Elevers uppfattning av föräldrars påverkan på gymnasievalet - en kvalitativ undersökning

Examensarbete

Elevers uppfattning av föräldrars

påverkan på gymnasievalet

- En kvalitativ undersökning

Students perception of parental impact on upper secondary school

selection

- A qualitative survey

Ellinor Håkansson

Matilda Loth

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-05-31

Examinator: Roland Ahlstrand

Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Elever i nionde klass står inför ett val till gymnasiet. Detta är ett val som påverkas av omgivningen, till exempel föräldrar, vilket kan anses problematiskt om valet i grunden inte är väl underbyggt utifrån elevens intresse och vilja. Det har även i tidigare forskning visats att föräldrars påverkan och vad eleverna ser som möjligt styrs utifrån socioekonomisk status.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet. För att undersöka detta har vi valt att samla in empiri utifrån frågeställningar som rör elevers uppfattning av föräldrars påverkan på sitt eget och kompisars gymnasieval, samt hur denna uppfattning skiljer sig beroende på skolans geografiska position ur ett socioekonomiskt perspektiv.

För att analysera den insamlade empirin valde vi att använda de teoretiska begreppen

habitus och kapital från Bourdieus sociologiska teori samt brytpunkter och handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes teori. Vi har använt oss av kvalitativ metod

med fokusgrupper som insamlingsinstrument.

Utifrån en tematisk analys har den insamlade empirin visat att eleverna som utgör vårt urval uttrycker att det är de själva som väljer samtidigt som de tycker att det är viktigt att lyssna på föräldrarna. De upplever dock inte att de blir påverkade av sina föräldrar i valet till gymnasiet. Respondenterna uttrycker att de upplever sig se att kompisar påverkas av sina föräldrar när de pratar om gymnasievalet. Resultaten visar även att respondenterna inte ger uttryck för större skillnader beroende på vilket socioekonomiskt område skolan är belägen i.

4

Förord

Vi vill tacka vägledarna som gjorde det möjligt för oss att hitta rätt urval samt alla elever som ställde upp och bidrog till utvecklande diskussioner. Vi vill också tacka vår handledare Niklas Gustafson som genom hela arbetet gett oss handledning och värdefull feedback. Ett stort tack till vänner och familj som stöttat genom hela arbetet med korrekturläsning. Sist med inte minst vill vi tacka varandra för gott samarbete som bidragit till utvecklande diskussioner som lett fram till detta examensarbete.

Ansvarsfördelning

Under kapitlet tidigare forskning har vi gemensamt samlat in relevant material samt läst igenom texterna. Matilda Loth har skrivit grunden till avsnitt 2.1 under tidigare forskning och Ellinor Håkansson har skrivit grunden till avsnitt 2.2 under samma kapitel. När grunden var skriven så genomarbetade vi avsnitten tillsammans genom att läsa, ändra och utveckla texten gemensamt framför en dator. Den slutliga texten är skriven av oss båda.

Transkriberingen har delats upp mellan oss författare och vi har enskilt transkriberat två gruppdiskussioner var. Dessa transkriberingar har sedan analyserats gemensamt.

Vidare har alla övriga delar i detta examensarbete skrivits och omarbetats gemensamt av oss båda. Vi har under arbetet suttit tillsammans bredvid en dator och skrivit, diskuterat samt utformat examensarbetet. När arbetet var färdigt har vi suttit var för sig och läst igenom och ändrat språkformuleringar.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

1.2 Disposition ... 8

2 Tidigare forskning ... 10

2.1 Elevers uppfattning om gymnasievalet och föräldrars påverkan ... 10

2.2 Föräldrars sociala klass och socioekonomiska status ... 13

Sammanfattning ... 16 3 Teori ... 18 3.1 Pierre Bourdieu ... 18 3.1.1 Kapital ... 18 3.1.2 Habitus ... 19 3.2 Careership ... 20 3.2.1 Brytpunkter ... 20 3.2.2 Handlingshorisont ... 20 Sammanfattning ... 21 4 Metod... 22

4.1 Metodval och metoddiskussion... 22

4.2 Urval och undersökningsenheter ... 23

4.2.1 Beskrivning av fokusgrupper ... 24 4.3 Datainsamling ... 25 4.3.1 Validitet ... 26 4.3.2 Reliabilitet ... 26 4.4 Analysform ... 26 4.5 Etiska ställningstaganden ... 27 5 Resultat... 29

5.1 Relationen mellan eleverna och föräldrarna ... 29

6

5.3 Att lyssna på vad föräldrarna säger men samtidigt välja själv ... 31

5.4 Elevernas uppfattning om hur kompisar påverkas av sina föräldrar ... 33

5.5 Socioekonomiskt perspektiv ... 34

Sammanfattning ... 35

6 Analys ... 36

6.1 Föräldrars påverkan på gymnasievalet ... 36

6.1.1 Elevernas uppfattning av hur de påverkas ... 36

6.1.2 Elevernas uppfattning om hur kompisar påverkas... 37

6.2 Elevernas uppfattning ur ett socioekonomiskt perspektiv ... 37

6.2.1 Relationen mellan förälder och elev... 38

Sammanfattning ... 39 7 Diskussion ... 41 7.1 Resultatdiskussion ... 41 7.2 Metoddiskussion ... 43 7.3 Teoridiskussion ... 44 Avslutande reflektioner ... 45 Referenslista ... 47 Bilaga 1 ... 49 Diskussionsguide ... 49 Bilaga 2 ... 50 Mailutskick ... 50

7

1 Inledning

Elever i Skåne som går i nionde klass och är behöriga till gymnasiet har 659 möjliga val att välja mellan (Skånegy 2017). Det råder sedan 2009 ett samverkansavtal mellan alla kommuner i Skåne och västra Blekinge (Lindstedt 2013). Detta innebär att eleverna fritt kan välja skola och program utan att kommunerna behöver ta ställning till några specifika omständigheter eller beslut. Utöver dessa val finns även sökbara riksrekryterande utbildningar. (Skånegy 2017)

”Det är positivt med valmöjlighet, men föräldrarnas utbildningsbakgrund är som vi ser fortfarande avgörande” (Hällberg 2013). Detta menar LO:s förste vice ordförande Tobias

Baudin i en intervju med Skolvärlden 2013. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är avgörande för elevernas prestationer i skolan och därigenom även skolsegregationen som är en direkt effekt av skolresultat (a.a). Skolverkets analyser om ungdomars uppfattningar av gymnasievalet visar att elever ofta reproduceras av sociala mönster vid val till gymnasiet samt att den sociala bakgrunden är en stark faktor vid valet. Vidare visar analyser från Skolverket att elever som kommer från en högre socioekonomisk bakgrund ofta väljer att studera vidare på högskola samtidigt som elever från lägre socioekonomiska grupper väljer att gå ut i arbetslivet direkt efter ett yrkesprogram. (Ekström et al 2012, 7). Fokus i tidigare forskning ligger ofta på vad eleverna i nionde klass väljer för val utifrån eventuella bakomliggande faktorer. Skolverket anser att det vidare finns behov av att genomföra studier som behandlar ungdomars subjektiva uppfattning av själva valprocessen till gymnasiet. (a.a, 20). Enligt skollagen kapitel 29 §12 har en elev som står inför ett gymnasieval rätt att på egenhand föra sin talan angående valet och har rätt, trots motsägningar från andra parter, att ta ett eget beslut. (Sveriges regering)

Elever i nionde klass står inför ett val till gymnasiet där fritt sök råder i Skåne och västra Blekinge. Eleverna påverkas indirekt av både föräldrar och dess socioekonomiska bakgrund. Elever som blir påverkade av föräldrar, kompisar eller andra riskerar att inte göra

8

väl underbyggda val. Detta kan i sin tur leda till byte av gymnasieskola och/eller program. Det blir även problematiskt när eleverna inte uppfattar påverkan och därigenom inte heller väljer gymnasieprogram utifrån sin egen vilja. Problematiken vi finner rör alltså niondeklassares uppfattning av valet och påverkansfaktorer.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet. För att undersöka detta väljer vi att samla in empiri utifrån följande frågeställningar:

 Vilken uppfattning har eleverna om föräldrars påverkan på gymnasievalet?  Hur upplever eleverna att kompisar påverkas av föräldrarna i valet till gymnasiet?  Hur skiljer sig elevernas uppfattning beroende på skolans geografiska position ur ett

socioekonomiskt perspektiv?

