Fakulteten för lärande och samhälle
Modersmål som skolämne
En intervjuundersökning om modersmålselevers upplevelser
Native language as a school subject
An interview survey about the experiences of native language learners
15 högskolepoäng, grundnivå
Sawsan El Dirani
Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 Examinator: Isak Hyltén-Cavallius hp.
Sammanfattning
Syftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen.
Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta.
En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra
slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några
förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare.
Nyckelord:
Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.
Innehållsförteckning
1. Inledning 3
2. Styrdokument 4
3. Syfte och frågeställningar 5
4. Bakgrund 6 5. Teoretiskt ramverk 9 6. Tidigare Forskning 11 7. Metod 14 7.1 Metodval 14 7.2 Urval 15 7.3 Genomförande 15 7.4 Forskningsetiska principer 16 7.5 Transkribering 16 8. Resultat 17
8.1 Vikten av att delta i modersmålsundervisningen för elever 17 8.2 Modersmålsundervisningen fördel 18 8.3 Modersmålsundervisningen svårigheter 19
8.4 Modersmåls förbättring 20
8.5 Modersmålet och dess framtid i det svenska samhället 21
9. Diskussion 23 10. Metoddiskussion 25 11. Slutsatser 26 12. Referenser 27 13. Bilagor 29 Bilaga 1: Intervjufrågor 29 Bilaga 2: Missivbrev 30 Bilaga 3: Samtyckesblankett 31
1. Inledning
Sverige
har blivit ett flerspråkigt och mångfaldigt land på grund av arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring. Många barn i Sverige tillhör flerspråkiga familjer. En del av dem har kommit hit som flyktingar eller invandrare, andra har fötts här, men har ursprung i ett annat land. Flyktingarna och invandrarna har barn som har skolplikt och därför uppstår behovet av att undervisa i modersmålet (Beijer, 2008).Ladberg (2000) menar att modersmålet är ett nödvändigt behov för barn. Barnen måste behålla familjens språk, dels för att kunna kommunicera med släktingar, dels för att komma till nya språk och nya kunskaper (Ladberg, 2000).
Modersmålsundervisningen
i Sverige har en speciell betydelse mer än de andra europeiska länder. Här har invandrarnas språk ett värde i sig själva, inte bara som ett verktyg för att lära sig andra språk eller andra ämnen. Det värdet är inte begränsat till skolan utan också i samhälle. Därför kan man säga att mångfaldighet och mångkulturellt samhälle i Sverige representeras i modersmålsundervisningen som blir en symbol för detta samhälle (Spetz, 2014).2. Styrdokument
Modersmålsundervisningen är en rättighet för barn med andra modersmål än svenska vilket bestyrktes i Lgr80 vilken var den första läroplanen som innehöll en kursplan för ämnet modersmål som då hade namnet” hemspråk” (Spetz, 2014). I läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet framhålls det: ”Undervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål” (Skolverket 2011, s.87) och att ”Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen” (Skolverket 2011, s.87). Genom detta kan eleverna ges möjligheter att bevara sitt modersmål och att förbättra skolprestationer. Vidare betonas det att modersmålsundervisning gör det möjligt för elever att utveckla sitt språk och sin identitet, de ska kunna kommunicera med sin omgivning och med samhällen på ett bättre sätt (Skolverket 2011). Dessutom ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket 2011, s.8). Det innebär att elever ska få en likvärdig utbildning i alla ämnen. Utöver detta står det i skollagen att eleven kan få läs- och skrivinlärningen på sitt modersmål eller på ett annat språk som eleven behärskar (Skollagen, 2010:800). Skolinspektionen framhåller vikten av att både ledning och personal inser modersmålets betydelse för utvecklingen av barnets språk och kunskap och att modersmålsundervisningen bör vara kopplad till undervisningen i andra ämnen och bli en lika stor del av elevens totala undervisning (Skolinspektion, 2010).
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken betydelse modersmålet har för elever och hur de ser på modersmålet som skolämne.
Frågeställningar
1. Hur upplever en grupp av modersmålseleverna modersmålet som skolämne? 2. Hur upplever en grupp av modersmålseleverna att de kan få bättre förutsättningar i
modersmålsundervisningen?
4. Bakgrund
Språk kan definieras på olika sätt. Börestam och Huss (2001) presenterar den grundläggande definitionen av språket som ett kommunikationsmedel mellan människor, men de anser att språket är mer omfattande än så. De ser språket som en förmåga att kunna tolka förändrade fenomenen omkring oss i världen. De menar att språket har många funktioner:
● kommunikativ språklig funktion ● kognitiv språklig funktion ● social språklig funktion
Den första funktionen underlättar alla typer av kommunikation, faktiskt att leverera olika typer av budskap mellan människor. Genom denna funktion kan man kommunicera med andra människor inom alla områden. Den andra funktionen används för att förklara och förstå omgivningen, här fungerar språket som verktyg för tolkning och tänkande. Den tredje
funktionen främjar social tillhörighet och engagemang i gruppens seder och traditioner. Den funktionen ger samhörighet och visar att det finns en naturlig förbindelse mellan “ett land och ett språk” (Börestam & Huss, 2001).
Även begreppet modersmål är inte helt lätt att definiera. Håkansson hänvisar till
Skutnabb-Kangas (1981, 2008) som ger några kriterier för att kunna definiera modersmålet. Enligt ursprungskriteriet är modersmålet det språket man lär sig först. Enligt
kompetenskriteriet är modersmålet språket som man styr bra och enligt funktionskriteriet är modersmålet det språket man använder mest. Attitydkriteriet definierar modersmålet som det språket man identifiera sig med (Håkansson, 2019). Abrahamsson bekräftar att modersmålet är det språket man tillägnar sig först, men det behöver inte vara det man behärskar bäst (Abrahamsson, 2009).
