Nå kunskap med pedagogiskt rollspel

Nå kunskap med pedagogiskt rollspel

En empirisk studie i omvårdnadsprogrammet för vuxna studerande

Reach knowledge trough pedagogically roll-playing

Uppsats

10 poäng

Azam Edalatjow

Pedagogiskt drama Examinator: Feiwel Kupferberg

51-60 poäng Höstterminen 2007 Handledare: Anneli Einarsson

Sammanfattning

Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn. Syftet med min uppsats har varit att förstå vuxna studerandes upplevelse av pedagogiskt rollspel, för att nå kunskap. I min litteraturgenomgång tar jag teorier om pedagogiskt drama och rollspel i relation till undervisning och kunskap. Uppsats bygger på deskriptiv kvalitativ/aktionsforskning. Min studie är baserad på två grupper med vuxna studerande inom omvårdnadsprogrammet. Den ena gruppen består av sex studerande, en man och fem kvinnor och den andra gruppen av sju studerande, två män och fem kvinnor. Gruppdiskussion med öppna frågor genomförs för att låta deltagarna beskriva/berätta sin utsaga utan att styras. Alla studerande skulle komplettera gruppdiskussionen med enskild inlämning av sin text om sina upplevelser. För att kunna göra djupanalys har jag använt mig av innehållsanalys. Resultatet från min studie visade att de studerande hade positiva upplevelser i fråga om pedagogiskt rollspel för att nå kunskap. De uppgav att de kunde ta till sig fakta kunskap och förstå den abstrakta texten. Dessutom upplevde de att deras tidigare erfarenhet, kunde användas på konkret sätt i högre grad än om de enbart skrivit prov eller haft muntlig redovisning. De ansåg vidare att rollspelet gav en inblick till deras framtida yrke.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING……….………...4

2. BAKGRUND……….………4

Presentation av verksamheten………….……….………..4

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING .……….……..5

4. LITTERATURGENOMGÅNG……….……….5

Pedagogiskt drama som undervisningsmetod………..……… ..5

Pedagogiskt rollspel – en del av pedagogiskt drama……….………….8

Teorier kring pedagogiskt rollspel………...……….10

5. METOD……….12

Forskningsmetodik – av deskriptiv kvalitativ och aktionskaraktär………...……...………….12

Undersökningsgrupp………..……….………..13

Genomförande av gruppdiskussion efter rollspel ...………..14

Analysarbetet av mina egna anteckningar under gruppdiskussion och studerandes skriftliga inlämning av sin upplevelse ………...………..14

Etiska övervägande………16

6. RESULTAT AV ANALYS………..17

Pedagogiskt rollspel i klassrummet……...………...…………17

Koppling mellan resultat och teorin .……….………..22

7. DISKUSSION………..……….24

Metoddiskussion………...………24

Resultatdiskussion……….……26

8. REFERENSLISTA………...………29

1. INLEDNING

Under tiden jag läste till vårdlärare, kom jag i kontakt med Pedagogiskt drama. Jag fick ett stort intresse för metoden, vilket gjorde att jag läste mycket på egen hand. Grunden för mitt examensarbete är att lärandet hos människan sker med hjälp av samspel, mellan olika sinnen och förnuft. Den sanna kunskapen kan inte enbart uppnås genom förnuftiga tankar, utan lärandet sker i ett sammanhang, där det ges möjligheter till integrering av känslor, tankar och handling. Inom vården möter personalen olika situationer, där det ständigt ställs krav på att personalen har förmåga att tillämpa sin faktakunskap och kan sätta sig in i patientens och de anhörigas situation. Det kräver mycket träning, när vårdpersonal vill komma ur sin vårdarroll och förstå patientens och de anhörigas roll, samt att skapa en relation som bygger på förståelse och därmed öka möjligheten till förtroende.

2. BAKGRUND

Presentation av verksamheten

Jag arbetar som vikarierande vårdlärare i flexibelt lärande inom Omvårdnadsprogrammet, en vuxenutbildning som drivs inom en kommunal regi. I flexibelt lärande behöver inte de studerande vara på skolan, utan de läser på egen hand med hjälp av studiehandling och handledning. De måste lämna in skriftliga uppgifter samt göra en till två muntliga redovisningar i varje kurs innan de ska examinerar kursen skriftligt som helhet. Under min dagliga verksamhet observerade jag, att ett stort antal studerande inte klarade den skriftliga examinationen. Detta har blivit ett problem där de studerande känt sig ledsna och sett examinationen som ett personligt misslyckande. Genom denna observation väcktes tankar hos mig att sätta igång med en annan metod som inte tillhörde den traditionella undervisningsmodellen. Jag ville prova att använda mig av rollspel, som skulle baseras på teorier av Dorothy Heathcote och Gavin Bolton.

3. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Syftet med min uppsats är, att ta reda på de vuxenstuderandes upplevelser av pedagogiskt drama i form av rollspel för att uppnå kunskap i kursen Medicinsk grundkurs.

Med utgångspunkt från syftet ställs följande fråga:

• Hur upplevdes pedagogiskt rollspel av de vuxenstuderande för att uppnå kunskap i kursen Medicinsk grundkurs?

4. LITTERATURGENOMGÅNG

Pedagogiskt drama som undervisningsmetod

Pedagogiskt drama består av två begrepp, pedagogik syftar till att pedagogen/lärare undervisar och handleder en individ till kunskap, drama syftar till handlingen, agerande och tillämpning av teoretisk kunskap. Sammansättningen av dessa två begrepp syftar till att det sker ett samspel mellan olika individer i en grupp med ett pedagogiskt ledarskap där fokus ligger på en helhetssyn, vilket innebär att ge möjlighet till studerande att integrera sina tankar, känslor och handlingar (Cramborn, Därth & Hol, 1991; Ekstrand & Janzon, 1997; Lepp, 1998; Sternudd, 2000).

Lepp (1998) betonar i sin avhandling att pedagogiskt drama sätter den studerande i centrum, vilket är motsatsen till att läraren ska vara i centrum och föra envägskommunikation. Lärare får då en roll där hon är en kunskapskälla och enbart förmedlar kunskap. Lepp (1998) menar att pedagogiskt drama är en metod för undervisning, där individens erfarenhet och upplevelse är grunden för att utveckla nya insikter och därmed få ökad förståelse av faktakunskap. Kunskap skaffas genom att tänka, känna och handla. Pedagogiskt drama har inte till syfte att fostra individen till att spela teater, utan det är en metod där individen tränar sig i att på ett kreativt sätt uttrycka sina tankar och känslor. Resultatet av detta blir ökat självförtroende och individen blir en självständigt tänkande person

(Cramborn, Därth & Hol, 1991; Ekstrand & Janzon, 1997; Lepp, 1998; Sternudd, 2000).

Pedagogiskt drama möjliggör, att individen får större färdighet att förstå sitt eget handlande och andra människors tankar, känslor och handlingar. Det kan ske genom att en grupp människor skapar en låtsad situation (fiktiv) ur en verklig situation eller fenomen, som till exempel bygger på att individerna prövar sig fram till en roll. Det som sker är att när individerna deltar på riktigt, då integreras tankar, känslor och handlande hos var och en som har deltagit i denna fiktiva situation som om det vore verkligt (a.a). Bolton (1979) betonar vikten av att vara utforskare av olika roller i olika sammanhang, för att kunna förstå verkligheten. Individen skaffar sig förståelse med hjälp av att hon/han tar på sig en roll där hon måste tänka, känna och inte minst reagera och agera mot andra rollfigurer. Individen som deltar, är medveten om att det är en låtsad situation med olika roller. Dessutom är personen medveten om, att hon/han måste gå djupt in i en särskild karaktär för att kunna möta och bli bemött av andra karaktärer, i den fiktiva situation som ändå är hämtad från verkligheten.

Bolton (1979) betonar att skillnaden mellan pedagogiskt drama och teater är just att fokus inte ligger på resultatet, utan på att individen ska stanna upp och reflektera över verkligheten, och fråga sig vad som händer? Varför det händer? Vem är jag? Vilka är de andra? Hur uppfattas verkligheten? Det hjälper att individen kan förstå, att en verklighet kan få olika speglingar då olika människor uppfattar verkligheten på sitt sätt. Därmed sker en utvecklingsprocess, där individen blir medveten om både sitt och andras beteende.

