Elevinflytande i engelskundervisning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Elevinflytande i engelskundervisning

Pupils influence in English education

Lavinia Lupsa

Lärarexamen 90hp, ULV Handledare: Ange handledar Slutseminarium 2010-03-24

Slutseminarium 2010-03-23 Examinator: Björn Lundgren

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap Utländska lärare vidare utbildning Vårterminen 2010

Lupsa, Lavinia (2010). Elevinflytande i engelskundervisnigen. Pupils influence in English education. Skolutveckling och ledarskap, Utländska lärare vidare utbildning,

Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med mitt examensarbete är att se och förstå hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning på högstadiet uppfattas av lärare och elever.

För att nå syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lärare från två olika skolor om deras åsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förväntas och hur forskningen ser på elevinflytande. Genom att använda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna från många infallsvinklar.

Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion när en problematik finns på skolan och att elevers och lärares

uppfattning om inflytande skiljer sig åt och att begreppet får olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande måste tas på allvar och måste öka för att uppfylla styrdokumentens syften.

Nyckelord: delaktighet, inflytande, medbestämmande

Lavinia Lupsa Handledare: Haukur Viggosson Vikingavägen 12C Examinator: Björn Lundgren 22477 Lund

Innehåll

Pupils influence in English education... 1

1 Inledning och problemområde ... 7

1.1 Inledning ... 7

1.2 Syfte och frågeställningar ... 9

2 Litteraturgenomgång ... 10 3 Metod ... 17 3.1 Metodval ... 17 3.2 Undersökningsgrupp ... 18 3.3 Genomförande... 19 3.4 Tillförlitlighet ... 20 3.5 Etik ... 20

3.6 Analys och bearbetning... 21

4 Resultat ... 22 4.1 Elevinflytande ... 22 Begreppsförskjutning ... 23 Uppmärksamhetsförskjutning ... 24 Problemförskjutning ... 25 4.2 Läromaterial ... 27 Formativt intresse... 27 Subjektivt intresse ... 27 Objektivt intresse ... 28 4.3 Undervisningsmetod ... 29

Hälsan tiger still ... 30

Vanmakt ... 30

Maktlöshet... 31

Maktutövning ... 32

5 Sammanfattning och diskussion ... 34

5.1 Sammanfattning ... 34

5.2 Diskussion ... 34

5.3 Slutsats ... 38

Referenser ... 41

1 Inledning och problemområde

1.1 Inledning

Arbetet behandlar elevernas inflytande i engelskämnet, på högstadiet. Alla elever brukar vara intresserade av att lära sig engelska. De stöter på engelska överallt vilket gör att engelska inte är helt obekant. Dagens media underlättar elevernas inlärning och de brukar snappa upp engelska innan de börjar läsa den i skolan. De träffar den i Tv, i engelsk musik eller i dataspel.

Mina frågeställningar började grodda när jag läste undersökningen Here there everywhere utförd

av Skolverket. Skolverket genomförde 2002 en undersökning av ungdomars kunskaper i och uppfattningar om engelska vid slutet av grundskolan tillsammans med

skolmyndigheterna i sju europeiska länder – The Assessment of Pupils’ Skills in

English in Eight European Countries. Deltagande länder var Danmark, Finland,

Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Tyskland. Resultaten visar att

svenska elever är duktiga i engelska och de har ett gott självförtroende när det gäller sin egen språkliga förmåga. Svenska ungdomar möter engelska i livet och i skolan i många olika former och de är mycket positiva till engelska, både som språk och som skolämne. Detta kan underlätta barnens rätt att fritt utrycka sina åsikter i frågor som berör engelskundervisningen men elevers rätt till inflytande är förankrad i skolans lagar och styrdokument och därför bör ses i förhållande till dem.

I kursplanen i engelska står det klart att undervisningen skall utgå från ett meningsfullt och intresseväckande innehåll. Vidare står det att eleverna utvecklar sin språkfärdighet genom att lyssna till och läsa om sådant som intresserar dem direkt och genom att använda språket för att utrycka egna tankar. Det sociala samspelet spelar en stor roll i det här sammanhanget (Skolverket, kursplan, 2000:135).

Begreppet inflytande är inte nytt och inte heller enkelt att förklara. I skollag, grundskole- och gymnasieförordning markeras tydligt att verksamheten i skolan skall utformas i

överensstämmelse med demokratiska värderingar och att eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. I skollagen står det klart och tydligt att inflytande måste finnas i skolverksamhet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människans egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Grundskolan. Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad (Skolverket, 1993, s 6).

I grundskole- och gymnasieförordningen behandlas mer det informella inflytande och det uppmärksammas nödvändigheten med klassrådet och skolkonferensen.

Läroplanerna har under senare år betonat vikten av elevernas ansvar och inflytande över såväl undervisningens uppläggning som dess innehåll. Redan i Lgr 80 uppstod elevdemokrati i diskussionen.

Grundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskaper för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara så utformat att det befrämjar detta samhälle och människosyn. Skolan har skyldigheter att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad. Lgr 80 (s 13)

Under 1990-talet har begreppet inflytande förts fram som en politisk fråga i samband med ratificeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Här uttrycks i artikel 12, den så kallad demokratiartikeln, barnens rätt att bilda åsikter, uttrycka dessa och bli hörd liksom vikten av att se till barnets bästa (Unicef, Barnkonvention, 1989).

Lpo 94 har redan tydliga ramar för vad inflytande över undervisningen bör betyda. Rättigheter och skyldigheter: Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Lpo 94 (s 15)

Vidare skall lärare

- utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,

- se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,

-verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,

- tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och - förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Lpo 94 (s 19)

Vid en första anblick verkar stödet för elevers rätt till inflytande vara massivt och det är därför lätt att tro att allt fungerar som det ska men tyvärr så är det inte. Enligt Skolverket behöver mer än varannan grund- och gymnasieskola förbättra elevernas möjlighet till

inflytande i undervisning och över sitt lärande. Skolverket sammanfattar omdömet genom att påpeka på att det finns ett stort missnöje bland eleverna över begränsade möjligheter till inflytande (Thornblad, 2008, s 9).

Målet med det här examensarbetet är att få en bild av hur elever med olika kulturella och sociala bakgrund kan påverka undervisningen i engelska och vilka möjligheter de har för att göra sina röster hörda och om de vill göra det överhuvudtaget.

Som jag har märkt under min tid som lärarkandidat och nu som modersmålslärare, vill alla elever oavsett kulturell och social bakgrund ha variation i sin språkundervisning. När man frågar dem vad en tråkig språkundervisning innebär svarar de att den styrs antingen av läromedel eller av lärare och att de själva medverkar så pass lite.

Anledningen till att jag valde just detta ämne är för det första att engelska är mitt huvudämne och jag är intresserad av att undersöka hur elevinflytande tolkas av både lärare och elever. Vidare är jag intresserad av att jämföra olika miljöer. För det andra tycker jag att engelska är så pass viktig och är också i ett av kärnämnena och att det behövs uppmärksammas lite oftare.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med examensarbetet är att se och förstå hur begreppet elevinflytande i

engelskundervisning på högstadiet uppfattas av lärare och elever. Mina frågeställningar är: Hur uppfattas elevinflytande av lärare i förhållande till styrdokument?

Hur uppfattas elevinflytande av elever?

Finns det skillnader när det gäller utövandet av inflytande? Hur tolkas läroplaners intentioner med elevinflytande?

Jag undersöker och jämför vad lärares och elevers uppfattning om inflytande i engelskundervisning är och ser ifall det finns skillnader från skolor till skolor.

2 Litteraturgenomgång

Jan Björklund, utbildningsminister, så som det står i tidningen Effekt har själv varit elevrådssordförande och han gillar elevinflytande. Tidningen tar upp diskussionen om

elevinflytande och försöker ta reda på om utbildningsminister förespråkar inflytande. Han gör det men påpekar på att det finns en viss gräns och att eleverna inte ska styra i majoritet

eftersom det är de vuxna på skolan som ska bestämma. Hans pressekreterare Anna Neuman poängterar vitsen att ha vuxna som bestämmer.

