Fritidspedagogers syn på utomhusmiljöers betydelse för lärande

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Fritidspedagogers syn på

utomhusmiljöers betydelse för lärande

Leisure educators’ view of the importance of outdoor

environments for learning

Max Falkman

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i

fritidshem, 180hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium (2020-03-24)

Examinator: Morten Korsgaard Handledare: Hanna Sjögren

2

Förord

Mitt namn är Max Falkman och jag läser sista terminen på Malmö Universitet. Den utbildning som jag läser är Grundlärarutbildningen mot fritidshem och den är på 180 högskolepoäng. Min ämnesinriktning är idrott och anledningen till att jag valde idrott är för att jag alltid varit idrottsintresserad och eftersom jag tror att vi kommer behöva bli mycket bättre på att prioritera rörelse och hälsa på fritidshem och skolor i framtiden.

Jag har under alldeles för många tillfällen sett utomhusmiljöer blivit använda i fel

sammanhang, där det ofta uppfattats som att utemiljön har varit en reservplats på grund av rådande personalbrist eller ifall det funnits en brist på förslag till aktiviteter. Denna studie hoppas jag kan bidra till en bättre förståelse av hur fritidshemspedagoger resonerar kring sina utomhusmiljöer och hur dessa används på fritidshemmen.

Först vill jag tacka min handledare Hanna Sjögren som har funnits där i ur och skur och därefter min sambo Lina Ohlsson som sparkat mig i röven när jag behövt det som mest. Sist men inte minst så vill jag tacka er som ställt upp på intervjuer och bidragit med er kunskap och era perspektiv.

3

Abstract

I en del tidigare studier så har lärare saknat svar på frågan gällande varför de använder sina utomhusmiljöer samt även presenterat en allmän okunnighet kring hur deras användande av utomhusmiljöer kan vara. Mitt syfte har varit att undersöka ifall det kan se likadant ut på fritidshem bland utbildade fritidshemspedagoger. Studiens teoretiska grund vilar på de didaktiska valen som har använts till att kunna förstå och analysera informanternas empiri. Studiens metod för att samla in empiri har varit kvalitativ i form av intervjuer där

semistrukturerade frågor har använts. Intervjuerna har ägt rum på tre skolor varav två var kommunala och en var privat vilket bidrog till en möjlig breddning av materialet.

Studiens resultat kan betyda att fritidshemspedagoger värdesätter sina utomhusmiljöer utifrån dess mångsidighet och möjlighet till varierade valmöjligheter i form av olika aktiviteter och dylikt. Utifrån frågeställningen gällande utomhusmiljöns användning på fritidshemmet, så verkar det rimligt att tolka pedagogerna som att de indirekt pratar om de

didaktiska valen i form av den pedagogiska planeringen när det kommer till frågan varför?

man ska använda utemiljön. Pedagogerna tycks mena att man som pedagog måste ha en tanke på: varför man väljer en plats, vad det är man vill lära sig och hur man ska studera lärandet. Studien lyfter att det råder en brist på intresse för användning av utemiljöer ur ett lärande syfte men även intressanta perspektiv på hur utemiljöer kan användas på

fritidshemmen.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6 1.1 Syfte ... 7 1.2 Frågeställningar ... 7 2. Teoretiskt perspektiv ... 8 2.1 De didaktiska valen ... 8 2.2 Vad? ... 9 2.3 Varför? ... 9 2.4 Hur? ... 9 2.5 Sammanfattning ... 10 3. Tidigare forskning ... 11 3.1 Miljöers betydelse ... 11 3.2 Utomhuspedagogik... 12

3.3 Lärares syn på utomhuspedagogik ... 13

3.4 Sammanfattning ... 14 4. Metod ... 15 4.1 Intervjuer ... 15 4.2 Urval ... 16 4.3 Genomförande ... 16 4.4 Forskningsetiska principer ... 17

5. Resultat och analys ... 18

5.1 Fritidshemmens utomhusmiljöer ... 18

5.2 Vad? ... 18

5.3 Utomhusmiljön som plats för lärande ... 21

5.4 Varför? ... 21 5.5 Hur? ... 22 5.6 Sammanfattning ... 23 6. Diskussion ... 26 6.1 Utomhusmiljöns karaktär ... 26 6.2 Utomhusmiljöns användning ... 27

5

6.3 Framtida yrkesroll ... 27

6.4 Metoddiskussion... 27

6.5 Förslag till fortsatt forskning ... 28

Referenser ... 29

6

1. Inledning

Intresset för utomhusmiljöer och dess betydelser för lärande samt på utomhuspedagogik är något som i slutet av min utbildning vuxit mer och mer. Forskning som har bedrivits kring utomhuspedagogik har för det mesta fokuserat på skolan och på om utomhuspedagogik som en metod för lärande. En intressant faktor som dykt upp i tidigare studier (Szczepanski, 2013) är att lärare visat sig osäkra och har saknat kompetens om att kunna förklara hur de ser på utomhusmiljöer samt varför de använder den. Därför vill jag med denna studie ta reda på hur utbildade fritidshemspedagoger resonerar kring sina utomhusmiljöer och hur de använder sig av utemiljöer på fritidshemmen. Under kapitel 4 i läroplanen kan vi läsa om fritidshemmets syften som bland annat är:

Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter. I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande. (Skolverket, 2018, s. 22)

Vårt uppdrag är alltså att utmana eleverna genom att inspirera dem till nya upptäckter där vi ska erbjuda varierande lärmiljöer som samtidigt integrerar omsorg och lärande. Det är väldigt viktigt att vi förstår varför vi väljer en specifik plats där lärandet ska ske och att vi kan förklara varför vi använder oss av olika platser. Det är utifrån detta konstaterande som min uppsats tar sin utgångspunkt.

7

1.1 Syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur utbildade fritidshemspedagoger ser på och hur de använder sig av utomhusmiljön på fritidshemmet.

1.2 Frågeställningar

Frågeställning 1: Hur resonerar fritidshemspedagoger kring utomhusmiljöns karaktär på fritidshemmet?

Frågeställning 2: Hur resonerar fritidshemspedagoger kring utomhusmiljöns användning på fritidshemmet?