Lepp (1998) tar i sin avhandling upp att i vissa situationer krävs det att en sjuksköterska kan visa empati, vilket till exempel innebär att sjuksköterskan visar intresse, är närvarande och bekräftar patientens och de anhörigas upplevelser. För att en student ska lära sig det kommer läraren att ha en central roll, för att med hjälp av olika pedagogiska dramametoder erbjuda möjligheten till att de

studerande skall kunna plocka fram sina egna erfarenheter, upplevelser och tankar både från det fakta/teorier som står i litteraturen samt från verkligheten. Lepp (1998) anser att med hjälp av pedagogiskt drama kan den blivande sjuksköterskan träna sig för sitt framtida arbete. Enligt henne, är pedagogiskt drama ett verktyg för de studerande, ska kunna ta en aktiv roll i undervisningen. Läraren styr inte den studerandes tankar och står i centrum, utan läraren låter varje individ reflektera över sitt och andras agerande med hjälp av pedagogiskt dramametoder. Den ger möjligheter till lärande genom att göra och reflektera. Erberth (1993) påpekar att pedagogiskt drama är en undervisningsmetod, där individen genom upplevelse och bearbetning av sin upplevelse når kunskap (Cramborn, Därth & Hol, 1991).

Erberth (1993) liksom Way (1976) anser att med hjälp av pedagogiskt drama kan individen utvecklas som en helhet, vilket innebär att se sitt eget jag i förhållande till andra människor i ett sammanhang. Way (1976) ansåg att eleverna med hjälp av pedagogiskt drama kan få större möjlighet till en personlig utveckling. Han betonar att pedagogiskt drama är ett verktyg som hjälper pedagogen att skapa förutsättningar, till att eleverna når kunskap i ett djupt perspektiv där elevernas upplevelser står i centrum. Det uppmärksammas även i Läroplanen (1994) under underrubriken förståelse och medmänsklighet, att skolan har till uppgift att uppmärksamma och främja elevernas inlevelseförmåga, samt förmåga till sympati till andra människor.

Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. (Läroplanen, 1994, S.3).

Way (1976) ansåg att med hjälp av pedagogiskt drama blir kunskap inte en mekanisk inlärning, utan kunskap blir en process som kommer till användning i individens liv, där eleverna lär sig att leva. Bernt Gustavsson (2002) har samma syn på kunskap. Hans definition av kunskap, är att det kännetecknar människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv både individuellt och kollektivt. Gustavsson (2002) beskriver vidare begreppet kunskap på följande sätt, vilket

sammanfaller med både läroplanen och vad olika forskare skrivit om pedagogiskt drama.

Faktakunskap som information, regler och konventioner, utan åtskillnad mellan ytlig och djup kunskap eller mellan olika sätt att förstå samma fenomen.

Förståelsekunskap som i motsats till fakta sägs ha kvalitativ karaktär, att förstå är att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen.

Färdighetskunskap som att vi vet hur något ska göras och kan genomföra det.

Förtrogenhetskunskap som bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension i en kunskap som är förenad med sinnliga

upplevelser och som kommer till uttryck i bedömningar. ( Gustavsson, 2002, S.23 & 24).

Pedagogiskt rollspel – en del av pedagogiskt drama

Begreppet rollspel innebär att spegla en verklig händelse av det som pågår i människors liv, i förhållande till andra individer i ett sammanhang. Händelsen kan ha ägt rum både då, ske nu eller i framtiden. Syftet med rollspel är att en person som deltar, ska på ett medvetet sätt, både uppleva och reflektera över skeendet (Örnstedt & Sjöstedt, 1997; Nilsson & Waldemarson, 1998). Deltagarna i rollspel inom den pedagogiska världen, skall avbilda en verklig situation, där de skall gestalta en roll, utifrån sin uppfattning och upplevelse. Det är viktigt att avbildningen är lik verkligheten, för att uppnå ett pedagogiskt syfte. Rollerna kan förberedas med repliker och kläder, eller ske genom ren improvisation. Varje elev får leva sig in en roll som är relaterad till en bestämd situation, där varje individ skapar en karaktär efter sin egen förmåga. Att leva sig in i en roll med en särskild karaktär i en viss situation, är grunden för att kunna agera mot övriga deltagare (a.a). Rollspel är en pedagogisk metod där de studerande utvecklar sitt lärande, genom att integrera skapandet med alla sina sinnen, tankar och handlingar. Varje enskild studerande kan få en egen inlevelse och därmed öka sin förståelse. Rollspel kännetecknas av att eleverna gestaltar och handlar och inte bara har muntliga samtal. Rollspel är ett verktyg som eleverna på ett tryggt sätt kan träna och därmed hitta sig själv och sin förmåga. Individen kan komma till nya insikter

om sina egen färdigheter och svagheter kopplade till lärande (Wiechel, 1976; Bore´us, 1994; Fonseca, 1994). Rollspel inom pedagogik används i syfte för inlärning genom att gruppen ska diskutera värderingar, lösa konflikter, skaffa sig färdigheter för sitt kommande professionella yrke, få större förståelse för historiskt skeende. Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn. Dessutom ges möjlighet till de studerande att reflektera över sin självkänsla och självkännedom. Vidare att utveckla sin personlighet genom att på ett medvetande sätt reflektera över sina ställningstaganden och attityder. Vilket leder till en träning i sin förmåga till att arbeta i en grupp, vara lyhörd mot oliktänkande, visa respekt och ödmjukhet inför obekväma idéer och tankar (Wiechel, 1976; Bore´us, 1994; Fonseca, 1994; Örnstedt & Sjöstedt, 1997; Nilsson & Waldemarson, 1998).

Fokus i rollspelen kan variera i form av konflikt, kunskap, handling, kommunikation och attityd. Oavsett vilket fokus rollspelet har, är det inte spelet som ska utvärderas, bedömas och kritiseras. Rollspelen är endast för att de studerande ska kunna diskutera, reflektera och komma till nya insikter. Det är tre faser som består av inledning, spel och diskussionsfas. Under inledningsfasen får deltagarna sätta sig in i situationen och sina roller och föreställa sig tid, rum, plats och dialog med hjälp av sin fantasi. Det kommer sedan spelas upp och till sist diskuterar gruppen kring ämnet. Kriterier för rollspel i pedagogiskt syfte är att det inte är långt tidsmässigt, inte har något terapeutisk effekt där det ska göras djupa analyser av den enskilda individen och dennes upplevelse och handlingen. Individen är fri att ta på sig den roll den vill och gruppen är medveten om att rollspelen är i relation till pedagogiken (a.a).

Teorier kring pedagogiskt rollspel Inom pedagogiskt drama med inlärningssyftet är Dorothy Heathcote utan tvekan en av de viktigaste personligheter (Wagner, 1993). Hon har utvecklat metoder för att ska användas inom pedagogiken, för att eleverna ska få ökade förståelse och därmed tillämningen av kunskap. Hon har en bakgrund som skådespelare och började undervisa i ämnet drama på universitet i Newcastle. Hon betonar vikten av processen som är huvudpunkten i pedagogiskt rollspel, det är inte resultatet som är i centrum. I begreppet processen lägger hon vikten vid kreativt skapande. Hon beskriver situationer som förkommer i skolans läroböcker. Hon betonar att syftet med att låta eleverna uppleva situationen är att ge möjlighet till reflektion. Dessutom ökar förmågan till att analyserar en situation på ett objektiv sätt. Hon anser att kunskap inte kan nås om det ska inte ges möjlighet till upplevelse, objektivitet och reflektion (Heathcote, 1984; Wagner, 1993).

