Akademin för hälsa, vård och välfärd
SAMTALSRINGEN
En kvalitativ studie om en fritidsverksamhets betydelse för unga killar
GABRIELLA IECHO
MIKAEL CHABO
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Handledare: Maria Hopstadius Seminariedatum: 2021-01-15 Betygsdatum: 2021-01-25
SAMMANFATTNING
Studiens syfte har varit att undersöka hur frivilliga verksamheter arbetar med att inkludera ungdomar i samhället samt vilken betydelse dessa verksamheter har för ungdomarna. För att genomföra denna studie kontaktade vi Samtalsringen som är en frivillig verksamhet med mål att motverka negativa beteenden hos unga killar samt att inkludera dem i samhället. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och kategoriserade sedan den insamlade datan efter studiens frågeställning. För att analysera resultatet användes studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnesområdet. Resultatet visar på att
verksamhetens arbete är beroende på den tillit som ungdomarna känner inför fritidsledarna samt övriga deltagare. Genom att samtala i grupp ökas ungdomarnas förståelse över sina och andras situationer. Samtalsringen arbetar sedan för att ungdomarna ska kunna få kontroll och egenmakt över sitt liv genom att motivera och uppmuntra dem. Ungdomarna har en stor uppskattning för Samtalsringen och den påverkan som verksamheten haft för dem inom skolgång, yrkesliv samt vardag.
Nyckelord: Frivillig verksamhet, Samtalsringen, ungdomar, fritidsledare, gemenskap, tillit, egenmakt, självkännedom.
ABSTRACT
The purpose of the study has been to investigate how voluntary organization’s work to include young people into society and what significance these organizations have for young people. To carry out the study, we contacted “Samtalsringen”, which is a voluntary
organisation with the goal of counteracting negative behaviors in young boys and including them into society. We used semi-structured interviews and then categorized the collected data based on the main research question of the study. We used the theoretical starting points and previous research within the area of our study to analyze the results. The results show that the organization’s work depends on the trust that the young people feel towards the leaders and the other participants. By talking in groups, the young people’s
understandings regarding their own and other participants' situations started to increase. Samtalsringen then works for the young people to be able to gain control and autonomy over their lives by motivation and encouraging them. The young people have a great appreciation for Samtalsringen and the impact that the organisation have had for them in school, work and everyday life.
Keywords: Voluntary organisation, Samtalsringen, young people, leisure-time leaders, community, trust, autonomy, self-awareness
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING OCH SYFTE ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Frivilliga verksamheters roll ... 2
2.2 Samarbete och finansiering ... 2
2.3 Frivilliga verksamhetens utmaningar ... 3
3 TIDIGARE FORSKNING ...3
3.1 Gemenskapens betydelse ... 3
3.2 Vuxnas betydelse för ungdomar ... 4
3.3 Fritidsgårdens betydelse ... 5
3.4 Reflektion på tidigare forskning ... 6
4 STUDIENS TEORETISKA RAM ...6
4.1 Empowerment ... 6
4.2 Socialt kapital ... 7
4.3 Sociala band ... 8
4.4 Gemeinschaft och gesellschaft ... 9
5 METOD OCH MATERIAL ... 10
5.1 Val av metod ...10 5.2 Val av deltagare ...10 5.3 Intervjuernas genomförande ...11 5.4 Förförståelse ...12 5.5 Studiens tillförlitlighet ...12 5.6 Etiska överväganden ...13 5.6.1 Informationskravet ...13 5.6.2 Samtyckeskravet ...14 5.6.3 Konfidentialitetskravet ...14 5.6.4 Nyttjandekravet ...14
5.7 Analysens förfarande ...15
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 16
6.1 På vilket sätt bidrar verksamheten Samtalsringen med att arbeta inkluderande för ungdomar som söker sig dit? ...16
6.1.1 Verksamhetens uppdrag ...16
6.1.2 Verksamhetens arbetssätt ...16
6.1.3 Förförståelse och kunskaper ...18
6.1.4 Verksamhetens utmaningar ...19
6.2 Vilken betydelse tillskriver ungdomarna sitt deltagande i fritidsverksamheten Samtalsringen? ...19
6.2.1 En känslomässig förståelse...19
6.2.2 Att se sig själv ...20
6.2.3 Att våga tala ut ...22
6.2.4 Att bli en del av något större ...23
7 DISKUSSION... 25 7.1 Resultatdiskussion ...25 7.2 Metoddiskussion ...27 8 SLUTSATSER ... 30 REFERENSLISTA BILAGOR
1
INLEDNING OCH SYFTE
”Samtalsringen hjälpte mig förstå vem jag är” - Samtalsringen.se
Ovanstående citat kommer från en av ungdomarna på fritidsgården Samtalsringen som vi har valt att undersöka. Samtalsringen är en frivillig ungdomsverksamhet som har syftet att inkludera ungdomar och som blivit en viktig arena för deltagarnas utveckling. Civila aktörer, såsom fritidsgårdar, idrotts- och kulturföreningar, religiösa verksamheter m.fl. vill medföra trygghet och stöd åt barn och ungdomar (Forkby, 2008). Dessa civila aktörer kan bidra med en säker tillvaro och riktade aktiviteter för att ge ungdomarna möjligheten att finna sig själva och utveckla sin potential. Detta kan bidra till att stärka ungdomarnas positiva förmågor och låta dem visa framfötterna (Koutakis, 2009). Oönskade kretsar kan även förekomma i ungdomarnas liv, vilket civila aktörer vill minska på (Listerborn & Nilsson, 2015, s15). Frivilliga verksamheter fokuserar på att stödja barn och ungdomar som riskerar att hamna eller befinner sig i en utsatt levnadssituation. Vi har varit intresserade av hur dessa
ungdomsverksamheter arbetar samt vad verksamheten har för betydelse för ungdomarna som deltar.
Det globaliserade samhället har medfört nya förändringar för det sociala arbetets struktur i samhället. Då exkludering och marginalisering av vissa grupper i samhället har sett en framväxt så är det inte möjligt att enbart arbeta individ fokuserat (Sjöberg & Turunen, 2018). Detta innebär att civilsamhället och de frivilliga verksamheternas roll samt ansvar för
välfärden har ökats (Sjöberg & Turunen, 2018). Vi har därför valt att fokusera på en av de ungdomsverksamheter som vi tidigare haft kännedom av, nämligen fritidsverksamheten Samtalsringen. Därmed är studiens syfte att få en ökad insikt och förståelse för vilken roll Samtalsringen har som en mötesplats för ungdomar att kunna bygga upp social gemenskap. Studiens frågeställning är:
• På vilket sätt bidrar Samtalsringen med att arbeta inkluderande för ungdomar som söker dit?
• Vilken betydelse har fritidsverksamheten Samtalsringen för ungdomarna.
2
BAKGRUND
I detta kapitel presenterar vi kort om de frivilliga verksamheternas roll för att kunna hjälpa ungdomarna samt vilka utmaningar som dessa verksamheter möter.
2.1 Frivilliga verksamheters roll
Det civila samhället utgörs av självständiga verksamheter och organisationer som inte nödvändigtvis behöver följa ett styrt arbete av någon förvaltning (Länsstyrelsen, 2015). Verksamheterna jobbar för att hjälpa individen till en bättre levnadssituation samt en förbättrad anpassning. Deras arbetsuppgifter varierar med olika metoder, samtal och stöd. (Policy, 2018).
Civilsamhället har en förmåga att snabbt identifiera och anpassa sitt arbete för att tackla ett socialt problem till skillnad från den offentliga sektorn som arbetar utifrån sina rutiner samt kravet på beredning och myndighetsutövning (SOU 2016:13). De frivilliga verksamheterna har haft ett uppsving sedan 90-talet och har på senaste tiden haft ett utökat samarbete med den statliga sektorn (Linde & Scaramuzzino, 2017). Detta tack vare de positiva effekter som civilsamhället kan medföra för individen samt för det offentliga arbetets utveckling
(Regeringskansliet, 2018).
Genom att vara delaktiga i civilsamhällets verksamheter kan individen minska sin känsla av utanförskap. Verksamheterna kan ha en stor betydelse för exempelvis individens integration in i det svenska samhället. Dessa individer kan exempelvis vara nyanlända eller individer som lever i utanförskap inom förorter. Frivilliga verksamheter kan bidra med ett sorts kontaktnätverk för individerna. Genom att ta del av verksamheten kan deltagarna även få hjälp med att studera och ta sig in i arbetsmarknaden (SOU 2016:13).
