Pedagogers uppfattning om pedagogiskt förhållningssätt

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Pedagogers uppfattning om pedagogiskt

förhållningssätt i förskolan

Preschool teachers view of pedagogical relations in preschool

Nigina Rahmanzai

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-03-19

Examinator: Fredrik Nilsson Handledare: Göran Kvist

3

Abstract

Detta arbete handlar om pedagogiskt förhållningssätt mot barn i förskolan. Studien bygger på sju intervjuer med pedagoger som har olika erfarenhet från förskoleverksamhet. Syftet med studien är att undersöka vad ett pedagogiskt förhållningssätt mot barn innebär för en förskol-lärare. Studien visar hur pedagoger uppfattar pedagogiskt förhållningssätt. Teoridelen belyser förskoleverksamhet genom tiderna samt barnsyn förr jämfört med nu med syfte att kunna ge en insikt i hur pedagogisk förhållningsätt har sett ut förr och hur den har förändrats. Resulta-ten av undersökningen visar att pedagogiskt förhållningssätt styrs i högsta grad av vilken barnsyn pedagogen har och hur länge de har arbetat.

Nyckelord: Förskoleverksamhet genom tiderna, pedagogiskt förhållningssätt, pedagogisk mil-jö, barnsyn förr/nu, samspel, barns inflytande

4

Förord

Jag har genom denna studies insamlade empiri funnit ytterligare motiveringar till mitt antag-na förhållningssätt. Det har på så sätt varit både intressant och lärorikt för mig personligen att skriva detta examensarbete även om jag inte hade turen vid min sida och mötte många motgångar under arbetets gång. Trots alla motgångar jag har mött hoppas jag att genom denna uppsats kunna uppnå mitt syfte att få andra personer som arbetar med barn att fundera över och inse betydelsen av sitt förhållningssätt. Jag vill även tacka de personer som har hjälpt mig genom att ställa upp i min undersökning. Det som de har bidragit med genom sin insats av samarbetsvilja, vänlighet och tid har varit ovärderligt för mig. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Göran Kvist som har ställt upp och hjälpt mig!

5

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.1 Presentation av undersökningsområdet 7

1.2 Syfte och frågeställningar 7

1.3 Pedagogiskt förhållningssätt 8

1.4 Vad säger Lpfö 98 om pedagogiskt förhållningssätt? 9

2 Teoretisk bakgrund 11

2.1 Exempel på förskoleverksamhet genom tiderna 11

2.2 Barnstugeutredningen 13

2.3 Pedagogiskt program för förskolan 14

2.4 Läroplan för förskolan, Lpfö 98 15

2.5 Förskolläraryrket 15

2.6 Barnsyn nu och då 16

2.7 Konsekvenser av den nya synen på barn och ungdom 19

2.8 Barns inflytande 20

2.9 Pedagogiskt förhållningssätt – samspel och kommunikation 21

2.10 God förskolepedagogik 22 3 Metod 23 3.1 Kvalitativ studie 23 3.2 Intervjuer 24 3.3 Urvalsgrupp 24 3.5 Genomförande 25 3.6 Bonusintervjuer 25 3.7 Databearbetning 26 3.8 Forskningsetiska överväganden 27 4 Analys 28

4.1 Bearbetning och analys 28

4.2 Vad innebär ett pedagogiskt förhållningssätt? 29

4.3 Barnsyn 30 4.4 Samspel 31 4.5 Pedagogisk miljö 32 4.6 Barns inflytande 33 4.7 Inspirationskällor för pedagoger 33 4.8 Slutsatser 34

5 Diskussion och kritisk reflektion 36

5.1 Förslag till vidare forskning 37

7

1 Inledning

Detta kapitel av min studie handlar om varför jag har valt att arbeta med detta område samt vilket syfte jag har med den här undersökningen. Kapitlet avslutas med undersökningens frå-geställningar.

1:1Presentation av undersökningsområdet

Jag har valt att skriva mitt examensarbete om det pedagogiska förhållningssättet i förskolan och kommer att utgå ifrån olika pedagogers uppfattning om pedagogiskt förhållningssätt. Hur ser det pedagogiska förhållningssätt ut utifrån pedagogernas synvinkel samt vilka inspira-tionskällor har de olika pedagogerna?

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att ta reda på och synliggöra hur förskollärare uppfattar vad ett pe-dagogiskt förhållningssätt mot barn är och hur det påverkar på hennes/hans arbetssätt. Mina förhoppningar är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse.

Mitt intresse för detta ämnesområde präglas av att se hur pedagogers kännedom ser ut kring förhållningssättet och bemötandet gentemot barn.

Jag som blivande förskollärare ser det som naturligt att vara en god förebild för barn och de flesta tror sig nog också vara det. Men det handlar inte bara om det vi säger utan i första hand om vad vi gör. Därför kan det säkert skilja en del mellan det vi tror oss göra och vad vi egent-ligen gör.

Mina frågeställningar är:

8

Hur beskriver pedagoger deras pedagogiska förhållningssätt?

Inspireras pedagogerna av någon/några särskilda teorier eller etablerade arbetssätt?

1:

3 Pedagogiskt förhållningssätt

Det finns många olika definitioner av pedagogiskt förhållningssätt. Maltén (1997:83) beskri-ver pedagogiskt förhållningssätt på följande sätt och anger några exempel på kunskap och färdigheter som kännetecken hos en professionell pedagog. Författaren menar att en profes-sionell pedagog/lärare i sin undervisning/aktivitet med barn måste behärska en rad kunskaper och färdigheter samt ta medveten ställning till en rad frågor. Enligt Maltén (1997), bör varje pedagogs val av arbetssätt och arbetsform med barn styras av minst fem aspekter som är kun-skapssynen, etiksynen, människosynen, samhällssynen samt synen på den pedagogiska pro-cessen.

1. Kunskapssynen – handlar om frågor kring den mänskliga kunskapens natur, ursprung, giltighet och gränser. T.ex. vilka kunskaper är värdefulla och hur får man kunskap? 2. Etiksynen - det rör frågor om t.ex. vilka värderingar som kommer till uttryck, vad som

är gott och vad som är ont. Det handlar även om vad som är bra och dåligt, samt fult och vackert.

3. Människosynen – detta handlar om hur man uppfattar elever/barn som människor. Är människan i grunden ond eller god, passiv eller aktiv, ansvarig eller oansvarig? Vad ska man som lärare använda sig av för att motivera baren?

4. Samhällssynen – denna aspekt handlar om hur man uppfattar utbildningens relation till det omgivande samhället, t.ex. om utbildningen ska bidra till en förändring i samhäl-let?

5. Synen på den pedagogiska processen – denna aspekt rör frågor kring vem som är den centrala aktören i den pedagogiska situationen: t.ex. om det är pedagogen som lär ut från sin kunskapsbas och som strukturerar och presenterar sin information, eller om det är eleven/barnet som aktivt lär in och arbetar med sina omvärldsintryck utifrån sina förutsättningar, intressen och behov.

Dessa fem aspekter bör ligga till grund för en pedagogisk grundsyn och styr pedagogens arbetsform samt förhållningssätt (Maltén, 1997:83f).

9

Även Pramling Samuelsson och Mårdsjö (1997:91) beskriver pedagogiskt förhållningssätt som Maltén och menar att barnsynen är en viktig aspekt när det gäller pedagogiskt för-hållningssätt. Författarna resonerar kring pedagogiskt förhållningssätt på följande sätt. Pe-dagogens förhållningssätt mot barn är nära knuten till det synsätt hon/han har på barn och på vilket sätt barnen lär sig och hämtar kunskap. Enligt författarna är det viktigt för peda-gogen att förstå hur barnen tänker och ser på saker och ting. Pedagogerna bör kunna se sa-ker och ting utifrån barn synvinkel.

1:4 Vad säger Lpfö 98 om pedagogiskt förhållningssätt?

I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, lägger man tyngd på bl.a. den grundläggande värdegrun-den vilket betyder ”… människolivets okränkbarhet, indivivärdegrun-dens frihet, och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kön”(Utbildningsdepartementet, 1998:3).

Vidare säger Lpfö 98 följande om vuxnas förhållningssätt: ”Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder” (Utbildningsdepartementet, 1998:3). Citatet visar hur läroplanen motiverar vikten av pedagogers förhållningssätt så att dessa kan påverka barnen positivt genom att vara goda förebilder.

