Studie- och yrkesvägledares väg in på arbetsmarknaden - Student guidance counsellors transition to labour market

Examensarbete

Studie- och yrkesvägledares väg in på

arbetsmarknaden

Student guidance counsellors transition to labour market

Emma Bresche Hellström

Sanna Pitkänen

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2017-05-31

Examinator: Jan Anders Andersson

Handledare: Jonas Olofsson Fakulteten för

Sammanfattning

Dagens arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare kan ses som god och därför ville vi undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever sin etableringsfas. Vi hade en förförståelse om att nätverk, arbetsmiljö, lön och geografi skulle kunna vara betydelsefulla faktorer i sammanhanget. Våra frågeställningar är:

Vilken roll spelar den nyexaminerade studie- och yrkesvägledares nätverk under dennes etableringsfas till arbetsmarknaden?

Vilka faktorer påverkar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare enligt dem själva under etableringsfasen till arbetsmarknaden?

Påverkar exempelvis lön, geografi, arbetsmiljö eller andra faktorer som vi inte har tänkt på?

Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som har tagit examen inom de senaste fem åren. Vi använde Krumboltz och Levins (2010) Planned happenstance och Patton och McMahons (2006) Systemteori för att analysera resultatet. Vi kunde se att respondenterna upplevde nätverk och arbetsmarknaden som två viktiga påverkansfaktorer. Även faktorer som arbetsmiljö, yrkesroll, arbetsuppgifter, målgrupp, elevantal och geografiskt läge visade sig vara betydelsefulla men underordnade framförallt arbetsmarknadens påverkan på respondenternas etableringsfaser.

Förord

När vi gjorde vår planering valde vi att dela upp ansvaret så att var och en ansvarade för färdigställandet av femtio procent av uppsatsens kapitel. Vi har dock båda jobbat med samtliga delar i texten, och därför går det inte i den färdiga uppsatsen att göra någon urskillning på vem som skrev vilka delar. Då vi valde att använda googledocs som bas, har vi kunnat arbeta i ett levande dokument där vi enkelt har kunnat följa med i varandras skrivande. Det har också gett möjlighet att bolla med varandra mitt i texten kring exempelvis ordval eller där man inte kommit vidare i sitt resonemang.

Ett stort tack till våra respondenter för att de valde att ställa upp på intervjuerna och på så sätt hjälpte oss att få ihop intressant material att jobba med. Vi vill också tacka Jonas Olofsson för god handledning och värdefull feedback.

Innehållsförteckning

2.1 Akademikers etablering på arbetsmarknaden ... 4

2.2 Nätverkets betydelse för etableringen på arbetsmarknaden ... 6

2.3 Sammanfattning ... 7

3 Teori ... 9

3.1 Krumboltz och Levins Planned happenstance-teori ... 9

3.2 Patton och McMahons systemteori ... 10

3.3 Begrepp ... 10 3.3 Sammanfattning ... 12 4. Metod ... 13 4.1 Metodval ... 13 4.2 Urval ... 13 4.3 Datainsamling ... 14 4.4 Analys ... 15 4.5 Etiska ställningstaganden ... 16 5 Resultat ... 17 5.1 Nätverk ... 17

5.1.1 Nätverk som strategi ... 18

5.1.2 Nätverk som verktyg ... 19

5.2 Arbetsmiljö ... 21

5.2.1 Kollegor med samma profession ... 21

5.3 Professionen på arbetsplatsen ... 23

5.3.1 Yrkesroll och arbetsuppgifter ... 23

5.3.2 Målgrupp ... 24

5.3.3 Elevantal ... 25

5.4 Andra viktiga faktorer ... 25

5.4.1 Geografiskt läge ... 26

5.4.2 Arbetsmarknadens roll ... 26

5.4.3 Lön ... 27

5.5 Sammanfattning ... 28

6. Analys ... 30

6.1 Nätverkets betydelse för respondenterna ... 30

6.2 Påverkansfaktorer under etableringsfasen ... 32

6.3 Sammanfattning av slutsatser ... 35

7. Diskussion ... 37

7.1 Resultatdiskussion ... 37

7.2 Metoddiskussion ... 39

7.3 Teoridiskussion ... 41

7.4 Möjlig vidareutveckling av studien ... 41

7. 5 Avslutande reflektioner ... 42

Referenslista ... 43

Bilaga 1 ... 47

Bilaga 2 ... 48

1

1 Inledning

Rapporter från bland annat Universitetskanslersämbetet visar att det finns en god arbetsmarknad för akademiker och att de ofta etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter sin examen. De som kommer allra snabbast ut i arbetslivet är de som har en yrkesexamen från högskolan, och som därmed har studerat till ett specifikt yrke (UKÄ 2015, 4). Detta är naturligtvis positivt för nyexaminerade akademiker, då det innebär att det finns goda förutsättningar att få ett arbete efter examen.

En studie- och yrkesvägledare kan arbeta på många olika arbetsplatser och miljöer, och de finns en mängd olika typer av yrkesroller att välja mellan. I sin beskrivning av yrket visar SACO att en studie- och yrkesvägledare kan arbeta inom utbildningsväsendets olika stadier, men också som:

[...] skolledare, som studievägledare inom högskolan, i projektform inom vuxenutbildningen eller inom arbetsmarknadsområdet med till exempel arbetsförmedling. De kan även arbeta med utbildnings-, personal- och rekryteringsfrågor inom offentlig och privat verksamhet (SACO 2017).

Även Malmö Högskola som erbjuder en studie- och yrkesvägledarutbildning poängterar att denna yrkesgrupp har en bred arbetsmarknad och många karriärmöjligheter. Utöver den traditionella studievägledningen inom skolsektorn kan studie- och yrkesvägledare arbeta exempelvis med kompetensutveckling på företag och med rekryteringsfrågor (Malmö Högskola 2017).

Enligt Arbetsförmedlingens yrkesprognos kommer det finnas en stor efterfrågan på studie- och yrkesvägledare det kommande året i nästan hela landet (Arbetsförmedlingen 2017). Det finns med andra ord ett behov inom skolvärlden, men även inom andra områden där en studie- och yrkesvägledare kan verka. Denna situation på arbetsmarknaden och det faktum att studie- och yrkesvägledarutbildningen är så bred att det finns många alternativ för en nyexaminerad studie- och yrkesvägledare, gör att det blir intressant att undersöka hur just denna yrkesgrupp tänker när de ska etablera sig på arbetsmarknaden.

2

Under vår utbildning har vi berört vikten av nätverk både i arbetssituationer där det handlar om samarbete men också när det kommer till nyanställning. När vi har förkovrat oss i olika studier som handlar om just nätverk i samband med arbetssökande, har vi kunnat se att många forskare har kommit fram till att nyttjandet av de sociala kontakterna spelar en betydande roll i den situationen (Granovetter 1982, Lindsay, Grieg och McQuaids 2005, Trimble 2013).

Vi har därmed en förförståelse om att nätverk kan vara en betydande faktor som påverkar sättet hur studie- och yrkesvägledare kommer i kontakt med och väljer sina första jobb. Därför är det intressant att ta reda på ifall nätverk har en betydelse under deras etableringsfas. Vi tror däremot inte att nätverk är den enda faktorn som nyexaminerade studie- och yrkesvägledare blir påverkade av, utan att det finns annat som kan spela en viktig roll. Några faktorer som vi förväntar oss att få fram i vår undersökning är exempelvis lön, geografi och arbetsmiljö. Med arbetsmiljö menar vi olika faktorer på arbetsplatsen som kan påverka studie- och yrkesvägledarens arbete, som exempelvis målgrupp, social miljö osv. Eventuellt kan det finnas andra saker som påverkar beslut och dessa hoppas vi få fram genom våra intervjuer.

Då det finns en hel del studier som baseras på statistik om nyexaminerade högskolestudenter, men inte lika många kvalitativa studier om hur dessa individer tänker kring sina första arbeten, anser vi att det är relevant att göra en studie om hur individer med yrkesexamen från högskolan agerar i sin etableringsfas till arbetsmarknaden. Vi har dessutom inte kunnat hitta någon studie som koncentrerar sig på studie- och yrkesvägledare och deras inträde på den allt bredare arbetsmarknaden, och därför tror vi att en studie inom detta område kan vara intressant för både utbildningsanordnare och arbetsgivare.

