Försöksytor Fjugesta-Lanna 1974 : Undersökning av bärlagergrus med olika petrografisk beskaffenhet

(1)

Nr 162 : 1979 ISSN 0347-6049

162

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) : Fack - 58101 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack : S-58101 Linköping : Sweden __

Försöksytor Fjugesta-Lanna 1974 Undersökning av bärlagergrus med olika petrografisk beskaffenhet

(2)

FÖRORD'

Undersökningen har gjorts på uppdrag av Statens vägverk, TUb, inom projektet "Krav på stenmaterial under belägg-ning". Vägverkets kontaktman har varit Jan Eurenius

(TUb). Provtagningar, laboratorieanalyser m m har huvud-sakligen gjorts av Lars Bünsow och Leif Viman, VTI.

Peet Höbeda

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid

SAMMANFATTNING

I

SUMMARY

II

1 INLEDNING

1 2. BYGGANDET Av FÖRSÖKSYTORNA

'

l

3 UNDERsöKTA MATERIAL

l

4 RESULTAT Av PROVTAGNINGAR

3 5 PLATTBELASTNINGSFÖRSÖK

5 6 ASEALTBELAGGNINGENS KVALITET

7 7 OBSERVATIONER

7 8 DISKUSSION AV RESULTATEN

8 9 REKOMMENDATIONER

9 10 REFERENSER

10

TABELLBILAGA

EIGURBILAGA

FOTOBILAGA VTI MEDDELANDE 162

(4)

Försöksytor Fjugesta - Lanna 1974. Undersökning av bär-lagergrus med olika petrografisk beskaffenhet

av Feet Höbeda, Lars Bünsow och Leif Viman Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

"Provrännor" med sex olika bärlagergrus har byggts in i väg 204 under asfaltbeläggning. Prov har tagits med jämna mellanrum för undersökning av nedbrytningen. Ma-terialseparationen vid utläggning försvårar utvärdering av resultaten. Bildat finmaterial kan även söka sig ned-åt i vägöverbyggnaden varigenom resultatet förvanskas. Någon avsevärd nedbrytning kan icke konstateras, ens för alunskifferrikt naturgrus, som visat dåliga egenskaper vid laboratorieförsök. Krackeleringsskador har dock upp-kommit inom provytan innehållande detta material, som

också erhållit' de lägsta bärighetsvärdena vid plattbe-lastningsförsök. Gruset har visat sig starkt vattenkäns-ligt vid laboratorieförsök. Krackeleringsskadorna har snabbt utvecklats p g a den ökade vattentillgången genom den spruckna beläggningen. Mindre skador konstateras för övriga provytor, delvis beroende på svårigheten att

packa materialet i provrännorna fullgott.

(5)

II

Test Surfaces, Fjugesta - Lanna 1974. Investigation of Base Course Gravel with Different Petrographical Properties

by Peet Höbeda, Lars Bünsow and Leif Viman The National Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

Fack

8-581 01 LINKÖPING' Sweden

SUMMARY

"Test pits" with six different base course gravels have been built into road No. 204 below an asphaltic concrete of 4 cm in thickness. Samples were taken at regular intervals to study the degradation. The mate-rial segregation during the Spreading complicates the evaluation of the results. The fines formed may also migrate downwards in the road, which results in the

result being distorted. No considerable degradation can be found, not even for natural gravel rich in weak shale, which has proved to have poor properties in

laboratory tests. Alligator crackings occured, however, in the test surfaces containing this material, and

which also obtained the lowest.bearing capacity in plate load tests. This gravel proved to be highly water-susceptible in laboratory tests. The alligator crackings developed fast due to the increasing water supply through the cracked surface course. The rest of the test surfaces were found to be damaged only slightly. This damage is partly due to the difficulty in compacting the material in the "test pits" satis-factorily.

(6)

1 INLEDNING

En undersökning har gjorts på provbana för att studera nedbrytningen av olika bärlagergrus genom arbetstrafik (VTI Internrapport 189 och 260, Meddelande 63). Under-sökningen kompletterades med försökssträckor i väg 204 Fjugesta - Lanna för att studera nedbrytningen av sten-materialen under asfaltbeläggning. "Provrännor" med

1,5 m bredd och 15 m längd nedgrävdes i det färdigjuste-rade bärlagergruset till förstärkningslagrets överyta

(16 cm djup) strax innan vägen skulle beläggas. "Prov-rännorna" fylldes sedan med de olika materialen som, med undantag för det lokala gruset på sträckan, kom

från samma täkter som vid provbaneförsöket. Provtag-ningar, senare gjorda genom asfaltbeläggningen, skulle klarlägga omfattningen av trafiknedbrytningen. Trafik-mängden på aktuell väghalva var är 1975 2100 fordon/års-medeldygn; därav ca 12 % tyngre fordon.

2 BYGGANDET AV.FÖRSÖKSYTORNA

Väg 204 var dimensionerad efter dim tab 4.i dåvarande BYA (1963). Den totala överbyggnadstjockleken var 80 cm, därav 16 cm bärlagergrus och 4 cm beläggning 100 MAb. Försöksytorna färdigställdes 23-26 september 1974 och byggandet har beskrivits i VTI Internrapport 189. En viss separation av provmaterialen kunde iCke undvikas vid utläggning. Bärlagergrusen var svåra att packa i

"provrännorna", trots förpackning med vibrerande platta följd av överfarter med.vibrerande 5 tons vält. Provytor-na har ej utsatts för byggProvytor-nadstrafik inProvytor-nan beläggning påförts.

3 * UNDERSÖKTA MATERIAL

Bärlagermaterialen utgjordes av:

(7)

l. Lokalt åsgrus bestående av urbergsmaterial, Göks-valla (utgör.bärlager i väg 204).

2. Grovkornig, spröd granit, Bällinga

3. Gnejs och diabas, Dalby

4. Glimmerrik gnejs, Töva

5. Kalksten, Brunflo

6. Lerskiffengoch kalkstensrikt åsgrus, Brunflo

Resultat av laboratorieprovningar, petrografiksa ana-lyser mxm redovisas i VTI Internrapport 260 och Medde-lande 63. Avsikten har varit att studera bärlagergrus av "normal" kvalitet. Endast naturgruset från Brunflo är enligt laboratorieanalyserna av mycket dålig beskaf-fenhet: Detta material har sönderfallit starkt vid vitt-ringsförsök (figur'l+ och våtnötningsförsök, det senare har gjorts både i vändskak och planetomrörare (figur 2 och 3). Nedbrytningen vid våtnötning i planetomrörare har varit av samma omfattning som på provbana, jfr fi-gur 4 (VTI Rapport 140). Material 0-16 mm har mycket dålig bärighet vid E-modulbestämning enligt SEB-metoden

(figur 5). Finmaterialet har plastiska egenskaper, vil-ket innebär att redan en ringa ökning av vattenkvoten ger stark bärighetsnedsättning (jfr VTI Meddelande 121). Vid hög vattenmättnadsgrad erhålls mycket låga

E-modul-värden.

Kalkstenen från Brunflo är däremot av relativt god kvalitet och ringa nedbrytning har erhållits på prov-bana resp vid våtnötning (figur 6). Material av denna bergart används dock sällan i vägsammanhang i Sverige, varför de praktiska erfarenheterna är begränsade.

(8)

4 ' RESULTAT AV PROVTAGNINGAR

Prov ä ca 10 kg togs från de fyllda "provrännorna" både före och efter packning (provtagning 2 resp 3). Fyra provtagningar, betecknade 4-7, har sedan gjorts från färdig väg vid olika tidpunkter, den sista hösten 1978. Material (jfr foto 1) har tagits från två olika nivåer, dels av det ytliga materialet ner till ca 5 cm djup, dels av det underliggande materialet ner till

förstärk-a 0 0

ningslagrets niva.

Tabell 1 ger en sammanfattning av gjorda provtagningar, medan tabellerna 2-7 redovisar finmaterialhalter, vat-tenkvoter och grovhetstal i proven. ökningen av fin-materialhalten visar i första hand kvalitetsförsäme ringen av bärlagergrusen. Grovhetstalet ger ett talmäs-sigt mått på en siktningskurva (minskande värden anger nedbrytning) (jfr VTI Internrapport 260).

Figur 7 ger graderingar för materialen i inbyggnadstill-stånd (provtagning l), varvid siktningskurvorna utgör medeltal av 10 delprov ä ca 10 kg. Berggruset av Brun-flokalksten uppfyller icke BYA:s krav för bärlagergrus, då siktningskurvan ligger nedanför den undre gräns-kurvan.