1.2 Disposition

Nedan följer kapitel två till kapitel sju. Vi har valt att göra en beskrivning av varje kapitel under respektive huvudrubrik för att skapa en överblick samt förståelse för vad som kommer i kapitlet. I kapitel två presenteras tidigare forskning som vi anser vara relevant för vår studie. Under kapitel tre redovisar vi teorier som vi i senare kapitel sex kopplar ihop med vårt empiriska material. I kapitel fyra presenterar vi vilken typ av metod vi använde oss av i studien, samt vilka etiska ställningstaganden vi anser vara viktiga att ha i åtanke vid insamling av empiri. Resultatet från studien presenteras under kapitel fem och i kapitel sex kommer vi att analysera resultatet utifrån de teorier som presenterats i tidigare kapitel. I kapitel sju kommer vi avslutningsvis att föra en diskussion om examensarbetets delar. Vi kommer att diskutera resultat, metod och teori, samt relationen dessa delar emellan. Vi

9

kommer även att diskutera resultatets betydelse för vår framtid som verksamma studie- och yrkesvägledare samt ge förslag på vidare forskning inom området.

10

2 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi presentera tidigare forskning som är av relevans för detta examensarbetets syfte och frågeställningar. Utifrån den valda forskningen har vi delat in avsnittet i två underrubriker: elevers uppfattning om gymnasievalet och föräldrars

påverkan samt föräldrars sociala klass och socioekonomiska status.

2.1 Elevers uppfattning om gymnasievalet och föräldrars

påverkan

Det övergripande syftet i Anders Lovéns (2000, 18) undersökning är ”att belysa

vägledningssamtalen i samband med valet till gymnasieskolan ur tre perspektiv; elevens, vägledarens och samhällets”. Han nämner att studien riktar ett särskilt fokus på valet till

gymnasieskolan och sambandet mellan elevernas beteende och reflektioner under denna process. I studien nämner Lovén att en grundförutsättning för att vägledning ska kunna existera är att varje individ har möjlighet att välja utifrån egna preferenser och utifrån egen vilja. (a.a, 33)

I Lovéns resultat uttryckte eleverna i intervjustudien att de var osäkra och inte kände sig redo att göra ett val till gymnasieskolan, flera elever uttryckte att de hade för lite arbetslivserfarenhet för att göra ett utbildningsval (Lovén 2000, 102-103). Resultaten visar även att föräldrarna troligtvis har ett större inflytande än vad eleverna själva upplever. Alla eleverna tyckte att det var viktigt att prata om gymnasievalet med sina föräldrar. Lovén uttrycker att det var svårt att bedöma i vilken grad föräldrarna hade inflytande på eleverna men att uppföljningsfrågorna bekräftade att föräldrarna troligtvis hade mer inflytande än

11

vad eleverna själva uppfattat. Flera elever påpekade att de själva måste göra valet eftersom föräldrarna inte vet så mycket. (Lovén 2000, 124-125)

James Dresch och Anders Lovén har tillsammans genomfört en studie där deras mål var att följa eleverna en längre period för att skapa både djup och bredd i undersökningen. Datainsamlingen skedde genom en fördjupad longitudinell intervjustudie som var kombinerad med en bred enkätundersökning (Dresch & Lovén 2010, 37).

Frågeställningarna som besvarades i undersökningen är följande:

Vilka behov har eleverna och hur möter vägledarna dessa behov? Vilken betydelse har begrepp som säkerhet, mognad, erfarenheter, källor och nätverk för elevernas väljande? Vilken betydelse har olika påverkansfaktorer för den enskilde eleven och vilken insikt har eleven om dessa? Hur resonerar eleven i backspegeln kring sitt väljande? (Dresch & Lovén 2010, 40).

Dresch & Lovén grupperar studiens frågor i sju dimensioner. En av dimensionerna,

relationsdimensionen, avser hur valet av karriär och utbildning påverkas av personer och

relationer som finns i omgivningen (Dresch & Lovén 2010, 41). Exempel på frågor som författarna lyfter fram är:

Vem talar du med om framtiden i utbildning och arbete? Hur ofta talar ni hemma om valet till gymnasieskolan? Vilka förebilder har du i ditt liv? Vem har du mest lyssnat på när det gäller val av framtid i utbildning och karriär? (Dresch & Lovén 2010, 41).

De menar att i situationer där man ska ta ett beslut påverkas man alltid av omgivningen som man befinner sig i, en del är medvetet och en annan är omedveten. I studien kom Dresch & Lovén fram till att elevernas val påverkas av äldre syskon, föräldrar och övriga släktingar. 49% av eleverna anger att föräldrarna har haft störst betydelse för deras val. Ungefär 50% av eleverna kände att föräldrarna hade ett stort engagemang i valet till gymnasiet. 54% av eleverna upplevde att det fanns stora förväntningar på dem från föräldrarnas sida och att det därför var viktigt att ta del av föräldrarnas tankar och lyssna på dem. (Dresch & Lovén 2010, 45)

Författarna konstaterade att föräldrarnas sociala bakgrund fick betydelse för deras kunskaper om respektive engagemang i gymnasievalet. Föräldrar med lägre social

12

bakgrund var, enlig föräldrarna, mer beroende av den information som de fick av studie- och yrkesvägledaren” (Dresch & Lovén 2010, 46).

Rokicka (2015, 117-118) skriver om föräldrars sysselsättning och arbetstider och deras inverkan på elevernas skolgång vid en ålder av 16. Anledningen till att författaren ville genomföra studien var att den tidigare forskningen inom området endast hade fokus på mammans roll gentemot barnet. Endast ett fåtal hade fokuserat på pappans roll i elevernas skolresultat. Den tidigare forskningen har även haft fokus på en yngre målgrupp. De Rokicka vill fokusera på är 16 åringar som gör GCSE, ett krävande prov som involverar konst, fältarbete och andra kursämnen. Dessa är något som med hjälp av föräldrarna kan bli lättare.

Den empiriska frågan avser effekterna av föräldrars tid på ett barns pedagogiska utveckling. På grund av brist på information om den faktiska tid föräldrar spenderar med barnet, väljer forskaren att istället undersöka sambandet mellan föräldrarnas tid borta från hushållet (tid på arbetet och på pendling) och barnets utbildningsresultat. (Rokicka 2015, 124)

I undersökningen använder författaren sig av redan genomförda longitudinella data från British Household Panel Survey (BHPS) som möjliggör en undersökning av effekterna av föräldrars arbetstimmar föregående år med elevernas provresultat under det följande året (Rokicka 2015, 117-118). BHPS är en hushållspanelundersökning som samlar detaljerad information om alla familjemedlemmar. Data är tagen mellan perioden 1994-2008 från hushåll i Storbritannien. (a.a, 119-120)

Resultaten visar att föräldrar i anställning har en positiv inverkan på elevers skolprestationer. Forskaren har inte bara fokuserat på anställningsformen hos föräldrarna utan antalet timmar som spenderas på jobbet och under pendling för att tillämpa en mer rättvis bild. Rokicka fann att de elever som hade föräldrar som spenderade mer än 10 timmar på pendling och arbete hade lägre resultat på provet än elever med föräldrar som hade kortare arbetsdagar. Dock kunde hon även se att långa arbetsdagar hade positivare resultat för eleverna än föräldrar utanför arbetsmarknaden. (Rokicka 2015, 131-132)

När författaren jämför resultatpåverkan utifrån pappans roll och mammans roll så kan man se skillnader. När fadern arbetar många timmar påverkar det elevernas resultat negativt men har inte alltid en stor betydande påverkan för eleven. Däremot visar resultatet att det är

13

viktigt för elevernas resultat att modern arbetar, men den positiva effekten försvinner om hon arbetar mer än 38 timmar per vecka. Detta påvisar att så länge modern tillbringar lagom tid på arbetet så påverkar det elevens resultat positivt. (Rokicka 2015, 131-132)

2.2 Föräldrars sociala klass och socioekonomiska status

Schwarzweller och Lyson (1974, 443) skriver om skolungdomar som står inför val till vidare studier och i vilken utsträckning föräldrar påverkar ungdomarnas val. I Norge handlar det om val till högskoleförberedande eller yrkesförberedande utbildning och i USA handlar det om val till collage. Resultaten visar att föräldrar har större påverkan på amerikanska ungdomar än norska, där är det skolresultaten som är den största påverkansfaktorn.

