Rökavvänjning för patienter med huvud- och halscancer : en intervjustudie

RÖKAVVÄNJNING FÖR

PATIENTER MED HUVUD-

OCH HALSCANCER

EN INTERVJUSTUDIE

ANNETTE HOLST-HANSSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90 p Hälsa och samhälle Distans HT-07 205 06 Malmö Juni 2008

RÖKAVVÄNJNING FÖR

PATIENTER MED HUVUD-

OCH HALSCANCER

EN INTERVJUSTUDIE

ANNETTE HOLST-HANSSON

Holst-Hansson, A. Rökavvänjning för patienter med huvud- och halscancer. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.

I Sverige drabbas 1000 personer varje år av huvud- och halscancer. Rökning är den största enskilda orsaken till denna typ av cancer. Att motivera patienterna till att sluta röka är angeläget då fortsatt rökning har negativ inverkan på behandlings-resultatet samt förvärrar biverkningarna av behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka om patienter med huvud- och halscancer fick information om rökning och rökavvänjning inför och under strålbehandling, vad denna informa-tion innehöll samt att beskriva hur patienten upplevde informainforma-tionen. Metoden var en intervjustudie som genomfördes på strålbehandlingsavdelningen, UMAS, Malmö. Åtta intervjuer genomfördes och resultatet visade att endast tre informan-ter erhållit information kring rökavvänjning från läkare och onkologisjuksköinforman-ters- onkologisjuksköters-kor på strålbehandlingsavdelningen. Alla informanterna hade berättat för läkarna att de rökte men majoriteten upplevde inte att någon notis tagits vid denna infor-mation. En informant hade bett om hjälp för att sluta röka men avråtts av läkare vilket han upplevde som väldigt negativt. De som fått information kring rökav-vänjning upplevde detta som positivt samt kände att de blivit bekräftade. Majoriteten av informanterna hade velat delta i rökavvänjningsintervention om sådan funnits på kliniken. Det dagliga mötet mellan onkologisjuksköterskor och patienter på en strålbehandlingsavdelning innebär en möjlighet för sjuksköterskan att informera, stödja och bekräfta patienten i en rökavvänjningsintervention.

Nyckelord: Huvud- och halscancer, information, intervju, omvårdnad,

SMOKING CESSATION

FOR PATIENTS WITH

HEAD AND NECK

CANCER

INTERVIEWS WITH PATIENTS

ANNETTE HOLST-HANSSON

Holst-Hansson, A. Smoking cessation for patients with head and neck cancer. Interviews with patients. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.

In Sweden 1000 individuals are diagnosed with head and neck cancer each year. Smoking is the major, single cause of this type of cancer. Motivating the patients to quit smoking is of great importance since smoking during treatment increases risks for treatment failure and increased side effects. The aim of this study was to investigate if patients with head and neck cancer received information about smoking and smoking cessation before and during radiation therapy, the content of the information and to describe patients' experience of the information. The method was an interview study and took place in the Department of radiation therapy, UMAS, Malmö. Eight interviews were carried out and the findings showed that only three respondents had received information of smoking cessa-tion from doctors or oncology nurses in the Department of radiacessa-tion therapy. All of the respondents had informed the doctor of their smoking habit but the majority experienced that they were left without any response. One respondent had asked for smoking cessation aid but had been recommended not to quit smoking during treatment, which he had experienced as very negative. The patients who had re-ceived smoking cessation information experienced this information positive and felt both confirmed and supported. The majority of the respondents would have liked to participate in a smoking cessation intervention if such was available at the department. The daily meeting between nurses and patients in the Department of radiation therapy means an opportunity to give information, support and to con-firm the patient in a smoking cessation intervention.

Key word: Head and neck cancer, experience, information, interview, nursing, smoking cessation, support

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING………...5

BAKGRUND………..5

Huvud- och halscancer………5

Strålbehandling……….6

Rökavvänjning………..6

Patientundervisning……….7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR………...8

Studiens betydelse………...8

METOD………..9

Patienturval……….……..9

Procedur………9

Databearbetning och analys………..9

Etiska överväganden………...…..10

RESULTAT………..10

Beskrivning av patientgruppen……….10

Information om rökningens risker och erbjudanden om rökavvänjning……….10

Teman som framkommit vid analys………..…..11

Information………...…..11

Oro och rädsla………11

Omhändertagande och trygghet………..………12

Skuldkänsla………..……..13 Rökavvänjningsintervention……….14 DISKUSSION………..…14 Metoddiskussion………14 Resultatdiskussion………....…15 Konklusion………..17 REFERENSER………19 BILAGOR………...………….22

INLEDNING

Tobak är den enda legala konsumentprodukt som skadar alla som utsätts för den (WHO, 2008). Tobaksbruk skördar årligen 5,5 miljoner dödsoffer i hela världen, viket innebär att en person dör var sjätte sekund på grund av tobak. Under 1900-talet beräknas tobaken ha orsakat 100 miljoner människors död världen över (a a). Varje år orsakar rökning 10 000 cancerfall i Sverige, detta motsvarar 25 % av alla cancerfall (Cancerfonden, 2008). Antalet personer som röker i Sverige minskar och så även dödsfallen som orsakas av rökning. Aktiv rökning skördar dock 6400 personers liv och passiv rökning dödar ytterligare 500 i Sverige varje år (Statens folkhälsoinstitut, 2007).

Av de cancerfall som orsakas av rökning i Sverige är ungefär en tiondel huvud- och halscancer (SBU, 2003a). Strålbehandling är ett av de främsta behandlingsal-ternativen vid huvud- och halscancer (a a).Studier visar dock att biverkningar från strålbehandlingen förvärras och förlängs om patienten fortsätter att röka un-der behandling (Sharp, 2006). Andra studier pekar på en behandling med sämre utfall och ökad andel recidiv vid fortsatt rökning (Browning m fl, 2003, daGraeff m fl, 2000). Trots negativa fakta och klinikers inrådan att patienten bör sluta röka vid huvud- och halscancer finns rapporter som indikerar att upp till 72 % fortsätter att röka under och efter behandlingen (Sharp, 2006).

Sjuksköterskans funktions- och ansvarsområden är, enligt SOSFS 1993:17, mång-skiftande och omfattar funktioner såsom att ”stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död”. Omvårdnad inne-bär också att åtgärder som skapar en hälsobefrämjande miljö utförs samt att pati-entens självständighet respekteras vid planerande och genomförande av denna omvårdnad. Patientbemötandet ska också vara respektfullt och utgöra grund för en god omvårdnad (a a).

