpa sjuksköterskan i det dagliga arbetet för att ta fram mål och delmål för patientens behandling. SVP är alltså en sorts mall som ska följas i vårdplaneringen av patienter med samma medicinska diagnoser eller som underlag för olika behandlingar och undersökningar

(Socialstyrelsen, 2006). SVP skall baseras på en aktuell evidensbaserad

kunskapsöversikt. Evidensbaserad kunskap är fakta från vetenskapliga studier. En sådan översikt skall ge stöd för den planerade vården. Alltså är en SVP både en kunskapsöversikt och en journalhandling.

En SVP ska tydligt ange:

- beskrivning av vilken/vilket problem/diagnos, undersökning eller behandling

den avser

- mål för beskrivna åtgärder

- vilka åtgärder som ska genomföras och när detta skall ske

- tidpunkt för när den upprättats

Kunskapsöversikten ska innehålla en aktuell sammanställning av vetenskapliga fakta för aktuellt problemområde, undersökning eller behandling och därutöver innehålla:

- tydliga referenser - författare till översikten

- datum för framtagande av kunskapsöversikten(a a)

Fördelar

I en väl utvecklad SVP så minskar risken för ”dubbeldokumentation”, d v s att samma information dokumenteras i patientens journal, men av olika

yrkeskategorier, då man följer särskilda riktlinjer istället för lösa daganteckningar, vilket skapar en ökad trygghet hos vårdpersonalen.

Därför hjälper SVP till att öka vårdkvaliteten och ge mer utrymme för patientnära tid (a a).

SVP är tänkt att underlätta arbetet och introduktionen för nyanställda och

studerande. Processen med att ta fram en SVP är ett sätt att arbeta för att förbättra vården och att erfarna sjuksköterskors kunskap dokumenteras och tillvaratas. En SVP skall följa lagen och ge en vägledning när det gäller krav på

dokumentationen. En av de tänkta fördelarna med en SVP är att med dess hjälp skapa mer patientnära tid genom att den minskar det vanliga

dokumentationsskrivandet (Forsberg, Edlund 2003).

Enligt en undersökning gjord av socialstyrelsen 1999, ägnar sjuksköterskor 7,2 timmar per vecka till att dokumentera.(Westling U, 2005). Vidare skall SVP underlätta vid skiftbyte, då en annan person lättare kan sätta sig in i hur långt patienten kommit i vårdplanen och på sikt skall då tidsåtgången för muntlig rapportering minska. För att uppnå dessa effekter så krävs det givetvis att SVP utvärderas och uppdateras regelbundet ( Forsberg, Edlund 2003).

Nackdelar

Det finns vissa risker och svårigheter med att arbeta med en SVP. Det krävs att samtliga sjuksköterskor använder SVP och följer dess punkter, annars är det omöjligt för nästa sjuksköterska att ta vid. En annan risk med att använda en SVP är att den inte skapar utrymme för reflektion och eftertanke. Vården kan bli för rutinmässig och risken finns att man inte upptäcker om en patient är i behov av en IVP. Då det finns en medvetenhet om dessa risker kan de minimeras och kanske elimineras(a a).

Tidigare forskning

Då SVP är relativt nytt inom hälso- och sjukvården finns det inte mycket forskning gjord på ämnet och den som finns är ganska ny .

Fogelberg och Wadenstam (2008) undersöker sjuksköterskors synpunkter på användandet av SVP i datoriserat journalsystem och i resultatet fann man att

majoriteten av sjuksköterskorna var av den uppfattning att SVP var ett hjälpmedel för att kunna ge en homogen kvalitet på vården till samtliga patienter . Däremot fanns det delade meningar om användandet av SVP ökade risken att inte upptäcka patienternas individuella problem. Majoriteten av sjuksköterskorna som deltog svarade dock att genom att arbeta med SVP minskade man tiden för

dokumentation.

Även i annan studie (Ting-Ting Lee, Pi-Chen Chang 2003) tar man upp problemet med pappersarbetet som SVP innebär, resulterar i att sjuksköterskorna får mindre patientnära tid. Studiens resultat visade genom att följa en SVP så kunde de uppleva att det var så mycket pappersarbete som skulle göras och följas, att patienterna blev ignorerade. ”Paperwork Oriented and not patient Centred” var ett uttryck som användes. Sjuksköterskorna upplevde att arbeta med en SVP kändes som ett dubbelarbete. Studien är i och för sig gjord på sjuksköterskor som använt SVP i pappersform, vilket i sig skapar mer pappersarbete då de skrivs manuellt. Förutom att det var tidskrävande så upplevde sjuksköterskorna att de fick tänka på vilka ord de skulle använda och hur de skulle uttrycka sig. Dock tyckte man att det fanns fördelar ändå, t ex att genom att följa de punkter som finns i SVP:n och så behövde man ej tolka någon annans uppfattning om vad de tyckte. De upplevde att dokumentationen kring en patient blev mer objektiv och att det var lättare att följa och se var i SVP:n patienten befann sig(a a).

Andra fördelar med användandet av SVP som Jones (1999) tar upp, är kortare behandlingstid, förbättrad klinisk information och att det är ett arbetsredskap för fortsatt förbättring av vårdkvaliteten. Noterade nackdelar i samma studie var en försämrad individualiserad omvårdnad och ett alltför mekaniskt synsätt på sjukdomars fortskridning.

I en studie gjord i England, av De Luc (2000), fann man att användandet av SVP motiverade till snabbare åtgärder, förbättrade kontinuiteten och den

tvärvetenskapliga kommunikationen. I samma studie, De Luc (2000), påpekade man det negativa som kan uppkomma med användandet av SVP, såsom

utvecklingskostnader och risken för ofullständig dokumentation. I en fältstudie gjord i San Franscisco har Vizoso m fl (2008) undersökt

sjuksköterskors inställning till om en SVP hjälper dem i omvårdnadsarbetet och om SVP:n var tillräckligt individanpassad för att omvårdnaden skulle bli optimal. Majoriteten svarade att så var fallet. Dessutom upplevde de att de inte behövde skriva och dokumentera lika mycket som de gjorde innan de använde sig utav en SVP.