2.2 Samarbete och finansiering
Samarbetet mellan frivilliga verksamheter och stat/kommun kan innebära ekonomiskt stöd för verksamheten. Policyn för ekonomiskt stöd till den frivilliga verksamheten baseras på politiken för att förbättra och ge mer tillgång till samhällsutvecklingen. Det civila samhället ska vara en central del i demokratin där människor ska vara delaktiga samt ha ett inflytande i samhällsutvecklingen (Policy, 2018). Många verksamheter och organisationer får hjälp av samhället, exempelvis så bidrar Socialstyrelsen med statsbidrag till 60–70 olika
verksamheter och organisationer om året inom det sociala området. Detta för att finna stöd för ungdomar som har svårigheter. Därför har samhället bidragit med frivilligorganisationer som ger det stöd som barn och ungdomarna behöver (Socialstyrelsen, 2001)
För att kunna få finansiering för sin verksamhet behöver en frivillig organisation/ förening söka bidrag hos kommunen. För att en frivillig organisation ska kunna finansieras med bidrag så krävs det att båda parterna kan bidra i samarbetet. Detta kan skapa problematik då civilsamhället föredrar att inte styras av någon offentlig plan samtidigt skapas problematik för det offentliga då de oftast vill säkerställa att arbetet utförs med kvalité och uppvisar positivt resultat (Länsstyrelsen 2015).
Genom att samarbeta och diskutera inom organisationer bland civilsamhället kan dessa verksamheter samla, bearbeta och föra vidare opinioner till den allmänna debatten. Inom civilsamhället existerar det människor från flera olika sorters bakgrund som tillsammans med sin egen expertis kan bidra till en ökad förståelse för olika områden. Civilsamhället kan fungera som en sorts länk mellan det civila och det offentliga där medlemmarna inom de
olika verksamheter som existerar får påverka samhällets utveckling. Detta kan påverka samarbetet mellan frivilliga verksamheter och den offentliga sektorn där ett för stort
inflytande av det offentliga kan påverka civilsamhällets kritiska röst samt röstbärar roll (SOU 2016:13).
2.3 Frivilliga verksamhetens utmaningar
Frivilliga verksamheter kan upplevas som mer tillgängliga jämfört med statligt eller
kommunalt styrda verksamheter. Detta för att individen kan känna ett annat förtroende för exempelvis civilsamhällets föreningar. Förtroendet kan skapa utmaningar för organisationen som inte nödvändigtvis behöver vara kvalificerade för att hantera den möjliga problematik som individen söker sig till den för att lösa (Länsstyrelsen 2015).
Verksamheterna är oftast i behov av mer resurser för att kunna genomföra sitt arbete. Frivilliga verksamheter bedrivs oftast av eldsjälar dvs. individer som brinner för arbetet som verksamheten försöker genomföra och kan arbeta frivilligt utan lön. Volontärer utgör en viktig grund för dessa organisationer och de är en bristande resurs (Länsstyrelsen, 2015). Brist på resurser såsom lokaler och mötesplatser påverkar även verksamheternas
tillgänglighet (Länsstyrelsen, 2015). Frivilliga verksamheter behöver inte enbart försörja sig på statsbidrag. Andra metoder såsom medlemsavgifter kan minska på behovet av ekonomiskt stöd (SOU 2016:13). Detta kan dock skapa nya utmaningar för verksamheten och de individer som inte har kapaciteten till att betala en medlemsavgift. Detta är speciellt en utmaning för verksamheter som riktar in sig på att arbeta med nyanlända. Denna målgrupp är oftast svårtillgänglig och påverkas negativt av de ekonomiska kraven som civilsamhället kan ställa (Länsstyrelsen, 2015).
3
TIDIGARE FORSKNING
I sökandet av aktuell forskning på området har vi använt oss av Mälardalens högskolas databassystem Primo. Vi har använt oss av sökorden: fritidsgårdar, ungdomsgårdar, fritidsverksamhet, youth centers och identitet. Vi valde att ha med tidigare forskning för att kunna redogöra för de kunskaper som finns inom vårt ämne. Efter att vi har läst igenom tidigare forskning har vi kommit fram till följande teman: Gemenskapens betydelse, vuxnas betydelse och fritidsgårdens betydelse. Avslutningsvis reflekterar vi kring den valda
forskningen.
3.1 Gemenskapens betydelse
Kassman (2009) har gjort en forskningsöversikt i syftet att undersöka relationen mellan civilsamhälle och stat med fokus på ungdomsverksamhetens främjande uppdrag. Kassman menar att gemenskapens betydelse innebär att individen ska kunna bryta ner sin känsla av
maktlöshet. Denna känsla kan motarbetas med hjälp av kollektiva ansträngningar vilket är en kontrast till dagens val av arbetssätt där det sociala arbetet fokuserar mer på samspelet mellan klient och behandlare.
Listerborn och Nilsson (2015) har undersökt i sin studie huruvida föreningar kan skapa sociala band, gemenskap och engagemang till dem yngre för att minska på oönskade händelser, såsom kriminalitet. Forskarna menar att föreningar stärker sociala relationer genom aktiviteter för äldre, ensamma, arbetslösa, unga, sjukskrivna eller andra grupper som saknar samhörighet. Den viktigaste anledningen till att delta i föreningarna är gemenskapen, samhörigheten och engagemanget med ungdomarna som förekommer med verksamheten. Listerborn och Nilsson skriver om att föreningarna kan stärka sociala relationer genom att gemensamt utöva en social kontroll, skapa en social ordning och skapa normer. Genom att ha social kontroll på barnen i föreningarna kan det skapa en social ordning bland
medlemmarna. Ungdomarna deltar i föreningar där de kan skapa ett socialt sammanhang med varandra samt att det förekommer normer istället för att hänga på gatan. Dessa normer som förekommer i föreningarna leder till att ungdomarna är “i bra spår”, vilket uppfattas som att plugga hårt för att få ett jobb. Sammanfattningsvis hjälper föreningarna att minska på oönskade beteenden och stärker barnets positiva utveckling samt viljan att studera eller jobba. På så sätt minskas risken att barnen hamnar i fel kretsar där droger och kriminalitet kan förekomma.
3.2 Vuxnas betydelse för ungdomar
I sin studie om betydelsen av empowerment för barn och ungdomar har Hall och
Charmaraman (2011) undersökt ”afterschool empowerment”. Afterschool empowerment är en empowerment-grupp som består av unga pojkar från högstadiet. Forskarna har undersökt unga pojkars reaktioner på samarbete med varandra samt gruppledarens effektivitet. Syftet med arbetet var att upptäcka om empowerment-gruppen kunde bidra med att undvika riskabla beteenden. Det kan vara att minska risken att ansluta sig till gäng eller ägna sig åt våld. Ledarna hjälpte dessa pojkar genom att vägleda dem till att göra hälsosamma val som kan leda till en positiv utveckling i deras liv. Resultatet visar att empowerment-gruppen hjälpte pojkarna att reflektera över sina beteenden, i och utanför skolan samt ledde till en bättre relation till lärare och kamrater, med hjälp av gruppdiskussioner och aktiviteter i empowerment-gruppen. Empowerment-gruppen hjälper även pojkarna att erhålla respekt för myndighetspersoner, kunna kontrollera sina aggressioner, få förbättrade studieresultat samt hälsosamma relationer till andra. Resultatet visades att personalens roll är viktig när det kommer till en hållbar förändring i ungdomarnas liv. Ungdomarna uppger i studien att personalen beter sig som föräldrar där de visar sanna känslor, visar sympati för pojkarnas humör, ger inte upp hoppet om pojkarna samt förmedlar känslan av tillhörighet.
Fredriksson, Geidne och Eriksson (2015) presenterar i sin studie att relationen mellan personalen och ungdomarna är viktig att vara vänskaps liknande. Ungdomarna uppger i studien att personalen kunde vara som förebilder och att fritidsverksamheten var en trygg plats att vistas på. Ungdomarna uppger även att de uppskattar att kunna tala med personalen från fritidsverksamheten om ämnen som de inte kunde ta upp med familjerna.
Forskarna Mahoney, Stattin och Magnusson (2001) artikeln handlar om att det finns risker att ungdomar hamnar i kriminella umgängen på grund av fritidsgårdar. Dock lyfter
författarna upp att det finns olika skäl till att ungdomarna vägleds mot en positiv framtid genom fritidsgården om det är en strukturerad fritidsgård med goda mål, att det finns
kompetens och skydd för ungdomarna samt en god hantering på ett avvikande beteende från ungdomarna. Det som Mahoney, m.fl. (2001) lyfter upp är att personalen på fritidsgården är en viktig faktor för att leda ungdomarna mot en god framtid. Personalen på fritidsgården ska vara öppna gentemot ungdomarna, kunna kommunicera, kunna skapa ett socialt band för att få ungdomarna att trivas och känna sig bekväma. Om personalen är öppna kan ungdomarna även prata ut med dem om svåra ämnen och få vägledning, på så sätt minskar risken att ungdomen hamnar i kriminella umgängen.
3.3 Fritidsgårdens betydelse
Behtoui (2018) fann i sin studie att fritidsaktiviteter kunde ha en negativ inverkan då det skiljer sig mellan strukturerade och ostrukturerade fritidsaktiviteter. Behtoui menar att fritidsgårdar som har en låg struktur, där personal inte involverar sig med ungdomarna, hjälper dem, stötta dem osv, bidrar till en negativ inverkan på ungdomarna samt främja än förebygga ett asocialt beteende. Däremot om fritidsgården är strukturerad, vilket innebär att verksamheten är vuxenledd, där personalen stöttar, medverkar i ungdomarnas liv,
uppmuntrar dem, hjälper dem, kommunicerar med dem samt har schemabundna aktiviteter, kan det leda till en gynnsam social utveckling (Behtoui, 2018).