1.1 Syfte

Vi är intresserade av att ta reda på hur studie- och yrkesvägledare tänker kring sin karriärväg efter examen. Syftet med denna uppsats är därmed att ta reda på hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare resonerar kring valet av arbetsplats och vilka faktorer de upplever spelar roll under etableringsfasen till arbetsmarknaden. Vi är

3

intresserade av att undersöka vilken roll nätverk har i sammanhanget, men vill också ta reda på vilka andra faktorer som kan ha betydelse. Exempel på andra faktorer kan vara: lön, geografi och arbetsmiljö. Med etableringsfas menar vi den period som infaller från studie- och yrkesvägledarens första jobb inom sitt yrkesområde, tills att denne har fått en fast anställning.

1.2 Frågeställningar

I enlighet med vårt syfte och den förförståelse vi har om nätverk i samband med etablering på arbetsmarknaden, kommer vi i denna uppsats arbeta med följande frågeställningar:

Vilken roll spelar den nyexaminerade studie- och yrkesvägledares nätverk under dennes etableringsfas till arbetsmarknaden?

Vilka faktorer påverkar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare enligt dem själva under etableringsfasen till arbetsmarknaden?

Påverkar exempelvis lön, geografi, arbetsmiljö eller andra faktorer som vi inte har tänkt på?

1.3 Disposition

Efter denna inledning, där vi har tagit upp vårt problemområde, syfte och frågeställningar, fortsätter vi med ett kapitel som behandlar relevant tidigare forskning inom ämnet. Därefter redogör vi för de teorier och begrepp vi tar hjälp av i vårt arbete. I det nästföljande metodkapitlet går vi in på hur vi ska genomföra vår studie, samla empiri och hur vi tänker kring validitet, reliabilitet och etiska ställningstaganden. Under resultatkapitlet går vi igenom den empiriska material vi samlat ihop och tematiserat, för att sedan analysera detta i kapitlet efter. I analysen använder vi oss av de teorier och begrepp som presenterades under teorikapitlet. Vi avslutar uppsatsen med ett diskussionskapitel.

4

2 Tidigare forskning

Det har gjorts många studier om hur akademiker tar sig vidare från sina studier till arbetsmarknaden. Intresset för ämnet kommer från olika håll, då det är relevant både för näringslivet och utbildningsanordnare att ta reda på hur denna övergång går till och hur effektiv den är. Nedan följer en redogörelse för den forskning som är relevant för vår undersökning. Vi har även tagit med olika utredningar som är intressanta i sammanhanget.

För att tematisera kapitlets innehåll har vi valt att sortera in forskningen och utredningarna under underrubrikerna Akademikers etablering på arbetsmarknaden och

Nätverkets betydelse för etableringen på arbetsmarknaden.

2.1 Akademikers etablering på arbetsmarknaden

Svenskt Näringsliv har gjort regelbundna uppföljningar av hur akademiker tar sig vidare från sina studier till arbetsmarknaden, och i sin senaste utredning “Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?” från 2012 presenterar de bland annat statistik på hur snabbt nyexaminerade akademiker får sina första jobb. Utredningen visar att 82 procent av studenterna var sysselsatta 6-12 månader efter examen och att 67 procent hade ett jobb som matchade utbildningen (Almerud, Hjortzberg och Krassén 2012, 1).

Universitetskanslersämbetet intresserar sig för samma ämne och i sin utredning “Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013” (2015) visar de att akademiker får jobb relativt snabbt efter sin examen. De som etablerar sig allra snabbast på arbetsmarknaden är de som har en yrkesexamen från högskolan, det vill säga de som studerar för att få ett specifikt yrke (UKÄ 2015:26, 4). I utredningen kan man se att det finns skillnader mellan olika yrkes- och utbildningsgrupper när det gäller konkurrens på arbetsmarknaden. En tydlig skillnad fanns exempelvis mellan yrken där det krävs en legitimation för att få utöva yrket och de yrken som inte kräver någon legitimation.

5

Konkurrensen hos de icke-legitimerade yrkena var högre än hos de som krävde legitimation. Det verkar bero på att många fler typer av examina kan konkurrera om samma typer av jobb i gruppen där det inte krävs någon legitimation. Utredningen visade också att den som fullföljde sin utbildning och fick sin examen etablerade sig i större utsträckning än de som av olika anledningar inte tog examen (UKÄ 2015:26, 56f).

I en relativt färsk statlig offentlig utredning (SOU 2015:90) analyseras utmaningar i svensk utbildning för att se hur utbildningsutbudet kan matchas med arbetsmarknadens behov. Det konstateras att arbetsmarknaden i stort sett är i balans när det gäller yrkesutbildningar, men att det råder brist inom vård, utbildning och teknik. Denna brist kommer sannolikt att öka under de närmaste åren (SOU 2015:90, 9f). Högskolans kvalitet kan mätas både genom studenternas kunskapsnivå och hur väl de lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse för att se i vilken utsträckning nyexaminerade akademiker får jobb, “ [...] då en misslyckad etablering kan medföra stora kostnader för individ och samhälle” (SOU 2015:90, 131). Rapporten pekar på att det är viktigt att studenter förbereds bättre för arbetsmarknaden under utbildningen, ifall man vill få förbättrade möjligheter att få relevanta jobb och en bättre lön (SOU 2015:90, 133). Rekommendationen är alltså att de olika lärosätena i Sverige ska arbeta för att höja studenternas anställningsbarhet, exempelvis via VFU (SOU 2015:90, 142).

I Från högskola till arbete: en intervjustudie om högskoleutbildades etableringsprocess

på arbetsmarknaden (2008) gör Tommy Törnqvist en studie om just akademikers övergång

från utbildning till arbete. Han menar att etableringsprocessen har två sidor, då de nyexaminerade har många möjligheter och en stor chans att lyckas, samtidigt som denna tid kan präglas av otrygghet och en känsla av utsatthet (Törnqvist 2008, 103f). Törnqvist ser tre tendenser på dagens arbetsmarknad som påverkar individen: kravet på ökad flexibilitet

och rörlighet, ökad otrygghet och oförutsägbarhet och ökad individualisering och risktagande. Detta ställs mot individens strävan efter sammanhang och mening. Den

arbetssökande behöver med andra ord ta ställning till ovanstående tendenser samtidigt som denne har ett behov av långsiktighet, social trygghet och gemenskap (Törnqvist 2008, 106).

Caroline Berggren har gjort en studie där hon ser på hur akademiker lyckas få jobb som matchar deras utbildning. I sin artikel “Matchande jobb för akademiker?” (2008) presenterar hon resultatet som tar upp olika kategorier som t ex kön och klass. Hennes

6

studie visar att kvinnor till stor utsträckning får arbeten inom sitt område, och det samma gäller män med arbetarbakgrund. Hon menar att det kan bero på att dessa grupper ofta väljer yrkesutbildningar där det finns mycket jobb (Berggren 2008, 74).

Sverre Try (2005) har undersökt vilka strategier nyexaminerade akademiker i Norge använder sig av när de ska söka arbete. Den undersökning som han presenterar i artikeln “The use of job search strategies among university graduates” visar att den vanligaste metoden var att svara på annonser, då det är ett relativt lättillgängligt och billigt sätt att komma i kontakt med arbetsgivare. Detta kan dock bero på att en stor del av hans respondenter sökte och fick arbeten inom den offentliga sektorn, som enligt regelverket måste annonsera ut sina lediga tjänster. Studien visade också att ungefär hälften av respondenterna använde sig av mer än en kanal för att hitta lediga jobb och att de undvek att kontakta arbetsförmedlingen om de bara kunde hitta arbeten på andra sätt (Try 2005, 240).

I sin artikel ”Transitions and trajectories from higher education to work and back” (2016) presenterar Mariana Gaio Alves och Vesa Korhonen sin studie där de jämför akademikers väg från högskolan till arbete i Finland och Portugal. De utgår från enkätstudier från respektive länder och kommer fram till att många akademiker känner osäkerhet i sin övergång till arbetslivet, då de första anställningarna ofta handlar om vikariat eller andra typer av kortare anställningar (Alves och Korhonen 2016, 686).