Relationen mellan modersmål och familj är något som Ladberg understryker. Ladberg (2000) anser att barnets tillhörighet till sin familj alltid är starkast. Genom familjens språk upplever barnet känslorna som trygghet, tillhörighet och kärlek. Man kan säga att familjens språk inte
kan kompenseras av andra språk, men det kan kompletteras med andra språk som barnet behöver ute. Språken hindrar inte varandra utan genom modersmålet kan barnet tillägna sig nya språk. Barnens användning av modersmål och deras respekt för det säkerställer
kontinuerlig kommunikation, harmoni och goda relationer med familjen och släktingarna (Ladberg 2000).
Enligt Skolverket är flerspråkighet en viktig stödjare i andra skolämnen och flera studier har bekräftat att det finns ett djupt samband mellan modersmålsinlärning och utveckling i andra ämnen, särskilt svenska språket. Dessutom visar studier att de eleverna som deltar i
modersmålsundervisning har bättre skolprestation än de som inte deltar (Skolverket, 2018). Andra studier (Collier & Thomas, 2002) visar att förfaranden och investeringar i
undervisning, särskilt på modersmålet har positiv och väsentlig betydelse för utvecklingen av andraspråket för elever och för framsteg i skolan i allmänhet (Forsell, 2011). Forsell (2011) hänvisar till Lindberg (2001) som framhåller att om vi ger de tvåspråkiga barnen möjligheten att utveckla sitt första språk, hjälper vi dem att utveckla deras andra språk för att språken berikar varandra, så att vad ett språk kan ge barnet kanske inte är på samma kvalitet på ett annat språk. Tvåspråkiga drar full nytta av sin språkliga potential på olika områden på ett sätt som enspråkiga inte kan. Förmågan att tala på flera språk och lära sig om flera kulturer berikar både individen och samhället (Lindberg, 2001, se Forsell, 2011).
Forsell (2011) hänvisar också till Lindberg (2001) som anser att språket utgör en grund för flerspråkiga barns identitet, eftersom språket indikerar varje individs ursprung och kollektiva tillhörighet. Det spelar också en nyckelroll i familjens grundläggande sociala uppfostran. Minoritetsspråket utgör en viktig och avgörande koppling som ett kommunikationsmedel och kulturellt stöd bland generationerna av samma familj av morföräldrar, föräldrar, barn och andra släktingar. Detta leder till säkerhet och social sammanhållning. Bristen på ett
gemensamt språk och gemensam kultur bland familjemedlemmar har förödande effekter för barnet och även för samhället. Lindberg menar att det språket som människan först lär sig är det språk som går djupare in i det sentimentala samvetet. Man kan tala flytande i andra språk bättre men modersmålet förblir det mest använda när man uttrycker starka och djupa känslor (Lindberg, 2001, se Forsell, 2011). Enligt Skolverket har många forskare bekräftat att
modersmålet bevarar elevernas kulturella identitet och att modersmålsundervisning spelar en nyckelroll i detta (Skolverket, 2018).
5. Teoretiskt ramverk
Ur det sociokulturella perspektivet har språket en huvudroll för inlärning och
kunskapsinhämtning. Vygotskij har betonat språkets värde för oss som ett medierande verktyg för kommunikation och därigenom lyckas man nå lärande och utveckling. Vygotskij fokuserar i sin teori på den sociala interaktioner som påverkar utvecklingen, vilket i sin tur leder till medvetenhet och tänkande. Han framhåller att en varelse utvecklar sin personlighet genom sitt deltagande i kollektiva handlingar och aktiviteter och genom sin interaktion med andra. Han lägger särskild vikt vid språket, eftersom han uppfattar det som ett kollektivt redskap som innehåller många mänskliga upplevelser som på en gång kan överföras till kommande generationer. För Vygotskij spelar språket en viktig roll i att utveckla barnets förmåga att förvärva en uppsättning färdigheter som gör att barnet kan interagera med sin miljö, vilket i sin tur bidrar till sociala och kulturella utveckling.
Vygotskij anser att språket är det redskap som människor använder för att tänka och
kommunicera och att det därför kopplar samman samhället och individen. Det är ett redskap för kommunikation mellan människor och inom människan. Med andra ord, det förbinder oss med andra när vi kommunicerar och det fungerar som en länk mellan det “yttre”
(kommunikation) och det “inre” (tänkande).
Vygotskij mest kända begrepp är den “närmaste utvecklingszonen”. Han anser att människors sätt att tänka och hur man förvärva färdigheter är en dynamisk process som beror på hur man interagerar med andra människor i samhället och hur människor stöttar varandra. Enligt Vygotskij är lärarens och vuxnas handlingar mycket betydelsefulla för barns utveckling. Han menar att barnets exponering för interaktion med andra får honom/henne att förvärva de sätt för tänkande och beteende som fungerar i samhället. Genom stöttning hjälper man barnet att gå vidare. “Barnet kan utnyttja sin egen förståelse och erfarenhet och samtidigt uppfatta den mer avancerade eller abstrakta kunskap som den mer kompetente samarbetspartnern
introducerar” (Forssell, 2011, s. 168). Samarbetspartnern som stöttar kan vara en kamrat eller lärare. Vygotskij ser att när människor behärskar vissa färdigheter och kunskaper är de redo
att förvärva andra kunskaper och färdigheter. Det betyder att när en person förvärvar en ny intellektuell eller fysisk färdighet uppstår den nya utvecklingszonen som är lämpliga för mer avancerade problem (Forsell, 2011).
