Kvinnors upplevelse av
att leva med diabetes
typ 2
HUVUDOMRÅDE: Diabetes typ 2 FÖRFATTARE: Maryam Rad HANDLEDARE:Malin Lindroth JÖNKÖPING 201905
1 Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar oftast vuxna och äldre vuxna. Diabetes typ 2 påverkar alla på vardaglig nivå, men det finns forskning som visar att kvinnor med diabetes typ 2 är mer utsatta på grund av att de väljer att prioritera andras hälsa och välmående.
Syfte: Att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv.
Metod: En litteraturöversikt gjordes genom att nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär söktes fram från databasen CINAHL. Analysen har haft induktivt förhållningssätt och tidsspannet för artiklarna har varit mellan 2010 - 2019.
Resultat: Analysen ledde till tre teman: en komplicerad tillvaro, en påtaglig stress och betydelsen av en stödjande omgivning. Kvinnornas tillvaro upplevdes komplicerad på grund av minskad självständighet i det vardagliga livet. Stress var en upplevelse som gjorde vardagen mer utmanande då deras blodglukosvärde var kopplad till deras upplevelse av stress. Kvinnor som upplevde omgivningens stöd hade det lättare att följa diabetesrekommendationer jämfört med kvinnor som inte hade det. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad var viktig för kvinnorna för att få mer kunskap och stöd för att uppnå optimal egenvård då dålig egenvård relaterades till tidsbrist och otillräcklig kunskap om hur de skulle sköta sin diabetes.
Nyckelord: Egenvård, Kost, Livsstilsförändringar, Motion, Personcentrerad omvårdnad.
2 Summary
Background: Diabetes type 2 is a common disease that usually affects adults and older adults. Diabetes type 2 affects everyone at everyday level, but research indicates that women with type 2 diabetes are more vulnerable because they choose to
prioritize the health and well-being of others.
Aim: To describe how women with type 2 diabetes experience everyday life. Method: A literature review was made by searching for nine scientific articles of qualitative character from the database CINAHL. The analysis has had an inductive approach and the time span for the articles has been between 2010 - 2019.
Results: The analysis led to three themes: a complicated existence, a tangible stress and the importance of a supportive environment. The existence of women was
experienced complicated due to reduced independence in everyday life. Stress was an experience that made everyday life more challenging as their blood glucose value was linked to their experience of stress. Women who experienced the support of the environment was able to follow diabetes recommendations easier than women who lacked the environment support.
Conclusions: Person-centered nursing was important for women to gain more knowledge and support in achieving optimal self-care since poor self-care was related to lack of time and insufficient knowledge of how to manage their diabetes.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Diabetes Mellitus ... 4 Komplikationer ... 5Behandling och egenvård ... 5
Personcentrerad omvårdnad ur sjuksköterskans perspektiv ... 6
Kvinnor och diabetes ... 7
Syfte ... 7
Material och metod ... 7
Design ... 7
Urval och datainsamling ... 7
Dataanalys ... 9 Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 10
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 14Slutsatser ... 16
Kliniska implikationer och fortsatt forskning ... 16
Referenser ... 17
Bilagor ... 1
Bilaga 1 ... 1 Bilaga 2 ... 2 Bilaga 3 ... 3 Bilaga 4 ... 64
Inledning
Diabetes typ 2 är en känd kronisk folksjukdom som beskrevs första gången för ca 3500 år sedan. Enligt Internationella diabetesfederationen hade 415 miljoner människor diabetes år 2015 och denna siffra beräknas att stiga upp till 620 miljoner år 2040 (IDF, 2017). Forskning visar att diabetes typ 2 orsakas av livsstilvanor så som ohälsosam kost och fysisk inaktivitet (Ågård, Ranjbar & Strang, 2016; WHO, 2018). Personer som lider av diabetes typ 2 kan ha olika behandlingar beroende på hur deras blodglukosnivå ligger under dygnet och hur länge de har haft diabetes. Diabetes typ 2 kan behandlas med livsstilsförändringar, mediciner i tablettform eller/och med subcutana injektioner (Phung, Sobieraj, Engel, & Rajpathak, 2014). Denna kroniska sjukdom kräver effektiv hantering för att minska risker för att den drabbade får så kallade diabeteskomplikationer (Graffigna, Barello, Libreri & Bosio, 2014). Diabetes typ 2 kan öka risken för hypertoni, kärlkramp, hjärtinfarkt, ögonsjukdomar och njursjukdomar (Graffigna, Barello, Libreri & Bosio, 2014). Sjuksköterskans roll är viktig för att den drabbade ska få kunskap och förstå sin sjukdom. När sjuksköterskan brister att förmedla god patientundervisning, finns det risk att den drabbade brister i sin egenvård (Bartol, 2012). Enligt IDF (2017) är antalet män och kvinnor ganska jämnt när det gäller att drabbas av diabetes typ 2. På samma sätt som kvinnor och män fungerar annorlunda på fysiologiska och psykologiska grunder kan deras upplevelse vara annorlunda fastän de lider av samma sjukdom (Sawaya, et al., 2018). Denna litteraturöversikt har för avsikt att lyfta fram kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2 för att utöka kunskapen om att det är viktig med individanpassad omvårdnad och tydlig kommunikation mellan sjuksköterska och patient för att hantering av behandling.