Artikeln ämnar undersöka om det finns någon signifikant relation mellan social klass och föräldrars intresse i barnens akademiska utbildning. Respondenterna är skolungdomar som står inför valet till gymnasiet i Norge samt skolungdomar som står inför collage i USA. Undersökningen är gjord med hjälp av empiri insamlad genom enkäter där ungdomarna fick självskatta sig och sin situation. (Schwarzweller & Lyson 1974, 443; 447)

Resultaten visar att social klass är en av de viktigaste påverkansfaktorerna när det gäller vilka möjliga utbildningsvägar skolungdomarna ser. Det visade data både från Norge och USA. Datan visar dock att det är fler amerikanska ungdomar som planerar för vidare akademiska studier på collage än vad det är norska ungdomar som planerar för att läsa högskoleförberedande gymnasieprogram. (Schwarzweller & Lyson 1974, 450)

Den sociala klassens effekt är störst hos norska tjejer. Resultaten visade att norska flickor vars föräldrar tillhör arbetarklass i större utsträckning väljer yrkesförberedande gymnasieprogram än vad flickor som tillhör högre social klass gör. För dessa flickor är det istället de högskoleförberedande gymnasieprogrammen som är de självklara valen. Resultaten visar även att föräldrars intresse är specifikt riktade mot vilken karriär ungdomarna väljer att rikta sig mot. (Schwarzweller & Lyson 1974, 452)

14

Schwarzweller och Lysons (1974, 545) resultat visar att de norska skolorna verkar vara mer framgångsrika i jämförelse med de amerikanska när det gäller att minska klyftorna gällande vad man ser som möjligt mellan de olika sociala klasserna. Det finns dock ett signifikant samband mellan social klass och vad ungdomarna ser som möjliga akademiska utgångar i båda länderna.

En av de största skillnaderna mellan länder är dock hur skolsystemet är uppbyggt. I Norge är det skolresultaten i grundskolan som styr vilka chanser man har att komma vidare i de akademiska studierna. Det bör därför tas i beaktning att detta i sig är en väldigt stor påverkansfaktor på vad de norska ungdomarna ser som möjligt när de söker till gymnasiala utbildningar. (Schwarzweller & Lyson 1974, 454)

Schwarzweller och Lyson (1974, 454-455) presenterar även att de två faktorerna akademiska prestationer och föräldrars intresse har en ömsesidig relation. Föräldrars intresse ökar i takt med ungdomens prestationer och prestationerna ökar i takt med förälderns visade intresse. Resultaten visar att föräldrars intresse är en viktig påverkansfaktor för amerikanska pojkar. I detta utbildningssystem är ungdomarna i behov av ekonomisk finansiering för att kunna studera vidare. Därför är föräldrarnas intresse och möjlighet till finansiering en viktig faktor till vad ungdomarna ser som möjligt.

För norska pojkar är föräldrarnas intresse och uppmuntran till vidare studier på akademiska gymnasieprogram en viktig faktor för de pojkar som har lägre klasstillhörighet. Resultaten visar att för norska pojkar som tillhör högre social klass är föräldrarnas intresse nästintill oväsentlig när de uppnått vissa förväntade skolresultat. (Schwarzweller & Lyson 1974, 456)

Som nämnts tidigare är de norska skolungdomarna i behov av bra skolresultat för att ha möjlighet att söka sig till akademiska gymnasieprogram. Detta är den starkaste påverkansfaktorn för dessa ungdomar, för de ungdomar som dock inte uppnår de resultat som krävs så är föräldrarnas support den viktigaste påverkansfaktorn för vad de ser som möjliga utbildningsvägar. För amerikanska flickor är den sociala klasstillhörigheten den främsta påverkansfaktorn när det gäller vad de ser som möjliga utbildningsvägar i framtiden. (Schwarzweller & Lyson 1974, 456; 460)

Smith et al (2005, 347-348) fick fram resultat som visar att föräldrars stöd är den främsta faktorn för utbildningsresultat hos kanadensiska skolungdomar med invandrarbakgrund.

15

Flera amerikanska studier tyder på att amerikaner med afrikans ursprung presterar sämre än andra i skolan. Amerikanska resultat har också visat att även om denna grupp ungdomar har en positiv syn på skolresultat så anstränger de inte sig till sin fulla potential och misslyckas istället.

Fokus i studien är att undersöka skillnader inom minoritetsgrupper bland kanadensiska skolungdomar. De fokuserar på att studera regionala skillnader gällande inställningen till vidare studier bland kanadensiska ungdomar med invandrarbakgrund. En av hypoteserna som presenteras handlar om variation i inställning beroende på socioekonomisk status. De antar att inställningen till skolan är mindre positiv hos ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status. Metoden som använts i studien är en kvantitativ metod i form av enkäter. (Smith et al 2005, 350)

Resultaten visar att föräldrars stöd i utbildning, kulturella föreställningar, kompisstöd och utbildningsresultat hade alla en signifikant relation till kön. Flickor visade på bättre stöd från föräldrarna än pojkarna. Resultaten visar även att flickor upplever mer positiva kulturella föreställningar än pojkarna. Även i de övriga kategorierna, kompisstöd och utbildningsresultat visade flickor på att de hade en mer positiv relation än pojkarna. (Smith et al 2005, 353)

Smith et al (2005, 354) menar dock att deras resultat inte överensstämmer med de förväntade resultat de hade. De menar att den socioekonomiska statusen hade en mindre signifikant påverkan på ungdomarna än vad de trott från början. Resultaten visar också att kompisar och de kulturella föreställningarna inte heller har en så stor signifikant påverkan som de från början trodde. Det är istället föräldrarnas stöd som är den mest signifikanta faktorn för ungdomarna.

En skillnad är dock att ungdomarnas bakgrund var en faktor som visat på olika resultat. Ungdomar med föräldrar som har kanadensisk bakgrund hade en mindre utbildningsinriktad inställning i jämförelse med andra grupper. Den grupp som var mest utbildningsinriktad var de ungdomars vars föräldrar hade en afrikansk bakgrund. (Smith et al 2005, 355)

Kanadensiska invandrarungdomar visar dock generellt en väldigt positiv inställning till utbildningen. Detta oberoende vilken region de kommer från eller vilket kön de har. De ungdomar som deltog i studien verkar också se väldigt ljust på sin framtid när de åtagit sig

16

en utbildning. Dessa ungdomar har inte avvisat utbildning, vilket tidigare studier med invandrarungdomar som målgrupp visat resultat på. (Smith et al 2005, 355)

I jämförelse med andra studier som haft invandrarungdomar som målgrupp, i synnerhet amerikanska ungdomar, så har resultaten från studien visat att de kanadensiska invandrarungdomarna skiljer sig. Författarna diskuterar detta som ett resultat av att de kanadensiska ungdomarna inte är lika segregerade i stora grupper som de amerikanska samt att skolornas ekonomiska välstånd är mer jämt oberoende vilken målgrupp som går i just den skolan. (Smith et al 2005, 356)

Resultaten visar att varken föräldrarnas utbildningsnivå eller den socioekonomiska statusen hade en stark påverkan på ungdomarnas studieresultat. I studien antog författarna att föräldrar med högre utbildningsnivå skulle ha de rätta kompetenserna för att hjälpa sina barn att navigera i skolsystemet. De antog också att dessa föräldrar skulle hjälpa barnen med skoluppgifter och därigenom bidra till mer positiva skolresultat. Författarna antog även innan studien att den socioekonomiska statusen skulle vara en påverkansfaktor på ungdomarnas studieresultat och vad de såg som möjligt. Detta för att föräldrar med hög socioekonomisk status skulle ha större möjlighet att pedagogiskt handleda sina barn samt kunna stödja de med materiella hjälpmedel som böcker och datorer. Författarna menar att detta skulle föräldrar med låg socioekonomisk status inte ha möjlighet till i samma utsträckning. (Smith et al 2005, 356)

Sammanfattning

Tidigare forskning visar att elever som står inför gymnasievalet eller val till vidare akademiska studier påverkas av föräldrarna på ett både direkt och indirekt plan. Den direkta påverkan handlar om att föräldrarna ger uttryck för sina tankar kring elevernas val. Det indirekta planet handlar i sin tur om det eleverna känner att föräldrarna förväntar sig av dem. Här handlar det också om den påverkan som inte är synlig för eleverna utan som föräldrarna gör obemärkt i vardagen. Föräldrarnas socioekonomiska status och klasstillhörighet är en bidragande faktor till vad ungdomarna ser som möjligt eller inte.