Enligt Lpfö 98 ska ” … verksamheten … bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet.” (Utbildningsdepartementet, 1998:3).

Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och anpassar verksamheten till detta. Det är även viktigt att barn med de egna erfarenheterna som grund får försöka förstå och skapa sammanhang och mening på egen hand. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen skall uppmuntras och deras vilja och lust att lära skall stimuleras (Utbildningsdepar-tementet, 1998:5).

10

2 Teoretisk bakgrund

Detta kapitel handlar om de olika teorier som berör förskoleverksamheten. Med tanke på att förskoleverksamheten i Sverige under sin historiska framväxt ändrat både namn och utform-ning anser jag att det är viktigt att ge en insikt i hur dessa förändringar har påverkat det peda-gogiska förhållningssättet och hur det förändrats genom tiderna. För att kunna förstå hur för-skolan har utvecklats, vill jag ge en bild av hur den pedagogiska verksamheten har påverkats av olika pedagogiska idéer och historiska skeenden.

2.1 Exempel på förskoleverksamhet genom tiderna

Jag börjar med att beskriva några exempel på förskoleverksamhet i Sverige genom tiderna, för att kunna ge en insikt i förskoleverksamheten. Förskolan har gått från att ha varit en form av välgörenhet mot fattiga mödrar till att ta emot barn ur alla samhällsklasser, detta för att kvin-nor idag yrkesarbetar för att bidra till familjens försörjning. Förskoleverksamhet i Sverige har växt fram ungefär på samma sätt som runt om i andra europiska länder. I Sverige har försko-leverksamhet funnits olika former i mer än 160 år. När de olika idéerna kom till Sverige för-des de ofta vidare av privatpersoner. Samhällets och myndigheters insatser för småbarn var alldeles för litet. Många familjer hade stora barnkullar vilket bidrog till trångboddhet och då-lig hygien. Det rådde även stor fattigdom för de flesta familjer. Småbarnsskola, kindergarten och barnkrubba är exempel på verksamheter som motsvarar dagens förskola (Simmons-Christensen, 1997:176).

Småbarnsskolan

Småbarnsskolan var den första formen av pedagogiskt verksamhet i Sverige som motsvarar dagens förskola. Den första småbarnsskolan öppnades i Stockholm 1836 och tre år senare fick Göteborg sin första småbarnsskola. Det var privatpersoner som bidrog till öppnandet av dessa. Carl af Forsell (1783- 1848) förde Owens idéer till Sverige, han hade hört talas om de engels-ka ”infant schools”. Forsell reste till England för att studera systemet. Han fick stöd i sitt arbe-te av privatpersoner. År 1843 öppnades första småbarnsskolan i Malmö där man dock inspire-rades av Danmark och följde i deras fotspår. Syftet med småbarnsskolorna var att ge barnen uppfostran i en god kristen miljö. Fokus på undervisningen i småbarnsskolorna skulle ligga

11

både på att uppfostra barn i en god kristen miljö, och att undervisningen skulle inriktas på barnens karaktär. Det pedagogiska förhållningssätt som rådde i småbarnsskolan byggde på att lärare hade en auktoritär roll i verksamheten. Pedagogen ägde all kunskap och barnen skulle lära sig det pedagogen kunde utantill, t.ex. verser och psalmer. Det var viktigt att barnen skulle bli god kristna samhällsmedborgare. Lokalerna eller den pedagogiska miljön såg ut som på en amfiteater, där barnen skulle sitta i stora rader under lektionen. Syftet med att bar-nen skulle sitta i stora rader var att lärarinna skulle kunna ha koll på alla barn hela tiden. Detta kan säga en hel del om vilket pedagogiskt förhållningssätt som rådde i verksamheten, en för-medlingspedagogik där pedagogen ägde all kunskap och barnen skulle lära sig det pedagogen kunde utantill (Simmons-Christensen, 1997:180-181).

Barnkrubborna

Drygt tjugo år efter småbarnsskolans introduktion i Sverige öppnades den första barnkrubban i Stockholm. En läkare vid namn Manus Huss (1807-1890) reagerade på att det sprang små barn ute på gatorna utan vuxna. Det var barn till fattiga och ensamstående mödrar. Barnen sprang ute på gatorna i hunger och kyla medan deras mödrar arbetade och för att råda bot på det föddes idén om barnkrubban i Sverige (Simmons-Christensen, 1997:183).

Enligt Simmons-Christensen (1997:78) var barnkrubbornas mål att så billigt som möjligt ta hand om barn som annars inte hade någon tillsyn på dagarna. Barnkrubbornas tanke var att ge tillsyn samt mat och när barnen kom till krubban på morgonen byttes kläderna till en särskild uniform. Eftersom barnkrubborna var beroende av donationer och välgörenhet var lokalerna inte anpassade efter barnens behov och personalen hade heller inte någon utbildning. Med tanke på att personalen på barnkrubborna saknade pedagogiskt utbildning rådde även här stränga regler och ledarinnan hade en auktoritär roll. Kvinnorna tog helt enkel hand om bar-nen under den tiden då deras mödrar arbetade. Det är viktigt att påpeka att även om det sak-nades pedagogiska tankar i verksamheten och personalen ofta saknade både utbildning och kunskap om barn så fyllde barnkrubborna en mycket viktig social funktion under den här ti-den. Det serverades t.ex. tre enkla måltider som hade stor betydelse för de fattiga barnens till-växt och mammorna fick råd om barnuppfostran av ledarinnan.

Föreståndarinnan (kvinnan som tog hand om barnen och som motsvarar dagens förskollära-re/barnskötare), bodde i samma lokaler där barnen vistades på dagarna. Det var stränga regler

12

som rådde på barnkrubborna, allt var schemalagt t.o.m. toalettbesöken. Med tanke på att det rådde så stränga regler kan man tänka sig vilket pedagogiskt förhållningssätt som rådde på barnrubborna. Undervisningen bestod bl.a. av psalmläsning, där barnen skulle lära sig texter utantill, och stora delar av dagen satt barnen vid bänkar. Det fanns väldigt få lekstunder. Även här hade föreståndarinnan en stark position och en auktoritär roll. Både i småbarnskola och i barnkrubban rådde stränga regler och personalen hade dålig kunskap om barnens utveckling (Simmons-Christensen, 1997:184).

2.2 Barnstugeutredningen

Barnstugeutredningen (Socialdepartementet, 1972) genomfördes under slutet av 1960-talet och kom till bruk 1972. Den hade en grundläggande betydelse både när det gällde tankar och förhållningssätt kring barns utveckling i förskolan. Här betonas en helhetssyn på barns ut-veckling med utut-vecklingspsykologin i spetsen. I utredningen presenteras både Piagets och Ericssons teorier om barns utveckling. Ericsson menade att omgivning hade en stark påverkan på barns utvecklingsstadier vilket ledde till att samhället hade ett stort ansvar för barns per-sonliga utveckling. Enligt utredningen var det viktigt att barnen skulle känna sig trygga och på så sätt skaffa en grundläggande tillit mot vuxna. Både Ericssons och Piagets teori kan defini-eras som jämnviktsteorier, t.ex. menade Piaget att barnens tankestrukturer inte hinner utveck-las innan barnen föds, utan det sker efteråt. Piagets kognitiva utvecklingsprocess är en av de viktigaste punkterna i utredningen. Enligt den menade Piaget att noggranna barnobservationer är viktiga för att kunna både stimulera och hjälpa barn på rätt sätt. Enligt denna utredning var det viktigt att observera barns språkliga, sociala, kognitiva och motoriska förmågor och på så sätt följa deras utveckling.

I barnstugeutredning fick även dialogpedagogiken, som beskrevs som ett förhållningssätt, stor uppmärksamhet. Dialogpedagogiska arbetssätt skulle bidra till att stödja barns jagutveckling, kommunikation förmåga och begreppsbildning. Detta förhållningssätt skulle enligt utredning-en bidra till utredning-en ömsesidig aktivitet mellan barn och vuxutredning-en samt respekt för barn samt tilltro till barns egen förmåga, nyfikenhet och lust att lära. Under den tiden då utredningen kom rådde förmedlingspedagogiken och den utvecklingspsykologiska modellen i förskoleverksamheten, dialogpedagogik skulle bli ett alternativ till dessa förhållningssätt. Det dialogpedagogiska

13

förhållningssättet blev dock kritiserat av många i förskolan eftersom den representerade en passiv lärarroll och var för tolerant (SOU, 1997:157).