6. Tidigare forskning
Forskning genomfördes i Vietnam. Den betonar vikten av att barn utvecklar sitt modersmål, utifrån olika aspekter och argumenterar om varför och hur man använder modersmålet i en modern undervisningsmodell som TBLT (Task-based language teaching) modellen som är en arbetsbaserad inlärningsmetod. Hung (2012) poängterar i sin forskning att tvåspråkighet är en fördel, inte ett hinder för elever och att människor som kan två språk kan ges möjlighet att förstå att språk kan vara uppbyggda på olika sätt. Därför ökar användning av modersmålet elevernas förmåga att kommunicera. Modersmålet gör det möjligt för elever att förstå lexikala, grammatiska, och akademiska begrepp. Det är främst deras modersmål som kan säkerställa rätt form av ett visst koncept, det verkar som om de två språken har tillgång till ett gemensamt semantiskt system. Användning av det första språket “L1” minskar enligt
Krashen ångest och förbättrar den känslomässiga miljön för lärande (Hung, 2012). Hung (2012) betonar att TBLT är en av de första metoderna som väckte intresse och stöd för eleverna. Det är ett bra sätt att öva på språk genom aktiviteter som kräver att eleverna ska komma fram till ett resultat från given information, där lärande blir effektivt när eleverna är helt engagerade i en språkuppgift, snarare än att bara lära sig om språket (Hung, 2012). Resultaten av forskning pekar på att användning av modersmålet i klassrummet bör inte längre ses som nackdelar utan att det betraktas som en undervisningsstrategi för att förmedla mening över mer effektivt lärande (Hung, 2012).
Waithaka genomförde en studie i Kenya för att försöka presentera en avhandling som är kritisk till att föräldrar och lärare där tror att modersmålsinlärning hindrar och försenar inlärning av det engelska språket och att det inte är nödvändigt att använda modersmålet. I studien använder forskaren den kvalitativa metoden, där slumpmässiga informanter valdes från föräldrar och lärare inom ett enda utbildningsområde. Waithaka (2017) anser i motsats till föräldrarna och lärarna att modersmålet är ett äkta språk för barnet, eftersom det binder barn till deras kulturarv och därmed främjar kulturell identitet, självkänsla och ger en känsla av stolthet i en persons identitet. Barn som utsätts för sitt modersmål har fördelen att lära sig från folkhistorier som kan vara unika för deras kultur och mycket fördelaktiga för deras
prestationer i livet (Waithaka, 2017). Forskning visar att användning av modersmålet har positiva effekter på barns språkliga och pedagogiska utveckling. Studier visar att barn som är välbevandrade i sitt modersmål kan ha mer kreativitet och flexibilitet i sina tänkande
processer. Waithaka hänvisar till Cummins (2001) som menar att språkfärdigheterna också går från ett språk till ett annat språk, vilket innebär att barn som har ett utvecklat ordförråd och modersmålsbegrepp är mer villiga att lära sig ett annat språk. Resultaten av studien visar att många lärare inte utnyttjar sin expertis för att öka barnens kompetens på deras modersmål och att föräldrar och lärare ser modersmålet som mindre viktigt än engelska (Waithaka, 2017).
Mostert och Wyk (2016) genomförde en kvantitativ forskning i Namibia. Informanter för studien var elever från klass 5. De ville undersöka effekten av modersmålsundervisningen och hur andraspråket påverkas av den. De hänvisar till Cummins (1979, 1998, 2006) som anser att kunskaper i ett andraspråk är en partiell funktion av den typ av kompetens som faktiskt utvecklades på det första språket. Detta innebär att det första språket inte bör försummas för att andraspråkliga elever ska nå tillräckliga kompetensnivåer. Mostert och Wyk (2016) hänvisar också till Makalela (2005) som anser att modersmålet är en integrerad del av barnets miljö, eftersom det är den naturliga grunden för språkkunskaper som kan byggas. Det finns också forskare som (Klein, 2003; Makalela, 2005; Prinsloo, 2007) påpekar att moderspråket stödjer och förbättrar prestanda på andraspråket samt att det finns en nära koppling mellan språk eftersom många av de färdigheter som förvärvats på det första språket kan överföras till det andra språket (Mostert & Wyk, 2016).
I Accra, Ghana, undersöker Tackie-Ofosu, Mahama, Dosoo, Kumador och Toku (2015) föräldrarnas och lärarnas uppfattning om användningen av modersmålet och om det är den bästa metoden att undervisa förskolebarn på modersmålet i skolan och att använda det hemma. En tvärsnittsstudiedesign användes och målpopulation omfattade alla föräldrar och lärare till barn mellan åldrarna två (2) och fem (5). Ett strukturerat frågeformulär med öppna och slutna frågor användes för denna studie. Undersökningen visar att majoriteten av
informanterna nämner att modersmålet är viktigt eftersom det behåller den kulturella identiteten, ökar förståelsen för begrepp i skolan, förbättrar kommunikationen hemma och i
skolan och garanterar snabb inlärning. Föräldrar enades om att barn ska använda modersmål hemma för att det förbättrar barns anknytning till föräldrar, familj, kultur, historia och identitet. De orsakerna upprepas också i litteraturen. I forskningen hänvisar forskarna till Matsuura (2008) som anser att modersmålet hjälper barn att nå kreativitet på en hög nivå. Det är föräldrarnas språk, den intima familjeupplevelse, våra tidiga sociala relationer och grunden för social identitet. Forskarna hänvisar också till Iyamu och Ogiegbaen (2008) som anser att barnets första förståelse av världen runt honom/ henne, hans/hennes kunskap om begrepp och färdigheter i att lära sig och uppfattningen om sin existens börjar på modersmålet.
Modersmålsundervisning utvidgar den verbala kopplingen och barnets kognitiva värld. Resultaten av forskningen indikerar att föräldrar och lärare inser betydelsen av modersmålet eftersom det främjar kulturell identitet, underlättar förståelse och aktiverar kommunikation (Tackie-Ofosu, Mahama, Dosoo, Kumador & Toku, 2015). Sammanfattningsvis visar forskningen att modersmålet utgör en viktig grund i barns språk- och kunskapsutveckling samt identitet. Därför är det betydelsefullt att barn får möjlighet att utveckla sitt modersmål på olika sätt.