Bakgrund
Diabetes MellitusDiabetes (lat. Diabetes mellitus) är en progressiv sjukdom som innebär att den drabbade har höga värden av glukos i blodet på grund av insulininsufficiens i kroppen. Två viktiga hormon som reglerar kroppens blodglukosvärde är insulin och glukagon. Insulinets huvudansvar är att sänka blodglukosvärdet i blodbanan genom att insulin fungerar som nyckel för att öppna cellernas membran för att glukos ska ta sig in till cellen. Det är då cellerna kan få energi och näring. Förutom detta signalerar även hormonet insulin till levern att uppta glukos och förvara som reserv (Winer et al., 2011; American Diabetes Association, 2014). β-cellerna i bukspottskörteln producerar insulin, men i otillräcklig mängd vid diabetes typ 2. Kroppen strävar ständigt efter homeostas. Själva begreppet innebär att det ska vara jämnvikt extracellulärt och intracellulärt för att den fysiologiska kroppen ska vara stabil och fungera (Clemens & Karsenty, 2011). Kroppen önskar därför att kompensera vid insulininsufficiens och bukspottskörteln ökar frisättningen av insulin, men lyckas inte producera den mängd som kroppen är i behov av. Detta leder till höga blodglukosvärden då glukos stannar kvar i blodbanan (Pagliuca, et al., 2014; IDF, 2017).
Diabetes typ 2 utvecklas över en längre period och det kan ta flera år innan sjukdomen upptäcks. Några riskfaktorer som kan leda till diabetes typ 2 är övervikt med bukfetma,
5
stigande ålder, låg grad av fysisk aktivitet, stress och tobaksbruk (Ågård, Ranjbar & Strang, 2016). Forskning visar att diabetes typ 2 kan vara ärftlig (Hicks, 2010). Vanliga symtom vid diabetes typ 2 är ökad urinmängd (polyuria), ökad törst (polidipsia), trötthet, viktminskning, konstant hunger och muntorrhet (Bartol, 2012). Viktminskning vid diabetes typ 2 uppstår eftersom vid frånvaro av insulin avger levern glykogen som bryts ner för att ersätta den näringen som cellerna behöver och kroppen använder sin lagrade reserv (Malpass, Andrews, & Turner, 2009; Pagliuca, et al., 2014). Tröttheten och den konstanta hungern kommer av att cellerna inte får energi. Polyuria beror på att glukos stannar kvar i blodomloppet och har ingen annan väg ut förutom via miktion. Då glukos drar med sig vatten medför det till att den drabbade kissar större mängder än tidigare. Stora urinmängder ökar risken för uttorkning. Kroppen känner törst och oavsett hur mycket vätska personen dricker, kissas lika mycket ut på grund av det höga blodglukosvärdet (Clark, 2014). Diabetes typ 2 kan leda till flera diabeteskomplikationer om blodglukosvärdet ligger högt under längre perioder (Ericsson & Ericsson 2013).
Komplikationer
Diabeteskomplikationer uppstår när sjukdomen missköts och personen går med höga blodglukosvärden under en längre period då det skadar och sliter ut de små blodkärlen i kroppen (Leach, Segal, Esterman, Armour, McDermott, Fountaine, 2013; Ericsson & Ericsson 2013). Några diabeteskomplikationer inkluderar hjärtkärlsjukdomar, retionopati, nefropati och neuropati. Retinopati är en ögonsjukdom som försämrar synen och i värsta fall leder till blindhet. Nefropati är en njursjukdom som leder till att njurarnas förmåga att filtrera och ta hand om avfall försämras eller begränsas. Detta gör även att bakterietillväxten och andra infektioner relaterade till urinvägarna ökas (Gromlovits, 2018). Neuropati innebär känselbortfall i fötter och därför ska en diabetiker gå på regelbundna fot undersökningar för att skydda fötterna på bästa möjliga sätt (Chen et al., 2018). Ju längre tid det går efter sjukdomens debut desto fler komplicerade komplikationer kan uppstå som kan leda till sämre livskvalitet för den drabbade (Chyun et al., 2006). Därför kan patientundervisning leda till färre diabeteskomplikationer och bättre livskvalitet (Bartol, 2012). Hypoglykemi är ett tillstånd där blodglukosvär det i kroppen är för låg och kan uppkomma vid obalans i medicinbehandlingen eller för att den drabbade har inte ätit på ett tag. Vid hypoglykemi kan personen känna sig darrig, hungrig svettig, matt och orolig. Mild hypoglykemi kan behandlas relativt snabbt genom att personen intar snabba kolhydrater i form av druvsocker eller honung. Vid allvarligare hypoglykemi ska det behandlas med koncentrerad glukos direkt in till blodet för att undvika risken att patienten går i diabeteskoma vilket kan kosta personen livet (Assaei el a., 2016). Genom god behandling och egenvård kan diabeteskomplikationernas skador begränsas (Phung, Sobieraj, Engel, & Rajpathak, 2014).