2.3 Pedagogiskt program för förskolan

Det pedagogiska programmet som kom 1987 är en annan stor händelse i förskoleverksamhe-tens historia (Socialdepartementet, 1987:41f). Det var ett ramprogram som beskrev vilka mål som var viktiga men även hur verksamheten skulle utformas, vilket arbetssätt som var viktigt och vilken syn på barns utveckling som skulle råda.

Barnsynen fick en viktig roll i det pedagogiska programmet där barnets självkänsla och identi-tet sågs som en väg till barnets kompetens. En kompetens som handlade om att använda sina färdigheter och erfarenheter, att bygga upp sin begreppsbildning och att tillsammans med andra förstå sin omvärld. Man betonade också lekens centrala betydelse och att barn inte bara lär i organiserade situationer utan utifrån de personer som finns i deras närhet och via de möj-ligheter till identifikation och imitation som de ges genom verksamhetens utformning vad gäller att ge barnen tid, utrymme, stimulerande material och inspiration (Socialdepartementet, 1987:47f).

Lekens roll träder fram i det pedagogiska programmet, samtidigt som förskolans aktiviteter fick mer fokus på lärande. Planering av verksamheten beskrevs som en förutsättning för att barnet skall tillbringa sina dagar i en utvecklande miljö. För att verksamheten skall vara ut-vecklande för barnen måste den ha ett innehåll som de uppfattar som meningsfullt. Innehållet måste därför i första hand bestämmas utifrån barnens intressen och de frågor och problem som är aktuella för barngruppen och för det enskilda barnet. Personalen skall i sitt arbete utgå från barnens erfarenheter och den egna miljön men också komplettera, vidga och fördjupa. Ett sådant medvetet val av innehåll förutsätter att personalen är klar över både vad man vill uppnå på sikt och vilka mer kortsiktiga mål man strävar emot (Socialdepartementet, 1987:64-f).

14

2.4 Läroplan för förskolan, Lpfö 98

I slutet på 1900-talet kom Lpfö 98 och till grund för den ligger utredningen Att erövra om-världen SOU 1997:157 (Utbildningsdepartementet, 1997). Denna utredning framhåller att förskolan är de yngsta barnens första skola. Enligt Lpfö 98, har förskolan till uppdrag bl.a. att ge det kompetenta barnet möjlighet att grundlägga sitt livslånga lärande: ”Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande indi-vider. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, handla, röra sig och att få lära sig”(Utbildningsdepartementet, 1997:6). Detta ska ske i interaktion mellan barn och vuxna, man ska ta vara på barns lust och nyfikenhet att utforska världen och på så sätt blir den vuxna medforskare.

2.5 Förskolläraryrket

Sverige har gått igenom stora förändringar, från att ha varit ett bondesamhälle till industri-samhälle och nu till ett informationsindustri-samhälle. Dessa förändringar har bidragit till att även förskolan som institution har förändrats. Förskollärarutbildningen har också i sin tur föränd-rats från att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till att nu vara en akademisk ut-bildning med statligt stöd. Detta har bidragit till att det pedagogiska förhållningssättet i för-skolan har förändrats (Kihlström, 1995:3, 18).

Förskolläraryrket har funnits i Sverige i ungefär 100 år. Under denna tid har det skett stora förändringar i vårt samhälle och runtom i hela värden. Från att ha varit ett bondesamhälle har Sverige lyckats bli ett industrisamhälle och nu ett informationssamhälle. Under denna tid har även förskollärarnas yrke förändrats i t.ex. arbetsuppgifter och arbetstider. Förskolläraryrket har blivit ett ganska vanligt yrke. Från att ha kallats för barnträdgårdsledarinna har titeln för-ändrats till förskollärare. Barnträdgårdsledarinnan (som motsvarar dagens förskollära-re/barnskötare), skulle leda barnen och skulle vara förebild både för barn och för mamma. Hon skulle vara stark och frisk och musikalisk, för att kunna leda barnen i sång och rytmik. Att ledarinnan skulle leda barnen och inte lära dem berodde på att grundtanken i Fröbels pe-dagogik var just detta (Kihlström, 1995:3, 18).

15

Fröbels teori och idéer byggde på en barnsyn där utveckling sker utifrån barns inre drifter. Han ansåg även att förskoleverksamhet skulle vara ett komplement till hemmet, och att bar-nen skulle lära sig om naturen, odling och växter. Fröbels teori och idéer gick ut på att försko-lan och hemmet ska komplettera varandra i frågan om barns utveckling och uppfostran. Nu-mera anser man att inlärning sker under hela barnens vistelse i förskolan och att förskollärare i sitt arbete ska anknyta till barnens tidigare erfarenheter. Förr ansåg man att det var viktigt med pedagogens personliga egenskaper men numera anser forskare att pedagogens förhåll-ningssätt i arbetet med barn är viktigare (Kihlström, 1995:18f).

2.6 Barnsynen nu och då

Jag tar upp barnsyn och barnuppfostran nu jämfört med förr eftersom jag anser att detta på-verkar det pedagogiska förhållningssättet som råder i förskoleverksamheten.

Sommer (2005:36-f) menar att barn tidigare har setts som bräckliga, behövande och passiva varelser, medan forskare numera i allt högre grad anser att barnet är resilient, vilket kortfattat innebär att de varken är bräckliga eller helt motståndskraftiga. De har således behov av om-sorg och fostran av hög kvalité under hela uppväxten. Sommer jämför dagens syn på barnet och barndomen med den som rått tidigare och pekar på att det är vissa skillnader som tydligt framträder. Tidigare teorier har varit universella, d.v.s. utgått från att alla barn utvecklas på samma sätt, utan att ta hänsyn till sammanhanget. Nutida teorier, såsom t.ex. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska, poängterar vikten av att se barnet i sitt sammanhang. De är både kul-tur- och kontextbundna, samt ger mer utrymme för individuella skillnader. Vygotskijs socio-kulturella perspektiv på barns intellektuella utveckling är ett annat exempel på en sådan teori.

Förr hade forskare en linjär syn på barns utveckling, ett exempel på detta är Piagets kognitiva teori. Piaget kallade sin teoretiska grund för epistemologi, dvs. läran om kunskap. Enligt Pia-get är kunskap inte ett tillstånd utan en process, att barnen söker kognitiv balans. PiaPia-gets teori är genetisk bunden och placeras därför i stadier beroende på åldern. Först genomgår barnet det senso-motoriska stadiet, från födseln till två års ålder. Här lär sig barnet genom sinnena och motoriken, kunskap är bunden till vad de kan uppleva och göra med världen och sakerna i den. Från två till sju år utvecklas barnet inom det pre-operationella stadiet och börjar leka symbollekar, vilket är ett tecken på förmågan att kunna tänka symboliskt; att kunna avbilda

16

den inre verkligheten. Mellan sju och elva år är barnet i det konkret-operationella stadiet, här utvecklas mängd-, vikt- och volymkonservation. Barnen börjar kunna utföra abstrakta tanke-operationer, men de måste dock se föremålen (Eklundh, 2006-11-20).

Även vid forskning på äldre barn har barnperspektivet kommit in. Piaget var en av de första att intressera sig mer för barnens felaktiga resultat i undersökningarna, då han såg ett mönster som varierade med barnens ålder. Senare forskare, såsom Hundeide, har än mer intresserat sig för hur barnen tolkar frågorna i en försökssituation, och därmed försökt anta ett barnperspek-tiv. Men Piaget har även kritiserats för att inte ha anpassat sina experiment efter barnens mognadsgrad. Senare forskning, av bl.a. Hughes och Donaldson, har visat att en försökssitua-tion som utgår från barnets perspektiv ger ett mer positivt resultat (Evenshaug & Hallen, 2001).

Den stadieindelning, som bl.a. Piaget har grundat sin kognitiva utvecklingsteori på, har på senare tid i allt större utsträckning ersatts med ett transaktionellt utvecklingsperspektiv. Bl.a. Havnesköld och Mothander tar hänsyn till hur miljö och individ påverkar varandra, samt hur de påverkas av tiden. Berk menar att utvecklingsprocessen i en sådan dynamisk systemmodell kan ses som ett förgrenat nätverk, där det är möjligt att utifrån olika utgångspunkter nå samma mål. På så sätt tar man avstånd från tanken att en människas framtid helt kontrolleras av dess förflutna (Sommer, 2005).