Visst ska elever ha saker att säga till om och de vuxna i skolan ska lyssna på eleverna, men det är de vuxna i skolledningen som ska bestämma. Elever ska inte vara i majoritet för då bestämmer de om för mycket. (effekt.rb.se)

Det som framgår ur artikeln är att utbildningsminister själv är lite skeptisk mot

elevinflytande. Han gillar det men å andra sidan tar han fram faktumet att det är vuxna som ska bestämma och inte eleverna. Visst måste det vara de vuxna som leder men detta utesluter inte elevinflytande. Alla har vant sig vid att vänta på order uppifrån och därför är det svårt att vända blicken neråt istället och lyssna på dem som betraktas som lärlingar. Många idéer förkastas eftersom de inte kommer från rätt håll.

Eva Forsberg påstår att elevinflytande har haft svårt att slå igenom i praktiken trots de stora förväntningar och krav som formuleras i styrdokumenten och hon menar vidare att begreppet är mångtydigt och därför kanske svårt att förstå.

Inflytande tillhör en familj av samhällsvetenskapliga begrepp, vars gemensamma nämnare är att de avser någon form av påverkan, positiv såväl som negativ. Som exempel kan nämnas termer som medverkan, medinflytande, medbestämmande, delaktighet, participation, makt, tvång, kontroll, indoktrinering, manipulation, socialisation, auktoritet, styrning, autonomi och frihet. (Forsberg, 2000, s 129)

Hon menar att kanske det är lärarnas rädsla om att inte tappa fotfäste som avgör hur mycket elevinflytande som ska avgöras.

I en undersökning som gjordes 1997 tyckte de flesta föräldrar och elever att eleverna bör ha ett ökat elevinflytande i skolan. Det var bara hälften av lärarna på grund- och gymnasieskolorna som tyckte det. (Forsberg, 2000, s 12)

Men bara för att eleverna ges möjlighet att påverka betyder inte att lärarna ska förlora sin kontroll. De behövs i skolans värld för att vägleda eleverna och uppmuntra dem i deras

utveckling. Elevernas rätt till medbestämmande bör inte komma i maskopi med lärarens kontroll över undervisningen.

Eva Forsberg (2000) behandlar i sin doktorsavhandling Elevinflytandets många ansikten olika bilder av elevinflytande och hennes studier görs på F-9 årskurser. Undersökningen kopplas till frågor som: får eleverna information om inflytande, har de möjlighet att påverka eller ge uttryck för vad de tycker, lyssnar lärarna på eleverna.

Av de elever som deltog i högstadiet undersökning, hälften av elever, alla skolledare och en mindre del av lärare vill att inflytandet ska öka. Dessa resultat stämmer, enligt Forsberg, överens med uppfattningen att elevers inflytande är litet. Samtidigt nämns det att de har några valmöjligheter när det gäller temaarbete eller eget arbetet, och när det gäller vilken form de ska redovisa på. Vissa av dessa elever anser att det går att driva igenom förändringar men att det är svårt och tidskrävande.

I avhandlingen tillämpar hon en modell hämtad från utredningen Demokrati och makt i Sverige, som också kallades för Maktutredningen. I utredningen kännetecknades medborgares agerande och Eva Forsberg tillämpade detta på eleverna i hennes studie. Hon använder

följande termer

Hälsan tiger still – medborgaren är nöjd och tar därför inget initiativ

Vanmakt – man är missnöjd men förblir passiv; det är vanmaktens tystnad. (…) Vanmakten är tyst, den utmärks av en passiv anpassning till den rådande situationen.

Maktlöshet – man tar ett initiativ, men får inte igenom sina önskemål, det är maktlösheten bittra erfarenheter.

Maktutövning- man tar ett initiativ som blir framgångsrikt. (Forsberg, 2000, sid 46) Forsberg menar att det finns en konflikt mellan å ena sidan den statliga styrningen över skolan och lärarens uppgift att organisera arbetet i klassrummet och elevernas rätt till inflytande.

För en lärare kan det därför kanske till och med framstå som om han eller hon måste ’abdikera’ för att eleverna ska kunna få ett reellt inflytande. ( Ibid, s 128)

I en artikel i Pedagogiska magasinet (nr3, 2005) går hon lite närmare in på hur hon ser på möjligheten för lärare och elever att utöva makt genom dialog.

Hon börjar genom att diskutera elevernas subjektiva intresse, alltså i vilket grad upplever eleverna att de får vad de vill. Eva Forsberg menar att det subjektiva intresset måste vara utgångspunkten även om det inte är så lätt och kanske problematiskt, eftersom det kan vara svårt för eleverna att uttrycka sina intressen. Hon fortsätter genom att ta upp begreppet det

objektiva intresset som beskriver vad vuxna tycker främjar elevernas intresse. Detta ser

Forsberg som ett komplement till det subjektiva intresset. Hon ser en svaghet med att utgå från det objektiva intresset, nämligen att det är alltid någon som bestämmer vad som är bäst för andra.

Möjligheten att utöva inflytande genom dialog beskriver Forsberg med det formativa

intressebegreppet. Här står i fokus mötet mellan det subjektiva och de vuxnas bild av vad

som är bra för eleverna. Man kan kalla det för dialog mellan dessa två parter, som Forsberg uttrycker det. Eleverna får information och argument som kan leda till att de kan omformulera sina subjektiva intressen, samtidigt som de vuxna ändrar sin bild av vad som är bäst för eleverna.

Mats Danell (2003) poängterar i Vad händer i skolans hus? hur pedagogerna förhåller sig till

läroplaners syfte med elevinflytande. Samtidigt försöker han svara på frågor som: hur

uppfattar läraren samhällets intentioner med elevinflytande? vilka erfarenheter av arbetet med elevinflytande tar lärarna vara på? hur uppfattar lärarna läroplaners intentioner med

elevinflytande? Det som slutligen kom fram ur svaren var att pedagogerna i studien beskrev och förstod läroplanens intentioner med elevinflytande men däremot samhällets intentioner och deras egna uppfattningar stämde inte överens. Som det framgick ur studien var att lärarna använde sig väldigt lite av elevinflytande i den praktiska delen och dessutom försökte genom arbetssättet att kontrollera den.

Vidare utvecklar Danell (2006) i sin doktorsavhandling På tal om elevinflytande ”en förståelse

för hur elevinflytande konstrueras i kollegiesamtal som utspelas inom ett arbetslag vid en skola”(Danell, 2006, s 26).

Det som kommer fram är att begreppet förskjutning kommer ofta i diskussion och detta

begrepp i anknytning till ” begrepps-, uppmärksamhets-, och problemförskjutning” (ibid, s 153).

Det som han menar med begreppsförskjutning är att lärarna tolkar var och en begreppet

elevinflytande och hur detta framställs i läroplanen och att de förankrar begreppet i den verklighet de känner till. Detta betyder att begreppet neutraliseras både i form och innehåll och att den blir subjektivt. Vidare påpekar han att andra begrepp dyker upp i detta

samanhang. Begreppsväxling visar att betydelse av begreppet ändras beroende på vilket

sammanhang man befinner sig i, alltså om diskussionen utspelar sig inom arbetslaget eller utanför den.

Inom området uppmärksamhetsförskjutning finner Danell ytterligare tre begrepp som han tycker

bör uppmärksammas: situationsanpassad regi, selektiv uppmärksamhet och målförskjutning

. Det första begreppet förklaras genom att läraren har en strategi att begränsa elevinflytande efter verksamheter aktiviteter eller efter enskilda individer. Han utvecklar det genom att påpeka på faktumet att inflytandet ökar när denna inte har direkt anknytning till

undervisningen eller att inflytandet är mycket starkare hos en duktig elev än hos en svagare elev eftersom denna har inte gjort alla obligatoriska uppgifter.

När det råder selektiv uppmärksamhet menar Danell att läraren blir selektiv när elevinflytande

ska tas upp i diskussionen eller om det ska tas upp överhuvudtaget. Målförskjutning innebär att eleverna hänvisas till situationer som inte har något att göra med det demokratiska sammanhanget.

Inom området problemförskjutning förekommer två underkategorier som Danell

uppmärksammar. Det första begreppet omständighetsförklaringar beror, bedömer Danell, på elevernas olika förutsättningar att göra egna val. Vidare menar han att mönstret

bortförklaringar betyder att arbetslaget anser att problemet ligger på resursbrister, föräldrar,

bristfällig läroplan och inte ens diskuterar ett eventuell eget misstag.