7. Metod
7.1 Metodval
Jag valde att genomföra intervjuer med sex elever för att ta del av deras upplevelser på detta område och hur de uppfattar modersmålet. En kvalitativ metod användes för att den kan ge bra och djupare förståelse i det området man vill undersöka. Det finns också stora möjligheter att anpassa sig till situationen på grund av närheten till det materialet som undersöks i
intervjuer (Lagerholm, 2005). Metoden är också lämplig för att den återspeglar elevernas upplevelser och erfarenheter.
Kvalitativa intervjuer görs genom att man ställa enkla och direkta frågor, man kan därefter få djupa och meningsfulla svar. När alla intervjuer är gjorda har man ett rikt material med berättelser från olika individer (Trost, 2010). Enligt Kvale & Brinkmann (2009) kan intervjuer vara halvstrukturerade. Denna typ av intervjuer syftar till att förstå världen ur informanternas perspektiv. Det är som en daglig konversation, men den är en professionell intervju som koncentrerar på bestämda ämne med speciella syften och tekniker (Kvale & Brinkmann, 2009). Trost definierar “semistrukturerade intervjuer” som intervjuer som till stor del är strukturerad medan frågorna är öppna (Trost, 2010).
Intervjuaren rekommenderas att börja intervjun med en enkel förklaring av situationen. Då berättar intervjuaren om syftet med intervjun, hur den ska användas, hur man använder diktafonen och frågar om informanten undrar över något innan intervjun inleds. Under intervjun bör forskaren lyssna med stor uppmärksamhet och var fullt beredd att ställa spontana frågor som kan uppstå under konversationen. Samtalet kan kompletteras efter intervjun genom att fråga intervjupersonen om han har något mer att säga om ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009).
7.2 Urval
Jag valde att intervjua sex elever från en grundskola, de har samma modersmål och går i olika årskurser. Två av dem går i årskurs 7, en i årskurs 8 och tre i årskurs 9. Eleverna presenteras i nedanstående översikt och de har fått fingerade namn.
Namn
Årskurs
Modersmål
Deltagande i modersmål
Majed
7
Arabiska 4 år Mazen7
Arabiska 3 år Chams 8
Arabiska 2,5 år Yosra9
Arabiska 4,5 år Hala9
Arabiska 3 år Zahra9
Arabiska 10 år7.3 Genomförande
Samtyckesblankett skickades ut till föräldrar för att få tillåtelse att deras barn skulle delta i intervjuer. Varje enskild intervju tog mellan 10 och 15 minuter. Under intervjuerna som skedde i grupprum berättade jag för eleverna om mitt syfte med studien och vad vi skulle prata om och att intervjuerna skulle spelas in med diktafon. Efteråt fick eleverna tillräckligt med tid att besvara varje fråga som ställdes utifrån intervjuguiden. Ibland uppstod
möjligheten till följdfrågor som framkom i intervjusammanhanget. Det krävde särskild uppmärksamhet från mig som intervjuare.
7.4 Forskningsetiska principer
Enligt Kvale och Brinkmann (2009) måste forskaren ta upp etiska principer samt informera kring samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll.
Forskaren måste informera undersökningspersoner om syftet med studien, att deras deltagning är frivilligt och att de kan avbryta deltagandet när som helst. Att säkra
konfidentialitet betyder att den privata informationen om deltagarna inte kommer att avslöjas. Forskaren måste också fundera kring alla konsekvenser av studien så att den inte är skadlig för de personer som ska delta i intervjuerna. När det gäller forskarens roll måste forskare ha moralisk integritet och ansvarsfull personlighet (Kvale & Brinkmann, 2009). Därför
informerades deltagarna om syftet med studie och att de kan avbryta intervjun när de vill. Jag berättade också att undersökningen är anonym. För de andra principerna försäkrade jag att alla konsekvenser av studie inte är skadliga och jag försökte vara ansvarsfull, flexibel och objektiv.
7.5 Transkribering
Fejes och Thornberg (2009) anser att forskare måste försöka vara så noggrann som möjligt och ta hänsyn till varje detalj som kan vara betydelsefull för studien. Därför måste forskare lyssna på inspelningarna flera gånger för att kunna förstå alla detaljer som kan vara viktiga för deltagarnas interaktioner (Fejes & Thornberg, 2009). För att få en korrekt analys på ett objektivt sätt lyssnade jag på inspelning flera gånger för att fånga alla detaljer som hjälpte mig att komma fram till resultat. Efteråt transkriberade jag intervjumaterialet och läste jag igenom materialet för att få en preliminär tanke kring innehållet. Därefter fokuserade jag på de delar i elevernas berättelser som kunde besvara de tre frågeställningarna.
8. Resultat
8.1 Vikten av att delta i modersmålsundervisningen för
elever
Deltagande i modersmålsundervisningen är ett alternativ för eleverna eftersom det inte är ett obligatoriskt ämne. Intervjusvaren visar att modersmålet har ett speciellt värde och en stor betydelse för deltagarna, och det finns många olika skäl för dem att delta.
Jag behöver det här språket för att kunna kommunicera med mina släktingar, särskilt mina föräldrar eftersom de inte kan svenska, även jag har släktingar i mitt hemland och jag behöver modersmålet för att kommunicera med dem också (Zahra)
Ytterligare anser Zahra att modersmålet är något som ligger djupt i sig själv eftersom det åtföljer henne från födseln så det måste bevaras. Yosra säger i sin tur att hon deltar i dessa lektioner eftersom de tillhör det språk som hon lärde sig från födseln, hon säger också att hon måste fortsätta för att inte glömma det. Yosra behöver det också för att kunna kommunicera med sina släktingar i sitt hemland. Hon anser att det är hennes språk och hon måste bevara det. Zahra och Yosra känner att modersmålet är det bästa sättet för att kommunicera med familjen och släktingar, och det är det viktigaste villkoret som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. Majed har en annan anledning att hålla sig till sitt modersmål.