Tidigare har forskning kring barn och barndom utgått från vuxnas minnen och därmed varit vuxencentrerad. Vid observationer av små barn tog man inte hänsyn till deras individuella dygnsrytm, varpå vissa barn stämplades som autistiska. Men numera är man mer medveten om barnens olika vakenhetsnivåer och anpassar observationerna efter dessa. Genom videotek-nik har man även kunnat fånga barnets samspel med omgivningen på ett helt nytt sätt. Den nya barnsynen och nya teorier kring barns utveckling gör att både verksamhetens form och arbetssätt förändras, vilket gör att även pedagogernas förhållningssätt mot barn förändras (Brodin & Hylander, 1998).

Numera talar forskare om det kompetenta barnet, som föds med flera grundkompetenser och är aktiv i sitt samspel med omgivningen. Sterns och Vygotskijs teorier är exempel på detta (Brodin & Hylander, 1998).

17

I takt med att samhället förändras, krävs nya teorier. När allt fler kvinnor blev yrkesverksam-ma på 1960-70-talen och det inte längre var en självklarhet att modern var hemyrkesverksam-ma med barnet under barndomen, behövdes teorierna anpassas efter detta. Den modercentrism som tidigare genomsyrat barndomsforskningen, fick nu stiga åt sidan för ett mer nyanserat synsätt, där man såg den primära socialisationen som något som inte var förbehållet modern. Numera talar man istället om barnets utvidgade värld och menar då att det är ett samspel med flera personer i barnets närhet som påverkar utvecklingen (Sommer, 2005).

Bowlby var den som startade forskningen om barns anknytning, en teori som sedan bl.a. Ainsworth har byggt vidare på. Enligt denna teori måste det inte vara den biologiska modern som fungerar som den trygga basen, utan det kan vara någon annan i barnets närhet. Det kan också röra sig om flerpersonell anknytning, vilket betyder att barnet knyter an till flera perso-ner (Risholm Mothander, 2006).

När det gäller barnuppfostran så har det även här skett ett paradigmskifte. Tidigare var vuxna auktoritärer som barnen i vissa fall fruktade. Man ansåg då att pedagogen ägde kunskap och att barnen skulle få all kunskap från läraren. Det var förmedlingsförhållningssättet som rådde i förskoleverksamhet. Men i takt med att samhället demokratiserats och humaniserats så har även synen på barnuppfostran gjort det. Den har blivit mer barncentrerad, och numera blir de vuxna inte automatiskt respekterade utan måste förtjäna sin respekt. Det finns fortfarande oli-ka fostranstyper och Baumrind har delat upp dem i fyra oli-kategorier. Han skiljer på om de vux-na ställer krav eller ej, samt om de är responsiva eller ej. I kombivux-nation bildar dessa kompo-nenter fyra fostranstyper; auktoritativ, auktoritär, tillåtande samt icke-involverad. Typerna ska ses som schabloner och flera olika fostranstyper kan förekomma i samma familj, beroende på situation. Ett exempel på detta är att en annars auktoritativ förälder, en stressig morgon antar en mer auktoritär fostransstrategi (Risholm Mothander, 2006).

Även familjemönstret har förändrats. Även om kärnfamiljen fortfarande är den vanligaste samlevnadsrollen så har alternativa familjeformer ökat, som t.ex. ensamstående föräldrar och homosexuella familjer. I skilsmässornas kölvatten har även nya begrepp bildats, i form av låtsasföräldrar, bonussyskon och växelboende, och med tanke på dessa förändringar är det viktigt för oss som pedagoger att anpassa vårt förhållningssätt mot barn. Det är viktigt för oss som är pedagoger att anpassa vårt språk och tala på rätt sätt med barnen utan att de ska känna sig annorlunda pga. deras familjeform (Råstam, 2007-03-07).

18

2.7 Konsekvenser av den nya synen på barn och barndom

Trots att det finns så mycket positiv kring den nya barnsynen, finns dock en fara i att se barn som kompetenta. Det är viktigt att vi inte ställer för höga krav på dem utan låter dem själva visa vägen. Det är viktigt att pedagoger inte låter barnen göra allt arbete, vårt förhållningssätt spelar stor roll i vårt arbete med barn. Barn måste få vara barn. Mardrömsscenariot skulle vara att barnen blev ett vapen i den globala konkurrensen (Månsson, 2007-01-23).

Ända sedan kvinnorna i allt större utsträckning började yrkesarbeta på 1960-talet och barnen institutionaliserades, har diskussionen om vem som har ansvaret om barns omsorg och fostran pågått. Kritik och oro har riktats mot främst förskolan, då vissa menat att det är skadligt för barnet att ryckas från modern så tidigt. Men i och med att den modercentrerade teorin fått stå tillbaka för teorin om barnets utvidgade värld, så har kritiken mildrats. Numera ses förskolan som en i huvudsak bra och utvecklande del av barnets uppväxt och inte som ett hot mot bar-nets anknytning till sina vårdnadshavare. Men fortfarande menar man att den stabila kärnan för barnet ska vara hemmet (Sommer, 2005).

Till följd av att Sverige blir ett allt mer mångkulturellt land, är det viktigt att som pedagog ha förståelse för att synen på fostran och omsorg är kulturellt betingad och skiljer sig mellan oli-ka kulturer. Det oli-kan uppstå problem om föräldrarnas syn på fostran och omsorg är en annan än den som råder inom skolans värld. Det är därför viktigt att man diskuterar dessa frågor med barnens föräldrar så att de får klart för sig vilken roll förskolan och skolan spelar i denna pro-cess. Föräldrar med erfarenhet av ett totalitärt styre där fostran skett i skolans värld, kan be-höva hjälp att anpassa sig till vårt synsätt, att huvudansvaret för barnets fostran ligger på vårdnadshavarna (Sommer, 2005).

Sommer (2005) hävdar att som en följd av att barnuppfostran har demokratiserats och huma-niserats har barn lärt sig att ta plats. Barn som växer upp i s.k. förhandlingsfamiljer, där de tidigt får vara med och bestämma, kommer kräva samma sak i förskolan och skolan. Det är viktigt att vi som lärare plockar upp denna vilja till argumenterande och självbestämmande, så

19

att barnen fortsätter att utvecklas till tänkande individer som ifrågasätter och som lär sig ta ansvar för sig själva. Samtidigt är det viktigt att vuxna inte antar rollen som barnets kompisar, det är hela tiden vi som har det största ansvaret. Att barnuppfostran har demokratiserats kan man se tydligt och klart i Lpfö 98, ”… förskolan vilar på demokratins grund … verksamhet skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar” (Utbild-ningsdepartementet, 1998:3).

I en tid då både familjemönster och barnsyn har förändrats och kärnfamiljen inte längre är en självklarhet är det viktigt att pedagoger som är verksamma i skolans värld anpassar sitt för-hållningssätt efter det. T.ex. alla barn har inte en mamma och en pappa och det är viktigt att man inte automatiskt utgår från det eftersom pedagogens förhållningssätt påverkar barnen. Vid skilsmässor är det viktigt att man fokuserar på barnet och efter en sådan måste man ha koll på vem som har vårdnaden om barnet, så att informationen som rör barnet hamnar rätt (Råstam, 2007-03-07).

Den nya synen på barn och barndom som talar om det kompetenta barnet, som innebär att barn föds med flera grundkompetenser och är aktiv i sitt samspel med omgivningen, påverkar alla pedagogers roll. För 20 år sedan var det t.ex. otänkbart att tala om barns lärande på en småbarnsavdelning, medan det idag är en självklarhet (Brodin & Hylander, 1998). Man hittar det även i Lpfö 98, ”I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen” (Utbildnings-departementet, 1998:5).

2.8 Barns inflytande

Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) har förskolan en viktig funktion i vårt sam-hälle, lärande i förskolan är till både för individens utveckling och för samhällets välfärd. Barnen skall lära sig att aktiv tillsammans med andra barn och vuxna delta i beslut som rör den pedagogiska miljöns utformning. Barnen ska även lära sig att tillsammans med andra barn och vuxna diskutera vilka regler för trivseln som gäller i förskolan. Förskolan har som upp-drag att fostra barn till demokratiska medborgare vilket innebär att barnen redan i förskolan har inflytande genom att de kan påverka både sin egen situation och förskolans innehåll.