Lagar och styrdokument

Omvårdnadsarbetet och dess betydelse anges i flera styrande eller rådgivande dokument för sjuksköterskeutbildningarna och för den dagliga yrkesutövningen i hälso- och sjukvården och omsorgsarbetet. Sådana styrande dokument är bland annat Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om yrkesverksamhet (1998:531) på hälso- och sjukvårdens område, Förordningen om yrkesverksamhet i hälso- och sjukvården, Socialstyrelsens rekommendation, ICN: koder för sjuksköterskor samt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Sedan 1985 är alla legitimerade sjuksköterskor skyldiga enligt lag att föra

det föras en journal för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter. I patientjournalen skall relevant information framgå, så som orsak till vård/behandling, omvårdnadsdiagnos samt genomförda och planerade åtgärder(a a). Fram till mitten av 2008 fanns det en rådgivande lag som påtalade att det är sjuksköterskans ansvar att se till att omvårdnaden planeras, utförs och utvärderas (SOSFS 1993:17). Denna upphävdes dock då Socialstyrelsen har ambitionen att minska råd och anvisningar generellt.

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2005:12) om patientsäkerhet och kvalitet uppges det att vården skall vara säker, kunskapsbaserad och

ändamålsenlig, likaså patientfokuserad, effektiv och jämlik.

En SVP skall följa de författningar och lagar som finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kvalitetssystem i hälso- och sjukvård. I Patientjournallagen är sjuksköterskan skyldig att föra patientjournal

anteckningar som är väsentlig för vården. SVP blir en del i Patientjournallagen. Journalen är ett arbetsredskap som ger en vägledning om patientens nuvarande situation. I Hälso- och sjukvårdslagen anges det att vården skall vara av god kvalitet. En SVP bygger på en genomtänkt omvårdnadsdiagnos och åtgärd som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet som skapar en god trygghet och kvalité för patienten. Kvalitet och säkerhet är av stor betydelse. Patienten och deras anhöriga skall känna att de tas om hand med omtanke och respekt och att deras värdighet och integritet respekteras och att information och delaktighet är av stor vikt. Med andra ord kan man uttrycka att en SVP är ett bra kvalitetssystem (Forsberg, Edlund 2003).

Även i ICN:s koder för sjuksköterskor vägleds sjuksköterskan i sin yrkesutövning att utarbeta standarder för omvårdnad och en arbetsmiljö som främjar säkerhet och vårdkvalitet (ICN, 2009).

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors attityd till användandet av SVP avseende användarvänlighet, dokumentation, kvalitetssäkerhet, SVP som arbetsredskap samt införandet av SVP, på två avdelningar på ett

universitetssjukhus i Sverige där de används men ännu ej utvärderats.

Med studiens resultat vill vi också kunna få mer kunskap om SVP har använts på det sätt som det är tänkt, d v s som ett redskap som effektiviserar

omvårdnadsarbetet och ger mer patientnära tid. Meningen är att sjuksköterskan, genom att följa stegen i en SVP, skall få en mer övergriplig bild av var patienten befinner sig i omvårdnadsprocessen och på så sätt undvika att åtgärder upprepas, dubbeldokumentation och andra eventuella missuppfattningar som kan

förekomma i omvårdnaden av en patient. Användandet av SVP skall på så sätt förändra omvårdnadsarbetet i en positiv riktning och därmed göra omvårdnaden mer kvalitetssäker (Forsberg, Edlund 2003).

METOD

Metoden som används i denna empiriska studie är enkätstudie. Informationen som ligger till underlag för studien framkommer genom besvarande av frågor och därför benämns studiens deltagare respondenter.

Ordet enkät kommer från franskan enquete och betyder rundfråga. Det finns gruppenkäter och postenkäter. Gruppenkäter används då flera personer är samlade och enkäten finns tillgänglig för alla och det är vad vi kommer att använda oss utav. Att använda sig utav enkäter är oftast mindre tidskrävande än intervjuer (Trost 2001). Utformningen bör vara så att de olika svaren utesluter varandra, för att undvika tolkningssvårigheter vid analysen. Med bundna, slutna svar har man möjlighet att bearbeta svaren statistiskt. När svaren sammanställs kvantitativt skall alltid svarsfrekvensen och bortfallets storlek fastställas och redovisas. Det kan handla om enkätbortfall och interna bortfall. En enkät med låg svarsfrekvens, under 70%, är i de flesta fall inte någon mening att bearbeta statistiskt även om den ändå kan vara användbar (Ejvegård R, 2009). Det är bortfallsanalysen som får avgöra om och hur enkäten kan användas.

Enkäten som använts i denna studie är framtagen av Ania Willman (Docent), Christine Wann-Hansson (klinisk lektor), Eva Granvik (projektledare) och Kathe Carlsson (projektledare).

Då studien är ett beställningsarbete fanns det från början en kontaktperson på de utvalda avdelningarna. Kontakt skapades med denna person och i samråd med henne bestämdes tid och plats då det fanns möjlighet att informera de

sjuksköterskor som skulle bli tillfrågade om att delta i studien. Sjuksköterskorna fick en kort presentation och information om studien i samband med ett besök på respektive avdelning, då de som var närvarande hade möjlighet att ställa frågor. Det var tänkt att enkäten skulle vara tillgänglig för samtliga sjuksköterskor som är anställda på de berörda avdelningarna och att samtliga skulle få en enkät i sina postfack samma dag som informationen gavs. Enligt uppgifter från

kontaktpersonen på avdelningen så rörde det sig om minst trettio sjuksköterskor. Respondenterna blev visade var svarslådorna fanns och uppmanades att lämna in sina svar så fort de hade möjlighet och att vi sen skulle hämta in lådorna efter ungefär 10 -14 dagar. Påminnelse via e-post skickade ut till samtliga, då vi fick information om att detta var ett bra sätt att få kontakt med tänkta respondenter. Det var tydligen via just e-post de fick information från avdelningschefen och därför hade de för vana att använda den dagligen, eller i alla fall de dagar då de var i tjänst. Utöver påminnelse via e-post så befann vi oss på avdelningen ett par gånger och kunde påminna de sköterskor som jobbade just de dagar. Vi upptäckte att vi efter ca 10 dagar inte hade fått in mer än ett par enkäter och vi gjorde då ett nytt försök att vid ett skiftbyte informera om vår studie och hur viktigt det vara att så många som möjligt kunde delta.

Studiedesign

Enkäten består totalt av 32 frågor som är indelade i 7 olika kategorier. De flesta frågor är s k attitydfrågor, där exempelvis svaret ”ofta” för en person betyder ett

par ggr i veckan medan det för en annan person skulle betyda sällan. Det hänger helt enkelt på den enskildes referensram (Trost, 2001).