Även Mahoneys m.fl. (2001) artikel har liknande synpunkter som Behtoui, att fritidsgården kan vara både positivt och negativt gentemot ungdomen. Mahoney m.fl. (2001) skriver att om fritidsgården inte har bra personal, bra gemenskap, bra solidaritet, mål och regler kan det leda till att ungdomarna inte får någon vägledning och kan sluta med att de umgås i
kriminella umgängen. Alltså menar Mahoney m.fl. (2001) att en ostrukturerad fritidsgård kan leda till kriminalitet. Författarna kom fram till att en strukturerad fritidsgård och fritidsaktivitet är väldigt viktigt för ungdomarna för en bra vägledning. En strukturerad fritidsgård innebär att personalen har en god relation och bra koll på ungdomarna.
Fredriksson m.fl. (2015) presenterar i sin studie att en bra fritidsgård inkluderar målgrupper, har stöd, relationer, ungdomen känner egenmakt och integration av familjen, skolan och samhället. Fredriksson m.fl. (2015) nämner mycket som liknar de ovanstående författarna på det här temat. Fritidspersonalen ska ha en god relation till ungdomarna, respekt ska
förekomma gentemot varandra, aktiviteter, fritidsledarna ska vara förebilder samt kommunikationen gentemot varandra ska vara bra för att kunna prata om ämnen som ungdomarna inte trivs med att ta upp med familjen.
Per Echeverri (2016) nämner att frivilliga verksamheter/ organisationer handlar om att arbeta med individerna där de ska respekteras, värderas, skapa en solidaritet tillsammans, integreras i samhället samt ha hopp om individerna. Detta kan kopplas till hur en fritidsgård ska se ut. Personalen i fritidsgården ska stötta, respektera, värdera, skapa en solidaritet, hjälpa ungdomarna att integreras i samhället samt ha hopp om ungdomarnas framtida liv.
3.4 Reflektion på tidigare forskning
Den tidigare forskning som inhämtats visar på gemenskapens förmåga att bryta ned
maktlöshet. Gemenskapen bidrar med att stärka de frivilliga verksamheternas medlemmars sociala relationer som i sin tur leder till en positiv social kontroll. Medlemmarna får ta del av ett nytt socialt sammanhang där normer och värderingar förändras för att leda dem i rätt riktning
Vissa forskare har kommit fram till att ledarens roll för ungdomarna fungerar som en sorts vägledare och förebild där målet är att ungdomarna ska kunna utveckla en sorts självinsikt över sitt beteende samt sina känslor. Det har visats sig att ledarens vänskap har en stor betydelse för ungdomarna då de känner sig fria att kunna tala fritt om tuffare ämnen, såsom självmord. En annan forskare har påpekat att en ledare som är öppen gentemot ungdomarna, som kan kommunicera samt skapa band leder till att ungdomarna känner sig bekväma och trivs i fritidsgården. Detta leder i sin tur till att ungdomarna väljer att spendera tid på fritidsgården och på så sätt minskar risken att hamna i kriminella umgängen.
Det har visats sig i tidigare forskning att en strukturerad fritidsverksamhet ger positivt resultat för ungdomens sociala utveckling till skillnad från en ostrukturerad sådan. Ledaren har då möjligheten att vägleda och kontrollera miljön. Ännu en forskare skriver att
fritidsgårdens betydelse syftar till att respektera och vägleda ungdomarna. Ledaren fungerar som en sorts förälder för ungdomarna och bidrar med stöd för att i sin tur gynna individens egenmakt.
4
STUDIENS TEORETISKA RAM
Nedan presenteras studiens teoretiska utgångspunkter, relevanta för att kunna analysera och problematisera vårt resultat. Studiens syfte är att få en ökad insikt om och förståelse för vilken roll fritidsverksamheten Samtalsringen har som en mötesplats att kunna bygga upp social gemenskap. I denna studie har vi använt oss av Empowerment, Bourdieus Social kapital, Scheffs teori om Sociala band, och Tönnies begreppspar gemeinschaft och gesellschaft.
4.1 Empowerment
Empowerment innebär att öka egenmakt för individen (Payne, 2015). Utgångspunkten med empowerment är att stärka individer och grupper på ett sätt att få kraft och viljan att ändra på positionen där de är svaga och maktlösa. Det handlar bland annat om att få igång processer genom aktiviteter som kan förstärka individens självkontroll, självförtroende, bättre självbild, kunskaper och färdigheter (Askheim & Starrin, 2007). Empowerment skapar även företeelser och egenskaper, såsom självtillit, socialt stöd, stolthet, delaktighet,
egenkontroll, kompetens, medborgarskap, självstyre, samarbete och deltagande (Askheim & Starrin, 2007).
Croft och Beresford i Payne (2015) menar att ett participativt synsätt har ett stort värde då det bygger på delaktighet. Individer vill och har rätt till att vara delaktiga att ta beslut och åtgärder som gäller deras liv. Deras syn på participativ praktik innehåller fyra delar. Första delen handlar om att empowerment inbegriper ett ifrågasättande av förtryck för att
möjliggöra för individen att ta kontroll över faktorer som påverkar dem. Andra delen handlar om att kontroll definieras av individens egna behov och att individen får göra sin röst hörd vid beslut och planering av åtgärder. Tredje delen handlar om att stärka individens
personliga resurser för att de ska kunna få mer egenmakt, utveckla sitt självförtroende, självkänsla och ändra sina förväntningar, kunskaper och färdigheter. Sista delen handlar om att förändra myndigheten, exempelvis socialkontoret, för att det ska bli mer öppet för
delaktighet.
Det är även viktigt att kunna hjälpa individen att skapa en medvetenhet om sin egen livssituation och samhälleliga förhållanden, då samhället bestämmer en viss grad av makt och kontroll över individens liv. Detta kan leda till att känslan av maktlösheten över sina liv skapas. När individen har skapat medvetenhet, är dem medvetna om att de inte är ensamma om det uppkommer problem. Medvetenhet kan leda till en handling, exempelvis
kvinnorörelser. Individer lyfter upp och demonstrerar om kvinnors rättigheter samt allt förtryck som sker. Om individerna inte var medvetna om deras problem skulle de inte ske några demonstrationer eller ändringar i samhället just nu (Askheim & Starrin, 2007).
Empowerment är mycket lämplig att arbeta med inom praktiken, speciellt för utsatta grupper såsom individer med funktionshinder eller inlärningssvårigheter, äldre och barn som
omhändertas. Genom empowerment kan praktiken uppmärksamma makt på ett positivt sätt och att makten är tillgänglig för individen att använda sig av i samhället. Om, exempelvis, socialarbetaren har empowerment i åtanken och inför det i de mål som de uppger till klienten, kan det hjälpa klienten att förbättra kontrollen över sitt liv och förbättra förmågan att ha kontroll över situationen på egen hand i framtiden (Payne, 2015).
4.2 Socialt kapital
Begreppet socialt kapital definierades av den franske filosofen och sociologen Pierre Bourdieu. Begreppet används för sociala sammanhang, social integrering, socialt stöd och sociala nätverk (Starrin & Ronning, 2011). Begreppet socialt kapital handlar om att knyta an till sociala relationer, kunna etablera tillit och förtroende till andra individer. Det kan även handla om att skapa sociala relationer till myndigheter, organisationer eller arbetsplatser (Starrin & Ronning, 2011).
För att bygga upp ett socialt kapital handlar det även om att visa omsorg till andra för att sedan individen själv ska få hjälp när det behövs. Det sociala kapitalet kan användas av individer som behöver hjälp genom att visa omsorg till andra, göra diverse tjänster såsom besöka människor som är sjuka eller att delta i frivilligorganisationer/verksamheter. Detta förväntas av andra att göra när individen hamnar i sitsen där hen blir sjuk och behöver omsorg. Detta kan även leda till att personer som inte hjälper till kan uppleva att ingen annan ställer upp när de behöver hjälp. Bortsett att individen själv har byggt upp ett kapital har de flesta redan ett “grundkapital”. De flesta individer har växt upp i ett lokalsamhälle där det
redan finns förtroende för varandra eller där föräldrar och släktingar är bekanta och respekterade av lokalsamhället (Starrin & Ronning, 2011). En viktig faktor som Starrin (Starrin & Ronning, 2011) påstår är social jämlikhet för att kunna skapa sociala
sammanhållning och social tillit. Han uppger att om det är för stor skillnad på levnadsstandarden kan det resultera i att tilliten mellan individerna avtar (Starrin & Ronning, 2011).