Bar-20

nen ska utveckla sina förmågor dels för att de själva skall må bra och dels för att kunna hjälpa andra barn. Detta är en del av förskolans uppdrag som tydligt kan ses i Lpfö 98. Följande citat förklarar hur viktig det är med stimulerande vägledning och ett undersökande arbetssätt. ”Barnen skall få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kom-petens och utveckla nya kunskaper och insikter.” (Utbildningsdepartementet, 1998:6).

Det pedagogiska förhållningssättet spelar en avgörande roll både för barnens utveckling och för vad barnen lär sig i praktik. Författarna menar att hur vi pedagoger bemöter, uppfattar och ser på barnen som vi möter i förskolan därmed har stor betydelse för deras utveckling och lärande. Både pedagogiska förhållningssätt och pedagogens förmåga av att skapa en miljö som stimulerar samt utmanar varje barns lärande har en avgörande roll i barns utveckling. Varje pedagog står inför den stora utmaningen att utgå från barnens sätt att uppfatta och för-stå, samtidigt som han/hon leder barnens lärande mot förskolans mål (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:38f).

2.9 Förhållningssätt - samspel och kommunikation

I sin bok Vad är förskolepedagogik? skriver författarna Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001:101f) om att barnen lär sig mycket genom sina upplevelser och erfarenheter tillsam-mans med andra människor. Det är viktigt att samspelet håller en god kvalité eftersom det har stor betydelse för hur barnen upplever sin tillvaro som barn. Det har även följdverkningar och konsekvenser för barnen senare i livet. Författarna menar att en viktig sida av samspelet hand-lar om omsorg. Alla människor behöver under någon fas i livet hjälp och blir beroende av andras omsorg. Det är viktigt att omsorgsarbete innehåller en god kvalité då det ofta är knutet till livsviktiga faktorer såsom mat, hygien och trygghet.

Ännu viktigare är förhållandet mellan den som utövar och den som tar emot omsorgen. Om-sorgen i förskolan skall präglas av närhet, värme, och inlevelse, mycket av detta så som närhet och värme mellan barn och pedagoger. Exempelvis pedagoger som kramar barnen, tar upp dem i knät och klappar om dem, när de är ledsna. I det professionella arbetet med barn hand-lar det om etisk omsorg, vilket betyder att pedagoger är obligerade att utföra omsorg om alla barn han/hon har ansvar för. Etisk omsorg innebär att förskolans personal utgår från barnens

21

egenvärde och försöker tillgodose det individuella barnets behov, oberoende av sina egna känslor för barnen (Fagerli, Lillemyr & Söbstad, 2001:101f).

Enligt Fagerli m.fl. (2001:19) är kommunikation och samarbete både med barn, vuxna och med föräldrar ett viktigt verktyg för förskolan. Som ledare och yrkesperson bör pedagogen tydligt förmedla till andra det man kan, vad man menar samt vilka värderingar man bygger sitt arbete på. Förutom detta ska man som pedagog även kunna lyssna på andra så som kolle-gor och föräldrar för barnens bästa.

2.10 God förskolepedagogik

Det finns många faktorer som avgör om en förskolas verksamhet håller hög kvalité. Den allra viktigaste faktorn är pedagogiken som genomsyrar verksamheten. I sin bok Vad är förskole-pedagogik? hävdar Fagerli m.fl. (2001:41f) att en god förskolepedagogik handlar om pedago-giska inställningar, alltså vilken grundsyn personalen har. Författarna menar att det handlar om fundamentala uppfattningar om hur undervisning/aktiviteter och uppfostran ska bedrivas. Grundsynen färgar de konkreta aktiviteter som sätts igång i förskolan. En annan viktig faktor är pedagogens reflektion över den egna verksamheten. Det är viktigt att pedagogen tänker igenom det hon/han gör och inte fastnar i ett visst arbetssätt, utan är öppen för förändringar.

22

3 Metod

Detta kapitel av min undersökning handlar om vilka metoder jag har använt, hur urvalsgrup-pen ser ut samt hur själva genomförandet av hela undersökningen har gått tillväga.

3.1 Kvalitativ studie

Jag genomför en kvalitativ studie som bygger på intervjuer av sju pedagoger.

”Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och strukturen hos något, t ex den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.” (Patel & Davidson, 2003:78).

3.2 Intervjuer

En intervju kan definieras som ett samtal med ett bestämt syfte. Den som intervjuar söker information om ett visst ämne genom att ställa frågor till en annan person. Det är ett växelspel mellan personer, där den som intervjuar är sändare och den som besvarar är mottagare (Carl-ström & Hagman, 1999:108).

Det är viktigt för den som intervjuar att han/hon är nyfiken i sitt sökande efter fakta kring frå-gorna och samtidigt är kritisk mot egna tankar och slutsatser under intervjun. Han/hon måste vara beredd på att ställa uppföljningsfrågor så att informationen blir så fullständig som möj-ligt. Uppföljningsfrågor gör att intervjuare får mycket ”kött på benen”. Det är även viktigt som intervjuare att man ska kunna lyssna uppmärksamt (Carlström & Hagman, 1999:111). Detta innebär för mig som intervjuare att jag måste kunna lyssna noga och vara beredd på att komma med uppföljningsfrågor.

En annan sak som är viktigt att tänka på vid intervjun är att förbereda den yttre miljön så att inga störande moment uppstår. Det är till exempel störande när telefonen ringer och man hål-ler på med en intervju. Rum och tid är också viktiga faktorer som kan påverka den intervjua-des uppmärksamhet. Man ska inte intervjua under kaffepaus eller på lunchraster eftersom den

23

intervjuade då kanske kopplar av och inte koncentrerar sig noga på frågorna som intervjuaren ställer (Carlström & Hagman, 1999:111f).

Utifrån dessa kunskaper har jag genomfört intervjuerna på en avskild plats och under en lämplig tid. Jag genomförde mina intervjuer i avskilda samtalsrum där vi var ostörda. Varken jag eller de som jag intervjuade hade sin mobiltelefon på. Materialet som jag använde vid intervjuerna var penna och papper. I direkt anslutning till avslutad intervju gjorde jag en sammanfattning av intervjun.

Att inget inspelningsmaterial används motiverar jag med det Carlström & Hagman (1999:112f) skriver om detta. Det finns mycket i intervjun som inte fångas upp på band vad gäller ögonkontakt och kroppsspråk och vissa personer är inte bekväma när de spelas in på band.

En annan faktor är att det är tidsödande att transkribera det inspelade. Jag är medveten om de fördelar som finns med inspelning så som mer korrekt återgivning av diskussionen, dock ser jag inte i denna studie någon större vinst med inspelat material jämfört med mitt eget minne.

3.3 Urvalsgrupp

Min urvalsgrupp till undersökningen består av sammanlagt sju pedagoger, fem av dem är verksamma på två olika avdelningar på en förskola och två av dem är blivande pedagoger som läser sista terminen på lärarutbildningen. Jag kontaktade sammanlagt 4 förskolor, en av dem är den plats där jag tillbringat min verksamhetsförlagda tid (vft), en av dem har jag vikarierat på och de två andra valdes ut slumpmässigt. Det två förstnämnda kunde inte ta emot mig p.g.a. personalbrist. För att få ett underlag till min studie kontaktade jag då några andra för-skolor via e-mail och lyckades boka intervju på en av dem. För att bredda underlaget valde jag att även intervjua två blivande pedagoger.

3.4 Genomförande

Under min vft och den tiden då jag vikarierat på olika förskolor, har jag upplevt olika pedago-gers förhållningssätt.

24

Jag kontaktade först rektorn som ansvarar för den berörda förskolan för att få ett godkännande av henne att komma och intervjua personalen. Hon svarade att jag var välkommen att inter-vjua personalen. Jag hade dock inte turen med mig för samma dag som jag skulle genomföra intervjuerna ringde rektorn på morgonen och sa: ”Det är många av personalen som är sjuka och vi kan tyvärr inte ställa upp för intervjuer!”

Därefter tog jag via e-mail kontakt med en annan rektor för några förskolor i Malmö och pre-senterade både mig och syftet med min studie. Hon var snabb och svarade på mitt e-mail men ville dock ha mer information. Jag skickade mer information till henne men det räckte dock inte, jag kopierade några delar av min projektplan och skickade dem till henne, därefter fick jag komma för intervjuer.