Behandling och egenvård
Vid sjukdomens debut kan livsstilsförändringar vara nog för att undvika ett högt blodglukosvärde, men då sjukdomen är successiv progressiv kommer farmakologiska insatser behövas i längre sikt. Genom att fokusera på sömn, kost och daglig fysisk aktivitet finns det en god marginal att begränsa medicineringen och diabeteskomplikationerna hos den drabbade (Phung, Sobieraj, Engel, & Rajpathak, 2014). En diabetiker bör ha kunskap om sambandet mellan blodglukosvärde, mängd intag kolhydrater och fysisk aktivitet. Vid övervikt är det nödvändigt med viktminskning eftersom övervikt förvärrar prognosen. Diabetiker rekommenderas att
6
äta lågkolhydratkost med högt fiberinnehåll samt lite mättat fett. Detta innebär att en diabetiker ska ha rutiner samt ha kunskap angående vilken sorts mat som tillgodoser deras hälsotillstånd (Graffigna, Barello, Libreri & Bosio, 2014). Genom att en diabetiker undviker föda som innehåller höga halter av socker, äter regelbundet små portioner som är berikad med proteiner och grönsaker kan ett högt blodglukosvärde undvikas (Ericsson & Ericsson 2013). Diabetes utvecklas successivt långsamt vid god behandling vilket betyder att finns det möjligheter att reducera den farmakologiska behandlingen (Phung, Sobieraj, Engel, & Rajpathak, 2014).
Människor är i behov av att känna sig viktiga och självständiga, även ifall det är till en viss nivå. Egenvård gynnar både patienten och sjukvården (Choi, Song, Chang, & Kim, 2014). Egenvård är byggd på att den drabbade kan vidta åtgärder självständigt eller med hjälp av andra för att sköta den rekommenderade behandlingen samt är medveten om hur riskerna för diabeteskomplikationer kan minskas (Choi, Song, Chang, & Kim, 2014; Insulander & Björvell, 2015; Orem, 1991). Egenvård är beroende av flera områden så som patientens ålder, kultur, kunskap, miljö och livsstil (Choi, Song, Chang, & Kim, 2014). För att uppnå en optimal egenvård krävs personcentrerad omvårdnad där patienten ska vara väl medveten och ha fått tillräcklig information och kunskap för att ha motivation till att följa sina nya rutiner (Akman & Olgun, 2016; Orem, 1991).
Personcentrerad omvårdnad
För att uppnå en gynnsam vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är det angelägen att omvårdnaden är personcentrerad. Personcentrerad omvårdnad är optimal när sjuksköterskan vårdar patienten utan att låta patientens sjukdom, diagnos, ålder eller beteende påverka omvårdnaden. Detta leder till att patientens önskemål, värderingar och prioriteringar kan vara i fokus (Brummel‐Smith et al., 2016; Pulvirenti, McMillan, & Lawn, 2014). En av de viktigare komponenter inom personcentrerad omvårdnad är att sjuksköterskan ansvarar för att ta reda på patientens resurser för att säkerställa hur mycket patienten klarar av på egen hand för att bygga upp en god adherence (Pulvirenti, McMillan, & Lawn, 2014; Clay-Williams, & Colligan, 2015; Mroueh, Ayoub, El-Hajj, Awada, Rachidi, Zein & Al-Hajje, 2018). En patient som har god adherence följer de medicinska råd som är viktig för hens diagnos och på detta vis kan dennes livskvalitet ökas (Mroueh et al., 2018). Eftersom kvalitetssäkervård uppnås genom ett gott samspel mellan sjuksköterska och patient ska sjuksköterskan bygga upp en god vårdrelation för att skapa tillit mellan sig och patienten. God tillit mellan sjuksköterska och patienten kan skapas genom att sjuksköterskan erbjuder adekvat information om patientens diagnos. Tillit och kunskap leder till att patienten kan bli aktivt deltagande och besluttagande i sin vård som är en viktig del i personcentrerad omvårdnad (Brummel‐Smith et al., 2016; O´Connor et al., 2011). Bartol (2012) nämner hur isolerad och utanför en person som har en kronisk sjukdom kan känna sig. Det blir svårt för den drabbade att acceptera sin sjukdom, därför är det viktig att man som sjuksköterska lyssnar på patienten och motiverar denne. När sjuksköterskor kan erbjuda motiverande samtal till patienten ökas chanserna för att patienten beteende förändras positivt gentemot behandlingen samt att patienten följer rekommendationerna (Miller & Rollnik, 2002). Patienten får samtidigt möjlighet att ställa frågor och få ökad kunskap om sin sjukdom (Choi, Song, Chang, & Kim, 2014). Personcentrerad omvårdnad är viktig i alla vårdtillfällen, men när diagnosen är livslång som det är vid diabetes är det viktigare att få patienten att bli så delaktig som möjligt. Vid diabetes typ 2 kan vardagliga livet bli begränsad och
7
isolerande, det är inte likadant för alla eftersom varje individ är annorlunda (Bartol 2012).