BAKGRUND

Huvud- och halscancer

Huvud- och halscancer är ett samlingsbegrepp för cancer i läppar, munhåla, oropharynx, nasopharynx, larynx och hypopharynx (SBU, 2003b). Övervägande delen av huvudhalstumörer är av typ skivepitelcancer, det vill säga, tumörer som utvecklas i skivepitelvävnad (Oncology channel, 2008). Reichart (2001) skriver att oral skivepitelcancer är en av kroppens tio vanligaste tumörformer. Andra ty-per av cancer i huvudhalsområdet är lymfoepiteliala tumörer, spindelcellstumörer, verrucös cancer, odifferentierad cancer och lymfom (Oncology channel, 2008). Gott och väl hälften av fallen i Sverige utgörs av cancer i munnen (inklusive läp-par och tunga), 200 av cancer i struphuvudet och lika många av cancer i svalget (Cancerfonden, 2008). Nästan tre fjärdedelar av patienterna är män och lika stor andel över 65 år när de får sin diagnos är (a a). Tidiga symtompå huvud- och halscancer är nästan obefintliga. Symtom som förekommer i senare stadier är ofta diffusa och liknar dem från infektioner, skillnaden är att infektioner läker ut på

några veckor. Symtomen varierar från sår eller knöl i munnen, leukoplakier, svå-righeter att svälja, svåsvå-righeter att tugga, svårt att röra på tungan, förändrat tal, värk, heshet, långvarig nästäppa, eller blodstrimmig snuva (Cancerfonden, 2008). Rökning är den största enskilda orsaken till huvud- och halscancer men andra kända, bidragande faktorer finns såsom alkohol och leukoplakier (a a). Nyare stu-dier pekar även på att förekomst av humant papillomvirus - HPV (Chaturvedi m fl, 2008; Hansson m fl, 2005; Psyrri & DiMaio, 2008) kan öka risken för huvud-hals cancer.

Strålbehandling

År 2000 erhöll nästan alla patienter, som diagnostiserats med huvud- och hals cancer, strålbehandling, varav 90 % med kurativ intention (SBU, 2003a). Strålbehandling kan ges i kombination med kirurgi, i kombination med

kemoterapi och kirurgi eller som ensam behandling (a a). Strålbehandlingen ges under 6-7 veckor. Behandlingen ges oftast 1 gång per dag och 5 dagar i veckan. Patienter med huvud-hals cancer kan även få hyperfraktionerad behandling vilken innebär att behandlingen accelereras, dvs. att samma dos ges men med tätare intervall (Degerfält, 1998) eller en annan, nyare behandlingsteknik kallad intensitetsmodulerad strålbehandling (IMRT)(Hoppe m fl, 2008). Behandlingen tar ungefär 20-30 minuter/gång (Cancerfonden, 2008). Behandlingen känns inte men ger biverkningar i form av hudreaktioner och sväljningsbesvär (Sharp, 2006). Hudreaktionerna kvarstår som regel några veckor efter behandlingens slut.

Strålbehandling mot munhåla och svalg kan medföra mycket besvärande akuta biverkningar med dysfagi, mukosit, muntorrhet, smärta, ödem, svamp, trismus, blåsor, blödningar och fibrinbeläggning i munnen. Muntorrhet kan kvarstå länge efter avslutad behandling och kan medföra sväljningssvårigheter, förändrad smakupplevelse, risk för karies, parodontit, gingivit och svampinfektioner. Patienter som har nedsatt immunförsvar får ökad risk att infektioner i munhålan utvecklas (a a).

På strålbehandlingsavdelningen på ett universitetssjukhus i södra Sverige behand-las varje år ungefär 50 patienter med huvud- och halscancer. Innan strålbehand-lingen startar får patienten träffa en onkolog för ett första introduktionssamtal. Nästa besök för patienten är ett så kallat ankomstsamtal med sin omvårdnadsan-svariga sjuksköterska (Knöös, 2000). Vid detta möte får patienterna information om vad som kommer att hända under strålbehandlingstiden samt om biverkningar, sjukdomen, kurators- eller dietistkontakt men även praktiska detaljer såsom resor till och från behandlingen (a a). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om patientjournallagen (SOSFS 1993:20) dokumenterar sjuksköterskan pati-entens status, anamnes och omvårdnadsbehov. Patienten kommer under sin 6-7 veckor långa behandlingstid träffa sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska och andra onkologisjuksköterskor dagligen och en nära kontakt kan uppstå mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskan blir därför den som oftast får möta pati-entens oro och tankar (Knöös, 2000).

Rökavvänjning

Enligt WHO är orsakerna till cancer tillräckligt kända för att det skall vara möjligt att förhindra en tredjedel av alla cancerfall (WHO, 2004a). Genom att sluta röka, äta hälsosam mat samt att undvika att utsätta sig för carcinogener går det att skydda sig (a a). Tobak är den största enskilda orsaken till all cancer som är möjlig för patienten att förhindra idag (WHO, 2008). WHO-nätverket Convention on Tobacco Control, som bildades i maj 2003, har satt som mål att förhindra död i

tobaksrelaterade sjukdomar (WHO, 2004b). WHO uppmanar medlemsländerna att skriva under samt formellt bekräfta och stödja WHO:s Framework Convention on Tobacco Control, enligt det hälsobefrämjande arbete som i många avseenden stämmer överens med de hälsointentioner som präglar den svenska sjukvården och som även ligger till grund för sjuksköterskans preventiva arbete.

Oavsett om en individ har symtom på sjukdomar som kan relateras till rökning kan en hälsovinst uppnås med ett rökstopp för människor i alla åldrar (Statens folkhälsoinstitut, 2007). Ett rökstopp halverar risken för cancer i munhåla och svalg redan 5 år efter rökslut (SBU, 1998). Riskerna minskar ytterligare vid fort-satt rökstopp. Evidensbaserade studier visar ganska övertygande på att grunden för att framgångsrikt kunna påverka rökare till att sluta röka är en kort och struk-turerad rådgivning. SBU menar vidare att samtliga patienter bör tillfrågas om sina rökvanor vid kontakt med hälso- och sjukvården för att sjukvården på så sätt åskådliggör för patienten att sjukvården ser tobaksbruk som ett allvarligt ohälso-beteende. Hörnstenarna för en effektiv rökavvänjning utgörs av en individuellt anpassad, tydlig uppmaning till individen att sluta röka, följt av en kort rådgiv-ningssession och erbjudande om stöd samt uppföljning vid återbesök (a a).

Att få människor att förändra ett hälsobeteende är en process som tar tid. Om man vill uppnå en bestående förändring krävs ofta en längre tids övning i livsstilsför-ändringen (SBU, 1998). Att rökstopp ska ses som en dynamisk flerstegsprocess är kunskap som upptäckts och utvecklats sedan slutet av 1980-talet. Till grund för utvecklingen i insikten om att beteendeförändring på individnivå är en process, ligger modellen ”Transtheoretical model of change” (Prochaska, 1983). Modellen innehåller fem steg och dessa benämns ”före övervägande”, ”övervägande”, ”för-beredelse”, ”handling” och ”vidmakthållande” (SBU, 1998). Att försöka analysera var i processen en rökare befinner sig anses vara en möjlighet att anpassa insat-serna individuellt. Det viktigaste instrumentet för en lyckad rökavvänjning är in-dividens motivation. De vanligaste motiven för att sluta röka är hälsoskäl, ekono-miska skäl, en hänsyn till sin omgivning och en önskan att bli kvitt sitt beroende. Att ge råd och hjälp till rökare att sluta röka är en viktig del av den sjukvårdande behandlingen. En mera utförlig rådgivning med uppföljande träffar samt tillägg av nikotinersättningsmedel i kombination med effekten av läkares råd till patienten ökar chanserna för att patienten ska sluta röka (a a).