8

2. Teoretiskt perspektiv

I detta avsnitt kommer studiens teoretiska grund att presenteras; de didaktiska valen. Först kommer en kortare beskrivning kring de didaktiska valens historia och vad de handlar om samt vad de olika frågorna kan stå för och hur de planeras att användas för att analysera empirin i min studie.

2.1 De didaktiska valen

Den vetenskapliga didaktiken kommer ursprungligen från 1920-talet och har starka rötter i bland annat Tyskland. Det centrala inom den vetenskapliga didaktiken är skolans kunskaper och innehåll. Där studerar man till exempel lärarens arbetssätt, både utifrån läroplanens rekommendationer men även i verkliga undervisningssituationer (Arfwedson & Arfwedson, 1991). Den vetenskapliga didaktiken brukar sammanfattas eller förstås utifrån de tre

frågorna; Vad? Varför? Hur? och brukar användas som resonemang kring didaktiska problem. Arfwedson & Arfwedson menar att dessa tre frågor besvaras dagligen av lärare:

Innan lärare går in till klassen måste de därför ha tagit ställning till vad de ska ta upp i undervisning, ha någon idé om varför just det är viktigt, samt ha tänkt på hur de själva och eleverna ska gå till väga (Arfwedson & Arfwedson, 1991, s. 19)

Det didaktiska perspektivet uppfattas som ett helhetsperspektiv, där man ständigt strävar efter att fatta nya beslut gällande vad som är det bästa möjliga sättet att handla i varje undervisningssituation. Detta innebär att för att undervisningen ska kunna genomföras så måste varje enskild lärare göra själva förberedelsearbetet där flera överväganden gällande olika val står i centrum för varje elevs bästa möjliga lärande (Arfwedson & Arfwedson, 1991).

9

2.2 Vad?

Frågan Vad? kan stå för vad individen ska lära sig och i vetenskapliga sammanhang kan man sammanfatta det genom att utgå ifrån forskningen kring kriterier och principer för

urvalet av skolinnehåll (Arfwedson & Arfwedson, 1991).

Genom frågan Vad? kan jag få syn på vad olika fritidshemspedagoger ser i sina utomhusmiljöer och även få reda på vad pedagogerna anser vara viktigt för dem och framförallt för barnen.

2.3 Varför?

Frågan Varför? kan stå för motiveringen till varför individen ska lära sig det man som lärare valt att presentera. Denna utgångspunkt brukar innefatta till exempel ett

samhällsbehov eller traditioner (Arfwedson & Arfwedson, 1991).

Genom frågan Varför? kommer jag få ta del av fritidshemspedagogers egna tankar och reflektioner kring varför utomhusmiljöer kan vara en plats för lärande och ifall

utomhuspedagogik är någonting som är aktuellt på deras fritidshem eller inte.

2.4 Hur?

Frågan Hur? kan stå för strävan efter att finna den mest optimala metoden för inlärning där målet är att uppnå en eller flera undervisningsmetoders maximala effektivitet (Arfwedson & Arfwedson, 1991).

Genom frågan Hur? vill jag analysera fritidshemspedagogers reflektioner kring hur de använder sig av utemiljöer, hur barnen kan lära sig i utemiljöer och även sätta detta i relation till utomhuspedagogik för att se hur det skulle kunna användas på fritidshem.

10

2.5 Sammanfattning

Utifrån teorin kring de didaktiska valen och genom att ställa dessa frågor i förhållande till empirin, så är min förhoppning att jag kan förstå och tolka respondenternas tankar och erfarenheter så att min analys utifrån mitt syfte och mina frågeställningar kan bidra med mer kunskap gällande fritidshemspedagogers syn på utomhusmiljöer och

11

3. Tidigare forskning

I följande del presenterar jag en forskningsöversikt med tidigare studier som fokuserat på bland annat miljöers betydelser för lärande och fysisk hälsa, men även synen på

utomhuspedagogik såväl nationellt som internationellt.

3.1 Miljöers betydelse

I studien The quality of the outdoor environment influences childrens health – a

cross-sectional study of preschools (Söderström et al. 2012) tittade man på hur fysisk aktivitet i

utomhusmiljön påverkade olika barn i åldern 3.0 – 5.9 där fokus låg på att studera möjliga hälsoeffekter. Hälsodata som samlades in var kroppsmasseindex, midjeomkrets,

salivkortisol, hur länge barnen sov samt deras uppvisade sjukdomssymptom och

välbefinnande. Alla observationer gjordes i Maj 2009 under 5 dagar i sträck. Dessa dagar innehöll både kyla, blåst och regn men även dagar med sol och uppåt 18 grader Celsius. För att dokumentera resultaten så fick 121 föräldrar skriva veckodagbok och 132 föräldrar fyllde i frågeformulär. Studiens resultat visade att barnen som varit fysiskt aktiva i

utomhusmiljöer uppvisade positiva effekter i form av; bättre kroppsmasseindex, längre sömn på nätterna, bättre välbefinnande och högre salivkortisol nivåer på morgonen. Studiens slutsats var med tanke på de olika positiva effekterna som utomhusmiljöer medförde så borde det ges mer uppmärksamhet till de som faktiskt förespråkar miljöombytet från inomhus till utomhus.

Szczepanski (2013) presenterar resultatet från intervjuer med lärare och kommer till

slutsatsen att det handlar om fyra olika platsrelaterade perspektiv kring utomhuspedagogik, dessa är rums-, kunskaps-, miljö- och tidsperspektivet. Szczepanski (2013) nämner även att var, vad- och hur-aspekterna ofta återkommer i diskussion kring de platsrelaterade

12

som att respondenterna framträder som osäkra, när de inte kan förklara varför de använder dem olika platserna. Szczepanski (2013) avslutar sin resultatdiskussion med att säga, att om platsens betydelse för undervisning och lärande någonsin ska få en tydligare position, så måste begreppet plats undersökas djupare. För att nå dit menar han att vi måste fortsätta analysera lärares uppfattningar om den utomhuspedagogiska praktiken.