17

I diskussionskapitlet kommer vi att koppla den tidigare forskningen till detta examensarbetes syfte och frågeställningar som ämnar diskutera och presentera empiri gällande niondeklassares uppfattning gällande föräldrars påverkan på gymnasievalet i två socioekonomiska miljöer.

18

3 Teori

Utifrån detta examensarbetes syfte och frågeställningar har vi valt att använda oss av Pierre Bourdieus sociologiska teori och Hodkinson och Sparkes teori Careership.

3.1 Pierre Bourdieu

Pierre Bourdieu var en fransk sociologisk forskare verksam på 1900-talet. Bourdieu fokuserade på att synliggöra olika former av makt och dominans i samhället. Fokus i Bourdieus samhällsteori ligger i att synliggöra sociala hinder som existerar och förhindrar individers självförverkligande och frihet (Aakvaag 2011, 161-163).

3.1.1 Kapital

Bourdieus begrepp kapital kan delas upp i kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, socialt kapital och symboliskt kapital.

Det kulturella kapitalet innefattar språket och det som kan benämnas ”finkultur”. Detta kapital handlar också om hur individer tar sig an och anammar de kulturella koder som råder i samhället. (Bourdieu 1986, 243-248)

Ekonomiskt kapital syftar till det individen innehar som är av någon form av ekonomiskt värde. Det kan handla om till exempel pengar, egendom och aktier. Ekonomiskt kapital är bidrar till frihet gentemot allt ekonomiskt i samhället. (Bourdieu 1986, 243)

Det sociala kapitalet handlar om det sociala nätverk individen besitter. Familj, vänner och kollegor är exempel på socialt kapital. Det sociala kapitalet är styrt av individen

19

uppväxt och vilka möjligheter som har funnits för att bygga upp detta kapital. (Bourdieu 1986, 248-252)

Den sista formen av kapital, symboliskt kapital, innefattar det individen har förvärvat i form av utbildning och annan legitim kompetens (Bourdieu 1986, 245).

Alla former av kapital verkar i maktrelationer i samhället. Det råder konkurrens inom samhället både för grupper och enskilda individer. Individer och grupper med högt förvärvade former av kapital har en dominans gentemot de grupper som inte har lika mycket kapital. (Bourdieu 1986, 241-258)

3.1.2 Habitus

Habitus syftar till att beskriva på vilket sätt individer handlar, tänker samt orienterar sig i det sociala samhället. Habitus formas genom de vanor som skapas i till exempel familjen och skolan. Dessa vanor införlivas sedan i individen och bidrar till det ofta omedvetna handlingsmönstret. Habitus är ett förkroppsligat kapital. (Bourdieu 1986, 245; Broady 1990, 228)

Eftersom habitus är ett omedvetet förkroppsligat kapital bidrar det till en social reproduktion eftersom individer handlar utifrån det som anses rätt (Broady 1990, 228). I viss mån kan det tyda på att habitus är ärftligt. Habitus är som nämnt förkroppsligat kapital och kapital är något som till stor del är ärftligt (a.a, 231).

20

3.2 Careership

Careership är en teori som är skriven av Hodkinson och Sparks och grundar sig på Bourdieus teoretiska begrepp, av vilka några har nämnts ovan.

3.2.1 Brytpunkter

Hodkinson och Sparks använder sig av begreppet brytpunkter, brytpunkter innebär att i alla individers liv så sker det förändringar som påverkar att man hamnar inför ett vägskäl. Vid en brytpunkt går individen igenom en förändring av sin egen identitet, alltså habitus. Brytpunkterna är indelade i tre kategorier, strukturella, självinitierande eller påtvingade. Den strukturella brytpunkten är förväntad och sker när man går i pension eller slutar skolan. Den självinitierande brytpunkten sker när man själv väljer att förändra något. Den påtvingade brytpunkten sker på grund av externa påverkansfaktorer som tillexempel andras handlingar eller genom yttre händelser och är därför inget man själv kan påverka. Vissa brytpunkter kan alltså planeras och förutses, andra inte. (Hodkinson & Sparkes 1997, 39)

3.2.2 Handlingshorisont

Inom sin rådande handlingshorisonten gör individer sina karriärval. Handlingshorisont handlar om att individer gör val utefter sina egna preferenser och vad som av personen själv anses som eftersträvansvärt eller passande. Varje individs habitus påverkar dennes handlingshorisont och vad som kan urskiljas som möjliga val, men även möjligheter och tillfällen på arbetsmarknaden. Det är inom ramen för handlingshorisonten som val bestäms men även genomförs. Både omgivningen och egna erfarenheter påverkar vad individen ser som attraktiva och möjliga vägar att välja mellan. (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35)

21

Sammanfattning

För att diskutera och analysera examensarbetets syfte och frågeställningar som rör niondeklassares uppfattning gällande föräldrars påverkan på gymnasievalet kommer vi att använda oss av ovan nämna teoretiska begrepp. De begrepp som presenterats kommer även att användas i analysen om den socioekonomiska statusens påverkan samt respondenternas uppfattning av hur kompisar har påverkats av sina föräldrar. De begrepp som kommer belysas från Pierre Bourdieus sociologiska teori är habitus och kapital. Den andra teorin som används i detta examensarbete är som nämnts ovan teorin Careership (Hodkinson & Sparkes 1997). De begrepp som är relevanta till arbetets problemområde är brytpunkter och

22

4 Metod

Nedan följer en beskrivning av detta examensarbetes metod och databearbetning. Det kommer att presenteras en metoddiskussion, en beskrivning av urval och respondenter, på vilket sätt empirin samlats in och bearbetats samt vilka etiska ställningstaganden som legat i åtanke.

4.1 Metodval och metoddiskussion

I detta examensarbete har vi valt att använda oss av en kvalitativ insamlingsmetod. Genom att använda sig av en kvalitativ metod samlar man in mycket information om få enheter och man vill nå en förståelse för ämnet. Fördelarna med detta metodval är att man möter respondenterna personligen och på så vis minimeras bortfallet. För att nå en helhetsförståelse är det viktigt att gå på djupet och detta kan man göra genom att ställa följdfrågor till respondenterna. Eftersom man kan be om förklaringar så stärker det validiteten i undersökningen (Larsen 2009, 24-27). Nackdelarna med ett kvalitativt urval är att respondenterna eventuellt inte vågar svara sanningsenligt, då de inte är anonyma gentemot forskaren. Intervjueffekten kan också spela in, vilket innebär att respondenten påverkas av forskaren och svarar det som tros förväntas (a.a, 27).

Metoden vi valt att använda oss av vid insamlingen av empirin är fokusgrupper. Fokusgrupper är en form av gruppintervju där ett avgränsat tema diskuteras mellan gruppmedlemmarna (Bryman 2011, 447). Den empiriska data har vi samlat in genom fyra olika fokusgrupper. Valet av metod grundar sig i att vi vill ha utgångspunkt i respondenternas situation och tankar (a.a, 413).

23

Vid användande av fokusgrupper ligger alltså intresset i att undersöka hur individer i grupp tycker om ett visst ämnesområde. Det handlar också om gruppdiskussioner samt att samla in empiri utifrån de reaktioner gruppmedlemmarna har på varandras svar och åsikter. Skillnaden mellan fokusgrupper och gruppintervjuer är att gruppintervjuer oftast täcker in en rad olika frågeställningar medan fokusgrupp betonar ett specifikt tema (Bryman 2011, 446–447). I relation till vårt syfte som är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet passar fokusgrupper bra då ämnet lämpar sig att diskuteras mellan oss författare och respondenterna men även respondenterna emellan.