Socialt kapital kan avta beroende på individers ekonomiska förhållanden och därmed kan skapa ett utanförskap då det skiljer sig mellan individers levnadsstandard. De individer som riskerar utanförskap och bor i segregerade områden är invandrargrupper. 70% av invandrare som bor i segregerade områden är arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller får bidrag från ekonomiskt bistånd. Några av de yngre kan studera. Slutsatsen här är att ungdomar med invandrarbakgrund som bor i segregerade områden riskera att bli socialt exkluderade. I och med att dessa ungdomar växer upp i ett resurssvagt område kan dessa ungdomar riskera att bli arbetslösa, få bidrag från ekonomiskt bistånd, ha en lägre
utbildningsnivå än de som växer upp i resursstarka områden samt riskerar att bli lagförda för brott. Dessa ungdomar riskerar även att bli stämplade som andra klassens medborgare och sammankopplas till områdenas sociala problem. Även media har en negativ bild på
segregerade områdens sociala liv och villkor. Det kan då utveckla “platsbundna motståndidentiteter”, vilket innebär att ungdomarnas identitet blir formade av lokal anknytning och trots mot civilsamhället (Starrin & Ronning, 2011).
4.3 Sociala band
Enligt Scheff (1990) innebär sociala band när individen integrerar sig med andra individer samt känner igen sig med andra individer i sociala sammanhang. De sociala banden är föränderliga, den kan omformuleras, omkonstrueras och utsättas för prövning, allt detta beror på individens kommunikation och relation till varandra. Enligt Scheff (1990) skapas det sociala bandet genom att individer kommunicerar med varandra och utbyter icke-verbal kommunikation. Detta kallar Scheff för “respekt-systemet”, vilket innebär att individen har förmågan att kunna läsa av och tolka olika sammanhang som individen ingår i.
Scheff (1990) nämner om starka och svaga sociala band. Ett starkt socialt band kan vara som i en familj där sammanhållningen oftast är stark. Ett svagt socialt band kan medföra
osäkerhet och otillfredsställande mellan individers relationer. Ett svagt band måste inte innebära att gemenskapen är svag, utan det kan även innebära att relationen till individen kan senare skapa ett socialt sammanhang. Scheff menar att svagt band kan innebära när individer lär känna varandra i första mötet, och kommunicerar om vad som helst samt där åsikter och idéer delas med varandra. Detta kallas för “struntprat” enligt Adelswärd (1990). Detta genom att obekanta individer kan kommunicera vardagligt och skapa en känsla i samhället tillsammans samt skapa en stark anknytning till området individen bor i. Individen skapar då en social tillit till individerna i området (Scheff, 1990). Scheff (1990) menar att sociala band skapas i en interaktion mellan individerna som inre samtalar med varandra. Detta innebär att individen skapar en förståelse och en uppfattning om en annan individ för att veta om bandet är konstruktivt för ens egen del eller om det sociala bandet kommer att etablera sig. Det sociala bandet omprövas genom de yttre och inre samtalen. Däremot om det sociala bandet avvecklar kan individen ersätta det med något annat i stället. Det är sällan att
individen nöjer sig med mindre tillfredsställande relationer. Det är även nästan inget alternativ att stå utan sociala band helt och hållet. Scheff (1990, s. 91) menar att hålla det sociala bandet är ett grundläggande motiv i människans liv
Scheff (1990) upplyste om underdifferentiering och överdifferentiering. Underdifferentiering innebär att gemenskapen kännetecknas av en låg grad av individualism där individen själv kan välja vem de vill förhålla sina sociala band till. Individen knyts till det sociala bandet och kan fungera som ett givet band i gemenskapen. Detta gör individen för att inte känna sig ensam, däremot kan det förekomma konsekvenser då det sociala bandet inte alltid är bra för individen. Exempelvis om individen skapar socialt sammanhang för att inte vara ensam med en annan individ som är toxisk, både i vänskap och förhållanden. Enligt Scheff (1990)
innebär överdifferentiering att individen inte har tillgång till varaktiga sociala band.
Individen riskerar att skapa utanförskap mellan gemenskapen till andra individer och på så sätt skapas en social isolering mellan individen och samhället. Scheff (1990) använder begreppen under- och överdifferentiering även till att förstå vad som sker i den vardagliga interaktionen mellan individerna och vad för konsekvenser som sådana interaktioner har för de sociala banden. Scheff (1990) upplyser även om optimal differentiering, vilket innebär att det sociala bandet har en bra balans mellan individen och gruppens behov. Om en individ tillför något nytt i gruppen, är gruppen bra på att lyssna och ta till sig av de nya idéerna som individen tagit med till gruppen. Med andra ord innebär optimal differentiering närhet och öppenhet mellan individens relationer där de känner varandra väl och ge utrymme till konstruktiv distans till andra individer där de kan etablera ens personliga integritet.
4.4 Gemeinschaft och gesellschaft
Sociologen Ferdinand Tönnies (Scheff, 1990) introducerade begreppsparet, gemeinschaft och gesellschaft. Detta begreppspar är till för att skapa en förståelse för individens behov och tillgång av mer äkta och nära gemenskap mellan individerna och samhället. Det ska även skapa en förståelse om hur det sociala livet i det moderna samhället är utifrån allt mer anonyma och abstrakta relationer.
Gemeinschaft står för relationen mellan människor och samhället samt har en emotionell betydelse. Individen och samhället kan ses som en bygemenskap där samhället är reglerade med tydliga normer och regler samt där religionen inte skulle bestämma hur individen skulle leva. Individerna tilldelades olika rollen som de inte kunde förändra eller hade reflekterat över. Individen var tvungen att anpassa sig till gemenskapen, som bestod av familjen, släkten och andra sociala band, för att kunna överleva. Däremot är inte gemeinschaft tidsbunden och kan utvecklas till nya former, även moderna (Scheff, 1990).
Gesellschaft förknippas mer med de formella och affärsmässiga relationerna. I det moderna samhället är arbetslivet ett viktigt verktyg för individens överlevnad, därmed skapar man ett sammanhang med individer som man egentligen inte känner väl. Däremot skapar individen ett socialt band med verksamheten. Relationen är inte emotionell, utan relationen är mer en formell karaktär då aktörerna behöver förhålla sig till verksamheten. Dock har man vid sidan om mer nödvändiga relationer av nära och intima karaktärer till familjemedlemmar, vänner och arbetskollegor. De nära relationerna har en påverkan på gesellschaft då individen utgår från sina personliga intressen och ingår i kärleks- och vänskapsförhållanden. Gesellschaft
skapar en gemenskap eller sammanhang när individen går in i en nödvändig relation, vilket baseras på individens ömsesidiga egenintresse (Scheff, 1990).
5
METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt beskriver vi studiens metodologiska tillvägagångssätt gällande våra kvalitativa intervjuer.
5.1 Val av metod
En kvalitativ studie syftar till en fördjupad förståelse av individens egen förståelse över sin sociala verklighet (Bryman, 2016). Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och formulerade relevanta teman i vår intervjuguide som intervjun skulle hålla sig inom. Detta för att intervjupersonen skulle känna en sorts flexibilitet och frihet i sitt svarande. Denna sorts intervju bidrar även med frihet för intervjuaren då frågorna ej behöver följa ett visst schema utan ger rum för att utforska intervjupersonens unika svar med följdfrågor (Bryman, 2016). Två olika intervjuguider skapades för att vara mer anpassad inför mötet med våra två urvalsgrupper. För att genomföra vår datainsamling använde vi oss av våra intervjuer på plats samt telefonintervjuer, som vi inte lyckades spela in, skriftlig information från Samtalsringens hemsida samt ur en PDF fil som tilldelats oss av verksamhetens personal. Bryman (2016) kallar detta tillvägagångssätt för triangulering vilket innebär att studien använder sig av flera metoder eller datakällor. Trianguleringen fungerar som ett sätt för forskarna att dubbelkontrollera resultatet som inhämtats.
Studiens vetenskapliga ansats grundar sig på abduktion, vilket innebära att empirisk forskning används för att förstå ett socialt fenomen (Bryman, 2018). Bryman menar att forskaren ska förlita sig på det som förklaras och förstå deltagarnas synsätt samt perspektiv. Detta för att sedan kunna komma fram till en vetenskaplig redogörelse. Ämnet som har valts har vi läst på och haft kännedom om, därmed valdes passande teorier och tidigare forskning utifrån det. Nackdelen med detta är att vi kunde ha missat andra relevanta teoretiska
fenomen, exempel på detta kan vara identitetsskapande som dessa frivilliga verksamheter kan ha för deltagaren.