Fråga 1-7 är demografiska frågor som identifierar deltagarens bakgrund samt erfarenhet. I dessa svarsalternativ förekommer både nominalskala och

intervallskala. Fråga 8-12 handlar om användarvänlighet, där man undersöker huruvida SVP är ett hjälpmedel för sjukvårdspersonal eller inte. Fråga 13-15 handlar om dokumentation och där vill man bl.a. få fram om personalen tycker att SVP underlättar dokumentationen. Fråga 16-21 handlar om kvalitetssäkerhet, fråga 22-24 om SVP som arbetsredskap och fråga 25-30 handlar om processen med att införa SVP. De sista frågorna i enkäten, fråga 31-32 , handlar om det totala intrycket. Dessutom har det i slutet av enkäten lämnats utrymme för

synpunkter och kommenterar, och här kan deltagaren själv bestämma om han/hon vill skriva något och då också bestämma vad han eller hon vill ta upp. I resultatet är det dessa synpunkter som eventuellt kan ge underlag till en kvalitativ analys. Då man i en studie använder sig utav både kvalitativ och kvantitativ forskning så har båda tillvägagångssätt lika stor betydelse för resultatet(a a).

Urval

Inklusionskriteriet som skulle uppfyllas var att de tillfrågade skulle vara legitimerade sjuksköterskor, verksamma på en av de två medicinavdelningarna där studien skulle genomföras. Totalt blev 35 sjuksköterskor tillfrågade att delta i studien. 17 artiklar samlades in totalt och detta gav en svarsfrekvens på 48,6%.

Datainsamling

Datan för undersökningen samlas in genom enkäterna.

Databearbetning

Insamlad data överfördes till dataprogrammet SPSS (Statistical Packages for Social Sciences) som sammanställde datan kvantitativt. Med denna hjälp presenteras resultatet statistiskt med hjälp av exempelvis stapeldiagram.

Den del av resultatet som analyseras kvalitativt är delen för övriga kommentarer och synpunkter. Beroende på hur deltagare som valt att svara på delen för övriga frågor, kan materialet variera i storlek. På denna del gjordes en analys av

innehållet . Materialet har först granskats väldigt noga och en analys har gjorts genom kodning av datan. Analys innebär upplösning i beståndsdelar (Olsson och Sörensen, 2001). Kodningen har lett till en grov kategoriindelning av de

synpunkter som lämnades på enkäterna. Processen med att koda kvalitativ data är sällan lätt, det tar mycket tid. Svårigheten ligger i att förstå den underliggande meningen i texten, och därför behöver texten läsas både tre och fyra gånger för att förstå innebörden och därefter kunna koda rätt. Ett annat problem är att utsagorna inte är linjära, de kan tolkas in under olika kategorier samtidigt och blir därmed svåra att koda (Polit &Beck, 2001).

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

All insamlad data behandlas enligt de etiska konventionerna.

Samhället och dess invånare har all rätt att forskning bedrivs på ett korrekt sätt, samtidigt som att informationen kring området upplyses på rätt sätt. Individer som

ingår i ett projekt har både rättigheter och skyldigheter då de ingår i ett

forskningsarbete, varpå man tagit fram fyra stycken huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2009). Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet

"Regel 1 Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att

delta"(Vetenskapsrådet, 2009-02-19,sid 7).

Samtyckeskravet

"Regel 2 Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke.

I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare ( t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär)"

"Regel 3 De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem"

"Regel 4 I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte deltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare"(Vetenskapsrådet, 2009-02-19,sid 9).

Konfidentialitetskravet

"Regel 5 All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter"

"Regel 6 Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras

på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga.

Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna"(Vetenskapsrådet, 2009-02-19,sid 12).

Nyttjandekravet

"Regel 7 Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften"

"Regel 8 Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning,

etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda"(Vetenskapsrådet, 2009-02-19,sid 14).

RESULTAT

Totalt blev 35 sjuksköterskor tilldelade enkäten under perioden 2009-04-01 till 2009-04-20. 17 stycken enkäter inkom och svarsfrekvensen blev 49%. Resultatet kommer att redovisas med hjälp av stapeldiagram med förtydligande text och efter varje kategori kommer vi att göra en kort resultatsammanställning, där även citat från respondenternas övriga synpunkter och kommentarer tas upp. Formen på SVP på de undersökta avdelningarna är i pappersform.

Demografi

14 av respondenterna var kvinnor och tre var män. Åldern var mellan 24 och 65 år. Åtta stycken hade arbetat som sjuksköterska i mer än fem år, två stycken hade arbetat mellan 2-5 år och sju stycken hade arbetat mindre än två år. Tre stycken av totalt 17 som svarade på enkäterna har endast svarat på de demografiska frågorna. De hade ännu inte använt sig utav SVP, därför är den reella svarsfrekvensen 40%. Upplysningsvis är alltså det totala antalet i de stapeldiagram som följer, 14

stycken respondenter. Då stapeldiagrammen presenteras två i bredd, kommer den beskrivande texten först att beskriva det vänstra diagrammet och sedan det högra diagrammet. 1. Yrkeserfarenhet 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 < 2år 2-5 år > 5 år F re k e v en s

Diagram 1. Respondenternas yrkeserfarenhet i antalet år.

Användarvänlighet 2. SVP lätt att använda 0 1 2 3 4 5 6

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls Fr ek ve ns

3. SVP fort att dokumentera

0 1 2 3 4 5 6 7

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls Fr ek ve ns

Diagram 2 och 3. Visar hur respondenterna instämmer om SVP är lätt att använda, respektive om det går fortare att dokumentera med SVP än med traditionell dokumentation.

4. SVP ger mer Patientnära tid

0 1 2 3 4 5 6

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

5. SVP ger snabb överblick

0 1 2 3 4 5 6 7

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast

F

re

kv

en

s

Diagram 4 och 5. Visar upplevelse om SVP ger mer patientnära tid, respektive om användandet av SVP ger en snabb överblick över patientens tillstånd.

6. SVP ger lättare inläsning

0 1 2 3 4 5 6 7

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 6.. Visar respondenternas inställning till om det går lättare att läsa in sig på en patient med SVP än en som inte har det.

De flesta respondenterna tycker att SVP:n är lätt att använda och att det går fort att dokumentera i. Majoriteten av respondenterna tycker även att man får en snabb överblick över patientens tillstånd och hälften tycker också att det går fort att läsa in sig på en patient som har SVP. Däremot så tycker den andra hälften att SVP inte hjälper till att få en snabbare inläsning på en patient. De flesta upplever inte heller att de får mer patientnära tid när de använder en SVP.