Figur 8-10 presenterar de genomsnittliga finmaterial-halterna vid provtagningarna. Figur ll och 12 visar siktningskurvor från den senaste provtagningen. Mate-rialseparationen gör att spridningen är stor. Mest an-märkningsvärda är de vid den sista provtagningen kon-staterade stora ökningarna av finmaterialhalten i berg-grusen från Brunflo och Dalby. Detta får sannolikt till-skrivas materialseparationen. Båda materialen hörde

också.till de från graderingssynpunkt grövre ochvar därmed också särskilt separationsbenägna.

Någon betydelsefull nedbrytning kan ej säkerställas för

(9)

något av bärlagergrusen. De som består av "urbergsmate-rial" har visat god motståndskraft vid laboratorieför-sök och underlaboratorieför-sökningen på provbana (jfr VTI Rapport 140, Internrapport 260). Mest anmärkningsvärd är den ringa finmaterialökningen även i det skifferrika naturgruset från Brunflo, som gett extremt dåliga resultat vid une dersökningar i laboratoriet och på provbanan(jfr mom 2). En provtagning har även gjorts mitt i en krackelerad del av beläggningen (jfr mom 6) för att konstatera om skadan har uppkommit i ett parti där bärlagergruset 'separerat. Finmaterialhalten visade sig dock icke hög

under den krackelerade beläggningen.

Inga stora skillnader konstateras i finmaterialhalt hos prov från de två provtagningsdjupen. Det i ytlagret bil-dade finmaterialet kan även sannolikt med tiden söka

sig nedåt i vägkroppen förutsatt att hålrummet i bär-lagergruset är tillräckligt stort. Sådan "materialvand-ring" har konstaterats även vid andra fältundersökningar

(t ex försöket på provbana, provvägarna Lillängen 1961, Hällekis 1970 och Graddisvägen, jfr mom 9).

Bärlagergrus framställda av både naturgrus och kalksten från Brunflo har båda erhållit mycket låga sandekviva-lentvärden (tabell 8). Metoden är normerad i USA

(ASTM D 2419) och beskrivs i VTI Rapport 140. Enligt Vissa utländska anvisningar anses material med lägre sandekvivalentvärde än 30-35 olämpliga som bärlagergrus och de båda Brunflomaterialen underskrider detta värde. Anmärkningsvärt är att kalkstenen trots detta givit goda resultat i praktiken. I samband med några provtag-ningar gjordes även mätprovtag-ningar med vattenvolymeter för bestämning av rådande skrymdensitet. Metoden lämpar sig dock föga för bärlagergrus. Mätvärdena (tabell 9 ochle) är därför behäftade med stor osäkerhet; de beräknade vattenmättnadsgraderna kan i vissa fall t o m överstiga 100 %. Portalen har dock sjunkit efter 1 års trafikering

(provtagningar 3 resp 4), vilket visar att en

(10)

ning skett av bärlagergrusen. En särskilt stark efter-packning konstateras för Brunflogruset, varvid den in-gående leran sannolikt har haft en smörjande effekt. En tendens till bättre packning av det lokala grusmate-rialet i omgivande väg än inne i försöksytan kan även konstateras vid provtagning 3. Detta beror sannolikt på svårigheter att packa materialet i "provrännorna".

5 PLATTBELASTNINGSFÖRSÖK

Statisk plattbelastning med 30 cm plattdiameter har

gjorts vid två olika tillfällen (75-12-04 och 76-04-12). Läget för belastningspunkterna framgår av figur 13. Väg-konstruktionens medelmodul, som i första hand påverkas av kvoten hos samtliga väglager, har bestämts och fram-går av tabell ll och figur 14. E-modulvärdena är med undantag för försöksytan med Brunflogrus lägre vid det senare'mättillfället. Detta gäller även värdena för om-givande väg. Sannolikt förklaras denna bärighetsskill-nad med att vattenkvoten i väglagren varit högre vid det senare mättillfället. Tyvärr har inga prov tagits för vattenkvotsbestämningar i samband med bärighetsmät-ningarna.

Det redan vid det första mättillfället konstaterade, redovisade låga E-modulvärdet på provytan med naturgrus från Brunflo är anmärkningsvärt. Denna försöksyta ska-dades även snart genom krackeleringar (foto 2, jfr även mom 6). Gruset innehåller plastiskt, lerigt finmaterial, Vilket enligt laboratorieförsök innebär att redan en ringa ökning av vattenkvoten medför en tydlig minskning av bärigheten (figur 5). Denna egenskap visar sig redan vid relativt låga finmaterialhalter (jfr VTI Meddelanw, de 121).

Brunflogrusets vattenhållande egenskaper framgår även av den provtagning som är gjord 77-05-17. Detta material

(11)

har väsentligt högre vattenkvot än de Övriga, som tyd-ligen har bättre dränerande egenskaper. Tidpunkten för provtagningen sammanfaller med stora översvämningar i denna del av Sverige. Tyvärr gjordes inga bärighetsmät-ningar vid det tillfället.

Bärighetsmätningarna har utförts vid andra tillfällen än provtagningarna, och speciella prov har ej tagits för kontroll av vattenkvoter. Det framgår dock av ta-bell 6 att vattenkvoten varit hög i Brunflogruset vid provtagning 6, tydligen beroende på den krackelerade, vattengenomsläppliga beläggningen. Det första plattbe-lastningsförsöket har dock gjorts hösten 1974 innan några krackeleringsskador observerats. Tydligen har trots detta en viss vattenanrikning kunnat ske i Brun-flogruset, som enligt laboratorieförsök var starkt vat-tenkänsligt.

Försöksytan med lokalt, ganska sandigt bärlagergrus från Göksvalla har givit högre bärighetsvärden än berg-grusen. Det bästa av de senare utgörs av kalksten från Brunflo, som till skillnad från naturgrus från samma ort verkar ha bibehållit en tillräcklig porvolym i väg-en (jfr tabell 9 och 10). Kalkstväg-ensmaterialet var ävväg-en så grovt graderat från början, att det icke uppfyllde BYAzs krav på bärlagergrus. Berggruset från Dalby, som graderingsmässigt liknar kalkstensmaterialet, har där-emot erhållit betydligt sämre bärighetsvärden.

Sträckan med glimmerrikt berggrus (Töva) gav ej låg bärighet, trots att enligt laboratorieförsök hög glim-merhalt kunnat nedsätta bärigheten (VTI Meddelande 121). Denna negativa effekt erhölls dock vid laboratorieför-söken efter "konstgjord" inblandning av ganska grovkorn-ig glimmer.

(12)

6 ASFALTBELÄGGNINGENS KVALITET

Prov av asfaltbeläggning har undersökts med avseende på siktningskurva, bindemedelshalt, skrymdensitet och hål-rum. Resultaten redovisas i tabell 12.

7 OBSERVATIONER

Tjälningförlopp och grundvattenstånd redovisas i ta-bell 13 samt figur 15 och 16. Grundvattennivån har ej gått upp i överbyggnaden, vilket icke utesluter perio-der med kapillär vattenmättning från det finkorniga undergrundsmaterialet. Registrering av grundvattenstånd måste kopplas till kontinuerlig mätning av vattenkvot. Resultaten från utförda sättningsmätningar har icke

kunnat behandlas.

Efter den första vinterns tjällossning observerades krackeleringar i försöksytan med naturgrus från Brunflo

(foto 2), medan de övriga försöksytorna var oskadade. En viss, obetydlig sättning (Spårbildning) av materi-alen i "provrännorna" kunde dock observeras. Krackele-ringarna i Brunflomaterialet förstorades med tiden

(foto 3). Asfaltbeläggningens kvalitet hade försämrats genom lagningarna av provtagningshålen varvid vattenin-filtrationen i det vattenkänsliga materialet ökat.

Efter 3 år kunde vissa, ganska obetydliga krackelerings-skador observeras även i några nadra försöksytor, sär-skilt den med Dalbymaterial. Detta erhöll även de näst efter Brunflogruset sämsta bärighetsvärdena (figur 14). Påpekas bör dock att det förstnämnda berggruset icke. var representativt, då det innehöll hög halt av något vittrad diabas. De smärre krackeleringarna uppkom ibland i kanten av "provrännorna" beroende på den i förhållande till omgivande väg sämre packningen i kantpartiet.

Försöksytorna har hösten 1978 belagts med ett andra

(13)

slitlager bestående av 80 HAB l6. Prov har icke tagits efter denna åtgärd.