5.2 Val av deltagare
Ett målinriktat urval användes för att finna intervjupersoner som vi ansåg vara relevanta för arbetets frågeställning (Bryman, 2016). Vi kände till verksamheten Samtalsringen och tog kontakt med dem om huruvida de skulle kunna ställa upp med att delta i studien. Vi valde att dela upp urvalet i två olika grupper där tre av intervjupersonerna var personal från
verksamheten och där de resterande tre var ungdomar som kontinuerligt deltagit i
kan bidra med att finna en annan, så använde vi oss av Samtalsringen som den första kontakten med de ungdomar som vi tänkte intervjua. Verksamheten presenterade oss och frågade ungdomen via mejl om han ville ta del av undersökningen. Vi kontaktade
ungdomarna som ville delta i undersökningen via telefon och presenterade oss, studiens syfte, de etiska övervägandena samt bokade in en tid för enskilda intervjuer. Detta innebär att verksamheten har haft en påverkan på vilka ungdomar som vi intervjuat vilket kan ha haft negativa effekter för studien då intervjupersonens svar kan ha påverkats i förhand för att ge en positiv bild av verksamheten.
5.3 Intervjuernas genomförande
Vi kontaktade ungdomarna som ville delta i undersökningen via telefon. Vi presenterade oss och studiens syfte samt bokade in en tid för enskilda intervjuer. Intervjuerna tog plats vid en kontorsbyggnad där Samtalsringen är lokaliserad. Innan intervjun inleddes presenteras de etiska överväganden samt svarade vi på de eventuella frågor och oklarheter om arbetet som ungdomarna möjligtvis hade.
Vi valde att använda oss av telefonintervju då intervjupersonerna befann sig i en annan stad eller inte hade någon lucka i tid att utföra en direkt intervju. Detta blev fallet för två av våra intervjupersoner.
Under intervjun använde vi oss av två intervjuguider, den ena, A, för verksamhetens
fritidsledare och styrelse och den andra, B, ungdomarna, se bilaga A och B, som stöd för att syftet med intervjun skulle upprätthållas. Intervjun inleddes med bakgrundsfrågor gällande intervjupersonens vardagsliv samt fritid innan Samtalsringen. Därefter använde vi oss av öppna frågor för att försöka skapa en dialog och en djupare förståelse över intervjupersonens svar. Enligt Bryman (2018) kan intervjupersonen svara fritt med öppna frågor. I och med att vi ville få en djupare förståelse av intervjupersonerna valde vi då att ha öppna frågor. Med öppna frågor kunde intervjupersonen svara på frågan med sina egna ord utan att fokusera på sina ordval. Fördelen med öppna frågor är att det lämnar utrymme för intervjupersonen för svar och reaktioner som vi inte har föreställt oss. Vi gav ingen vägledning på hur
intervjupersonen skulle svara på frågan, utan här får personen svara på frågan utifrån deras uppfattning. Som avslutning på intervjun ställde vi frågor gällande nuvarande situation samt framtida planer. Detta för att vi ville få en bild av Samtalsringens kontinuerliga effekt. Intervjuerna som är riktade mot personalen fokuserar på verksamhetens uppdrag, verksamhetens utmaningar och framgångar, dess framtidsplaner, medan intervjuerna riktade mot ungdomarna fokuserade på verksamhetens och ledarnas betydelse samt deras positiva utveckling. Intervjuerna tog ungefär 45 minuter att utföra. Därefter transkriberades anteckningarna från intervjuerna till text.
Det är mycket vanligt att spela in samtalet under intervjun (Bryman, 2016). Däremot finns det nackdelar med att spela in intervjun. Nackdelen med att spela in samtalet under intervjun är risken att bandspelaren slutar fungera. Ett annat problem kan dyka upp då
intervjupersonen inte tillåter intervjuaren att spela in. Det kan bero på att intervjupersonen kan tappa fattning om frågan som ställs, väcker oro eller över tänker på ordvalen som ska sägas då deras ord kommer att sparas. Nackdelen är att dem flesta faktiskt godkänner att
spela in när de egentligen inte vill det. Problemet leder då att intervjupersonerna inte vågar öppna upp sig, intervjun blir då inte lika intressant som förväntat. En annan nackdel med att spela in samtalet är att transkriberingen är en tidsödande process (Bryman, 2016).
Vi valde att inte spela in våra samtal med intervjupersonerna av anledningen att vi ville skapa en så trygg och säker miljö som möjligt då deltagarna var nervösa samt för att vissa av
intervjuerna tog plats via telefon, vilket skapade problem för oss. Detta gjorde att vi var väldigt noggranna med att anteckna under intervjuns gång. Intervjun tog längre tid då det skedde upprepningar för att säkerställa att vi antecknat ordagrant. Vi lyckades fånga upp det intervjupersonerna sa under intervjun. Intervjuerna genomfördes via telefon och därmed inte kunnat spelas in intervjun av tekniska skäl. När vi skriver resultat och analysdelen kommer citat inte att förekomma då ingen inspelning har skett. Vi kommer att använda oss av våra anteckningar för att tolka informationen som har inhämtats.
5.4 Förförståelse
Vår förförståelse av det valda ämnet grundar sig på den tidigare forskning som inhämtats. Detta har gjort att vi haft följande tankar gällande deltagarnas tidigare umgängen och
negativa sociala nätverk. Den tidigare forskningen skriver om frivilliga verksamheters mål att motverka att deltagarna hamnar i kriminella nätverk. Detta har medfört tankar om att de ungdomar som skulle intervjuas själva har varit delaktiga eller omgivna av kriminalitet samt att verksamhetens huvudmål är att hålla dem borta från dessa nätverk. Vi har därför försökt att förhålla oss öppensinnade och inte låta oss generalisera och stämpla dessa ungdomar som kriminella då det kan finnas flera faktorer till varför de är delaktiga i Samtalsringen.
Verksamhetens mål undersöktes även utförligt för att inte enbart fastna i att de potentiellt försöker motverka kriminalitet. Ännu en förförståelse grundar sig på gemenskapens betydelse för ungdomarna där den tidigare forskningen oftast förespråkar frivilliga verksamheters möjlighet att skapa solidaritet. Detta beaktades även då vi inte vill anta att ungdomarna måste känna en sorts gemenskap till resten av deltagarna för att kunna gynnas av Samtalsringen.
5.5 Studiens tillförlitlighet
Den kvalitativa forskningen måste upprätthålla vissa regler som säkerställer studiens giltighet. Denna tillförlitlighet är uppdelad i fyra kategorier som syftar på studiens pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet samt möjligheten att styrka och konfirmera. Tillförlitlighet motsvarar den interna validiteten som syftar på hur väl anpassat studiens teoretiska ram är för de kopplingar som gjorts (Bryman, 2016). Då vi beaktat studiens tillförlitlighet har vi granskat relevant tidigare forskning samt teorier. Vi har även anpassat vår datainsamlingsmetod för studiens syfte.
Pålitligheten motsvarar studiens reliabilitet som delar upp sig i två begrepp, extern- och intern reliabilitet. Den externa reliabiliteten innebär studiens replikerbarhet och huruvida slumpmässiga faktorer påverkat studiens resultat. Den interna validiteten syftar på
forskarnas överenskommelse gällande deras tolkningssätt av den informationen som inhämtas (Bryman, 2016). Studiens pålitlighet stärks av en strukturerad och följbar
forskningsprocess. För att gynna studiens pålitlighet har vi kontinuerligt granskat studiens upplägg och de källor som använts för att säkerställa att informationen som nämns förhåller sig relevant samt trovärdig. Samarbetet med verksamheten gällande valet av deltagare kan ha en negativ effekt på studiens pålitlighet. Studien använde sig även av en triangulerings
metodik för att kontrollera den datainsamling som genomförts, vilket gynnar pålitligheten då risken att slumpmässiga faktorer påverkat informationen minskats.
Överförbarhet motsvarar den externa validiteten och innebär huruvida studien beskrivit objektet som analyserats och kunna överföra dessa till en annan social miljö och andra studieobjekt (Bryman, 2016). Detta kan bli problematiskt då den kvalitativa forskningen oftast arbetar med ett mindre urval. Detta stämmer in med denna studie som fokuserat på att undersöka enbart en verksamhets arbete samt så har vi ett uppdelat urval i fokus med få intervjupersoner. Med detta i åtanke har vi använt oss av fylliga beskrivningar för att försöka stärka validiteten.
Möjligheten att styrka och konfirmera syftar till att forskningen som genomförts förhåller sig objektivt och låter sig inte medvetet påverkas av forskarnas egna åsikter (Bryman, 2016). För att motverka att våra egna åsikter har påverkat studien har vi granskat vår egen förförståelse. Detta för att vi skulle bli medvetna om vår egen uppfattning gällande studiens
undersökningsområde och strukturera vårt arbete så att vi förhöll oss objektiva.
5.6 Etiska överväganden
I denna del redovisar vi de fyra olika forskningsetiska principer som grundas i individskyddskravet. Dessa krav kallas för informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
5.6.1 Informationskravet
Regeln för informationskravet är att intervjuaren ska informera intervjupersonen om deras uppgift och villkoren som gäller för studien. Det ska även informeras om att deltagandet är frivilligt och att intervjupersonerna kan avbryta medverkan samt att de information som de uppger ska endast användas för studiens syfte. Studiens syfte och frågeställning ska även informeras så intervjupersonen är medveten om intervjuns syfte till studien
(Vetenskapsrådet, 2017, s.7).