Någon har kommenterat att de tycker att SVP:n är svårtolkad, en annan tycker att flödesschemat som finns i SVP:n ibland är oklart och tycker att det finns en risk att bedömningen kan hamna mitt emellan de olika bedömingsgraderna för

patientens tillstånd. Vidare har ytterliggare någon annan uttryckt att flödesschemat behöver förtydligas och någon tycker att det är svårt att göra en bedömning av patientens tillstånd om man saknar erfarenhet av SVP. Någon annan upplever det bara jobbigt att använda SVP, då den är i pappersform.

Någon respondent har sagt;

”Ett skrynkligt papper i en pärm som man knappt hittar…..” (Respondent nr 8)

Dokumentation 7. SVP lätt att dokumentera 0 1 2 3 4 5 6

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

8. SVP ger minskad dubbeldok

0 1 2 3 4 5 6

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 7 och 8. Visar respondenternas inställning till om det är lätt att

dokumentera med SVP, respektive om de upplever att dubbeldokumentationen har minskat med dess användande.

9. SVP begränsar dokumentationen 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls

F

re

kv

en

s

Diagram 9. Respondenternas inställning till om att arbeta med SVP begränsar dokumentationen.

Mer än hälften av respondenterna tycker att det är lätt att dokumentera enligt en SVP, men många (n=10) håller inte med om att dubbeldokumentationen minskar då man använder en SVP. Hälften(n=7) upplever att dokumentationen begränsas genom att dokumentera enligt en SVP.

Någon respondent säger;

”Upplever ej att den underlättar dokumentationen avsevärt” (Respondent nr 3)

Kvalitetssäkerhet

10. SVP ger god och säker vård

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Instämmer helt Instämmer delvis

F

re

kv

en

s

11. SVP gör det lätt att se åtgärder

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls

F

re

kv

en

s

Diagram 10 och 11. Respondenternas inställning till om SVP ger en god och säker vård, respektive om man med en SVP lättare kan se vilka

omvårdnadsåtgärder som är genomförda.

12. SVP gör det lätt att se vad som ska göras

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s 13. Avviker inte 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 12 och 13. Respondenternas inställning till om man med en SVP lättare kan se vad som ska göras än om dokumentationen består av

omvårdnadsanteckningar, respektive om respondenten avviker från SVP om patientens tillstånd ej kräver en IVP.

14. Litar mer till erfarenhet än SVP

0 1 2 3 4 5 6

Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls

F re kv en s 15. Kunskapsöversikt god hjälp 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Instämmer helt Instämmer delvis

F

re

kv

en

s

Diagram 14 och 15. Respondenternas inställning till om de litar mer till sin egen erfarenhet än till vad som står i SVP:n, respektive den kunskapsöversikt som tillhör SVP:n har varit till hjälp för att förstå föreslagna åtgärder enligt SVP:n. Samtliga respondenter (n=14) instämmer helt eller delvis om att patienter som vårdas enligt en SVP får en god och säker vård och nästan alla (n=13) tycker att man med en SVP, lättare kan se vilka omvårdnadsåtgärder som har genomförts. Mer än hälften(n=8) upplever att det är lättare att se vad som skall göras med en patient då man använder en SVP än när man skall tyda vanliga

omvårdnadsanteckningar. De flesta(n=10) avviker inte från en SVP om inte patientens tillstånd kräver en IVP . De flesta litar också mer på en SVP än sina egna erfarenheter. Nästan alla (n=13) förstår vikten av den kunskapsöversikt som tillhör SVP:n.

Någon respondent har uttryckt;

”Patientbedömning är beroende av kunskap om många faktorer runt patienten för att den ska bli rättvisande, t ex hur nattsömnen varit, trötthet etc, varpå en SVP skall användas som ett hjälpredskap men ej statiskt isolerat i sig” (Respondent nr 5)

Någon annan säger;

”Patientbedömningar bygger på kunskap och erfarenhet” (Respondent nr 6)

SVP som ett arbetsredskap

16. SVP ger struktur åt arbetet

0 1 2 3 4 5 6 7

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

17. SVP gör det lättare för nyanställda

0 1 2 3 4 5 6 7

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 16 och 17. Respondenternas inställning till om SVP:n hjälper dom att strukturera arbetet så att inget glöms, respektive om det är lättare för en nyanställd sjuksköterska att vårda en patient med en SVP än en utan.

18. SVP underlättar introduktion 0 1 2 3 4 5 6

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer

knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 18. Respondenternas inställning till om SVP underlättar introduktionen för nya sjuksköterskor.

Genom att arbeta med SVP anser de flesta (n=8) respondenter att det hjälper dem att strukturera sitt arbete. Majoriteten (n=11) tycker också att användningen av SVP underlättar för nyanställda sjuksköterskor att vårda en patient. Ungefär lika många(n=10) tycker att användandet underlättar introduktionen för nya

sjuksköterskor.

Under övriga kommentarer påpekar någon att SVP:n inte fungerar helt

tillfredsställande då man tycker att det råder bristande information om den till ny personal. Däremot tycker någon att SVP har varit ett bra arbetsredskap, men att den behöver uppdateras. En annan tycker att SVP:n underlättar i bedömningen av patientens situation.

En respondent säger;

”Man kan inte helt förlita sig på frågor som SVP:n ställer, det ska vara en kombination av den kliniska blicken och en SVP ” (Respondent nr 4) En annan respondent säger;

”Dålig uppföljning från dag 1 när SVP:n öppnas, till dag 3 då den avslutas” (Respondent nr 2)

Processen med att införa SVP

19. Medvetenhet om SVP fanns 0 1 2 3 4 5 6 7

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

20. Information kring SVP gavs

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 19 och 20. Respondenternas inställning till om de var medvetna om vad en SVP var då den infördes på avdelningen, respektive om de kände att de fick fortlöpande information om arbetet med att införa SVP:n .

21. Välinformerad om SVP vinster 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s 22. Delaktighet 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls F re kv en s

Diagram 21 och 22. Respondenternas inställning till om de kände sig

välinformerade om de förväntade vinsterna med SVP, respektive om de kände sig delaktiga i arbetet med att utarbeta SVP:n.

23. Lätt att använda SVP 0 1 2 3 4 5 6

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast

F re kv en s 24. Evidensbaserad kunskapsöversikt 0 2 4 6 8 10 12

Instämmer helt Instämmer knappast Instämmer inte alls

F

re

kv

en

s

Diagram 23 och 24. Respondenternas inställning till om SVP:n är lätt att använda, respektive om de fick veta att den kunskapsöversikt som tillhör en SVP ska vara evidensbaserad.