Slutsatserna som Danell drar i sin studie är att arbetslags samtal om elevinflytande är motsägelsefullt. Den siktar framåt men samtidigt är väl förankrad i det traditionella.

Arbetslaget har en vilja att forma eleverna till demokratiska medborgare men samtidigt vill arbetslaget bevara ordning i skolans institution.

I rapporten Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolor, presenterar Helene Thornblad resultatet av två undersökningar om elevinflytande som genomförts under hösten 2008. (Thornblad, 2008)

Den första undersökningen är gjort i samarbete med Lunarstorm och det visar att ungdomarna tycker att eleverna ska ha inflytande över allt i skolan. 70 procent av de tillfrågade vill

påverka vad skolans pengar ska gå till, 69 procent hur det ser ut i skolan och 68 procent skolmaten. Däremot bara 55 procent tyckte att de skulle påverka vad som behövs för att få ett visst betyg.

I den andra undersökningen genomfört av Synovate, har skolledare och skolpolitiker svarat på samma frågor som hade ställts tidigare till ungdomarna. Här märks en tendens om att

begränsa elevernas inflytande till vissa områdena. 97 procent av skolledarna tyckte att eleverna ska kunna vara med och påverka hur elever och personal ska vara mot varandra, 96

procent hur det ser ut i skolan och 88 procent hur undervisningen ska läggas up. Å andra sidan tycker bara 47 procent av skolledarna att eleverna skulle vara med när det gäller innehållet i undervisningen, 41 procent läxor och schema och 24 procent hur skolans pengar skulle användas. Skolpolitikernas svar är ungefär likadana med skolledarnas men det som märks tydligare är det negativa inställningen till elevinflytande. 94 procent av dem tycker att eleverna ska påverka deras relation med personal, 94 procent hur det ser ut i skolan och 63 procent skolans regler. Minst inflytande ges till läxor och schema, där bara 43 procent tycker det är viktigt, 35 procent hur skolans pengar skulle användas och 38 procent hur

undervisningen skulle läggas up.

Slutligen visar Thornblad (2008) i rapporten Vems röst väger mest? Barn och vuxna om

elevinflytande i skolor att eleverna vill ha inflytande över allt i skolan men att vuxna står i

vägen. Det som gäller inflytande i klassrummet är ganska beroende på lärarens inställning till detta och det som rör elevrådet är beroende på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns på respektive skola. Det som framgår ur undersökningen är att eleverna har en begränsad möjlighet att påverka och att ju längre från klassrummet beslutet tas, desto mindre blir inflytandet för dem. Till och med skollagen begränsar elevernas inflytande.

I slutdiskussionen, menar Rädda Barnen att det väsentliga i det hela är att vuxna på skolan ska bemöta ungdomarna med respekt och att detta måste börja i klassrummet, mellan lärare och elever. Vidare menar Rädda Barnen att styrdokumenten och skollagen ger en alltför svag bild av inflytande och det är därför väldigt svårt att utöva inflytande eftersom den blir

beroende på vuxnas inställning till detta. I praktiken menar Rädda Barnen att de vuxna inte bara ska informera eleverna om vad som beslutats utan också förklara och argumentera hur elevernas åsikter har tagits hänsyn till.

Röster som räknas, Barnombudsmannens årsrapport 2006 behandlar i 7 delar frågor som rör barn i utsatta situationer och tar tillvara barns och ungas rättigheter och intressen i samhället. I del 1, Rätten till delaktighet och inflytande genomförs en undersökning i ungefär 104 kontaktklasser som är utspridda i hela landet med elever i årskurserna 4-9 och 1-3 på gymnasiet. De erbjuds två eller tre gånger per läsår att svara på enkäter från

Barnombudsmannen via Internet. Frågorna är om de tycker att eleverna bör bli tillfrågade när det gäller beslut som fattas i skolan och om de tycker att vuxna på skolan lyssnar på dem. Det som framgår ur svaren visar att när man tittar på variabeln som utländsk bakgrund, finns det några skillnader, även om denna skillnad inte framkommer i alla de berörda frågorna.

Barn och unga födda i ett annat land eller med båda föräldrarna födda i ett annat land svarar i högre utsträckning vet inte på flera av frågorna. Samtidigt svarar de i högre grad än övriga barn och unga att de har fått lära sig mycket om hur de kan påverka i samhället genom skolan. Barn och unga som är födda i ett annat land eller med båda föräldrar födda i ett annat land vill i högre utsträckning träffa dem som bestämmer och diskutera viktiga frågor. Barn och unga födda i ett annat land anser också i högre utsträckning att det är viktigt att de som bestämmer träffar grupper med ungdomar och diskuterar viktiga frågor.

Det finns också en annan intressant skillnad i undersökningen. Elever som är födda i ett annat land vill i högre grad än elever som är födda i Sverige vara med och påverka i skolan. Det är något fler elever med utländsk bakgrund än elever med svensk bakgrund som både har deltagit och vill delta i elevråden. Däremot är det färre av eleverna med utländsk bakgrund som har lämnat förslag eller idéer på hur de vill ha det i skolan. (Barnombudsmannen, 2006)

I Framgångsrikt på skolor i utanförskapspräglade områden, fick Skolverket år 2000 uppdrag från regering att bland annat kartlägga och granska hur olika pedagogiska tillvägagångssätt används i undervisningen i skolor med elever med ett stort antal nationaliteter och sist men inte minst lyfta fram sådana som kan tjäna som goda exempel. (Skolverket, 2001) Både skolledarna och lärarna i skolor Skolverket har besökt menar att betygen inte ger en rättvisande bild av det som de vet från sin erfarenhet är bra innehåll och bra arbetsformer i skolan. Som utredningen menar behövs det idag andra mått också på att mäta kvaliteten i undervisning och det som hör ihop med läroplanens långsiktiga mål som medinflytande för elever, elev och lärarroller i förhållande till detta, dialogen mellan personal och elever. Bland de nio kriterierna för processframgång i skolan, kartläger Skolverket begreppen makt,

fördelning av makt, elevinflytande på tredje plats som mått för framgång.

Utredningen visar på att elevinflytande är särskilt betydelsefullt på skolorna som Skolverket valt att kalla utanförskapsskolor.

Framgång på utanförskapsskolor måste därför handla om hur väl personalen lyckas ta tillvara utanförskapets kvaliteter och låta det bidra till förändringar av innanförskapet. Den traditionella synen på barn som objekt för en redan given kunskap ter

sig särskilt förödande på just utanförskapsskolorna. I vår människosyn utgår vi ifrån att människor både kan och vill nåt. Om de bara får chansen. Även barn kan tänka själva och ta ställning. Även barn har nåt att ge och behöver inte bara få. Det gäller kanske särskilt barnen på utanförskapsskolorna med deras kopplingar till det annorlunda. Barnen utgör spjutspetsar för erfarenheter och kulturer som skulle kunna vara berikande för det svenska samhället. (Skolverket, 2001, s 15).

Rapporten menar också att skolorna finns i områden vars befolkning kännetecknas av ”svag eller rent av obefintlig delaktighet i det svenska samhället” (Skolverket, 2001, s 14) och därför blir det extra betydelsefullt att inflytande tas upp i diskussion.

Olivares & Sanchez (1995) i Teaching for democracy in Spain uppmanade eleverna om att undersöka hur demokrati upplevs hemmet, på skolan, i samhället, i landet och i världen. Studien bevisar att på det sättet blev eleverna medvetna om vad demokrati betyder och inom vilka gränser utövas. Studien bevisar också att genom att låta eleverna förstå hur samhället är byggt och vilka roller alla har kan de förstå bättre hur skolans system är byggt och vilka möjligheter de har för att medverka i skolan.

3 Metod

Intervjuundersökningar är en av de metoderna som används inom forskningen. Genom att jämföra olika intervjusvar kan man få fram spontana synpunkter och tankar. Vidare kan man utläsa mycket av mimik, tonfall och kroppsspråk.