Flera studier visar att patienter med bättre självtillit hade högre motivation till att sluta röka samt förbli rökfria (Gritz m fl, 1999; Schnoll m fl, 2004a; Schnoll m fl, 2004b).

Patientundervisning

Sjuksköterskan ska i sin rådgivande funktion ge instruktioner och information till patienten samt förvissa sig om att informationen uppfattats korrekt genom upp-följning (Socialstyrelsen, 1995). Det övergripande målet med patientundervis-ningen är att stärka patienten och att vara ett stöd i det dagliga livet (Klang

Söderkvist, 2001). Sjuksköterskan kan inte se det som en självklarhet att patienten uppfattar situationen korrekt eller att ett lärotillfälle gror när hon informerar om till exempel ökad risk för cancer eller rökavvänjning (Pilhammar Andersson, 2003). Ett undervisningstillfälle som karakteriseras av rådgivning, omfattar ett samspel mellan sjuksköterska och patient där patienten ges möjlighet att begrunda och evaluera den kunskap som sjuksköterskan har (a a).

Det är viktigt att sjuksköterskan kan se människan som aktiv, ansvarstagande och kapabel att reflektera över tidigare sätt att tänka och förhålla sig (Pilhammar Andersson, 2003). Mottagaren måste själv kunna sätta given information i ett sammanhang tillsammans med tidigare kunskaper och erfarenheter för att informationsöverföringen ska lyckas (Suhonen, 2005). Vid rådgivning kan sjuksköterskan hjälpa patienten att se kopplingar till tidigare erfarenheter och kunskaper som är relevanta för den aktuella situationen (Pilhammar Andersson, 2003). Rådgivningens mål är att den ska leda fram till ett förändrat tanke- och förhållningssätt genom att tidigare kunskap knyts samman med ny (a a). Sjuksköterskan kan med en icke styrande rådgivning med ett aktivt lyssnande öppna för ett närmande där personer i kris ej behöver inta försvarsställning, enligt Jahren Kristoffersson (1998). Cancerpatienter befinner sig ofta i kris i det tidiga skedet av en behandling. Patienten måste i denna situation känna att hon blir för-stådd, accepterad och respekterad av hjälparen. Om patienten känner sig trygg kan hon låta nya upplysningar och erfarenheter få inflytande på självuppfattningen (a a).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

I ljuset av den genomgång som görs i bakgrunden är det viktigt att lyfta fram aspekter av information och stöd som är centrala för den aktuella patientgruppens möjligheter att kunna sluta röka. Syftet med denna studie var därför att belysa den information patienter med huvud- och halscancer får om rökning och rökavvänj-ning innan och under strålbehandling. Följande frågeställrökavvänj-ningar har särskilt foku-serats:

- Om patienten erhåller information om rökning, dess risker och rökavvänjning och vem det är som informerar patienten? - Vad informationen innehåller?

- Hur patienten upplever informationen?

- Vilka frågor och funderingar har patienten kring sin sjukdom? - Vilka frågor och funderingar har patienten kring rökning och

rökavvänjning?

Studiens betydelse

För att kunna starta rökavvänjningsintervention på strålbehandlingsavdelningen på UMAS, Malmö behövs en inventering av vilken information patienterna får idag, hur denna ges och av vem, hur patienterna upplever informationen samt vil-ka frågor och funderingar patienterna själv har kring sin sjukdom och sina tobaks-vanor.

METOD

Studien genomfördes under 2006-2007 på strålbehandlingsavdelningen på Uni-versitetssjukhuset, UMAS, i Malmö. Data med anknytning till studiens frågeställ-ningar samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer (Kvale, 1997). Valet av just denna metod motiveras av att information till och undervisning av denna patientgrupp sker i en speciell kontext; patienterna har fått en cancerdiagnos. För-fattaren förväntade sig därför att information som inte nödvändigtvis berörde de konkreta frågor som ställts (Bilaga 1) skulle kunna dyka upp under en intervju. Denna aspekt av studien behandlas närmare i diskussionen. Innan studien påbör-jades utfördes en litteratursökning för att författaren skulle fördjupa sina ämnes-kunskaper.

Patienturval

Patienturvalet startade med att tjänstgörande onkologisjuksköterskor på strålbe-handlingskliniken och som behandlar patienter med huvud- och halscancer fick information om föreliggande studie. Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan valde sedan ut de patienter som passade inklusionskriterierna. Inklusionskriterier-na var patienter som hade en huvud- och halscancer, var rökare och skulle få strålbehandling där behandlingsintention skulle vara kurativ. Ingen hänsyn togs till kön eller ålder. Patienter som inte behärskade det svenska språket i tal och skrift samt ansågs ha reducerad samarbetsförmåga på grund av försämrat allmän-tillstånd exkluderades från deltagande i studien. Nio patienter identifierades som möjliga kandidater till att delta i studien. Dessa patienter tillfrågades både skrift-ligt och muntskrift-ligt om frivilskrift-ligt deltagande i studien. En patient avböjde deltagande.

Procedur

Godkännande av verksamhetschef på Onkologiska kliniken föregick undersök-ningen. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska tillfrågade patienterna om deras rök-vanor under ankomstsamtalet inför strålbehandling. Under strålbehandlingens första veckor erhöll de potentiella deltagarna patientinformation (Bilaga 2) och skriftlig samtyckesbilaga (Bilaga 3) om föreliggande studie av sin omvårdnadsan-svariga sjuksköterska. Patienten fick en veckas betänketid om hon eller han öns-kade att delta i studien. Tid för intervju boöns-kades i samband med patientens strål-behandling och intervjuerna genomfördes i avskilt samtalsrum på kliniken samt spelades in på band. Intervjuerna var semistrukturerade med öppna frågor och en intervjuguide (Bilaga 1) följdes. En pilotintervju utfördes för att upptäcka eventu-ella brister i intervjuguiden. Innan intervjun påbörjades skrev patienten på sam-tyckesbilagan (Bilaga 3). Informanterna garanterades konfidentialitet och inter-vjuerna kodades i kronologisk ordning. Interinter-vjuerna varade i 20-45 minuter.

Databearbetning och analys

Intervjuerna skrevs ut av författaren i sin helhet samma dag de genomförts. Bur-nards innehållsanalys (1996) användes för att tolka och analysera materialet från intervjuerna. Burnards innehållsanalys innebär att texten ska läsas igenom i sin helhet för att finna huvudrubriker eller kategorier så att alla ämnen som fram-kommit kan diskuteras. Intervjutexten placeras in under respektive kategori, en rapport skrivs med huvudrubriker och underrubriker. Utdrag ur intervjutext kan sedan ges som ”en illustration” till rubriken. Syftet med Burnards innehållsanalys är att finna nyckelord i text. I det första steget lästes intervjuerna igenom upprepa-de gånger för att få en helhetsbild av intervjuernas innehåll. Ord och uttryck som

återkom uppmärksammades av författaren. Det andra steget innebar att de åter-kommande orden och fraserna grupperades och fem teman utkristalliserades. I det tredje steget genomlästes intervjuerna igen och subteman framkom som kunde kopplas till de fem huvudteman som redan framkommit. Delar av intervjuerna kunde redovisas som citat under respektive huvudtema. Författaren fick växla fram och tillbaka under analysens gång, mellan helheten och delar av intervjuerna samt mellan analysens olika steg.