När SVP infördes på den berörda avdelningen så var många respondenter(n=9) medvetna om vad en SVP var, medan de flesta (n=8) inte kände sig informerade om dess införande och många kände sig inte heller delaktiga( n=9) i arbetet med att utföra SVP:n på avdelningen. Ungefär lika många (n=7) som kände sig

informerade om vinsterna med en SVP, lika många kände sig oinformerade (n=6). Trots detta instämmer de flesta (n=10) till att SVP är lätt att använda och de uppger sig veta (n=10) att en SVP är evidensbaserad.

En respondent uppger sig inte fått någon information när SVP:n infördes på avdelningen.

En annan respondent uttrycker:

Totala intrycket av SVP 25. SVP ger sidovinster 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ja Nej Vet ej F re kv en s 26. Positiv/negativ till SVP 0 2 4 6 8 10 12 Positiv Negativ F re kv en s

Diagram 25 och 26. Respondenternas inställning till om SVP:ns införande har medfört sidovinster som t ex minskad vårdtid eller ändrade vårdrutiner, respektive om de känner sig positiva till SVP och tycker underlättar det dagliga arbetet eller om de är negativa Till SVP och tycker att det dagliga arbetet försvåras.

Respondenternas sammanlagda intryck av en SVP är positivt, endast en uppger sig ha ett negativt intryck av SVP. Det står dock inte klart för alla respondenter om en SVP ger några sidovinster.

En respondent uttrycker sig;

” SVP  bättre bedömning som gagnar patienten. Intressant område!”

(Respondent nr 6)

DISKUSSION

Studiens syfte var att ta reda på sjuksköterskors attityd till användandet av SVP, på ett par avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, där de använts men ännu ej utvärderats. Förhoppningarna med studien var att belysa attityder till användandet av SVP och uppmuntra till vidareutveckling för en bättre användning.

Huvudresultatet är att de allra flesta sjuksköterskor som använt SVP är i sin helhet positiva till den, men menar att den är i behov av att utvecklas mer för att få en bättre struktur. Att resultatet handlar lite om missnöje kring användandet och strukturen tror författarna delvis har att göra med att SVP:n som används på de undersökta avdelningarna inte är i datoriserad form, utan i pappersform. Resultatet ger endast en fingervisning då mängden data är liten. Just på grund av detta

kan studien betraktas som en pilotstudie, vilket innebär att den kan vara till underlag för en större framtida studie inom detta område (Polit & Beck, 2006).

Metoddiskussion

Metoddiskussionen är indelad i design, datainsamlingsmetod, urval, bortfall och databearbetning.

Design

Studien genomfördes som en enkätstudie och ett semistruktererat frågeformulär användes. I enkäten var någon sakfråga angående ålder ställd så att respondenten skall svara sin exakta ålder, men enligt Trost (2001) kan detta vara ett olämpligt sätt att fråga på. Detta eftersom många inte vill uppge sin exakta ålder och vissa inte vet om de ska svara det som de fyller om några månader, eller det verkliga

antalet år. En lösning skulle vara att fråga efter födelseåret, då kommer inte den exakta åldern fram, men tillräckligt nära ändå(a a).

Enkätens svarsalternativ, instämmer helt, instämmer delvis, instämmer knappast och instämmer inte alls skall enligt Trost (2001) vara tydliga och inte överlappa varandra, dock kan detta tyckas på vissa av enkätens frågor. Att instämma

knappast och inte alls kan tyckas vara nästan samma sak, och därför kan enkätens validitet ifrågasättas. Med validitet avses här enkätens förmåga att mäta det som ska mätas, att mäta rätt sak (Olsson&Sörensen , 2001). Antalet svarsalternativ, i detta fall fyra stycken, kan för vissa vara många och för andra tyckas vara lite. Svarsalternativ som ”vet ej” eller ”har ingen erfarenhet” hade kunnat vara lämpligt då det antagligen hade lämnat en större möjlighet att lämna svar på fler frågor. Om en respondent saknar erfarenhet på en viss fråga, och inte har

någon möjlighet att svara, tvingas respondenten lämna frågan utan svar. Några frågor i enkäten har långa frågeformuleringar, exempelvis fråga 21, och dessa är svåra att hålla i minnet och kan dessutom vara för svåra att tolka (Trost 2001).

Enkäten som användes har en sista fråga som är öppen och lämnar utrymme för övriga synpunkter och kommentarer. Detta kan vara ett sätt att låta respondenten skriva av sig eller avreagera sig efter att ha svarat på slutna frågor, och på så sätt lämna respondenten nöjd(a a). Bland dessa kommentarer kan det finnas många goda idéer som kan vara värdefulla när man skall analysera sitt material, och bör definitivt tas tillvara. Vanligen brukar det inte vara mer än 10% som svarar med egna kommentarer(a a) men i detta fall var svarsfrekvensen 64 %. Den höga svarsfrekvensen tolkar vi som att det finns ett behov av att uttrycka sig då enkäten kanske inte gav tillfredställande svarsalternativ. Det kan även vara så att

respondenterna har många åsikter som de känner att de vill dela med sig utav. Datainsamlingsmetod

Då vi ville vara säkra på att inte pressa de tillfrågade, upprepade vi mer än en gång att deltagandet var frivilligt. Ett första påminnelsemail skickades ut efter en vecka och ytterliggare ett en vecka senare. En snar påminnelse kan visa att man är mån om att undersökningen skall gå bra och intrycket att man är seriös gagnar vanligtvis svarsfrekvensen och kvaliteten på svaren (Trost (2001). De tilltänkta respondenterna informerades om studien under ett skiftbyte då morgonpersonalen skall rapportera till kvällspersonalen. Det var den möjlighet som fanns att fånga alla sjuksköterskor som arbetade under just den dagen, men det visade sig inte var det mest lämpliga tillfälle.Vid skiftbytet då den muntliga informationen om studien hölls, kunde vi se hur en del sjuksköterskor var stressade, tittade på klockan och det kändes som att de egentligen inte hade tid att sitta och lyssna på informationen. Då tiden var begränsad för att genomföra studien var det ej möjligt att vänta med informationen kring studien, annars hade säkert nästkommande arbetsplatsträff varit ett bättre tillfälle.

Urval

Eftersom urvalet är relativt litet redovisades resultatet i antal och med hjälp av stapeldiagram. Hade urvalet varit större så hade det antagligen varit mer givande att framställa resultatet i procent (Trost 2001).