Kvinnor och diabetes
När det gäller diabetes typ 2 visar forskning att män och kvinnor drabbas i samma utsträckning (IDF, 2017), däremot är graviditetsdiabetes en typ av diabetes som drabbar enbart kvinnor. Graviditetsdiabetes innebär att de får diabetes under sin graviditet som ökar risken att just dessa kvinnor får diabetes typ 2 senare i livet. Enligt Larsson (2011) finns det en högre risk för kvinnor med diabetes typ 2 att gå bort på grund av hjärtinfarkt i jämförelse med män. Det finns även forskning som visar att kvinnor som drabbas av diabetes löper för högre risk att drabbas av depression eftersom de upplever större krav på sig som kvinna (Siddiqui, Jha, Waghdhare, Agarwal, & Singh, 2014). Diabetes typ 2 påverkar alla på vardaglig nivå, men forskning visar att kvinnor är mer utsatta på grund av att de väljer att prioritera andras hälsa och välmående (Alvarsson et al., 2010; Rossi et al., 2017). Då sjuksköterskan möter kvinnor som lever med diabetes typ 2 är det nyttigt och veta vilka frågor som bör ställas för att ta reda på hur kvinnorna upplever livet efter diabetesdiagnosen. Genom att erbjuda kvinnorna rätt typ av patientundervisning kan kvinnornas upplevelse och hantering av diabetes typ 2 utvecklas och bidra till en bättre livskvalitet (WHO, 2019).
Syfte
Syftet var att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv.
Material och metod
DesignArbetet är en litteraturöversikt grundad på vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ karaktär (Forsberg & Wengström, 2016). Kvalitativa vetenskapliga artiklar är relaterade till människors upplever och uppfattning om det specifika området som studeras (Polit & Beck, 2012). Avsikten med litteraturöversikten var att studera och granska redan befintliga vetenskapliga artiklar för att sammanställa en ny mening och resultat (Forsberg & Wengström, 2016). De inkluderade vetenskapliga artiklarna inom resultatet har markerats med asterisk i referenslistan.
Urval och datainsamling
Urval och datainsamling började genom en inledande sökning i databaserna CINAHL with full text, PubMed och PsycINFO för att ta reda på om tillräcklig material fanns. Dessa databaser är inriktade inom biomedicin, omvårdnad och arbetsterapi. Litteraturöversiktens urval och datainsamling beskrevs i sju av nio steg ur Polit & Becks (2012) nio stegs modell.
Första och andra steget fokuserade på att formulera litteraturöversiktens syfte samt skapa en sökstrategi. Här ingick val av sökord, databaser, inklusionskriterier och exklusionskriterier. Val av begrepp för sökningen var viktiga eftersom söktekniken följde boolesk logik. Boolesk logik är en effektiv sökteknik då dokument som är obesläktad försvinner och därmed kan sökningen begränsas eller breddas (Östlundh, 2012). Genom att olika begrepp ur syftet användes kunde databasen sammankoppla
8
dem för att söka fram artiklar som var lämpliga för syftet. AND, OR och NOT är de tre termer som avgör sökningen och antal träffar i boolesk logik. Genom användning av begreppet AND blev sökningen smidigare och mer fokuserad. Sökorden för litteraturöversikten bestod av women, diabetes mellitus type 2, diabetes type 2,
experience, lifestyle, daily life, effects on daily life, females och daily life experiences.
Inklusionskriterierna för de vetenskapliga artiklar som inkluderades i studiens resultat var att de skulle handla om kvinnor med diabetes typ 2, artiklarna skulle vara antingen på engelska eller svenska och de fick inte vara äldre än år 2010. Artiklarna skulle dessutom vara etisk granskade, godkända och kvalitetsgranskade utifrån ett kvalitetsgranskningsformulär (Bilaga 2) som är framtaget av Avdelningen för omvårdnad från Hälsohögskolan i Jönköping. (Polit, & Beck, 2012). Exklusionskriterierna som ingick i sökningen var att artiklarna inte skulle handla om diabetes typ 1, de skulle inte vara av kvantitativ karaktär, deltagarna i respektive artiklar fick inte vara yngre än 18 samt inte skulle ha en psykologisk diagnos i form av kognitiv nedsättning.