Dessa lektioner hjälper eleven att ersätta några poäng om det saknas i ett av de andra ämnena. Och när jag förbättrar min nivå på modersmålet kan jag också förbättra min nivå på svenska (Majed)
Majed anser att modersmålet som ämne hjälper på att höja betygspoäng och det stödjer eleverna på att lära sig svenska.
Jag deltar för att inte glömma mitt modersmål, om jag ägnar hela tiden för svenska kommer jag att glömma modersmålet. Det hjälper mig också i jobbet om jag reser utanför Sverige (Mazen)
Mazen vill inte glömma sitt modersmål, det har ett stort värde för honom och han hoppas att det kommer att hjälpa honom i hans karriär i framtiden. Varje elev ser modersmålet ur en annan synvinkel, men de alla är överens om att det språket är den starkaste länken som anslutar dem med deras familjer och släktingar.
8.2 Fördelar som eleverna upplever med
modersmålsundervisning
Om eleverna väljer att delta i ett frivilligt ämne innebär det att de ser goda fördelar och att de har stora förväntningar på detta ämne. Eleverna berättar om många fördelar med
modersmålsundervisningen. Många av dem anser att det är bra att de fortfarande kan skriva och läsa på modersmålet vilket leder till att de kan lära sig nya begrepp.
Det som är bra med modersmålsundervisningen är att jag fortfarande kan läsa och skriva på mitt språk och pratar med människor som inte kan svenska (Yosra)
Yosra tillägger att hon känner sig stolt över att hon fortfarande kan sitt modersmål. Hon säger också att hon vill hjälpa människor som kan arabiska men kan inte svenska på att tolka till dem i sitt framtida jobb. Hon ser det som en stor fördel att hon kan de båda språken. Hala, i sin tur, säger att hon lär sig nya begrepp på modersmålet, hon tycker att stämningen i
klassrummet är bra, där alla elever deltar effektivt, lyssnar på lärare med stor uppmärksamhet och förstår allt när lärare pratar med dem.
När du pratar på ditt språk kan du berätta vad som helst med eleverna som pratar samma språk, då ni kan kommunicera och komma överens om allt med varandra, det är jättebra i klassrummet (Chams)
Hala, Chams och nästan alla elever är överens om att stämningen i klassrummet är
harmonisk. Alla elever känner samhörighet med varandra på grund av att de pratar samma språk.
I modersmålslektion pratar vi smidigt och flytande, ingen tänker på andras situation. Det vi tänker på säger vi utan svårigheter eller tvekan (Zahra)
Zahra känner en djup känsla av trygghet på modersmålslektion, så att hon kan agera enkelt och naturligt utan att känna sig skamsen eller tveksam vilket hon sa att hon kan känna på andra lektioner.
8.3 Svårigheter som elever upplever i
modersmålsundervisningen
Trots elevernas nära koppling till modersmålet, nämner de flera svårigheter och hinder som till exempel att eleverna blir överansträngda på grund att lektionen är utanför skoltid.
Modersmålsundervisningens lektion är en gång i veckan. Det finns inget klassrum som ägnas åt modersmålet, de säger att vi kan vara i det här rummet eller i ett annat rum, det är mycket svårt och tiden slösas bort. Ibland finns det bara några få stolar i rummet, så de ignorerar arabiska språket mycket och det är inte bra. I modersmålslektion läser vi bara och skriver, vi saknar grammatik- och uppsats lektioner (Yosra)
Här presenterar Yosra några av dessa svårigheter som andra eleverna nämnde också: en kort lektion som sker en gång per vecka, det finns inget klassrum som ägnas åt
modersmålsundervisningen och ibland finns det inte nödvändiga utrustningar i klassrummet. Hala lägger till några andra problem som lärarens oförmåga att utveckla elevernas färdigheter på modersmålet på grund av tidsbegränsningar och förekomsten av stora skillnader mellan elevernas nivåer i gruppen.
Vi lär inte svåra begrepp, alltid enkla begrepp, till exempel läser vi text och så vidare, medan vi vill utvecklas i språkämnet och detta beror på brist på tiden. Läraren fokuserar på dem som inte kan tala eller skriva på arabiska och vill hjälpa dem, jag tror att lärare måste beakta individuella skillnader. Dessutom lektionerna är korta. Om det fanns fler och långa lektioner, skulle lärare kunna ägna mer tid åt oss (Hala)
Zahra säger att lektionerna är utanför skoltid, vilket påverkar ämnet negativt. Hon menar att eleverna har föreslagit att lektionerna sker under skoltid, men det har inte gått att lösa. Detta
leder till att eleverna blir överansträngda. Mazen säger att flera av hans vänner är ibland hungriga och trötta.
Mina vänner är ibland hungriga och trötta (Mazen)
De svårigheterna som nämns av eleverna påverkar modersmålsundervisningen negativt. Eleverna känner att det är ett skolämne som inte är som andra ämnen och ibland väljer de andra aktiviteter eller ämnen. Det minskar också intresset hos eleverna för att fortsätta delta i modersmålsundervisning.
8.4 Förslag på bättre förutsättningar i
modersmålsundervisningen
För att förbättra modersmålsundervisnings nivå inom tillgängliga förutsättningar och verkliga förhållanden föreslår eleverna några lösningar som kan hjälpa till att öka effektiviteten av att delta i modersmålsundervisningen och att öka deltagarnas antal också.