2.2 Nätverkets betydelse för etableringen på

arbetsmarknaden

Det har forskats en hel del om nätverk och dess roll i förhållande till jobbsökandet. Ett exempel på en forskare som har intresserat sig för ämnet är Mark S. Granovetter som talar om weak ties kontra strong ties. I sin artikel “The Strength of Weak Ties: A Network Theory Revisited” presenterar han tanken om att weak ties, eller ytliga bekanta, spelar en större roll i processen i att få ett jobb än de som står en allra närmast, strong ties. Det är med andra ord av vikt att ha ett brett nätverk (Granovetter 1982, 205).

7

Colin Lindsay, Malcolm Grieg och Ronald McQuaid är inne på samma spår i sin artikel “Alternative job search strategies in remote rural and peri-urban labour markets: The role of social networks” (2005) och visar genom sin studie att de som använder sig av sitt nätverk i arbetssökandet i högre grad använder sig av ytliga kontakter från tidigare arbetsplatser än djupare relationer. Det betyder att de individer som har varit långtidsarbetslösa, som aldrig haft ett fast jobb eller som saknar utbildning har svårare att använda sig av denna strategi, då de saknar ett sådant nätverk (Lindsay, Grieg och McQuaids 2005, 67).

I ljuset av den forskning som pekar på att nätverk är en viktig strategi i arbetssökandet, vill Lindsey Trimble O’Connor i sin studie “Ask and you shall receive: Social network contacts’ provision of help during the job search” (2013) undersöka hur kontakterna i ett nätverk kan använda sig av sitt sociala kapital för att hjälpa arbetssökande. Efter att ha gått igenom en stor mängd kvantitativa data från USA, kom hon fram till att det finns en stor vilja att hjälpa till, och att de som hade störst förmåga att göra det var sådana individer som själv hade fasta arbeten. När hon jämförde kvinnor och män, upptäckte hon att männen hade större möjlighet att använda sig av sitt nätverk i detta syfte. Dessutom pekade undersökningen på att de med högre utbildning i större utsträckning kunde hjälpa individer som hade lägre utbildningsstatus, än sina jämlikar. I motsats till Granovetters (1983) och Lindsay, Grieg och McQuaids (2005) forskning om de ytliga bekantas roll i arbetssökandet, visade Trimble O’Connors undersökning att individer hjälper helst dem som de har starkare band till (Trimble O’Connor 2013, 600).

I Etableringsstrategier på arbetsmarknaden - en intervjustudie av unga akademiker två

år efter examen av Kristina Alvhäll (2006) undersöktes de strategier som unga akademiker

tillämpar för att få jobb. I studien framkommer att en framgångsrik strategi är utnyttjandet av de nätverk som respondenterna fått genom föregående arbete eller praktik under studietiden.

2.3 Sammanfattning

Redogörelsen ovan visar att det har funnits ett stort intresse både för hur akademiker etablerar sig på arbetsmarknaden och den roll nätverk har i samband med arbetssökande.

8

Studierna och utredningarna visar att det går förhållandevis bra för akademiker när de ska ta sig ut på arbetsmarknaden och att etableringen går relativt snabbt. Ofta kan det dock finnas en känsla av otrygghet, då de osäkra anställningsformerna och de olika krav som präglar dagens arbetsmarknad kan krocka med akademikernas värderingar och önskningar när det gäller sina första arbeten. Den forskning som vi tar upp visar att nätverk spelar en signifikant roll i jobbsökandet och att det finns en vilja hos både sökanden och kontakterna i nätverket att nyttja de resurser som finns tillgängliga.

Det finns med andra ord en hel del bra forskning som vi kan bygga vidare på. Vi kan dock se att det saknas studier om hur just studie- och yrkesvägledare etablerar sig på arbetsmarknaden och hur de använder sina nätverk i den processen.

9

3 Teori

I teorikapitlet vill vi redovisa de modeller och teorier som vi använt oss av i analysen av resultaten från den empiriska undersökningen. Vi har använt oss av delar av John D. Krumboltz och Al Levins Planned happenstance-teori och Wendy Patton och Mary McMahons systemteori. I detta kapitel tar vi även upp de begrepp som vi ser som viktiga i vår analys och som vi vill definiera för läsaren.

3.1 Krumboltz och Levins Planned happenstance-teori

Krumboltz och Levin (2010) vill med sin teori Planned happenstance öka människors förmåga att ta tillvara oväntade möjligheter. De menar att individer med vissa attityder verkar klara oförväntade händelser bättre och använda dessa till sin fördel. Genom korta karriärberättelser visar de på hur dessa attityder och inställningar har spelat en roll för hur en individ agerar och fattar beslut i sin karriär.

En del i teorin förespråkar nätverkande som en strategi för att kunna ta tillvara och skapa olika sorters karriärmöjligheter. Författarna menar att en individ dels kan använda nätverk som strategi för att få eller skapa jobb som hen är intresserad av genom att vara öppen mot sin omgivning kring vad hen vill (Krumboltz och Levin 2010, 12). Vidare påpekar de även att det oftast är fördelaktigt att göra sitt bästa på en arbets- eller praktikplats. Ansträngningen, menar Krumboltz och Levin (2010, 95), leder till antingen ett positivt resultat, eller visar på förmåga att arbeta hårt. Båda är positiva egenskaper för en arbetsgivare och därmed motiv för dem att anställa individen.

Nätverk kan också fungera som ett verktyg enligt Krumboltz och Levin (2010, 69). De förespråkar att skapa och bibehålla goda relationer till sin chef och sina medarbetare för att på så vis ha möjligheter inom detta nätverk senare i karriären. De anser även att en individ som hjälper andra också har större möjlighet att själv få hjälp när det behövs (Krumboltz och Levin 2010, 99).

10

3.2 Patton och McMahons systemteori

Systems theory (systemteorin) av Patton och McMahon (2006, 206) är en metateori som

utgår från individen. System kan enligt uppslagsverket Merriam-Webster förstås som interagerande delar som är beroende av varandra och som tillsammans bildar en helhet. På samma sätt menar Patton och McMahon (2006, 196) att individen måste förstås i relation till sin kontext. Med individen i centrum lägger teorin fokus på påverkansfaktorer inom individen och de faktorer som kan finnas i de system som individen är en del av (Patton och McMahon 2006, 208). Detta illustrerar Patton och McMahon med en modell som återfinns i bilaga 1. De menar med andra ord att individen blir påverkad av en rad olika påverkansfaktorer (influences) under sin karriärutveckling. (Patton och McMahon 2006, 196) De påverkansfaktorer som ligger i det individuella systemet (the individual system) i Patton och McMahons modell (se bilaga 1) har vi valt att kalla interna faktorer, medan de faktorer som ligger i det sociala (the social system) och det samhälleliga systemet (the

environmental-societal system) kallar vi för externa faktorer.

Modellen (se bilaga 1) beskriver ett större antal påverkansfaktorer än vi har använt oss av. Interna faktorer för individen som vi kommer att beröra är värderingar, intresse, och

förmåga. De externa faktorer som vi vill lyfta från modellen är arbetsmarknad, geografi,

och peers (nätverk) (Patton och McMahon 2006, 206). Hur vi tolkar dessa begrepp och hur vi använder dem i denna uppsats framgår nedan i begreppsavsnittet.

3.3 Begrepp

Nätverk är ett brett begrepp som kan användas inom många fält. När vi använder begreppet

så är det sociala nätverk som avses. Ett socialt nätverk är de personer en individ har mer eller mindre betydande relation till och som kan ge socialt stöd till individen (Nationalencyklopedin). Begreppet peers som Patton och McMahon använder i sin systemteori (Patton och McMahon 2006, 202), likställer vi i denna uppsats med nätverk, även om vi är medvetna om att det inte handlar om någon direkt översättning av ordet.

11

Peers kan enligt tyda.se översättas till “jämlikar” eller “kollegor”, detta ser vi som en typ

av nätverk som vi behandlar i uppsatsen.

Vi har valt att lyfta två sätt att använda sig av sociala nätverk. Man kan dels använda nätverket som en strategi på arbetsmarknaden. Nätverket kan då strategiskt utökas inom det eller de områden som en individ är intresserad av att arbeta inom. Det kan gälla en typ av verksamhet eller ett geografiskt område som individen vill närma sig. Ett annat sätt att utnyttja sitt nätverk är att använda det som ett verktyg. Det kan man exempelvis göra genom att bibehålla goda kontakter med före detta chefer eller arbetskollegor för att på så sätt kunna få reda på nya jobbmöjligheter.