För att undvika de potentiella nackdelar som finnas vid användande av fokusgrupper har vi försökt att skapa en tillit mellan oss och respondenterna i fokusgrupperna för att de ska känna att de kan svara så sanningsenligt som möjligt. Vi har kontinuerligt påpekat till respondenterna att vi inte lägger några värderingar i deras svar samt att de kommer vara avidentifierade när vi presenterar resultat och respondenter i detta examensarbete.

4.2 Urval och undersökningsenheter

När man använder sig av kvalitativa undersökningar är målet att för ett visst område uppnå så hög kunskap som möjligt utan att denna kunskap nödvändigtvis måste generaliseras för alla än de som deltog i undersökningen, detta urval kallas för ett icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009, 77). För att välja ut respondenter till vår undersökning valde vi att använda oss av ett bekvämlighetsurval. Vid detta urval använder forskaren respondenter som finns i den direkta närheten (Bryman 2011, 194). I detta examensarbete tog vi kontakt med studie- och yrkesvägledare som vi varit i kontakt med tidigare och som finns i vårt nätverk. Vägledarna har utifrån vårt syfte och frågeställningar gett uttryck för att en jämförelse mellan verksamheterna är relevant ur ett socioekonomiskt perspektiv. De upplever i sitt dagliga arbete att det finns mönster som skiljer sig gällande föräldrars påverkan på elevernas gymnasieval. Dessa vägledare gjorde det möjligt för oss att samla in empiri i verksamheterna genom diskussion i fokusgrupper. Respondenterna vid detta urval är sällan

24

representativa för den stora massan och kan därför inte användas för att generalisera. Bekvämlighetsurval är dock ett urval som lämpar sig när resultatet ska kopplas till redan befintliga resultat eller som en språngbräda för fortsatt forskning. (Bryman 2011, 195)

I detta fall har vi i grunden använt oss av ett bekvämlighetsurval som nämnts ovan, dock har ett målinriktat urval även skett när vi valt vilka studie- och yrkesvägledare i vårt nätverk vi valt att kontakta. Det målinriktade urvalen grundar sig i att respondenterna väljs ut utifrån forskningens syfte och frågeställningar (Bryman 2011, 434). I detta fall har vi kontaktat vägledare som är verksamma på grundskolor, då vår målgrupp är elever i nionde klass. Målet var även att komma i kontakt med skolor som är belägna i olika socioekonomiska områden då en av examensarbetets frågeställningar handlar om att jämföra uppfattningen hos elever som går på skolor belägna i områden som har skild socioekonomisk status. Vi har valt att definiera socioekonomisk status utifrån inkomst. Skolan med högre socioekonomisk status är geografiskt belägen i ett område med högre medelinkomst. Skolan med lägre socioekonomisk status är tvärtom, geografiskt belägen i ett område med lägre medelinkomst. Definitionen av högre samt lägre medelinkomst är relativ och gjord i en jämförelse områdena emellan. Uppgifterna är hämtade från offentlig statistik.

4.2.1 Beskrivning av fokusgrupper

Fokusgrupp ett bestod av fyra respondenter. Denna fokusgrupp går på en skola belägen i ett, utifrån vår definition, område med högre socioekonomisk status. Under samtalet och diskussionen med denna fokusgrupp var alla energiska och ville gärna samtala om deras uppfattningar.

Fokusgrupp två är även de en grupp som går på skolan som ligger i ett område med högre socioekonomisk status. Denna grupp bestod av fem respondenter som var villiga att diskutera öppet om deras uppfattning. De var inte alla lika pratglada med vi som samtalsledare var tydliga med att alla fick möjlighet att komma till tals.

Fokusgrupp tre och fyra är grupper där respondenterna går på en skola som i relation till den som är nämnd ovan, ligger i ett område med lägre socioekonomisk status. Båda

25

grupperna var likt ettan och tvåan pratglada men i båda grupperna var där de som prata mer och de som pratade mindre. Dessa grupper innehöll båda fem respondenter. Vi som gruppledare fick i dessa grupper delta lite mer i diskussionerna så att alla respondenter fick komma till tals och diskutera sina uppfattningar.

Alla fyra diskussionerna med fokusgrupperna varade i ungefär 30-40 minuter och deltagandet var som nämnt ovan frivilligt och vi som samtalsledare lade ingen som helst värdering i om det de sade var positivt eller negativt utan fokus var att de skulle få möjlighet att uttrycka sina uppfattningar.

4.3 Datainsamling

Insamlingen av empirin har som nämnts ovan gjorts i fyra olika fokusgrupper. Grupperna har haft en omfattning om 4-5 personer. Utifrån vår frågeställning gällande skillnader i socioekonomiska områden har två fokusgrupper varit på en skola belägen i område med högre socioekonomisk status och två av grupperna på en skola i ett område med lägre socioekonomisk status. Den socioekonomiska skillnaden har vi baserat på medelinkomsten i vardera område. Skillnaden mellan de två olika områdena uppgår till 7000 kr/månaden per person. Det är utifrån detta vi definierat högre respektive lägre socioekonomisk status inom den kommunen var vi valt att samla in empirin. Grupperna sattes ihop slumpmässigt och frivilligt då vi på mentorstid gick ut i klasserna och presentera vårt syfte och därefter fick frivilliga elever meddela sitt intresse.

Ämnesområdet som diskuterats under insamlingen handlade om elevernas uppfattning gällande föräldrars påverkan på gymnasievalet. Då detta är en komplext och inte direkt greppbart diskussionsområde valde vi att bryta ner det till några mer specifika områden. Dessa handlade om hur mycket eleverna pratar om gymnasievalet med föräldrarna och hur viktigt de anser att det är att välja utifrån det föräldrarna tycker.

26

4.3.1 Validitet

Validitet innebär att man samlar in data som är relevant för forskningsområdet. Kvalitativ metod är en flexibel process som gör att respondenterna kan berätta utifrån det som de själva upplever som viktigt eller relevant, vilket bidrar till flera förklaringssätt (Larsen 2009, 80-81). Vi hade möjlighet att under intervjuerna upptäcka andra viktiga saker som kan ha betydelse i undersökningen och då ställa fler eller annorlunda frågor till respondenterna som kan vara av betydelse för undersökningen. Genom användande fokusgrupper kunde vi säkerställa hög validiteten i examensarbetet genom att respondenterna hjälptes åt att komma fram till flera olika förklaringssätt samt delade med sig av sina upplevelser.

4.3.2 Reliabilitet

Reliabilitet innebär att den insamlade data inte blandas ihop, utan behandlas på ett omsorgsfullt sätt (Larsen 2009, 81). För att hålla hög reliabilitet genomförde vi intervjuerna i fokusgrupperna tillsammans. Materialet spelades in på en telefon och filerna sparades sedan ned på en dator och skickades till båda. Transkriberingarna delades även dessa så att vi båda författare hade filerna med empirin sparad. Transkriberingarna skedde direkt efter genomförd intervju för att inte blanda ihop filerna med varandra. För att särskilja filerna ytterligare markerade vi tydligt när och var intervjuerna genomfördes.

4.4 Analysform

Vid samtalen med fokusgrupperna använde vi oss av ljudinspelning för att registrera datan. För att sedan analysera empirin transkriberade vi de material som spelades in vid diskussionerna i fokusgrupperna. När transkriberingen är genomförd förenklar man den insamlade data genom att ta bort information som inte är relevant för undersökningen, detta kallas för datareduktion (Larsen 2009, 98).

27

I vår vidare dataanalys valde vi att använda oss av ett tematiskt analyssätt. Denna typ av analys går ut på att de transkriberade texterna analyseras och genomgående teman identifieras (Bryman 2011, 528). För att koppla ihop vårt syfte till analysen valde vi att analysera utifrån identifierade teman. Utifrån syftet och frågeställningarna kunde vi identifiera teman som handlade om att föräldrarna känner eleverna bäst, att det är viktigt att lyssna på vad föräldrarna säger och att kompisar påverkas mer av föräldrar än vad respondenterna själva gör. Utifrån transkriberingarna kunde vi även identifiera ett övergripande tema rörande relationen mellan respondenterna och deras föräldrar.