Om vi vill förbättra och förstärka modersmålet måste vi öka modersmålets lektioner per vecka (Majed)
Mazen vill att lektionen blir under skoltiden. Medan Yosra skulle vilja öka lektioners antal och förlänga lektionstid. Hon vill också ha professionella och behöriga lärare som kan undervisa dem på ett sätt som gör att de utvecklar sitt modersmål ännu mer, samt att lektionerna blir under skoldagen
Vi kräver på mer lektioner och att lägga dem under skoltiden så att alla som vill lära sig modersmålet kan delta i. Vi behöver också en bra lärare som kan lära oss på ett bra sätt (Hala)
Hala sammanfattar de tre kraven som alla elever kommer överens om: mer lektioner, under skoltid och en bra lärare.
Skolan bör bry sig mer om modersmålet. De kan ge oss ett speciellt klassrum för modersmålet och definiera en specifik tid för det språket. Det måste också finnas alla nödvändiga läromedel i klassen.
Lärare bör också ha nycklar till alla rum så att hon kan skriva ut eller ta med nödvändiga saker (Chams).
Chams talar om läget i klassen där undervisningsprocessen kommer att äga rum och de läromedel som behövs under undervisningstid. Hon skyller på att skolan bryr sig inte om modersmålet. Hon vill att alla nödvändiga utrustningar som till exempel pennor och suddgummin tillhandahållas av skolan.
8.5 Modersmålet och dess framtid i det svenska samhället
Eleverna påpekar att det finns många människor som anser att modersmålsundervisning är oviktigt, men det finns andra som stödjer och uppmuntrar ämnet. Eleverna uttrycker hur de upplever det svenska samhällets syn på deras modersmål och hur de ser på dess framtid här i Sverige.
Ingen kritiserar mitt modersmål och alla accepterar det. Det finns också många som kan det. Även svenskarna ser det som ett annorlunda språk än de andra språken, jag tackar Sverige som gör att vi kan lära oss modersmålet för framtida framgångar (Majed).
Hala säger att majoriteten i det svenska samhället accepterar och respekterar hennes modersmål och respekterar de eleverna som håller fast vid det. Hon tillägger att alla
uppmuntrar dem att göra det och att fortsätta att lära sig arabiska. Då det gäller framtiden ser Hala att det är bra att hon har många språk till exempel för ett framtida jobb och att det räknas som poäng om hon vill studera vid universitet.
Det finns många som respekterar vår önskan att lära sig vårt språk och hålla fast vid det men det finns andra som inte uppmuntrar detta. De anser att vi har kommit till ett nytt land, så vi måste lära och tala bara dess språk och veta dess traditioner. Varje person tittar på ett annat perspektiv på mitt språk (Zahra)
Zahra säger att det finns olika åsikter när det gäller modersmålets inlärning och det är
normalt. Hon anser också att det är bra att man har mer än ett språk för att det hjälper på olika områden. Chams säger att hon tidigare skämdes över att tala sitt arabiska språk i ett land som
inte är arabiskt, men hon såg att samhället här ger individer frihet i det. Efter att samhället uppmuntrade henne blir hon stolt över sitt språk och hon vill också lära det till sina barn och barnbarn.
Alla respekterar mitt språk. Jag behöver det för jobbet, jag kan bli modersmålslärare eller tolk i framtiden (Mazen)
Enligt eleverna accepterar det svenska samhället modersmålet och respekterar det. Nästan alla, särskilt de som förespråkar modersmålsundervisning är övertygade om att det leder till integration. Eleverna anser att det är bra att man har många språk på alla nivåer och inom alla områden.
9. Diskussion
Resultat visar att majoriteten av eleverna är överens om att de deltar i
modersmålsundervisningen för att bevara sitt modersmål och för att det hjälper dem att kunna kommunicera med sina familjer hemma och med sina släktingar i hemlandet. Det betyder att språket inte är bara ett ämne utan att det representerar seder, traditioner och tillhörighet. Det stämmer med Cummins (2006) som säger att modersmålet är det viktigaste i vårt tidiga liv för att öka och utveckla kunskaper. Genom det börjar vi uppnå ömsesidig förståelse med våra föräldrar, familj, vänner, samhälle och i skolan också (Tackie-Ofosu, Mahama, Dosoo, Kumador & Toku, 2015). En av elever anser att modersmålet hjälper till för att höja betyget och att när han utvecklar sitt modersmål hjälper detta honom att utvecklas även på svenska. En annan elev säger att han inte vill glömma sitt modersmål och att det hjälper honom om han vill resa för att jobba utomlands. Det finns en nära och djup relation mellan eleverna och deras modersmål.
De flesta elever berömmer stämningen som härskar på modersmålslektionerna. De trivs bra i klassrummet och de känner sig trygga. Det motsvarar vad Matsuura (2008) säger Matsuura anser att modersmålet är våra tidiga sociala relationer och grunden för social identitet (Tackie-Ofosu, Mahama, Dosoo, Kumador & Toku, 2015). Medan Hung anser att användning av det första språket “L1” minskar ångest och förbättrar den känslomässiga miljön för lärande (Hung, 2012).
I intervjuerna framkom det att samtliga elever upplever olika svårigheter och hinder som inverkar negativt på modersmålsundervisning och som gör det till ett marginellt ämne. Spetz (2014) talar om samma problem som eleverna nämner: Resursbrist, modersmålslärarnas ansträngda arbetssituation och att det finns få antal modersmålslärare i Sverige i jämförelse med modersmåls antal (Spetz, 2014). Skolverket anser också att det inte finns kvalificerade modersmålslärare (Skolverket, 2002), att lektionerna är för korta, ligger efter skoltiden och att eleverna ofta är tröttna (Skolverket, 2008). Elevernas åsikter stämmer överens med pedagogernas åsikter, vilket betyder att det finns verkliga problem som måste lösas.