När vi använder begreppet värdering (Nationalencyklopedin), menas en åsikt eller en uppfattning som kan påverka de beslut en individ fattar. Som exempel kan en sådan uppfattning vara att en viss målgrupp är mer eller mindre lätt att arbeta med utifrån den självupplevda förmågan.

Lent och Brown (1996, 314), författarna bakom social cognitive career theory (scct), menar att intressen uppstår när en individ anser sig kunna utföra en aktivitet på ett bra sätt och att utförandet av denna aktivitet mottas positivt av individens omgivning, vilket gör att individen vill genomföra aktiviteten mer frekvent. Formandet av intressen sker kontinuerligt under individens liv med stabiliseras någon gång i äldre tonåren, menar författarna. Krumboltz och Levin (2010, 71) menar också att intressen kommer ändra sig med tiden, och att det vi upplever som meningsfullt och givande nu behöver inte göra det livet ut. Enkelt uttryckt är det något som en individ upplever som roligt och lustfyllt.

Med förmåga menar vi främst den självupplevda förmåga som våra respondenter lyfter i relation till arbetsuppgifter de ser sig kunna utföra på ett adekvat sätt. Det kan också handla om arbetsuppgifter som respondenterna inte upplever sig klara av på ett tillfredsställande sätt och därmed undviker.

Begreppet arbetsmarknad kan förstås som en marknad där arbete köps och säljs (Furåker 2002, 61). Med god arbetsmarknad menar vi att det finns en högre efterfrågan på kvalificerad arbetskraft än det finns utbud i form av arbetstagare.

12

3.3 Sammanfattning

Vi har använt oss av två teorier för att tolka och förstå det empiriska resultatet, Patton och McMahons (2006) Systemteori och Krumboltz och Levins (2010) Planned happenstance.

Några begrepp som vi valt för att analysera utifrån teorierna är: värdering, intresse, förmåga, arbetsmarknad och nätverk. Ett fokus finns på nätverk där två olika användningsområden för nätverk undersöks närmare.

13

4. Metod

I detta kapitel redogör vi för metodval, urval och datainsamling, och diskuterar varför vi har valt att arbeta på detta sätt. Dessutom tar vi upp vår analysmetod och de etiska ställningstaganden som man bör ha hänsyn till i ett arbete av detta slag.

4.1 Metodval

Vi är intresserade av att undersöka hur studie- och yrkesvägledare tänker inför sina första jobb och har därför valt att utgå från en kvalitativ metod för att svara på våra frågeställningar. En kvalitativ metod är att föredra när man önskar få en djupare förståelse för intervjupersonernas synvinkel och “utveckla mening ur deras erfarenheter” (Kvale och Brinkmann 2014, 17). Dessutom ger ett intervjutillfälle som sker ansikte mot ansikte en möjlighet att ställa följdfrågor och reda ut eventuella missförstånd (Larsen 2009, 27). Därför valde vi att göra längre och mer djupgående intervjuer med våra respondenter.

Det som man bör ha i åtanke när man arbetar med en kvalitativ metod är att resultatet inte är generaliserbart (Larsen 2009, 27), då denna typ av undersökning oftast har för få deltagare för att man ska kunna generalisera resultaten (Kvale och Brinkmann 2014, 310). Vi hoppades att intervjuerna istället skulle ha en överförbarhet (Larsen 2009, 24) och ändå kunna jämföras med liknande situationer.

4.2 Urval

Vi har valt att använda snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78) för vårt urval av respondenter. Vi kontaktade några individer som vi redan kände till för att sedan be dem att tipsa om

14

ytterligare möjliga kandidater för intervju. De individer vi frågade först hade vi lärt känna under våra VFU-perioder.

Vi intervjuade sex studie- och yrkesvägledare för vår undersökning. För att passa uppsatsens syfte och frågeställningar och för att få en bild av en arbetsmarknad som ligger relativt nära i tid, ville vi intervjua yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som har tagit examen inom de senaste fem åren. Dessutom försökte vi få en så stor bredd som möjligt när det gällde respondenternas arbetsplatser. Vi intervjuade studie- och yrkesvägledare som arbetade på grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Vissa av dem jobbade inom en kommunal verksamhet medan andra var anställda på privata företag.

Eftersom studien inte syftar till att göra jämförelser mellan könen har vi inte gjort ett urval mellan kvinnor eller män, utan lagt fokus på att de ska vara relativt nyexaminerade. Inte heller ålder spelar någon större roll i sammanhanget. För att avgränsa det geografiska området valde vi att hitta våra respondenter i Göteborgsregionen.

4.3 Datainsamling

För att samla in data till vår undersökning valde vi att göra semistrukturerade intervjuer med våra respondenter. För att hitta relevanta frågor gick vi tillbaka till vårt syfte och de frågeställningar som vi ställde i inledningen, och arbetade fram en intervjuguide som vi sedan utgick ifrån (se bilaga 2). Vi använde oss av frågorna som ett stöd i intervjuerna, men kunde frångå ordningsföljden och även lägga till relevanta följdfrågor.

Respondenterna fick information om syftet med vår undersökning både när vi kontaktade dem för första gången och innan själva intervjun, så att de visste vad det skulle handla om (se bilaga 3). Vi spelade in intervjuerna med samtycke från respondenterna och utgick från vår intervjuguide under varje intervju (se bilaga 2). Beroende på intervjuns gång, kunde ordningsföljden på frågorna variera, och de kunde även fraseras annorlunda i olika intervjuer. Vi var dock noga med att få svar på de frågor vi hade med i guiden (se bilaga 2). För att få en så effektiv tidsplanering som möjligt, närvarade vi båda på tre av intervjuerna, medan de resterande tre gjordes enskilt.

15

Vi transkriberade tre intervjuer var och gick sedan igenom dem tillsammans för att hitta teman och mönster som vi kunde använda oss av i vårt resultat. I den fasen reducerade vi bort information som inte var relevant för vår undersökning (Larsen 2009, 98). Vi har båda haft tillgång till ljudinspelningarna från intervjuerna och de transkriberade dokumenten under arbetets gång.

För att göra en tillförlitlig undersökning måste man tänka på materialets trovärdighet och vara medveten om sin egen roll i intervjusituationen. Att ett material är fri från bias, innebär att den är opåverkad av våra fördomar och förutfattade meningar (Kvale och Brinkmann 2014, 292). Som intervjuare är det naturligtvis omöjligt att vara ett helt oskrivet blad, och man kan argumentera för att man genom sina frågor kan påverka respondentens svar. Därför var det viktigt för oss att vara medvetna om vår egen roll i sammanhanget. En fördel med en kvalitativ intervju är dock att respondenten har en möjlighet att opponera sig mot intervjuarens frågor och påståenden, och därigenom kan undersökningen ändå ses som objektiv (Kvale och Brinkmann 2014, 294).

Validitet handlar om att det samlade materialet är relevant för undersökningen (Kvale 2009, 80). Efter vår första intervju tyckte vi att de frågor vi hade skrivit ner i intervjuguiden fungerade bra i förhållande till vårt syfte och våra frågeställningar, och därför beslöt vi oss för att fortsätta använda dem även i de andra intervjuerna.

När det gäller reliabilitet, hade vi på grund av arbetets omfattning och tidsram inte möjlighet att säkerställa den genom att göra samma undersökning en gång till, som traditionellt har varit ett sätt att säkerställa just reliabiliteten (Kvale 2009, 81). Däremot har vi varit noga med hanteringen av den data som vi har samlat in, för att inte blanda ihop intervjuerna med varandra. Dessutom har vi båda haft god insyn i alla intervjuer genom inspelningar och transkriberat material. Vi har även gett alla respondenter fingerade namn när de nämns i texten.