4.5 Etiska ställningstaganden

För att uppfylla forskningskravet har vi varit noggranna med att ställa betydelsefulla frågor samt att hålla hög kvalitet genom att utveckla och förbättra tillgängliga kunskaper och metoder. Individskyddskravet har vi tagit med oss i undersökningen genom att respondenternas liv ska ha obefogad insyn samt vi inte skadar dem fysiskt, psykiskt eller kränker dem (Vetenskapsrådet 2002, 5).

Individskyddskravet kan delas upp i fyra olika huvudkrav som kallas för

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet 2002). För att uppfylla informationskravet har vi varit noggranna med att lyfta fram syftet med undersökningen samt talat om för respondenterna att de är anonyma, att deltagandet är frivilligt samt att den insamlade empirin endast kommer att användas i denna undersökning. För att uppfylla samtyckeskravet har vi informerat respondenterna att de när som helst under undersökningen har möjlighet att avbryta deltagandet samt att deltagandet är frivilligt. Vi har tillsammans med personal från respondenternas skola diskuterat undersökningens etiska karaktär och gemensamt tagit beslut av att vi inte anser att undersökningen är av känslig karaktär, därav begär vi inget samtycke av föräldrar. För att uppfylla konfidentialitetskravet var vi noggranna med att förvara personuppgifter så att utomstående inte har möjlighet att få tag i dem samt avidentifierat varje respondent. Vi har även valt att avidentifiera kommuner samt kommunområden för att säkerhetsställa att full

28

anonymitet sker. Utifrån nyttjandekravet har vi talat om för respondenterna att deras uppgifter inte kommer att säljas eller utlämnas, utan endast användas för forskning.

29

5 Resultat

Den empiriska data som samlats in med hjälp av fokusgrupper har analyserats och bearbetats utifrån ett tematiskt angreppssätt. Teman har identifierats och de kommer att presenteras nedan. De teman som kunde identifieras i de fyra fokusgrupperna handlar om relationen mellan eleverna och föräldrarna, att föräldrarna är de som känner eleverna allra bäst, att det är viktigt att lyssna på vad de säger men att det är eleverna själva som gör valen samt respondenternas uppfattning av kompisarnas påverkan från föräldrarna.

5.1 Relationen mellan eleverna och föräldrarna

I början och genom hela diskussionerna med fokusgrupperna diskuterade vi med respondenterna hur relationen mellan de och föräldrarna ser ut inför och under gymnasievalsperioden. Alla fokusgrupper diskuterade detta även som ett generellt tema, hur relationen ser ut i allmänhet.

Under diskussionerna visade det sig att eleverna generellt anser sig ha en god relation med föräldrarna. De pratar mycket om skolan och respondenterna kan även uppleva att föräldrarna till en viss grad är lite tjatiga.

Mina föräldrar, speciellt mamma vill ofta prata om allt jag går igenom. Vissa kompisar tycker att vi är mer som kompisar och vi är ofta hemma hos mig för att dem tycker att mina föräldrar är så chilla. Nu inför gymnasievalet så har väl mina kompisar pratat ganska mycket med mina föräldrar också. Men de pratar ju såklart med sina föräldrar också. Men ja, jag har faktiskt väldigt bra relation till mina föräldrar, vi är öppna hemma. Men de är såklart skitjobbiga också, men det är väl alla föräldrar. – respondent fokusgrupp 1

30

Vid diskussioner med fokusgrupperna framkom det även att vissa respondenter inte pratar så mycket med föräldrarna generellt och därför pratar de inte heller så mycket om gymnasievalet. Detta är något som dessa respondenter kan göra helt själva och det är därför deras ensak att bestämma hur valet kommer se ut.

Nej alltså vi pratar egentligen inte så mycket om framtid och så, de tycker väl mest att det är jag som ska trivas och må bra, så även om de inte pratar så mycket om det så vill de ju såklart att jag ska må bra. Det är väl deras sätt att visa det, att jag får bestämma helt själv. – respondent fokusgrupp 4.

Respondenterna i fokusgrupperna är även överens om att det finns vissa som har en ganska så dålig relation med föräldrarna och i deras fall så är kompisarna otroligt viktiga. Fokusgrupperna menar att vissa kompisar knappt har någon relation alls med föräldrarna och detta kan bero på att de jobbar alldeles för mycket och att de knappt träffar sina föräldrar. Diskussionerna visar att detta är någon som respondenterna är väldigt glada för att de slipper och att även om de kan uppleva sina föräldrar som jobbiga och energiska så ser de hellre att de är på detta viset än att de inte bryr sig alls.

Jag har ju nån kompis som knappt pratar med sina föräldrar. De ses nog knappt heller. Och det är klart, så pratar de väl knappt om gymnasiet heller. Det är mest vi som pratar med henne om gymnasievalet. Hon tycker nog att det är väldigt skönt att ha någon att prata med i alla fall, det märks. Även om jag tycker att mina föräldrar är skitjobbiga och jag ibland önskar att de inte ska lägga sig i allt så vill jag nog hellre att det är såhär än att de inte skulle brytt sig alls. Då hade man nog känt sig lite ensam. – respondent fokusgrupp 3

5.2 Föräldrarna är de som känner oss allra bäst

Fokusgrupperna hamnade i en diskussion om att det är föräldrarna som känner dem allra mest och bäst. Det är de som träffar dem varje dag och som vet vad som triggar igång och motiverar eleverna. De pratade mycket om att föräldrarna är de som vet vad som motiverar och gör att de klarar av skolan på ett bra sätt.

31

Under diskussionerna visade det sig att föräldrarna känner eleverna så bra att de litade på att de vuxna valde ut skolor som de skulle gå på öppet hus på. ”Det är inget konstigt, de

vet ju vad som passar mig” – Respondent i fokusgrupp 1. Fokusgrupperna pratade om att

det är föräldrarna som tagit de flesta besluten hittills i deras liv och de är väldigt nöjda med hur vardagen ser ut. De uttryckte även att föräldrarna faktiskt tagit beslut utifrån barnens intressen och vilka de är så de har nog bra koll på vilket gymnasieprogram som kan passa också.

Trots att föräldrarna är de som respondenterna uttrycker det ”känner oss bäst” så är det inte alltid just dessa vuxna som startar samtalet om gymnasievalet. Respondenterna upplever att det ofta är andra vuxna i omgivningen, till exempel släkt och vänners föräldrar som inleder diskussionen om valet. Respondenterna ger även uttryck för att föräldrarna inte är sena med att hänga på i diskussionen. Föräldrarna ser det som en möjlighet att börja prata om gymnasievalen men startar oftast inte samtalet själv.

Det är oftast när släkt eller föräldrarnas kompisar kommer på besök som vi börjar prata om gymnasiet. Dem undrar liksom vad jag ska välja eftersom jag går i nian så vet de ju att det snart är dags att börja gymnasiet. Föräldrarna ser nog det som ett perfekt tillfälle att börja snacka om gymnasiet utan att bli tjatiga. Ibland undrar man om de bjuder över folk bara för att få möjlighet att prata gymnasie utan att själv behöva ta upp det från första början. – respondent i fokusgrupp 3

Det visades alltså att respondenterna gav uttryck för att det är föräldrarna som känner eleverna allra bäst men det är kanske inte de som startar samtalet om gymnasievalet alla gånger.

5.3 Att lyssna på vad föräldrarna säger men samtidigt

välja själv

Som nämnt ovan så anser respondenterna att föräldrarna är de som känner de bäst och det är därför viktigt att lyssna på vad de har att säga. Fokusgrupperna diskuterade mycket att det som föräldrarna uttrycker att de vill att dem ska välja till gymnasiet stämmer väldigt bra överens med det de själva tänkt sig. De ger dock uttryck för att det är de själva som gjort

32

valen utan att tycka sig blivit påverkade av vad föräldrarna säger. Under samtalet kom det fram att föräldrarna i vissa fall inte anser att programmet som respondenten vill gå är bra. Utifrån det föräldrarna sagt har eleven i detta fall valt att välja ett program där respondenten inte vet vad det riktigt innehåller. Det känns dock okej för respondenten eftersom ”föräldrarna vill ju mitt bästa så det blir nog bäst så” – respondent fokusgrupp 3.