3.2 Utomhuspedagogik

Brodin (2011) har forskat kring utomhuspedagogik som metod för att stödja lärande och inkludering med fokus på personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Det treåriga Learning in Motion-projektet som genomfördes innebar att man arbetade mest med kvalitativa studier (intervjuer och observationer) men även i viss mån haft en kvantitativ ansats i form av en enkätstudie (Brodin, 2011). Brodin börjar med att ta upp den

traditionella lärandemiljön klassrummet och menar att den står för formellt lärande. När vi förflyttar lärandemiljön utomhus så skapar vi nya utmaningar och möjligheter för både eleverna och lärarna där det informella lärandet blir centralt (Brodin, 2011). Vidare kommer Brodin (2011) till slutsatsen att lärandet utomhus blir mer individanpassat och att fler elever lättare kan utnyttja sina förmågor eftersom kraven ofta inte är lika uttalade. Avslutningsvis tas fördelar upp med att förflytta lärandemiljön utomhus och dessa är bland annat; bättre hälsa, ökad stimulans genom att lära tillsammans, förbättring av den sociala interaktionen och att stödja inkludering (Brodin, 2011). Det sista Brodin (2011) skriver i sin forskning är att området kring utomhuspedagogik behöver fördjupas genom att fler studier genomförs med fokus på andra verksamheter.

Fiskum & Jacobsen (2012) har genomfört en studie kring utomhuspedagogikens effekter på elever från årskurs 1-5. Den metod som fyra erfarna observatörer använde var

observationer både inomhus och utomhus. Där studerade man motorik, kommunikation, uppförande, känslor, fysisk aktivitet och hur mycket de olika eleverna verbalt

13

oerhört från barngrupp till barngrupp men att det kan ge långsiktiga resultat hos de barn som annars hade problem med uppförandet och temperamentet. För de barnen som inte har samma problematik kan man se en kortsiktig vinning med att dem kan få en bättre fysisk hälsa, mer varierande känslor och mer positiv kommunikation.

3.3 Lärares syn på utomhuspedagogik

Palavan, Cicek & Atabay (2016) har genomfört en studie i Turkiet gällande lärarnas perspektiv på utomhuspedagogik. Först börjar dem att belysa hur problematiskt det är att undervisa barn i åldrarna 6 till 12 genom traditionell klassrumsundervisning och menar på att det är konstigt att utomhuspedagogik då är så ovanligt i Turkiet. För att undersöka lärarnas perspektiv så har dem valt att använda sig av semistrukturerade intervjuer och studien innefattade 18 olika lärare. Det primära fokuset i studien låg på lärarnas generella perspektiv på utomhuspedagogik och deras tendenser eller sannolikheter till att använda utomhuspedagogiska metoder för lärande. Studiens resultat visar bland annat lärarnas okunskap kring vad utomhuspedagogik är och hur det kan användas samt en rådande orolighet gällande barnens säkerhet och trygghet när det kommer till att förflytta undervisningen från klassrummet. Palavan, Cicek & Atabay menar att om

utomhuspedagogik någonsin ska bli en del av skolans undervisningsmetoder, så måste lärarna få en bättre utbildning och ett större kunskapsförråd gällande vad

utomhuspedagogik står för och innebär. Vidare menar dem att lärarnas rädsla för att använda sig av utomhuspedagogik i stora barngrupper kan minskas genom att ta hjälp av assistenter eller till och med frivilliga föräldrar.

Utifrån studien Perspectives of Elementary School Teachers on Outdoor Education (2016) så framkommer det tydligt att det råder en okunskap gällande utomhuspedagogik men att det kanske inte är så konstigt eftersom det är relativt nytt i Turkiet. Förslaget om att

14

allt för ofta har en tendens till att vara stram i skolans värld och att få in frivilliga föräldrar kan ses som en ohållbar situation i längden. Det förmodligen mest intressanta är antagligen lärarnas rädsla för att använda sig av utomhuspedagogik som ofta verkar vara ett möjligt hinder för utomhuspedagogikens framfart.

3.4 Sammanfattning

Det verkar rimligt att påstå utifrån den tidigare forskningen, att utemiljöer kan ha positiva effekter på barnens hälsa och välbefinnande och att motorik och rörelse ofta är någonting som förknippas med utemiljöns betydelse. Det som kanske är mest intressant är dock att de flesta verkar vara överens om vad utomhuspedagogik kan medföra för positiva effekter men att det fortfarande råder stor okunskap kring hur man ska gå till väga eller hur det ska användas. Den rädsla som många lärare har uppvisat verkar befogad genom deras okunskap kring metoden och därför sällan användas av dem. I de flesta tidigare studierna pratas det om att lärarna måste få en bättre utbildning gällande utomhuspedagogik och mitt syfte med denna studie är att ta reda på om det ser likadant ut bland utbildade fritidshemspedagoger.

15

4. Metod

I följande del diskuterar jag mitt metodval samt på vilket sätt jag använder mig av metoden. Vidare belyser jag hur urvalet och genomförandet har gått till. Avslutningsvis har jag med information som rör de forskningsetiska principerna.

4.1 Intervjuer

I min studie använder jag mig av den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer där jag formulerat fem övergripande teman med möjliga följdfrågor som bjuder in

respondenterna till diskussion. Kvalitativ metod förknippas ofta med småskaliga studier (Denscombe, 2018) och det är en av anledningarna till att jag har valt att använda mig av kvalitativ metod istället för kvantitativ. Denscombe (2018) menar att med hjälp av

kvalitativa metoder som till exempel intervjuer eller observationer, så kan forskaren komma åt informationen som efterfrågas. Utifrån mitt syfte och mina frågeställningar, så är det med denna metod jag kan komma åt pedagogernas egna tankar och deras förhållningssätt till saker och ting. För att få en så noggrann empiri som möjligt till studiens syften så anser jag att intervjuer är den mest lämpade metoden och förhoppningen är att intervjumaterialet ska kunna bidra till en ökad förståelse över hur fritidshemspedagoger ser på och använder sina utomhusmiljöer, samt till hur de ser på utomhuspedagogik som metod för lärande på fritidshem. Ahrne och Svensson (2015) skriver om användningen av intervjuer som metod där fördelen med intervjuer ses eftersom man kan anpassa frågorna och i vilken ordning man ställer dem. Vidare påpekar Ahrne och Svensson (2015) att intervjuer inte säger allt, men att rätt gjorda intervjuer kan ge viktiga insikter.