Då denna studie är tänkt att vara en del av ett större projekt kunde vi som författare inte styra över urvalets storlek. Studien var bestämd till att göras på två avdelningar och kan därför anses vara ett bekvämlighetsurval. Kanske med ett större urval, så hade svarsfrekvensen blivit aningen högre. Det faktum att studien utförts på två medicinavdelningar med exakt samma patientgrupp kan ha påverkat resultatet. Det hade varit intressant att se om sjuksköterskorna hade en annorlunda attityd till användandet av SVP på en kirurgavdelning och kunna jämföra detta. Detta kan möjligtvis vara en bias som innebär att urvalet inte är korrekt och representativt för populationen (Ejlertsson, 2003).

Bortfall

Vid all forskning finns risk för bortfall (Ejlertsson, 2003). Huvudsakligen rörde det sig om externt bortfall. Av 35 utdelade enkäter inkom endast 17. Studiens interna bortfall uppgick till fem. Tre av dessa lämnades in med endast

bakgrundsfrågorna ifyllda, då dessa respondenter arbetade som nattsjuksköterskor och ej hade varit i kontakt med SVP:n. Två enkäter var ofullständigt ifyllda och en av dessa respondenter hade lämnat förklaring till detta. Denna respondent kunde inte svara då erfarenhet saknades. Den andra har troligen missat en sida i enkäten. Vid utformning av enkäten kunde det ha stått ”sida ett av fyra” för att tydliggöra antalet sidor som fanns och därmed kunde kanske detta bortfall ha undvikits.

Då studien har en svarsfrekvens på 49%, är det av intresse att försöka analysera bortfallets orsaker. Som tidigare nämnts kunde inte alla tilltänkta respondenter få muntlig information om studien. Information gavs vid ett skiftbyte

och endast de sjuksköterskor som arbetade just den dagen kunde närvara och hade möjlighet att ställa frågor. Detta kan ha skapat ett ointresse bland de

sjuksköterskor som endast fick enkäten i sina postfack. Efter den muntliga informationen planerades utdelning av enkäterna i postfacken till samtliga sjuksköterskor på avdelningen, redan samma dag. De förväntade sig

alltså att få enkäterna i sina fack samma dag som informationen hölls, då de informerades om detta. På grund av ett missförstånd mellan författarna och en kontaktperson på en av de två berörda avdelningarna missades utdelningen på en utav avdelningarna. De fick först enkäterna efter några dagar. Detta kan vara en annan orsak till bortfallets storlek, då det kan ha gett ett oseriöst intryck och därmed minskat intresset för att delta i studien.

Frågan kring denna studies svaga deltagande tyckte författarna var en intressant punkt att försöka reda ut. Trost (2001) menar att det bör utföras en borfallsanalys om svarsfrekvensen är låg, men detta kunde ej göras då orsaken egentligen är okänd för författarna, det går endast att spekulera i. Författarna tror utifrån resultatet att det även kan ha att göra med ett ointresse som har uppstått då sjuksköterskorna ej känt sig delaktiga i processen med att införa SVP på avdelningarna, som just resultatet visar. Hela 64% av respondenterna instämde inte alls till påståendet om att känna sig delaktig i införandet av SVP på sin avdelning.

Även om anonymitet och konfidentialitet utlovades både muntligt och skriftligt, kan detfinnas en viss misstänksamhet bland respondenterna hurvida vi som författare förvarar insamlad data. Även om vi tror på respondenterna, vill ge dem bra information kring studienoch skapa en bra relation, så finns det alltid två relationer i denna relation; vår relation till respondenterna och deras relation till

oss författare. Några av dem kan ha varit negativa och misstrott oss (Trost 2001), vilket i sin tur kan ha påverkat delatagandet.

Databearbetning

Datorprommet SPSS har använts för att sammanställa viss data kvantitativt, men eftersom denna studie inte är så omfattande hanterades även materialet manuellt. Databearbetningen på den kvalitativa delen skedde med en analys av innehållet. Författarna har med sin egen förförståelse tolkat materialet och det har inte lämnats till utomstående för tolkning. Detta valde författarna att inte göra och kan ses som en nackdel. Författarna känner att de kanske hade fått ett bättre resultat med exempelvis djupintervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Dock var antalet delatagare, 35 sjuksköterskor, en alldeles för stor grupp för att intervjua i denna studie. Det hade tagit för lång tid och det hade ej varit möjligt att hålla sig inom uppsatta tidsramar.

Resultatdiskussion

Resultatdiskussion sker enligt rubriker av de huvudtemana där det finns framträdande resultat, för att underlätta för läsaren. Resultatet knyts an till vetenskapliga studier och till litteratur. Att generalisera detta resultat kan inte anses vara lämpligt och är därmed inte överförbart till andra verksamheter. Detta på grund av materialets storlek. Slutsatserna i studien bör därför beaktas med försiktighet. Det har varit svårt att leta upp samband och dra slutsatser om dessa på grund av det låga antalet respondenter i studien (Ejlertsson, 2003). Hade antalet respondenter varit större hade eventuellt samband kommit fram.

Resultatet visar ingen tydlig skillnad i attityd till användandet av SVP hos män och kvinnor. Kanske kunde könsaspekten tagits fram mer om samma antal män och kvinnor hade svarat på enkäten, men då hade det inte stämt med den

demografiska kartläggningen av urvalet i studien. Kvinnor utgör 91% och männen 9% av samtliga yrkesverksamma sjuksköterskor i vårt land.(Statistiska

Centralbyrån, 2005).

Resultatdiskussionen har delats in i rubriker för att läsaren ska få en bättre överblick.

Användarvänlighet och dokumentation

Majoriteten av sjuksköterskorna som deltagit i studien upplever att det är lätt att arbeta enligt en SVP och att det går fortare att dokumentera då man använder SVP än med traditionell dokumentation. Socialstyrelsen(2009) menar just att tanken med att införa SVP som ett arbetsredskap skall underlätta sjuksköterskans arbete. Däremot så tycker de flesta sjuksköterskor att de inte har fått mer patientnära tid sedan införandet av SVP på avdelningen, även om detta är ett annat uppsatt mål enligt Socialstyrelsen (2009). På de berörda avdelningarna så användes SVP i pappersform och detta innebär givetvis stora skillnader i användarvänlighet, jämfört med om de hade haft SVP i datoriserad form. Eftersom det i

sjuksköterskans dagliga arbete ingår att skriva daganteckningar på samtliga patienter i Melior, hade det varit mer naturligt att i vid samma tillfälle uppdatera patientens SVP, i stället för att parallellt föra anteckningar till SVP i pappersform. Detta bekräftas även i tidigare forskning (Ting-Ting & Chang , 2003) där

ovannämnda studie påpekade att de, pg a manuellt pappersarbete fick mindre tid till patienterna att det kändes som att de åsidosattes.