Heathcote baserar sin metod på att stegvis genomföra dramat/rollspelet. Dessa steg består av två faser, i första fasen låter hon eleverna tänka, genom att ge underlag till ämnet. Underlaget kan ha olika former som är beroende på tillämpningen, av själva ämnet. Formerna kan vara olika symboler, målning, film och bild. Underlaget gör att eleverna börjar diskutera och ställa frågor, för att snart gå till nästa fas där det ska spelas upp olika karaktärer. Heathcote kallar sin metod för ”lärare i roll”, med det menar hon att lärare ha en aktiv roll i spelet. Pedagogen ansvar är att avbryta spelet och ställa frågor som leder till reflektion hos varje elev, ta på sig en roll som går aktiv in i spelet och ställer frågor utifrån rollen som har också syftet med att möjliggöra reflektion hos varje elev och att pressa eleven till klä sina ord i en handling och därmed ska ske en utveckling i både handling och ord. Lärare i roll - en metod i klassrummet som syftar till att lärare hjälper elever genom att de får känna och tänka om det som de redan känner till och dessutom öka sin insikt och kunskap om ämnet. Heathcote har stark tror på drama i form av rollspel som pedagogiskt metod och hon har en vision och förhoppning om att alla pedagoger ska använda metoden i sina klassrum (Heathcote, 1984; Wagner, 1993).

Under tiden som Heatchcote var verksam som lärare på universitet, var Gavin Bolton student hos henne. Efter en kort tid blev han medhjälpare till Heatchcote. Han blev väldigt intresserad av rollspel som pedagogisk metod i skolans värld för undervisning. Han betonar också att rollspel är en undervisningsmetod där studerande inte bara tvingas tänka utan också hur man kan tänka och reflektera (Bolton, 1979;Wiechel, 1987). Bolton var kritiskt mot att vanliga lärare ska leda drama, vilket skiljer honom från Heathcote. Han betonade att det krävs grundläggande kunskap om teater för att kunna använda sig av rollspel i klassrummet. Bolton gick så lång att han hävdade att enbart människor som arbetar inom teater ska syssla med rollspels metoder i klassrummet. Hans huvudargumentation, ligger i att lärare utan kunskap i rollspel inte kan handskas med metoden, på ett professionellt och meningsfullsätt. Han menar vidare att det är en komplicerad pedagogiskt metod som kräver grundläggande kunskap om historien bakom metoden, utförande av metoden och inte minst kunskap i att det ska bli en pedagogisk metod med kunskapsorienterat fokus. Pedagogen sätter igång en process där det finns en klar inledning med hjälp av olika hjälpmedel till exempel låta studerande titta på bild, gå på studiebesökt och läsa en bok. Inledningsfasen är lång och pedagogen ska låta gruppen sätta sig i en situation. Därefter kommer nästa fas som innebär improvisation till att spela upp de olika roller och rum och tid som är aktuellt i ämnet. Det som skiljer också Bolton från Heathcotes är att lärare behöver inte alls vara med i spelet utan det är gruppen som ska vara aktiva (Bolton, 1979; Wiechel, 1987).

Bolton hävdade också, att rollspel alltid är kopplad till kunskap. Han beskriver kunskap som en förmåga till förståelse, upplevelse, tänkandet, känslomässigt agerande och reflektion. Han menar att nyckeln till kunskap, är att låta individen uppleva situationen för att kunna förstå sammanhang i ett helhetsperspektiv. Där inte mekanisk kunskap är fokus, utan där en process pågår. Boltons utgångspunkt är, att lärare aldrig ensam kan vara kunskapsgivare. En pedagog måste se till att det finns olika metoder i undervisningen där fokus är användbarhet av tidigare erfarenheter, reflektion över nya upplevelser och ökade insikt om sociala

sammanhang. Bolton betonar att rollspel möjliggör för studeranden att inte enbart förstå kunskapen utan även lära sig samarbetet i sociala sammanhang (a.a).

5. METOD

Forskningsmetodik – av deskriptiv kvalitativ och aktionskaraktär

I kvalitativa studier vill forskare studera hur människor upplever sin värld. Forskningen präglas av att förstå omvärlden utifrån den enskilda individens perspektiv. Den kvalitativa metoden vilar på deskriptiva data i form av individens eget skrivande (dagbok) eller talade ord (intervjuer i form av samtal/dialog enskild eller i grupp) som kan kompletteras med forskarens observationer. Utifrån dessa data kan forskare utveckla sin insikt och förståelse om undersöknings objekt. Den insamlade informationen analyseras under tiden som studien pågår, tills det uppnås en så kallade mättnad. Det innebär till exempel när intervjuade individer säger samma saker och det inte kommer fram något nytt, som är av betydelse för studien. Därför kan, i kvalitativa studier, forskningens inriktning ändras efter hand, då forskare inte kan bestämma över processen. Forskare ska vara objektiv mot det som uppenbara sig. Det innebär i sin tur, att forskare måste klargöra för sig själv, sin förförståelse mot företeelsen ifråga. Det är grunden för att vidare kunna tolka, det som kommer fram i deltagarnas livsvärld (Bell, 1995; Polit & Hungler, 1997; Dahlberg, 1997; Hartman, 1998).

Medvetandegörandet är en viktig faktor i kvalitativa undersökningar. Forskare ska ställa frågor till sig själv och tydliggöra sina egna uppfattningar, åsikter, vetenskap och förutfattade meningar för att kunna bearbeta med de deskriptiva data. Enskild eller grupp intervju är användbar i kvalitativa studier, där deltagarna kan få möjlighet att beskriva, analysera och belysa ett specifikt fenomen/företeelser med sina egna ord. Intervjuer i kvalitativa undersökningar bygger på öppna frågor och är inte strukturerade och standardiserade, förutbestämda frågor. Intervjuer med öppna frågor har till syfte, att bli som

dialog/samtal för att låta deltagaren/deltagarna beskriva/berätta sin utsaga utan att styras (Bell, 1995; Polit & Hungler 1997; Dahlberg, 1997; Hartman, 1998).

Min studie har aktionskaraktär då den inte hade kommit till stånd, om jag inte tagit initiativ till den. I aktionsforskning sker både handlingen och forskningen samtidigt. Forskare som är verksam i en organisation ser behovet av att utvärdera ett problem i sitt dagliga arbete. Det är studier som har ett klart syfte, att bearbeta ett konkret problem, som existerar i en här- och nu situation. Det används inom skolans område, då läraren har också forskarens roll. Forskare kan använda sig av olika metoder för insamling av data till exempel narrativa/beskrivande metoder med hjälp av enskild intervju, gruppdiskussion/samtal, dagbok och fallstudier. Man kan även använda enkäter för datainsamling (Bell, 1995; Rönnerman, 2004; Lorentz, 2004).

I min studie har jag en aktiv roll för att lösa problemet med studenternas lärande. Jag undersöker nya metoder för studerande som anses ha svårt med att examinerar skriftliga prov. Jag har som ansvarig lärare använt ett nytt arbetssätt i form av muntlig examination med hjälp av rollspel som pedagogiskt metod. Jag presenterar noggrann alla steg som ingår i min aktionsforskning med hjälp av pedagogiskt rollspel (Bilaga1) för att lämna ett underlag till läsare för att kunna bedöma trovärdigheten i min metod och resultatet av studien.

Undersökningsgrupp

Jag informerade mina studenter om möjligheten till muntlig examination, för de studerande som misslyckade med provet under temat psykisk ohälsa, i första delen av den skriftliga examinationen. De fick tänka igenom saken och därefter anmäla sig till mig. Vid introduktion av kursen Medicinsk grundkurs informerade jag nya studerande om möjligheten till muntliga examination, i stället för skriftligt prov. Dessutom betonades att muntliga examinationer är en god tillämpning av kunskap. I studier med kvalitativ karaktär är det inte antal deltagare som mäts, utan det är de intervjuade personernas potentiella förmåga att beskriva hur de

upplever världen relaterad till ett specifikt fenomen. Min studie är baserad på två grupper med vuxna studerande inom omvårdnadsprogrammet. Den ena gruppen består av sex studerande, en man och fem kvinnor och den andra gruppen av sju studerande, två män och fem kvinnor. Deras ålder varierar mellan 23 -55 år. Samtliga deltog frivilligt i studien. Deras utbildningsmässiga bakgrund är olika, några innehar en gymnasial utbildning och andra är utan. Samtliga har yrkeserfarenhet inom vården. Den yrkesmässiga spridningen i gruppen ligger från några månader upp till tjugo år.