16

4.2 Urval

För att få tag i respondenter till studien så valde jag att kontakta olika skolor. Valet av skolor har varit strategisk utifrån studiens tidsram då jag valt att kontakta skolor där jag tidigare haft någon form av anknytning. Valet av respondenter har varit slumpmässigt eftersom alla som varit utbildade inom fritidshemmen på de utvalda skolorna fick delta. Först kontaktade jag rektorerna på skolorna och efter att ha fått deras godkännande att intervjua deras personal så skickade jag ett kortare mejl med information kring studien och en förfrågan om möjlighet till intervju till personalen. Respondenterna i studien blev tre utbildade fritidshemspedagoger på tre olika fritidshem i Skåne, varav två kommunala skolor och en fristående skola. Alla tre pedagoger har utbildningar mot fritidshem med behörighet till antingen idrott eller musik vid sidan om. De har alla tre jobbat minst 3 år i fritidshemsverksamhet.

Två av respondenterna är kända av mig sedan tidigare och ur ett intervju perspektiv så kan det finnas både för och nackdelar med det. Viktigt att poängtera är att det inte är några närstående relationer vi pratar om utan endast bekantskap.

4.3 Genomförande

Alla intervjuer har gjorts på respondenternas arbetsplatser och varat mellan 23 minuter och 46 minuter. Jag utgick ifrån en intervjuguide som jag själv skapat där jag använde mig av semistrukturerade frågor för att försöka få en så öppen diskussion som möjligt.

Anledningen till att jag valde att göra en intervjuguide med semistrukturerade frågor var eftersom jag var ute efter mina respondenters egna tolkningar och berättelser. För att lyckas med detta krävdes det att jag var en god lyssnare som kunde kontra med relevanta

17

4.4 Forskningsetiska principer

Som forskare förväntas det utifrån sin yrkesprofession och sina respondenter, att

uppgifterna man presenterar vilar på en vetenskaplig grund. Till grund för min studie ligger nämligen: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017).

Informationskravet innebär kortfattat att jag som forskare ska informera uppgiftslämnare

och undersökningsdeltagare om deras uppgift i studien, samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Vidare ska de även nämnas att deltagande är frivilligt och att de när som helst kan avbryta sin medverkan.

Samtyckeskravet innebär kortfattat att deltagarna ger sitt samtycke till att vara en del av

studien och även att de själva får bestämma över sin medverkan.

Konfidentialitetskravet innebär kortfattat att all insamlad information ska förvaras på ett

sätt som gör att obehöriga inte ska kunna komma åt det. Deltagarna ska förbli skyddade och det innefattar även tystnadsplikt för forskaren.

Nyttjandekravet innebär kortfattat att allt insamlat material endast får användas till studiens

syfte och ska därefter raderas.

Samtliga respondenter har delgetts information kring studiens genomförande i form av

informationskravet och om frivilligheten att delta eller avbryta när som helst i

samtyckeskravet. Anonymitet har garanterats i form av avkodning så att konfidentialiteten

säkerställts i form av konfidentialitetskravet. Utifrån nyttjandekravet så har jag meddelat att ljudinspelningar samt anteckningar från intervjuerna har bevarats fram tills jag erhöll ett godkänt examensarbete och sedan raderats.

18

5. Resultat och analys

I denna del kommer jag att presentera det insamlade materialet som jag har tolkat med hjälp av mitt teoretiska perspektiv; de didaktiska valen. Jag har valt att systematiskt tematisera informanternas empiri utifrån min egen tolkning i form av de didaktiska frågorna. Fetmarkerad text är mina frågor, svaren från respondenterna är anonymiserade.

I slutet av kapitlet finns en sammanfattning där resultaten kort presenteras i jämförelse med varandra och i relation till frågeställningarna.

5.1 Fritidshemmens utomhusmiljöer

Första temat i intervjun handlade om att fritidshemspedagogerna skulle beskriva sina utomhusmiljöer och förklara hur de ser på sina utomhusmiljöer utifrån ett lärande syfte.

5.2 Vad?

– Vad ser du när du tittar på utomhusmiljön utanför fritidshemmet?

Pedagog A: Eh, nu ska jag tänka på hur jag ser vår miljö va? För då har jag skrivit att jag

ser en behaglig och trevlig miljö och att den är mångsidig, i och med att vi har rätt mycket att välja mellan, alltså klätterställningar, fotbollsplan, konstgräs och skogen framförallt är en väldigt bra del som vi har. För där får ju barnen ju liksom ta del av att sätta fantasin i spel lite. Mycket lek händer ju i skogen.

Utifrån den didaktiska frågan Vad? så tycks Pedagog A mena att mångsidigheten är en av utemiljöns viktigaste egenskaper och att elevernas många olika valmöjligheter i utemiljön är positivt. Det verkar även rimligt att utifrån informantens svar påstå att lärandets Vad i de

didaktiska valen inte bör vara några problem att finna i utemiljön som finns utanför deras

19

Pedagog B: Nu sa du ju utomhus? Annars så tänker jag ju att allt som är utanför vår dörr,

så ser jag för utanför. Det är väl det som är fritids styrka, för det är väldigt sällan du har egna lokaler. Utan du lär dig att använda det som finns. Och, det är en frihet. Beroende på väder, så kan du spontant snabbt planera någonting. Gå iväg, göra, anpassa aktiviteterna efter det. Så ser jag på utomhusmiljön. Att vi kan använda dem områdena som finns och att vi är bra på att ta tillvara på dem, även dem som ligger en bit bort. Både den befintliga skolgården, men även parker, lekplatser.

Utifrån den didaktiska frågan Vad? så tycks Pedagog B prata om utemiljön som bidragande till en sorts frihetskänsla. Det verkar rimligt att påstå att pedagogen menar att allting

utanför de traditionella skolans ramar är där fritids tar vid och att det därför är en av fritids största styrkor. Pedagog B tycks även mena att erfarenhet är en viktig faktor i

användningen av utemiljön. Om det är så att erfarenheten spelar en stor roll så kan det förklara varför lärare varit osäkra i tidigare studier gällande användandet av utemiljöer.