Andra metoder kan bestå av enkätundersökning. Det som kan vara bra med den är att ett större antal människor kan få ta del i undersökningen och de har möjligheter att fundera över frågorna som ställs. Det som inte är så bra i den här typen av undersökningen är att det spontana biten faller bort och jag personligen tror att följdfrågorna kan ge mer information än de konkreta och uttänkta frågorna. De intervjuade har möjlighet att svara öppet utifrån de frågor som ställs. Det vill säga frågorna erbjuder den intervjuade att berätta

och prata fritt utifrån frågan istället för att endast svara ja eller nej (Denscombe, 2000). Vidare kan klassrumobservationer vara hjälpsamma för att se hur undervisningen sker inom de fyra väggar. Nackdelen i den här metoden är att det blir bara observatörens tankar kring vad som han/hon ser i klassrummet.

Jag har valt intervju som redskap då genom denna kan man få en inblick i hur inflytande uppfattas av lärare och elever.

Intervjun kan vara både kvalitativ och kvantitativ. I det kvantitativa intervjun är frågorna bestämda innan och de ställs precis på samma sätt till alla som intervjuas. Den kvalitativa intervjun liknar ett samtal men självklart med fokus på intervjuns syfte. Här är det

intervjuaren som flyttar samtalet framåt i den riktning som krävs för att uppnå syftet. Kvale beskriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun att just denna redskap har som mål

Att erhålla nyanserade beskrivningar av kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld; den arbetar med ord, inte med siffror. Den kvalitativa intervjuns precision i beskrivningen och stringens i tolkningen av meningen motsvarar exaktheten i de kvantitativa måtten (s 36).

3.1 Metodval

Jag använder den kvalitativa intervjun som redskap för min undersökning. Jag intervjuar två grundskollärare från en skola i ett invandrartätt område, som undervisar i det ämne som mitt arbete avser samt två elever ur högstadiet från samma skola. Sedan intervjuar jag två

grundskollärare från en skola som ligger i ett område där det inte finns invandrare som majoritet, samt två elever från samma skola. Den metod jag använder i mitt arbete är den halvstrukturerade intervjun, nämligen några relevanta frågor som jag ställer till varje person

jag intervjuar, men samtidigt gör jag förändringar under intervjuns gång för att följa upp det som informanten berättar.

Intervjuerna liknar varandra i den meningen att de följer upp samma frågor och har samma syfte, allt detta för att jämförelser och tolkningar ska kunna genomföras ur hela

intervjumaterialet.(se Bilaga) Men det som är utmärkt med en sådan metod är att det

möjliggör ett personligt möte och på grund av detta personliga tolkningar och funderingar kan berika undersökningens resultat.

Hindret som jag förutser är att ställa de rätta frågorna till eleverna angående inflytande i undervisningen eftersom jag misstänker att alla är pålästa med de värderingar som finns i styrdokumenten.

Samtidigt måste jag som intervjuaren vara medveten om att det är inte mina funderingar och värderingar som måste komma fram utan att det är de informanternas idéer och erfarenheter som jag ska få del av.

3.2 Undersökningsgrupp

Jag fokuserar på grundskolans senare år och genomför intervjuerna i ämnet engelska. Antalet elever som jag intervjuar är två på varje skola, fyra sammanlagt och antalet lärare är två på varje skola, fyra sammanlagt. Valet av just grundskolans senare år beror på att jag, som modersmålslärare, kommer oftare i kontakt med dessa år eftersom jag har

studiehandledningar eller modersmålsundervisning på elevernas skolor och på det sättet blir det också lättare för mig att träffa dem där de läser. För det andra, eftersom de i årskurs 7 och 8 hunnit skaffa sig en uppfattning av vad elevmedverkan betyder eller innebär.

Första steget var att fråga eleverna om de skulle kunna tänka sig medverka i en intervju. Två av dem har jag som elever och de andra är deras kamrater som de själva föreslog. En del var skeptiska i början men när jag påpekade att det var jag som genomförde intervjun och att det blir ett examensarbete blev de positiva och tackade ja. De sa att om det hade varit någon annan som genomförde intervjun så hade de tackat nej. Jag uppfattade då att de kände sig mer trygga med mig eftersom två av dem hann lära känna mig och vi hade redan etablerat

var omyndiga skickade jag brev till deras föräldrar och av de som tillfrågades var det ingen som nekade till att delta.

Genom mina elever tog jag kontakt med deras lärare i engelska och frågat vilka av dem skulle vara villiga att ställa upp i en intervju. Jag presenterade mitt examensarbete, dess syfte och tänkta uppläggning. De svarade direkt att de gärna ställer upp i en intervju och vi kunde då bestämma en tid som skulle passa båda parter.

Skolorna där jag genomförde min intervjuundersökning är skolor som är belägna i Malmö stad fast i olika område och med olika förutsättningar. Den ena en 6-9 skola belägen i den östra delen av staden och den andra även den en 6-9 skola i den västra delen av staden. Jag har valt att kalla skolorna x och y där den östra skolan är x och den västra är y. Skola x har ett område som består av både villor och lägenheter. När det gäller elevernas kulturella bakgrund finns det väldigt få elever på skolan med annan bakgrund än svensk. För skola y är

situationen annan. På skolan finns det ingen elev som har svensk bakgrund. På skolan y har de flesta eleverna sina rötter i Mellanöstern och på Balkan, de största språken är albanska och arabiska.

Skola x omfattar ungefär 600 elever medan skola y omfattar 300 elever.

3.3 Genomförande

Intervjuerna sker på elevernas skolor.

Jag har pratat med mina informanter och kommit överens om en tid som passar både mig och dem. När det gällde lokalen för intervjun föreslog mina elever att vi kan använda lokalen som vi använder för vår verksamhet för där känner de sig trygga och lugna. Jag accepterade eftersom en lugn lokal är en nödvändighet för en intervju, både för informanternas trivsel och för en lyckad bandinspelning. Vi kom överens om att vi genomför intervjuerna efter skoltid så att de inte överlappar någon lektion eller lunch. Två av lärarna var villiga att ställa upp för intervju under deras lunch eftersom de inte hade några lektioner precis efter lunchen och med de andra två kom vi överens om att det skulle ske efter skoltid när jag hade också en liten lucka. Intervjuerna genomfördes under två veckor. Först intervjuade jag eleverna och sedan lärarna.

3.4 Tillförlitlighet

Intervjuunderlaget är relativt litet endast fyra elever sammanlagt och respektive fyra lärare, fördelade på två skolor i år sju och åtta. Tre av de fyra intervjuade elever är flickor eftersom intresset att delta i undersökningen var större hos flickorna och detta kan kanske ha betydelse för undersökningen. Antalet lärare är jämnt, två kvinnor och två män. Dock är underlaget för litet för att vara generaliserbart men det har ändå gett en indikation på hur elevinflytande kan uppfattas av både lärare och elever.

Validitet innebär att vi undersöker det vi avser att undersöka och tillförlitlighet eller reliabilitet handlar om precisionen hos mätningen. Dessa begrepp redogör för värdet av

intervjun. Kravet på reliabilitet innebär att metoden måste kunna ge tillförlitliga resultat, alltså vara pålitliga. (Lantz, 1993, s 13) Man måste försäkra sig att man undersöker det man säger sig vilja undersöka. Enligt Lantz måste finnas möjligheter för andra att kritiskt granska slutsatserna.

Thurén (2006) tar upp att studiens reliabilitet handlar om hur studien har gått till, vilka

redskap som använts, vilket urval forskaren gjort och hur analysen genomförts. Ett sätt att öka reliabiliteten är att spela in intervjuer på ljudband eller videofilm eller att utföra intervjun tillsammans med någon då en kan anteckna under tiden.

Jag valde att spela in intervjuerna på bandspelaren och jag kunde lyssna på svaren i efterhand. Jag valde att arbeta ensam eftersom mitt schema var inte så flexibel och arbetet med någon annan hade varit omöjligt. Däremot har jag pratat med min handledare angående mina

frågeställningar och mitt syfte. I resultaten valde jag att lägga in informanternas svar för andra att kunna ha möjlighet att granska mina slutsatser.

3.5 Etik

När det gäller den etiska ställningstaganden i intervjuundersökningen kommer jag att förhålla mig till de etiska avgöranden som aktualiseras under hela forskningsprocessen. Som Kvale har belyst, finns det etiska koder i alla sju stadier av forskningsprocessen (Kvale, s 105). Såsom Kvale har påpekat kan syftet med examensarbetet förbättra den mänskliga situationen och inte bara det vetenskapliga värdet.