Tredje steget inom Polit och Becks modell (2012) var att söka efter lämpliga och relevanta artiklar till syftet genom att följa inklusions och exklusionskriterier, samt dokumentera sökningarna (Bilaga 1).
Steg fyra och fem fokuserade på att hitta relevanta artiklar som svarade på litteraturöversiktens syfte och studera deras abstrakt. Första sökningen efter den inledande sökningen ledde till 5976 träffar, de sökord som användes var women AND
diabetes mellitus type 2. Flera intressanta artiklar dök upp varav 50 titlar och tre
abstrakt granskades och från de tre abstrakten var det en som uppfyllde kriterierna och ansågs relevant till studiens syfte. För att begränsa sökningen och få bättre förutsättning att få artiklar som skulle svara syftet adderades begreppet experience till
Diabetes type 2 AND women. Den sökningen ledde till 274 träffar där alla 274 titlar
lästes genom och 35 abstrakt granskades. Fem stycken artiklar uppfyllde kriterierna. Två ytterligare sökningar genomfördes innan näst sista sökningen med sökorden
Diabetes mellitus type 2 AND lifestyle AND women som ledde till 493 träffar. 150 titlar
och 60 abstrakt granskades, där fyra stycken svarade på syftet och uppfyllde kriterierna. Sammanlagt blev det tio stycken artiklar som uppfyllde kriterierna, men enbart nio stycken artiklar har analyserades eftersom en artikel ansågs inte svara på syftet när artikelns innehåll granskades noggrann.
Av de nio stycken vetenskapliga artiklarnas var det fem stycken som söktes fram från databasen CINAHL och resterande fyra dök upp både på PubMed och CINAHL. Eftersom alla inkluderade artiklar har dykt upp vid sökningarna inom databasen CINAHL redovisades enbart den databasen inom datainsamlings delen (Bilaga 1). Anledningen till att sökningen gjordes i flera databaser i början av arbetet var för att minska risken att missa en relevant artikel.
För att inte missa en relevant artikel till litteraturöversiktens syfte granskades samtliga artiklarnas referenser (Polit & Becks, 2012)
Alla nio artiklar studerades flertal gånger för att säkerställa att de uppfyllde inklusions och exklusionskriterier och att de kunde svara på syftet (Polit & Becks, 2012). Sjunde steget följdes genom att samtliga vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån kvalitetsgranskningsformulär (Bilaga 2) som bestod av sammanlagt två delar och 12 frågor. Följande 12 frågor handlade om artiklarnas kvalité och kunde svaras genom att kryssa i ja eller nej. För att artiklarna skulle bli godkända för studiens syfte var det
9
obligatorisk att alla fyra frågor på första delen skulle svara positivt. När det gäller andra delen i kvalitetsgranskningsformulären var det fem av nio artiklar som svarade ja på alla åtta frågor, medan två svarade ja på sju frågor och resterande 2 svarade ja på sex frågor. Två artiklar saknade tydlig information om det etiska förhållningssättet, men genom granskning av artikeln kunde läsaren förstå att etiken hade följt. Resterande två artiklar som svarade ja på sex frågor saknade tydlig information om det etiska förhållningssättet samt om hur datainsamlingen hade gått till. Fastän dessa fyra artiklar inte svarade ja på alla åtta frågor i del 2 ansågs de relevanta till studien då de svarade på studiens syfte.
Dataanalys
Ansatsen i litteraturöversikten har varit induktiv som betyder att varje inkluderad vetenskaplig artikel observerades och granskades som sedan ställdes mot teorier för att formulera teoretiska begrepp (Fejes & Thornberg, 2016). Data analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2017). Första steget i de fem stegen fokuserade sig på att framsökta artiklar studerades flera gånger för att få en tydligare förståelse om vad artikeln undersökte och vad de kom fram till. Genom att skriva ut samtliga nio artiklar i pappersform kunde författaren läsa de flertal gånger samt stryka över meningar och områden som ansågs viktiga för litteraturöversiktens syfte samt områden som var svårare att förstå. Detta ledde till steg två där viktiga komponenter inom artiklarnas resultat lyftes fram genom överstrykningar med en överstryckningspenna, samtidigt som understrykningar skedde under områden där texten ansågs otydlig för att gå tillbaka till de delarna och läsa igen för bättre förståelse. Genom användning av en överstryckningspenna blev steg tre smidigare då steg tre handlade om att gå tillbaka till samtliga artiklar och sammanställa de delar som ingick i resultatet. Sammanställningen skedde genom att stycken skrevs upp för hand på papper som sedan klipptes i små texter. De samlades i olika högar beroende på vad de handlade om. Detta följdes av steg fyra där de separerade delarna kom samman och bildade nya teman för resultatet. Det fanns flertal text som var intressanta, men som ansågs inte relevant till syftet, därför valdes de bort vid detta skede. Sista steget i Fribergs analysmodell (2017) handlade om att formulera och presentera inhämtade information i form av tre nya teman (Friberg, 2017). Dessa blev: en komplicerad tillvaro, en påtaglig stress och betydelsen av en stödjande omgivning
Etiska överväganden
I litteraturöversikten fanns det varken direkt kontakt med deltagare eller någon information om vilka deltagarna var. Det betyder att det fanns ingen risk att artiklarnas deltagare skulle utsättas för fara eller risk, men alla inkluderade artiklar inom resultatet har blivit godkända av en etisk kommitté då detta var en av inklusionskriterierna (Forsberg & Wengström, 2016). Genom hela studiens gång har ett kritiskt förhållningssätt eftersträvats. Detta genom att all insamlade data till resultatet har använts tydligt och hederligt utan att medveten påverka tolkningen.