Genomförande av gruppdiskussion efter rollspel

Gruppdiskussionerna gav mig möjlighet att närma mig deltagarnas upplevelser om de specifika fenomen som i det här fallet är rollspel i syftet att nå kunskap. Alla studerande som kom till den muntliga redovisningen under temat psykiskt ohälsa fick information om studiens syfte och tillvägagångssättet redovisades noggrant. Gruppintervjun skedde i klassrummet, där de studerande kände sig trygga. Dessutom det var viktigt att inte bli störd, vilket var möjligt då klassrum var bokat. Gruppdiskussionen tog ca 40 minuter. Jag skrev ner det sagda samtidigt som diskussionen i gruppen pågick. Alla studerande skulle komplettera gruppdiskussionen med enskild inlämning av sin text om sina upplevelser. Anledningen till att lämna skriftligt individuella upplevelse var ett sätt för mig att komma närmare var och ens inre tankar/känslor/upplevelse. Kravet var att det skulle lämnas helst samma dag eller dagen efter via E-post. Den skriftliga dokumentationen skulle läggas i mitt fack i skolan eller skickas med vanlig post. Samtliga skickade via E-post.

Analysarbetet av mina egna anteckningar under gruppdiskussion och studerandes skriftliga inlämning av sin upplevelse

Jag förde noggranna anteckningar av mina observationer och gruppdiskussionen under hela processen. Det första steget innan mitt analysarbete, var att klargöra min förförståelse, relaterad till innehållet i det sagda eller i den nerskrivna texten. Förförståelse innebär att forskaren har kännedom om det som kommer fram i

studenternas texter, utan att förstå olika begrepp i det sagda/skrivna som deltagarna använder är det omöjligt att analysera materialet (Dahlberg, 1997). Jag uppfyller kravet, då jag har sjuksköterska bakgrund men också yrkeserfarenhet inom psykvård. Jag har också teoretisk kunskap om rollspel som pedagogiskt metod. Jag har en dessutom personlig erfarenhet att delta i rollspel i olika former så som ”lärare i roll” eller ”forumspel” från min utbildning till drama lärare. Jag har också använd mig av rollspel i form av ”forumspel” i min fem poängs uppsats. Dessa faktorer gör att jag anser mig förstå innebörden och begreppen som kommer fram i deltagarnas utsagor. Enligt Dahlberg (1997) är inte alltid forskarens förförståelse en tillgång utan det kan också vara ett hinder, vid tolkning av texten i analysarbetet. Forskarens egen förförståelse kan skapa vissa förutfattade meningar eller till och med förväntningar, vilket kan skada objektiviteten. Jag är väl medveten om detta. Min förutfattade mening är att pedagogiskt drama i form av rollspel är en lämpligt och bra metod. Min individuella positiva inställning är även präglad av all litteratur jag har läst, min utbildning, mina kursledare och inte minst min tidigare fem poängs examensarbete, där deltagarna hade en positiv upplevelse. Dahlberg (1997) betonar att forskare skall vara medveten om samspelet mellan förförståelse och risken för att inte uppnå objektiven analys, därför hon använder sig av begreppet bracketing, vilket innebär att forskare sträva efter att sätta inom parantes sin egen förutfattade meningar och förväntningar. Jag är väl medveten om svårigheter i denna fråga därför jag valde lämna nerskrivna resultatet av mitt analysarbete till deltagarna för att få bekräfta om de känner igen sig.

Jag läste igenom mina egna anteckningar många gånger av och deltagarnas inlämnade texter av sina upplevelser, i sin helhet. Denna fas beskrivs av Dahlberg (1997) som förståelse av helheten. Jag ville först bli bekant med texten, för att öka min förståelse av helheten. Den andra fasen är noggrann analys genom att dela upp meningar och försöka hitta mönster i det sagda och i det som ligger dolt. För att kunna göra djupanalys har jag använt mig av innehållsanalys, där forskare går systematiskt fram i sin analys (Burnard, 1995). Jag anser att det faller sig naturligt

för min data, att använda sig av innehållsanalys, med tanke på att jag inte söker efter utveckla och stödja teorier. Mitt mål är att analysera texten på ett objektiv sätt och tydliggöra de studerandes upplevelser av pedagogiskt rollspel. Innehållsanalys är en metod som används för att analysera en skrivande text. Innehållsanalys bygger på en stegvis process, fyra steg. Första steget är öppen kodning som innebär att dela upp texten till korta meningar. Andra steget är att finna de olika begrepp ur den öppna kodningen, som växer fram till underkategorier. Tredje steget är att sammanföra underkategorier till kategorierna. Sista steget är att föra samman kategorierna till huvudkategorier (Burnard, 1995). Detta presenteras i resultat av analysen i min studie.

Etiska övervägande

Studien är gjord på min arbetsplats, i relation till studerande som är i beroende ställning till mig, då det är jag som är examinator och sätter betyg. Att det är på min egen arbetsplats är en förutsättning för just min studie. Det är inte möjligt att utföra en studie på en annan arbetsplats och hos andra studerande. Jag har ett mål, att inte dra förhastade slutsatser och redovisa något i resultat, som bygger på min egen uppfattning och förutfattade meningar. För att minska risken på detta etiska problem, valde jag att lämna den nerskriva resultatet till alla deltagare i studien, för att få bekräftelse på om de kan känna igen sig i texten. För att komma åt problemet med att sätta betyg, var jag noggrann att göra studerande delaktiga i denna process, genom att tillsammans läsa upp målen med kursen och kravet på olika betyg kriterier. Det gjorde att de var införstådda med målen och kunde redan bestämma sig vilken nivå av betyg de strävade efter. En annan åtgärd som jag gjorde, var att betona frivilligheten att delta i rollspelen. Dessutom är varje steg i denna studie baserat på att diskutera med studenterna och komma överens om genomförandet. De fick muntligt information om mitt syfte och arbetsmetoder inför datainsamlingen. De var delaktiga i arbetsmetoder och valde det som de kände sig trygga med. Det insamlade data har jag behandlat konfidentiellt och resultatet redovisas utan att avslöja deltagarnas identitet och skolans plats. Utifrån

autonomiprincipen och rätten till integritet bedömer jag att jag uppfyller grundläggande etiska principer (Alver & Yen; 1998).

6. RESULTAT AV ANALYS

Huvudkategorin har jag valt att kalla; Pedagogiskt rollspel i klassrummet. Kategorierna jag har kallat; Upplevelse av förarbetet inför pedagogiskt rollspel och Upplevelse av nå kunskap med pedagogiskt rollspel. Underkategorier är

kursiverade i texten. Jag redovisar citat från studerandes utsagor för att öka

trovärdigheten i resultat av analysen.

Pedagogiskt rollspel i klassrummet

Upplevelse av förarbetet inför pedagogiskt rollspel

För de flesta studerande är det mycket bättre att uppleva rollspel i undervisningen än att stå mitt i klassrummet och redovisa det som de har läst. Men då måste arbetssättet bygga på frivillighet från enskilde studerande och att både lärare och övriga i gruppen ska komma till gemensamma beslut.

Citat; Det förutsätter att vi önskar och vill medverka i rollspelet, då har vi bästa möjliga motiven till att göra något tillsammans och känna oss respekterad.

Citat; Har jag inte viljan så spelar ingen roll hur mycket du som lärare än försöker eller andra i gruppen för att övertyga mig att det blir rolig, jag ser inte någon rolighet när jag tvingas i något som jag inte vill. Men när jag fick chansen att välja så blev jag själv nyfiken på att ge en chans till att redovisa mina kunskaper med rollspel.

Gruppdeltagarnas och lärarens förhållningssätt upplevdes ha en stor betydelse för om de studerande fått en känsla av att bli sedd, bekräftad eller förstådd. De studerande beskriver vidare att förutsättningen för att ge möjlighet till rollspel är att det finns en tydlig relation av Du och Jag form. De tar vidare betydelse av kommunikation med varandra. Kommunikation ansågs av alla vara grunden för

mänskliga relationer. Kommunikation av både verbalt och icke-verbalt slag upplevdes som nyckel för att bygga upp en bra tillit.