Dagen då jag skulle genomföra intervjuerna möttes jag i kapprummet av den av pedagogerna som fått i uppdrag att hjälpa mig med intervjuerna och hon tog med mig till ett samtalsrum, där jag fick sitta och vänta på mina informanter. Pedagogen som hade fått i uppdrag att hjälpa mig hade informerat sina kollegor och därefter hade de kommit överens om vilka som skulle ställa upp för intervjun. Från början var tanken att jag skulle intervjua åtta pedagoger på fyra olika avdelningar men när jag kom dit visade det sig att de kunde ställa upp med fem personer men dock på två olika avdelningar, en småbarnsavdelning och en med stora barn. Under in-tervjuns förlopp fick jag veta att förskolan är Reggio Emilia-inspirerad. Två av de pedagoger jag intervjuade beskriver deras arbetssätt och pedagogsikt förhållningsätt utifrån förskoleverk-samheten i Reggio Emilia och de beskriver och motiverar varför de har detta arbetssätt. De två pedagogerna är 24 och 26 år, relativt nyutexaminerade och har arbetat mellan två och fyra år. Allt de säger refereras till Reggio Emilias arbetsätt. De tre andra pedagoger som jag inter-vjuar är mellan 43 och 51 år gamla och har arbetat mellan 23 och 35 år. Varje samtal med de olika pedagogerna varade 20-30 minuter. Intervjuerna gick bra tack vare att vi satt på en av-skild plats. Det dök dock upp lite svårigheter under intervjuerna, då vissa pedagoger började prata om annat än om det berörda ämnet, men jag lyckades få dem tillbaka till ämnet utan att avbryta dem.

25

3.5 Bonusintervjuer

Från början var tanken att jag skulle intervjua sammanlagt åtta pedagoger, men det blev inte av p.g.a. att många av pedagogerna var sjuka den dagen då jag skulle intervjua dem. Detta bidrog till att jag fick ett svagt empiriskt material och ganska tunt underlag för att besvara mina frågeställningar. För att kunna få ett bredare svar på mina frågeställningar fick jag tips av min handledare att även intervjua några av mina klasskamrater. Jag kontaktade några av mina klasskamrater via e-mail, av fem kontaktade ställde två upp för intervjuer. Jag intervjua-de intervjua-de två blivanintervjua-de pedagogerna i ett grupprum på lärarutbildningen. Samtalet med var och en varade mellan 20 och 30 minuter. Fördelen med dessa intervjuer blev att jag fick en större urvalsgrupp. Jag fick även olika synpunkter på pedagogiskt förhållningssätt från pedagoger som har arbetat olika länge med barn.

3.6 Databearbetning

Enligt Patel och Davidsson (2003) är orden symboler som representerar händelsen. Man skall alltså översätta verkligheten till en form som man kan bearbeta och analysera. Efter insam-lingen av mitt undersökningsmaterial valde jag först att skriva allt på datorn för att sedan kun-na akun-nalysera det. Jag ville presentera det resultat jag hade fått i form av diagram, men jag hade en för liten undersökningsgrupp. Med tanke på att jag valde öppna frågor, så fick jag väldigt olika svar på mina frågor. En del av pedagoger valde att berätta om sitt arbetssätt, medan andra valde att berätta om hur det såg ut i barngruppen. Med tanke på de olika svaren valde jag ut de delar av intervjun som var relevanta för min undersökning och använde det som citat i analys delen. I bearbetningen av mina intervjuer fick jag noggrant läsa igenom de svar jag hade fått.

26

Forskningen är viktig och nödvändig för vår samhällsutveckling. Både samhälle och sam-hällsmedborgare har rätt att ställa krav på att forskning ska drivas på väsentliga frågor och hålla hög kvalité. Som forskare måste man tänka på individskyddskravet. Detta innebär att man som forskare inte får utsätta de personer som man ska intervjua för psykiska eller fysiska skador, förödmjukelse eller kränkning. Detta är utgångspunkten för forskningsetiska över-väganden (Vetenskapsrådet, 2002:5).

Vidare är det viktigt att forskare informerar berörda deltagare om undersökningens syfte samt att deltagarnas anonymitet skyddas. Deltagarna ska även veta att de har möjlighet att avbryta deltagandet när de vill, utan att det ska få negativa konsekvenser. Slutligen ska forskaren frå-ga de berörda deltafrå-garna ifall de vill en kopia på slutprodukten (Vetenskapsrådet, 2002:5).

Med detta som bakgrund valde jag att vara noga med att berätta varför jag gjorde undersök-ningen och informerade de berörda om deras rättigheter. Jag frågade även ifall de vill ha en kopia på mitt examensarbete.

27

4 Analys

I detta kapitel analyserar jag resultatet av mina intervjuer med den tidigare forskningen. Jag har valt att använda de delar av intervjuerna som är relevanta för min uppsats.

4.1 Bearbetning och analys

Enligt Patel och Davidson (2003:121f) är det viktigt att undersökaren börjar bearbetning och analys med att upprepade gånger läsa igenom alla svaren. Efter att ha läst sina svar om och om igen så börjar man som undersökare märka likheter i svaren och kan börja kategorisera för respektive uppgift. När man har sorterat och kategoriserat hela resultat blir det som löpande protokol. Författarna menar att det är viktigt att ge de olika kategorierna en bra benämning som kan beskriva innehållet på kategorin. Analys i form av löpande text kan göras på flera olika sätt, något som är brukligt är att författaren ska illustrera med citat och kommentar.

4.2 Vad innebär ett pedagogiskt förhållningssätt?

Under mina intervjuer med de olika pedagogerna, fick jag olika beskrivningar av pedagogiskt förhållningssätt. Här nedan följer min tolkning av de olika svar som jag har fått. Pedagogiskt förhållningssätt är bland annat hur man som pedagog ser på barnen, och det bygger på den barnsyn man har. En av pedagoger beskriver sitt pedagogiska förhållningssätt och barnsyn på följande sätt: ”Barnet har en aktiv roll i sitt lärande, där vår roll som pedagoger då blir att vi är medforskande och utmanande i barnens läroprocesser, vi pedagoger ser barnen som kom-petenta individer som hjälper varandra i kunskapssökandet…. vår uppgift är att ge barnen utmaningar så de kan gå vidare i sitt lärande”. Ovanstående citat beskriver att barnsyn på-verkar det pedagogiska förhållningssättet. Spåren av att barnsyn påpå-verkar pedagogens förhåll-ningssätt kan man finna i definitionen pedagogiskt förhållningsätt. Pramling Samuelsson och Mårdsjö (1997:91) menar att barnsynen är en viktig aspekt när det gäller pedagogiskt förhåll-ningssätt, för den styr pedagogens arbetssätt som är det pedagogiska förhållningssättet.

28

En av pedagogerna beskriver pedagogiskt förhållningssätt som hur man som pedagog betrak-tar grundvalen för sin pedagogiska gärning, själva essensen i det man tror på och det som lig-ger till grund för yrkesrollen i praktiken: ”Mitt pedagogiska förhållningssätt grundar sig på de teorier, den praxis och erfarenheter som ligger till grund för mitt sätt att vara och verka som pedagog.”

Det finns olika definitioner och beskrivningar av pedagogiskt förhållningssätt. Pramling Sa-muelsson och Mårdsjö (1997:91) resonerar kring pedagogiskt förhållningssätt på följande sätt; pedagogens förhållningssätt mot barn är nära knuten till det synsätt hon/han har på barn och på vilket sätt barnen lär sig och hämtar kunskap. Enligt författarna är det viktigt för pedago-gen att förstå hur barnen tänker och ser på saker och ting. Pedagogerna bör kunna se saker och ting utifrån barn synvinkel. Både Pramling Samuelsson och Mårdsjö menar att barnsynen är en viktig aspekt när det gäller pedagogiskt förhållningssätt, för att barnsynen styr pedagogens arbetssätt som är en pedagogisk förhållningsätt.

4.3 Barnsyn

Under mina intervjuer med de olika pedagogerna märkte jag att barnsyn är något som styr deras syn på pedagogiskt förhållningssätt i hög grad. Under mina intervjuer med de olika pe-dagoger sa en av dem så här: ” …alla barn är olika så är det svårt att låsa sig vid ett visst pedagogiskt förhållningssätt utan man som pedagog ska vara flexibel och ha den pedagogik som passar barngruppen just då”. En annan pedagog uttryckte sig så här ” Barnen är unika och har olika erfarenhet från livet därför är det viktig att ge den möjlighet till att utforska”.