10
Resultat
En komplicerad tillvaro
Kvinnor upplevde svårigheter att undvika mat som var opassande till diabetiker, vardagen blev därmed en kamp då familjens mat bestod mesta dels av pasta, ris och var berikad med mättade fetter (Lundberg & Thrakul, 2011; Murrock, Taylor & Marino, 2013). De upplevde att deras vardag var väldigt begränsad på grund av att de var tvungna att reglera sin kost och var i behov av medicinering dagligen (Lundberg & Thrakul, 2011; Murrock, Taylor & Marino, 2013; Park & Wenzel, 2013). Kvinnor upplevde att de var tvungna att bryta sin diet vid högtider och andra ceremonier och samlingar för att känna sig delaktiga i den sociala gruppen (Benavides‐Vaello, & Brown, 2016, Li, Drury & Taylor, 2013). De försökte att reglera sitt blodglukosvärde genom att kontrollera sitt intag av kolhydrater, men emellan åt var detta svårt eftersom tillgången till tropiska frukter som innehöll mycket fruktos var stor. När säsongen var inne och kvinnornas familjer och omgivning åt de tropiska frukterna blev det betydligt svårare för dem att behärska sig. Detta ledde till att kvinnornas blodglukosvärde ökade (Lundberg & Thrakul, 2011). I Singapore har maten en viktig roll då den är en symbol för kärlek och gästvänlighet. Därför är det vardagligt att folk äter ute. Maten innehåller mycket mättade fetter och kolhydrater. Kvinnor upplevde att när de vistades runtomkring sådan mat blev det besvärlig att undvika det. Därför valde de att stanna hemma och vara isolerad från den sociala omgivningen (Li, Drury & Taylor, 2013). När kvinnor fick handskas med att vara mamma, fru, jobba och samtidigt ta hand om allt hushållsarbete hann de inte planera sina måltider och levde på snabbmat som var både billigare och som gick snabbare att ordna (Fritz, 2014).
Det var inte lätt för de att ta hand om sin diabetes då deras privata liv och ekonomi skulle påverkas eftersom de var tvungna att jobba för att ekonomin skulle fungera hemma (Lundberg & Thrakul, 2011; Park & Wenzel, 2013). Det var inte optimalt att sluta arbeta både för att inte känna sig som en börda, men också för att de kände att de inte skulle klara sig på makens inkomst (Park & Wenzel, 2013). En del som förnekade sin sjukdom och fortsatte som vanligt blev senare medvetna om hur deras vardag blivit påverkad då de hade utvecklat diabeteskomplikationer som i sin tur både begränsade deras vardag och isolerade dem från omgivningen (Silva, Hegadoren & Lasiuk, 2012). Då studierna var utförda i länder som Thailand, Vietnam, Turkiet Mexiko, USA och Sverige var det skillnad i levnadsstandarden. Flera länder hade brister när det gällde sjukresor och transport. Därför upplevde äldre kvinnor att det var svårt att gå på regelbundna läkarbesök på grund av att de var beroende av att ha med sig sin dotter, son eller svärdotter då de inte kunde åka själva (Lundberg & Thrakul, 2011; Silva, Hegadoren & Lasiuk, 2012; Murrock, Taylor & Marino, 2013). Kvinnor beskrev att de försökte manipulera sitt blodglukosvärde som skulle tas av läkaren/sjuksköterska vid planerade besök genom att skärpa till sin diet veckan innan läkarbesöket. Det var viktig för de att läkaren och sjuksköterskan skulle vara nöjd över de som sin patient (Lundberg & Thrakul, 2011).