Eftersom det är minderåriga elever som deltar i undersökningen, är det viktigt att elevernas föräldrar informeras. Jag har därför skrivit ett brev som skickas hem till föräldrarna, där de tillfrågas om samtycke till att deras barn deltar i undersökningen och säkras dem om att konfidentialitet bevaras. I brevet förklaras undersökningens syfte och att intervjusvaren spelas

in på band, dels för att ha hela intervjun på bandet och i efterhand lyssnas återigen flera gånger, dels för att ge full uppmärksamhet till informanten och att visa respekt för informanten själv och det han/hon berättar. Vidare förklaras att intervjun kommer att bearbetas av intervjuaren samt att hela undersökningen kommer att anonymiseras. Respekt kommer att finnas som grund från början till slutet av denna process.

3.6 Analys och bearbetning

Här kommer jag att redogöra för hur jag har analyserat mitt resultat och hur jag kommer att presentera det. Att hitta mönster i ett kvalitativt arbete är ett mödosamt arbete.

Jag har valt att kategorisera svaren utifrån de frågor som jag hade ställt. För att förtydliga kategorierna kom jag fram till följande rubriker:

Elevinflytande Läromaterial

Undervisningsmetod

Jag fokuserade på respektive respondentgrupp, lärare och elever, och analyserade svaren vidare med hjälp av begrepp som jag har hittat i litteraturen. För att hitta mönster kollade jag noggrant på ord i informanternas svar som kunde bilda en kategori. Det gjordes därefter en jämförelse grupper emellan, allt i enlighet med mitt syfte. I slutändan kom jag fram till rubriker som jag nämnde efter själva begreppet som jag hade hittat i litteraturen.

4 Resultat

Detta är en sammanställning av de intervjusvar som jag har fått av de fyra elever och fyra lärare som jag intervjuat utifrån mina frågeställningar.

Jag har valt att dela upp mitt intervjumaterial i olika kategorier. Tabellen nedan visar tänkta uppläggningen. Jag har valt denna metod för att klargöra de intervjuades tankar och

synpunkter bättre och för att tydliggöra och poängtera bättre vilken skola som är i diskussionen just då.

Skola x Elev 1 och elev 2 Lärare 1 och lärare 2

Skola y Elev 3 och elev 4 Lärare 3 och lärare 4 Elevinflytande/elevdemokrati Elevinflytande/elevdemokrati

Läromaterial Läromaterial

Undervisningsmetod Undervisningsmetod

Eftersom få elever och lärare intervjuats kan det vara lite svårt att få en djupare analys av hur förhållandena är med elevinflytande i engelskundervisning på högstadiet. Men den

information som jag har samlat och de svaren som jag har fått från mina informanter kan vara specifika för just de skolor som undersökningen berör.

Elevinflytande finns med som en kategori eftersom begreppet är det centrala temat i hela uppsatsen och det förekommer i flera frågor. Läromaterial finns också med eftersom den är nuvarande i alla ämnena på skolor och därför att jag ville undersöka hur denna påverkar elevinflytandet. Vidare har jag tagit undervisningsmetod som en separat kategori eftersom val av metod och arbetssätt kan gynna eller missgynna inflytandet och därför är en viktig del i diskussionen.

4.1 Elevinflytande

Jag valde att presentera intervjusvaren i det här kapitlet utifrån de begrepp som Danell (2006) använder sig av i sin doktorsavhandling.

Begreppsförskjutning

I kategorin begreppsförskjutning använder sig Danell av tre underkategorier:

begreppsneutralisering, praktisk begreppsladdning och begreppsväxling (2006, 153). Det som Danell menar med begreppsneutralisering är att begreppet inflytande tolkas av var och en och att de förankrar det i den verklighet de känner till. Detta innebär att begreppet neutraliseras i samtal och att den blir subjektivt. Praktisk begreppsladdning kännetecknas av att samma ord laddas med olika innebörder när de används i praktiken och begreppsväxling kännetecknas av att begreppet elevinflytande växlas till andra uttryck.

Som det framgår ur intervjusvaren så väljer eleverna i samtal med mig att växla begreppets innehåll och form. Som det ser ut så framkommer ordet ”bestämma” mer ofta än inflytande.

Det är när vi som elever kan bestämma. Vi kan komma med förslag och förbättra vår situation på skolan. Elev 1

Alla elever är med och bestämmer. Det känns bra när vi kan bestämma även om det inte händer så ofta. Elev 2

Att bestämma? Man hör hela tiden att här är det vi elever som bestämmer. Ironiskt eller inte så är det. Vår lärare ger oss möjlighet att få bestämma. Elev 4

Vi kan bestämma om vi vill. Jag orkar inte hela tiden. Det är läraren som måste undervisa, inte vi. Elev 3

När man frågar dem hur elevinflytande ser just på engelsklektionerna, behåller de sig till samma mönster. En elev använder också ordet ”demokrati” i en av intervjuerna och här som ett synonym till inflytande.

Vi pratar ganska mycket med läraren om engelskundervisningen. Det finns några i klassen som annars vägrar lära sig något överhuvudtaget. Läraren lyssnar på oss och sedan bestämmer vi tillsammans om något. Vi pratar ganska mycket om demokrati och inflytande och sådana saker. Elev 4

Oftast är det läraren som bestämmer vad vi ska göra under lektionen. Även om ibland får vi lov att bestämma är vi för trötta för att göra det. Elev 1

Som det framgår ur intervjusvaren följer lärarna samma mönster som eleverna. Läraren 3 växlar begreppet och använder istället ”demokrati” och ”medbestämmande” samtidigt som läraren 1 byter från begreppet ”demokrati” och ”inflytande” till ”ansvar” när det

sammankopplas med sin praktiska tillämpning.

Jag brukar ta upp begrepp som demokrati, medbestämmande, inflytande ganska ofta på mina engelsklektioner. Dessutom, tycker jag, att alla lärare här på skolan pratar ganska ofta med eleverna om just dessa begrepp. Eftersom skolan omfattar elever med olika kulturella bakgrund, då är det viktigt att behandlar dessa företeelser hela tiden. Lärare 3

Ibland försöker jag skola in dem i att tänka demokratiskt och öva inflytandet. Men det går inte hela tiden. För det första är de inte tillräckligt mogna för att ta eget ansvar och för det andra vill de inte heller. De säger att de redan har för många uppgifter och läxor och har inte tid över för att ventilera om inflytande. Lärare 1

Uppmärksamhetsförskjutning

I denna kategori kan man märka, som Danell påpekar, tre underkategorier: situationsanpassad regi, målförskjutning och selektiv uppmärksamhet.(Danell, 2006)

Det första begreppet förklaras genom att läraren har en strategi att begränsa elevinflytande efter skolans aktiviteter, det andra genom att elevinflytande förskjuts till ett oviktigt innehåll i förhållande till läroplanens mål och det tredje genom att läraren blir selektiv när

elevinflytande ska tas upp i diskussion.

Vid frågan i vilket moment av undervisningen de tycker att eleverna ska vara med och bestämma, i både elevernas och lärarnas svar framkommer mönster nämnda ovan. En elev tycker att de inte ska vara med överhuvudtaget, kanske i slutet av skolåret, när ”seriösa” aktiviteterna har tagit slut. Här märks det situationsanpassad regi eftersom elevinflytandet begränsas efter verksamhetens aktiviteter.

I slutet av alla seriösa uppgifterna kan vi göra något roligt och kanske bestämma då. Elev 1

En annan aspekt i den här kategorin är att läraren begränsar elevinflytande efter enskilda individer. Det finns ganska duktiga elever och som läraren påpekar, behöver han inte uppmärksamma elevinflytande eftersom de jobbar i alla fall. I det här sammanhanget kan vi använda begreppet målförskjutning också eftersom läraren, som vi kan tolka från svaret, tycker inte att elevinflytandets innebörd är så viktigt i förhållandet till elevernas mål.

Jag gör …som jag gör. Jag har starka elever och för dem spelar det inte roll om de har inflytande eller inte. De jobbar med sina uppgifter i alla fall. Det som jag brukar göra är att prata om vad vi ska göra nästa gång vi kommer att träffas. Lärare 1

Ytterligare en aspekt av situationsanpassad regi dyker upp i lärarens 3 intervjusvar.