Pedagog C: Jag skulle beskriva den som eh, första intrycket så är det att den känns lite

liten, sett till hur många barn vi är. Men när man sen sett barnen ute, så tycker jag inte det är några problem. Här är många ställen man kan sprida ut sig på, här är liksom,

multiarenan, lilla huset, scenen, där är många ställen där många barn kan samlas liksom. Och den kan se lite tom ut, tycker jag, i första intrycket när man började här. Och tänkte uh, här finns inte jättemycket att göra. Men sen nu när man varit här ett halvår, där är faktiskt rätt mycket att göra. Barnen har ju en annan syn på hur man använder gården och vi vuxna har en annan syn liksom. Dem har ju mer kreativitet att utnyttja den betydligt bättre än man själv hade kunnat komma på som vuxen liksom. Det hade varit kul med lite fler träd kanske, lite mer skydd mot sol eller regn när det skulle behövas.

Utifrån den didaktiska frågan Vad? så tycks Pedagog C precis som Pedagog A fokusera på utemiljöns mångsidighet och vikten av många valmöjligheter. Pedagog C nämner dock någonting annat intressant när hen säger: ”Barnen har ju en annan syn på hur man

använder gården och vi vuxna har en annan syn liksom”. Detta skulle kunna vara

problematiskt eftersom pedagogerna kanske inte tillfredsställer barnens behov i utemiljön. Men det kan även ses som en vinst eftersom pedagogerna kan ta hjälp av barnen och genom att ta del av deras perspektiv på hur utemiljön kan användas, så kan de bidra till barnens egna lärande och tänkande.

20

– Hur ser du på utomhusmiljön utifrån ett lärande syfte?

Pedagog A: Som idrottslärare ser jag ju motoriken. Alltså jättemycket. Motoriskt

perspektiv tänker jag ju på, till exempel klätterställningarna då.

Pedagog B: Men här ser jag att de är, den är väldigt optimal för detta. Om man pratar

avstånd, finns det väldigt mycket man kan och geometri olika former, här är gott om

växtlighet, olika träd, löv, alltså du kan täcka in mycket av undervisningen i den miljön som finns utan att du behöver gå speciellt långt.

Pedagog C: Ja men jag tänker ju det, att de inbjuder ju till andra saker liksom, andra

sinnen. Ehm. Att till exempel siffran 3, ja man ser ju det i en bok, men att se det framför sig, att känna de i handen, att aktivera fler sinnen. Att det är väl de man vill komma åt. Ja. Fastnar lite här.

Utifrån den didaktiska frågan Vad? så tycks alla informanter se flera lärandemoment i utomhusmiljön däribland motoriken som man ser i till exempel utmanande

klätterställningar och balansgång på olika föremål. Pedagog A nämner ett motoriskt perspektiv som framstående i utemiljöer och menar att hen som idrottslärare tänker på de men att andra pedagoger kanske inte ser det på samma sätt. Detta kan innebära att

utbildningen ”Grundlärare mot fritidshem med inriktning; idrott, bild eller musik” där man som Grundlärare på fritidshem även får med sig ett praktiskt estetiskt ämne och därmed ett annat perspektiv, kan ses som en utbildning med bra kombinationer.

Ett annat lärandemoment som nämns av Pedagog B & C där du aktiverar flera sinnen som också nämns är läran om geometri där du kan studera olika geometriska former i praktiken istället för teoretiskt.

21

5.3 Utomhusmiljön som plats för lärande

Det andra temat under intervjun handlade om varför utomhusmiljön kunde ses som en plats för lärande och om fritidshemspedagogerna använde sina utomhusmiljöer utifrån ett lärande syfte.

5.4 Varför?

– Varför kan utomhusmiljön ses som en plats för lärande?

Pedagog B: Ja men det är om du själv vill. Vill man se det som en lärandemiljö, alltså det

är helt och hållet vad ditt syfte som pedagog är, är syftet att du ska finna ett lärande, så behöver du fokusera på det och då finns det överallt. I den aktivitet som du har ute, sen kan den vara olika grader av styrd eller fri, men där finns alltid ett lärande, det är bara om du väljer att fokusera på det och det är väl de man måste göra annars blir det svårt att hitta de. – Så du menar att pedagoger måste veta varför de väljer att vara ute, för att kunna se lärande?

Pedagog B: Ja och om du har ett syfte att man ska lära sig någonting där utomhus, sen

oavsett vad de är, så måste du ha en tanke bakom det, för att just studera lärandet. Men säger du bara att de går ut, så är de ute, men då kan du heller inte se att du har något lärande eller peka på det. Men det beror helt och hållet på vad du har för aktivitet och vad du har för pedagogisk planering och vad du väljer att titta på. Sen behöver det inte alltid vara att du har en, alltså du bör ha en tanke, sen kanske det inte har med lärande och göra utan med hälsa istället. Jag tror det ligger på eget ansvar att undersöka det.

En möjlig tolkning av fritidshemspedagogernas egna tankar och reflektioner kring Varför? utomhusmiljön kan ses som en plats för lärande är att de indirekt pratar om de didaktiska

valen i form av den pedagogiska planeringen. Pedagogerna tycks mena att man som

pedagog måste ha en tanke; Varför man väljer en plats; Vad det är man vill lära sig; Hur man ska studera lärandet. Det verkar rimligt att påstå att alla miljöer kan ses som platser för lärande så länge du har förberett dig och valt vad du vill att eleverna ska lära sig. Både styrda och fria aktiviteter nämns som två möjliga användbara metoder för att skapa lärande i utemiljön men att det inte nödvändigtvis behöver innefatta någonting strukturerat: ”Men

22

planering och vad du väljer att titta på. Sen behöver det inte alltid vara att du har en, alltså du bör ha en tanke, sen kanske det inte har med lärande och göra utan med hälsa istället.”

En faktor som nämns för att kunna se ett lärande är att du som pedagog bör ha en tanke kring vilket lärande de är du vill studera, utan denna faktor så verkar det rimligt att påstå att lärandet förbises.