Etiska överväganden

Studiens genomförande godkändes av tillförordnad klinikchef för Onkologiska kliniken UMAS, Carina Nordqvist-Falk, samt Etikprövningsnämnden på Malmö Högskola. Information gavs till deltagarna muntligen och skriftligen. Information gavs även om att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta intervjun utan att detta skulle påverka deras fortsatta behandling eller omvårdnad. Materialet har behandlats konfidentiellt och förvarats oåtkomligt för utomstående. Studiematerialet har bearbetats och analyserats av författaren. Ingen intervju re-dovisas i sin helhet eller på ett sätt som kan härledas till medverkande personer. När rapporten slutförts kommer banden från intervjuerna att förstöras.

RESULTAT

Beskrivning av patientgruppen

Antalet deltagare i studien var åtta personer, tre kvinnor och fem män i ålderinter-vallet 44-83 år (Medianålder = 62 år). Sex av deltagarna utförde sin strålbehand-ling polikliniskt medan två var inlagda. Sju av informanterna befann sig vid inter-vjutillfället inom sin första hälft av behandlingstiden och en hade en tredjedel kvar av behandlingen. Alla informanterna hade rökt i hela sitt vuxna liv och rökdebu-ten hade skett mellan 13-20 års ålder. Hälfrökdebu-ten av informanterna hade före strålbe-handlingen rökt mer än 16 cigaretter per dag. Vid intervjutillfället hade hälften slutat men övriga rökte mindre än 10 cigaretter per dag.

Information om rökningens risker och erbjudanden om rökavvänj-ningshjälp

Av dem som fått information från onkolog, annan läkare eller sjuksköterska om rökning och dess risker hade fyra slutat att röka och två hade mer än halverat sitt tobaksbruk. En man som haft hjärtinfarkt hade minskat till fem cigaretter per dag i samband med hjärtinfarkten och hade intentionen att röka i denna utsträckning livet ut. Den andra mannen som inte ville sluta och som upplyst läkarna om detta hade trots allt minskat sitt tobaksbruk på grund av biverkningarna från behand-lingen. Endast tre av informanterna hade upplevt rökningen som besvärande och då genom försämrad kondition samt irritation i halsen.

Tiden mellan diagnos och första besöket på onkologmottagningen varierade mellan 2 och 8 veckor. Två av informanterna hade erhållit information om rökning och dess risker av läkare vid första mottagningsbesöket. En patient hade erhållit denna information av sin omvårdnadsansvariga sjuksköterska vid

Ingen informant hade erhållit någon information om rökning och dess risker av någon annan sjuksköterska som arbetade på strålbehandlingsavdelningen. Majori-teten av informanterna hade erhållit information från andra källor innan strålbe-handlingen började varav en fått information från mer än en källa. Den vanligaste källan till information var kirurger innan operation. Endast en informant hade själv sökt information om sin sjukdom i tidningar. En patient hade fått informa-tion från mer än en instans

De flesta informanterna skulle ha velat delta i en rökavvänjningsintervention om avdelningen tillhandahållit en sådan. Nikotinplåster var den hjälp som

efterfrågades av flest, andra alternativ var inhalator och nikotintuggummi (a a).

Teman som framkommit vid analys av intervjuerna

De teman som framkom under analysen var information, oro och rädsla,

omhän-dertagande och trygghet, skuldkänsla, samt rökavvänjningsintervention. Information

Onkologerna hade informerat två av deltagarna om att fortsatt rökning under strålbehandling skulle kunna medföra en icke optimal strålbehandling medan om-vårdnadsansvarig sjuksköterska informerat en deltagare om att avstå från rökning en timme före respektive efter behandling. Två av informanterna hade meddelat läkaren att de rökte samt att de tänkte fortsätta med detta. Endast en av de infor-merade deltagarna hade fått rådgivning eller hjälp för att sluta röka. Denna kvinna hade fått förskrivet tabletter, Zyban, men hade själv aktivt även provat andra hjälpmedel för att sluta röka. Tre av informanterna berättade spontant att deras anhöriga sökt information kring sjukdomen på internet. De anhöriga hade funnit information om spottkörtlarna och deras sjukdomar, strålbehandlingens påverkan på spottkörtlarna samt information om ett nytt läkemedel för att sluta röka. De informanter som fått bekräftat att det var positivt för dem att sluta röka eller fått råd om hur de skulle kunna sluta röka upplevde att det kändes bra att få be-kräftelse och stöd. Alla informanterna hade berättat för läkaren att de rökte men majoriteten upplevde inte att de fått någon reaktion från läkaren, fastän en infor-mant bett om hjälp med att sluta röka men avråtts från detta. Denna inforinfor-mant var dock inneliggande under behandlingstiden och hade fått hjälp med nikotinplåster av en avdelningsläkare.

Oro och rädsla

Oro kring behandlingen och inför framtiden uttalades av de flesta informanterna. Två av informanterna uttryckte att de inte vågat fråga någon läkare om det som de egentligen undrade över, nämligen framtiden och prognosen.

”Det är ju en fråga, men den finns det ju inget säkert svar på, om det går vä-gen.” (Informant 2)

Andra berättade att de inte frågade läkarna så mycket då de upplevde att de fick den information som läkarna hade och någon upplevde att det praktiska kring be-handling och biverkningar tog upp det mesta av tiden. En informant vågade inte fråga för att han var rädd för att inte orka med svaren på sina frågor. En annan informant upplevde att han kom av sig vid läkarbesöket då inget intresse visades för hans person.

”Nej hon ville inte ens titta mig i munnen utan bara skrev ut recept och då kommer man av sig och vill inte ställa några frågor alls.” (Informant 7) Informanten som själv efterfrågat hjälp för att sluta röka men avråtts från detta kände att hans hopp om en framtid därigenom grusades.

”Det känns precis som om de menar att det ändå inte är lönt att det redan är kört så jag har tagit det med lite dåliga vibbar, att du kan röka för det spelar ändå ingen roll” (Informant 8)

En man talade om sin oro som han känt efter sin diagnos och rädslan över att även ha drabbats av lungcancer, hur detta samtidigt sporrat honom till ett rökstopp.

”Så röntgade jag lungorna och så tänkte jag/…/du har cancer och så har du kanske cancer i lungorna också och så röker du, det påverkade mig psykiskt det här med cancer men så innan jag skulle på strålbehandling så slutade jag att röka, första dagarna var det sådär lite stirrigt, det saknades något, men just nu tänker, saknar det inte alls, det är något psykiskt” (Informant 7) En man uttryckte sin oro kring framtiden och sitt rökstopp som att han bestämt sig för att sluta med cigaretterna och att rökstoppet måste lyckas för han ville överle-va till överle-varje pris. Oro och rädsla kunde även visa sig på motsatt sätt, nämligen att rökningen var det som höll patienten kvar i livet.