Jag respekterar mina elever och därför vill jag lyssna på deras åsikter och förslag. De är inte dumma eller svaga bara för att de kommer från skolan y. De vet ofta vad de vill och om de känner att de blir sedda och hörda, skapar jag en bättre stämning i klassrummet. Vi går igenom allt som rör engelskundervisning respektive läsår och jag lyssnar flitigt på deras förslag. Nu har jag kanske tur eftersom engelska är omtyckt av alla (skratt). Lärare 3

Läraren 3 tar upp aspekten att elevinflytandet har ingenting att göra med graden av intelligens utan mer med respekt. Läraren påpekar att eleverna bör betraktas som jämbördiga och att vuxna måste lyssna på deras förslag. Detta skapar förtroendet och så småningom en större inflytande. Så som informanten hade informerat, går han igenom allt som berör

engelskundervisning och dessutom använder han det så kallade loggboken för att på det sättet ge alla eleverna möjlighet att komma till tals.

I slutet av varje lektion, uppmanar jag eleverna att skriva fritt i loggboken. Jag rättar inte eventuella fel utan jag är ute efter deras tankar och förslag. Ojj, vilken guldgruva blir det! Lärare 3

Läraren 3 tog upp omedvetet kanske perspektiven om att det beror också på vilket ämne man talar om. Han tycker om att han har tur att undervisa i engelska eftersom alla tycker om den och då är det lättare att öva inflytande. Dessutom är det ganska många ungar som spelar på datorn och detta skapas ett större intresse för att lära sig engelska. Vidare har musik och tv en viktig roll i det hela. Dessa aspekter tyder på att visa att engelska inte är bara ett ämne i skolan utan det ingår också i elevernas fritidsaktiviteter och i det här sammanhanget kan en situationsanpassad regi vara positivt.

En annan aspekt som förekommer i lärarnas svar är selektiv uppmärksamhet. De berättar att de storplanerar inför terminen och att ibland på lektionerna, frågar de eleverna om de är överens med det som hade planerats och ibland kan de justera några saker. Ordet ”ibland” säger ganska mycket om att läraren 2 är selektiv när det gäller elevernas förslag. Läraren uttrycker själv att hon är öppen för förslag men att denna inte hela tiden fungerar.

Jag planerar själv engelskundervisningen men sedan kommer jag med min planering i klassrummet och vi pratar kring det. Jag är öppen för förslag men de måste vara vettiga och tillämpningsbara. Ibland kommer de med förslag som inte fungerar i verkligheten. Lärare 2

Problemförskjutning

Inom området problemförskjutning förekommer enligt Danell två underkategorier:

omständighetsförklaringar och bortförklaringar. Det första begreppet beror, påstår Danell, på elevernas olika förutsättningar att göra egna val och det andra begreppet betyder att personal tycker att problemet ligger i andra orsaker än kanske ett eventuellt misstag.

I intervjusvaren kan man hitta spår av dessa mönster.

Omständighetsförklaringar finner man i både lärarnas och elevernas svar. Läraren 1 uttrycker i intervjun att en av aspekterna som hindrar elevinflytande är elevernas brist på tid och deras ovilja. Lärarens påstående stöttas av elevens 3 svar som själv anser att de inte orkar hela tiden och att det är läraren som måste undervisa och inte de.

Bortförklaringar förekommer också ganska ofta i intervjusvaren.

Jag kan inte hålla på att prata om elevinflytande en hel timme. Då kommer föräldrarna att ifrågasätta mitt sätt att undervisa. Och att behandla begreppet kräver tid som jag inte har till förfogandet. Lärare 1

Schema, pengar och flummig läroplan är mitt största problem. Lärare 4

Som vi märker i intervjusvaren, är föräldrarna, tiden, pengarna och en läroplan med brister, de vanligaste bortförklaringar som de intervjuade lärarna använder i samtalet kring

elevinflytande.

Kommentar

Efter analysen av intervjusvaren utifrån de 3 stora begrepp som Danell har uppmärksammat i sin doktorsavhandling och efter en noggrann jämförelse av svaren kan jag utföra några kommentarer om likheterna och eventuella skillnader i svaren.

Det som jag märkte inom begreppsförskjutningsavsnitt är att informanterna från skola x växlar begreppet inflytande mest till ord som ”bestämma” och ”ansvar” medan informanterna från skola y använder orden ”demokrati” och ”medbestämmande” som synonymer till

inflytande.

Inom uppmärksamhetsförskjutningsavsnitt hittade jag anmärkningsvärt att informanterna från skola x inte anser att duktiga elever fokuseras så mycket på inflytande och att detta bör förskjutas efter skolans aktiviteter tar slut eller att detta bör finnas med ”ibland”. Samtidigt på skolan y kopplas begreppet inflytande med ”respekt”, ”att bli sedd” och ”att bli hörd” och det påpekas att begreppet används aktivt av alla lärare och i olika sammanhang.

Inom problemförskjutningsavsnittet har informanterna från båda skolor använd sig av förklaringar som trötthet, tid, pengar, föräldrar och en läroplan med brister för att komma över elevinflytande. Det märktes inte särskilda skillnader mellan skolorna.

4.2 Läromaterial

Läromaterialet är en viktig del i engelskundervisningen men inte helt avgörande. Jag kommer att analysera detta kapitel utifrån Eva Forsbergs begrepp: subjektivt intresse, objektivt intresse och det formativa intresse. Det optimala, påstår Forsberg, är det formativa intresse eftersom då utövas inflytande, här möts det subjektiva med de vuxnas bild av vad som är bra för eleverna.

Formativt intresse

Det är intressant att undersöka hur läromaterialet används i undervisningen på skolorna i diskussion och om läromaterialet påverkar elevinflytande och i så fall i vilket grad.

Det finns dåliga och bra böcker. Jag använder läroböcker i min undervisning. Det skapar trygghet både för mig och för elever. Men vi gör något annat också. Vi kollar på film, lyssnar på musik, arbetar i grupp. Det som är fint med böckerna är att det finns bra texter som eleverna kan arbeta med. Det är engelska vi pratar om, man måste jobba med texter och ord, förstås. Lärare 1

Det som man kan läsa ut av svaret, är att läraren använder böckerna selektiv, efter en viss granskning. Han påstår själv att det finns dåliga och bra böcker, men att dessa skapar trygghet både för eleverna och för honom, vilket bevisar att han hade inkluderat eleverna i diskussion om läromaterial och kommit fram till att den är viktigt för dem också. Han använder andra medel i engelskundervisning vilket tyder på att läromaterial inte är helt avgörande.

Denna syn förekommer på andra lektioner också:

Jag använder läroböcker då och då. Men jag försöker inkludera eleverna när det gäller valet av texter. I början när vi går igenom upplägget av undervisningen, pratar vi kring läroboken och vad som skulle passa för vår planering. Det tar ganska mycket tid men jag får så mycket tillbaka. Även om de inte kan bestämma valet av läroböcker kan de utöva inflytande över valet av texterna. Lärare 3

Här uppmärksammas en annan aspekt. Läroböckerna är valda av lärare men eleverna kan vara med och bestämma när det gäller valet av texter. Här sker en dialog som befrämjar både lärarens objektiva intresse och elevens subjektiva intresse och resulterar i utövning av inflytande, enligt Forsberg, det formativa intresse.

Subjektivt intresse

Eva Forsberg menar att det subjektiva intresset måste vara utgångspunkten även om det inte är så lätt, eftersom det kan vara svårt för eleverna att uttrycka sina intressen.

På frågan i vilket grad eleverna upplever att de får vad de vill när det gäller läromaterialet de poängterar att de inte har möjlighet att påverka valet av läroböcker. Sammantaget kan man läsa ur intervjusvaren att eleverna har lite möjlighet att välja läroböckerna. Detta kan bero dels på att de inte har tillräcklig med kompetens för att bedöma en bok ur olika perspektiv som behövs för att uppnå målet och dels på att en del elever vill inte ha detta ansvar.

Vi har aldrig pratat om vilken bok vi kommer att ha. Läraren kommer i klassen och vi jobbar med läroboken och med texterna som finns i den. Men vi använder andra saker, typ, grupparbete, projekt. Elev 1

Jag vill inte ha ansvaret att välja läroböcker. Jag vet inte vilken bok är bra eller dåligt. Elev 2

Å andra sidan, visar eleverna glädje när lärare pratar med dem angående texterna som ska användas.