4.4 Analys

Då vi arbetade med kvalitativa intervjuer, tänkte vi att en hermeneutisk meningstolkning kan fungera som en användbar analysmetod. Vi ville undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare tar sig ut på arbetsmarknaden genom intervjupersonernas egna

16

beskrivningar, och då var vi tvungna att tolka vårt insamlade intervjumaterial. Den hermeneutiska meningstolkningen går ut på att man tolkar texten både som delar och som en helhet, och att det hela tiden pågår en process fram och tillbaka mellan dessa. Med andra ord: helheten tolkas utifrån delarna och delarna tolkas utifrån helheten. Detta kallas för den hermeneutiska cirkeln och den syftar till att ge en djupare förståelse av meningen i texten (Kvale och Brinkmann 2009, 252).

4.5 Etiska ställningstaganden

Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer om informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsråden 2002). För att säkerställa att respondenterna fick ta del av denna information, skrev vi en samtyckesblankett som de fick läsa innan varje intervju (se bilaga 3).

För att möta informationskravet på ett bra sätt började vi med att presentera oss själva och studiens syfte när vi tog kontakt med våra respondenter för första gången. Denna information fanns även med i samtyckesblanketten där vi berättade om vilka vi är, varför vi gör undersökningen och vad vi ville använda den insamlade informationen till.

I samtyckesblanketten fick respondenterna även läsa om samtyckeskravet (Vetenskapsråden 2002, 9) som innebär att deltagande i undersökningen är helt frivilligt och kan avbrytas om man så vill, och att även intervjun kan avbrytas i vilket skede som helst. Ifall detta händer, kommer vi inte använda oss av den information som respondenten har lämnat ut till oss.

Vidare informerade vi kring konfidentialitetskravet som innebär att alla respondenter avidentifieras i vår färdiga undersökning så att de förblir anonyma i undersökningen. Blanketten tog även upp nyttjandekravet, så att respondenterna blev medvetna om att all information som vi har samlat in enbart kommer att användas för vår studie (Vetenskapsråden 2002, 12f).

17

5 Resultat

I inledningen skrev vi att vi hade en uppfattning om att nätverk kunde vara en faktor som kan spela en viktig roll under nyexaminerade studie- och yrkesvägledares etableringsfas på arbetsmarknaden. Vi tänkte också att det förmodligen finns andra faktorer som spelar roll och tog upp lön, geografi och arbetsmiljö som exempel. I intervjuerna ville vi se om våra föreställningar stämmer och om det fanns ytterligare faktorer som kan spela en viktig roll.

Efter att ha gått igenom intervjuerna har vi kunnat dela in materialet under fyra olika rubriker. Under Nätverk går vi igenom respondenternas upplevelser om hur just deras nätverk har påverkat dem under etableringsfasen, och tar upp Nätverk som strategi och

Nätverk som verktyg. Därefter går vi vidare och redogör för de faktorer kring arbetsmiljön

som respondenterna upplevde som viktiga. Denna fråga blev så stor att vi valde att dela in den under två rubriker som vi kallar Arbetsmiljö och Professionen på arbetsplatsen. Avsnittet Arbetsmiljö handlar om själva arbetsplatsen och här tar vi upp faktorer som

Kollegor med samma profession och Positiv social miljö. Avsnittet Professionen på arbetsplatsen handlar om hur studie- och yrkesvägledaren förväntas jobba på den

potentiella arbetsplatsen och här tar vi upp faktorer som Yrkesroll och arbetsuppgifter,

Målgrupp och Elevantal. Den sista rubriken kallar vi för Andra viktiga faktorer och

härunder samlar vi de faktorer som inte faller in under de ovanstående rubrikerna. Vi tar upp Geografiskt läge, Arbetsmarknadens roll och Lön. Vi avslutar resultatkapitlet med en sammanfattning.

5.1 Nätverk

I de intervjuer vi genomförde framträdde två olika sätt att använda sig av nätverk inför etablering på arbetsmarknaden. Individer som använder nätverk som strategi kan exempelvis göra det genom att vara taktisk när det gäller praktikplatser och välja arbetsplatser som hen är intresserad av att jobba på efter utbildningen. Det kan också vara

18

att visa upp sina kompetenser på praktikplatsen i syfte att få goda referenser när det sedan blir dags att börja söka arbete.

När en individ använder nätverk som verktyg blir nätverket ett sätt att undersöka möjliga alternativ. Det kan vara ett sätt att få reda på lediga jobb eller att hitta nytt arbete genom att berätta för sitt nätverk vad som är intressant och på så vis få kontakter i sitt nätverk att mer aktivt hjälpa till att leta upp intressanta möjligheter.

5.1.1 Nätverk som strategi

I intervjuerna framgick att flertalet av respondenterna har använt sig av nätverk som strategi. Vilken utsträckning och hur medvetet strategiska de varit varierar. Erika berättade att det för henne var viktigt att jobba inom ett särskilt geografiskt område. När det under utbildningen var dags för praktikperioder valde hon därför aktivt att söka platser på skolor som hon kunde tänka sig att jobba på i framtiden. Det var en medveten strategi från hennes sida att ha “alla mina praktikplatser här, bara för att få en fot in och sådär.” Man kan säga att Erika använde sig av nätverket med inre drivkrafter som motivation, det var en önskan om att ha en viss arbetsplats som styrde hur hon valde att utveckla och utnyttja sitt nätverk.

Jag har väl försökt strategiskt använda mig av [nätverk]. Så för mig är det liksom att skapa relationer med personer som man tänker är bra för dem, och sen upprätthålla den kontakten för att se hur man kan hjälpa varandra.

Andreas hade till en början bestämt sig för att söka arbeten som låg geografiskt nära hemmet. Han valde också att göra sina praktikperioder i verksamheter inom detta område. Han berättade sedan att han ändrade uppfattning om hur viktigt det var för honom att arbeta inom detta geografiska område. När han blev erbjuden arbete i en annan kommun tackade han ja. Det var först när han sökte sitt nuvarande jobb som hans strategi kring praktiken gav honom en fördel, som han själv uttrycker det: “... jag kände till vägledarna innan och det är ju något som underlättar i övergången från ett jobb till ett annat, tänker jag.” Han reflekterar även över hur praktik kan leda till referenser och andra fördelar när det kommer till att söka jobb:

19

Handledaren man har varit hos kan vara referens och liksom man har fått tjixat på chefen där och det är väl mycket så om det är någon som ska vara mammaledig eller vad det nu är så man kan få, djungeltrumman går liksom i SYV-familjen.

Även Tina ser fördelar med att använda nätverk som strategi för att få jobb. Tina lyfter de nätverk som blir tillgängliga under utbildningen till studie- och yrkesvägledare:

Jag tror att [VFU-perioderna] är jätteviktiga. För hur du är på din VFU vilka kontakter runt om du skapar. [...] Du behöver synas för att kunna göra dig på nåt sätt ett namn. För gör du inte bra ifrån dig på din VFU, eller att handledarna uppfattar dig på ett sätt som inte är positivt, så sitter det i, och risken är att det finns med när man söker arbete sen.

Hon menar att det är fördelaktigt att visa framfötterna på praktikplatserna för att skapa ett gott rykte som sedan kan leda till fördelar i framtida jobbansökningar.

Respondenterna har varit strategiska i sina val av praktikplatser och haft uppfattningen att deras prestationer under praktikperioden varit betydelsefulla. Det intryck som gjorts på praktikplatsen kan enligt respondenterna på många olika sätt påverka möjligheterna för framtida arbete.

5.1.2 Nätverk som verktyg

Respondenterna berättade att man kan använda sig av nätverket för att hålla sig uppdaterad om de alternativ som finns privat och professionellt eller för att kunna sondera sitt nätverk efter nya möjligheter. Det kan handla om att få reda på om någon i nätverket känner till några lediga jobb som kan vara intressanta eller att vara tydlig med vad som är intressant och få tips när dessa typer av möjligheter dyker upp. Nätverket blir då en yttre påverkan på individen, där individen kan vara mer eller mindre aktiv i nyttjandet av sitt nätverk.

Matilda menade att hon ser sitt nätverk som ett sätt att hålla sig informerad om vilka alternativ som finns: “Jag tror att chansen att hitta drömjobbet är större via sitt kontaktnät än på Arbetsförmedlingen”. Hon uttryckte vidare att nätverket kan vara mycket betydelsefullt för framtida arbete.