En påtaglig stress
Kvinnor upplevde daglig stress över sin sjukdom eftersom de visste att behandlingen skulle vara kostsam. Både när det gäller inköp av medicin, men även inköp av mat anpassad till diabetiker (Lundberg & Thrakul, 2011; Park & Wenzel, 2013; Li, Drury & Taylor, 2013). En del upplevde stress på grund av nålen och därför undvek de att bli stuckna. Detta ledde till att de inte visste hur deras blodglukosvärde låg och deras oro ökade ännu mera (Park & Wenzel, 2013; Silva, Hegadoren & Lasiuk, 2012). Stress
11
upplevdes konstant i perioder eftersom kvinnorna var skrämda för diabeteskomplikationerna. Deras skräck berodde på erfarenheterna de hade sen tidigare när någon i deras omkrets hade blivit blind eller behövt amputera benet på grund av diabetes (Lundberg & Thrakul, 2011). När blodglukosmätaren visade höga siffror skapade det känslor av hjälplöshet och stress hos kvinnorna. Deras motivation påverkades negativt då de upplevde att deras reglering av kostvanor inte spelade någon roll (Li, Drury & Taylor, 2013; Silva, Hegadoren & Lasiuk, 2012). Kvinnor berättade att de behövde vakna 5 till 6 gånger varje natt för att gå på toaletten och deras sömn stördes. Detta orsakade att dagen efter kände de sig trötta, lättirriterade och utmattade (Li, Drury & Taylor, 2013). Det var inte många som hade tillgång till en blodglukosmätare, anledningen var antingen att de inte hade råd att inhandla mätinstrumentet eller för att de inte hade kunskap för användning av mätinstrumentet. Detta ledde till att ökade nivåer av stress hos kvinnorna (Silva, Hegadoren & Lasiuk, 2012). Flera kvinnor upplevde ångest och irritation över att de hade ägnat sin tid åt att ta hand om sin make och svärföräldrar (Park & Wenzel, 2013, Kaya Erten, Zincir, Özkan, Selçuk, & Elmali, 2014). De var irriterade på sig själv och frustrerade över att de inte hade prioriterat sin egen hälsa. Ilskan utvecklades mot maken som ledde till att deras äktenskap/relation blev sämre. Kvinnor skyllde på kulturen eftersom inom deras kultur har kvinna i form av fru och svärdotter sina skyldigheter. Diabetesdiagnosen fick dessa kvinnor att sitta och fundera dagligen över varför och när de hade slutat att bry sig om sin egen hälsa. De upplevde en orolig och stressad vardag på grund av sina funderingar och tankar (Park & Wenzel, 2013, Kaya Erten, Zincir, Özkan, Selçuk, & Elmali, 2014). När de funderade på att de skulle leva med diabetes typ 2 resten av sitt liv upplevde de att livet var orättvist eftersom de var tvungna att justera sin kost och medicinering dagligen vilket upplevdes begränsande. Ju mer kunskap kvinnorna fick om diabetes typ 2 desto mer upplevde de stress eftersom de hade fått en bredare inblick över vilka komplikationer sjukdomen kunde leda till. Mesta del av dagarna funderade kvinnorna på hur framtiden skulle se ut (Ahlin & Billhult, 2012; Park & Wenzel, 2013). Genom att be till Gud dagligen och tänka på att allt ligger i Guds händer kunde de minska sin stress över sin sjukdom (Kaya Erten, Zincir, Özkan, Selçuk, & Elmali, 2014; Li, Drury & Taylor, 2013; Lundberg & Thrakul, 2011).
Betydelsen av en stödjande omgivning
Familjens ses som kärnan i de flesta kulturer, därför upplevde kvinnorna att det var smidigare att hålla sin motivation uppe och följa rekommendationerna för diabetes typ 2 när de fick stöd från makens, barnens och barnbarnen (Park & Wenzel, 2013). De som fick stöd ifrån sin familj stressade mindre över sin sjukdom. Stöd bestod i form av att bli erbjuden anpassade måltider och bli motiverade samt påminda om mediciner och träningsscheman (Lundberg & Thrakul, 2011; Park & Wenzel, 2013). När kvinnornas make var villig att ta till sig de nya recepten som var anpassade för diabetiker hade barnen inte mycket att säga till eftersom barnen hade växt upp i en miljö där faderns ord gällde (Park & Wenzel, 2013). När barnen och familjen visade uppmärksamhet, kärlek, omtanke samt visade hur oroliga de var för sin närstående, blev det en motivation för kvinnorna att sköta sin diabetes typ 2 (Park & Wenzel, 2013; Benavides‐Vaello, & Brown, 2016). Kvinnor som arbetade upplevde att det var hållbart tack vare stödet som de fick ifrån sin arbetsplats och sina kollegor. De kunde ta kortare pauser för att äta när de kände att deras blodglukosvärde blev för låg (Li, Drury & Taylor, 2013; Murrock, Taylor & Marino, 2013). Vänner som visste om diagnosen och vad det betydde var omtänksamma och bemötte den drabbade med omtanke när de var ute och åt genom att motivera att den som var diabetiker valde nyttigare måltid
12
från menun samt att de själva avstod från dessert för att deras närstående inte skulle äta (Li, Drury & Taylor, 2013; Park & Wenzel, 2013).