Vårt resultat visar på tydliga nackdelar, avseende användarvänlighet och dokumentation just därför att SVP:n ej är i datoriserad form. I resultat från forskning gjord av Wadenstam och Fogelberg (2008), på användandet av SVP i datoriserad form har man ej funnit negativa konsekvenser vad gäller

dokumentationen i samband med SVP och ej heller nackdelar avseende användarvänlighet. De flesta sjuksköterskor upplevde dessutom att genom att dokumentera SVP i datorn minskades den totala tiden som de behövde sätta undan till dokumentation. Efter dessa jämförelser, tycker vi oss kunna tyda att det är stor skillnad i hurvida en SVP är ett hjälpredskap för sjuksköterskorna eller ej,

beroende på om den används i datoriserad form eller i pappersform. Det kan tyckas underligt att man i försök att skapa nya arbetssätt inom sjukvården inte följer nutidens tekniska utveckling. Det vore enligt författarna mer logiskt att en SVP endast fanns i datoriserad form då den ska införas på en avdelning.

Dubbeldokumentation är ett känt problem i sjuksköterskans arbete och även om införandet av SVP på en avdelning är tänkt att minska dubbeldokumentationen, så visar resultatet att de flesta sjuksköterskor upplever att problemet inte minskat efter införandet av SVP. Dock så är underlaget i denna studie för litet för att kunna konstatera att det är så, men det är i alla fall en vink åt det hållet.

Författarna tror att detta återigen kan ha att göra med att SVP:n som används är i pappersform och detta i sig skapar ett dubbelarbete. På längre sikt och med en mer strukturerad och utvecklad SVP kan detta mål från Socialstyrelsen(Socialstyrelsen 2009) säkert uppnås.

Kvalitetssäkerhet och vikten av den kliniska blicken

Samtliga sjuksköterskor var överens om att användandet av en SVP ger en god och säker vård. Det var den enda frågan på studiens enkät där alla hade valt samma svarsalternativ; instämmer helt. Patientsäkerhetslagen (SOSFS 2005:10) uppger att vården bl a skall vara kunskapsbaserad, säker och jämlik. Genom att använda en SVP med tillhörande kunskapsöversikt på det sätt som det är tänkt, d v s följa den steg för steg, blir det lättare att ge en homogen vård av god kvalitet. Därför kan man dra slutsatsen att användandet av SVP med stor säkerhet lättare uppfyller kraven som lagar och styrdokument ställer, vad gäller kvalitetssäkerhet. Dock måste den användas utan att för den skull glömma den kliniska bilden. Några sjuksköterskor lyfte fram vikten av att inte förlita sig enbart till SVP i omvårdnaden av en patient, utan de menade att den kliniska bilden var minst lika viktig. Om en patient är i behov av en IVP så är det viktigt att upptäcka dessa patienter med särskilt behov.

Under arbetets gång har författarna många gånger insett att det verkligen finns risker med att använda en SVP, om den inte används på det sätt som det är tänkt d v s som ett bra komplement i en patientbedömning. Används den inte så, utan mer statiskt, så riskeras patienterna att ses som en alltför homogen grupp, istället för att se dem som individer med samma diagnos, vilket är en stor skillnad.

I tidigare forskning av Jones, A(1999) så talar man om att användandet av SVP kan skapa en mekanisk syn på sjukdomars fortskridning. Detta är i så fall i motsatt riktning av vad som förespråkas i olika styrdokument, där det ställs krav på en

individanpassad vård (HSL 1998:531). Därför anser vi att

sjuksköterskeutbildningen skall betona vikten av det kliniska omdömet, för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en medvetenhet om att erfarenhet är en förutsättning för den s k ”kliniska blicken” och därför inte förlita sig enbart på en SVP. Respondenterna i denna studie är över lag ganska unga och oerfarna i sitt yrke. Hälften av dem har arbetat mindre än två år och har en medelålder på 25 år. Några sjuksköterskor som deltog i studien visste inte att en SVP är evidensbaserad och har en tillhörande kunskapsöversikt, vilket tyder på både okunskap hos

sjuksköterskorna och på bristande information om SVP till personalen. Denna okunskap kan i sin tur skapa en felaktig inställning till användandet av en SVP och därmed finns risken att de råd som ges däri nonchaleras.

SVP som arbetsredskap

Ett annat mål med SVP enligt Socialstyrelsen(2006) är att den ska hjälpa till att skapa ett bättre samarbete och förståelse mellan de olika yrkeskategorierna som arbetar med en patient. Nästan samtliga sjuksköterskor i denna studie menar att det är lättare att se vilka omvårdnadsåtgärder som är genomförda då en patient har en SVP än om den inte har det. Om det är lättare att se var i vårdkedjan patienten befinner sig, så tolkar vi det som att det underlättar kommunikationen och

minskar risken för missuppfattningar kring patientens omvårdnad.

Detta kan jämföras med det resultat man fann i studien gjord av De Luc (2000), där man menar att den tvärvetenskapliga kommunikationen förbättras då man använder en SVP. Att arbeta för att få ett gemensamt språk verkar vara något i pågående utveckling. Införandet och utvecklingen av SVP och Socialstyrelsens samarbete med verksamma inom vård och omsorg (Socialstyrelsen 2009) visar på vikten av ett nationellt fackspråk för säkrare informationshantering inom vården. Därför tycker vi som författare att det kan vara av betydelse att alla

yrkeskategorier redan från början är med att utarbeta och vidareutveckla SVP. Detta för att SVP:n ska bli ett så optimalt hjälpredskap som möjligt.

Någon sjuksköterska i denna studie menade däremot att det var dålig uppföljning från dag 1, då SVP:n öppnades till dag 3 då den avslutades. Detta tolkar vi som att rutinerna kring hur en SVP skall användas behöver förbättras, men givetvis kan denna dåliga uppföljning också bero på att den måste skrivas manuellt på ett separat papper. För att undvika den dåliga uppföljningen när man har påbörjat en SVP så är det av stor vikt att man, när en SVP introduceras ser till att det blir i en datoriserad miljö istället för i pappersform.

Samtidigt som resultaten i denna studie pekar på problem i strukturen, är det ändå många sjuksköterskor som menar att om SVP:n används rätt och av samtliga på avdelningen är det en hjälp för att inte glömma bort något steg i vårdprocessen. En tolkning av detta kan vara att flera av de sjuksköterskor som deltagit i studien kan trots de strukturella problemen, ändå se möjligheterna med en SVP.

Författarna tyder detta som att SVP behöver vidareutvecklas och bli frisk från sina ”barnsjukdomar”. För att uppnå detta skall SVP utvärderas kontinuerligt.