Vissa diskussioner visade att respondenterna var mer oense gällande föräldrarnas inverkan på gymnasievalet. Det visades bland annat att respondenterna upplever att föräldrarna har en klar och tydlig plan för gymnasievalet. Detta hörde även samman med att respondenterna känner stor press inför gymnasiet och har tryck hemifrån att det är viktigt att göra bra ifrån sig på gymnasiet. ”Jag känner stor press hemifrån att prestera bra och

välja ett brett program så att jag har alla möjligheter att välja sen vad jag vill jobba med”

– respondent i fokusgrupp 4. Samtidigt påvisades det även att gymnasiet ska vara något roligt och att föräldrarna inte alls har något att säga till om. Inställningen här är istället att detta ses som tre år att göra något roligt och sedan bestämma sig fullt ut efter gymnasiet. Detta är något som uttrycktes och gick emot det föräldrarna säger och att de vill att planen för framtiden ska vara tydligare även nu i början.

Respondenterna uttryckte att föräldrarna i vissa fall har mycket att säga till om. Det har även påvisats att föräldrarna bestämt vilka val eleverna ska göra. Respondenterna gav uttryck för att det inte är något konstigt att föräldrarna bestämt exakt vilken skola och vilket program de ska välja.

Mossan hade kollat upp lite skolor och lite program som hon tycker är bra. Hon har väl snackat med nån kompis mamma också för de hade valt exakt samma. Så det känns skönt att någon som känner mig utan och innan tagit fram det som passar mig bäst. Det stämmer ju såklart in exakt på det jag hade valt själv också. Så nej jag är inte påverkad av föräldrarna, det skulle jag inte säga nej. – respondent fokusgrupp 2

Resultaten visar att respondenterna i fokusgrupperna uttrycker att de känner sig säkra på sina val och har varit det väldigt länge. De menar att valen inte har ändrat sig särskilt mycket under året utan det har varit säkra på vad de ska välja och har i grund och botten gjort valet själv utan någon direkt påtaglig påverkan.

Under samtalen med fokusgrupperna diskuterades det även kring att föräldrarna har dålig koll på hur gymnasieskolan fungerar. De känner därför inte att föräldrarna är till så

33

stor hjälp när det kommer till själva väljandet men att de som nämnt ovan ändå lyssnar på vad föräldrarna har att säga och att de har en viktig del i vad de väljer.

5.4 Elevernas uppfattning om hur kompisar påverkas av

sina föräldrar

Flertalet av våra respondenter upplevde att de inte påverkats av sina föräldrar när det gäller att välja till gymnasiet. Fokusgrupperna diskuterade hur deras kompisar har påverkats av sina föräldrar. Eleverna uttryckte att flera kompisar har blivit påverkade av sina föräldrar.

”Hon valde samhälle bara för hennes föräldrar sa att det var en bra linje, egentligen vet jag att hon vill gå frisör”– respondent fokusgrupp 1.

Respondenterna upplevde att föräldrarna kände dem så väl att de valde vilka skolor som var bra att gå på öppna hus. Fokusgrupperna diskuterade även att kompisars föräldrar var en bidragande faktor till valet för vilka skolor som eleverna skulle besöka.

Han berättade för mig att hans föräldrar inte tyckte att det var så noga att gå på flera öppna hus, de tyckte att de räckte att gå på två skolor som man tyckte verkade bra liksom. Hans mamma sa att han skulle titta på skola A och skola B, för det var stora och bra skolor. – Respondent fokusgrupp 4

Respondenterna tycker att många kompisar pratar om vissa program och skolor när de träffar varandra men nu när de gjort valet med sina föräldrar så har de valt något helt annat. De menar att vissa kompisar blir mer påverkade av föräldrarna än vad de själva ger uttryck för under gruppdiskussionerna. Under diskussionerna framgår det dock inte ifall respondenterna tycker detta är något bra eller dåligt, det enda som framkommer är att de tycker det är lite konstigt att de pratar med sina kompisar om vissa saker och sedan med föräldrarna om något annat.

Vid samtalen med fokusgrupperna framkommer det dock att vissa vänner som de känner blir påverkade kanske bara pratar om vissa skolor när de är med kompisar för att de vill passa in.

34

En i klassen pratade ju hela tiden om att ekonomi på skola A var det enda alternativet som fanns för henne. Sen nu efter så har hon ju inte ens med det på sin ansökan. Hon har ju valt handel på nån skola men det är ju inte något som hon nånsin har pratat om. Sen fattar jag ju kanske varför, alla ska ju typ gå på skola A eller skola B så hon kanske bara ville passa in och så liksom. Men man får ju bara hoppas att det är det hon vill att gå på handel, så att hon typ inte blivit tvingad av föräldrarna för att de inte tror att hon kommer passa på skola A. – respondent fokusgrupp 3

5.5 Socioekonomiskt perspektiv

Utifrån diskussionerna med respondenterna visar det sig att vissa skillnader ur ett socioekonomiskt perspektiv går att urskilja. En av respondenterna sa enligt följande ”Sen

har det ju varit bra att de kunnat följa med på så mycket grejer nu inför gymnasiet och kunnat skjutsa när man behöver” - respondent fokusgrupp 1. Respondenterna i

fokusgrupperna som tillhör skolan belägen i området med högre socioekonomisk status upplever att föräldrarna har möjlighet att ta ledigt från sitt arbete för att följa med på aktiviteter kring gymnasievalet. Detta är något som respondenterna på skolan i området med lägre socioekonomisk status inte gett uttryck för. En av respondenterna uttryckte att

”Sen har de inte direkt möjlighet att ta ledigt från jobb för att hänga med på grejer så jag sköter det mesta själv” – respondent fokusgrupp 4.

Ur ett ekonomiskt perspektiv visar den insamlade empirin att i vilken grad eleverna har möjlighet att göra aktiviteter kopplade till gymnasievalet med föräldrarna skiljer sig ur ett socioekonomiskt perspektiv. Detta anser respondenterna i viss mån kan påverka vilka möjliga alternativ de ser i framtiden.

Resultaten visar att eleverna upplever, oavsett den socioekonomiska bakgrunden, att de har en god relation till föräldrarna. Respondenterna menar utifrån diskussionerna att ibland pratar man mer och ibland mindre med föräldrarna men att detta inte är något konstigt.

”Ibland pallar man inte prata med mamma och pappa. Även om vi inte snackar så vet jag ju ändå att jag kan prata med dem när jag känner för det” - respondent fokusgrupp 3.

Den insamlade empirin visar att respondenterna inte uttrycker några skillnader utifrån socioekonomin där det kommer till att de är föräldrarna som känner dem allra bäst.

35

Fokusgrupperna menar att föräldrarna är det som funnits med hela livet och sett dem växa upp och därför känner dem bäst. Fokusgrupperna menar också att även om föräldrarna känner de bäst och det är viktigt att lyssna på dem så är det eleverna själva som gör valet till gymnasiet utan att bli påverkade av sina föräldrar. I båda områdena menar respondenterna att de ser att kompisar är påverkade av sina föräldrar. Empirin visar att respondenterna som utgör vårt urval inte uttrycker några större skillnader ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Sammanfattning

Resultaten visar att eleverna som ingick i de fokusgrupper som utgör våra respondenter inte upplever sig direkt påverkade av föräldrarna. De anser att föräldrarna är de som känner dem bäst och därför lyssnar de till de råd som föräldrarna ger. De är dock tydliga med att det är eleverna själva som gör valet. Respondenterna upplever också att den vardagliga relationen mellan dem och föräldrarna kan påverka hur mycket man pratar om valet hemma. Samtidigt ser eleverna att deras kompisar blir påverkade av sina föräldrar när det kommer till att välja gymnasium.

Utifrån den empiri vi samlat in kan vi inte se några större skillnader gällande elevernas uppfattning beroende på vilket socioekonomiskt område de går i skolan. Inställningen är densamma i vårt urval, föräldrarna känner eleverna bäst men de känner inte att de blir påverkade av vad föräldrarna säger.