Vi pratar med läraren ganska mycket om vilka texter som vi ska läsa. Vi röstar i klassrummet och vi bestämmer tillsammans vilka texter som vi ska jobba med. Jag gillar att läraren gör oss delaktiga. Elev 4

På frågan om de vill ha en lärobok svarar nästan alla att de vill ha den för att kunna bläddra och för att se sammanhanget över undervisningen

Om avsaknaden av läromedel skulle gynna eller missgynna inflytandet kunde de inte svara på. De sa att de förmodligen behöver tänka på det riktigt noga för de hade inte funderat på det innan.

Objektivt intresse

Vid frågan hur de skulle föreställa sig engelskundervisning utan läromedel och om detta skulle påverka elevinflytande på bra sätt, hade lärarna svarat utifrån deras egna behov.

Då skulle jag välja ett annat yrke (skratt). Arbetsbördan vore enormt för en lärare. Timmarna avsedda för planering dubbelt så många och jag vet inte om det skulle hjälpa barnen. Lärare 2

Läraren anser att det skulle vara jobbigt utan ett läromedel och att tiden reserverat för

undervisning skulle gå förlorat på bekostnad av mer tid för planering. Läraren påpekar på att ett eventuellt byte av yrke skulle komma i fråga.

En annan lärare ser läromedel som ett måste:

Läromedel måste finnas, särskilt när man undervisar i ett språk. Jag kan inte föreställa mig engelskundervisning utan läromedel. Elevinflytande kan utövas i dessa ramar, genom att skola in barnen att välja vad de behöver. Lärare 1

Den här läraren påpekar nödvändigheten av läromedel särskilt när man undervisar i ett språk men använder som argument sin egen syn, att enligt honom finns det ingen undervisning utan läromedel.

Kommentar

Efter analysen av intervjusvaren utifrån de begrepp som Forsberg beskriver i sin artikel och efter en jämförelse av svaren kan jag dra några slutsatser.

Sammanfattningsvis är alla intervjuade lärare och elever överens om att läroboken är viktigt i engelskundervisningen. Ur intervjusvaren framgår inte stora skillnader när det gäller skolorna utan skillnaderna här uppstår mer mellan olika rollerna de intervjuade hade: elever och lärare. Som i andra olika sammanhang förekommer här också de olika intressena: subjektivt,

objektivt och formativt. När var och en av parterna skyddar deras eget intresse och behov, sker det en bristning i dialogen men däremot när de enas och särskilt när man utgå från elevernas egna behov, som Forsberg anser, ges möjlighet att utöva inflytandet vilket som beskrivs som det formativa intresset.

4.3 Undervisningsmetod

Undervisningen i engelska bör finna rötter i kursplanen för engelska och i målen att sträva mot. Det är lärarnas uppgift att se till att detta genomförs och dessutom att se till att eleverna är införstådda med kursplanen, målen och betygskriterierna.

Läraren har friheten att utforma undervisningen inom dessa ramar och det är bara

kreativiteten som sätter gränserna. Att eleverna bör inblandas i undervisningsplanering är klart i styrdokumenten.

Jag kommer att analysera detta kapitel utifrån Forsbergs modell som hon beskriver i sin avhandling. Jag har valt att se på undervisningen som aktiviteterna som sker i samhället och det lilla klassrummet som ett litet samhälle där lärare har en maktposition och eleverna är vanliga medborgare. I Forsbergs avhandling behandlar hon eleverna på skolor som

medborgare i samhället och därför behandlar hon deras agerande utifrån termer som: hälsan

Hälsan tiger still

Forsberg använder termen när eleven är nöjd och tar därför inget initiativ. Den här företeelsen förekommer under engelsklektionerna också. På frågan på vilket sätt de diskuterar om

arbetssätten i engelskundervisning, svarar en elev:

Det är läraren som är betald för att undervisa. Han måste komma med planeringen och han måste göra sitt jobb. Vi är nöjda med vår lärare och jag personligen vill inte ändra på någonting. Jag vill inte inblanda mig i diskussioner om vem bestämmer och sådant… jag vill komma till skolan, läsa, få betyg och gå hem. Elev 3

Ur intervjusvaret framgår att eleven är nöjd med vad som görs under lektionerna och dessutom ser hon detta som lärarens plikt och inte elevernas. Elevens plikt anser hon att bli aktiviteter som att komma till skolan och inte diskussion om inflytande. Eftersom hon är nöjd vägrar eleven att ta initiativ. Hon är inte alls intresserad att diskutera om arbetssätten i

undervisning:

Läraren väljer arbetssätten och de ofta är grupparbete, pararbete, hörövningar och sådana som man brukar göra på alla lektioner. Jag tycker om dessa eftersom man har möjlighet att prata med sina kolleger. Jag vill inte diskutera om andra arbetssätt. Elev 3 Hon verkar vara nöjd med arbetssätten eftersom som det framgår ur svaret, ser hon en möjlighet att prata med kompisar och detta görs att hon inte vill ta initiativ för att ändra det. På samma fråga har en lärare svarat:

Arbetssätten bestämmer jag eftersom det är behovet som styr det. Jag tror inte de har förmågan att veta vad som behöver övas. De ser inte vilka moment de behöver och just nu till exempel är vi inne på kommunikation och i detta sammanhang behöver de prata, och vad kan vara bättre än grupparbete? Lärare 4

Den intervjuade läraren tycker att eleverna inte har tillräckliga kunskaper om deras brister och vilka arbetsmetoder som ska gynna deras utveckling och därför är det läraren som måste bestämma metoderna.

Vanmakt

Forsberg använder termen för att beskriva eleven som är missnöjd men som i tystnad anpassar sig till situationen. Det här kan man finna spår i några svar:

Det är bra att vi ibland kan säga vad vi tycker, det känns bra, men som jag sa innan det händer inte så ofta. Men det är kanske inte läraren som är problemet här utan vi,

jag…hm… ibland gillar jag inte att vi skriver så mycket eller använder glosor, men jag säger inte ifrån, jag låter den vara. Jag orkar inte. Elev 2

Den här eleven visar tecken på att möjligheten finns, de kan vara med och bestämma, vilket hon tycker det är bra men å andra sidan händer det inte så ofta. Eleven påpekar att spår av missnöje förekommer men istället för att ta itu problemet, hon låter det bli eftersom det kräver energi som eleven inte har.

Läraren påstår att det ges möjlighet för dialog men inom vissa ramar. Förslag måste vara rimligt och tillämpningsbar. När det gäller arbetssätten, tycker lärare, att eleverna är ganska duktiga för att anpassa sig vid en viss metod och de protesterar inte:

Det är jag som väljer metoderna, även om de kan komma med förslag, såklart! Just nu håller vi på att skriva. De är bra på att prata och den biten har jag lagt undan för en stund, däremot har de problem med att skriva och just nu jobbar vi intensivt med det. Jag kan känna att de är trötta men de är fullt medvetna om att de behöver det. Lärare 2 Här påstås att det är igen behovet som styr arbetssäten och innehållet i undervisningen. De satsar på skrivning, eftersom läraren tycker att det är det som eleverna behöver. Såsom det framgår ur svaret, så är läraren medveten om att eleverna kan vara trötta men påpekas att det är för deras egen skull vilket de vet.

Maktlöshet

Forsberg använder termen för att beskriva eleven som tar ett initiativ men som inte får

igenom sina önskemål och som sedan kan känna bitterhet inför misslyckande. Om vi tittar lite närmare på de intervjuades svar kan vi hitta spår av maktlöshet.

Vi pratar aldrig om arbetssäten. Läraren delar ut uppgifterna och går igenom instruktionerna. I instruktioner står det om det är grupparbete eller individuellt.

Det var en gång jag hade en tvist med en klasskamrat och just på en övning fick vi jobba tillsammans. Jag ville inte jobba med henne men när jag sa det till läraren, fick jag ingen hjälp. Läraren sa att skolan inte är någon domstol och att vi måste samarbeta no `matter what`. Elev 1

I det här fallet eleven känner sig besviken eftersom hon inte fick fram sina önskemål. Eleven försökte få en annan kamrat att jobba med men det gick inte. Såsom det framgår ur

intervjusvaret, finns det ingen möjlighet att påverka arbetssäten och de är förutbestämda av läraren. Det kan vara så att läraren gjorde det här uppdelningen med flit så att de två flickorna skulle försonas men det framgår inte ur intervjusvaren. Däremot framgår det att eleven tog ett initiativ att ändra något men fick inte igenom sina önskemål och hon känner sig maktlös inför läraren.