”Jag har känt sådana kraftkarlar det var /../, /../ och /../ och de var i det mili-tära, ja du skulle ha sett dem men de rökte inte men de är alla döda nu. Så du hör vad jag säger röka bör man göra (Informant 4)

Omhändertagande och trygghet

Informanterna upplevde att det varit svårt och tidskrävande att få hjälp från början samt att bli diagnostiserad, medan omhändertagandet från det att diagnosen ställts och fram till behandling gått fort.

De flesta informanterna upplevde att omhändertagandet för förberedelser inför strålbehandling samt under pågående strålbehandling varit bra. En informant upp-levde att omhändertagandet varit så bra att hon beslutade sig för att ett rökstopp var det minsta hon kunde göra för sig själv och personalen.

”Jag tog beslutet att inte röka, det gjorde jag nog på grund av att jag tyckte att dom ställde upp så mycket för mig, i min ålder också, hela den där vård-apparaten” (Informant 1)

En kvinna berättade om sitt första besök på strålbehandlingsavdelningen vilket startat med panikkänslor men att omhändertagandet gjorde att hon klarade av att genomföra förberedelserna inför behandlingen.

”Ja och första gången jag skulle hit gick jag fel och kollapsade nästan men en sjuksköterska förstod var jag skulle och hjälpte mig hit, och de har tagit hand om mig så väl så nu känns det bra” (Informant 3)

En informant kände däremot att omhändertagandet vid läkarbesök under pågående strålbehandling varit dåligt och utan empati och utan intresse för honom eller hans problem.

”Läkaren skulle tittat mig i munnen, men hon brydde sig inte utan litade på sjuksköterskorna, det skulle hon inte gjort, jag hade ett sår sa tandhygienis-ten när jag var hos henne sedan. (Informant 7)

Två av informanterna upplevde ett stort stöd och omhändertagande från sina an-höriga, vilket gav dem kraft att orka med sin utsatta situation.

”Ja man blir ju ledsen emellanåt, men min B (make) har varit så snäll till mig och han hjälper mig du förstår han har till och med börjat promenera med mig för att jag ska slippa tänka på rökningen och så, han har aldrig ve-lat gå ut och gå innan ja och barnen de är också rädda om mig.” (Informant 3)

”Jag vill ju orka med barnen också och jag vill ju vara trevlig mot mannen också, de har varit så snälla till mig hela familjen stöttar och undrar hur jag mår och ja det känns skönt.” (Informant 4)

Skuldkänsla

En känsla av skuld och skam över att man rökt och eventuellt bidragit till sin sjukdom fanns hos flera av informanterna.

”Jag ringde ju A på öron och hon sa att lungorna var bra och då frågade jag, är de ok eller bra, så sa hon felfria, nämen sa jag då kan jag ju röka på, men då sa hon att det tycker jag ändå inte och det tänker jag inte nu heller, det drar faktiskt inte i mig, man gör mycket dumheter i livet och ibland undrar man över sig själv.” (Informant 7)

”Det är klart att jag önskar att jag slutat mycket tidigare” (Informant 1) ”Hela mitt vuxna liv, det är ju 40 år, det är inte klokt när man tänker på det så korkad man kan vara” (Informant 2)

”Jag tänker att detta måste gå, nu är det verkligen dags att sätta stopp för dessa dumheter och man tänker varför gjorde jag inte detta innan och så vill man ju att barnen ska vara rökfria jag hoppas att jag kan övertala min dotter så att hon slutar men jag tog ju inte själv tag i problemet innan fast jag bor-de” (Informant 3)

En informant uttryckte sin känsla av besvikelse över sin oförmåga att sluta direkt i samband med att han fick sin cancerdiagnos.

”Jag är ju jättebesviken på mig själv för jag trodde ju för en månad sedan när jag fick beskedet att, för jag har ju haft i min ja närhet eller vetat om folk som fått veta att de har cancer och de har fortsatt att röka som till exempel den här gubben och man har tänkt vilken jävla idiot, det måste ju vara

jättelätt att sluta när men får beskedet men så är det alltså inte.” (Informant 8)

Rökavvänjningsintervention

Tre av informanterna såg samtal med sjuksköterskorna på strålbehandlingsavdel-ningen som ett önskvärt inslag i ett rökavvänjningsprogram.

”Varför inte trevliga samtal med er trevliga sjuksköterskor och stöd ja det hade varit trevligt, halleluja.” (Informant 7)

En informant trodde även att gruppträffar med andra patienter skulle ha varit till nytta och stöd.

”Då hade man kanske kunnat prata med andra och stöttat varandra och så hade man fått hjälp av er sköterskor det hade känts bra ooh ja det skulle varit bra man är ju här varje dag ändå.” (Informant 3)

DISKUSSION

Metoddiskussion

Utgångspunkten för att belysa frågeställningarna i föreliggande studie var att finna ett vetenskapligt angreppssätt som kunde beskriva patienters upplevelse av infor-mation om rökning och rökavvänjning inför och under strålbehandling för huvud- och hals cancer. Fokus sattes också på vilka frågor och funderingar patienten själv hade kring sin sjukdom och sina tobaksvanor. En intervjustudie bedömdes vara den metod som skulle kunna ge information om de frågor som satts i fokus. Innan studien inleddes sökte författaren litteratur för att fördjupa sin ämneskunskap. Författaren fann, vid sin litteratursökning i PubMed eller Cinahl, inte någon studie med liknande frågeställning, jämförelse med annan litteratur har därför inte gjorts. En pilotintervju utfördes för att se om det fanns brister som kunde åtgärdas i in-tervjuguiden (Bilaga 1). Författaren fann dock inget anmärkningsvärt utan god-kände intervjuguiden för resterande intervjuer. Intervjuguiden var klar i december 2005 och första intervjun gjordes i början av 2006, författaren har vidareutveck-lats genom fortsatta studier inom onkologisk omvårdnad och inser att intervjugui-den kunde ha utformats annorlunda för mera fullständiga svar. Åtta intervjuer genomfördes totalt och detta kan ses som ett litet antal. Svårigheter finns emeller-tid allemeller-tid när andra än författaren ska medverka för att finna potentiella deltagare till en studie. Eftersom författaren ej var personligen involverad med att välja ut potentiella deltagare till studien, finns en medvetenhet om att potentiella deltagare missats i studiens början. Intresse måste finnas hos i detta fall omvårdnadsansva-riga sjuksköterskor för att de potentiella deltagarna tillfrågas om deltagande. Det finns andra begränsningar i studien, som kan ha betydelse för tolkningen av resul-tatet. Den begränsade antalet deltagare medför att resultatet får tolkas med försik-tighet. Kvale (1997) menar dock att antalet intervjuer i vanliga intervjustudier brukar ligga mellan 15 + 10. Antalet kan skifta beroende på den tid och de resur-ser som kan tas i bruk. Kvale understryker vidare intervjuernas kvalitet före

kvan-titet. Författaren, som genomförde intervjuerna, har begränsad erfarenhet av inter-vjuteknik och detta kan ha påverkat djupet i svaren och därför även det framkom-na resultatet.