Citat; Det var viktigt att vi fick välja, jag är väldigt rädd för alla sorts prov, men jag fick med en gång att jag räknas med, att du som lärare frågar hela tiden vad vill vi? Och om vi godkänner arbetssätt gör det att jag litar på dig som lärare.

Citat; Jag kände mig som en person då alla pratade med mig genom att fråga vad det är jag vill, de andra kände sig mer trygga än jag, men de tog hand om mig på mycket bra sätt, ingen pratade nedlåtande mot mig.

Rollspel kändes också ge en bra mjölighet till grupparbetet. Positiv stämning i gruppen upplevdes ge resultat att de litade på varandra och vågade gestalta och ta på sig en roll och improvisera mot varandra. Positiv stämning beskrevs även som att alla hade väldigt roligt och skrattade mycket fast ämnet är mycket allvarlig och egentligen gav en känsla av deppighet när man läste om det. Skratt upplevdes att vara en viktig faktor för att få lust till att lära sig ny kunskap.

Citat; Jag har skrattat mycket idag, när jag läste boken så blev jag bara ledsen och tyckte väldigt synd om de människor som drabbas av dessa psykiska sjukdomar, men inför vårt rollspel har vi haft väldigt rolig, vem ska vara vad?? Det kommer jag aldrig att glömma hur vi beskrev för varandra och berättade hur vi ska redovisa det, de kunskaperna kommer jag ha med mig.

Citat; Vi går inte i en klass men idag fick helt plötslig en känsla av att vi kom nära varandra, alla vill göra sitt bästa för gruppen, jag har fått idag inte enbart redovisa muntligt utan idag fick jag nya kontakt och vi lovade att kontakta varandra. Vi litade på varandra och lovade att vi ska lyssna och agera efter dem som har erfarenhet, kunskap och känner efter, det gick hur bra som helst mycket bättre än att jag trodde. Det är mycket bättre än att skriva prov eller enbart redovisa muntligt.

Citat; Jag har inte alls bra erfarenhet av grupparbete, det var det värsta som jag upplevde under skolgången. Det var bara driva tiden, inget hade lust till att kämpa och ta ansvar för att lösa problemet, vi skrev fort svaret till uppgiften och lämnade till läraren. Det är just en anledning att jag vill läsa på egen hand och inte vara i

skolan och göra massa grupparbete. Idag har jag ändrat min uppfattning om grupparbetet, det har varit verkligen roligt och jag märkte inte hur tiden gick, jag lärde mig mycket av andra och jag hjälpte andra, vi vill alla göra vårt bästa i den muntliga redovisningen.

Upplevelse av nå kunskap med pedagogiskt rollspel

Deltagarna ansåg att med hjälp av rollspel tränades deras förmåga till att förstå den fakta kunskap som finns kring sjukdomen psykisk ohälsa. Rollspel gav möjlighet till att träna sig i känslor. Känslor som att man inte vill vara i en grupp och att man känner sig hotat av andra människor. För att kunna som blivande vårdpersonal förstå hur en person kan rädsla för att vara i en grupp och därmed inte lita på någon, är rollspel till mycket hjälp upplevde alla. Rollspel upplevdes ge en möjlighet till att tydliggöra sina fakta kunskaper med hjälp av att synliggöra en vårdsituation och därigenom tillämpa det som de har förstått. Samtliga ansågs att de behövde träningen för just förståelse av alla aktörernas roller för att förstå människosynen som har ändrats under de senare åren inom vården. Människosynen upplevdes som väldigt svår före rollspelen. Människosynen är inget man lär sig utantill, utan den måste diskuteras och med små steg upplevas så som på filmen och därefter diskuteras i grupp. För att sedan använda sig av sin fantasi och spela upp olika handlingar relaterat till olika människosyner. Detta upplevdes mycket positiv av de studerande. Då de spelade upp en vårdsituation ansåg de också att de kunde relatera till sin egen människosyn och reflektera över sin egen uppfattning. De tyckte att när de gick i den världen där allt är hotande, som psykiska patienter upplever sin värld, ansåg de studerande att det var en lärorik upplevelse då det ända som var möjligt var att hitta och skapa en egen värld. De studerande uppskattade förearbetet inför rollspel då de kunde se och få en känsla av hur det kan vara att vara psykiskt sjuk, vilket bidrog till att lättare spela upp en vårdsituation där målen med kursen kunde synliggöras. Omvårdnad och bemötande kunde bearbetas genom rollspel och hur det är att samtala med en patient och dennes anhöriga. En viktig upplevelse då både patienter och anhöriga många gånger upplever maktlöshet inför sjukvårdpersonalen. De känner sig som

de inte blir bemöt med respekt och att deras integritet många gånger kränkts. Vilket i sin tur leder till att patienten går ännu mer i sin egen värld och anhöriga känner sig ledsna och tar därmed omedvetet på sig skulden. De studerande berättade att rollspel var bra sätt för att träna sig inför vårdsituationen som kommer att vara aktuellt i den verkliga verksamheten. Samtliga tog upp realiteten med att spela en del av en verklighet inom det kommande yrket, var ett sätt att förstår sig på patienters och anhörigas situation. Rollspel gör att vi kan träna oss i att vara olika aktörer i en vårdsituation. När de studerande spelade olika karaktärer i sitt rollspel var det viktig för dem att de upplevde en så stor trygghet som möjligt i sin roll. De studerande upplevde att deras trygghet var beroende på de övrigas känsla av trygghet. Om de övriga kände sig trygga i sin roll som de har tagit på sig, upplevs således den enskilde också nå en individuell trygghet.

Citat; Jag läste många gånger alla dessa olika symtom, men inte förstår riktig vad är skillnad mellan till ex nedstämdhet och autism, mellan sjukliga fantasier så som att höra röster och ser saker som finns inte och frisk fantasi, som vi gjorde nu idag för vårt rollspel. Det kommer jag inte att glömma efter vårt rollspel.

Citat; Jag läste många gånger fram och tillbaka alla dessa människosyner, men jag förstår inte mycket, det var massa ord för mig. Men efter att vi såg filmen så fattade jag med en gång vilka är skillnaden mellan till ex naturvetenskapliga och humanismen, och hur det har lett till ÄDEL-refom. Det var en aha upplevelse för mig att spela upp också, då kändes verkligt.

Citat; I litteratur står masa ord som är väldigt svårt att förstå, det blir inte lättare om man har inte alls erfarenhet, om jag inte förstår hur en patient känner eller anhöriga så kan jag inte heller vara säkert på det som jag gör, det var väldigt kort tid idag men det har ändå gett mig en bild på hur svårt är att möta och samtal med patient och anhöriga, vilket jag kommer att tänka på och vara väldigt noggrann på vad jag ser och hur jag gör mitt arbete.

Citat; Jag fattade inte så mycket om att psykiska patienter lever i sin värld, att de misstänker till ex att nära anhöriga ska förgifta dem, men efter film och efter diskussion i gruppen för att göra vår muntliga redovisning förstår jag mycket mer hur den värld som finns inte känns verklig för patienten.

Citat; Vi såg till att alla har en roll och alla ska ha det bra för att det är ju syftet med det hela, mår de andra bra och det fungerar den roll eller karaktär de har tagit på sig, tror jag att allt annat kommer av sig.

Citat; Jag vill så gärna bli psykolog då jag har erfarenhet av det, ett tag gick jag hos en psykolog och det var viktig för mig ta den rollen på mig och alla accepterade och sen var det bara tänka på henne och gå i den rollen.

Citat; Jag tycker inte om prata i en grupp och jag känner inte för heller spela och reagera, men vi kom på att jag kan vara patient som är autism, det var mycket bra, alltså jag var för mig själv och det kändes bra.

Samtliga betonade att under förebreddelsen inför rollspel fick deras tidigare

erfarenheter komma fram och inte minst deras tankar och fördomar. Att dela med

sig sina praktiska och privata erfarenheter om ämnet psykiska sjukdomar ansågs var väldigt viktig att kunna förstå och granska sig själv. Det i sin tur upplevdes vara mycket positivt och det underlättade att utföra den muntlig examination med hjälp av rollspel.