20

Andreas beskriver sin syn på hur nätverk kan användas som ett verktyg:

Jag ser nätverk som [...] att man står på sin fiskebåt och att man har ganska många [...] metspön ute, [...] att man har några krokar runt och kring båten. Och att det kan få nappa på lite olika håll [...] eller att man har en chans att det nappar.

Genom att agna sina krokar, eller genom att berätta och vara tydlig med vad som är intressant, menar Andreas att det finns en chans att det nappar. Som Andreas vidare uttrycker: “om det öppnar sig någonstans så kan man vara med i tankarna att man är aktuell eller det är väl också det lite, att de känner till en.” Han ser fördelar med att ha visat upp sig för möjliga framtida kollegor och chefer.

Anna gör skillnad på det privata och professionella nätverket och ser att hon använder sina nätverk i olika situationer. Hon menar att hon fått alla sina jobb genom sitt breda nätverk. För henne har nätverket därför varit en tillgång för att få arbete. Liknande situation berättar Matilda om:

Mitt senaste jobb fick jag reda på genom kontakter, innan det hade annonserats. Självklart var jag tvungen att skicka in en ansökan osv men jag fick det nog på goda referenser.

I Matildas fall blev hon med andra ord tipsad om en ledig tjänst genom sitt kontaktnät. Hon behövde inte själv vara aktiv i sökandet efter nya möjligheter eller alternativ. För att använda Andreas metafor så hade hon en agnad krok ute i sitt nätverk och när det nappade var det en möjlighet som hon valde att utforska närmare. Linda har istället ett mer aktivt sätt att söka upp nya möjligheter:

Jag försöker att luncha mycket med kollegor som jobbar på olika platser som jag trivs med. För att vi ser det som ett sätt att hålla oss både öppna och lära av varandra och så. Genom att träffa kollegor som jobbar på andra arbetsplatser håller Linda sitt nätverk uppdaterat och har då en möjlighet att mer direkt få reda på nya möjliga jobb men också att få en större insikt i hur arbetet kan se ut på andra arbetsplatser.

21

Vi kan se att många av respondenterna nämner att det utnyttjar nätverk som ett verktyg, även om det är i olika utsträckning och mer eller mindre aktivt sökande efter nya alternativ och möjligheter.

5.2 Arbetsmiljö

Genom våra intervjuer upptäckte vi att respondenternas uppfattningar om studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö kunde ha betydelse för hur de resonerade kring potentiella arbetsplatser. Det spelade med andra ord roll hurdan arbetsplatsen var för att de skulle bli intresserade. De tog upp aspekter som vikten av Kollegor med samma profession och en

Positiv social miljö på arbetsplatsen.

5.2.1 Kollegor med samma profession

Hälften av våra respondenter uttryckte att vetskapen om att det skulle finnas en eller flera kollegor på den potentiella arbetsplatsen spelade en betydande roll när de sökte jobb. Anna berättade i sin intervju att hon ser möjligheten att få arbeta tillsammans med en annan studie- och yrkesvägledare som en stor fördel. Det är inte helt självklart att man som studie- och yrkesvägledare har en kollega på samma arbetsplats, då många är ensamma i sin profession på en skola. De tre respondenter som tog upp denna faktor ville med andra ord undvika sådana arbetsplatser. När man har en eller flera kollegor med samma profession blir man mindre ensam, menade dessa respondenter. Matilda berättade att hon “hade insett att arbetet kunde bli ganska ensamt och sökte efter jobb där man var mer än en syv”. Respondenterna kände en trygghet i att ha någon som kan hjälpa till när man är ny på arbetsplatsen och som man kan bolla frågor och idéer med. Tina uttryckte dessutom att hon ville ha någon som “pratar samma språk” och har samma syn på hur man jobbar med studievägledningen.

22

[...] jag tycker att det är jätteviktigt att hitta kollegor som du kan samarbeta med och känna att man vill åt samma håll. Eller har samma driv och vision att förbättra och utveckla hela tiden, och hittar man ingen likasinnad på den arbetsplatsen så blir det ju inte så bra arbetsplats heller. Så likasinnade kollegor tycker jag är väldigt viktigt faktisk.

Det kan med andra ord vara viktigt för en nyexaminerad studie- och yrkesvägledare att hitta en arbetsplats där det finns kollegor som fungerar som ett stöd i arbetet.

5.2.2 Positiv social miljö

Den sociala miljön var viktig för några av våra respondenter. Även om arbetsplatsen har en fungerande organisation och stämmer överens med den målgrupp man är intresserad av, kom det fram i intervjuerna att det var viktigt att trivas rent socialt på jobbet. Matilda berättade i sin intervju att hon “ville nog mest att man skulle ha en god magkänsla när man kom till jobbet. Ett fast jobb med en bra lön och trevlig arbetsplats [är viktigt].”

För Anna var den sociala miljön en avgörande faktor när hon beslutade att tacka ja till sitt nuvarande jobb. Hon menade att positiva och samarbetsvilliga kollegor var särskilt viktigt för henne när hon var helt nyexaminerad:

Innan tänkte jag väl att nu vill jag hitta mig som vägledare, jag vill inte lägga fokus på en negativ miljö och lära känna mig själv, utan jag vill ha de lugnt och tryggt så att jag kan vara osäker. [...] För mig har det alltid varit viktigt att ha en bra sammanhållning mellan kollegor och känna att det är högt i tak.

Den positiva sociala miljön som Anna tar upp handlar inte endast om studie- och yrkesvägledarkollegor, utan om alla medarbetare som hon behöver samarbeta med. Hon ville komma till en arbetsplats där hon kunde känna att man kan be om hjälp utan att någon tycker att man redan borde kunna allt.

23

5.3 Professionen på arbetsplatsen

Intervjuerna visade att respondenterna upplevde att olika professionsrelaterade faktorer spelade en roll i deras beslutsprocess kring en potentiell arbetsplats. Vad studie- och yrkesvägledaren förväntades göra och på vilket sätt, var med andra ord viktigt.

Respondenternas första jobb påbörjades under utbildningen och handlade ofta om vikariat och/eller deltidsjobb som var lättare att få än de mer eftertraktade fasta anställningarna. Även om respondenterna hade önskemål om hur dessa jobb skulle vara, fick de ofta kompromissa i sina första arbeten. Önskemålen blev desto viktigare när de nyexaminerade studie- och yrkesvägledarna sökte sig vidare till andra jobb och gick därmed vidare i etableringsprocessen. Faktorer som de tog upp var synen på Yrkesroll och arbetsuppgifter och vilken Målgrupp och vilket Elevantal som studie- och yrkesvägledaren ska arbeta med.

5.3.1 Yrkesroll och arbetsuppgifter

För några av respondenterna var det viktigt att studie- och yrkesvägledarens yrkesroll är tydlig på den potentiella arbetsplatsen. De vill undvika arbetsplatser där man måste slåss för att få ta plats och där de sökande och den övriga personalen inte vet vad en studie- och yrkesvägledare gör. För Tina var det viktigt att studie- och yrkesvägledaren är etablerad på arbetsplatsen och inte behöver “börja om från noll.”. Även Anna var inne på samma spår:

Det är för mycket jobb för mig som är nyexad att behöva slå fram min plats på en arbetsplats. Jag vill bara vara där studievägledaren är en naturlig del i verksamheten inte bortlåst i ett hörn, det var viktigt för mig, att känna att nån har redan krattat den stigen.

Erika berättar i sin intervju att för henne är det viktigt att även arbetsledaren har en tydlig bild av studie- och yrkesvägledarens yrkesroll för att hon ska bli intresserad av att söka och stanna på ett arbete. Hon säger:

24

Jag har försökt med att vara supertydlig med vad för slags studie- och yrkesvägledare jag är och vilken typ av studie- och yrkesvägledare jag kommer att vägra att bli. Och då känner jag mig ganska kaxig i att det finns andra jobb. Jag sa till min chef att jag är ingen administratör och sysslar inte med praktik.[...], passar det inte så behöver jag tacka nej.

Även Andreas och Linda tycker att yrkesrollen och arbetsuppgifterna spelar en stor roll i hur attraktivt ett arbete blir. Andreas uttrycker att för honom är det viktigt att han ska jobba på en skola där hans resurser och kompetenser kommer till sin rätta. Även Linda säger att hon vill helst jobba en arbetsplats där hon får “jobba mer som man gjorde på utbildningen [...] så där med vägledning, med ren och skär vägledning”.