Intervjuguiden upplevdes av författaren som en bra grund för intervjuerna, en del frågor kan eventuellt tolkas som ledande. Kvale (1997) menar dock att i en inter-vju är det centrala var frågorna kan leda och om dessa leder till ny och relevant kunskap, inte om intervjufrågorna är ledande eller inte. Viktig information har också spontant getts av patienterna vilket tolkas som att intervjuerna har fungerat. Alla deltagarna strålbehandlades vid samma linjäraccelerator men hade inte sam-ma omvårdnadsansvariga sjuksköterska, men däremot samsam-ma personalgrupp. Alla deltagarna träffade inte heller samma läkare. Dessa faktorer kan också ha påverkat vilken information deltagarna upplevde sig ha fått.

Vidare bör det poängteras att författaren arbetar på den aktuella strålbehandlings-avdelningen, dock inte på den aktuella linjäracceleratorn. Informanterna har där-för troligen sett där-författaren i väntrummet eller korridoren eftersom de intervjuades under pågående behandling. Detta kan enligt författaren både haft en positiv ef-fekt, då patienterna sett författaren och därför kunde känna sig trygga med denna, men även inverkat negativt om deltagarna känt att författaren stod behandlande sjuksköterskor för nära. Kvale (1997) poängterar dock vikten av sakkunskap, både vad gäller ämnet och det humana samspelet. Författaren har ämneskunskap om den aktuella diagnosen, strålbehandling samt behandlingsrelaterade biverkningar.

Resultatdiskussion

Att intervjua människor med huvud- och halscancer om rökning kan vara ett för patienten känsligt ämne. Människor som befinner sig i en svår situation i livet med en allvarlig sjukdomsdiagnos, påbörjad strålbehandling och biverkningar från behandlingen påverkas av detta och även skuldkänslor för rökning kan finnas hos denna grupp patienter.

Biverkningarna av strålbehandlingen är oftast väldigt plågsamma och bidrog till att även den deltagare som ville fortsätta att röka varit tvungen att mer än halvera antalet cigaretter per dag. Dessa problem berörs också av Sharp (2006).

Majoriteten av deltagarna upplevde att biverkningarna plågade dem redan efter första veckans behandling och hade därför fått utskrivet smärtstillande läkemedel. En man upplevde att hesheten hindrade honom från att vara sig själv. Biverkning-arna av behandlingen kan också ibland bidra till återfall till rökning vilket bl a Gritz m fl (1999) påvisat.

Onkologisjuksköterskans dagliga möte med patienten ger en möjlighet att bistå patienten med råd och hjälp för sina symtom. Omhändertagandet och det dagliga stödet från sjuksköterskorna på strålbehandlingsavdelningen upplevdes av de fles-ta delfles-tagarna som tryggt och positivt vilket stämmer med vad Knöös (2000) fun-nit.

Två av deltagarna talade också om vikten av stödet hemifrån. Betydelsen av så-dant stöd belyses också av Gritz m fl (1999).

Den oro kring behandlingen och inför framtiden som uttrycktes av de flesta delta-garna visar på den speciella kontext som cancerpatienter befinner sig i under be-handlingstiden och ibland även under resten av livet. Patienten måste känna att han eller hon kan lita på vårdpersonalen så att alla frågor och tankar som finns kan lyftas upp till ytan. Deltagaren som kände att läkaren inte intresserade sig för ho-nom vid läkarbesöket, utan bara skrev recept på läkemedel utan att titta på hoho-nom, blev så oroad av detta faktum att han inte kom sig för att ställa en enda fråga. Några deltagare talade öppet under intervjun om den fråga som de velat ställa till läkaren men som de innerst inne visste att det inte fanns något säkert svar på, nämligen utfallet av behandlingen, det vill säga om de skulle bli helt friska. Suho-nen (2005) fann också i sin studie att information kring diagnos, behandling och prognos var det som patienten värdesatte högst.

Majoriteten av deltagarna hade fått information om rökning och rökavvänjning av läkare och sjuksköterskor från andra kliniker och endast tre deltagare hade fått informationen från onkologen/strålbehandlingsavdelningen. Enligt Sharp (2006) finns en allmän, felaktig uppfattning om att det är för sent att sluta röka när en cancerdiagnos väl ställts. Denna missuppfattning finns hos såväl patienter, anhö-riga som hos sjukvårdspersonal (a a). Det kan vara speciellt viktigt för patienter med huvud- och halscancer att sluta röka, eftersom forskning (da Greaff m fl, 2000) visat att 10-12 % av dessa patienter utvecklar en sekundär cancer under de följande tre åren efter sin första cancerdiagnos. Då behandlande läkare och sjuk-sköterskor vet att biverkningarna från behandling ökar samt att behandlingsresul-tatet kan bli sämre om patienten fortsätter att röka, är det inte heller etiskt försvar-bart att inte informera patienterna om dessa fakta. Behandling mot huvud- och halscancer är påfrestande för alla patienter med nutritionssvårigheter, smärta och kosmetiskt icke tilltalande problem under och efter behandling. Patienten bör där-för få tillräcklig kunskap innan behandling så att hon eller han kan ta ställning till vilka alternativ som finns och vilka följder respektive alternativ har.

En deltagare hade fått uppmaningen att inte bry sig om att sluta röka i samband med strålbehandlingen utan att vänta med detta till senare tillfälle och uppfattade detta som väldigt negativt. Gritz m fl (1999) menar dock att en cancerdiagnos kan vara det ”lärande ögonblicket” där rökare är mera motiverade att sluta röka och därför också lyckas i större utsträckning. Majoriteten av deltagarna upplevde att läkarna inte visat någon reaktion när de informerades om att deltagarna rökte. Sharp (2006) skriver att sjukvårdspersonal ofta negligerar nikotinberoende även om de flesta sjukhus och vårdinrättningar idag är rökfria. Endast en deltagare hade erhållit reella råd och läkemedel för att kunna sluta röka. I studien av Sharp

(2006) erhöll patienterna gratis nikotinersättningsmedel. Deltagarna efterfrågade nikotinplåster, nikotintuggummi eller inhalator som rökavvänjningshjälp. Både läkare och sjuksköterskor bör vara uppmärksamma på patienternas önskningar om att sluta röka och stötta patienterna i detta beslut och inte låta tillfället gå förbi. Att endast tre av deltagarna uppgav att de fått information om rökning och rökav-vänjning av läkare och sjuksköterska på onkologen eller strålbehandlingsavdel-ningen behöver inte innebära att detta är fakta. Detta kan även bero på att patien-ters informationsbehov och given information inte alltid överensstämmer (Suho-nen m fl, 2005).

Endast en deltagare upplevde sig ha fått information kring rökning och dess nega-tiva effekter i samband med strålbehandlingen av sin omvårdnadsansvariga sjuk-sköterska. Onkologisjuksköterskor har ingen tradition i att involvera sig i rökav-vänjning, enligt Sharp (2006), främst för att de är rädda att förstöra förtroendet hos och relationen till patienten, även om sjuksköterskorna samtidigt anser att rökavvänjning ingår i deras arbetsuppgifter. Onkologisjuksköterskan har i det dag-liga mötet en möjlighet att se var patienten befinner sig i den dynamiska flerstegs-processen (Prochaska, 1983) när det gäller att sluta röka. Att lyckas med att sluta röka under cancerbehandling kan också förbättra patientens självförtroende och motivera dem till att anta en hälsosammare livsstil (Sharp, 2006).