8 DISKUSSION AV RESULTATEN

Materialseparationen försämrar möjligheterna att ut-värdera nedbrytningsbenägenheten. Förutom separationen vid utläggning kan även bildat finmaterial ha vandrat nedåt i vägkroppen under förutsättning att tillräckliga hålrum förelegat. Nedbrytning kan icke med säkerhet kon-stateras för något försöksmaterial. Inte ens det enligt tidigare erfarenheter (försök i laboratoriet och på provbana) Starkt nedbrytningsbenägna naturgruset från Brunflo uppvisar tydlig nedbrytning. Orsaken kan vara att materialet har skyddats av asfaltbeläggningen, som förhindrat de partikelomlagringar vilka tydligen utgör förutsättningen för nedbrytning.

Försöksytan med Brunflogrus har trots låg finmaterial-halt skadats genom krackeleringar, medan de övriga en-dast visar smärre spår av efterpackning (spårbildning) och krackeleringar, som delvis sannolikt beror på den i förhållande till omgivande väg sämre packningen. Brun-flogruset innehåller plastiskt finmaterial, Vilket gör att dess bärighet påverkas starkt av vattenkvoten. Ma-terialet har efterpackats till mycket lågt hålrum i vägen, varvid mättnadsgraden blir hög även vid måttliga vattenkvoter. Dålig bärighet verkar kunna uppkomma i vägen trots en gradering hos bärlagergruset som uppfyl-ler BYAzs krav.

Slutsatserna från försöksvägen kan icke utan vidare överföras till andra vägar med större trafikbelastning, annan uppbyggnad eller till andra klimatförhållanden.

(14)

9 REKOMMENDATIONER

Vattenkvoter i bärlagergrus behöver kontinuerligt re-gistreras. De genom plattbelastning uppmätta medelmo-dulerna säger litet om bärigheten hos försöksmate-rialen. Genom ett nytt mätförfarande (fallviktsbelast-ning med registrering av sjuk(fallviktsbelast-ningen i två punkter) kan dock lagermodulen beräknas.

En förnyad provtagning rekommenderas trots att ett andra slitlager påförts för att följa upp eventuella långtidseffekter och för att fastställa om de i några fall konstaterade höga finmaterialhalterna vid sista provtagningen beror på separation. Det är även av in-tresse att följa upp om de tidigare uppkomna krackele-ringarna kan slå genom det nya slitlagret.

"Provrännor" med så små dimensioner bör ej användas till studier av bärlagergrus. Separationen vid utlägg-ning kan bli större än normalt p g a mycket manuellt spadarbete. Dessutom är det svårt att åstadkomma en effektiv packning av smala försöksytor då packningsred-skap "hänger" upp sig på kanterna av omgivande bärlager. Provrännans bredd bör ur denna synpunkt vara avsevärt större än valsbredden på den vält som avses användas. Asfaltbeläggningen blir även snart förstörd genom prov-tagningarna och är då icke längre representativ för en beläggning av "normal" kvalitet.

(15)

10

10 REFERENSER

Höbeda, P. Byggnadsrapport för provbana vid Tystberga och provsträckor i Väg 204, Fjugesta - Lanna. VTI In-ternrapport 189, 1974.

Höbeda, P, Bünsow, L. Nedbrytningsbenägenhet hos bär-1agergrus. Statens väg- och trafikinstitut. Rapport 140, 1977.

Höbeda, P. Nedbrytningen av bärlagergrus genom byggnads-trafik - undersökningar på provbana år 1974. Statens Väg- och trafikinstitut. Internrapport 260, 1976.

Höbeda, P. Nedbrytningsbenägenheten hos bärlagergrus

- fältförsök på provbanan vid TyStberga 1975. VTI

Med-delande 63, 1977.

Höbeda, P. Vattenkänsligheten hos bärlagergrus. VTI Meddelande 121, 1978.

(16)

.L

Tabell l. Översikt av provtagningar försökssträckor Fjugesta-Lanna, V = ytlager, b = bottenlager

74-09-23 74-09-24 74-09-26 75-09-10 76-05-19 77-05-17 78-05-10

:§2Y_ Prov l Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Prov 6 Prov 7

Material _nlng.

efter pack- efter 1 år_. efter_o efter₀

efter

nlng

-

_{1,5 ar}

_{2,5 år}

_{3 5 år}

a resp b a resp b a resp b a resp b '

tippnings- ej packade material lager V T I M E D D E L A N D E 1 6 2 Göksvalla 92292 92298 92312 92313 93071 93072 93575 93576 94202 94203 95335 95336 Bällinga 92293 92299 92314 92315 93073 93074 93577 93578 94204 94205 95333 95334 Dalby 92294 92300 92316 92317 93075 93076 93579 93580 94206 94207 95331 95332 Töva ₉₂₂₉₅ ₉₂₃₀₁ 92318 92319 93077 93078 93581 93582 94208 94209 95329 95330 Brunflo kalksten 92296 092302 92320 92321 93079 93080 93583 93584 94212 94213 95325 95326 Brunflo grus

92297 92303 92322 92323 93081 93082 93585 93586 94210 94211 95327 95328

TA

BE

LL

BI

LA

GA

(17)

V T I M E D D E L A N D E 16 2

Tabell 2 . Resultat från provtagning l (upplag) och 2 (Vägprov, ej packat 740923),

y: ytprov, b bottenprov VTI nr Material Finmaterialhalt - 50 mm - 16 mm <0,002 mm <0,074 mm <4,0 mm <0,002mm <0,074 <4,0 mm Grovhets-tal 0-50

(G)

Vatten-kvot .o \° .Sand- ekviva-_lent Göksvalla 8,2 51,6 2,0 10,6 66,9

59.

(omgivande Väg) 43,9 1,9 59,7 92292 98 Göksvalla 35,5 63,6 92293 99

Bällinga

42,5 57,6 92294 300 Dalby 26,1 43,5 43 92295 309 Töva 37,1 54,7

41_

92296 310 Brunflokalksten 10,0 30,9 26 92297 311 grusBrunflo

27,9 43,2 ₃₄

(18)

Tabell 3 . Resultat av provtagning 3 (74-09-26) efter packning (74-09-26),

y = ytlager och b = bottenlager

VTI nr Finmaterialhalt 0 - 50 mm Material 4 0... 16 mm <0,002 <0f074 <4,0 mm mm HUR <0,002 <0,074 <4,0 Grovhets-tal (G) 0-50 mm Vattenkvot (från vatten-volymeter % Skrym-densitet t/m3 Göksvalla y 8,5 47,4 10,5

58,3

5,39 3,4 2,50 (omgivande

väg)

92312

Göksvalla y

_24,3

_54,4

92313 Göksvalla b 29,0 _61,6 92314

Bällinga

y

7,4

37,6

_51,9 _2,38 92315 Billinga b 39,2 _55,3 92316 Dalby y 31,1 44,5 92317 Dalby b 24,2 _40,3 92318 Töva y 27,4 44,1 92319 Töva b 33,5 59,9 92320 92321 Brunflo y 12,3 _31,2 _2,25 kalksten b 92322 92323 Brunflo y L grus b 30,8 49,7 6,53

(19)

Tabell 4 . Resultat av provtagning 4 (75-09-10), y = ytlager och b = bottenlager

Finmaterialhalt

'0 - 50 mm 0 - 16 mm

Grovhets- Vatten-

Sand-tal (G) kvot ekviva- densitet

Skrym-VTI nr Material V T I M E D D E L A N D E 1 6 2 <0,002 <4,0 mm <4,0 0-50 o\_° lent 93071 Göksvalla 23,9 54,0 70 93072 Göksvalla 33,4 58,5 93073

Bällinga

35,7 50,6 51 93073 Bällinga 35,2 52,5 52 93075 Dalby 16,6 30,8 45 93076 Dalby 19,1 36,6 40 93077 Töva _27,1 _44,5 ₄₉ 93078 Töva _24,4 _40,4 ₃₇ 93079 93080 Brunflo kalksten 17,5 29 2,18 12,9 31,8 ₂₇ 93081 93082 Brunflo grus

26,4

46,6 ₃₆ 27,8

47,2 25

(20)

Tabell _{5. Resultat av provtagning 5 (76-05-19), y = ytlager, b = bottenlager}

Finmaterialhalt Grovhets- Vatten-

Sand-O - 50 mm 0;_ 16 mm ta1.(b) kvot ekvlva_

lent VTI nr Material <0,002 <0,074 <4,0 <0,002 <0,0741 <4,0 0-50 mm mm mm mm mm mm mm 0\0 93575 Göksvalla y 4,1 30,2 1,7 7,5 55,8 6,58 1,1 73 V T I M E D D E L A N D E 1 6 2 93576 Göksvalla b 4,3 31,9 1,4 6,9 50,8 6,41 1,6 63 93577 Bällinga y 6,1 30,7 1,8 9,3 46,8 6,27 1,4 57

93578 Bällinga

b

_{7,9 I 39,7}

_2,0

_l0,8

_54,1

LO u l\ 00 N s \0

₅₄

93579 Dalby y' 4,3 22,9 1,3 7,1 38,0 kO ä !\ LD N 5 C) 52 93580 Dalby b 3,7 21,1 1,8 6,9 Ö 39,7 6,94 2 6 40 93581 Töva N N U 3 >ü _30,6 _2,1 _9,3 _46,1 _6,31 _2,2 ₄₉ 93522 Töva C_O g N N få 5 ko r-l O LO <3* 5 0 r--{ m ä. ('*xl O 5 m m CO g w .D 48 93583 Brunflo L_n ₅₅ § C 3 N Q . 5 m \ ;\ Fx! C O 5 \ O N \ N ÖJ \ 0 H W y, N I>w 93584 kalksten b 2,3 w \ O CW [\ ä [\ [\ .n o N P* N (\ '<3' ä N r-i C0 29 93585 Brunflo y 5,8 2 ,1 3,5 10,0 48,8 6,66 2,3 30 93586 grus b N. CD m q-i § (I) (\J *<1* N. Kl) _10,8 _38,5 _6,60 2,9 29

(21)

Tabell _{6. Resultat av provtagning 6 (} _{), y = ytlager, b = bottenlager} Vatten-kvot Grovhets-tal (G) Finmaterialhalt 0 - 50 mm 0 - 50 mm VTI nr Material

<0,002 <0,074 <0,4

50,002 <0,074

0-50

mm mm ITLHI mITL mm mIQ ITIIH 0\°

V T I M E D D E L A N D E 16 2 Brunflo grus 5,9 6,11 under krackel. 10,5 5,88 94202 Göksvalla y 94203 Göksvalla b 94204 Bällinga y _51,8 94205 Bällinga b 94206 Dalby y _31,3 94207 Dalby b _41,0 94208 Töva y _51,4 94209 Töva b _57,5 94212 Brunflo y _28,4 kalksten b _27,0 Brunflo y 26,1 _49,3 grus b

24,9

45,1

(22)

Tabell 7 . Resultat av provtagning 7 (78-05-12), y = ytlager, b = bottenlager

Finmaterialhalt 0 - 50 Hml ' 0 - 16 mm VTI nr Material

<0,002

<0,0741 <0,4

1 <0,002§ <0,074

mm mm mm mm 3 <0,4mm Grovhets-tal (G) 0-50 ITlIIl Vatten-kvot o\ ° 95335 Göksvalla y 30,5 60,5 95336 Göksvalla b 35,6 57,7 95333 Bällinga y 46,6 56,7 95334 Bällinga b 45,7 59,6 95331 Dalby y 17,4 30,6 95332 Dalby b 26,4 39,9 95329 Töva y 35,1 47,4 95330' Töva b 33,7 47,8 95325 Brunflo V 15,5 95326 kalksten b 12,6 30,0 95327 Brunflo y 55,3 95328 grus b

56,7

(23)

Tabell 8 . Resultat av sandekvivalentbestämningar, försöksväg Fjugesta - Lanna _Material Provtagning 3 a resp b a resp b 5 a resp b

VT

I

ME

DD

EL

AN

DE

16

2

_Göksvalla ₅₄ 73 67 76 69 65 61 Bellinga 51 52 60 54 55 52 .Dalby 43 43 40 47 48 55 54 43 'Töva ₃₉ ₄₂ 47 33 51 41 50 48 58 38 Brunflo: kalksten 26 25 27 29 62 48 29 Brunflo grus 36 32 25 33 29 30 30 28

(24)

Tabell 9. Resultat från mätningar med vattenvolymeter vid provtagning 3 (efter packning)

Vatten- Vattenmätt- Porositet Portal Stenhalt

Datum Material halt Skrymdensitet nadså:ad n e (>16)

z

ton/m3

z

o

2

Provt. 3 Töva I 4,6 2,30 63 16,7 0,20 42,7

"

Töva

11 4,1

2,46

2,38

93 10,9

0,12

40,8

"

Bällinga 1

5,1

2,29

67 17,3

0,21

38,2

"

Bällinga 11 4,7

2,46

2,38

102 11,2

0,13

35,3

"

Göksvalla 1

4,3

2,42

116 9,0

0,10

49,7

" Göksvalla II 3,3 2,31 2,37 58 13,2 0,15 62,1

"

Dalby

1 4,3

2,20

51 18,8

0,23

39,1

"

Dalby

11 4,3

2,26

2,23

59 16,6

0,20

38,6

"

2:::f1°

1 5,1

2,28

74 15,6

0,18

31,0

"

Brunf1°

_grus

11 4,4

2,39

2,34

92 11,5

0,13

47,5

"

åååâååzn

2,3

2,15

24 21,0

0,27

55,0

"

ååäâååån 11

2,4

2,34

2,25

40 14,0

0,16

57,5

"

Sgåivande 1

3,4

2,54

193 4,5 '

0,05

26,4

"

Sgåivande II

3,4

2,46

2,50

112 7,5

0,08

32,3

VTI MEDDELANDE 162

(25)

Tabell U3. Resultat från mätningar med vattenvolymeter vid provtagning 4

Vatten- Vattenmätt- Porositet Portal

Datum Material halt Skrymdensitet nangrad

Sr n e Z V Z Z Z Provt. 4 Töva I 2,3 2,36 37 14,5 0,57 " Töva 11 3,0 2,50 2,43 80 9,4 0,10 " Bällinga I 2,5 2,43 49 12,3 0,14 " Bällinga II 2,8 2,43 2,43 55 12,3 0,14 " Göksvalla I 1,8 1,96 13 26,3 0,36 " Göksvalla 11 1,8 2,38 2,17 41 10,5 0,12 " Dalby I 2,6 2,20 30 18,8 0,23 " Dalby II 1,8 2,25 2,23 24 17,0 0,20 " Brunflo grus I 3,1 2,61 243 3,3 0,03 " Brunflo grus 11 2,8 2,62 2,62 248 3,0 0,03 " Brunflo kalksten I 1,2 2,23 15 18,0 0,22 " Brunflo kalksten 11 1,1 2,13 2,18 11 21,7 0,28 " Färdig väg I á - - - _ _ " Färdig Väg 11 - - -

VTI MEDDELANDE 162

(26)

Tabellll. Resultat av STATISK PROVBELASTNING, försöksväg Fjugesta -Lanna

E-modul, MPa

Provsträcka Sektion Sida 75-12-04 75-04-12 76-04-12

X 2 x i x i

Bål! . 249 218 185

punkter- 215 187

Referens-

nas läge

n

234 sträcka

enligt - HOger

204

199

särskild 249 244 Skiss 231 217 215 197 1 221 241 i 210 i." .U 241 |G0ksva11a Hoger 204 245 242 224 215 2 192 210 204 . .H 224 Bellinga Hoger 181 218 217 197 193 3 192 218 177 " 190 Dalby Hoger 183 202 203 187 185 4 183 231 _ 192 " - n 234 Teva Hoger 197 204 223 187 190 5 _ 204 204 199 " 185 Brunflogrus Hoger 166 166 185 169 185 6 202 234 221 Brunflo HÖG r 224

kalksten

de

218

249 236 207 212

VTI MEDDELANDE 162

(27)

V T I M E D D E L A N D E 16 2 Tabell 12 a. LABORATORIEÄRENDE NR

RESULTATBLANKETT 2

HÅLRUMSHALT HOS BORRKÃRNOR

VTI nr Provets märkning Provets

vikt, 9 densitet

Skrym-g/cm3

Kompakt: densitet

g/cm3

Hålrums- Provets halt tjocklek volym-% cm Anmärkning

Ejägåsäa_'_LânEâ

A

649 2,344

2,468

5,4

Bl 768 2,359 2,462 4,2 B2 790 2,374 2,478 .4,2

KOMMENTAR Skrymdensitetsbestämningen har utförts enligt metod MBB ll Kompaktdensitetsbestämningen har utförts enligt metod MBB 12

(28)

Tabell 12 b.

RESULTATBLANKETT l

VTI NR

H

LABORATORÄEARENDE NR

PROVETS MARKNING

A. BINDEMEDELSHALT OCH VATTENHALT

BINDEMEDELSHALT Enskilda Värden

vikt-% Medelvärdevikt-% Metod

VATTENHALT Metod Vikt-%

7

5,22 MBB 2

|00

_ 90

80

§70 '- 60

I P

§50 .40

00 ?20

10

0

(Mm

B. KORNSTORLEKSFÖRDELNING

U.5. standard sikf-or E] I E

290 IDP l80 510 AP ?JIO 210 l16

IO

nr:

o

?

l5

210 510

l 1

406

1 lll_ i*åldi0rne+er för så , nun

7 IO

080

1 l JIJ l

0,062 O.I25 0,25

5,6 8

I Lö

lb

32

L- t : . 1/ I { LI I F : 0 t t : t - E/ E E 7 r 5 F 5 E / : -J: E 5 t : : v : :, E ': : : 0 E : : / H E r: : c: . F _ : Z.

5 F

F

5 E

_

â/j/á:

E

_ c : : : : - L- 0 . _ _r ,_ b E- E- E- E- E- E - E- E :-E E E E E : : l/t / : : c : t : : : : / : : F 5_ i = I 5. i E - F. / 5. i.

s

.-

5 s

r-

5

-

5

-

5 .

p

z/

'-

;

E

b» Ir.: t : .- 5 5 7 i' _ E

E-

§-

:-

:- /5

/r-

:-

:-: : : : E 5 ; /E _ 5 C V' Z Z v . 0 // : r . -- 5 3 5 3 E E / E E E

i E"

å'

ä'

'5

5'

F

5

t t: : - : r. A_ C/ ' - :

E

5

5 -

/Er

5 .5

:

c. :_ ; :. '- L * :. :. Z. " b : : / : E : : : E E - : 241%_ : // c : : I ' t b ' :/ E : ' :

E. z.

5. /5

5 i_

i

=_

;t : c/ - : r: : : 5 : .z : /f /: : / : ; : - c

'5

: /

=

5 /45/

5

5 a

i

5 :- /F

,r /5/ ' --

2-

E

;-

E-

r

y 1.. : : F F : ;E 3%/ : _....ø .. " E : j' E L 9._nr' : E c E F E E : E E' E' *7 E E' t:

c

=

E

r

E

-:

1 F1 JJ

I I I III' Ij'T I'll' 17 ' I I [ITYII [ITII 1 111] IT Illlrlggllll I lö] I 1 I I]

0.05.00740.|0 0.0 0.2 0.: (140,5

Lo I.5 2

b 4 5

IO Ii 20 3l 40 500g)

64

E] Fri moskvidd för siktar, mm Gränskurvor enligt BYA för MAblöt och HAbth

C. ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR

(29)

*abell 13. Tjäl- och grundvattenobservationer, försöksväg Fjugesta - Lanna

Grundvattenstånd Tjäldjup

Datum _{(4 m hal) (3 m hal) (2 m hal) l m V VM l m H VM}0 0 o o Anmärkning

1 2 3 5-03-18 1,35 1,32 1,32 60 50 5-03-26 1,26 1,23 1,23 70 60 5-04-03 1,32 1,30 1,29 65 60 5-04-10 1,22 1,20 1,19 70 65 5-04-17 1,26 1,22 1,22 65 60 5-04-24 1,22 1,18 1,18 60 50 5-05-05 1,47 1,44 1,44 30 35 5-05-15 1,46 1,44 1,44 -- -5-05-23 1,47 1,44 1,44 5-06-02 1,58 1,56 1,50 5-06-11 1,67 1,64 -5-06-23 1,95 1,93 -5-07-03 2,20 2,20 -5-07-28 2,79 - -5-08-13 3,20 - -5-09-04 - - -5-10-09 3,05 - -5-10-28 3,15 - -5-12-03 2,90 - -5-01-09 1,70 1,75 - 70 70 5-01-26 1,72 1,70 - 1,00 1,00 5-02-16 2,35 2,35 - 1,30 1,30 5-02-27 1,90 1,85 - 1,30 1,30 Upptining V:0,25 H:0,30 5-03-10 1,75 1,70 - 1,30 1,30 5-03-24 2,00 2,00 - 1,20 1,20 5-03-31 2,05 2,00 - 1,20 1,20 Upptining V:0,45 H 0,40 5-04-07 1,55 1,55 1,45 1,20 1,20 " V:0,65 H 0,60 3-04-23 1,30 1,25 1,25 1,20 1,20 " V:0,95 H:1,00 5-05-12 1,40 1,35 1,35 - -5-06-17 2,05 2,05 -3-06-30 2,20 2,20 -5-07-15 2,55 - -5-08-02 2,75 - -i-08-31 3,25 - -L-09-27 3,00 - -i-10-26 2,85 - -;-11-17 1,90 1,95 -'-01-07 1,30 1,30 1,30 ur:ümmiion 1,00 '-02-01 1,40 1,40 1 40 1,10 '1,10 '-02-21 1,50 1,50 - 1,20 1,20 -03-09 1,30 is 1,30 is 1,30 is 1,40 1,40 Upptining V:0,20 H:0,20 -03-18 1,30 is' 1,30 is 1,30 is 1,40 1,40 " V:0,50 H:0,50 -03-25 1,25 is 1,25 is 1,25 is 1,40 1,40 " V:0,85 H:0,85 -04-05 1,10 is 1,10 is 1,10 is 1,30 1,40 " V:0,95 H:0,95 -04-15 1,10 1,15 1,15 - -VTI MEDDELANDE 162

(30)

FIGURBILAGA 2" 'L ,.E .v.J .'l.§. .., '_1-Snc_e.°'i-.:.'..t O :drum L.:

5

a , , L-.." 1-...L.._ _...4_w_ -, 4.1- 3. :M i "il'.: 4':Moi- '50

;-

.

..._ .

:

."17,41"-

e.

" .> --...

.

.m

2

_

E

*- 7

t/ç., .;- x . L .

V L v' r-v . n- . <1

.

-, - ,- F - 1:"1 5 r- - W - P" -- to *'31 L 7. ' r i: ' " t i. "1 * . . j 1' ' . - i' '. r; cuâf_ __»_w__.E__« "Å_.__ - 1 * r v_m x Ö{-_WNJ;_ * r

.I' w' ; 'Z 5 . ' I i. 'T . I" WE,.-. _ -|

_.L-

'7

_-

°

_..-

L

_.-

.'

_-

,i

_r-

t' . t'

_a

_-

'

_t-

'> t _..r. i;_. I*_. :_.. 1._. U/_u I_'. :-_' F' (1 _ _____V__. _ ,... .. .. . .. .. . i,--- --..- ...L L, U -E w L 5 - r-. ' ä r ' j L 7"' L? " i* .' ' : t . _ L ' f' 1,., f...-,-__-_.. ..-... -. .-._;L 1 -- ...----..- .. ...)..-h / ...I' L - 5. ', r- : - L_- ... i L.. 7. t_ ._ _ _ 't : ' L' 1. .- a i: /v'\ _. _ 1;- .-.. '- - '.H _..-_..'.. ". - - -- -- -- . ê L, \ E :_ _.' ' _..I.. - _,. 2 c.. : - * - * g °. A ] _. ' _ :_ 2, r. f! 3 ' - _ ' . 4"' I ; \ ...-__A ._.., ..--..ä .-.... .. _41.-._... -... : *--. ....-... b __ -_ __ ' .. . g 1 , _ _ F _r _i 7 7 L' t. ., 'g ' '. h 7. U ! Arau__.-_."%.?--mn_f1wmu -JLW--, H_L ; .uF ; L .. r L.. A T I' . ....-...-- .-4 ... b-.. - . i g 5 t : L ; p 5! t t. .. ... ,.- b- L- t 0 r_ i 7: I' ; V i c 0- - -. r. '

'.f .ry ?_. _{_- üuww_ MM-..}I' _. _{_} . _sy..3- i- L _... _...i.

.J 1: l l - r. - L.. . . -i_ : ; Z Z. E E . - . . ,. t r 5 g 7 r f i i ': c - : F ' | 7 F '2 .... .: _ ' ' ' * E i't. i. . '- L .. .b ... *b....-.-... _4. 'r i - Qr I:p Lh- 2.'.- 1' "- - r ; .f i i- amaniis:);41:7'1-,W--_12.-._ - _ .--t

E

s.

. * ml , f Figur_1, W

ggg §58

_{55) .450 553 20 1;:)}

_IS

0 I

*ådi

o o wo xu-a wa r -ø _ u v. ...- '_ --*P* 'iQ-aL'tJ-nu- .ju-.umçnaw-wgu..

-\. -"'"*... .wut.. _. . -,_ . , ... 4 .--- \i *. :manø mv.. "I I I,.i_,-_;.i..;.<rs°v ... I 0,:) 0,405 LO 0,15 ,7. ' 0,25 \

Leveräten (lerig kalksten) Hällekis Lcrskiffcr " kalkstensgrus, Brunflo Skifferrikt grus, Mörsil

GIimmcrskiffer, Arlanda Vittrad diabas, Granvik Kalksten, Vamsta

Glimmcrrik gnejs, Töva Granit, Skärluñda

VTI MEDDELANDE 162

5.6 8 l- .

Fri maskwd. 'zor Siktar, mm

.15 0

Söndarfall av stenmaterial vid vittringsförsök i Mg 804-lösning (i huvudsak enligt ASTM C 88-69). Ursprungsfrpktion 2,0-31,3 KMIS (VTI Rapport 42)

(31)

Sedimenthöjd, cm

m

0:

...ns

'3

0 :3

c:

o

0 c:

0

1 I

1

1 <

D

I

_.

[

LEVERSTEN,

;

S

_KINNEKULLE

U-7 SKIFFERCRUS,

33 BRUNFLO

gå

1 SKIFFERGRUS,

_..

g

₄

:53

MORSIL

I

;J

j 339.;ng SKIPFER,

U_

GOSSATER 3

*1 SKIFFER,

o

Tortnötning ej utförd _ LERVIKEN E

Z

7 LERSKIFFER,

E

KINNEKULLE 'i 1 RÖDSTEN, g :1 KINNEKULLE

I-]

DIABAS,

g

GRANVIK

o

l

CLIMMERSKIFFER,

|-ARLANDA °<>I

]

KALKSTEN,

gå

BRUNFLO

u.:

|....

GNEJS,

_å

TÖVA

E

.J

KALKSTEN,

0

_N

BRO

O:

*

GNEJS,

E

TORTUNA

i_

FYLLIT,

D:

VUOGGATJÅLME

Lä

ANORTHOSIT,

:3

NORGE Z

GNEJS,

m

HÄLLERED

5

x . D

KLORITSTEN,

(1/1);

KÖPMANNEBRO

,

;J

GRANIT,

N

SKÄRLUNDA

v 0::

won,

_,8

STRÅBRUKEN

*4-KVARTSIT,

ULLERUD

VTI MEDDELANDE l 6 2

ST

AP

LA

R)

.

FÖR

SÖK

I

VÄN

DS

KA

K

(V

TI

RA

PP

OR

T

80 )

(32)

V T I M E D D E L A N D E 1 6 2 _br yt ni ng en på pr ovb an a. (V TI Ra pp or t 14 0) p l a n e t o m r o n öt n i n g i o r a r e i j a m_f ör e l s e m e d n e d * F i g ur EL 'N at ur gr us f r ån B r un f l o . q ud b r yt n i n g e n vi d våt -O p u Q us 02 5 0 . 5 1 , 0 4 5.6 8 11. 3 16 20 32 53 64 0 O O O Passercnde mängd. vikfprocent ._8 O O O O O

TTYIIH Ylll:l\\l THIIHZ' 1.7.:YHI HIFI IITII'HI IYIITIIIY I

4 I T 1 I F I T I I I I I H I

IIITIIT ;1 IIIIIIYII iHUIIHH :' 7;YI.'I HIFI HUIIUIH IHTITTII I .

\\ _.L-:__L-5§-L-.--L----L_-_-L_--_L-T ' \

'i

El 'SI I | I I I T T U

ullllll' 7.111117! 111,111! v.77 nl .lllillll IIIIIIIII :IIIIHII

F \\ F ' \ X ° LL .mpm v .qnh n [pm . .pm :nvpm Inmm unlnn I -_L-.- L-.4.. q..--L-._-L--_-L.._-..L-__. _. , . U". \\\ 9 9 va I Y I T I I I Z I

H 'YUIYHT HITIU" IHIIIUI

i rnqnn nu] IFHHITITTIY :.. \ .. k 0 0

*x

. \\\ t n ö r tn in g O 0 l l i ' l l l

mlxvxn nnpln nu] ?74.171 Kvgr! "IIIIHI IHIIYIT

.. \ 'a \\5\ e f t e r a r b e t s t r a f i k

HIYIIHI YYTIIYKT' 'IHPIIY ' :';YYZT Ta HJ!

La b. -f ör sök , ur Sp run gs ma te ri al ':-L-._-L----L-.__L.--__L.... . ' _ .. ,1.-.x .I0 I .1 \._ -pl-.- -_w.___..n____b-_-_h_-q_-h_._-_':_..<__l._ _._t__1_.-S_ 1 ' 0.0 6 'TTT G r o vm o Me ll an sc nd 0 2 7 E

E

1.1 I Gr ovs an d 0 0 6 A 2

.

E

Pr ovb an a, ur sp run gs ma te ri al Fi_ng rus nrr ...4 -..LNY 4 m

XTFIYYY' 'YTTIY|XI HIFI!le 'YIVxIIYI YIIYIIIIU VTYTITTII 'IYIIIIIT T'LL' WYY!

-.\

-

KM

.\,4

IVYIIYIYI Hrvpnx II.IIYYY' 1 ,v.,v thIIHI [11111117 ?HFITWT rrTIITHY VTTTTTTTI

L..L.-.J..-L..V --L-4--L_....-L..- .--L.... ..-L...4_...L.... mal... -. ._...L...4-J :mpmn _ Gr ovg rus HITHI 20

.4-1111111 H'KlIlHI 1111777 YYYYVHV TUYIITYI IITYIYTH 'IIIITIII IIITIHH HITVTH

-. q 4

Pr ov P m m k d !

(33)

(D VI ll od de a Il A) ' X Q S J g gag l o n e l q uI pg A qa o 11 g; g J e äuçuäe J A O J d pg A 1 331 8 q 1 8 1 1 3 3 9 m u3 ; AU äug ull çn s uc m m c s ? §; 7 h 3 7 3 Il A) E s n 1 8 -o l g un xg B ut d HI GH _0 1; un 19 -q ur u eâuçl lçg [ q uy Åq B U n g auun g a âuçua n s s g xa l l çH en gl aâug l n l que a waa

wwaamnmnwmwdmwn <wwnuN A 0.0ub EE Qu - -?u h: h . 4 u .-01 *P ZI Ibl h 4 Wr9l *# 8 1

"M

i "-llc"l|"-'--l|l-""|* .initiacoooQanaoøooan-'o'ø'c'øløInliio|ilol0|01 I..l..lo.'ooloala.loal ll"llllll'||'dl 0...'...L 'ulø'ololo'olo'aln'o'ol [OOIC'I..IO.!OOIÖOIOO'L "llll"l'l'd"||* ...CUOOOIOOIUD..IOOOO|OOO|* i.|.'.l.'l l.l.|.|L Iaoløo I..løøll00||nol.cl h uHuHüuHHwnlnla; lillio|illlbiil I..Iuoloo|oul h HHHNHHHHHHmäIL I. l. l. lol. '...0I'olllolllual lbollhln-løoioli b J-.I.||u|.l.I.I.l.l.|c|l.||ulni 000.000...Iclooacoualoaoøøol [ololnlølolilolnlo'å [OOIUOIOOIOO'..S.OII$ ....oo....00...oaoooo-ogaaoooooøL Inlalolc'ulolololnlo.'ollol ItaliolOO l..ll0!|0|00 l v...o....00..oacuooa III-lan'.lllallll.lol.|llo_ I..-..I .I '5.1.0100-b Udüunnmhla; I.l.'ilo| .la 'Cl Il..|l..||...|lu.ill..|L kxXXXXXxxxxxxxL vana-00.. 00000000000-11 38 11 1 3 3 1 3 3 3 A 13 'I olOIOI-ICIOIO lol.-vll'oaloiloolaoloo li_ llllllllll rxxxxxxxxuxxxxnz 00...'...'..-I.I.l.l'l.l.l.'.l._ I..I..IIO|..'.L II.||.ullnlu||I.||.|sn|.||.||.|lL HHHHHHHHHHMIIII!L Tl. II...|| .ll-.lllalllollla.|laIL

T 0.. laol.oo I.. 'vol

mmz<qmomm2 HB> _, x x x x x 0 0 13 39 13 31 0; ?E A ;a ll a äo qs äe ld dn O 3 U I U ] Q U ] 8 A ' 1 8 0 1 8 u1 ud m e . . . O O D I O O O O O [ n ça a q e m s ñun j d s xn ' q Q S J Q J'q e q 6 xçj exus ua ql e 13 1; a [ e g xa uc m s åun l d s l n ' e uq uO J d

(34)

Brunflo 8,6% <0,074mm Brunfle 5,6% <0,074mm Granvik 11,1% <0,074mm

Hällekis 9,3% (0,074mm'

E-modul 'MPa 160,0 r

1

140' 4. I 120,0' 100,0 T 80'0q I 60,0-1 1

'40,0-I .30,0-20,0db 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 , Vattenmättnadsgrad % Figur.5. E-modul som funktion av vattenmättnadsgraden vid ' bärlagergrus 0 e 16 mm innehållande plastiskt

finmaterial. Belastningsintensitet 0,5 MPa (Höbeda och Bünscw 1973). (VTI Meddelande 121)

(35)

V T I M E D D E L A N D E 1 6 2 provb an a. (V TI Ra pp or t 14 0) i p l a n e t o m r o r a r e i j äm f ör e l s e m e d n e d b r yt n i n g e n p a E i g n n _ §å* K a l k s t e n f r ån B r un f l o . N e d b r yt n i n g e n vi d våt n öt n i n g 00 74 Q us 03 5 Q5 1 0 4 is 8 11 3 16 20 32 50 64 Passeronde mängd. viktprocent -8 N w U1 o \I O O O O 8 O O O .-8 8 8 I 096

TIHIJH TIrIII "TIIHU 1111111 IHIIHH IIIIIHH IIIIHIIHIIIIII

I K a T l l I r I I T H

r

₄

a:

:W

IIITFIU

. .

'IIIIIHY IIITIIUI IHIIIIII IIIIIII "III

\

_-L_- .* ---L-_--L-_--L-_-_L--__l l ;

7

1

IJanT HI. 'n\l 'VIIIIHI 'IIIIIIIK IIIIIIIIU IIIIIIIII [Ill

1 F I La b. -f ö r s ö

i'l'llll] [1111.7 I III'U'II II-IIUIII I'T'lllll Illllllll

_-L-_-_u- \-L --L-.-_L_-__L_-_-L \ Å\\ k, I I I' T W T T I I W -4

IIIIIIIII IIIIIIIII LI \Il(ll 111111!!! Irlvlvllv IIIIIIIII TITr

Z \_{._} _t

l l 1 1 l 1 I

IIIIIIIII 1.1rIIIII ll7lIll.. Irv(;11. 'IVIVIIU IIIIITIII 'TTTI

ur sp run gs ma te rl a

YTIrIIIII IITIIIIII IIIIIIIII 'XIVIYYI' IIIIQ IIIIIIIYU 'VIII' \

iv

1 r-__L-. -L-q_-L-1_-L-q-_L-- (1) C:) 'IllIIYIIITHUUIIIITI I l l I I I -L-- 4 9 Pr ovb an a, ur sp run gs ma te ri al A e f t e r a r b e t s t r a f i k nwa '-1 ....L...4 --L_.<,.4 6

YIIYITTVI 'UIVIUYU VITIXIIII YIT'IWI InIT!" TI'TITIU' [Vw 'TFUTH

'q IYIIIYT I'IIITII

_v Hulnn null!" Hulrnv urqmr rnvlnu unlun nnlnn HI'UFIT!

: q - L u- 1

.ç

_-Nm;

YIHIHH

_ J 8

'71717711 IYH'ITHI "WIITTi UHF!" HTTP!" WTTIYHT 'IHIIIII 'UTVK

nnrnrwwnnr

G r o vm o Me ll an sa nd 03 0. 6 G um m a n d Hn gn s G m wyvs Pr ov an oh dl

(36)

V T I M E D D E L A N D E 16 2 NrBa, 0,002 _32 ;med m a t e r i a l " ) . S i k t n i n g s k ur vo r fr ån pr ovt ag ni ng l wF i ur 7. ( " t i p p n i n g s -0, 07 4 0,1 25 0,2 5 0,5 1,0 4 5.6 32 I I l I 1 1 [ H> 64

8 '11.3

1.6

20

mâá âälä ;üäää Rån Nr3 h. » 0,06-64 » , med » , u n R a a Passerande mängd. vik'rprocen'r ._Å

Nwässäggs

.A C) EEEEQEHHHEEEHHHEEHHEHEEE! TI I

TUI'IIH [IHIHH HHIHH TTTIITUI IIUIHH IIIIIH IIIIIIIII IIHITIH HIIIIUI

O

O:

[IHI 1721-11 HTIIIHI Hill HHIIUI IUIIHH HHIHH IHIIIHI IHIITUI

SD |._. _. L_-_FL-_-_L___-L____L___-L____L__-_L_.__L_-_ D) I I [ I II I l l l l |l

I i 1 I IIII{IIII TIIIIsIII [51111111 IIIIIIIII [Illlllll IIIIIIIII Irlilllll IIIIIIITT

'-5 O: /4 | 9! :H III 11 IH HIIIIUT HH l B e II I l 1

IIIHIHH HUIIHI IIHIHH THIlHH IIIIIHH HHIIIH

E l a

-\

/å

DJ . -h -.

IIIIIHH "IITHI HIIPUI ITIIUIH Hill HIIIIFH IIIHH

I (i I I 1 I I [I II II I ] l 1 I 1

1111! IHIIUU IIIUII HHIIHI HIIITIII

I L III 11 H IK IIHIUN

X

unpm HHIIHI VK11 :_L_.. -L_...i_... 111111!!! IIIXIIIIIIIIT NIF! 11m \ \ \ N

lill] [IIIIIIITI [III lllllllll [ll ll [II I

_L_---L__..l.%_ ---_L_.. F15... IX _L_-__L.T...

\\ __

U \ H

DJ _\

[UH HHIHH MINI HHIHH WHII Hlllrnl Ulm . 'N TTTI

t). L<:

I

*5

O:

nnpqz HHIIIH [IHIHH UIIIHH HHITTW

_-__L____L____L__-nL___ I 1 1 I I

IHIIIIII HPI IIHITITI Hill

B r un E lrlllllll I IIIIIITII T111[IIII V I I l i l l ] I l :_L__ L. I i_-IIIIIIKTI _-i_ 7-_ L o k a l s t e n

0, 06 0,2 2 A 6 0,6 , D , genomskinligt Gr ovm o Mel lan san d Gr ov$ an d Fin grus G ro vg rus l i v. . i'I" OT OK OH o m

(37)

Y t l a g e r B o t t e n l a g e r

1:: t\\\V '

1

_

\ \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\X

\ \\\\\\\\\\\\\\\\\\\

Nmmwwmwwmäm

x\vmwmmw@

Nmmwwwmmmw\

_ 4_

\\\\\\

\\\\\\\\\

\\\\\\\\\\\

WWWNN

1Q 2 3

\ \\\\\\\\\\\\\\\

l i r 0 CD CD xt

"urin no '0 > :IIPIIIPIJGQPWIJ

I MEDDELANDE 162 7 P r o vt ag n i n g nr LD q 19 2 3 7 6 5 l. G ök s va l la 3 1 9 2 B e l l i n g a G ök s va l l a ur V äg p r o vt a g n in g a r , f ör s ök s s t r äc k a n F i g ur 8. F i n m a t e ri a l h a l t e n i b är l a g er g r us vi d o l i k a F j ug e s t a -L a nn a .

(38)

Yt l a g er B o t te n l ag e r

D E

1 1 O 0-! 12 ._ Pr o vt ag n i n g 7

&\ \\[\\\\\\\\\

6

\L\\\\\\\ \\\\\\\\\

\K\\\\\\\\\\\\\ m

%\\\\\\\\\\Y\\ v

\\\\\\\\\\\\\\\\ m

I 00

\L\\\\\\\\\\\\\\\\\ \ h

L\\\\\\\\\ \ m

\\\\\\\\ m

\\\\\\\\ q.

\\\\\\\\\\\

'4 I ko 1. 02 3 '<1' N

% VLO'O> :Teqteueaemum

VTI MEDDELANDE 162 T öva D a l by g r us vi d o li k a pr o vt a gn i n g ar , f ör s ök s st r äc ka F i g ur 9» F in m a t e r ia l h a l te n i b är l a g e r Fj ug e s ta -Lan n a .

(39)

Y t l a g e r B o t t e n l a ger

E E

Provt agni ng

L\\ \\\\\\\\\ N

JÄ\\\\\\\\\\\\\ s

\ \\\\\\\\\\\\\\\ m

\\\\\\\\\\\\\\ V

4

\ \\\\\\\\\\\\\\\

1 0 2 3

R\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ m

12 .-<3 a: xo r-i

\\\\\\\\\ w

V \\\\\\ m

\\\\\\\\\ q

<1'

z vzo'o > neuteuawwum

VTI MEDDELANDE 162 Br unfl o gr us Br un f lo k a lk s t e n gr us Vid olik a provt agni ng ar, för sök sstr äcka Figur IQ Q Finm at eria lh alte n i bär lage r F j ug est a -La nn a.

(40)

V T I M E D D E L A N D E 16 2 Niöd ölööf-âz' S '. Fn'åä F i g ur 11 . S i k t n i n g s k ur vo r fr ån p r o vt a g n i n g 7, yt la ge r. 0, 07 4 a n s 0,2 5 0,5 1,0 4 5,6 32 50 64

8

41.3

16

20

if I O \n\Ju--u-r n , HlGLI 0,06-64 ) , utan » 0,06-64 » , med » , utan, ! Passerande mängd, viktprocent R R . IEEE!!! 11 p\

I\.

IIIIIITIT

\

lllllllll TIIIIIIII lllIIIITT1ITIIIIIl lllllllll IIIIYTIII IIIIIIII IIIIII1IT

I I I I T l Y H I H I IIIIIITII lllllllll IIIIITIII L_--_L_-__L_-_-L____L_-Illllllll IIIIIIITT _-L.._ IIIIIITII ..-L... TTIIIIIII __L-_ Illllllll F a Ill [7

\

up ll{\ IH|HH

l

_1.\\_\_ \\ kI H[\

\

Illllllll 4 1 / llllIlIll 03 (D

IIIIIIIIl IIIIIIIII IIIIIIIII Illllllll lIIIllllI (IIIIIIII

I 1 I I

L'L'iX

\

Yi

\

I :111m thml+_4 '.25 LG D) mucm w lllllllll HHIIHI -_L-_ IIHIHH _-L__ mmm __L__ Illllllll I I fl II II J |Hllilif\

\

' |

\\

_\

lill] I

\

Ill[li|\ \

\,

1lllllfll ITICIIIlI'1 n f l o g I IIIFIIIIIw 11m:l

\

II Ii§\<l

.

\

[III] \II

\

w-_'f li s E E Vä. . ! Aiifilillil

IIIIITIII lllllllll IIIIIIITI IIIIIITII llllllllI

0.0 6 __L_-_ -L-IO l Illillzl! I I 1 Vi I Hallhu' M _-L__{3L&4

\

'Ö'

9.) lllillllh ijn \ Ii!|11\{: ;:1 m Lu un .-1317171fl läjjillli1.4 . L<1

.ÄMH

owuä

Us' r L \\. 122r1{rzr \\t\ \ i

lillll11| I1|IITTII lllliTTT77 .

ü'T's 1 I I H

\\

IIIIIIIXI \ IIIIIIIII I I II I II [i ll I Illllllll :-L___-L__ IlXIIIIII Içêaiilll Sålålfllr va l ] lllllllll 4áL-m-L--L-u-»L Il11lllll

RM

\

L{l\ I1t| _-L

%

N lIlIlllll F _-I I I I 1 1 I IIITIIIII I I

ITTTIITIS [FFI IIII

lo

ka

ik

-»m

a Hmm llllliflf

TIIIIIIIF lillIiIII llllilIIl

mqüå

-L_O-_ D I , genomskinligt Gr ovm o Me ll qn sa nd Gr ov$ an d Fin gm s;

02 Q6

2

6

Gr ovg rus 20 U U va vn vui

(41)

V T I M E D D E L A N D E 16 2 Nrea. 0.002 -32 .med F i q ur 12 . S i k t n i n g s k ur vo r fr ån pr ovt ag ni ng 7, bo tt en la ge r. 0. 07 4 0.1 25 0, 25 0,5 1,0 4 1 5,6 32 50 64

8 '11.3

16.

20

0:06-64 » ;man 0.06-64 » ,med » , utanI 3 Passerande mängd, viktprocent 0\ C) R ' å 0.0 6 I l l l l l l H l H l

1111|1111 lllllllll IIIIIITTI IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII IIITIIIII IIIII1IIT IIIIIIIII

Irrmn 1n111111 __L__ lllllllll __L_-IIIIIIIII ...L.... Illllllll __L.._ lllllllll __L__ TIIIIITTI ..-1.--111111111 IIIIIIIII

__L____L__-illllllll 111111111 IlTliIIII IITIIITII 111111111 111111111 llllIllll IIIIIIIII

HH L--IlHlllH __L-.N \ JIIIIIIII ..-EL H E :5 H. 111111111 __Lm_ lllll1lll -_L__ IIIIllllI 1111[rr11 lIlllllll -_L____L_-__L__-I Ti ll [I li dt I l l TIHIIX7 IITIII i I I lIITTTTII M --L__ 11 11111 -L -5 lllilfvl1

\

_mL-.0:104 Illlr+ill O tQ H C3 W_ 11|1${;:: .\. .IHJH

k' \

Ål!" (IIIIIIII NN.M!4 M__HWM_unpuz _:

\

*3 rs-<-<=v-.w--_-_<_.. ZâåååHhÃ '.' 11111r111 Illlllill IIIIITTTT I llllIIfTT x Th_me; Il/iâlif/

á

llfällSET uhuhr __L_-.__ ...h_-.,,..,_. . I IITTIITTT iiålåléêå _-__L__

TiifllIiY 111111711 IIIITII iHñQM

\ N \§ L._._ IlllrkiiL lilllllll

\

lllllllll Q.§_v 3* -U. I I *I | 11 11 11 I .Illlllll :_L---. _-lllllllll -LO-n IIIIIITII

är

1u|nn

1..-_

I G ök llflllill

*k

IKIII Illlillll I I ;F il 1 IIIIlIIII _- b_-I_ i_-I'lllllll lllll un f åo k a l k D a l b _[IIII Y lE III!! 1111111r1 va l l a [lillllll llillllll H Villllllll _-__L__ _-_51

, genomskinligt Gr ovm o Me ll an sa nd 0. 2 Gr ov$ c1 nd 0.6 A Fi ng Gr ovg rus

20 I I V ' O F H H U K D "

(42)

V T I M E D D E L A N D E l 6 2

1

2

3 l.

5

6

-b _

-I

|

I

i

1 |

I

_I

I

_|

|

_I

i _{__4_____ ___+______+______li} _{_4} _{____.}

l

_l

1 _l

@@®@ .

j I Å/m J _{20m 2/5 3,0 3,0 3,0 45} _{\ Höger hjulspâr} 2

_

I

_{_}

_{I _. _}

'

M@@{

@@Q

I 7997746 . M Q

(43)

\/ U7 I IÃL QI) I>P _.1 1 L A N D E 16 2 P d W 'I np om -H 250 Rr 1:a stapeln 4.12.75 200

12.4.76

12.4.76 4.12.75 Befintlig Väg Göksvalla Figur Bellinga Dalby

14. Resultat av statisk provbelastning ( Fjugesta - Lanna. Brunflo-Töva grus 30 cm platta) på försöksväg Brunflo-kalksten

(44)

Tjäldjup --- Upptining 50-* 100_-/ _76

\__/-77

150'

2 :

J. :

l

Dec Jan Febr Mars April

Figur 15. Tjäldjup och Upptiningsför10pp, försökssträckor Fjugesta - Lanna.

(45)

V T I M E D D E L A N D E 16 2 GRUNDVATTENSTÅNDSMÄTARE 1

Jan Febr Mars Apr Maj _... Juni Juli Aug _'P Sept _u. Okt _{._} Nov _ Dec

-q _ _ - .1-.. 100* h.-- -_l ZOO-r cm GRUNDVATTENSTÃNDSMÃTARE 2

Jan Febr Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

.-db -_ -1 _ -r -.. cu -r -4 _ _ -100» 200** 300'* ' cm 0 g. GRUNDVATTENSTÅNDSMÄTARE 3

Jan Febr Mars Apr Maj Juni 1 Juli q Aug Sept Okt NOV DEC

_ q _4b - _ d _ _ 1 _ _ -100-' 200'-300*

400 -

-

_-75

Cm

_{-- - - - -76}

Figur 16. Grundvattenståndsförändringar, försökssträckor Fjugesta - Lanna.

.

_

--d

(46)

FOTOBILAGA

7 I '

*#3

Foto 1, Provtagning i berggrus, framställd av Brunflo-kalksten. Obs! Materialet som häftar vid be-läggningen.

(47)

wowo N m _{wmmwbbmbmm WHmomemHHbm H UH0<mwhmowm Emm} chbmHochm.

U _{WGHmGmedm Emm chsmHOQHGm H MGHQHCUme} :hmmmmm WHmomemHHbmmH=. mødo mOSBmHmb Iam. <_HH EMUUMHPZUW H m N

(48)