Enligt resultatet understryker flera av eleverna att det är bra att man har två eller många språk, vilket även poängteras av Hung (2012) som anser att tvåspråkighet är en fördel inte ett hinder för elever (Hung, 2012). Eleverna föreslår några lösningar som kan hjälpa att förbättra modersmålets villkor och att öka deltagarnas antal. Dessa förslag stämmer överens med Skolverkets förslag som kom i en rapport (2002). Man menade att det måste anställa behöriga lärare och att lektionerna måste ske under skoltid som språkval eller elevens val (Skolverket, 2002). Eleverna tillägger att lektioner måste vara längre och upprepas mer en gång per vecka. De kräver också tillräckliga utrustningar som till exempel ett klassrum och läromedel.
Majoriteten av elever säger att samhället respekterar deras modersmål och uppmuntrar dem att fortsätta att lära sig språket, vilket betyder att det svenska samhället strävar efter
integration och efter att bli ett mångkulturellt samhälle i verkligheten. Det stämmer med Vygotskij som poängterar i sin teori att människors sätt att tänka och förvärva färdigheter är en dynamisk process som beror på hur man interagerar med andra människor i samhället och hur människor stöttar varandra (Forsell, 2011). Men man undrar då varifrån kommer idén som bekräftar att modersmålet har en låg status och att det är ett marginellt ämne. Det som poängteras av många pedagoger. Ladberg (2000) anser att en av svårigheter är att eleverna inte uppfattar att deras språk har något värde eller att det har låg status (Ladberg, 2000). Spetz (2014) anser också att modersmålsämnet ofta har låg status (Spetz, 2014).
Intervjuundersökningen visar att modersmålet har en låg status som skolämne inte som ett språk i det svenska samhället. Trots att det har en stor betydelse och ett speciellt värde hos alla elever i min studie. Detta kan bero på administrativa eller organisatoriska problem i kommunen eller på skolan. Modersmålseleverna inser vikten av förbättrade villkor för modersmålsundervisningen, så att alla som vill delta kan delta. De kräver också utveckling och förbättring av nivån på det givna ämnet för att de ska kunna utvecklas på modersmålet.
10. Metoddiskussion
Under intervjuerna har jag ställt öppna frågor. Deltagarna förbereder sig inte på frågorna, de berättar med egna ord och ibland fanns det tillfälle till spontana frågor. Det är nästan ett fritt samtal som syftar till att ta reda på hur eleverna upplever situationen. En kvalitativ
intervjumetod är flexibel, den stämmer överens med mitt syfte. Metoden leder till att uppfatta deltagarnas beskrivningar och få svar på frågeställningarna. Min studie vill synliggöra
elevernas upplevelser av modersmålsämnet. Därför passar den kvalitativa metoden mig för att kunna få en bra förståelse av hur eleverna kan uppleva modersmålet som skolämne i
verkligheten. Det händer ibland att informanten ge omfattande svar eller glider ifrån studiens syfte. Forskaren kan då korrigera situationen genom att ställa ytterligare frågor som återför samtalet till rätt spår, i så fall kräver det längre tid.
11. Slutsatser
Eleverna visar att modersmålet har en stor betydelse för dem. Det är ett starkt band mellan dem och deras familjer och släktingar. De ser det som en källa till en känsla av trygghet och säkerhet. De anser också att det finns många fördelar med att fortsätta att lära sig
modersmålet inom olika områden. Även om de upplever många svårigheter när de får lektioner på modersmålet, är de fast beslutna att lära sig det trots alla svåra förhållanden. De har gått längre, de är medvetna om vilka villkor som måste uppfyllas för att förbättra
förutsättningarna för modersmålsundervisningen. De litar på det svenska samhället och att det alltid vill ha det bästa för dem och att framtiden är bättre om de håller fast vid sitt modersmål. Problemet med modersmålets marginalisering finns varken bland eleverna eller samhället, men det kan vara i vissa administrativa och organisatoriska omständigheter som vi hoppas ska förbättras inom en snar framtid.
Man kan säga att eleverna och modersmålslärare kämpar hårt för att kunna fortsätta lära sig modersmålet under ovanliga utbildningsförhållanden. Vissa elever har tackat Sverige för att landet ger eleverna möjligheten att lära sig sitt modersmål och vi säger att vi hoppas att modersmålsundervisningens villkor förbättras så att alla elever som vill delta kan delta.
Mot bakgrund av modersmålets betydelse för eleverna behövs det mer forskning som kan bidra till att förbättra villkoren för modersmålsundervisningen. Den skulle vara intressant att gå vidare och undersöka hur samarbetet mellan modersmålslärare själva kan leda till att förbättra modersmålsundervisningen genom att de ordnar regelbundna möten för att utbyta erfarenheter och man kan också forska om att förbättra samarbetet mellan skolan och hemmet eller hur modersmålsundervisningens läromedel kan förbättras.
Den här undersökningen belyser några av de uppgifter som modersmålslärare bör ta i beaktande som till exempel att variera arbetssätt som leder till ett utvecklat lärande, att ta hänsyn till varje elevs nivå och behov och att skapa sitt eget undervisningsmaterial för att lärarrollen är mycket viktig för lärande inom alla ämnen.
12. Referenser
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråks-inlärning. Studentlitteratur AB: Lund.
Beijer, Mai (2008). Mest språk: Språk- och kulturkunskap i ett alltmer gränsöverskridande
samhälle. Liber AB: Stockholm.
Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001). Språkliga möten: Tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Studentlitteratur: Lund.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Handbok i kvalitativ analys. Liber AB. Forsell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Liber AB.
Håkansson, Gisela (2019). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur AB: Lund Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Studentlitteratur AB: Lund.
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets-Att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Studentlitteratur AB: Lund.