Fyra av informanterna uppgav att de slutat röka helt och två uppgav att de minskat till mellan 1-5 cigaretter per dag i samband med start av strålbehandling. Dessa påståenden har inte kontrollerats utan är enbart informanternas utsagor. Sharp (2006) visade i sin studie, där patienter med huvud- och halscancer under pågåen-de strålbehandling tillfrågapågåen-des om sin rökning varje vecka samt där även mätning-ar gjordes på utandningsluften med avseende på kolmonoxidhalt att en fjärdedel av de självrapporterade icke-rökarna faktiskt rökte. Andra studier hade enligt Sharp (a a) visat att upp till 50 % av de självrapporterade rökarna rökte. Skuld-känslor för att man röker kan påverka patientens svar, en deltagare i studien ut-tryckte sitt missnöje och sin besvikelse över att han inte kunnat sluta direkt i an-slutning till sin diagnos.

En annan deltagare uppgav att det fina omhändertagandet och upplevelsen av att alla inom sjukvården ställt upp så mycket fick henne att känna att hon ville sluta röka. Jahren Kristoffersson (1998)talar om vikten av att inte skuldbelägga patien-ten ytterligare, utan att möta patienpatien-ten utan en dömande attityd. Sharp (2006) skriver att en viktig faktor i samband med rökavvänjning är att patienten verkligen känner att det är patientens eget beslut om hon eller han vill sluta röka och att per-sonalen stöttar patienten oavsett vilket beslutet blir.

De flesta informanterna skulle ha velat delta i rökavvänjningsintervention på strålbehandlingsavdelningen om sådan funnits. Sharp (2006) menar att strålbe-handlingskliniker är mycket lämplig miljö för rökavvänjningsinterventioner då patienten erhåller daglig behandling under längre tid och att patienterna därmed kan följas noggrant. Utvärdering av förändringar i motiv och beteende kan disku-teras regelbundet vid återbesök där samma personal träffar patienten igen (a a). Kontinuitet och möjlighet till stödjande samtal med sjuksköterskor efterfrågades också av tre informanter.

Konklusion

Patienter efterfrågar ofta information och vill få sin egen kunskap bekräftad. Otill-räcklig kunskap hos patienten om sin diagnos, kan leda till frånvaro av engage-mang hos patienten. Onkologisjuksköterskor och läkare har därför en bra möjlig-het till patientundervisning i det dagliga mötet på en strålbehandlingsavdelning. Dilemmat är att hitta en medelväg där patienten kan få hjälp att hantera sin exis-tentiella kris i samband med sin sjukdom samtidigt som hon eller han ska ha kraft att sluta röka. Det finns en terapeutisk styrka i relationen mellan sjuksköterska och patient som kan vara den största tillgången för en lyckad rökavvänjning. Att som sjuksköterska behålla en objektiv och vänlig attityd och att informera patienterna om att beslutet om att sluta röka är deras eget samt att vårdpersonalen kommer att stötta dem oavsett vilket beslutet blir kan minska patientens psykiska stress. Att

hjälpa en människa till ett liv utan rökning innebär i sig att denna människa får högre livskvalitet.

REFERENSER

Browning, KK & Wewers, ME (2003) Smoking cessation and cancer, Sem Oncol

Nurs, 19, 268-275.

Burnard, P (1996) Teaching the analysis of textual data: an experiential approach, Nurse Education Today, 16, 278-281

Cancerfonden Munhåle- ,svalg- och strupcancer. Stockholm.

<www.cancerfonden.se/templates/Information__47.aspx >2008-03-20

Chaturvedi, AK; Engels, EA; Anderson, WF & Gillison, ML (2008) Incidence trends for human papillomavirus-related and –unrelated oral squamous cell carcinomas in the United States. Journal of Clinical Oncology, 26, 612-619 da Graeff, A, Leeuw, JRJ, Ros, WJG, Hordijk, G, Blijham, G & Winnubst, JAM

(2000) Pretreatment factors predicting quality of life after treatment for head and neck cancer. Head and Neck, 7, 398-407

Degerfält, J (1998) Strålbehandling, historik- fysik- omvårdnad. Lund: Student-litteratur.

Gritz, Ellen R ,Schacherer, C , Koehly, L , Nielsen, IR & Abemayor, E (1999) Smoking withdrawal and relapse in head and neck patients. Head and Neck, 21, 420-27.

Hansson, BG; Rosenquist, K; Antonsson, A; Wennerberg, J; Schildt, EB; Blad-ström, A & Andersson, G (2005) Strong association between infection with human papillomavirus and oral and oropharyngeal squamous cell carci-noma: a population-based case-control study in southern Sweden. Acta

Oto-laryngol, 125, 1337-1344

Hoppe, BS, Wolden, SL, Zelefsky, MJ, Mechalakos, JG, Shah, JP, Kraus, DH & Lee, N (2008) Postoperative intensity-modulated radiation therapy for can-cers of the paranasal sinuses, nasal cavity, and lacimal glands: Technique, early outcomes and toxicity. Head Neck EPUB AHEAD OF PRINT Jahren-Kristoffersson, Nina (1998) Allmän omvårdnad. Stockholm: Liber Klang Söderkvist, B (2001) Patientundervisning. Lund:Studentlitteratur. Knöös, M (2000) Sjuksköterskebemannad bröstmottagning på

strålbehandlings-avdelning. Vårdvetenskap omvårdnad 41-60p. Malmö: Malmö Högskola, Institutionen för omvårdnad (opublicerat examensarbete).

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Oncology channel Head and neck cancer. USA.

Pilhammar Andersson, E (2003) Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: Stu-dentlitteratur.

Prochaska, JO & Di Clemente, CC (1983) Stages and processes of selfchange of smoking: toward an integrative model of change. J Consult Clin. Psychol, 51, 390-395.

Psyrri, A & DiMaio, D (2008) Human papillomavirus in cervical and head and neck cancer Nat Clin Pract Oncol 5(1), 24-31

Reichart, Peter A (2001) Identification of risk groups for oral precancer and can-cer and preventive measures. Clin Oral Invest 5, 207-213.

SBU (1998) Metoder för rökavvänjning. Stockholm. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. SBU rapport nr 138.

SBU (2003a) Strålbehandling vid cancer. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering.Volym 1. Rapport 162/1.

SBU (2003b) Radiotherapy for cancer . Stockholm. Statens beredning för medi-cinsk utvärdering. Volym 2. Rapport 162/2

Schnoll, RA , Rothman, RL , Lerman, C , Miller, SM , Newman, H , Movsas, B , Sherman,E , Ridge, JA ,Unger, M , Langer, C , Goldberg, M , Scott, W & Cheng , J (2004a) Characteristics of cancer patients entering a smoking cessation program an correlates of quit motivation: Implications for the development of tobacco control programs for cancer patients. Psychological

Oncology, 13, 346-58.