Jag jobbar varierat. Vi kollar på film, pratar kring det, lyssnar på musik, övar glosor, arbetar i grupp… o.s.v. Jag tror inte att eleverna har något mer att tillägga. De verkar vara nöjda med metoderna. Det är klart att ibland finns det missnöjda och frustrerade elever men det som är bra med dem är att man bli påmind att kanske man behöver se över innehållet. Lärare 1

Ur intervjusvaret framgår att läraren jobbar varierat vilket som gör honom att tro att eleverna inte har något att invända. Han är medveten om att det kan förekomma ett visst missnöje bland eleverna men detta är bara bra för detta kan vara ett utropstecken på att nu är det dags att ändra något. Han upplever inte eleverna som maktlösa utan tvärtom att de missnöjda får honom att reagera.

Maktutövning

Forsberg använder termen för att beskriva eleven som tar ett initiativ och detta blir

framgångsrikt. Denna maktutövning fanns inte så ofta i de intervjuade svar men man kan läsa ut att det är utövning av inflytande som de blir nöjda med.

Jag gillar hur vi arbetar på engelsklektionerna. Läraren pratar med oss kring arbetssäten och metoderna. Just nu håller vi på med hip hop och det var vi som föreslog temat. Vi ska prata om härkomst, tidsepoker, artister, vi kommer att lyssna på hip hop. Det känns bra, det är något som intresserar oss allihopa. Elev 4

Eleven är väldigt nöjd med sina engelsklektioner och med sin lärare som, enligt

intervjusvaret, gör dem delaktiga i planeringen. De tar ett initiativ genom att föreslå ett visst tema, i det här fallet hip hop, och deras förslag är framgångsrikt, vilket stärker deras

självförtroende och lust att lära sig vidare. Att de är intresserade i ämnet är bara ett plus som underlättar lärandet.

Tecken på att inflytande utövas framgår ur en lärares svar också:

När jag märker att de tappar motivationen försöker jag införa ett nytt arbetssätt. Jag brukar låta dem bestämma om ett tema som de är intresserade av eller som de tycker det är kul. Fördelen är att jag har engelska eftersom de tycker det är `cool`, det hade varit mycket svårare om jag hade haft matte. Lärare 3

Läraren i fråga tar i diskussion aspekten om att ämnet i sig är problematisk när det gäller utövning av inflytande. Om ämnet är omtyckt av eleverna går det mycket lättare att

uppmuntra dem att vara med, påstår läraren. Engelska är omtyckt och eleverna är därför mer benägna att involvera sig.

Kommentar

Efter jag har analyserat intervjusvaren enligt Forsbergs begrepp som hon använder i sin avhandling och efter en noggrann jämförelse mellan svaren kan jag dra följande slutsatser. En viss skillnad märks mellan skolorna i diskussion.

På skolan x förekommer oftare, såsom det framgick ur intervjusvaren, maktlösheten och vanmakten. Med andra ord, eleverna antingen tar ett initiativ men lyckas inte och då försöker de inte längre eller så är de missnöjda men de är passiva och förblir tysta.

På skolan y förekommer oftare, enligt de intervjuade, maktutövning och hälsan tiger still. Eleverna tar initiativ och de lyckas få deras åsikter fram i vissa fall eller de är nöjda och därför vill inte ändra på något.

5 Sammanfattning och diskussion

Fyra elever och fyra lärare är ett ganska litet underlag för undersökning och trovärdigheten i diskussion och slutsats hade varit bättre om underlaget hade varit större. Det hade gett ett säkrare resultat. I undersökningen finns det bara en pojke, metod som kanske påverkar

resultatet, det kanske hade varit säkrare om könsfördelningen hade varit jämnare, med ett lika stort antal flickor som pojkar.

5.1 Sammanfattning

Elevernas inflytande/medbestämmande förekommer ibland. Begreppet tolkas olika och därför får ibland olika innebörd och används i olika sammanhang. På skolan x kopplas

elevinflytande med efter skolans aktiviteter och ges därför inte stor betydelse. En anledning är att eleverna är duktiga och har bra resultat och lärare därför ser ingen nytta i att införa

inflytande i engelskundervisning medan på skolan y anses elevinflytande väsentligt i och med att eleverna kommer från länder som inte fått höras om demokrati och därför är det extra viktigt att begreppet behandlas i olika sammanhang och ämne.

5.2 Diskussion

Examensarbetet har som centralt tema elevinflytande och därför var det viktigt att undersöka hur lärare och elever ser på begreppet. Under min tid som lärarkandidat och nu som

modersmålslärare har jag undrat om eleverna eller lärare tänkt eller grubblat över detta begrepp i samband med undervisningen och särskilt i samband med engelska. Om man refererar till styrdokument då hittar man tydligt och klart att eleverna måste ha inflytande, men har de en aning av vad ordet betyder? Hur uppfattas begreppet av elever och lärare? De flesta av de intervjuade eleverna verkade veta vad ordet står för eftersom de arbetar aktivt med elevråd och klassråd och dessa verksamheter behandlar ordet flitigt. Dessa upplevs dock spela en liten roll för elevernas inflytande över verksamheten eller engelskundervisning överhuvudtaget. Eleverna har uppfattningen att elevrådens verksamhet gäller arbetsmiljö och trivselfrågor. Lärarna har var och en sin uppfattning om vad elevinflytande innebär.

Styrdokumenten talar tydligt om att eleverna ska ha inflytande över sin undervisning och att de ska vara med och bestämma utformningen av undervisningen.

tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. (Lpo 94, s 20)

Det står tydligt vad som ska göras men inte hur. Det ges möjligheten till varje lärare att fritt välja vägen dit. Men det som saknas är friheten att disponera tid hur man vill för att nå målet med elevinflytande. De flesta av de intervjuade lärare nämner bristen på tid, flummig läroplan som deras största problem när det gäller att nå målet med elevinflytande. Det behövs också en utveckling av metoderna och formerna i syfte att ge eleverna ett reellt inflytande över sin utbildning i skolan. Skolledningen borde kanske ge lite utrymme för diskussioner om elevinflytande och lite mer tid för ett eventuellt samarbete lärare emellan för att förverkliga styrdokumentens syfte. Ur några av informanternas svar verkar som att de är rädda att satsa mer tid på elevinflytande för att inte förlora ansiktet framför föräldrarna, vilket som tyder på att denna företeelse tas inte på allvar.

En annan aspekt är att styrdokumenten tolkas olika av varje lärare och detta påverkar såklart elevens tolkning eftersom det är genom läraren som han/hon uppfattar inflytandet. Det är på skolan som eleverna hör detta begrepp för första gången eller så borde det vara i alla fall. Inflytande i undervisningen kan vara att eleverna blir tillfrågade om de har några tankar eller idéer om vad som ska arbetas med under lektionen eller under terminens gång, det kan också vara att de ska till viss del ta ansvar för sitt eget lärande. Detta förutsätter att läraren finns alltid som en handledare som vägleder eleverna och som stöttar dem. Varje elev, oavsett kön, etnicitet, social bakgrund eller kunskap, ska känna att de har möjlighet att framföra sina åsikter och att dessa lyssnas och tas på allvar av läraren. De behöver vara informerade om vad som står i styrdokumenten och vilka mål de måste uppnå.

Hur lärare uppfattar elevinflytande beror mycket på vilken skola de jobbar. Intervjusvaren blev analyserade med hjälp av Mats Danells begrepp (2006, s 153). I kategorin

begreppsförskjutning använder sig Danell av tre underkategorier: begreppsneutralisering,

praktisk begreppsladdning och begreppsväxling (2006, s153).

Det som Danell menar med begreppsneutralisering är att begreppet inflytande tolkas av var och en och att de förankrar det i den verklighet de känner till. Detta innebär att begreppet neutraliseras i samtal och att den blir subjektivt. Praktisk begreppsladdning kännetecknas av att samma ord laddas med olika innebörder när de används i praktiken och begreppsväxling kännetecknas av att begreppet elevinflytande växlas till andra uttryck (ibid, s 153).