Lagerholm, Per (2005). Språk-vetenskapliga uppsatser. Studentlitteratur: Lund. Skolverket (2002). Flera språk, fler möjligheter: utveckling av modersmålsstödet och
modersmålsundervisningen.
Skolverket (2018). Greppa flerspråkigheten - en resurs i lärande och undervisning.
Skollagen (2010: 800). Med lagen om införande av skollagen (2010:801).
Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet.
Spetz, Jennie (2014). Debatterad och marginaliserad- Perspektiv på
modersmålsundervisningen. Rapporter från språkrådet 6.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur AB: Lund.
Digitala källor
Hung, Nguyen Viet (2012). Mother tongue use in Task-Based language teaching model
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1079743.pdf: (Hämtad 2019-12-05).
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling, för barn och elever med annat
modersmål än svenska
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/ Kvalitetsgranskning/Sprak--och-kunskapsutveckling-for-barn-och-elever-med-annat-moders
mal-an-svenska/ (Hämtad 2019-11-27).
Tackie-Ofosu, Vivian & Mahama, Sheriffa & Solomon Tetteh Dosoo, Vandyck, E & Kumador, David Kwame & Toku, Nana Ama Afriyie (2015). Mother Tongue Usage in
Ghanaian Pre-Schools: Perceptions of Parents and Teachers
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1086075.pdf: (Hämtad 2019-12-15).
Waithaka, Esther N. (2017). Choice of the Medium of Instruction in Kenyan Preschools:
Averting Xenocentrism
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1138833.pdf: (Hämtad 2019-12-09).
Wyk, Jacolynn van & Mostert, Maria Louise (2016). The influence of mother tongue and
gender on the acquisition of English (L2). The case of Afrikaans in Windhoek schools, Namibia
file:///C:/Users/musti/Downloads/The Influence of Mother Tongue%20(1).pdf: (Hämtad
13. Bilagor
Bilaga 1: intervjufrågor:
frågor till elever:
ledning frågor:
Hur länge har du varit här i Sverige?
Hur länge har du deltagit i modersmålsundervisning?
Huvudsakliga frågor:
Varför deltar du i modersmålsundervisning?
Hur påverkar ditt modersmål din relation med familjen och släktingar?
Finns det skillnad mellan modersmålslektion och andra skolämnen lektion? förklara. Vad är bra med modersmålsundervisning?
Vad är mindre bra med modersmålsundervisning? Vad kan man göra för att undvika negativa sidor? Hur uppfattar samhället ditt modersmål?
Hur ser du ditt modersmåls framtid här i Sverige? Vilka attityder har skolan till modersmålsundervisning? Hur kan man förbättra modersmålsundervisning?
Bilaga 2: missivbrev
Hej!
Jag heter Sawsan El Dirani, jag är student vid Malmöuniversitet, lärarutbildning. Det är min sista termin, så bearbetar jag mitt examensarbete som handlar om modersmålsundervisning. Jag har inhämtat skolans godkännande till att genomföra studien. Syftet med mitt arbete är att visa hur eleverna upplever modersmålet som skolämne och hur de kan få bättre
förutsättningar för språkutveckling i modersmålet. Därför vill jag intervjua ditt barn och ställa upp några frågor. Frågorna ska handla om modersmål och modersmålsundervisning.
Deltagande i intervjun är frivilligt och jag kommer inte att namnge eleverna i arbetet. Om era barn ska välja att delta får de avbryter intervjun när de vill. Intervjun kommer att ta mellan 20 och 30 minuter. Jag ska använda bandspelare för att spela in intervjun. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och det kommer att raderas när denna är examinerad. Jag hoppas att ditt barn kommer att delta.
Med vänliga hälsningar Sawsan El Dirani
E-post: irischema2017@gmail.com
Kontaktuppgifter Malmöuniversitet
www.mah.se
040-6657000
---Ja, mitt barn--- får delta i intervjun. ---Nej, mitt barn--- får inte delta i intervjun.
Bilaga 3: Samtyckesblankett
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Inled med att presentera dig själv, berätta att du är student på lärarutbildningen, på vilken termin du studerar samt när du kommer att ta din examen. Berätta att du har inhämtat skolans godkännande till att genomföra studien.
Beskriv att det handlar om ett examensarbete, och vad för typ av studie det är du ska göra. Beskriv vad du kommer att fokusera vid materialinsamlingen (t.ex. elevers kunskaper, samspel, kommunikation) samt i vilka situationer du kommer att följa deltagarna (t.ex. i klassrummet, i korridorerna).
Beskriv på vilket sätt deltagarna kommer att involveras i studien, samt vilka personuppgifter som är tänkta att samlas in (t.ex. namn, ålder, foto, filmning eller ljudupptagning av
personer).
Beskriv hur dokumentationen kommer att gå till (t.ex. via ljudinspelning, fotografering eller fältanteckningar), och med vilken utrustning det sker. Understryk att privata mobiltelefoner aldrig används. Beskriv vem/vilka som kommer att ha tillgång till det insamlade materialet.
Påtala att allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmöuniversitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet.
Hänvisa, gärna med länk, till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, och förklara att ditt projekt utgår från dessa principer i bl.a. följande avseenden:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
Ansvarig handledare på Malmöuniversitet:
Kursansvarig på Malmöuniversitet:
Kontaktuppgifter Malmöuniversitet: www.mau.se
040-665 70 00
Information om Malmöuniversitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmöuniversitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller
filmklipp samt ditt samtycke till att Malmöuniversitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och
Malmöuniversitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i
utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmöuniversitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmöuniversitet för att 1) få
information om vilka uppgifter Malmöuniversitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmöuniversitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmöuniversitet behandlar
personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmöuniversitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmöuniversitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmöuniversitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1
Namn: ……….……….
Namnförtydligande: ……….
Dagens datum: ………..
1 De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift
Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning (2002), som du kan finna här: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