5.5 Hur?

– Använder ni er av utomhusmiljön utifrån ett lärande syfte?

Pedagog A: Då har jag skrivit att jag tycker vi borde använda det mer utifrån ett lärande

syfte, att vi inte tänker på det eller att vi gör det. Vi har inte direkt planen till att vi gör detta på grund av detta här.

Pedagog B: Ja, dock inte skolgården. Då är det mer närområdet som vi använder, för att

skapa god kännedom och hur man förflyttar sig rent praktiskt och hur de går till. Men inte på vår avdelning, använder vi inte utemiljön ur lärande syfte.

Pedagog C: På fritids? *Tystnad* Eh ja, det tycker jag väl. Man kanske inte utnyttjar det på

samma sätt, man kanske skulle vilja ha mer styrda aktiviteter för att kunna se de och känna de själv. Jag skulle absolut anse att vi använder de. Det är ju upp till oss också att aktivera dem, alla kanske inte är så självgående. Men man skulle behöva ha mer styrda aktiviteter utomhus, att få det på schemat liksom.

– Du känner att ni behöver bli bättre på att använda er av utomhusmiljön utifrån ett lärande syfte och kunna se varför ni gör det?

Pedagog A: Mm... Ja. Ja… Och kunna spinna vidare på barnens fantasilek och kanske göra

något större av det liksom. Det kan vara en sådan enkel grej att dem är helt inne i Pokemon kort, så gör man en grej av det liksom. Så blir det lärande syfte i det. Men det gör man ju väldigt sällan som sagt.

– Skulle du kunna säga varför ni inte använder skolgården?

Pedagog B: Nej det har väl dels med intresse och sen att vi har prioriterat andra

lärandeformer, är de. Och vi ser mer att dem, dem är så vana att det är vuxna med i alla deras aktiviteter. Som när dem är ute, så är dem ute själva, för dem får ta det ansvaret. Så där är en lärandeform i att ta de. Men det är inget aktivt studerande, utan mer att de får ta eget ansvar att vara ute.

23

Det verkar rimligt att utifrån frågan Hur? hävda att de olika fritidshemmen inte använder sina utemiljöer i ett lärande syfte, utan mer som en miljö där barnen fritt får välja vad de vill göra, men att pedagogerna tycker att de borde bli bättre på att använda utemiljöerna med fokus på olika lärande syften. Pedagogerna nämner styrda och fria aktiviteter och tycks värdesätta elevernas förmåga till att aktivera sig själv. Genom att klassa eleverna utifrån självgående och mindre självgående så ser man vilka som behöver aktiveras med styrda aktiviteter. Om vi har pedagoger som klassar elever utifrån deras personliga

värderingar gällande om en individ anses vara kapabel till att aktivera sig själv eller inte så kan vi ha ett problem på fritids. Problematiken kan bli att vi glömmer bort de andra

eleverna och endast fokuserar på de som vi tror behöver hjälp för att aktiveras. En annan problematik kan vara att vi istället för att motivera och ge rätt verktyg för att barnen

successivt ska kunna ta de där stegen till att bli den självgående demokratiska medborgaren som skolan och fritidshemmet har som mål, så leder vi barnen till att bli mindre

självständiga.

5.6 Sammanfattning

Frågeställning: Hur resonerar fritidshemspedagoger kring utomhusmiljöns

karaktär på fritidshemmet?

Utifrån den didaktiska frågan Vad? så verkar det rimligt att påstå att pedagogerna

värdesätter mångsidigheten som en av utemiljöns viktigaste egenskaper där fokus ligger på att eleverna ska erbjudas många olika möjligheter. Pedagogerna pratar även om

utomhusmiljön som bidragande till en sorts frihetskänsla och verkar mena att en av fritids största styrkor är det som sker utanför de traditionella skolans väggar. Informanterna nämner även begreppet erfarenhet som betydelsefull när det kommer till användningen av utomhusmiljöer och verkar mena att man som pedagog måste ha en bakomliggande tanke när man väljer att använda sig av utemiljön.

24

Pedagog C nämner ett annat intressant perspektiv och verkar mena att barnens perspektiv skiljer sig från vuxnas perspektiv gällande den didaktiska frågan Hur? man kan och ska använda sig av utomhusmiljöer. Ur ett kritiskt tänkande skulle detta kunna ses som problematiskt eftersom pedagogerna möjligtvis inte kan tillfredsställa barnens behov i användningen av utemiljöerna. Därför kan det vara avgörande att pedagogerna tar hjälp av barnen och visar intresse i deras perspektiv på hur utemiljön kan användas och det skulle även kunna ses som en vinst eftersom vi som pedagoger då uppfyller ett av de tyngre målen med fritidshemmet och bidrar till barnens egna lärande och tänkande mot att bli den

efterfrågade demokratiska medborgaren.

Slutligen så utifrån den didaktiska frågan Vad? så känns det rimligt att säga att alla informanter såg flera lärandemoment i utomhusmiljön, där motoriken ofta fick ett stort fokus. Pedagog A framför ett intressant perspektiv gällande hur olika pedagoger kan se på utemiljöer utifrån sin ämnesdidaktiska kunskap när hon menar att anledningen till att hon ser på utemiljön utifrån ett motoriskt perspektiv, är eftersom hon är utbildad idrottslärare. Detta skulle kunna innebära att utbildningen ”Grundlärare mot fritidshem med inriktning; idrott, bild eller musik” där man som Grundlärare på fritidshem även får med sig ett praktiskt estetiskt ämne och därmed ett annat perspektiv, kan ses som en utbildning med bra kombinationer för användande av fritidshemmens utemiljöer.

Frågeställning: Hur resonerar fritidshemspedagoger kring utomhusmiljöns

användning på fritidshemmet?