Citat; Jag lär mig genom att diskutera och ta del av andras kunskap och erfarenheter, jag kommer ihåg allt som sades i filmen, allt vi diskuterade i gruppen för att kunna utföra vår examination med hjälp av rollspel.

Dessutom kom reflektionen över att kunskap kan skaffas på olika sätt samt att de studerande har fått perspektiv över sin egen förmåga till att lära sig av det som upplevdes, var svårt. Perspektiven över att kunskap kan få liv då de studerande är i grupp och hjälper varandra. Perspektiv över att de har ansvar över att tänka aktivt och analysera sina fakta kunskaper samt sin förståelse för att utföra rollspel. Alla medger att de reflekterade på ett medvetet sätt över sina fakta kunskaper, sina erfarenheter och sina åsikter. På detta sätt kunde de lättare förstå målen med kursen och relaterad det till betygkriterierna. Insikten på att de kunde vara

delaktig i sin inlärningsprocess och ha inflyttande över sitt betyg, beskrevs som

uppfattat det som stod i litteraturen. De togs positivt då de kunde känna igen sig att inte vara ensam om att de har svårt att förstå det abstrakta.

Citat; Jag trodde innan att alla som hade psykiska sjukdomar var dumma i huvudet. Sedan läser man hela tiden i tidningen och ser på TV att en psykisk sjuk person har dödat ett barn eller liknande, jag trodde verkligen att de är dumma eller farliga, men efter det att vi tittade på filmen så fick jag helt annan syn, dessutom en kurskamrat i gruppen berättade om en nära anhörig till henne som är sjuk, en annan kurskamrat berättade om sina erfarenheter då han hade jobbat en del inom psyke, jag fick ny syn på människor med psykiska sjukdomar och att alla av dem inte är farliga, det var inget problem att spela upp en vårdsituation där jag skulle vara patient.

Citat; Jag har gått skolan och det är inte så länge sedan jag har tagit min student. Jag har aldrig tänkt på målen i en kurs eller betygkriterier. Jag svarade bara den frågan som lärare ställde. Man fick G + och VG-, vad det betyder fattade jag aldrig, lärare berättade sedan alltid att du inte har utvecklat ditt svar, till slut gav jag upp och tänkte att ja, det är enbart lärare som fattar detta och sätter betyg, jag börjar nu tänka på vad står i målen och vad krävs av mig om jag vill ha G eller VG eller MVG.

Koppling mellan resultat och teorin

Jag har valt att använda mig av Heathcotes och Boltons teori om vad som är kunskap och hur den uppnås med hjälp av pedagogiska metoder i form av rollspel(Heathcote, 1984; Bolton, 1979; Wiechel, 1987; Wagner, 1993).

Bland deras grundstenar i teorin står, att studerande ska utveckla sin förståelse av fakta kunskap. Det framträder tydligt i de studerandes utsagor i min undersökning att de upplever att de förstår de olika symtomen, människosyn och allt som räknas som ren fakta kring psykisk ohälsa på ett mycket djupare sätt. Dessutom betonas i teorin att lärandet sker med hjälp av en process och i samspel med andra människor. Det upplevdes väldigt positivt av samtliga studerande, att de fick arbeta i grupp och fick gå systematiskt fram tills de skulle redovisa sin muntliga

examination med hjälp av rollspel. I teorin tas upp, att det inte räcker att studerande enbart kan redogöra för fakta kunskap, utan det är mycket väsentligt att förstå innebörden, för att sedan kunna ha användning av detta i sitt yrke.

Studenterna ansåg att rollspel hjälpte dem att skaffa sig färdighet, för sitt kommande arbetet som vårdpersonal. Både Heathcote och Bolton ser på kunskap som att studerande måste reflektera över, det som finns i närmiljön och det som kan skapas med hjälp av fantasi. Samtliga av de studerande gav klart uttryckt för att de reflekterade över sin personliga syn, över det som tas upp av andra kurskamrater, över målen och betygskriterier. Dessutom ansåg de studerande att med hjälp av fantasin kunde de reflektera över hur de ska ha skapat en verklig vårdsituation, där de kunde tillämpa sin förståelse av fakta kunskap.

Enligt Heathcote och Bolton, ger pedagogiskt rollspel utrymme för att både lärare och de studerande kan reflektera över och kritiskt granska de uppställda kursmålen. I deras teori betonas att studerande skall träna sin förmåga till observation, tolka och värdera konsekvenserna av sitt lärande. I mitt resultat av analysen kommer det tydligt fram att de studerande är väldigt nöjda över att blir bemöt där de befinner sig och att lärare har en tillåtande attityd. Utgångspunkten för kunskap och livslång lärande, menar Heathcote och Bolton, är att hitta fram till den punkt där den studerande befinner sig och börja där. De menar att de traditionella undervisningsformerna som består av redovisning av kunskapsreproduktion är ensidiga och tillåter inte utveckling av hela individen. Det kommer tydligt fram också i min undersökning att de studerande upplever att de ha fått nya insikter om sin egen drivkraft till att uppnå målen med kursen. Dessutom att samtliga studerande ser andra kurskamrater som en inspirationskälla som de kan utbyta livs - och yrkeserfarenheter med, vilket är väldigt uppskattat. Om kunskap ska vara ett livs livslånga lärande måste lärare – studerande samarbeta på en nivå där det finns en Jag – Du relation samt samspel och en integrering av olika slags studerande, enligt Heathcote och Bolton. Där läraren har ett ansvar för alla studerandes lärande. I min undersökning upplever studerande

följande; de som känner sig tvungna att gå i skolan för att kunna få ekonomiskt stöd i form av bidrag eller lån, de som känner sig i ett beroende läge för att kunna behålla sin fasta anställning och den sista gruppen är de som har eget intresse och lust till att söka sig vidare till högra utbildningar, att de genom användandet av rollspel fick en ”vi” känsla, där de kunde hjälpa varandra. Lärarens ambition måste vara att alla studerande ska klara av att uppnå målet godkänt, då krävs det ordentliga förutsättningar. Läraren måste skapa förutsättningar i form av att alla blir sedda och ingen pekas ut som ”duktig” eller”icke – duktig”, enligt Heathcote och Bolton. De kommer också fram i min undersökning att samtliga upplever att de fick både tid, stöd och extra hjälp för att utveckla sig och uppnå målen med kursen. Det som var mest intressant i de studerandes utsagor är att samtliga har inte enbart uppnått mekaniskt kunskap utan de betonar med sina egna ord att de har fått ett livslångt lärande som baseras på social kompetens, vilket betonas starkt av Bolton. Enligt Bolton är ingen människa är född med ”sociala kompetens”, ett uttryck som är väldigt aktuellt i våra dagar, det syftar till individens förståelse och reflektion över vad som är rätt och fel att göra i ett socialt sammanhang. Enligt Bolton har läraren ett stort ansvar att hjälpa varje individ för att utveckla sin sociala kompetens, vilket även betonas i läroplanen då det tas upp som ett livslångt lärande i relation till att skaffa sig kunskap.

7. DISKUSSION

Metoddiskussion

Mitt mål för undersökningsgruppen var, att efter den muntliga informationen, skulle varje studerande ta ställning till sitt frivilliga deltagande. Om jag som lärare i stället skulle välja ut studerande, kunde resultatet i min studie ifrågasättas, de studerandes utsagor kunde påverkas, av beroendeställningen till mig. Fördelen med studien är att alla studerande valde att delta frivilligt. Enligt Alver (1998) innebär den frivilliga faktorn ökad trovärdighet för forskningen. Mättnad uppnåddes med två undersökningsgrupper med sammanlagt tretton studerande. Resultatet gäller enbart för just de individer som deltog i min studie. Det är en rimlig slutsats, att i ett större forskningsunderlag skulle ny information

tillkomma, vilket i sin tur, hade kunnat förkasta min nuvarande mättnad (Dahlberg, 1997). Därmed skulle min studie kunnat uppnå högre grad av generalisering. Gruppdiskussion fördes med de studerande efter rollspelet, dessutom kompletterades det genom att alla studerande lämnade sin upplevelse skriftligt. Samtal i gruppdiskussion är en selektiv handling enligt Dahlberg (1997) och Polit & Hungler (1997). Vad som diskuteras är beroende av mig som utför samtalet, eftersom jag är präglad av min förförståelse. Jag som lärare är positiv till pedagogiskt drama och upplever att det skapar både lust och möjlighet till att uppnå djupare kunskap.