Schnoll, RA , Rothman, RL , Lerman, C , Miller, SM , Newman, H , Movsas, B , Sherman, E , Ridge, JA ,Unger, M , Langer, C , Goldberg, M , Scott, W & Cheng , J (2004b) Comparing patients who enroll in a smoking cessation program at a comprehensive center with those who decline enrollment. Head

and Neck, 26, 278-86.

Sharp, L (2006) Aspects of nursing care for patients with head and neck cancer

receiving radiation therapy. Stockholm: Repro Print AB.

Socialstyrelsen (1995:5) Kompetensbeskrivningar. för sjuksköterskor och

barnmorskor Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:5. Stockholm:

Socialstyrelsen.

SOSFS 1993:17 Socialstyrelsena allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård.

SOSFS 1993:20 Patientjournallagen.

Statens Folkhälsoinstitut (2007) Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso-och sjukvårdpersonal 2007. Statens Folkhälsoinstitut i samarbete med Socialsty-relsen. >www.fhi.se< 2008-02-10

Suhonen, R, Nenonen, H, Laukka, A.& Valimäki, M (2005) Patients

informational needs and information received do not corespond in hospital.

Journal of Clinical Nursing, 14, 1167-1176.

WHO (2004a) Om cancer och dess uppkomst. USA. >www.who.int/cancer/en< 2008-03-27

WHO (2004b) Cancer control program. USA.

>www.who.int/gb/ebwha/pdf_files/EB114/B114_3-en.pdf< 2008-02-27

WHO (2008) Report on the Global Tobacco Epidemic, 2008 – The MPOWER package. USA. >who.int/tobacco/mpower/mpower_report_full_2008.pdf< 2008-03-25

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide

Bilaga 2: Patientinformation om studien Bilaga 3: Samtycke till deltagande i studien

Intervjuguide Bilaga 1

En kort orientering med bakgrund till intervjun ges, snabb information om att in-tervjun spelas in samt att alla uppgifter avidentifieras etc.

- Har Du några frågor innan vi börjar?

- Hur lång tid förflöt emellan det att Du fick veta att Du hade cancer till att Du träffade läkaren på mottagningen?

- När Du träffade onkologläkaren på mottagningen, vad informerade han/hon om angående rökning och rökavvänjning?

- Hur upplevde Du denna information?

- Vilka tips eller nikotinersättningsmedel om hur Du skulle kunna sluta röka fick Du?

- Har någon annan läkare pratat med Dig om rökning eller rökavvänjning, vad handlade detta samtal om?

- När Du kom till strålbehandlingsavdelningen första gången träffade Du en sjuksköterska, Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska, för ett informa-tionssamtal.

Pratade sjuksköterskan om rökning eller rökavvänjning under detta besök? - Hur upplevde Du denna information?

- Vilka råd gav sjuksköterskan Dig angående rökavvänjning respektive ni-kotinersättningsmedel?

- Har sjuksköterskorna under Din behandlingstid pratat med Dig om rökav-vänjning?

- Hur lång tid har Du fått strålbehandling?

- Har Du sökt information på Internet eller i litteraturen om Din sjukdom? Om ja

- Vad hittade Du för information?

- Fanns det någon information om rökning i samband med denna informa-tion?

- Beskriv vilka frågeställningar Du haft om Din sjukdom till Din läkare på strålbehandlingen?

- Har Du haft frågor om rökning till Din läkare på strålbehandlingen och i så fall vilka?

- Upplever Du själv att rökningen besvärar Dig eller ger Dig obehag? - Hur många cigaretter röker Du per dag?

- Hur länge har Du rökt?

- Vad har Du för funderingar inför tanken att sluta röka?

- Hur skulle Du ha velat ha hjälp att sluta röka, vad skulle ha passat Dig? - Om Du hade blivit erbjuden att deltaga i ett rökavvänjningsprogram här

hos oss på strålbehandlingen, hade Du velat vara med? - Har Du något Du vill tillägga?

Jag tackar Dig för att Du ville vara med. Kort avrundning om möjligheter att läsa studien etc.

Patientinformation Bilaga 2

Till Dig som erhåller strålbehandling för en

Till Dig som erhåller strålbehandling för en

Till Dig som erhåller strålbehandling för en

Till Dig som erhåller strålbehandling för en

huvud

huvud

huvud

huvud---- och halscancer på U

och halscancer på U

och halscancer på U

och halscancer på U----MAS

MAS

MAS

MAS

Jag är sjuksköterska och arbetar på strålbehandlingsavdelningen i Malmö. Undertecknad går för närvarande en vidareutbildning i Vårdvetenskap (41-60 po-äng) på Malmö Högskola. I utbildningen ingår det att skriva en 10-poängsuppsats. Syftet med min uppsats och denna studie är att undersöka vilken information pati-enter med Din diagnos får om rökning och rökavvänjning. Jag skulle därför vara tacksam om Du kan hjälpa mig genom att medverka i en intervju.

Varje intervju beräknas ta ca 40 minuter, den kommer att spelas in på band och skrivas ut i sin helhet. Intervjun kommer att ske i strålbehandlingens samtalsrum samt i anslutning till Din behandling. Allt material kommer att behandlas helt konfidentiellt.

Intervjun kommer endast att användas i denna studie och bandet med den inspela-de intervjun kommer att förstöras efter utvärinspela-deringens slut. De svar Du lämnar är sekretesskyddade och inga uppgifter rörande enskilda personer kommer att läm-nas ut. Ditt namn kommer att avidentifieras i den färdiga uppsatsen och ingen intervju kommer att publiceras i sin helhet.

Uppsatsen beräknas att vara färdig i juni 2007 och om Du är intresserad kan Du få ta del av resultatet. Tillförordnad klinikchef vid den aktuella kliniken samt det Lokala etiska rådet vid Malmö Högskola har gett sitt tillstånd till att genomföra studien.

Din medverkan är helt frivillig och kan avbrytas när Du vill utan närmare förklar-ing samt utan att det påverkar Ditt omhändertagande och Din behandlförklar-ing. Om Du har flera frågor eller andra funderingar är Du välkommen att kontakta underteck-nad eller personalen på strålbehandlingsavdelningen.

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien

Annette Holst-Hansson Leg. sjuksköterska 040-33 15 51

Undersökning: Bilaga 3

”Vilken information får patienter med huvud- och halscancer om rökavvänjning?”

Medgivande till deltagande i studie

Jag har läst patientinformationen om ovannämnda studie, och har även blivit muntligt informerad.

Jag går frivilligt med på att delta i ovannämnda studie och ger samtidigt tillstånd till att information från intervjun får publiceras i uppsatsen.

Jag har blivit underrättad om att mina uppgifter behandlas konfidentiellt och kommer att behandlas så att jag som enskild person ej kan identifieras.

Ort och datum ______________________ _____________________

Patientens underskrift _____________________________________________ Namnets förtydligande ____________________________________________ Personnummer ______________________________ Adress ____________________________________ ____________________________________ Intervjuarens underskrift______________________________________________ Namnets förtydligande_______________________________________________ Ort och datum _______________________ _________________________