Innan intervjun presenterade vi oss själva och informerade dem tre dagar innan intervjun. Vi ville presentera oss själva för att kunna skapa en miljö där intervjupersonen skulle känna sig bekväm under intervjuns gång. Därefter uppgav vi vad för syfte och frågeställningar studien har. Våra villkor var att intervjupersonen var från Samtalsringen där fokuset ligger på unga killar. All information presenterades muntligt vilket gjorde att vi ej behövde skicka iväg något missivbrev. Nackdelen med att inte ha skickat iväg ett missivbrev kan vara att ungdomarna glömt bort informationen som vi har uppgett samt att vi inte har ett skriftligt kontrakt. Vi valde därför att presentera informationen tre dagar innan intervjun för att ungdomarna skulle få tid på sig att fundera över sitt deltagande, vi var även tillgängliga via telefon om nya frågor eller funderingar skulle dyka upp. Slutligen presenteras informationen återigen vid intervjun för att säkerställa att det inte fanns några oklarheter.
Vi var väldigt tydliga för intervjupersonerna om att det är frivilligt deltagande. De
informerades även om att de kan avbryta medverkan under intervjuns gång om de upplever sig obekväma att svara på frågorna. De informerades även om att den information de har uppgett oss används endast för studiens syfte.
Innan intervjun skulle påbörja fick de chansen att ställa oss frågor om intervjun eller om det hade uppstått funderingar. Som tidigare nämnts valde vi att inte spela in intervjuerna. När intervjun avslutades ställde vi frågor för intervjupersonerna hur de kände efteråt. Vi ställde denna fråga för att vet hur intervjupersonen kände sig efter intervjun, om personen var bekväm eller om det förekom obekvämhet, om frågorna var okej, om det finns något som vi kan förbättras till nästa intervju samt för att säkerställa att intervjupersonen kände sig trygg.
5.6.2 Samtyckeskravet
Regeln för samtyckeskravet är att intervjuaren ska få samtycke av intervjupersonerna, muntligt eller skriftligt vilket innebär att intervjupersonen själv får bestämma om de vill medverka i studien eller inte. Ibland sker det att samtycke ska ges av en vårdnadshavare om barnet är exempelvis under 15 år och är av en känslig karaktär (Vetenskapsrådet, 2017). Vi bokade intervjupersonerna via telefon för att bestämma tid att träffas för en intervju med information om att ge samtycke till att medverka i studien samt avsluta medverkan när de vill. Vi var väldigt noga med att få samtycke av intervjupersonerna för att kunna delta i studien. Vi behövde inte ta kontakt med någon vårdnadshavare för samtycke då intervjupersonerna var 15 år och uppåt.
5.6.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att intervjuaren som får in känsliga uppgifter från intervjupersonerna inte ska vara identifierbara när de används till studiens syfte. Intervjupersonerna informerades även om att intervjupersonerna har tystnadsplikt. De uppgifter som intervjupersonerna har uppgett ska antecknas, lagras och avrapporteras på ett sätt där de inte kan identifieras, vilket innebär att det ska vara praktiskt omöjligt för läsarna att kunna identifiera personerna i studien (Vetenskapsrådet, 2017).
Intervjupersonerna har informerats om att de uppgifter som ges till oss endast används för studiens syfte samt att det är anonymt. Detta innebär att namn eller annat som kan avslöja deras identitet inte kommer att förekomma i rapporten.
5.6.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som intervjupersonerna har uppgett är en insamling för forskningsändamål, alltså att uppgifterna inte får användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga syften. Det får inte heller användas för beslut eller åtgärder som kan påverka intervjupersonen (vård, tvångsintagning osv) utan samtycke av personen
Som tidigare nämnt har vi endast använt oss av uppgifterna från intervjupersonerna för studiens syfte, alltså har vi inte delat med oss av informationen till någon utomstående. Vi har även varit noga att informera för intervjupersonerna att det de uppger används för studien och inget annat.
5.7 Analysens förfarande
Efter att vi transkriberade anteckningarna från intervjuerna, genomläst transkriberingen flera gånger och där anteckningar fördes, delades intervjumaterialet upp i olika kategorier. Detta för att beskriva och analysera intervjupersonernas upplevelser. Intervjumaterialet strukturerades genom att kategoriseras för att bli överskådligt. Enligt Bryman (2015) vill forskare oftast koda texten i olika teman och ämnesområden för att sedan sträva efter en kategorisering av det som är intressant för studien. Dessa kategorier identifierades innan intervjun, vår intervjuguide, och efter transkriberingen. Vi har valt att använda oss av
studiens frågeställning som huvudteman: På vilket sätt bidrar verksamheten Samtalsringen med att arbeta inkluderande för ungdomar som söker sig dit och Vilken betydelse tillskriver ungdomarna sitt deltagande i fritidsverksamheten Samtalsringen? Bryman (2015) kalla detta tillvägagångssätt för “Framework” och det innebär att datamaterialet är uppdelat genom en tematisering. Detta gjordes genom att identifiera och koda teman där vi markerade relevanta anteckningar i respektive teman med fokus på frågeställningarna som tabell 1 visar. Tabell 1
På vilket sätt bidrar verksamheten
Samtalsringen med att arbeta inkluderande för ungdomar som söker sig dit?
Verksamhetens uppdrag Verksamhetens arbetssätt Förförståelse och kunskaper Verksamhetens utmaningar
Vilken betydelse tillskriver ungdomarna sitt deltagande i fritidsverksamheten
Samtalsringen?
En känslomässig förståelse Att se sig själv
Att våga tala ut
6
RESULTAT OCH ANALYS
Nedan presenteras studiens resultat samt vår analys av det med fokus på studiens syfte. Vi har valt att presentera resultatet utifrån våra två frågeställningar.
6.1 På vilket sätt bidrar verksamheten Samtalsringen med att arbeta
inkluderande för ungdomar som söker sig dit?
6.1.1 Verksamhetens uppdrag
Samtalsringen är en ideell organisation som arbetar med målgruppen unga killar i åldrarna 15–25. Verksamheten skapades med hopp om att förena gatan med forskning och
samtalsmetodik, då verksamhetens grundare själva har berättat om deras upplevelser och vilka svårigheter som unga killar kan ha gällande att sätta ord på sina känslor. Nu hoppas dem att kunna motivera ungdomar till att våga prata ut. Samtalsringen är en frivillig
verksamhet som vill stärka den psykiska hälsan hos dessa ungdomar och förändra de normer kring maskulinitet hos unga män som kan vara destruktiva. Verksamheten arbetar även med att försöka inkludera dessa ungdomar i samhället och skapa en meningsfull tillvaro samt en framtidstro. För att arbeta mot dessa mål använder sig Samtalsringen av en varierande metodik (Personlig kommunikation, 23 november 2020).
6.1.2 Verksamhetens arbetssätt
Det som vi har märkt är att Samtalsringens ledare har en stark interkulturell förståelse. Detta ger då ledarna en väg in till dessa ungdomar som annars kan ses som svårtillgängliga.
Samtalsringen gör uppsökningsarbete på områden där ledarna själva vet att målgruppen befinner sig. Arbetet med ungdomen blir sedan uppdelat i tre huvudmetoder som heter Ringen, Enskilda samtal och Punktinsatser.
Ringen är en samtalsgrupp där ungdomarna regelbundet träffas en gång i veckan under två timmar. Denna samtalsgrupp ska kunna ge ungdomarna en trygg miljö där de ska kunna sätta ord på sina känslor och upplevelser samt kunna bidra med att lyssna till de övriga medlemmarna i gruppen. Detta bidrar till en fördjupad respekt för andras livsförhållanden. Denna grupp hoppas även att kunna motverka den negativa självbilden som ungdomen kan ha om sig själv.
Samtalsringen använder sig även av Enskilda samtal för att försöka motivera ungdomen till att våga tro på sig själv. Fokuset här ligger inte till att Samtalsringen ska bära ungdomen utan här är fokuset på självledarskap och uppmuntran. Vid särskilda behov kan även psykiatrisk hjälp tillkallas.
Punktinsatser syftar till Samtalsringens arbete med att försöka skapa nätverk. Dessa insatser kan innebära utflykter, föreläsningar samt möjligheten att få träffa myndighetspersoner. Ännu en insats kan vara att enbart träffas och fika på stan. Detta i hopp att försöka ge dessa ungdomar en känsla av inkludering då de försöker möta samhället.