Min tro och inställning innebär, att det som diskuteras relateras till min egen tro och förförståelse. Det i sin tur kanske förvränger innehållet i diskussionen och studien uppnår inte objektivitet. Det är en komplicerad och svår process att bortse från mina egna tankar och förförståelse. Min reflektion över min förförståelse gjorde jag på ett mycket noggrant sätt, ändå kan jag inte vara säker på att denna risk har reducerats totalt. Relaterad till denna problematik är det rimligt att anta, att min studies trovärdighet och objektivitet kan ifrågasättas. Jag använde mig inte av slutna frågor som kan vara av ledande karaktär utan enbart av öppna frågor under gruppdiskussionen, för att de studerande skulle utveckla sitt svar minskade jag min förförståelses påverkan på innehållet i det sagda. Detta har minskat min egen påverkan på studerandes tankar/upplevelser, vilket ger min studie styrka i frågan om objektivitet. En svaghet vid gruppdiskussion kan innebära att forskare som skriver anteckningar under tiden, måste koncentrera sig både på att aktivt lyssna och samtidigt anteckna och kan då missa en del av samtalet (Bell, 1995).

I min studie fanns inte möjlighet till filmning eller ljudspelning, eftersom det vanligtvis inte förkommer i min dagliga verksamhet. Det som däremot tillämpades i min studie, var att de studerande även skriftligt skulle lämna sin upplevelse av rollspel relaterad till kunskap lärande. Jag har använt mig av innehållsanalys som enligt Burnard (1995) går att analysera olika sorters text som baseras på intervju, observation och liknande. Detta kan vara styrkan i min studie,

då denna metod är väl beprövad vetenskapligt. Fördelen med hans metod är, att han beskriver på ett mycket konkret sätt hur analysarbetet ska ske systematiskt. Jag läste mina och de studerandes inlämnade nerskrivna upplevelser många gånger. Detta för att motverka risken att missa något i dessa underlag. För att förhindra missar är det lämpligt att lämna både underlaget och resultatet till någon utomstående för kritiskt granskning. Detta för att öka trovärdigheten för att analysen har varit objektiv (Hartman, 1998). I min studie har jag inte använt mig av en utomstående, utan de studerande läste resultatet. De studerande skulle ge sitt godkännande om de ansåg resultatet överensstämde med deras upplevelser. Detta förespråkas av både Dahlberg (1997) och Burnard (1995). Alla studerande gav sina godkännanden till det resultat som redovisas i min studie.

Resultatdiskussion

Det finns, som jag redan redovisat i resultatet av analys, underkategorier för att beskriva hur de studerandena upplevde rollspel i förhållande till att nå kunskap i kursen Medicinsk grundkurs. I grunden kan jag dock finna fyra klara inriktningar avseende rollspel och lärande, vilket är en spegling av den beskrivning som visar vad kunskap är (Bolton, 1979; Wagner, 1993; Gustavsson, 20002).

Den första inriktningen är den faktakunskap som innebär allt information som de studerande fick genom att läsa litteratur. Dessutom kunde de studerande se en film, för att även se och höra dessa fakta i visuell form. Enligt vad som kom fram i resultat upplevdes detta som väldigt viktig för att ta till sig fakta kring psykiska sjukdomar samt kunna förbereda sig inför rollspel. Den första fasen beskrivs som väldigt viktig för att uppnå målet med pedagogiskt drama i form av rollspel som bygger på en process, där individen först blir insatt i fakta kring de aktuella fenomen som sedan ska redovisas i rollspel (Bolton, 1979; Wagner, 1993; Nilsson & Waldermarson, 1998; Gustavsson, 20002). Jag antar att de inte endast kan ta till sig faktakunskap genom att läsa abstrakt text, utan det är en förutsättning att de studerande även kan känna fakta utifrån till exempel, som att se en film. Vilket innebär, i praktiken, att de studerande får möjlighet att lära sig nya begrepp.

Den andra inriktningen är förståelsekunskap, vilket innebär hur djupt studerande uppfattar fakta. I resultatet framkom tydligt att samtliga upplevde att de fick ökad förståelse för fakta, då de kunde diskutera och ta del av varandras erfarenheter och utbyta tankar, kring de fakta de hade läst i litteraturen och sett i filmen. Samtliga beskrev sin aktiva roll som något positivt som bidrog till att få djupare uppfattning om fakta kring psykiska sjukdomar.

I min litteraturgenomgång till denna studie redovisar jag en del aktuella och kända författare och forskare som hävdar att pedagogiskt drama som metod har till syftet att låta den studerande vara aktiv och genom en väl genom planerad och strukturerad process låter lärare - studerande bearbeta kunskap för att därmed fördjupa sin uppfattning (Erberth, 1993; Bolton, 1979; Wagner, 1993). Jag tror nämligen, att om lärare låter de studerande ta aktiv roll innebär det i själva verket att låta varje individ känna processen, vilket är huvudpunkten i lärande. Jag anser vidare att en aktiv roll innebär en ömsesidig respekt och tillit mellan lärare och studerande. De studerande känner av att jag som lärare respekterar dem som själv ständiga och tänkande individer. Jag upplever som en stor fördel då mina observationer och resultatet i denna arbetet visar att var och en av de studerande motiveras till att skaffa sig djupare förståelse över faktakunskap.

Den tredje inriktningen är färdighetskunskap, vilket innebär att de studerande vet hur något ska genomföras. I detta fall skulle de studerande med hjälp av rollspel redovisa fenomenet psykiska sjukdomar enligt målbeskrivning till detta avsnitt. Samtliga studerande i denna studie upplevde att rollspelet var en väldigt effektiv arbetsmetod. Deras motivering var att de fick tänka på målen och reflektera på ett medvetet sätt och tänka över handlingen. I resultatet kommer det tydligt fram att, de på ett mycket naturligt sätt kunde visa det som upplevdes vara svårt att skriva ner, som till exempel symtom, diagnos, behandling och olika människosyn. Dessutom upplevde de studerande att de kunde sätta sig i den värld som individer med olika psykiska sjukdomar upplever. Vidare upplevdes rollspelet positivt med

tanke på att de fick möjlighet att känna efter sitt yrkesutövande. De studerandes upplevelser överstämmer med Heathcote och Bolton synsätt över rollspel som pedagogiskt metod (Bolton, 1979; Wagner, 1993). Dessa två forskare anser att rollspel integrerar alla sinnen hos de studerande, där dessa ser, känner, lyssnar, reflekterar och slutligen kommer till handling (rollspel) som de har lärt sig. Jag antar att de studerande får möjlighet att tillämpa faktakunskap och det som de har förstått/uppfattat. Jag anser vidare att rollspel som pedagogisk metod gör att de studerande måste tänka på just hur de ska uppenbara sina kunskaper. Det, i sin tur, gör att de studerande förmås att först ta till sig fakta och omvandla det till ett begripligt språk för sig själv för att sedan kunna tillämpa detta. Det är just detta som är huvudpunkten att de studerande lär sig inte utantill och att skriva ner på papper, utan kunskap kommer att bli något de kan minnas då de har gestaltat det. Det sker ett livslångt lärande precis som nämns i läroplanen (Läroplan, 1994).

Den fjärde och sista inriktningen är förtrogenhetskunskap, vilket innebär att de studerande kan reflektera över sin tysta kunskap, i form av det de har arbetat med eller på något annat sätt, har haft erfarenhet av och fått sinnliga upplevelser genom. I resultatet visade det sig att de studerande hade stor användning av varandras tysta kunskap och kunde på ett kreativt sätt använda detta till rollspel. Även Heathcote betonar vikten av att reflektera över det tysta och sinnliga i tidigare upplevelser, för att individen ska kunna lära sig kunskapen i ett sammanhang och få större och nya insikter. Detta betonas även av många andra forskare inom ämnet pedagogiskt drama (Way, 1976; Nilsson & Waldermarson, 1998; Erberth, 1933; Wagner, 1993; Sternudd, 2000). Jag antar att rollspel förmår de studerande, till att tänka på vad de tidigare har varit med om och hur det kan användas, för att kunna se helheten och sammanhanget. Jag anser vidare att rollspel gynnar de studerandes lärande, då deras tysta kunskap kan synliggöras på ett medvetet sätt.