Utifrån den didaktiska frågan Varför? gällande om man ska använda sig av utomhusmiljön på fritidshemmet så kan en möjlig tolkning vara att pedagogerna indirekt pratar om de

didaktiska valen i form av den pedagogiska planeringen. Pedagogerna tycks mena att man

som pedagog måste ha en tanke; Varför man väljer en plats; Vad det är man vill lära sig;

25

Det verkar rimligt att utifrån den didaktiska frågan Hur? påstå att de olika fritidshemmen inte använder sina utemiljöer i ett lärande syfte och mer som en miljö där barnen fritt får välja vad de vill göra. Det pedagogerna dock verkar vara överens om är att de skulle alla vilja bli bättre på att använda sina utemiljöer med fokus på lärande syften. Utifrån frågan

Hur? så lyfter pedagogerna en intressant tanke gällande användandet av utomhusmiljön där

man beskriver styrda och fria aktiviteter som användbara metoder för att skapa lärande. Det kan uppfattas som att pedagogerna i sin yrkesroll klassar eleverna utifrån självgående och mindre självgående och genom det valet kan avgöra vilka som anses vara i behov av att aktiveras genom styrda aktiviteter. Ur ett kritiskt tänkande så skulle detta kunna vara problematiskt eftersom utgångspunkten ligger i pedagogens egna värderingar gällande om en individ är anses vara aktiv eller mindre aktiv. Vad är det som ger pedagogen rätt till att avgöra det? En annan problematik kan bli att vi glömmer bort de andra eleverna som anses vara för aktiva. Vidare så skulle detta även kunna vara problematiskt eftersom pedagogerna istället för att motivera och ge rätt verktyg för att barnen successivt ska kunna ta de där stegen till att bli den självgående demokratiska medborgaren som skolan och fritidshemmet har som mål, så leder vi barnen till att bli mindre självständiga.

26

6. Diskussion

I detta kapitel så kommer resultatet av studien att diskuteras och problematiseras i

jämförelse med tidigare forskning. Mina perspektiv och tankar utifrån resultaten gällande min framtida yrkesroll kommer även att presenteras och valet av metod och

tillvägagångssätt kommer utifrån ett kritiskt perspektiv att belysas. I slutet föreslår jag möjlig vidare forskning.

6.1 Utomhusmiljöns karaktär

Det verkar rimligt att påstå att både utifrån (Söderström et al. 2012) och min studie, att utemiljöer kan ha positiva effekter på barnens hälsa och välbefinnande och att motorik och rörelse ofta är någonting som förknippas med utemiljöns betydelse. Precis som (Brodin, 2011) menade, att när vi förflyttar lärandemiljön utomhus så skapar vi nya utmaningar och möjligheter för både eleverna och lärarna där det informella lärandet blir centralt, så har även jag uppfattat mina informanter liknande när de beskrivit utemiljöns viktigaste faktorer i egenskaper av mångsidighet och frihetskänsla. Det mest intressanta med fokus på

utomhusmiljöns karaktär måste jag ändå anse vara diskussionen gällande möjliga skillnader i barnens perspektiv kontra vuxnas perspektiv på hur synen på utemiljöerna kan vara. Om vi utgår från en kritisk tanke att vi som pedagoger går in med ett perspektiv och barnen går in med ett annat perspektiv, så skulle detta kunna leda till att vi inte lyckas tillfredsställa barnens behov i utemiljöerna. Däremot så skulle vi även kunna se det ur ett positivt

tänkande, att vi som pedagoger då uppfyller ett av de tyngre målen med fritidshemmet och bidrar till barnens egna lärande och tänkande mot att bli den efterfrågade demokratiska medborgaren ifall vi tar hjälp av barnens perspektiv, tankar och kreativitet i perspektivet på utemiljön.

27

6.2 Utomhusmiljöns användning

Szczepanski (2013) pratade om platsers betydelse och menade att hans respondenter framträdde som osäkra gällande frågan varför man använde sig av utemiljön. I min studie har jag tolkat det som att mina informanter haft förmågan till att kunna beskriva bra fördelar till varför utemiljön skulle kunna användas men att de trots dessa fördelar inte använder sig av utemiljön. I Palavan, Cicek & Atabay (2016) studie presenterades en rådande okunskap hos lärarna gällande utomhuspedagogik som metod för lärande men i min studie så tolkade jag det mer som ett bristande intresse hos fritidshemspedagogerna. Det verkar som att en anledning till att utemiljöerna oftast inte används ur ett lärande syfte kan bero på faktorer som okunskap och ett bristande intresse.

6.3 Framtida yrkesroll

Utifrån resultatet så verkar det rimligt att påstå att alla nyexaminerade Grundlärare mot fritidshem spelar en oerhört viktig roll i det kommande arbetet med att motivera dagens barn till att bli mer fysiskt aktiva och vilja röra på sig istället för att sitta framför en skärm i form av datorer, iPads eller mobiler. För att lyckas med detta ser jag personligen utemiljön som en fantastisk möjlighet där vi nyexaminerade med nya perspektiv och idéer möjligen kan förnya nuvarande pedagogers tankesätt. Min största förhoppning inför min framtida yrkesroll är att syftet för att använda utemiljön förändras från att kunna vara en plats som används för att det råder personalbrist till att vara en plats där syftet får en större innebörd och kan vara mer kreativt.

6.4 Metoddiskussion

Jag valde att använda mig av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Till min hjälp hade jag gjort en intervjuguide med ett antal olika teman och diskussionsfrågor med förhoppningen om att de skulle leda till öppna diskussioner med flytande följdfrågor.

28

Att jag istället skulle ha valt en kvantitativ metod känns orimligt med tanke på studiens omfång och tidsram. Empirins resultat är jag nöjd med men däremot så skulle jag ha kunnat formulera mina frågor på ett bättre sätt för att få mer empiri gällande mina frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten i studien hade till en början grunden i John Deweys

lärandeteori, men efter genomförda intervjuer och försök till att analysera empirin, så märktes det att det inte gick att analysera utifrån dess innebörd och begrepp och därför föll valet på de didaktiska valen istället som visade sig fungera bättre.

Gällande urvalet så fick jag tag i tre olika skolor som ville medverka, varav två kommunala och en privat vilket bidrog till en möjlig breddning av materialet. Det blev tre olika

utbildade fritidshemspedagoger och intervjuerna landade på någonstans mellan 23-53 minuter långa. Valet av informanter var slumpmässigt där jag först hade fått tillåtelse från rektorerna och sen skickat ut och frågat om någon ville vara med på studien. Jag har personligen varit på två av skolorna tidigare och har träffat på två av informanterna förut, vilket kan ha bidragit till en mer avslappnad miljö gällande intervjutillfället men även upphov till mindre trovärdig empiri. För att få mer perspektiv och tankar så skulle jag givetvis ha kunnat intervjua fler utbildade fritidshemspedagoger och likaså fler informanter utan någon form av personlig koppling till mig själv.