Detta är något jag ser också i min teoribakgrund att barnsynen är en av de viktigaste faktorer-na som påverkar det pedagogiska förhållningssättet. Barnsynen har förändrats och om man jämför dagens syn på barnet och barndomen med den som rått tidigare så är det enligt Som-mer (2005) vissa saker som tydligt framträder. Tidigare teorier har varit universella, d.v.s. utgått från att alla barn utvecklas på samma sätt, utan att ta hänsyn till sammanhanget. Medan nutida teorier, såsom t.ex. Bronfenbrenners, poängterar vikten av att se barnet i sitt samman-hang. De är både kultur- och kontextbundna, samt ger mer utrymme för individuella skillna-der. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) menar att hur vi bemöter, uppfattar och ser på barnen som vi möter i förskolan har stor betydelse för deras utveckling och lärande.

29

Utifrån de olika teorierna och intervjuerna med de olika pedagoger kan man konstatera att barnsyn spelar en viktig roll för dem som bedriver förskoleverksamhet.

Det är viktigt att påpeka att barnsynen som har styrt de olika styrdokumenten för förskole-verksamhet, har förändrats genom tiderna. Som ett exempel så inspirerades Barnstugeutred-ning (SOU 1972: 26) av bl.a. Piagets teori, som hade en linjär syn på barns utveckling. Piaget kallade sin teoretiska grund för epistemologi, dvs. läran om kunskap. Enligt Piaget är kunskap inte ett tillstånd utan en process, att barnen söker kognitiv balans. Piagets teori är genetisk bunden och placeras därför i stadier beroende på åldern. Enligt denna utredning är det viktigt att observera barns språkliga, sociala, kognitiva och motoriska förmågor och på så sätt följa deras utveckling. Tidigare teorier har varit universella, d.v.s. utgått från att alla barn utveck-las på samma sätt, utan att ta hänsyn till sammanhanget, medan Lpfö 98 inspireras av bl.a. Stern och Vygotskijs sociokulturella perspektiv på barns intellektuella utveckling. Nutida teo-rier, såsom t.ex. Bronfenbrenners, poängterar vikten av att se barnet i sitt sammanhang. De är både kultur- och kontextbundna, samt ger mer utrymme för individuella skillnader, (Brodin & Hylander, 1998). Följande citat från Lpfö 98, visar Vygotskijs tankar och att lärande sker i samspel och interaktion både mellan barn och barn och mellan barn och vuxna. ”I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.” (Utbildningsdepartementet, 1998:5).

4.4 Samspel

Samspel mellan barn-vuxen, barn- barn är viktig både för vuxna och barn i förskolan. Detta hittar jag i svaren hos de pedagoger jag har intervjuat. En av respondenter beskriver vikten av samspel på följande sätt: ” det är viktig för oss som är pedagoger att vi bjuder till ett samspel både sinsemellan barn och mellan pedagoger…Vi pedagoger ser barnen som kompetenta individer som hjälper varandra i kunskapssökande genom ett kommunikationsrikt samspel”. Vidare menar pedagogen att pedagogiskt förhållningssätt är ett arbetssätt som bygger på djup respekt för barnet och dess möjligheter. Hon menar att det är en pedagogik som ständigt ut-vecklas med barnens intressen som utgångspunkt och eftersom alla barn är olika så är det svårt att låsa sig vid ett visst pedagogiskt förhållningssätt, utan som pedagog ska man vara flexibel och ha den pedagogik som passar barngruppen just då.

30

Att samspel är viktigt både för barn och vuxna hittar jag också i min teoribakgrund. Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001:19,101f) beskriver samspel mellan barn-vuxen och barn- barn på följande sätt: ”… barnen lär sig mycket genom sina upplevelser och erfarenheter tillsammans med andra människor.” (a.a:101f). Vidare menar författarna att kommunikation och samarbete både med barn, vuxna och med föräldrar är ett viktigt verktyg för förskolan.

4.5 Pedagogisk miljö

Hur viktig den pedagogiska miljön är för barn finner jag spår av i mina intervjuer med de oli-ka pedagogerna. Jag illustrerar med följande citat ur en intervju med en av pedagoger: ”Ett viktigt verktyg är den pedagogiska miljön som förskolan ska erbjuda. Det är viktigt att den pedagogiska miljön formas utefter barnens intressen och möjligheter till utveckling, samt att den ska locka barnens upptäckarlust och ska vara öppen för förändringar”. Pedagogen me-nar att den pedagogiska miljön är ett verktyg och att det är viktigt att den formas efter barnens intressen och möjligheter till utveckling, samt att den lockar barnens upptäckarlust. Det är viktigt att miljön är föränderlig så att den ständigt kan möta barnen i deras utvecklingsproces-ser. Utifrån ovannämnda citat kan man våga påstå att den pedagogiska miljön är viktig för barn men även för vuxna. Har man en barngrupp som fungerar bra och alla barn mår bra då mår även pedagogen bra av det.

Att en bra pedagogisk miljö gynnar barn är något som Pramling Samuelsson och Mårdsjö (1997:41) resonerar kring. Författarna menar att vårt samhälle utvecklas hela tiden, vilket påverkar förskoleverksamheten. Med tanke med dessa förändringar är det viktigt att barn får möjlighet att kontinuerligt utveckla nya insikter om det. Det är viktigt att barn får mjölighet till att hänga med utvecklingen. Det är viktigt för pedagogen att förstå hur barnen tänker och kunna se saker och ting utifrån barn synvinkel, samt att ha en pedagogiskt miljön som gynnar barngruppen.

4.6 Barns inflytande

Vikten av barns inflyttande är något som respondenterna la stor vikt på, en av pedagogerna utryckte sig så här: ” grundläggs de demokratiska värdena och förmågan att kunna handla

31

demokratiskt i vuxnas förhållningssätt mot barn. Personalen måste därför vara uppmärksam på och verka för att skapa ett demokratiskt klimat i barngruppen. Pedagogen menar att barns delaktighet medför att barnen får uppleva och tillämpa ett demokratiskt handlingssätt. En an-nan respondent utrycker vikten av barn inflytande i verksamheten på följande sätt ”Låta även barnen att medverka på aktiviteten och skapa en demokratisk arbetsmiljö”.

Barns inflytande är något som man ligger stor vikt vid i Lpfö98: ” … verksamheten skall be-drivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och in-tresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet.” (Utbildningsdeparte-mentet, 1998:3).

Pramling Samuelsson och Sheridan (1999:38f) menar att förskolan har en viktig funktion i vårt samhälle, lärande i förskolan är till både för individens utveckling och för samhällets väl-färd. Förskolan har som uppdrag att fostra barn till demokratiska medborgare vilket innebär att barnen redan i förskolan har inflytande genom att de kan påverka både sin egen situation och förskolans innehåll.

Spår av vikten av barns inflyttande i förskolan finner jag både i den tidigare forskningen och i mina intervjustudier och detta stärker min tolkning att barns inflytande i förskolan har en av-görande roll i barns utveckling.

4.7 Inspirationskällor för pedagoger

Att olika pedagogiska idéer inspirerar vår förskola är något som kom upp under mina intervjuer med de olika pedagogerna. En fråga som jag ställde till alla pedagoger är - Inspireras du av några särskilda metoder, teorier och tankar i ditt arbete? Jag fick ganska olika alternativ på inspira-tionskällor, t.ex. de pedagogerna som jobbar på den Reggio Emilia-inspirerade förskolan, angav självklart den som verksamhetens grundkälla för sitt pedagogiska förhållningssätt. De tre andra pedagogerna som har arbetat länge med barnen nämnde ingen teorier som de inspirerats av. Jag hittade dock både Vygotskijs och Piagets tankar i deras svar. De har gjort de olika teorierna till sina egna tankar. De blivande pedagoger som läser sin sista termin på lärarutbildningen, menade att de försöker skapa en egen teori genom att plocka det bästa ur olika metoder och teorier. Som exempel nämner de Vygotskijs tankar om att man skapar kunskap tillsammans och teorin om det kompetenta barnet, som lär genom att få göra egna erfarenheter. Även tankarna från Reggio

32

Emilia tilltalar många studenter, t.ex. att barn har 100 språk och behöver utveckla alla och att man lär sig mycket genom att iaktta och träna upp ögat. Även deras tankar om miljön tilltalar många studenter, att barnens självständighet är beroende av att de kan få tag på material själva utan att behöva be en pedagog om hjälp. Många tror även att utepedagogik är bra, bl.a. för att det ger mer utrymme för barnens rörelsebehov. Som blivande pedagog inspireras man av allt om-kring sig och det man läser, däremot får man veta först när man börjar hålla aktiviteter med bar-nen vilket arbetssätt som passar barngruppen bäst. Det bästa är att inte hålla sig fast vid en teori utan man ska plocka olika bitar av olika teorier så att det gynnar alla barn.