8. REFERENSLISTA

Alver, BG & Yen, R, 1998. Etik och praktik i forskarens vardag, Lund: Studentlitteratur.

Bell, J, 1995. Introduktion till forskningsmetod, Lund: Studentlitteratur. Bore´us, K, 1994. Rollspel i undervisningen – erfarenheter från försök med

rollspel i undervisningen i politisk teori, Stockholms universitet: Pedagogiskt

utvecklingsarbete.

Bolton, G M, 1979. Towards a theory of drama in education, London: Longman Burnard, P, 1995. Interpreting text: An alternative to som current forms of textual analysis in qualitative research, Social Sciences in Health, Årg 4, Nr 1, s 236-245. Cramborn, Å & Därth, K & Hol, P, 1991. Pedagogiskt drama i vård – och

omsorgsutbilning en väg att nå kunskap, Malmö: Lärarhögskolan.

Dahlberg, K, 1997. Kvalitativa metoder för vårdvetare, Lund: Studentlitteratur. Ekstrand, G & Janzon, U, 1997. Drama inom omsorg och vård, Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Erberth, B, 1993. Hela da´n ett pedagogiskt drama – pedagogiskt drama i

lärarutbildningen, Malmö, Lärarehögskolan.

Fonseca, L, 1994. Rollspel som pedagogisk metod i

samhällskunskapsundervisning, Malmö: Lärarehögskolan.

Gustavsson, B, 2002. Vad är kunskap? En diskussion om praktiskt och teoretisk

kunskap, Stockholm, Myndigheten för skolutveckling.

Hartman, J, 1998. Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori, Lund: Studentlitteratur.

Heathcote, D, 1984. Collected Writings on Education and Drama, Evanston,

Northwestern University.

Lepp, M, 1998. Pedagogiskt drama med fokus på personlig utveckling och

yrkesmässig växt, Malmö: Almqvist & Wiksell.

Lorentz, H, 2004. Aktionsforskning – om likheter och olikheter i användning och

Läroplan för de frivilliga skolformerna, 1994. Lpf 94, Utbildningsdepartementet. Nilsson, B & Waldermarsson, A, 1988. Rollspel i teori och praktik, Lund:

Studentlitteratur.

Polit, DF & Hungler, BP, 1997. Nursing research. Principles and Methods. Philiadelphia: Lippincott.

Rönnerman, K, 2004. Aktionsforskning i praktiken, Lund: Studentlitteratur. Sternudd, M, 2000. Dramapedagogik som demokratiskfostran? Fyra

dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner, Stockholm:

Elanders Gotab.

Wagner, B, 1993. Drama i undervisning – en bok om Dorothy Heathcotes

pedagogik, Göteborg: Daidalos.

Way, B, 1976. Utveckling genom drama – dramatisk improvisation som

pedagogiskt hjälpmedel, Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Wiechel, L, 1976. Roller och rollspel, Lund, Liber läromedel.

Wiechel, L, 1987. Om Gavin Boltons dramametodik, Malmö: Lärarhögskolan. Örnstedt, D, Sjöstedt, B, 1997. De övergivnas arme´- en bok om rollspel, Stockholm, Norstedt.

Bilaga 1; beskrivning över utförande av aktionsforskning med

pedagogiskt rollspel som består av tre faser

INLEDNINGSFASEN

Information för att vi ska komma överens över arbetssättet;

Informationen gick ut på om de har en egen önskning för hur de vill redovisa sin muntliga examination. Där samtliga hade en inställning att läraren (Azam) ska ställa frågor och de fick svara. Samtliga beskrev dessutom sitt missnöje om denna sortens metod och de föredrog att ha muntlig examination i form av diskussion. Jag bekräftade det som kom fram genom spegling av det som jag hade hört av var och en. Jag berättade för de studerande att vi börjar med att se på en film som handlar om psykisk ohälsa under namnet Att leva med Schizofreni.

Filmen är en timme lång och baseras på fyra individer som har diagnos om Schizofreni, alla vård personalkategorier och föräldrar. Jag betonade att de fick se och skriva ner det som ansågs vara av vikt. Jag berättade att efter filmen kan vi diskutera hur vi ska arbeta fram inför den muntliga redovisningen. Det godkändes av samtliga studerande.

Se på film/inledningsfasen;

Motivet till att se filmen var att hjälpa studerande få större och djupare förståelse över det fakta kunskap som du hade läst i boken. Dessutom blir de förberedda till rollspelet genom att sätta sig in i situationen. Under filmen fick de skriva upp det som de tyckte var viktigt. Jag var noggrann med att inte ge någon uppgift under tiden de såg på filmen, då det skulle påverka dem att inte koncentrerar sig på filmen utan på uppgiften.

Förarbetet inför rollspel;

Efter att alla studerande sett klart filmen fick de ta paus för att koppla av. Därefter frågade jag de igen, hur de nu ville arbeta med det de har läst och det som de såg i filmen. Samtliga berättade igen, att det önskade sig diskussion och samtal kring ämnet. Jag lade fram mitt förslag att de skulle prata med varandra och spela upp

det som de kommer fram med hänsyn till målen till kursen. De var inte förvånade över mitt förslag då de har haft mig i kursen arbetsmiljö. I denna ingår också muntlig examination, vilket jag baserar på pedagogiskt drama metoder i form av att måla. De ansåg förslaget väldigt spännande och de vill prova på. Därefter berättade jag om min uppsats och syftet med att ta reda på studerande upplevelse av rollspel som pedagogiskt metod. Efter att vi hade kommit överens om arbetssättet började jag med kort improvisation på enbart tio minuter. Jag lade mycket betoning på att gå in i känslan och känna sig trygg och förberedd till rollspelet. Känsla i form av glad, ledsen, ensam, höra röster, ser farliga saker och liknande som är relaterad till psykiska sjukdomar. Efter detta fick de 30 minuter på sig att diskutera och komma fram hur de ska redovisa sina kunskaper om psykiska ohälsa med hjälp av rollspel. Under 30 minuter lämnade jag dem ensamma i klasrummet, men var ändå tillänglig om de behövde mig. Klassrummet har en stor inglasad dörr, vilket gjorde lätt för mig att vara i en grupprum mitt emot aktuella klassrummet. Jag satt där och observerade dem. Dessutom de kunde lätt komma till mig och fråga mig om hjälp.

SPELFASEN

Utförande av rollspel;

Rollspelet handlade om en psykiatriskt avdelningen där det fanns olika sorters patienter med olika former av psykisk diagnos. Det spelade upp en vård situation där människosynen baserades på att människor med psykiska sjukdomar är obotliga och farliga därför måste de spärras in. Spelet gick också över hur den enskilde patienten kände sig och dennes anhöriga. Spelet gav också utrymmen över den reform som kom att träda i kraft under 1995. Där skulle läggas ner alla psykvård avdelningar med undantag av akutavdelningar och sluten psykiatri. Personer med psykiska sjukdomar skulle vara en del av samhället. Rollspelet var på ca 30 – 45 minuter.

DISKUSSIONSFASEN

Gruppdiskussion i form av samtal relaterad till reflektion över rollspel som pedagogisk metod;

Var och en av studerande beskrev i storgrupp om sina känslor, tankar, upplevelser, uppfattning om rollspel som pedagogiskt metod. Diskussionen kretsade kring deras rollspel, filmen, kopplingen till kurslitteraturens innehåll och målen till kursen relaterat till psykiskt ohälsa. Jag ställde öppna frågor till exempel: ”vill du utveckla det som du tar upp”, ”kan du beskriva det som du påpekar ”och liknande frågor för att de studerande skulle utveckla sina samtal och tankar och inte låta diskussionen spåras ur.