Många av våra respondenter anser med andra ord att yrkesrollen och arbetsuppgifterna på en potentiell arbetsplats spelar en stor roll. De vill jobba någonstans där det är tydligt vad en studie- och yrkesvägledare gör och där själva arbetet handlar om vägledning och inte så mycket om administration.

5.3.2 Målgrupp

Så gott som alla respondenter berättade att målgruppen som verksamheten riktar sig emot är en avgörande faktor när de ska välja jobb. Studie- och yrkesvägledare kan jobba med människor i olika åldrar och livssituationer, och detta är något som respondenterna tänkte på i sitt arbetssökande. Andreas och Erika var inriktade på att jobba med ungdomar. Erika hade till och med bestämt att det var just gymnasiets introduktionsprogram hon ville vara på, då hon upplevde denna ungdomsgrupp som mest givande. Anna, Linda och Matilda ville däremot helst jobba med vuxna. Anna berättar att hon har till och med tackat nej till fasta anställningar på grund av detta:

Jag hade kunnat få [fast anställning] snabbare, det hade jag. Men jag att valt att stanna. Och dom har ju även ringt, det har varit ett par tjänster ute på grundskolor i kommunen, som de har frågat mig om, men jag trivs med vuxna så jag har valt bort det.

Genom våra intervjuer har vi med andra ord kunnat se att målgrupp är en viktig faktor som de nyexaminerade studie- och yrkesvägledarna tänker på när de söker arbete.

25

5.3.3 Elevantal

Andreas allra första jobb som han fick under utbildningens sista termin var i en verksamhet där det var vanligt att studie- och yrkesvägledarna var utplacerade på minst två skolor. Det betydde att elevantalet per studie- och yrkesvägledare var relativt högt. När Andreas sökte sig vidare till ett nytt jobb, var detta något han tänkte på:

Nu när jag kommer ifrån [mitt förra jobb] där jag hade över tusen elever, att elevantalet är ganska avgörande. Så att det, känner jag, det skulle jag ju ha tänkt på då också. Som jag inte tänkte på, för jag hoppade ju in gladeligen och tänkte inte på dom aspekterna på det sättet.

Andreas menar att elevantalet är viktigt då det påverkar hur arbetet som studie- och yrkesvägledare kan bedrivas på en arbetsplats. Han fortsätter:

Jag tycker ändå att någonstans så är det elevantalet som sätter ramarna för jobbet. Det är klart att det finns en massa andra aspekter att väga in också, men om man ser elevantalet så kan man ju också, och vad man har för omfattning utifrån det.

Det är tydligt att Andreas erfarenheter från det första jobbet gjorde elevantalet till en avgörande faktor när han sökte sig vidare.

5.4 Andra viktiga faktorer

Under detta avsnitt har vi samlat de faktorer som respondenterna tog upp i sina intervjuer som inte faller in under de ovanstående avsnitten. För vissa respondenter var arbetsplatsens

geografiska läge viktig. Andra berättade att deras väg ut till arbetslivet präglades av hur arbetsmarknaden såg ut just då. Även lönefrågan kom upp i intervjuerna, även om ingen av

26

5.4.1 Geografiskt läge

För Erika, Linda och Andreas var den potentiella arbetsplatsens läge viktigt. Som vi redan nämnde i avsnittet om Nätverk, var Erika strategisk i sitt tänkande när hon planerade sin kommande karriär. Hon var fast besluten att jobba i samma kommun som hon bodde i, och så blev det också. För Linda var det viktigt att resvägen till jobbet inte skulle bli alltför lång, då hon har barn. Andreas ville också arbeta i närheten av hemmet, men kunde ändå sträcka sig till att jobba i en närliggande kommun. På frågan om vad som var viktigt när han sökte sitt första jobb svarade han:

Det var ju närheten. Det var väl så min strategi lite såg ut. Vilka jobb finns det runt omkring [hemkommunen] och [närliggande kommuner] som är lätt att ta sig. Så det var väl inte något mer än det typ. Att, vilka jobb är nära?

De övriga respondenterna ville också ha ett jobb som låg geografiskt nära, men var ändå beredda på att kompromissa. Tina uttryckte att hon ville bara få in en fot någonstans “då är det oftast lättare att byta när du väl har ett arbete”. Anna hade inget emot att pendla till en annan kommun, då hennes jobb där motsvarade hennes övriga önskemål. Även Matilda uttryckte att det inte var någon avgörande faktor och menade att var “beredd på att pendla en bit för rätt jobb”.

Man kan se att geografin var viktigare för vissa respondenter än för andra, men att ingen av dem uttryckte att de kunde tänka sig att flytta till en annan del av landet efter ett jobb. De som var mer flexibla när den gällde arbetsplatsens geografiska läge kunde däremot tänka sig att pendla en bit.

5.4.2 Arbetsmarknadens roll

De flesta av våra respondenter var överens om att de upplevde att dagens arbetsmarknad var god för studie- och yrkesvägledare och att det fanns goda möjligheter för nyexaminerade att få arbete. Några av dem uttryckte dock att de inte hade känt samma trygghet när de själv var klara med sin utbildning. Erika berättade att hon fick ett jobb redan under sitt andra år på utbildningen och att hon tyckte att de klasskamrater som väntade tills att de var helt färdiga med utbildningen var “modiga”. Linda kände samma

27

press när klasskamrater började få jobb, och “fick panik” och började söka själv. Andreas berättar att han inte vågade vara kräsen när det gällde det allra första jobbet som han fick under sista terminen:

Jag upplevde att man får typ vara glad om man [får ett jobb]. Att man kanske inte får vara så kräsen. Att man ändå hoppar på liksom. För känslan var ju också så att när jag skulle typ löneförhandla var att man inte hade någon förhandlingsposition riktigt. Att just för att det var sån konkurrens om jobben.

Hur respondenterna upplevde sin arbetsmarknad blev med andra ord en faktor som spelade en roll i hur de tänkte kring sina första anställningar. Att alla våra respondenter fick jobb redan under utbildningen visar på att det fanns jobb på arbetsmarknaden, men de stämde inte alltid överens med deras önskemål. Upplevelsen av denna arbetsmarknad påverkade med andra ord vissa respondenter att ta jobb där de fick göra en del kompromisser.

5.4.3 Lön

Något som inte var någon avgörande faktor för de nyexaminerade studie- och yrkesvägledarna var lönen. Eftersom vi tog upp denna faktor i inledningen som något som skulle kunna spela roll, vill vi redogöra för hur våra respondenter tänkte kring frågan.

Vissa av respondenterna berättade att lönen var något de fick kompromissa med för att få ett jobb på en arbetsplats som uppfyllde många av deras andra önskemål. Det var exempelvis viktigare med rätt målgrupp och social miljö än att det skulle vara välbetalt. Tina sa i sin intervju att “lön är viktig men trivs man inte på sin arbetsplats så är det inte så viktigt längre”.

Helt oviktig är dock inte lönefrågan. Erika såg saken ur ett rättviseperspektiv, och menade att hon ville tjäna lika mycket som andra nyexaminerade i kommunen. Även Matilda och Linda uttryckte att de inte ville känna sig underbetalda.

Två som inte alls tänkte på lönen när de fick sina första jobb var Andreas och Anna. Andreas tyckte inte att han hade någon position att förhandla om lön när han fick sitt första jobb, men frågan har dock blivit viktigare nu när han har jobbat ett tag och bytt arbetsplats en gång. Anna fasthåller att hon skulle fortfarande tänka sig att ha en sämre lön om andra

28

faktorer på arbetsplatsen vägde upp det. Hon berättade att det var “viktigare för mig att trivas och ha en bra skola”.

Även om lönen är viktig för våra respondenter, vägde den frågan inte lika mycket som de andra faktorerna vi tagit upp detta resultatkapitel. De såg lönen som något som kan utvecklas efter tid och därför blev de andra faktorerna viktigare.

5.5 Sammanfattning

I intervjuerna har det framgått att det finns faktorer som varit betydelsefulla för våra respondenter i etableringen på arbetsmarknaden. Nätverk har nämnts av samtliga som en viktig faktor, dels som sätt att komma in på arbetsmarknaden, för att hålla koll på de alternativ som finns och som verktyg i arbetet.