Spåren av att förskoleverksamheten i Sverige har inspirerats av olika pedagogiska idéer och teorier finner man i de olika styrdokumenten för förskolan. Ett exempel är Barnstugeutred-ningen (SOU.1972:26) som genomfördes under slutet av 1960-talet och kom till bruk 1972. Den hade en grundläggande betydelse för både tankar och förhållningssätt kring barns utveck-ling i förskolan. I utredningen presenteras både Piagets och Ericssons teorier om barns ut-veckling. Ericsson menade att omgivning hade starkt påverkan på barns utvecklingsstadier vilket gjorde att man ansåg att samhället hade stort ansvar för barns personligutveckling. En-ligt utredningen var det viktigt att barnen skulle känna sig trygga och skaffa en grundläggande tillit mot vuxna. Både Ericssons och Piagets teorier kan definieras som jämnviktsteorier. Som ett exempel på detta menade Piaget att barnens tankestrukturer inte hinner utvecklas fram tills när de föds, utan det sker efteråt. Piagets kognitiva utvecklingsprocess är en av de viktigaste punkterna i utredningen, som menade att noggranna barnobservationer är viktiga för att kunna både stimulera och hjälpa barnen på rätt sätt. Enligt denna utredning var det viktigt att obser-vera barns språkliga, sociala, kognitiva och motoriska förmågor och på så sätt följa deras ut-veckling.

4.8 Slutsatser

Som jag nämnde tidigare så finns det olika definitioner kring pedagogiskt förhållningssätt, t.ex. Maltén (1997:83) som beskriver pedagogiskt förhållningssätt som kännetecken för kun-skap och färdigheter hos en professionell pedagog. Enligt Maltén bör varje pedagogs val av arbetssätt och arbetsform med barn styras av minst fem aspekter som är kunskapssynen, etik-synen, människoetik-synen, samhällssynen samt synen på den pedagogiska processen.

33

På frågan om vad pedagogen anser att ett pedagogiskt förhållningssätt är, svarade nästa alla pedagoger samma sak. Svaret som jag har fått från alla berörda pedagoger beskriver att det är viktigt att ha ett förhållningssätt/arbetssätt som gynnar alla barn. Utifrån deras svar kan jag se att de alla är eniga om att det är viktig att som pedagog kunna lyssna på barn och att utgå från de erfarenheter som de bär på.

En annan fråga som alla pedagoger var eniga om var: vad tycker du är din viktigaste uppgift som pedagog i arbetet med barnen? Förutom att uppnå målet i Lpfö 98, fick jag följande svar: Att hjälpa barnen, lyssna på dem, hjälpa de att utvecklas, växa och lära i harmoni med sig själva och sina förutsättningar i samspel med andra. Nästa alla pedagoger sa att - Se barnen som en aktiv och kapabel individ, låta barnen forska enskilt och med andra. Pedagogerna an-ser att deras förhållningssätt är en sammansättning av flera faktorer och en av de faktorer som ingår i ett bra förhållningssätt är att bemöta barnen med respekt. De anser också att en av pe-dagogens viktigaste uppgifter är att stärka barnens självförtroende. Detta är något Pramling Samuelsson och Sheridan (1999:122) tar upp. Författarna menar att genom ett sådant respekt-fullt och positivt förhållningssätt hjälper pedagogen till att utveckla barnens självförtroende vilket i sin tur bidrar till att stimulera till ett livslångt lärande. Pedagogernas attityder och för-hållningssätt hänger ihop med om barn får lust att lära och därmed vilken kvalitet den håller

34

5 Diskussion och kritisk reflektion

Utifrån min analys kan jag konstatera att de olika kategorier där jag jämfört tidigare forskning och teorier med mitt resultat är relativt homogen. Det jag har skrivit i teoribakgrunden stäm-mer överens med det resultatet jag har fått från de olika respondenterna.

Sammanfattningsvis kan jag tolka att pedagogernas olika uppfattningar av vad pedagogiskt förhållningssätt är beror mer eller mindre på hur länge de har arbetat med barn samt vilken barnsyn de har. Det finns dock vissa likheter i tolkningen av vad ett pedagogiskt förhållnings-sätt är. Genom mitt resultat kan jag dra slutsatser om att pedagogernas förhållningssätt styrs i högsta grad av vilken barnsyn pedagoger har samt hur länge pedagoger har jobbat. Jag säger inte heller att det är negativt om pedagogerna har olika barnsyn och erfarenhet utan deras oli-ka uppfattningar oli-kan vara en styroli-ka i deras arbete med barnen genom att de kompletterar var-andra. Genom min undersökning anser jag att jag har fått en del svar på de frågeställningar som ligger till grund för mitt examensarbete.

Mitt syfte med undersökningen har varit att jag genom att synliggöra några pedagogers för-hållningssätt gentemot barnen, hoppats kunna uppmärksamma andra som arbetar med barn på hur betydelsefullt det pedagogiska förhållningssättet är. Jag kanske kan uppmuntra till reflek-tion över olika sätt att bemöta och förhålla sig till de barn man dagligen möter i sitt arbete. Genom mina intervjuer har jag uppmärksammat de berörda pedagogerna på pedagogiskt för-hållningssätt och jag hoppas att mina frågor har uppmuntrat dem till att reflektera och fundera kring sitt eget förhållningssätt. Min förhoppning är att de pedagoger som jag intervjuat inspi-rerar sina arbetskollegor till att fundera över betydelsen av ens pedagogiska förhållningssätt. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) menar att ett av de bästa kännetecknen på en pro-fessionell pedagog är att skapa förståelse för barn och deras värld.

Något som jag borde ha gjort för att kunna få bättre resultat är att jag borde ha haft flera för-skolor som alternativ. Under min undersökning bokade jag intervjuer och observationer på en förskola, där jag hade haft min vft men när det var dags för intervjun fick jag besked att de inte kunde ställa upp på grund av personalbrist. Jag blev stressad och en heldel av tid gick ut på att hitta en annan förskola som kunde ställa upp för intervjuer.

35

Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999), är det viktigt, oavsett vilken inrikt-ning/profil en förskola har, så ska verksamhetens innehåll och pedagogernas förhållningssätt bidra till att barn både mår bra och utvecklas på en positivt sätt. Jag avslutar mitt examensar-bete med följande citat som jag hoppas kan bidra till reflektion och nytänkande: ”Oberoende av vilken inriktning en förskola har, så skall dess innehåll och pedagogiska förhållningssätt leda till att barn mår bra, har roligt, lär och utvecklas i riktning mot de mål läroplanen för förskolan förordnar. I vilken grad detta sker, utmärker förskolans pedagogiska kvalitet” (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999, s.120).

5.1 Förslag på vidare forskning

Under mina intervjuer med de olika pedagogerna nämnde nästan alla pedagoger vilka olika teorier de inspirerades av. Pedagogernas barnsyn skiljde sig åt, även mellan de som arbetade på samma avdelning. Det vore intressant och relevant att gå vidare med att undersöka vilka teorier pedagoger inspireras av? Hur förehåller sig pedagogerna till de olika teorierna? Hur påverkar de olika teorierna det pedagogiska förhållningssättet? Hur arbetar man med pedago-ger som har olika barnsyn?

36

Referenser

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv - Daniel Sterns teori i försko-lans vardag. Stockholm: Liber.

Carlström, Inge & Hagman, Lena Pia (1999). Metodik för utvecklingsarbete & utvärdering. Göteborg: AB Akademiförlaget

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlit-teratur.

Kihlström, Sonja (1995). Att vara förskollärare. Om yrkets pedagogiska innebörder. Göte-borg: Göteborg Acta Universitatis Gothoburgensis

Rubinstein Reich, Lena & Wesén, Bodil (1987). Observera mera! Lund Student litteratur

Malten Arne (1997). Pedagogiska frågeställningar. Studentlitteratur AB

Oddevar Fagerli, Ole Fredrik Lillemyr & Frode Söbstad (2001). Vad är förskolepedagogik? Lund: Student litteratur

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande färdigheter och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Student-litteratur