Samtalsringen har väldigt länge varit självfinansierade och varit beroende av frivilligt arbete. Nu har Samtalsringen tillgång till sponsorer och fonder vilket har bidragit till att utveckla verksamheten. Samtalsringen tar idag del utav fonder såsom ”Tappra barn” i Linköping samt Norrköpings kommuns integrationsfond. Verksamheten är även sponsrad av “grandhotell”. Samarbetet bidrar med att ge Samtalsringen lokaler för att utföra sina samtalsgrupper. Från verksamhetens håll förväntar man sig att metoderna ska fungera och hoppas kunna ge ungdomarna en riktning åt rätt håll. Samtalsringen använder metoden Motiverande samtal, MI, där ledarna aktivt lyssna på ungdomarna och hjälper dem att sätta svar på svåra ord. En av ledarna beskriver även att Samtalsringen har de rätta verktygen för att ta sig an ungdomarna. Vidare nämner han att de har verktyg i form av de bästa samtalsledarna i regionen. Samma ledare uppgav även att Samtalsringen inte använder sig av utomstående föreläsare utan det är den egna verksamheten som har ett kontinuerligt arbete med ungdomarna.
Valet att inte använda sig av utomstående föreläsare kan ses ur en negativ aspekt då utomstående kan bidra med ny kunskap som verksamheten nödvändigtvis inte har. Detta kan även ses som en positiv aspekt då det kontinuerliga arbetet kan stärka det sociala bandet som ungdomarna skapar tillsammans med verksamhetens ledare och öka tilliten som de har för varandra. Det sociala bandet mellan ungdomen och ledaren skulle inte ha varit lika starkt om fler utomstående föreläsare skulle bidra. Detta skulle kunna påverka killarna på ett negativt sätt då tilliten inte skulle ha varit lika starkt. Det kan leda till att killarna inte skulle ha en lika positiv utveckling som de har nu. Det sociala bandet mellan killarna och ledarna är väldigt viktigt för att kunna våga öppna upp sig, vilket stöds av teorin om sociala band
(Scheff, 1990). Ledarna vill även skapa en sorts vänskap med ungdomarna, detta för att återigen försöka bygga upp en tillitkänsla.
Ledaren för Pluggringen uppgav att han ville utveckla en vänskaps liknande relation med ungdomarna så de kan känna sig trygga med honom. Han fortsatte att berätta att många av ungdomarna har kunnat öppna upp sig för honom, även om hans roll är att hjälpa med studierna har det visats att ungdomarna har tillit för honom. Mycket av det ledaren har uppgett efterliknar forskningen som skrivits av Fredriksson, Geidne och Eriksson (2015) där vikten av en vänskaps liknande relation mellan deltagarna och ledarna på fritidsgården förespråkas. Denna relation ökar tryggheten hos ungdomarna och bidrar till att de vågar öppna upp sig.
Pluggringens verktyg går ut på att hitta olika strategier för varje ungdom då alla lär sig olika. Ledaren för Pluggringen använder sig av bilder, videos, PowerPoint, genomgång på tavlan m.fl. Dessa verktyg går ut på att utveckla ungdomarnas självkänsla och självbild.
Ungdomarnas egenmakt och egenkontroll stärks då de deras studier blir alltmer bättre, vilket leder till att ungdomarna ansöker till universitetet och söker jobb. Genom att ungdomarna har egenmakt har de även bättre självförtroende. Detta ligger i linje med innebörden i empowerment, nämligen att öka individens egenmakt (Payne, 2015). På så sätt utmanar ungdomarna sig att göra bättre ifrån sig, såsom våga utbilda sig och vågar söka jobb som leder till nya rutiner.
Under nästa rubrik beskriver ledarna om deras förförståelse och kunskaper om att själva vara unga killar och hur det kändes att inte få höras och ses, därmed uppkom fritidsverksamheten.
Ungdomarna berättar även vad Samtalsringens och Pluggringens betyder för dem och hur mycket ledarna där har hjälpt dem att utvecklas och att förstå sig själva.
6.1.3 Förförståelse och kunskaper
En av fritidsledarna uppgav i intervjun att han har erfarenhet av utanförskap och därmed kan lättare förstå ungdomarna som idag söker till Samtalsringen. De berättar om vad det innebär att ha det tufft och inte kunna ha goda förutsättningar. Fritidsledaren har fått uppleva det ungdomarna känner idag, att de inte passar in i det svenska samhället. Fritidsledarens
förståelse om att inte passa in i samhället har gett honom kunskaper om hur han kan klara av att utvecklas och bli inkluderade i samhället. En annan fritidsledare uppgav att han själv bor i ett lite tuffare område och har en “hands on” förståelse över vilka effekter liknande
verksamheter kan medföra för dessa ungdomar. En annan fritidsledare uppgav att
verksamheten inleddes för att han själv hade levt i utanförskap. Han fick inte det rätta stödet och kände att av saknandet fick han viljan till att hjälpa andra.
Fritidsledarnas arbetssätt efterliknar empowerment, genom att frigöra egenmakt hos deltagarna. Här handlar empowerment om att hjälpa ungdomarna med sitt självförtroende, självsäkerhet och på så sätt öka deras delaktighet i sociala sammanhang. Fritidsledaren gör detta genom att bygga upp hållbara relationer med ungdomarna. En fritidsledare
kommenterade att de är sig själva och inte har några baktankar. De vill avdramatisera och bygga upp relationer samt helt enkelt vara schysta vuxna. Här kan man dra en parallell med det som tidigare forskning pekar på. Vänskaps liknande relationer med ungdomar och att vara en god förebild skapar trygghet (se Fredriksson, m.fl. 2015).
En av fritidsledarna menar att tack vare sin förförståelse och kunskap är det möjligt att fånga upp även de svårtillgängliga ungdomarna och kunna bygga upp en god relation med dem. Det enda som krävs, menade fritidsledaren, är att vara sig själva. En annan fritidsledare menade också att det gäller att utmana ungdomarna genom att sätta gränser och bygga upp tillit. På så sätt kunde ungdomarna tala med sina fritidsledare om svåra ämnen som de kanske inte vågar ta upp med sina familjer. Enligt Scheff (1990) är tilliten en avgörande förutsättning för att bygga upp sociala band. I intervjuerna med fritidsledarna framkom att de arbetar
uppmuntrande för ungdomarna att kunna våga tala om sina känslor än att hålla dem
inombords. Att våga tala öppet om sina känslor gör att ungdomarna skapar sociala band och integrerar sig med andra individer. Det finns även svaga band och starka band, vilket är väldigt vanligt i början att man har ett svagt band när man möter nya människor. Men när ungdomarna känner tillit och trygghet med ledarna blir bandet starkt, vilket innebär då att sociala band som Scheff (1990) talar om kan speglas med ledarnas beteenden gentemot ungdomarna.
Många av ungdomarna var osäkra på fritidsverksamheten och inte ansåg att det vara något för dem. Med på grund av ledarnas kunskaper visste dem hur de skulle locka ungdomarna. Vissa av ungdomarna “jagades” av ledarna, men detta innebär det att ledarna talade med ungdomarna och fick dem att känna att de var viktiga och utvalda. Känslan att bli vald fick ungdomarna att fortsätta gå på mötena. En ungdom uppgav att han kom från en resa och några kompisar sa åt honom att de skulle till Samtalsringen. Han tyckte att verksamheten var löjlig men vidare berättade han att han gillade det, han gillade ledarna från Samtalsringen, de brydde sig om dem. Innan kunde han inte prata ut, han kunde inte släppa ut sina känslor.
Men fritidsledarna från Samtalsringen jobbade med att han skulle kunna prata ut. Han fortsatte att berätta att andra verksamheter kändes “fejk” men ledarna från Samtalsringen var äkta. Han kände sig utvald, dem brydde sig och pressade inte ungdomarna till att dela med sig om sina känslor.
6.1.4 Verksamhetens utmaningar
Samtalsringen har varit självfinansierade och varit beroende av frivilligt arbete. Nu har Samtalsringen tillgång till sponsorer och fonder vilket har bidragit till att utveckla
verksamheten. Samtalsringen tar idag del utav fonder såsom ”Tappra barn” i Linköping samt Norrköpings kommuns integrationsfond. Verksamheten är även sponsrad av “grandhotell”. Samarbetet bidrar med att ge Samtalsringen lokaler för att utföra sina samtalsgrupper (Personlig kommunikation, 24 november 2020)
Som tidigare nämnt anser Samtalsringens personal att de har de bästa samtalsledare i regionen, men påpekar även på att det fortfarande existerar bristningar och
förbättringsområden. Dessa områden och utmaningar är kopplade till de delvist bristande resurser som verksamheten har gällande bemötande av lite svårare frågor. En fritidsledare uppgav att alla resurser inte räcker till. Samtalsringen behöver bli större så att de kan nå ut till fler personer med allvarliga utmaningar i livet.
En av fritidsledarna berättade att de behöver stabilisera det dem har och behålla kvalitén på arbetet samt att det finns tankar om att utöka till andra städer. Utökningen av Samtalsringen till nya städer innebär nya samtalsledare och nya personal vilket kan bli en svårighet med de bristande resurserna. Som tidigare nämnt så drivs verksamheten mycket av relationen och tilliten som ungdomarna känner inför samtalsledare och deras förmåga att förhålla sig “äkta”. Detta kan bli problematiskt om andra samtalsledare inte lyckas förmedla en liknande trovärdighet. Om ledarna inte lyckas med att förmedla trovärdigheten kan det sluta med att verksamheten är ostrukturerad, som Behtoui (2018) hade nämnt. Det innebär då att tilliten mellan ungdomarna och ledarna inte kommer vara lika stark, det kan leda till att personalen slutar försöka att involvera sig med ungdomarna, sluta hjälpa dem, sluta stötta dem osv. Det kommer endast att bidra till en negativ utveckling på ungdomarna. Utmaningen här är att ledarna ska försöka lyckas med att förmedla trovärdigheten, då det kan leda till en
strukturerad verksamhet, vilket innebär att tilliten och bandet mellan ungdomarna och fritidsledarna stärks.