Yrkesroll och arbetsuppgifter har också haft viss relevans för de flesta av respondenterna i etableringsfasen. En tydlig arbetsbeskrivning och definition av det arbete som ska genomföras har setts som en förutsättning för att vissa av respondenterna skulle vara intresserade av en anställning på vissa arbetsplatser.

Målgrupp och elevantal är faktorer som på olika sätt sätter ramarna för det arbete som ska utföras och har i intervjuerna framkommit som två olika saker som varit viktiga för respondenterna.

Arbetsmiljö har också spelat roll för många av respondenterna när de sökt och tackat ja till jobb under sin etableringsfas. Arbetskollegor med samma profession och en positiv social miljö har varit faktorer som respondenterna tagit i beaktande.

En annan faktor av vikt har varit det geografiska läget. Samtliga respondenter hade tagit ställning till arbetsplatsens geografiska läge, men vissa var mer flexibla än andra om de upplevde att arbetet uppfyllde andra faktorer som var viktiga för dem.

Hur respondenterna upplevde sin arbetsmarknad under sin etableringsfas påverkade i högsta grad de strategier som de valde att använda sig av vid sina första anställningar. De som upplevt att arbetsmarknaden var mindre bra hade kompromissat mer sina personliga värderingar och önskemål när det gällde det första jobbet.

Vår föreställning om att lön skulle kunna vara en faktor för vilka arbeten som sågs som aktuella för respondenterna visade sig stämma mindre bra. Även om respondenterna

29

menade att de inte ville känna sig underbetalda och att de ville ha jämlika löner så var lönen inte en avgörande faktor för vilka arbeten som sågs som intressanta.

30

6. Analys

Syftet med denna uppsats är att undersöka närmare vilka faktorer som nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever påverkar deras val av arbetsplats under etableringsfasen på arbetsmarknaden. Vi har använt delar av Krumboltz och Levins (2010) teori Planned happenstance för att försöka svara på vår första frågeställning:

Vilken roll spelar den nyexaminerade studie- och yrkesvägledares nätverk under dennes etableringsfas till arbetsmarknaden?

Vidare har vi använt delar av Patton och McMahons (2006) systemteori för att undersöka vår andra frågeställning närmare. Den lyder:

Vilka faktorer påverkar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare enligt dem själv under etableringsfasen till arbetsmarknaden? Påverkar exempelvis lön, geografi, arbetsmiljö eller andra faktorer som vi inte har tänkt på?

6.1 Nätverkets betydelse för respondenterna

Det framgick i resultatdelen att många av våra respondenter använt sig av sina nätverk strategiskt för att öka sina chanser att få de jobb de är intresserade av. I intervjuerna kunde man även se att de flesta av respondenterna som hade använt sig av nätverk som en strategi, hade gjort detta medvetet och med en tanke om att nätverk är en viktigt del i arbetssökandet.

Krumboltz och Levin (2010) har i sin teori, Planned happenstance, valt att lyfta nätverkandets betydelse för individen. De menar att ett fungerande och brett nätverk är en av några framgångsfaktorer som kan hjälpa individer att ta till vara på oväntade möjligheter. Ett sätt att utnyttja sitt nätverk är att vara öppen med vad man vill inför sitt nätverk, eftersom man aldrig vet vilka personer i sitt nätverk som kanske kan hjälpa till. Som Krumboltz och Levin (2010, 12) uttrycker det:

31

Don’t be bashful about sharing your desires, concerns and experiences with others. You may find valuable contacts in the least expected spots […]

Erika nyttjade sitt nätverk på detta sätt. För henne var det viktigt att få arbeta inom ett särskilt geografiskt område och hon valde därför att göra sina praktikperioder på verksamheter som ligger där. Hon utvecklade sitt nätverk i det område som var intressant för henne och var tydlig med vad hennes mål var inför de nya nätverken. Andreas nämnde också hur han använde sitt nätverk på detta sätt med en metafor om att agna sina krokar. Genom att berätta vad som är intressant för honom satte han således ett bete på sin krok och hoppades på napp.

Både Erika och Andreas hade anammat inställningen “always do your best work - it pays off later” (Krumboltz och Levin 2010, 95) och berättade i sina intervjuer om hur de såg på sina praktikplatser. Genom att göra ett bra första intryck och visa framfötterna menade de att chansen för jobb ökade. Det kunde också vara fördelaktigt för att få bra referenser med sig till framtida arbetssökande. Även Tina pratade om vikten av att göra bra ifrån sig på sin praktik, både i syfte att få referenser med sig, men också för att undvika att få ett negativt omdöme som kan ligga kvar långt efter praktikperioden är slut.

En annan attityd som Krumboltz och Levin (2010, 55f) menar är positiv för jobbsökande är att våga testa olika saker. Andreas berättade i sin intervju att han tog sitt första jobb utan att ha så mycket koll på vad det innebar. Genom sin erfarenhet från sitt föregående jobb kunde han därför komma fram till vad som var viktigt för honom i sin arbetssituation. Erfarenheterna formade hans preferenser till något nytt, precis som Krumboltz och Levin (2010, 71) påpekar så kan man vara ganska säker på att intressen ändras med tiden och att det därför kan vara bra om man kan vara flexibel i sina karriärmål och arbeta aktivt för att bredda sitt nätverk.

De relationer och nätverk som en individ bygger upp ger kanske inte upphov till några nya möjligheter just nu, men kan vara betydelsefulla vid ett senare tillfälle. Krumboltz och Levin (2010, 69) poängterar även att genom upprätthållandet av goda relationer med hela sitt nätverk finns det större chans att det dyker upp möjligheter som kan vara intressanta. Detta är något som våra respondenter arbetade aktivt med.

Som Krumboltz och Levin (2010, 99) påpekar blir individer i ett nätverk mer benägna att vilja hjälpa om man första har visat en vilja att hjälpa eller hjälpt dem. Linda berättade i

32

sin intervju om de luncher hon brukade ha med diverse olika kollegor som jobbar på andra arbetsplatser. Genom att träffas regelbundet och utbyta information, hjälpa varandra med bryderier och ha en vilja att lära av varandra skapas ett nätverk som troligen kommer kunna vara behjälpligt ifall hon skulle behöva det.

Nätverk verkar ha varit betydelsefulla för samtliga respondenter, men på olika sätt och i olika grad. De berättelser som respondenterna gett oss under intervjuerna har många beröringspunkter med delar av Krumboltz och Levins (2010) teori Planned happenstance. Vi kan se att praktikperioder varit viktiga tillfällen att utveckla nätverk som i sin tur varit betydelsefulla för referenser inför arbete eller för att bli erbjuden/tipsad om arbeten.

6.2 Påverkansfaktorer under etableringsfasen

I intervjuerna med våra respondenter framkom det att det fanns många faktorer utöver nätverk som spelade roll under etableringsfasen. Det var tydligt att synen på vad en studie- och yrkesvägledare förväntas göra på den potentiella arbetsplatsen upplevdes vara viktigt, då respondenterna tog upp saker som yrkesroll, arbetsuppgifter, målgrupp och elevantal. Att respondenterna pratade om vikten av kollegor med samma profession och den sociala miljön, visade att deras uppfattningar om hur skolan eller verksamheten var som arbetsplats spelade också en viktig roll. Respondenterna tog dessutom upp arbetsmarknad och geografi som påverkansfaktorer i etableringsprocessen. Vår förutfattade mening om att lönen var en avgörande faktor visade sig inte stämma i denna undersökning.

Om man ska koppla respondenternas berättelser om sin etableringsfas till Patton och McMahons systemteori (2006), kan man säga att deras väg handlade mycket om att ställa de interna faktorerna i förhållande till de externa faktorer som de kände sig påverkade av. De interna faktorer som vi har kunnat se i resultatet är värderingar, intressen och förmågor, medan de externa faktorerna handlar arbetsmarknad och geografi. Även nätverket (peers) kan sägas vara ett av dessa externa faktorer.

När det gäller de interna faktorerna, kan man se att respondenternas värderingar, intressen och förmågor påverkade synen på en potentiell arbetsplats. Det är inte alltid helt enkelt att göra en tydlig avgränsning på vad som handlar en värdering, en förmåga eller ett