36

6 Analys

I följande avsnitt kommer examensarbetets syfte och frågeställningar analyseras i relation till de teorier samt de resultat som presenterats i förgående avsnitt. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning elever i nionde klass har angående föräldrars påverkan på gymnasievalet. Frågeställningarna är vilken uppfattning har eleverna om föräldrars

påverkan på gymnasievalet, hur upplever eleverna att kompisar påverkas av föräldrarna i valet till gymnasiet samt hur skiljer sig elevernas uppfattning beroende på skolans geografiska position ur ett socioekonomiskt perspektiv?

6.1 Föräldrars påverkan på gymnasievalet

6.1.1 Elevernas uppfattning av hur de påverkas

Bourdieus begrepp habitus handlar om förkroppsligat kapital som i största del är ärftligt (Broady 1990, 231). Hodkinson och Sparkes handlingshorisont är påverkad av individens habitus och handlar om att man gör val utifrån personliga preferenser och vad som ses som möjligt (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35). Elevernas habitus och handlingshorisont är alltså en indirekt påverkan av hur de växt upp och vilka möjligheter de haft att utforska och samla information om olika alternativ. Resultaten från den insamlade empirin visar att respondenterna i denna undersökning inte upplever sig påverkade av sina föräldrar när det kommer till gymnasievalet. Empirin visar även att eleverna anser det viktigt att lyssna på föräldrarna och vad de har att inflika om valet eftersom de känner respondenterna bäst. Eleverna uttrycker möjligtvis inte att de blivit påverkade av vad föräldrarna tycker. De menar däremot att det är de själva som gör valet utan någon påverkan från föräldrarna.

37

Utifrån habitus och handlingshorisont kan de indirekt blivit påverkade gällande vilka val de ser som möjliga. Habitus och handlingshorisont är som nämnts en direkt produkt av uppväxt och den närliggande och kända omgivningen.

6.1.2 Elevernas uppfattning om hur kompisar påverkas

Varje individ har utifrån Bourdieus begrepp ett inpräntat habitus som styr hur en är som individ (Bourdieu 1986, 245; Broady 1990, 228). Resultatet visar att eleverna huvudsakligen inte själva upplever att de är påverkade av sina föräldrar i valet till gymnasieskolan, men att de kan se att deras kompisar har påverkats av sina föräldrar. Därför är det möjligt att en inte ser sig själv som påverkad, så som man ser de utomstående. Om kompisarna ändrar val som går emot den handlingshorisont, det som de ser som möjliga val och vägar (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35) som de gett uttryck för tidigare, bör det utifrån vår analyserade empiri ses som lättare att uppleva detta som något som påverkats av föräldrarna. Respondenterna ger uttryck för att det är lättare att se skillnader i valet hos andra kompisar i relation till det man tidigare pratat om som en direkt påverkan från föräldrarna.

6.2 Elevernas uppfattning ur ett socioekonomiskt

perspektiv

Bourdieus begrepp kapital i alla dess former råder som en form av maktrelation i samhället och påverkar på olika sätt (Bourdieu 1986, 241-258). Utifrån vårt insamlade material kan vi se att det sociala, symboliska och kulturella kapitalet kan ha en större påverkan på eleverna och vad de ser som möjligt än det ekonomiska kapitalet. I ett utbildningssystem där vidare studier är beroende av ekonomisk finansiering bör det ekonomiska kapitalet ha en större påverkan än i de utbildningssystem som inte kräver ekonomisk finansiering. Utifrån vår

38

empiri som är insamlad i områden med olika socioekonomisk status kan vi inte se att fokusgrupperna skiljer sig när det kommer till vad de uttrycker som möjliga gymnasieval. Alla grupper pratar om liknande val till gymnasiet och utifrån empirin kan vi inte de att det ekonomiska kapitalet har någon avsevärd påverkan på vad respondenterna ser som möjliga utbildningsvägar.

Elever står i nionde klass inför vad Hodkinson och Sparkes (1997, 20) kallar en strukturell brytpunkt mellan grundskolan och gymnasieskolan. Respondenterna i vår datainsamling påvisade att denna strukturella brytpunkt uppfattas på liknande sätt oberoende om de går på en skola som är belägen i ett område med högre socioekonomisk status eller en skola i ett område med lägre socioekonomisk status. Respondenterna i vårt material menar att gymnasiet är något de som elever äger på egen hand och att de ser steget till gymnasiet som ett självklart val. Uppfattningen är liknande oberoende av område, föräldrarna vet lite om gymnasiet men pratar gärna om det.

6.2.1 Relationen mellan förälder och elev

Individer påverkas utifrån sin handlingshorisont i frågor kring val och väljande samt vad individerna ser för potentiella möjligheter (Hodkinson & Sparkes 1997, 34-35). Genom elevernas handlingshorisont påverkar föräldrarna vad eleverna ser som möjligt. Vad föräldrarna gör med eleverna, i vilken utsträckning de pratar samt deras relation påverkar i vilken utsträckning föräldrarna påverkar gymnasievalet, en strukturell brytpunkt som eleverna står inför, samt vad som blir synligt för eleven. De eleverna som inte talar med sina föräldrar om gymnasievalet kommer få sina influenser och ramar från andra håll. Habitus är till viss del ärftligt och något som påverkas av omgivingen (Broady 1990, 231). Indirekt styr föräldrarna vad eleverna ser som möjligt utifrån habitus, som till viss del är ärftligt och föräldrarna är därmed med och påverkar utformningen av elevernas habitus. Vårt resultat visar att eleverna uppfattar en god relation som en viktig faktor och de upplever även att de kompisar som saknar denna relation till föräldrarna blir influerade från andra håll. Respondenterna i området med lägre socioekonomisk status gav även uttryck för att de i största utsträckning sköter gymnasievalet helt själva och trots god relation till

39

föräldrarna. Visst resultat visar också att eleverna ibland inte pratar så mycket med föräldrarna, detta är dock inte något de ser som negativt eller problematiskt.

Vår empiri tyder på att eleverna som går på skolan som i relation till den andra ligger i ett område med lägre socioekonomisk status har en mer självständig relation till föräldrarna gällande gymnasievalet. De ger uttryck för att föräldrarna inte har möjlighet att ta ledigt från jobb i samma utsträckning för att gå på gymnasierelaterade aktiviteter under dagtid. Kapital som bygger på maktstrukturer i samhället, i detta fall föräldrarnas ekonomiska kapital (Bourdieu 1986, 243), gör det möjligt för föräldrar med högre socioekonomisk status att i större uträckning ta ledigt från jobb. Vårt resultat tyder på att elever vars föräldrar har lägre ekonomiskt kapital också har svårare att ta ledigt från betalt arbete.

Sammanfattning

Vårt empiriska resultat visade att elevernas uppfattning är att föräldrarna inte har en direkt påverkan på gymnasievalet. De ger dock uttryck för att det är viktigt att lyssna på vad föräldrarna säger och att de gärna vill göra de till lags och välja ett gymnasieprogram och skola som även föräldrarna kan känna sig nöjda med.

När eleverna diskuterar om hur kompisarna påverkas talar de om att när de lyssnar på sina kompisar ser de först vad de sagt utifrån deras handlingshorisont, sedan ser de konkret att kompisarnas åsikter och tankar ändras efterhand som de pratat med sina föräldrar. De anser då att kompisarna påverkas i större grad än vad de själva upplever att de gör.

En del av den tidigare forskningen har alltså visat att föräldrars socioekonomiska status har betydande påverkan på vad eleverna ser som möjliga utbildningsvägar. Detta främst när det kommer till en jämförelse mellan olika utbildningssystem. Utifrån vår insamlade empiri kan vi inte se någon skillnad ur ett socioekonomiskt perspektiv när det kommer till elevernas uppfattning gällande föräldrarnas påverkan på gymnasievalet. Skillnaden vi finner utifrån vårt analyserade material rör vilken möjlighet föräldrarna har för att ta ledigt och delta i gymnasierelaterade aktiviteter under dagtid.

40

Vi kommer i det avslutande avsnittet föra en diskussion om resultat och analys kring det som nämnts ovan.