6.5 Förslag till fortsatt forskning

Första förslaget till fortsatt forskning hade varit att ta reda på hur barnen ser på sina utemiljöer och på utomhuspedagogik i form av lärande lektioner utomhus istället för inomhus. Det andra förslaget till fortsatt forskning är att få rektorernas perspektiv på utomhuspedagogik generellt men även som metod för lärande på sina fritidshem.

29

Referenser

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

Arfwedson, Gerd B. & Arfwedson, Gerhard (1991). Didaktik för lärare. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)

Brodin, Jane. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift, vol. 88 (nr 5). Tillgänglig på Internet: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:449059/FULLTEXT01.pdf

[2020-01-28]

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur

Fiskum, Tove Anita & Jacobsen, Karl. (2012). Individual Differences and Possible Effects from Outdoor Education: Long Time and Short Time Benefits. World Journal of

Education, vol. 2 (nr 4). Tillgänglig på Internet:

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1158934.pdf [2020-02-12]

Johansson, Inge (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. 1. uppl. Stockholm: Liber

Palavan, O., Cicek, V. and Atabay, M. (2016). Perspectives of Elementary School Teachers on Outdoor Education. Universal Journal of Educational Research, [online] 4(8), pp.1885-1893. Tillgänglig på Internet:

30

Szczepanski, Anders. (2008). Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. (Doktorsavhandling, Linköpings universitet, institutionen för beteendevetenskap och lärande, institutionen för kultur och kommunikation, estetiska avdelningen).

Szczepanski, Anders. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning [Elektronisk resurs] ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa. 9:1, 3–17

Tillgänglig på Internet: https://journals.uio.no/nordina/article/view/623/630 [2020-01-28]

Söderström, Boldemann, Sahlin, Mårtensson, Raustorp & Blennow (2012), The quality of the outdoor environment influences children’s health – a cross-sectional study of

preschools, Acta peadiatrica,

God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm:

Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://www.vr.se/analys/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2020-01-28]

31

Bilagor

Intervjuguide

• Utomhusmiljön runt fritidshemmet.

- Vad ser du när du tittar på utomhusmiljön utanför fritidshemmet?

- Vad finns det för fördelar med utomhusmiljön kontra inomhusmiljön på fritidshemmet? Finns det några nackdelar?

- Ser du några risker med utomhusmiljön utanför fritidshemmet? • Utomhusmiljöns anpassning.

- Tycker du att utomhusmiljön är anpassad efter fritidshemmets syften? - OM För lek? För lärande? På vilket sätt?

- Tycker du att den är bra/dåligt anpassad? - Hur skulle du vilja anpassa utomhusmiljön? • Användande av utomhusmiljön.

- När använder ni er av utomhusmiljön? - Varför använder ni er av utomhusmiljön?

- Hur använder ni er av utomhusmiljön? Konkreta exempel?

- Hur skulle du vilja använda dig av utomhusmiljön? Konkreta exempel? • Utomhusmiljön utifrån ett lärandesyfte.

- Hur ser du på utomhusmiljön utifrån ett lärandesyfte?

- Om och varför kan utomhusmiljön ses som en plats för lärande?

- Använder ni er av utomhusmiljön utifrån ett lärandesyfte? På vilket sätt?

- Hur skulle man kunna använda utomhusmiljön utifrån ett lärandesyfte? Konkreta exempel?

• Utomhuspedagogik.

- Vad tänker du på när jag säger utomhuspedagogik?

- Anser du utomhuspedagogik vara någonting som är aktuellt på ert fritidshem? - Kan utomhuspedagogik ses som en metod för lärande? På vilket sätt?

- Vilka fördelar/nackdelar ser du med utomhuspedagogik?

32

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION

2020-01-28

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Mitt namn är Max Falkman och jag är student på grundlärarutbildningen mot fritidshem med inriktning mot idrott i årskurs F-6. Jag är inne på sista terminen och kommer att ta min examen till sommaren. Jag har från Malmö universitet fått godkänt att genomföra studien.

Mitt examensarbete handlar om utomhuspedagogik och platsers betydelse för lärande. Min materialinsamling till examensarbetet består av semi-strukturerade intervjuer med

fritidshemspedagoger.

Som deltagare i studien deltar man i en intervju som är, cirka 1 timme lång. Detta innebär att ljudupptagning från intervjuerna kommer att samlas in för att senare transkriberas och analyseras. Inga personuppgifter kommer att samlas in.

Dokumentationen kommer att gå till på så sätt att jag använder mig av diktafon eller annan säker inspelningsutrustning. Användning av privata mobiltelefoner förkommer inte. Ljudinspelningen kommer att lagras på Malmö universitets egen databas fram tills att jag har erhållit ett godkänt examensarbete. De personer som kommer att ha tillgång till det insamlade materialet är jag, min handledare samt examinatorn.

Allt insamlat material, personuppgifter samt samtyckesblanketter kommer att förvaras oåtkomligt på Malmö universitet under arbetets gång med examensarbetet. Vid godkänt omdöme så raderas allting.

På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på grund nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

33

Mitt projekt utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i bl.a. följande avseenden: - Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som

tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

………

Studentens underskrift och namnförtydligande Kontaktuppgifter till student:

Max Falkman Telefon: 0736 46 46 46, E-post: falkman1993@gmail.com

Ansvarig handledare på Malmö universitet:

Hanna Sjögren Telefon: 040-665 80 49, E-post: hanna.sjogren@mau.se

……… Kursansvarig på Malmö universitet:

……… Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mau.se

34

Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinations-situationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i

utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i

dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

35

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att

- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. 1

Namn: ……….

Namnförtydligande: ………. Dagens datum: ……….

1_{De forskningsetiska principerna kan du läsa mer om i Vetenskapsrådets skrift Forskningsetiska principer inom} humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002), som du kan finna här: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf