FÖRSKOLEPERSONALS
INSTÄLLNING PÅVERKAR
BARNS SPRÅKUTVECKLING I
FRI LEK
En studie om hur förskolepersonal utvecklar barns språk genom fri lek.
NATHALIE HYYTIÄINEN JANINA LINDBERG
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Lena Bäckström Examinator: Eva Ärlemalm-Hagsér Termin 7 År 2021
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp
Termin 7 År 2021 SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Nathalie Hyytiäinen och Janina Lindberg
Förskolepersonals inställning påverkar barns språkutveckling i fri lek. En studie om hur förskolepersonal utvecklar barns språk genom fri lek.
Preschool teachers adjustment affect children's language development in free play A study about how preschool teachers develop children's language through free play.
Årtal 2021 Antal sidor: 29
______________________________________________________
Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek på förskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och studien beaktar teoretiska begrepp som är relevanta för studiens analys. Studien utgår från en triangulerad metod, då svaren från enkätundersökningen analyseras utifrån en kvantitativ- och kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar hur studiens förskolepersonal menar att närvarande förskolepersonal i fri lek är betydelsefullt för att stötta barns språkutveckling. Det framkommer även i resultatet att
förskolepersonalen betraktar en utformad lärmiljö och tecken som stöd som viktiga verktyg i främjandet av barns språk i fri lek. Slutsatsen synliggör att närvarande förskolepersonal kan bidra med nya begrepp och öka barns ordförråd och därmed utvecklas barns språk. Slutsatsen speglar även svårigheten där brist av tid gör att förskolepersonal inte kan delta i barns fria lek, vilket försvårar stöttningen av barns språkutveckling i fri lek.
_________________________________________________________
Innehållsförteckning
1.
Inledning ... 1
1.1Syfte och frågeställningar ... 1
1.2Begreppsdefinitioner ... 2
1.3Studiens disposition ... 2
2.
Bakgrund ... 3
2.1 Litteratursökning ... 3
2.2 Barns språkutveckling i fri lek ... 3
2.3 Förskolepersonalens roll i att främja barns språkutveckling i fri lek ... 4
2.4 Språkutvecklande miljöer för barns fria lek ... 4
2.5 Språkutvecklande verktyg att tillämpa i barns fria lek ... 5
2.6 Styrdokument ... 5
2.7 Tidigare forskning ... 6
2.7.1 Barns språkliga processer genom leken ... 6
2.7.2 Förskolepersonalens roll att stödja barns språkutveckling i fri lek... 6
2.7.3 Språkutvecklande miljöer för barns fria lek ...8
2.7.4 Språkutvecklande verktyg att tillämpa i barns fria lek ...8
2.8 Teoretiska perspektivet och teoretiska begrepp ...8
2.9 Hur det sociokulturella perspektivet speglas i Läroplan för förskolan... 9
3.
Metod ... 10
3.1 Forskningsansats... 10 3.2 Tillförlitlighet ... 11 3.3 Urval ... 11 3.4 Genomförande ... 12 3.5 Analysmetod ... 13 3.6 Forskningsetiska principer ... 134.
Resultat ... 14
4.1 Förtydligande inför kommande resultat ... 14
4.2 Hur utvecklar förskolepersonalen barns språk i fri lek? ... 15
4.2 Vilka förutsättningar finns att stötta barns språkutveckling i fri lek... 16
4.3 Vilka svårigheter kan finnas att stötta barns språkutveckling i fri lek ... 18
5.
Analys ... 20
5.1 Förskolepersonalens roll att stötta barns språkutveckling i fri lek ... 20
5.3 Svårigheter med att stötta barns språkutveckling i fri lek ... 22
6.
Diskussion ... 22
6.1 Resultatdiskussion ... 22
6.1.1 Hur arbetar förskolepersonal med barns språkutveckling i fri lek? ... 23
6.1.2 Förutsättningar att stötta barns språkutveckling i fri lek ... 24
6.1.3 Svårigheter med att stötta barns språkutveckling i fri lek ... 25
6.2 Metoddiskussion ... 26
6.3 Slutsats ... 27
6.4 Studiens relevans för förskolläraryrket ...28
6.5 Förslag till en fortsatt forskning ...28
Referensförteckning ... 30
Bilaga 1……….
Bilaga 2………
1. Inledning
I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) är områdena språk och lek centrala delar som förskolepersonal ska ha fokus på och är betydande för barns utveckling och lärande. Läroplan för förskolan lägger också stor vikt vid barns språkutveckling, där barns lust för kommunikation ska fångas upp och uppmuntras av förskolepersonal i förskolans utbildning.
Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) lyfter fram språket som en viktig grund för barns framtida handlingar och att förskolan är en första plats för barnet att utveckla sitt språk. Att samspela med andra individer är en faktor till språkutveckling hos barn, där förskolepersonal har en viktig roll i att samspela med dem.
Barnkonventionen (UNICEF, 1989), som förskolans utbildning ska utgå ifrån, betonar barns rätt till yttrande. Utbildningen ska lägga grund för demokratiska former och utveckling av ett hållbart samhälle i social, ekonomisk och ekologisk lära (Skolverket, 2018). Genom att utveckla barns språk på ett lekfullt sätt kan vi stödja barn till att yttra sina åsikter. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) menar att förskolepersonal på ett medvetet sätt och med kunskap om hur de samspelar, kan utveckla barns språk.
Studiens område handlar om att undersöka hur förskolepersonal beskriver att de arbetar med att stötta barns språkutveckling i fri lek. Anledningen till studiens valda område är av det egna genuina intresset om hur förskolepersonal stöttar barns språkutveckling i fri lek. Av egna erfarenheter som verksamma i förskola och förskoleklass har vi sett och upplevt varierande arbetssätt i hur förskolepersonal stöttar barns språkutveckling i samband med deras fria lek. Vi har upplevt i vår yrkesprofession att närvaro är av stor betydelse för att främja barns språkutveckling i fri lek. Samtidigt har vi upplevt att förskolepersonal inte dragit nytta av situationer där det funnits möjlighet att vara närvarande. Därav vill vi med hjälp av en online baserad enkät undersöka hur verksam förskolepersonal arbetar med barns
språkutveckling i fri lek.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek på förskolan. Studien stödjer sig i tre frågeställningar, vilket är ett stöd för att få svar på studiens syfte.
• Hur beskriver förskolepersonal att de arbetar med barns språk i fri lek? • Vilka förutsättningar uttrycker förskolepersonal att det finns att stötta barns
språkutveckling i fri lek?
• Vilka svårigheter beskriver förskolepersonal att det kan finnas för att främja barns språk i fri lek?
1.2 Begreppsdefinitioner
Förskolepersonal – I denna studie används begreppet förskolepersonal och
innefattar utbildade förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolans utbildning (Skolverket, 2018).
Kommunikation - I denna studie beskriver vi kommunikation som ett bredare
begrepp än barns språkutveckling. Kommunikation handlar exempelvis om hur vi förmedlar våra tankar och andra sätt att kunna föra samtal förutom det verbala språket. Det är till exempel kroppsspråket, tecken som stöd och övriga sätt som vi använder kommunikationen för att kunna föra dialoger. Kommunikation oavsett verbalt eller icke verbalt är ett sätt för individer att kommunicera med varandra.
Samspel - I studien framställer vi samspel som ett moment där förskolepersonal kan
bemöta barn i olika situationer och genom samspel få förutsättningar att utveckla språket. Studien kommer även innefatta barns samspel mellan varandra utifrån en språklig utformad miljö.
Språkutvecklande miljöer – I studien beskrivs den språkutvecklande miljön där
förskolepersonal har anpassat de fysiska utrymmena med material, som kan berika och utveckla barns verbala språk och lek. Erbjuder den fysiska miljön material och leksaker som barn finner nyfikenhet över, finns det goda förutsättningar för barn att använda det verbala språket och leka tillsammans.
Fri lek - I studien syftar vi till att fri lek berör den lek där barn har chans att välja sina
lekkamrater och påverka sin egen lek. Fri lek kan ske inomhus och utomhus där barn har fri möjlighet att välja lek och utgå från sina egna erfarenheter och intressen. Fri lek ser vi som den lek där förskolepersonal inte har en styrd aktivitet.
1.3 Studiens disposition
Studien omfattar sex kapitel. I kapitel två bakgrund redogörs först litteratursökning, sedan studiens valda område utifrån relevant litteratur och styrdokument som berör barns språkutveckling i fri lek. Vidare presenteras tidigare forskning, studiens
teoretiska perspektiv och hur det sociokulturella perspektivet speglas i Läroplan för förskolan. Under kapitel tre metod beskrivs studiens forskningsansats, tillförlitlighet, urval och genomförande. Vidare presenteras analysmetoden samt de forskningsetiska principerna. Under kapitel fyra resultat redogörs studiens resultat av det insamlade datamaterialet vi fått. I kapitel fem analys analyseras studiens resultat utifrån det sociokulturella perspektivet. I kapitel sex diskussion presenteras först en diskussion om studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, syfte, frågeställningar och övrig litteratur. Vidare diskuteras de metoder som valts, studiens slutsats och hur studiens relevans kan vara av betydelse för förskolläraryrket. Avslutningsvis beskrivs förslag på fortsatt forskning inom det valda området.
2. Bakgrund
I detta kapitel redogörs en bakgrund för studien. Bakgrunden är skriven i tre underrubriker, där barns språkutveckling och förskolepersonalens roll till barns
språkutveckling i fri lek skrivs fram. Samt hur språkutvecklande miljöer och språkverktyg kan vara till stöd för barns språkutveckling i fri lek. Vidare
presenteras en kortfattad bakgrund till förskolans styrdokument, Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018), Skollagen (SFS 2010:800) samt Barnkonventionen (UNICEF, 1989). Därefter synliggör vi tidigare forskning samt beskriver det
teoretiska perspektiv som vi tagit i beaktande.
2.1 Litteratursökning
För att få fram relevant forskning för studien har databaserna ERIC, Swepub och Proquest använts. Studiens artiklar är expertgranskade i respektive datasystem, vilket syftar till att artiklarna är granskade innan den akademiska publiceringen. Vi har även nyttjat andra examensarbeten för att hitta passande artiklar och referenser till vår studie. Vi använde oss av olika sökord och sökfraser såsom; language, oral language development, preschool, playful learning och free play, under vår sökning av artiklar. Utöver detta har vi även kopplat relevant kurslitteratur till studiens
bakgrund. Kurslitteraturen som finns i studiens bakgrund har valts utifrån områdena kring barns språk och lek. Lillemyr (2013), Strömqvist (2010) och Engdahl och
Ärlemalm-Hagsér (2015) är en del av den relevanta litteraturen vi använt oss av. Studiens artiklar som använts under rubriken tidigare forskning har varit skrivna av nationella och internationella forskare som beskrivit synen på barns språkutveckling kopplat till fri lek.
2.2 Barns språkutveckling i fri lek
Håland Anveden (2017) beskriver att en central del i att stötta och utveckla barns språk är genom lärandesituationer där barnges förutsättningar att samspela vid språkinriktad undervisning. Dock ska dessa undervisningstillfällen ses som naturliga för barnen vilket kan främja deras språkutveckling. För att språket ska utvecklas hos en individ anser Strömqvist (2010) att omgivning, samspel och språkets användande är betydande faktorer för barns språkutveckling. Han menar att det är av stor vikt att förmedlaren kan anpassa sig efter mottagaren, för att barnets språk ska få goda förutsättningar att utvecklas. Även Bruce m.fl. (2016) lyfter fram hur barns språk utvecklas när de får utmanas i en gemenskap, där de får uttrycka sig och dela varandras kunskaper.
Bjar och Liberg (2010) menar att barns språk utvecklas genom att de får använda sitt språk i olika möten och sammanhang. Barn har språket med sig genom hela livet och i tidig ålder utvecklar barn sitt språk genom imitation, som sedan utvecklas och används till eget initiativtagande i exempelvis leken. Lindö (2009) och Lillemyr (2013) menar att genom leken får barn tillfälle att använda nya begrepp och ord som skapar förutsättningar för dem att utveckla sin identitet. Detta ger goda
förutsättningar inför framtiden där barn ska anpassas och växa in i det samhälle vi lever i (Skolverket, 2018).
2.3 Förskolepersonalens roll i att främja barns språkutveckling i fri lek
Förskolepersonalens uppdrag handlar om att främja barns språkutveckling i både planerade som spontana aktiviteter i förskolans utbildning. Lillemyr (2013) beskriver hur förskolepersonal kan stödja barns språkutveckling genom att utnyttja lekens potential. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) beskriver att den största delen av kompetensutveckling för förskolepersonal sker tillsammans med barn i deras vardag på förskolan. Ett sätt för förskolepersonal att kompetensutvecklas kan vara att läsa fortbildningar inom olika ämnen som exempelvis språk, för att kunna stötta och utmana barn i deras lärprocesser. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér beskriver vidare hur kompetensen för förskolepersonal är av stor vikt för att utmana och stötta barn i deras utveckling, lärande och lek. Förskolepersonalens kompetens utgår både från deras egna erfarenheter och hur de behöver agera utifrån vad barnen gör och ger uttryck för.
En metod för främjandet av barns språkutveckling menar Håland Anveden (2017) är när förskolepersonal fyller vardagen med ord och begrepp som kan stötta deras
språkutveckling. Att ta vara på vardagen kan också ses ha samband med barns fria lek som har stor betydelse för barns språkande. Lindö (2009) menar också att barn ges goda förutsättningar att utveckla sitt språk om förskolepersonal ställer öppna frågor. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) poängterar hur förskolepersonalens roll kan utmana barns språkutvecklingen i fri lek om de är närvarande och delaktiga i leken. De menar att fri lek inte bör lämnas ensam till barnens förfogande, eftersom syftet med lek och lärande kan fråntas. Även Knutsdotter Olofsson (2017) konstaterar hur fri lek inte syftar till att barn leker fritt, utan den ska bygga på att förskolepersonal är närvarande i barns lek och en undervisning sker. Lillemyr (2013) poängterar dock att det länge varit felaktigt av förskolepersonal att ingripa i barns lek. Ett ingripande, menar Lillemyr kan uppfattas som att förskolepersonal dominerar leken ur ett
barnperspektiv. Lillemyr poängterar att förskolepersonalen kan tolka leken fel vid ett ingripande, vilket genererar i att barn upplever att förskolepersonalen dominerar leken utifrån förskolepersonalens agerande.
2.4 Språkutvecklande miljöer för barns fria lek
Social språkmiljö i förskolan är något som Norling (2015) har studerat i en
avhandling för sin doktorsexamen. Norling beskriver den sociala språkmiljön som en arena för barn att utmanas och utöka sina kunskaper i språk, läs- och skriftspråk. Hon menar att det är beroende av vad förskolepersonal erbjuder för miljö, som skapar förutsättningar för barns utbildning. Även Isbell (2012) betonar vikten av att ha en miljö som är utformad utefter barnens tidigare kunskaper och intressen, vilket kan öka möjligheterna att utveckla deras språk i samband med lek. Kragh-Müller (2012) lyfter vikten av hur en planerad miljö kan möjliggöra att barn samspelar och språkar i en miljö som utgår från deras intressen och behov. Hon menar att när
förskolepersonal styr utan insikt över barns intressen och utformar en miljö utan att vara lyhörd till barnen, kan lusten till lärande och lek förloras. Barns förutsättningar till utveckling i leken kan därmed gå förlorad.
2.5
Språkutvecklande verktyg att tillämpa i barns fria lek
Aspeflo (2015) skriver hur tecken som stöd ses som ett kommunikationsverktyg för att stötta barns språkutveckling. Tecken som stöd kan användas till alla barn oavsett barnets språkliga förkunskaper och kan även vara ett hjälpmedel för barn att uttrycka sig i exempelvis leken. Samtidigt menar Roos (2019) att med hjälp av tecken kan barns språkutveckling stöttas och de ges förutsättningar att uttrycka sig innan det verbala språket utvecklats. Även bildstöd är ett kommunikationsverktyg som kan användas som ett komplement i stöttningen av barns språkutveckling. När barn hör och ser en visuell bild på exempelvis en leksak utvidgas deras ordförråd och förståelse för begreppet (Gerland, 2015).
2.6 Styrdokument
Studien tar hänsyn till förskolans styrdokument, detta eftersom förskolepersonal har en skyldighet att tillämpa dem i sin yrkesroll och i förskolans utbildning.
Styrdokument och lagar som vi använt i studien är Läroplan för förskolan
(Skolverket, 2018), Skollagen (SFS 2010:800) samt Barnkonventionen (UNICEF, 1989). Förskolan styrs av Skollagen (SFS: 2010:800), Läroplan för förskolan
(Skolverket, 2018) samt Barnkonventionen (UNICEF, 1989). På Skolverkets (2021) hemsida kan vi urskilja skillnaden mellan Skollagen och Läroplanen. Skollagen är en bestämmelse över vilka rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare samt barn har till förskolan. Medan Läroplanen beskriver förskolans värdegrund samt hur rektor och förskolepersonal ska anpassa utbildningen i förskolan. Läroplan för
förskolan (Skolverket, 2018) utformas efter utbildningens värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer. Förskolan ska ge barn förutsättningar att utveckla och stimulera sitt språk. Barn ska även ges förutsättningar att lära och utvecklas i en lekfull miljö. Lek ska genomsyra barns utbildning, dels genom introducerad lek och dels genom eget initiativtagande till lek. Barnkonventionen (UNICEF, 1989) belyser också barns rättigheter till lek.
Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) framställer att förskollärare ska stimulera barns språkutveckling och detta kan ske genom att utforma en inspirerande miljö eller att stötta barn i leken. Läroplan för förskolan beskriver även betydelsen av ett aktivt samspel mellan förskolepersonal och barn. Samspelet är av stor vikt för att utmana barnen vidare i deras utveckling och lärande. Kring begreppet samspel skriver Skollagen (SFS: 2010:800) och Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) också om hur förskolan har i uppdrag att uppmuntra barns samspel med såväl
förskolepersonal som barn. Därav ses en tydlig koppling till hur styrdokumenten och det sociokulturella perspektivet belyser vikten av social gemenskap för att utmana barn vidare i deras språkande.
2.7 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning om barns språkutveckling genom fri lek samt förskolepersonalens roll i stöttandet av barns språkutveckling. Kapitlets
underrubriker behandlar barns språkliga processer genom fri lek,
förskolepersonalens roll i barns språkutveckling, samt förskolans språkutvecklande miljö och verktyg.
2.7.1 Barns språkliga processer genom leken
Norling (2015) beskriver att lärandet som barn möter genom imitation, kan jämföras med de proximala processerna. Att överföra ny kunskap till barn kan skapa ett större steg i lärandet, vilket är det Vygotsky (1978) beskriver som proximal utvecklingszon. Barnet ser och hör förskolepersonal i ett sammanhang och överför detta till sin lek, genom att imitera exempelvis förskolepersonals beteenden.
Björk-Willén m.fl. (2018) framställer undervisning som något gemensamt, där barn och förskolepersonal ska ha en deltagande del i aktiviteten. De menar att
förskolepersonal kan introducera barn till ny kunskap, som begrepp och ett utvidgat ordförråd genom att vara deltagande i deras lek. Pramling och Wallerstedt (2019) menar att den lekresponsiva undervisningen utgår från att lärandet inte enbart ses som en engångsväg från förskolepersonal till barn, utan det krävs samspel och förståelse hos båda parter, likt hur de proximala processerna beskriver lärandet.
2.7.2 Förskolepersonalens roll att stödja barns språkutveckling i fri lek
Rajapaksha (2016) menar att barn får goda förutsättningar att utveckla sitt språk om leken får vara en del i barnets liv redan från tidig ålder. Även Godwin (2007) lyfter fram hur barn utmanas inom sitt språk när förskolepersonal är närvarande och involverade i deras lek. Dessutom påvisar Godwin hur leken utvecklas genom att förskolepersonal tillför nya begrepp och material för att vidareutveckla leken. Cologon och Mevawalla (2018) belyser även de hur förskolepersonalens roll i förskolan är betydelsefull för att tidigt ge barn förutsättningar att utveckla deras ordförråd.
En studie av Rentzou m.fl. (2019) visar hur det finns en viss skillnad angående förskolepersonalens förhållningssätt att vara närvarande i barns fria lek. En del av förskolepersonalen menar att barns fria lek ska vara både utbildande och ge ny kunskap till barn. För att fri lek ska kunna bevara dessa förutsättningar menar de att förskolepersonal behöver vara närvarande. Dock menar annan förskolepersonal i denna studie att fri lek bör vara av namnet, fri. Fri från förskolepersonal och där tillfälle för eget ansvar skapas. De som motsäger sig närvarande förskolepersonal anser att utbildningen i förskolan till större del är styrd och att barn behöver fri lek från vuxna.
Samtidigt redogör Pramling och Wallerstedt (2019) för lekresponsiv undervisning och dess grund i den lekbaserade didaktiken. Den lekresponsiva undervisningen
innebär att undervisning förstås gemensamt av barn och förskolepersonal i olika aktiviteter. Det handlar även om att förskolepersonal fångar upp och introducerar ny kunskap som kan vidareutveckla deras lek. Denna lekbaserade didaktik utgår från att förskolepersonal blir deltagare och medskapare i barns lek. Pramling och Wallerstedt belyser hur förskolepersonal ska vara lyhörda och agera responsivt i barns lek genom att exempelvis tillföra nya kunskaper och ett samspel mellan barn och
förskolepersonal. Samspelet kan leda till att barn ges förutsättningar att utmanas och utvecklas i deras språkande, genom nya ord som de kan använda i fri lek. Vidare menar de hur betydelsefullt närvarande förskolepersonal i barns lek är, för att ge dem förutsättningar att utveckla sina kunskaper inom språket. Men för att koppla till tidigare forskning från Rentzou m.fl. (2019) menar även Pramling och Wallerstedt (2019) att förskolepersonal inte alltid bör vara med i barns lek, utan det är också betydande för dem att leka själva. Därav är det viktigt som förskolepersonal att ha tillräckligt med kompetens för att veta när och genom vilka situationer de kan utveckla barns språk (Brebner m.fl., 2016).
I en studie av Sheridan m.fl. (2015) lyfter de fram förskolepersonals kompetens kring vad och varför undervisning sker i förskolan. Det synliggörs i studien att
förskolepersonal känner en trygghet kring sin kompetens i samband med att undervisa och stötta barns språkutveckling. Dessutom uttrycker förskolepersonal i studien att det finns en allmän kompetens kring hur observationer sker där barns språkutveckling framhävs. På samma sätt beskriver Norling (2015) vikten av förskolepersonalens kompetens i språkanvändning, där dess kompetens ökar chansen att utmana barns språkutveckling. Norling gör även kompetensutveckling synlig genom studien. Förskolepersonal som tagit del av den kompetensutveckling där användandet av språk för att främja aktiviteter varit i fokus, gav positiva resultat för undervisningen. Genom strategierna från kompetensutvecklingen kunde
förskolepersonal stödja barns språkbruk i leken och på så vis ökade deras ordförråd och samspel med andra barn. Den förskolepersonalen i studien (Sheridan, m.fl., 2015) lyfter även fram vikten av kompetensutveckling, där frågorna bör röra vad och varför viss undervisning sker. De relaterar till att förskolans styrdokument utformas efter samhällets riktlinjer och därmed behöver förskolepersonalens kunskap och kompetens utvecklas utefter samhälleliga förändringar.
Enligt Spiewak Toub m.fl. (2018) beskriver de hur forskning belyser att barn i
samspel med förskolepersonal i fri lek, kan leda till att barn ges förutsättningar till ett bredare ordförråd. Ges barn förutsättningar till ett utvidgat ordförråd kan de få möjlighet att utveckla en större förståelse för ord och begreppsuppfattning. Att förskolepersonal kan definiera nya begrepp till barnen i deras lek och samtidigt ställa frågor som barn kan dra vinning i sin lek, menar även Wasik och Jacobi-Vessels (2016). Vidare beskriver de betydelsen av att förskolepersonal både ger barn utmanande frågeställningar och tid till utrymme för att uttrycka sig med rätt ord. Barn behöver således reflektera och finna sig i lärandet.
2.7.3 Språkutvecklande miljöer för barns fria lek
Norling (2015) beskriver leken som viktig för barns språkliga lärande. Hon menar att de språkliga processerna kan utvecklas genom att leken skapar inspiration och ett utforskande hosbarn. Vidare menar Norling att förskolans miljö skapar
förutsättningar för barnets utforskande och prövningar av språket. Cunningham m.fl. (2009) nämner hur förskolepersonalens kompetens är av betydelse, att de kan
utforma en språklig lärmiljö som ger barn förutsättningar till språkutveckling när de finner nyfikenhet och lust till lek. Även Norling (2015) framställer
förskolepersonalens roll genom att utforma en miljö där barn kan utforska sina språkliga processer. Om förskolepersonal är lyhörd i barns lek, kan de berika deras lek med innehåll och kunskap som utvecklar ett lärande och en kreativitet.
Norling (2015) skriver också hur lärandeklimatet i förskolan är viktigt för barns språklärande, vilket sker genom de sociala samspelen. Utformningen av förskolans miljö samt stödet från en förskolepersonal, utgör ett gott lärandeklimat. För att barn ska finna intresse och bli engagerade i den språkliga utvecklingen, har miljön en betydelse, menar Norling. Att utforma en miljö där barns intressen och erfarenheter från dess populärkultur framställs i bland annat leksaker, gör att barn kommunicerar mer spontant och deras språk utmanas i fri lek.
2.7.4 Språkutvecklande verktyg att tillämpa i barns fria lek
Brady m.fl. (2013) skriver hur barns tidiga språkande består av mycket kroppsspråk och gester, därav är olika språkrelaterade verktyg bra att använda. Tecken som stöd är ett verktyg som kan stötta barns språkutveckling, genom dess möjligheter till att uttrycka och göra sig förstådd. Även Cologon och Mevawalla (2018) menar att tecken som stöd och visuella bilder är goda verktyg för att barn ska känna sig inkluderade i förskolan. Dessa verktyg innefattas i begreppet (AAC) som betyder augmentative and alternative communication.
Dock menar Cologon och Mevawalla (2018) i sin studie hur forskning påvisat en oro över hur de olika språkutvecklande verktyg kan vara en bidragande orsak till att barns verbala språk hämmas. Om barn får lära och använda teckenkommunikation, kan det riskera att barn tappar motivation till det verbala språket, då de inser att de gör sig förstådda av teckenkommunikationen.
2.8 Teoretiska perspektivet och teoretiska begrepp
Denna studie har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt utifrån att detta perspektiv beskriver hur barn lär sig språk genom både kommunikation och att samspela med andra i kulturella och sociala sammanhang. Begreppen som kommer belysas i detta kapitel är stöttning, proximal utvecklingszon, artefakt och
appropriering. De teoretiska begrepp kommer även vara i fokus när studiens resultat
ska analyseras till detta valda perspektiv. Grundaren för det sociokulturella perspektivet är psykologen och pedagogen Lev Vygotsky.
Inom det sociokulturella perspektivet beskriver Säljö (2000) samspelet inom ett socialt och kulturellt sammanhang som grunden till barns lärande. Därav menar han att samspelet mellan förskolepersonal och barn har en betydande roll för barns språkutveckling och kommunikation. Stöttning eller även kallat scaffolding är ett begrepp som används inom det sociokulturella perspektivet. Begreppet innefattar hur barn i samspel med en individ med mer kunskaper och erfarenheter gemensamt kan utföra en uppgift som ligger ovanför barnets egen kompetens. Vygotsky (1978) lyfter att barn får möjlighet till ett bredare lärande när de möter och samspelar med
individer som har större kunskap. Stöttning ses ha en nära koppling till proximal
utvecklingszon som är ett centralt begrepp i det sociokulturella perspektivet.
Vygotsky (1978) menar att individer lär av varandra och språket är en grundläggande
artefakt för att ett lärande kan ske. Vygotsky (1978) menar att barn bör utmanas efter
dennes mentala ålder och kunskap, i samspel med andra och i olika miljöer. Vad som utvecklas i språket och hur någon utvecklas beror på vilken social kompetens den andra individen besitter (Gibbons, 2014). När ett barn möter en annan individ med större kunskap, kan på så vis ett bredare lärande ske.
Säljö (2015) beskriver hur ett barn redan från födsel blir en del i sin omgivning, genom att samspela och kommunicera med människor ges de förutsättningar till utveckling och lärande. Säljö (2000) lyfter fram hur språket är ett viktigt verktyg att tillämpa för att kunna kommunicera med varandra. När barn lär sig språket i tidig ålder, lär de sig även att ta kontakt och upprätthålla den kontakten med andra individer. Detta ger oss möjlighet att skapa samspel och ett utvecklande i sin omgivning. De språkliga resurserna hjälper oss att bibehålla ett nätverk och skapa förutsättningar att delta och påverka i olika sociala sammanhang.
I det sociokulturella perspektivet belyser Säljö (2015) begreppet appropriering som syftar till att barn får kunskaper och känner igen olika språkliga uttryck som
förskolepersonal använder. Det handlar om att barn lär sig olika begrepp som de sedan kan använda sig av i rätt situation. Ett sådant lärande, menar Säljö kräver samspel och där lärandet sker främst i naturligt samspel med andra. Ytterligare ett teoretiskt begrepp som är centralt i det sociokulturella perspektivet är artefakt. Detta begrepp beskriver Säljö är de fysiska redskapen som vi är i behov av i vårt språkande. De fysiska artefakterna kan innefatta bilder, tecken och symboler som används för att tydliggöra ord och där barn får en utökad förståelse för ordens betydelse. Det sociokulturella perspektivet beskriver språkanvändningen som den centrala länken mellan barn och omgivningen. Säljö (2000) skriver hur barn skapar en uppfattning om olika samband i omgivningen, vilket sker både i samspel med varandra och genom lek.
2.9 Hur det sociokulturella perspektivet speglas i Läroplan för förskolan
Det sociokulturella perspektivet behandlar samspel och kommunikation med andra, därav är perspektivet relevant för studien. Detta eftersom studien vill synliggöra hur förskolepersonalen utmanar barns språkutveckling, vilket blir ett lärande i samspel.
Det sociokulturella perspektivet (Vygotsky, 1978) kan speglas i den nutida Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018). Detta eftersom Läroplanen flertalet gånger belyser vikten av att språket är en del av barns lärande. Vikten av att lära genom stöd från en annan individ uppmärksammar Vygotsky (1978) i sina teorier kring pedagogik. Detta överensstämmer med vad Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) lyfter, där
förskollärare ska delta i lek eller ansvara för att gynna barns utveckling genom lek. Förskolepersonal kan observera faktorer som på så vis kan stödja barns utveckling genom lek. Det sociokulturella perspektivet (Vygotsky, 1978) påvisar också hur barn utvecklas utifrån sitt eget kunskapande och förmåga. Vilket även Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) belyser, att barn ska ges tillfälle att involveras i lekar som överensstämmer med deras kunnande.
3. Metod
I detta kapitel kommer en redogörelse för vår valda metod. Först presenteras en beskrivning om studiens forskningsansats och tillförlitlighet. Sedan redogörs
urvalet, genomförandet, analysmetoden och avslutningsvis berörs de forskningsetiska principerna som studien grundar sig i.
3.1 Forskningsansats
Till denna studie valdes en forskningsansats i form av enkätundersökning, vilket är en kvantitativ forskningsmetod. Vi ville genom en enkätundersökning få ett större omfång av svar från förskolepersonal, för att finna svar på studiens frågeställningar och syfte om hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek. Detta menar Stukát (2011) vara en metod att använda sig av vid ett mindre omfång av respondenter, som vi förväntas ha i vår studie. Enkätundersökningen utformades delvis med sju
strukturerade frågor men även åtta ostrukturerade. Genom att vi valde att basera resultatet på våra ostrukturerade frågor har studien en kvantitativ forskningsansats med inslag av kvalitativ analys. När en studie använder mer än en metod menar Bryman (2018) att studien är triangulerad. Triangulering beskriver Bryman används för att kontrollera resultatet från både en kvantitativ och en kvalitativ
forskningsansats vilket vår studie utgår ifrån.
Bryman (2018) lyfter fram fördelen med en enkätundersökning genom att den kan skickas ut till flertalet respondenter samtidigt. Eliasson (2013) påvisar också fördelen med att respondenterna själva kan besvara enkäten när det passar dem inom den förutbestämda tidsramen. Vår enkätundersökning utarbetades till en så kallad webbsurvey som Bryman (2018) förtydligar är när de utvalda respondenterna får en länk till en specifik webbsida där de medverkande kunde svara på enkätundersökning online. Fördelen med webbsurvey menar Bryman är att respondenterna får möjlighet att scrolla i enkäten och få en översikt på enkätens utformning och frågor. Detta kan vi se som en viktig aspekt för de medverkande, att de fick en överblick på frågorna som skulle besvaras samt att de medverkande gavs möjlighet att besvara enkäten när det var lämpligt.
Enkäter vid en större grupp av respondenter ger studien möjlighet till bredare svar inför resultatdelen, menar Stukát (2011). Vid fler svar i resultatet ger det oss
möjlighet att generalisera och analysera respondenternas beskrivningar kopplat till det perspektiv och forskning studien baseras på. Vid utformningen av enkäten valde vi att göra den delvis strukturerad, där frågorna hade förutbestämda svarsalternativ. Medan delar av enkäten var ostrukturerad, där respondenterna fick möjlighet att beskriva sin egen tolkning av en fråga. Detta menar Stukát (2011) vara en metod att använda sig av vid ett mindre omfång av respondenter, som vi förväntas ha i vår studie.
3.2 Tillförlitlighet
Reliabilitet beskriver Bryman (2018) är om studien skulle fått ett liknande resultat om den genomfördes ytterligare en gång. Vår studie kan därav ses ha en relativt hög reliabilitet då vi av stor sannolikhet hade fått ungefär samma svar från
respondenterna. Studiens reliabilitet anses vara hög utifrån det som Bryman (2018) menar med hög överförbarhet, vilket syftar till att de medverkande respondenterna är utvalda utifrån deras yrkesprofession som antingen utbildad förskollärare eller barnskötare.
Validitet menar Bryman (2018) är om studien innefattar en röd tråd, att studiens syfte och frågeställningar tydliggjorts och att dessa besvarats i resultatet. Eftersom vi besvarat studiens frågeställningar utifrån respondenternas svar anser vi att studien har en hög validitet. När frågorna till enkätundersökningen utformades utgick de från studiens syfte och valda frågeställningar, vilket ökar studiens validitet. Flertalet av enkätfrågorna var ostrukturerade där de medverkande respondenterna fick möjlighet att med egna ord beskriva och utveckla sina svar, vilket också förstärkte studiens validitet.
Generaliserbarheten i studien skildrar om studiens resultat kan beröra fler individer än de valda respondenterna för studien (Stukát, 2011). Faktorer som utgör att vår studie inte är helt generaliserbar för all förskolepersonal är dels på grund av vårt målinriktade urval, där vi valt specifika förskolor. Det kan även bero på att omfånget av respondenterna för studiens resultat, i jämförelse med antalet utbildade
barnskötare och förskollärare i landet, ses som en relativt låg undersökningsgrupp.
3.3 Urval
Deltagarna som valts för denna studie är baserat utifrån ett målinriktat urval.
Målinriktat urval förtydligar Bryman (2018) är när specifika deltagare medvetet väljs utifrån att deras kunskaper kan vara relevanta för att besvara studiens
frågeställningar. Vi valde i vår studie att både utbildade förskollärare och barnskötare kunde delta. Detta i enlighet med Läroplan för förskolans (Skolverket, 2018)
riktlinjer om att hela arbetslaget har ett ansvar för barns språkutveckling och möjligheter till lek.
Vi skickade ut missivbrevet (se bilaga 1) och enkätundersökningen (se bilaga 2) till 50 verksam förskolepersonal genom både e-postmeddelande och Messenger. Studiens utvalda förskolepersonal arbetade i fem olika kommuner, på flertalet olika förskolor och med barn i varierande åldrar. För att nå ut till flera deltagare, utöver dem som fanns bland våra tidigare kontakter, kontaktade vi även fem rektorer som hjälpte oss att vidarebefordra ett e-postmeddelande med bifogat missivbrev (se bilaga 1) och länk till enkätundersökningen (se bilaga 2). Med hjälp av rektorernas utskick till verksam förskolepersonal ökade urvalet för studien. Det resulterade i att vår minimumgräns för respondenternas svar uppnåddes.
3.4 Genomförande
Vi har under arbetets gång haft goda dialoger och en samsyn om hur vi ville
undersöka studiens syfte och frågeställningar. Redan från start av detta arbete valdes en forskningsmetod i form av en enkätundersökning. En del i valet grundade sig i Covid-19 pandemin, där vi av egna erfarenheter vet att det är en slitsam och krävande tid för förskolepersonal, med bland annat frånvarande förskolepersonal. Därav valde vi att utforma en enkätundersökning som medverkande förskolepersonal frivilligt kunde besvara och vid den tidpunkten det passade varje medverkande bäst. Vi började denna studie med att utforma ett missivbrev (se bilaga 1) där
förskolepersonal fick information om studiens syfte, de etiska principerna, hur enkätundersökningen var utformad och avslutades med kontaktuppgifter till oss studenter och vår handledare. I missivbrevet framgick det även att slutdatumet för den medverkande förskolepersonal att besvara enkäten var onsdagen den 21: a april. När missivbrevet (se bilaga 1) var skrivet skapade vi en webbaserad
enkätundersökning (se bilaga 2) via arbetsverktyget Google formulär. Enkäten utformades först med en kortfattad beskrivning om studiens syfte samt
förskolepersonalens rättigheter utifrån de etiska principerna. Frågorna som skulle besvaras var först sex bakgrundsfrågor och sedan följde elva frågor som grundade sig mer i studiens syfte och frågeställningar, samt en avslutande fråga för egna tankar om enkätens undersökning. Enkätfrågorna var formulerade både genom slutna
svarsalternativ som ja, nej eller till viss del och frågor som hade öppna svar där varje förskolepersonal själv fick motivera och utveckla sitt svar mer utförligt.
När vi kände oss nöjda med missivbrevet (se bilaga 1) och enkätundersökningen (se bilaga 2) skickade vi dessa till vår handledare som i sin tur granskade och godkände dem. När de var godkända skickade vi ut dessa till utvald förskolepersonal via både e-postmeddelande och Messenger. Vi kontaktade också 5 rektorer som hjälpte oss att vidarebefordra e-postmeddelandet till verksam förskolepersonal som de hade ansvar över. De vidarebefordrade både missivbrevet och länken till enkätundersökningen till ett antal verksamma barnskötare och förskollärare för att hjälpa oss att få fler svar på enkäten. Detta gjorde att sammanlagt fick 50 verksam förskolepersonal möjlighet att delta i vår studie och besvara enkäten.
3.5 Analysmetod
Enkätundersökningen skickades ut till 50 verksam förskolepersonal. Av de 50
utskicken, fick vi 37 svar på enkäten vid slutdatumet. Av de 37 enkätsvaren, kunde 34 svar användas för studien. Detta då ett enkätsvar var riktad mot fritidshemmet och två enkätsvar inkom som dubbletter, vilket gjorde att vi fick ett bortfall på 32%. För att analysera insamlad data användes både en kvantitativ analys i form av
cirkeldiagram som Bryman (2018) förespråkar som en bra metod för en tydligare förståelse över förskolepersonalens svar. Cirkeldiagram användes till ett par av enkätfrågorna som var slutna, för att sedan kvantifiera svaren. Vilket Bryman förtydligar är att först mäta insamlad data och sedan analysera resultatet.
Eftersom vi hade flertalet öppna frågor i enkätundersökningen valde vi att göra en kvalitativ analys för att tyda förskolepersonalens olika svar. Vi kopierade över
förskolepersonalens svar i ett Google Docs dokument och därefter färgkodade vi dem för att kunna urskilja svaren och för att sedan analysera och jämföra dem. De
färgkodade svaren generade i 13 sidor med teckenstorlek tolv, typsnitt Georgia och 1.15 i radavstånd. Bryman (2018) beskriver att kodningen som utformas efter öppna frågor inte kan vara beroende av en specifik struktur och mall. Att koda efter öppna frågor kräver svar från förskolepersonal, där en identifikation av svarsalternativen utgör temat för kodningen. Genom en analysering av förskolepersonalens svar, kan vi påvisa likheter och skillnader i dess respons. När vi färgkodade sökte vi efter begrepp som skulle eftersträva ett svar på våra frågeställningar för studien. Vi färgkodade efter kategorierna, närvarande förskolepersonal, kompetens hos förskolepersonal, användandet av rätt begrepp och vidga ordförrådet, TAKK, tecken som stöd samt språkutvecklande miljöer.
3.6 Forskningsetiska principer
I vår studie har Vetenskapsrådets (2017) fyra forskningsetiska principer tagits i beaktning. De olika principerna är informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Via missivbrevet (se bilaga 1) fick
deltagarna information om förhållandet till de etiska aspekterna och hur vi förhöll oss till dem. Nedan kommer en förklaring på vad varje princip innebär som Bryman (2018) beskriver samt en redogörelse för vår uppfattning.
Informationskravet
Denna etiska princip innebär att deltagarna i studien ska bli informerade om studiens syfte av forskaren. Deltagarna ska även få information om att studien är frivillig och att de får avbryta sin medverkan i studien utan att behöva ge skäl till varför (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Urvalet av förskolepersonal blev tidigt informerade om studiens syfte och vilka rättigheter som fanns, det vill säga att deras medverkan var frivillig. Studiens förskolepersonal fick även information om att insamlade data skulle raderas när studien var godkänd.
Samtyckeskravet
Detta krav innebär att utvalda deltagarna har möjlighet att själva bestämma om de vill delta i studien (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Den verksamma
förskolepersonalen som tillfrågades att delta i denna studie gjordes via
e-postmeddelande och Messenger och de fick själva fatta beslut om de ville medverka i enkätundersökningen. Deras godkännande blev att de besvarade
enkätundersökningen. Studiens tillfrågade förskolepersonal fick också en upplysning om att de kunde avbryta sin medverkan utan att behöva delge någon förklaring.
Konfidentialitetskravet
I detta krav är det av stor vikt att deltagarnas uppgifter behandlas av forskaren med stor konfidentialitet. Vilket innebär att de medverkandes personuppgifter måste undanhållas från obehöriga personer (Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Vi informerade de medverkande om att deras personuppgifter behandlas konfidentiellt. Som förtydligades genom att deras uppgifter inte kunde kopplas till en enskild
individ eller en specifik förskola. Den insamlade data vi fick genom
enkätundersökningen kunde ingen obehörig person få tag på, eftersom vi båda hade privata kodlås till våra datorer. Samt att vi använde en specifik e-postadress och lösenord för att kunna öppna enkätundersökningen och få fram förskolepersonalens enkätsvar.
Nyttjandekravet
Det innebär att uppgifterna som samlas in från de medverkande enbart får brukas i studiens ändamål samt att studien kommer offentliggöras i form av en uppsats
(Bryman, 2018; Vetenskapsrådet, 2017). Studiens medverkande förskolepersonal fick information om att insamlad data enbart skulle användas i studiesyfte samt att data skulle raderas efter att studiens godkänts och publicerats.
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet presenteras i tre underrubriker. Första
underrubriken syftar till hur förskolepersonal utvecklar barns språk i fri lek, andra rubriken handlar om vilka förutsättningar som förskolepersonal ser finns att
utveckla barns språk i samband med fri lek. I den tredje och avslutande rubriken
redogörs resultatet angående vilka svårigheter förskolepersonal menar att det kan
finnas med att stötta barns språkutveckling i fri lek.
4.1 Förtydligande inför kommande resultat
I denna studie kommer begreppet förskolepersonal som innefattar både förskollärare och barnskötare frekvent att användas, som synonym för respondent.
I studiens resultat och analyskapitel används begreppen flertal, fåtal och en förskolepersonal. Med flertal menas att det är 25 eller fler av studiens
förskolepersonal som har beskrivit detta i sina enkätsvar. Fåtal innefattar mellan fem och tio förskolepersonal som besvarat sina svar på liknande sätt. När det står en förskolepersonal så är det en enskild förskolepersonal som svarat och svaret skrivs fram i resultatdelen som blockcitat. Resultatet av enkäterna visar hur
förskolepersonal generellt har liknande förhållningssätt till barns språkutveckling i fri lek.
4.2 Hur utvecklar förskolepersonalen barns språk i fri lek?
Resultatet visar på hur förskolepersonalen utvecklar barns språk i den fria leken genom olika metoder och artefakter. Flertalet av enkätsvaren från förskolepersonalen är överensstämmande med varandra, gällande hur de arbetar för att utveckla barns språk genom fri lek. Bildstöd, TAKK och begreppsuppfattning är något som
kontinuerligt nämns i enkätsvaren. En förskolepersonal lyfter vilka konkreta verktyg hen använder sig av för att utveckla barns språk genom fri lek:
Vi har alltid bildstöd för att förtydliga den verbala språket. Genom öppna frågor finns utrymme för barnen att fundera innan de svarar och klimatet blir också mer lättsamt om det inte finns något rätt och fel. Med de mindre barnen är upprepning en stor del av vardagen och förklara olika ord för att skapa en förståelse. (Enkätsvar 5).
Förskolepersonalen beskriver hur bildstöd kan fungera som ett hjälpmedel i att bevara den utformade miljön. Bilderna förtydligar språket och ger stöd för barn att kunna sortera material på rätt plats i miljön. Även TAKK ses vara ett komplement för att tydliggöra det verbala språket. Förskolepersonal i studien menar att TAKK kan vara ett hjälpmedel i att förmedla ett samspel mellan barnen. En kombination av det verbala språket och stöd av tecken samt bilder, menar flertalet av förskolepersonalen vara ett verktyg de använder sig av för att nå en språkutveckling för barn i fri lek. Nedan följer ett citat där en förskolepersonal förtydligar att det finns flera
möjligheter att stödja barns språk i fri lek, där TAKK är ett komplement.
Jag upplever att det finns otroligt många möjligheter och metoder för att stötta barnen i deras språk i den fria leken. tex jag som pedagog frågar barnet vad hen vill göra för aktivitet, samtidigt som jag använder takk/akk för att nå det barnet bättre. (Enkätsvar 1).
Flertalet av studiens förskolepersonal lyfter fram hur betydelsefullt det är som förskolepersonal att benämna och sätta ord på vad som sker i vardagen. De anser att som verksam förskolepersonal bör man också vara medveten om vad barn behöver utmanas i för att kunna stötta barn med att benämna ord och begrepp för dem. En förskolepersonal uttrycker följande i sitt svar:
Att vara med och sätta ord på/benämna det som sker. Vara medveten om hur man benämner händelser/föremål, använda sig av korrekta ord och begrepp. (Enkätsvar 26).
Förskolepersonalen förklarar vikten av att som förskolepersonal benämna de rätta orden för barn och inte en förkortning. De menar också att ge barn flera ord om
samma föremål eller sak är av vikt för barns språkutveckling. En förskolepersonal svarar detta:
Att barnen får chans att höra olika ord för "samma sak", tex skor/ stövlar. Även höra det "rätta" ordet för saker tex mellanmål och inte mellis. (Enkätsvar 1).
Flertalet av förskolepersonalen anser att i barns lek finns det goda förutsättningar att utveckla deras språk. Genom att tillvarata de tillfällena i leken och stötta barn med nya ord och begrepp för att exempelvis vidareutveckla leken. De beskriver också hur de kan stötta barnen i leken genom att låta dem argumentera och berätta vad som sker. För att på så vis också utveckla sitt språk och ordförråd. Fåtalet av
förskolepersonalen beskriver även hur de i samspel med barnen sätter ord på vad som sker i leken för att utvidga deras förståelse. En förskolepersonal förtydligar hur hen arbetar för att främja barns språkutveckling i leken genom att:
Jag benämner det barnen/vi leker med så att barnen får höra vad det heter. Jag pratar mycket om vad vi gör när vi leker/bygger osv. (Enkätsvar 17).
Det är flertalet av studiens förskolepersonal som anser att samtalet utgör en del av språkets utveckling. De menar att genom närvarande och deltagande
förskolepersonal i leken, skapas tillfällen och förutsättningar för språkutvecklande lek. En förskolepersonal menar dock motsatsen till delaktighet, till skillnad vad resterande beskriver. Den uttrycker följande:
Som pedagog behöver man inte vara delaktig i leken för att kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling, utan det räcker att man sitter utanför, lyssnar på barnen och sen hjälper dem när de inte kommer vidare i leken. Ge dem ord eller förslag på roller sen lämnar man deras lek. (Enkätsvar 20).
Förskolepersonal menar att de inte behöver vara delaktiga, utan de ska likväl kunna hjälpa barnen till dess språkutveckling ändå. Den anser att det räcker att tillägga ord eller ge förslag på ny lek, för att stödja barnen.
Ett fåtal av förskolepersonalen menar att barn kan utmanas i sitt språk om de får öppna frågor som ska besvaras. På så vis utvidgas deras ordförråd och de ges förståelse för begreppens innebörd. Med hjälp av öppna frågor anser studiens förskolepersonal att barn får förutsättningar att utveckla sitt språk.
4.2 Vilka förutsättningar finns att stötta barns språkutveckling i fri lek
Resultatet visar på vilka förutsättningar förskolepersonalen anser att de bör ha för att kunna stötta barns språkutveckling i fri lek. En av enkätfrågorna (se bilaga 2) handlar om förskolepersonal anser att de har tillräckligt med kunskaper för att stötta barns språkutveckling i fri lek. (diagram 1)
Diagram 1-Förskolepersonals skattning av sin kunskap för att stötta barns språkutveckling fri lek.
67,7 % av studiens medverkande förskolepersonal svarade alternativ Ja om de anser att de har kunskaper för att stötta barns språkutveckling i fri lek, vilket är 23 svar av 34. Medan elva av 34 medverkande svarade att de har kunskaper till viss del för att stötta barns språkutveckling i fri lek, vilket resulterar i 32,3%. Svarsalternativet nej var det ingen förskolepersonal som svarade. När de besvarade denna fråga fick förskolepersonalen en följdfråga där de fick möjlighet att motivera sitt svar mer utförligt.
Förskolepersonalen förtydligar påtagliga gånger under enkäten hur deras kompetens är betydelsefull i arbetet med barns språkutveckling i fri lek. Vilken kompetens förskolepersonalen besitter, ger olika förutsättningar för undervisning av språket. En förskolepersonal uttrycker följande i sitt svar ur enkäten:
Att vara en närvarande pedagog är nödvändigt för att kunna stötta i barns lek. Samtidigt behövs en kompetens i vad som främjar barns språkutveckling och hur man kan stötta och utmana barnen i leken. Har man inte den kompetensen eller ”glasögonen” på sig så kanske tillfällen till språkutveckling i lek missas. (Enkätsvar 21).
En förskolepersonal ställer sig dock frågande till det som flertalet av
förskolepersonalen från studien beskriver om dess kompetens. Den vill förtydliga att kompetensen inte är den avgörande faktorn för att ett barn ska utveckla sitt språk genom lek, utan det handlar om närvaro och tid hos förskolepersonalen. Densamma uttrycker följande i sin formulering:
Jag anser att om vi inte har tid eller närvarande pedagoger så kan vi inte hjälpa barnen att utvecklas. Spelar inte någon roll hur mycket kompetens eller strategier vi har. En närvarande pedagog är a och o i vårt arbete. (Enkätsvar 14).
Vidare belyser studiens förskolepersonal vikten av närvarande förskolepersonal som en del av barns språkutveckling i fri lek. Närvaro beskriver studiens förskolepersonal handlar om att leka tillsammans med barnen och samtidigt föra ett samtal för att utveckla deras språk i leken. Att vara närvarande i barns lek menar flertalet av studiens förskolepersonal är viktigt för att kunna vidga barns ordförråd. Är
förskolepersonalen delaktig i barns lek kan de hjälpa till att sätta ord på exempelvis färgen på leksaker och material. Förskolepersonal kan också ställa öppna frågor och hjälpa till med uttal. Genom närvaro i barns lek kan det också leda till att
förskolepersonal får höra vad barnen är intresserade av och på så vis hjälpa till att sätta ord på begrepp, samt ställa öppna frågor för att vidareutveckla leken.
Att vara närvarande beskriver även en förskolepersonal kan vara en möjlighet till att se och höra barnens intressen. Därefter finns en möjlighet att utforma en miljö som stimulerar till språkutveckling. Nedan tydliggör en av studiens förskolepersonal för hur förskolepersonalen ansvarar för miljön på förskolan och hur den ska ges
förutsättningar att utveckla barns språk:
Hur vi som pedagoger organiserar och planerar lekmiljön på ett lustfyllt och inspirerande sätt tänker jag är otroligt viktigt. Lyckas vi med det ges barnen goda förutsättningar i sin
språkutveckling i samspelet med andra barn. (Enkätsvar 28).
Flertalet av studiens förskolepersonal beskriver likt citaten ovan, att miljön ska vara en lustfylld och inspirerande plats. De menar att miljön ska tillföra en inspiration till barns lek, där förskolepersonal kan finnas med och stötta genom det språkliga. En förskolepersonal beskriver även att trivsamma miljöer kan skapa den tredje
pedagogen.
[...] som kan väcka nya frågor och funderingar hos barnen. (Enkätsvar 5).
De skriver även att miljön kan skapa ett samspel med andra barn och på så vis
utveckla sitt eget språkande. Förskolepersonalen beskriver att valet av materialet har en betydande del i utformningen av miljön, där var sak ska ha sin plats för att skapa ett lugn i miljön.
4.3 Vilka svårigheter kan finnas att stötta barns språkutveckling i fri lek
Resultatet påvisar vad det kan finnas för svårigheter med att stötta barns språkutveckling i den fria leken. En enkätfråga (se bilaga 2) handlar om
förskolepersonal anser att de har förutsättningar att utveckla barns språkkunskaper genom fri lek. (diagram 2).
Diagram 2 – Förskolepersonals skattning om de anser finnas förutsättningar att utveckla barns språk i fri lek
I enkäten svarade 22 av 34 stycken förskolepersonal ja på enkätfrågan om de anser att det finns förutsättningar att stötta barns språkutveckling, vilket är 64,7%. Samtidigt är andelen som svarat till viss del 35,3%, vilket är tolv av studiens medverkande förskolepersonal. Ingen förskolepersonal svarade alternativet nej. I enlighet med cirkeldiagrammet, förtydligar studiens resultat att det kan finnas svårigheter för förskolepersonal att stödja barns språkutveckling i fri lek. Det som är centralt bland förskolepersonalens svar är avsaknad av kompetens och tid för att kunna vara närvarande med barnen. En förskolepersonal uttrycker tydligt att:
Mer kunskap ger mer utveckling. (Enkätsvar 27).
samtidigt som en annan förskolepersonal skriver:
Att vi inte utgår från barnens perspektiv, att vi inte har "rätt" kompetens. (Enkätsvar 13).
En annan förskolepersonal beskriver en faktor som avgör att de inte når rätt
förutsättningar att utveckla barns språk genom fri lek, är tiden till att vara delaktig i leken. Hen beskriver att tid för administrativt arbete ofta förhindrar att
förskolepersonal kan vara närvarande i den fria leken. En förskolepersonal resonerar detta i sitt svar angående svårigheten med att stötta barns språkutveckling i fri lek:
Den största utmaningen är att det under ganska få tider under dagen ges förutsättningar för pedagoger att aktivt delta i barnens fria lek. (Enkätsvar 21).
Samtidigt beskriver en annan förskolepersonal de svårigheter som finns med att stötta barns språk i fri lek ur ett annat perspektiv. Förskolepersonalen beskriver också att tiden begränsar förutsättningarna, men ser det samtidigt ur barnets perspektiv där hen poängterar att barns önskan kan minska tiden för
Möjligtvis tiden att sitta med. Ibland vill barnen leka själv, då ska man inte "tränga sig på [...]. (Enkätsvar 10).
Flertalet av studiens förskolepersonal uttrycker också hur det kan finnas svårigheter med att barn vill leka själva när de blir äldre. Medan vissa beskriver att
förskolepersonal inte bör störa i en fungerande lek, vilket gör att möjligheterna till delaktighet och närvarande inte finns på samma sätt. En förskolepersonal lyfter fram detta i sitt enkätsvar:
Jag tänker att vi pedagoger inte ska gå in och störa i en lek som pågår om barnen själva inte bjuder in oss. Och då kan det ju vara svårt att stötta dem. (Enkätsvar 14).
Flertalet av studiens förskolepersonal beskriver en svårighet att bemöta och stötta barns språkutveckling är att de leker på olika ställen i den fysiska lärmiljön. Vilket blir en problematik, menar dem. Att inte kunna vara på flera ställen samtidigt och stötta barnen. De uttrycker att det stundtals kan bero på att förskolepersonal inte är fulltalig eller att barngruppen är splittrad på fler ställen, vilket gör det svårt att närvara hos samtliga barn. En förskolepersonal uttrycker denna problematik i sitt svar:
Att man inte hinner vara på flera ställen samtidigt och stötta, risken är stor att om jag förflyttar mig mellan flera ställen under en kort stund så blir barngruppen orolig. (Enkätsvar 31).
En förskolepersonal som arbetar med de yngsta barnen, i åldern 1–3 uttrycker att det är en svårighet när barn har ett sämre ordförråd och hur det verbala språket är via ljud.
[...] Om barnet har ett dåligt ordförråd, är" bekväm" och endast använder ljud som kommunikation.. (Enkätsvar 10).
Detta beskriver även ett fåtal av studiens förskolepersonal om barnen inte utvecklat det verbala språket, kan det vara en problematik att utveckla deras språk i fri lek.
5. Analys
I detta kapitel analyseras resultatet kopplat till Vygotskys sociokulturella perspektivet och de utvalda teoretiska begreppen. Kapitlet är uppdelat i tre underrubriker som är
förskolepersonalens roll att stötta barns språkutveckling i fri lek, förutsättningar att stötta barns språkutveckling i fri lek samt svårigheter med att stötta barns språkutveckling i fri lek.
5.1 Förskolepersonalens roll att stötta barns
språkutveckling i fri lek
I studiens resultatdel framkommer det hur flertalet av studiens förskolepersonal använder bildstöd och TAKK för att stötta barns språkutveckling i fri lek. De menar att en kombination av det verbala språket, bildstöd eller TAKK kan underlätta och
främja barns språkutveckling i fri lek. Studiens förskolepersonal beskriver också hur användningen av TAKK är ett bra och betydelsefullt komplement i att stötta barns språkutveckling. Detta ses överensstämma med Vygotskys sociokulturella perspektiv och begreppet artefakt. Säljö (2015) förtydligar hur artefakt är ett fysiskt redskap som exempelvis kan vara tecken eller visuella bilder som används för att tydliggöra och vidga barns ordförståelse.
Att använda rätta begrepp anser också flertalet av studiens förskolepersonal ha stor betydelse för att stötta barns språkutveckling. De menar hur deras roll syftar till att utmana och sätta ord på vad barn gör i vardagen och i fri lek. De beskriver vidare betydelsen av att benämna rätt ord för barnen, vilket kan möjliggöra att barnen utvecklar sin språkliga förmåga. Detta kan i sin tur generera till att de använder rätt ord vid rätt tillfälle. Inom det sociokulturella perspektivet används begreppet
appropriering som Säljö (2015) beskriver är när förskolepersonal använder ord och
begrepp, kan barn ta till sig och känna igen uttrycken. Det handlar om hur barn ges förutsättningar att lära sig ord och begrepp och förstå i vilka sammanhang dessa kan användas. I resultatet framkommer det att förskolepersonal i samspel med barn i fri lek ges förutsättningar att sätta ord på vad de leker och på så vis utveckla leken vidare. Genom att förskolepersonal samspelar i barns lek och ställer frågor där barn ges möjlighet att besvara frågan, kan de utveckla sitt ordförråd och använda rätt begrepp vid rätt sammanhang. Detta går i linje med hur Säljö (2015) förklarar att ett lärande inom appropriering sker i samspel och vid naturliga tillfällen tillsammans med andra.
5.2 Förutsättningar att stötta barns språkutveckling i fri lek
Studiens resultat visar att förskolepersonal anser det vara betydelsefullt med rätt kompetens för att kunna stötta och utmana barns språk i fri lek. Förskolepersonalen tydliggör att samspelet och närvarande personal, ger förutsättningar för att barns språk ska utvecklas. Detta stämmer överens med vad proximal utvecklingszon innefattar, där barn bör utmanas i samspel med andra för att nå en ny kunskapsnivå. Samspel med andra menas att barn kan möta såväl förskolepersonal som utmanar barnens språk men också i möte med andra barn som utvecklat en bredare kunskap. Vygotsky (1978) beskriver hur proximal utvecklingszon och stöttning har en nära koppling till varandra. Vid stöttning utmanas ett barns kunskap med en annan
individ som besitter högre kunskap än en själv och därmed kan ett lärande utvecklas. Studiens förskolepersonal ser också förutsättningar att utveckla barns språk i en utformad lärmiljö. De menar att barn ska finna ett intresse i den miljön som finns och att miljön helst ska inspireras utefter barns intressen och erfarenheter. När miljön är utformad utifrån barns intresse kan de på så vis också utmana och stötta barnen i deras språkande. Detta kan ses gå i linje med proximal utvecklingszon som Vygotsky (1978) beskriver, hur barn i samspel med andra och i olika miljöer kan påverka deras lärande. Miljön ses vara en del av barns omgivning och
utgör ett språkande. Även Säljö (2000) menar att samma tre länkar, omgivning, barn och språk utgör ett lärande.
Förskolepersonal i studien beskriver även hur de finner goda förutsättningar att utveckla barns språk i fri lek, genom att använda ord och begrepp för att tydliggöra det som sker. Förskolepersonalen menar om de är delaktiga i leken kan barns ordförråd och förståelse för ordens innebörd utvidgas. Detta kopplas samman med begreppet appropriering som Säljö (2015) lyfter fram hur förskolepersonal använder ord och begrepp för att bredda barns språkförståelse.
5.3 Svårigheter med att stötta barns språkutveckling i fri lek
Resultatet visar att förskolepersonalen uttrycker hur tiden till att vara närvarande för att utveckla barns språk i fri lek ses vara en svårighet. De nämner att barns svaga intresse av att samspela med en förskolepersonal i leken är en faktor som riskerar att minska lärandet genom samspel. Vygotsky (1978) menar att det är när ett uppdrag utförs gemensamt i ett samspel mellan två eller fler parter som barnets lärande stärks. Förskolepersonalens oro där barn inte ger förskolepersonal möjlighet att närvara i lek kan kopplas till det sociokulturella perspektivet som omfattar begreppet
stöttning. Stöttning kräver att båda parterna är närvarande och tillsammans språkar
och utvecklar lösningar. Om förskolepersonal får tillträde till barns lek kan barn ges möjlighet till stöttning. Men om faktorer som tid och barns svaga intresse för samspel med förskolepersonal påverkar deras närvaro i lek, uteblir chansen att stötta barns språkutveckling.
Förskolepersonal i studien redogör även för att en svårighet med att stötta barns språk i fri lek kan bero på att det verbala språket ännu inte har tillämpats. Säljö (2000) menar att språket är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna kommunicera med varandra. Språket växer fram i tidig ålder och det hjälper oss att kunna förstå
varandra och förklara vad vi vill. Språket ger oss på så vis en möjlighet att kunna delta och påverka i sociala sammanhang.
6. Diskussion
I detta kapitel bearbetas resultatet genom en resultatdiskussion. Vidare i kapitlet kommer metoden diskuteras i form av en metoddiskussion, sedan redogörs studiens
slutsats, relevans för förskolläraryrket och avslutningsvis nämns förslag på fortsatt forskning inom det berörda området.
6.1 Resultatdiskussion
I detta kapitel diskuteras studiens resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar. Detta diskuteras i förhållande till studiens inledning, bakgrund, teoretiska perspektiv samt tidigare forskning. Även våra personliga tankar utifrån studiens resultat kopplat till forskning kommer lyftas fram. Resultatdiskussionen är indelad i tre
underrubriker och rubrikerna omfattar hur arbetar förskolepersonal med barns
språkutveckling i fri lek, förutsättningar att stötta barns språkutveckling i lek samt svårigheter med att stötta barns språkutveckling i fri lek.
6.1.1 Hur arbetar förskolepersonal med barns språkutveckling i fri lek?
I studiens resultat framkommer det hur flertalet av förskolepersonalen anser att olika språkliga verktyg, som bildstöd och TAKK, är betydelsefullt för att stötta barns
språkutveckling i fri lek. De menar att det är ett bra komplement till att stödja det verbala språket. Både Aspeflo (2015) och Gerland (2015) menar hur tecken som stöd och bildstöd kan ses som hjälpmedel i stöttningen av barns språkutveckling. Vidare i studiens resultat påtalar förskolepersonal hur en kombination av det verbala språket, bildstöd samt tecken som stöd ses ha goda förutsättningar för barns språkande i fri lek. Förskolepersonalen poängterar att kombinationen av verbala språket och språkverktyg kan förmedla information rätt under ett samspel vid lek. Roos (2019) menar även att tecken som stöd kan vara ett komplement som används innan det verbala språket utvecklats fullt ut. Samtidigt som Roos (2019) menar att tecken kan vara ett bra stöd, anser Cologon och Mevawalla (2018) att tecken som stöd kan begränsa barns intresse för det verbala språket. De menar om barn använder sig av tecken som stöd och gör sig förstådd, kan de tappa sin drivkraft till att utveckla det verbala språket. Vi anser också att de språkliga verktygen, tecken som stöd och bildstöd är bra hjälpmedel för att utveckla barns språk i fri lek. Dock tänker vi att verktygen bör kombineras för att nå rätt syfte med varför tecken som stöd används i lek. Syftet att använda tecken är att förtydliga ett samspel mellan barn i fri lek. I studiens resultat beskriver förskolepersonal hur de använder ord och begrepp på vad som sker i fri lek. De menar om de hjälper barn med rätt begrepp kan deras förståelse för språket utvidgas. Håland Anveden (2017) menar att förskolepersonal ska fylla barns vardag med ord och begrepp för att stötta deras språkutveckling. Vi ser att studiens resultat går i linje med vad Håland Anveden (2017) belyser om ord och begrepp och att studiens förskolepersonal även lyfter vikten av att använda rätt begrepp och inte förkortningar. Resultatet förtydligar hur språkutvecklingen kan ske naturligt i leken. Leken ger en förutsättning att som närvarande förskolepersonal ställa frågor och ge nya begrepp till det som sker i leken. Lindö (2009) och Lillemyr (2013) beskriver båda hur närvarande förskolepersonal i leken ger barn förutsättning till användandet av nya ord och begrepp. I resultatet motsätter sig dock en
förskolepersonal och menar att verksam förskolepersonal inte behöver vara
närvarande i deras lek, utan enbart ge barn nya ord och begrepp för att utveckla leken när det behövs.
Vi ser fördelar att som förskolepersonal använda både nya ord och begrepp för att utveckla leken vidare. Därför ställer vi oss frågande till att närvarande
förskolepersonal inte behövs i lek, eftersom vi anser att det kan hjälpa barn att utveckla deras ordförråd och förståelsen för hur ett samspel fungerar. Vi tror att en närvarande förskolepersonal kan utveckla språket mer än att bara tillämpa ord och