6.2 Vilken betydelse tillskriver ungdomarna sitt deltagande i
fritidsverksamheten Samtalsringen?
6.2.1 En känslomässig förståelse
Tack vare fritidsledarnas kunskaper och förförståelse vet dem vad deras arbete går ut på och vad Samtalsringens betydelse för ungdomarna medför i deras liv. En fritidsledare uppgav i intervjuerna att de betyder väldigt mycket för ungdomarna då de ger dem möjligheter till att utvecklas, därför gäller det för ledarna att vara noggranna i sitt jobb. Det resulterade i att
ungdomarna vågar tala med ledarna om sina känslor utan att känna sig påtvingade, att de själva vågar dela med sig om sina känslor. På så sätt kan man se fritidsverksamheten som strukturerad då Samtalsringen visar en positiv medverkan på ungdomarna, vilket kan förknippas med Behtoui (2018) som nämnts tidigare. Samtalsringen är en öppen fritidsverksamhet där ledarna är involverade och vuxenledd, de är stöttande mot ungdomarna, uppmuntrar dem, hjälper dem, kommunicerar med dem samt har
schemabundna aktiviteter. Detta gör ledarna för att leda ungdomarna till en gynnsam social utveckling för ungdomarna. En fritidsledare uppgav att ungdomarna kan prata med dem när ungdomarna känner för det, de behöver inte konstant vara på varandra men ungdomarna anförtror sig till fritidsledarna. Det är ungdomarna som bestämmer över hur mycket de vågar dela med sig.
Även här kan vi dra en parallell med tidigare forskning som pekar på fritidsverksamheternas betydelse för gemenskap och personlig utveckling (se Behtoui, 2018). Det innebär att
verksamheten har visat en positiv utveckling på ungdomarna och är en strukturerad verksamhet. Som tidigare nämnt fokuserarfritidsledarna på att hjälpa ungdomarna att
utvecklas för att bli bättre, att sätta mål i livet och uppnå dem samt att skapa en förståelse om sig själva. En ungdom uppgav att verksamheten betyder gemenskap, personlig utveckling och räddning. Vidare berättar ungdomen att han har vänner som fortfarande har samma gamla tankemönster eftersom dem inte hade Samtalsringen.
I intervjuerna med ungdomarna framgick att mycket av denna personliga utveckling har handlat om att genom sitt deltagande i verksamheten bättre kunna fokusera och få en ny förståelse för sig själv. Detta kan ses som en ny resurs i form av socialt kapital som ungdomarna tack vare sitt deltagande införskaffat sig. Ungdomarna uppgav att de idag känner sig mer fokuserade på att studera och de känner sig inte längre vilsna.
Det sociala kapitalet har förändrats för ungdomarna då de lämnat kriminalitet och missbruk för att studera och jobba. Synen på killarna har förändrats då de inte behöver gömma sig längre och ta droger eller känna sig vilsna. Samtalsringen har hjälpt dem att utvecklas och nu när de studerar eller jobbar är dem inte längre vilsna eller behöver gömma sig längre. Nu syns och hörs dem. De känner sig äntligen en del av samhället och känner att de passar in, på så sätt är deras sociala kapital förändrat då de även har ett liknande levnadssätt som den svenska befolkningen i övrigt. Detta leder till att ungdomarna kan se sig själva, vilket vi kommer fördjupa oss mer i under nästa rubrik.
6.2.2 Att se sig själv
Med hjälp av Samtalsringen har ungdomarna personligt utvecklats och skapat förståelse för sina känslor. Många av ungdomarna trodde inte att de hade behovet att öppna upp sig och komma närmare sina känslor. Under tiden de var i Samtalsringen insåg de hur viktigt det var för dem att prata ut om sina känslor och förstå dem, på så sätt skapade det en förståelse om sig själva. När verksamheten är öppen och inkluderar ungdomarna skapar det en bra relation mellan fritidsledarna och ungdomarna. Detta gör att ungdomarna känner egenmakt och känner sig integrerade i samhället, precis som Fredriksson m.fl. (2015) talade om. Här talar ungdomarna om hur de känner att de har kontroll över sina känslor och vågar att öppna upp sig till andra människor. Mönstret som vi ser här är att med hjälp av ledarna i Samtalsringen känner sig ungdomarna inkluderade och öppna med andra människor.
Vi kan dra en parallell med empowerment då ungdomarna har byggt upp sitt självförtroende, självtillit, självbild, självkontroll och stolthet över sig själva. Nu när ungdomarna har
egenmakt kan de äntligen “se sig själva”, vilket innebär att de fokuserar på sig, vågar att uttrycka sig samt vara sig själva. De har självförtroendet att säga till sig själva att dem är bra, dem har ett värde. Ungdomarna får inte svar på alla deras frågor utan de får själva ta reda på det. Egenmakten som ungdomarna har, ger dem styrka och hjälper till att lista ut frågor som de vill ha svar på utan fritidsledarna för de är endast där för att lyssna på ungdomarna och lägga all fokus på dem. Fritidsledarna ger dem utrymme att själva förstå och lista ut frågorna som ungdomarna har. En ungdom uppgav att fritidsledarna inte ger ungdomarna svaren, utan att de själva får hitta det. Detta gör att ungdomarna får fundera själva, beroende på frågan, om vad som är rätt eller fel.
En annan ungdom uppgav att Samtalsringen gav ungdomarna uppmärksamhet, de kände sig “normala”, att dem faktiskt var bra människor. På så sätt hjälpte det ungdomarnas personliga utveckling genom att kunna prata ut och få uppskattning för det. Vidare fortsatte han berätta att ungdomarna inte kände sig värdelösa längre utan att de var värdefulla. Ungdomarna fick beröm i Samtalsringen, de var accepterad för vem dem var. Fritidsledarna kunde se utifrån deras perspektiv och såg varför ungdomarna gjorde de val som de tog.
Det syftar på att ungdomen själv har en förståelse över sin egen situation och egenmakt. Med rätt form av samtal och öppna frågor så skapas en öppen miljö för alla, vilket kan ge stora framgångar för alla. Det hjälper ungdomarna att själva kunna se sig själva och inse att de är viktiga i samhället och våga tro på sig själva. Många ungdomar tvivlade på sig själva och kände sig maktlösa över sina livssituationer. Med Samtalsringens hjälp till att lyssna på ungdomarna när de talade, och Pluggringens hjälp för att skapa förtroende på sig själva, har dessa ungdomar vågat tro på sig själva. En ungdom uppgav att metoden grävde djupt in i dem med öppna frågor och slutna frågor så att de själva skulle kunna hitta svaren.
Samtalsringens gruppdiskussioner och aktiviteter har hjälpt ungdomarna att reflektera över deras beteende, de har börjat respektera andra individer exempelvis myndighetspersoner. De har lärt sig att kontrollera sina känslor, få ett förbättrat studieresultat, samt hälsosamma relationer med andra, detta kan förknippas med Hall och Charmaraman (2011) studie som lyfter fram att gruppaktiviteter kan bidra till en positiv utveckling vilket kan leda till
oönskade beteenden motverkas. Samtalsringens och Pluggringen har hjälpt ungdomarna att utvecklas från ett oönskat beteende till ett önskat beteende. Dessa ungdomar som en gång i tiden sysslade med kriminella handlingar och droger ägnar sig nu åt att studera och arbeta. Många av ungdomarna har uppgett att Samtalsringen har öppnat nya dörrar för dem där de har hjälpt dem att få jobb och hjälpt dem med studierna så de har möjligheten att studera vidare på universitet. En av ungdomarna tar studenten inom teknik och vill studera vidare till civilingenjör samt har fått en praktikplats. Ungdomen uppgav att han fick sommarjobb på sågverket som tog in 25 arbetare och han var en utav dem, utan att ha en civilingenjör examen. Under jobbintervjun såg intervjuaren vad ungdomen hade åstadkommit under en kort tid och blev imponerad. Nu vill hans vänner som är civilingenjörer att han ska
presentera dem för företaget.
Dessa ungdomar har haft det tufft och inte vågat utvecklas bort från deras gamla vanor. Men tack vare Samtalsringen och Pluggringen har ungdomarna börjat fokusera på sig själva och förstår hur duktiga de egentligen är. Deras gamla vanor existerar inte, utan fokuset ligger på att uppnå deras mål. En av ungdomarna uppgav att han var ledig hela dagarna och inte hade