Det totala intrycket av att arbeta med en SVP är positivt. Endast en sjuksköterska uppger sig vara negativ till SVP och tycker att med dess användning försvåras det dagliga arbetet. Däremot hittades mycket kritik under övriga synpunkter och kommentarer, vilket kan tyckas vara motsägelsefullt. Författarna tyder detta som

att materialet är för litet för att dra slutsatser kring respondenternas egentliga åsikter om SVP.

SLUTSATS

Slutsatsen gäller bara de två medicinska avdelningar där studien är gjord och därför kan den inte på något vis vara generaliserbar.

Yrkesverksamma sjuksköterskor som använt SVP under en tid ser möjligheterna med dess användning men anser att den behöver få en bättre struktur.

Vårdkvaliteten kan förmodligen bli bättre med användandet av en SVP och vidare kan den vara en hjälp i steget mot en mer homogen vård till alla patienter med samma diagnos. Dock råder det med stor säkerhet brist i informationen kring hur en SVP bör användas och särskilt i introduktionen för nyanställda sjuksköterskor. Det råder ingen tvekan om att en datoriserad SVP är att föredra framför en SVP i pappersform, därför bör det förstnämnda alternativet anses som det enda riktiga för framtida användning.

En vidareutveckling av denna studie bör göras, då det insamlade materialet är för litet.

REFERENSER

Almås H (2002) Klinisk Omvårdnad-del 1.Stockholm: Liber AB

De Luc K (2000) Care pathways: an evaluation of their effectiveness. Journal of Advanced Nursing 32(2), 485-496.

Ejlertsson G (2003) Statistik för hälsovetenskaperna.Lund: Studentlitteratur. Ejvegård R (2009) Vetenskaplig metod. Lund:Studentlitteratur.

Fogelberg M, Wadenstam B 2008 -Nurses´ experiences of and opinions about using standardised care plans in electronic health records – a questionnaire study. Forsberg A, Edlund K (2003) Standardvårdplaner. Lund:Studentlitteratur.

Hansson ,H (2004). Genomförande Skånsk Livskraft vård och hälsa. >www.skane.se<2009-05-10.

HSL Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

ICN:s koder för sjuksköterskor (2009). Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm. Jahren Kristoffersen, N (1998) Allmän omvårdnad 1. Profession och

ämnesområde – utveckling, värdegrund och kunskap. Stockholm: Liber AB. Jones A (1999). A modernized mental health service: the role of care pathways. Journal of Nursing Management(6), 331-338.

LYHS Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 1998:531. Olsson H, Sörensen S (2001) Forskningsprocessen – kvantitativa och kvalitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Patientjournallagen( 1985: 562)

Polit:D F, Beck:C T, Hungler:B P (2001) Essentials of Nursing Research – Methods, Appraisal an Utilization. Edition 5. Philadelphia: Lippincott.

SBU-Statens beredning för medicinsk utvärdering (1996). Beprövad erfarenhet

behöver omprövas<http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och

praxis/1991/< 2009-05-02

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, Artikelnr 2005-105-1.

Socialstyrelsen (2006) Standardvårdplaner(SVP)-en kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården, Artikelnr 2006-124-4.

Socialstyrelsen(2009)

>http://www.socialstyrelsen.se/Om_Sos/Konferenser/2009/Nationellt+facksprak+ 2009.htm 2009-05-17

Statistiska Centralbyrån (2005) Yrkesstrukturen i Sverige 2005

>http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0208/2005A01/AM0208_2005A01_SM_A M33SM0701.pdf< 2009-05-18

Svensson P-G, Starrin B (2007) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Ting-Ting Lee, Pi-Chen Chang 2003. Standardized care plans: experiences of nurses in Taiwan. Journal of clinical nursing (13), 33-44.

Trost J (2001) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet

(2009)<http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forsknin gsetiska_principer_tf_2002.pdf>. 2009-02-19

Vizoso H, Lyskawa M m fl (2008) Standardized Nursing Care Plan: A case study on Developing a Tool for Clinical Research. Western Journal of Nursing research 30/5/578.

Westling, U (2005) Granskning och utvärdering av datoriserade

standardvårdplaner. Examensarbete D-nivå Karolinska Institutet, institutionen för Neurovetenskap.

BILAGOR

BILAGA 1: Informationsbilaga BILAGA 2: Samtyckesbilaga BILAGA 3: Studiens enkät

Bilaga 1

Information om projektet (tydlig information, syfte och tillvägagångssätt samt rikta informationen till den det berör):

Information om enkätundersökning:

Du kommer att delta i en enkätundersökning som kommer att användas till en empirisk studie som är ett examensarbete i sjuksköterskeprogrammet vid Malmö högskola.

Vi som är författare till studien heter Pernilla Källberg och Marianne Laurenco Calling och vi studerar termin 5 på sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola.

Under ett APT-möte (Arbetsplatsmöte) kommer vi att presentera oss och forskningsprojektet inför då närvarande sjuksköterskor, i förhoppning om att väcka intresse. Deltagandet är frivilligt.

Syftet med studien är att få mer kunskap om sjuksköterskors inställning till användande av Stanardvårdplaner, samt att undersöka om standardvårdplaner används på rätt sätt, dvs som ett hjälpmedel och guide i omvårdnadsprocessen av en patient med en bestämd diagnos. Dessutom är syftet att undersöka om

standardvårdplaner effektiviserar omvårdnadsarbetet och ger mer patientnära tid. All insamlad data kommer att behandlas enligt de etiska konventionerna, som säkerhetställer att forskningen bedrivs på ett korrekt sätt.

Deltagandet i detta projekt är frivilligt och som deltagare kan du när som helst avbryta din medverkan utan några negativa påföljder.

Materialet kommer endast att finnas för vår kännedom och resultatet kommer att presenteras på ett sådant sätt att deltagarna inte skall kunna identifieras på något sätt. Vi som forskare har tystandsplikt. All insamlad data kommer att bevaras oåtkomligt för utomstående och då studien är färdig och godkänd kommer materialet att förstöras.

Förutom de insamlade enkäterna kommer vi använda oss av vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur för att fördjupa oss mer i området.

Insamlad data kommer att överföras till ett färdigt dataprogram som sammanställer datan kvantitativt.

Med hjälp att detta program kommer vi att göra en innehållsanalys och sammanställa resultatet med hjälp av bland annat staplar och diagram.

Som deltagare kommer ni att kunna ta del av studiens resultat, då vi kommer att se till att den blir tillgänglig på er avdelning.

Stort tack till er som vill medverka.