Kvinnor upplevde att deras sexlust minskat och att de hade utvecklad svårigheter kring samlag. Efter sin diabetes upplevde de att deras slemhinnor var mycket torra och att det gjorde ont vid samlag. De kände ingen närhet till sin respektive, men för kulturen, religion och makens skull gick de med på samlag fastän de inte ville det. Det stöd som de kände att de var i behov av fanns inte där från makens sida (Kaya Erten, Zincir, Özkan, Selçuk, & Elmali, 2014). De kom på sig själva med att alltid komma på ursäkt för att äta mat och dryck som de inte bör äta genom att tänka att de gör detta för sin respektive för att deras relation inte skulle påverkas negativt.
Kvinnor upplevde att det krävdes mycket tid, energi och bra ekonomi för att kunna planera kosten för att det skulle tillfredsställa familjens krav och deras hälsa (Murrock, Taylor & Marino, 2013). Kvinnor beskrev att barnens och makens hälsa gick i första hand (Ahlin & Billhult, 2012, Park & Wenzel, 2013). Matlagning som var en av de dagliga hussysslorna blev en utmaning eftersom kvinnorna strävade efter att laga nyttig mat, men det var inte alltid omtyckt av familjen. Det bristande stödet drabbade kvinnan då familjen inte var villiga att ändra sina kostvanor (Murrock, Taylor & Marino, 2013; Park & Wenzel, 2013). Kvinnor beskrev att de åt den vanliga maten som lagades och dukades fram eftersom de inte ville att deras dotter eller svärdotter skulle behöva ändra sina recept. Detta med avsikt att undvika konflikter i familjen (Park & Wenzel, 2013).
En del valde att inte berätta om att de hade fått diagnosen diabetes typ 2 till sina anhöriga och vänner på grund av att de inte ville bli dömda. Detta resulterade att det blev besvärligare att sköta sin diet när de skulle äta ute med anhöriga och vänner. Vissa kvinnor sa att det fanns fördomar om att sjukdomen kunde smittas och därför var det bättre att hålla sjukdomen gömd framför andra (Li, Drury & Taylor, 2013). Kvinnor beskrev att omgivningen betedde sig irriterat fastän de var medvetna om personens diagnos och tyckte att det var respektlöst när individerna tackade nej till mat och dricka. Vardagen kunde bli besvärlig när omgivningen inte förstod innebörden av diabetes typ 2 (Park & Wenzel, 2013).
13
Diskussion
MetoddiskussionLitteraturöversiktens syfte var att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv. Syftet handlade om att tolka kvinnors känslor och skapa en förståelse av deras upplevelser, därför har datainsamlingen varit baserad på kvalitativ ansats. Överförbarheten av arbetes resultat kunde ha förbättrats om resultatet var baserad på vetenskapliga artiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansatser, men eftersom kvantitativa studier har exkluderats gav det ämnet en smalare synvinkel som kan ha påverkat resultatet negativt (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökningen gjordes i flera databaser så som CINAHL, PsycINFO och PubMed för att inte missa någon relevant artikeln som besvarar på litteraturöversiktens syfte (Forsberg & Wengström, 2016). Sökorden fokuserade på begreppen som fanns i själva syftet därmed var daily life, diabetes type 2 och women som sökte fram de flesta av inkluderade vetenskapliga artiklarna. För att öka trovärdigheten inom litteraturöversikten bestämdes inklusions och exklusionskriterier innan sökningen påbörjades. För att öka tillförlitligheten ytterligare granskades alla inkluderade vetenskapliga artiklarna i ett protokoll (Bilaga 2). Diabetes är ett väl studerat område och det finns många vetenskapliga artiklar, men majoriteten av forskningen är utförd på både män och kvinnor eller enbart män. Detta ledde till att vetenskapliga artiklar vars deltagare var både män och kvinnor och handlade om upplevelser fick exkluderas. På grund av detta var det svårare att söka fram relevanta artiklar till resultatet.
Ett av inklusionskriterierna var att inkluderade vetenskapliga artiklarna ska vara på svenska eller engelska, men alla vetenskapliga artiklar som uppfyllde kraven var på engelska. Det är en styrka att alla nio vetenskapliga artiklarna använder samma språk då likheter kunde uppmärksammas lättare. En svaghet med det engelska språket var att allting översattes till svenska och eftersom författarens modersmål inte var engelska, kan detta ha orsakat fel språktolkning (Polit & Beck, 2012). Förutom det skiljer svenska och engelska ordförrådet, därför är det inte alltid självklart att samma ord som står i texterna finns i det svenska språket.
Genom att sätta ett tidsspann på tio år ökas tillförlitligheten då de vetenskapliga artiklarna kan medföra relevant och aktuell information. Resultatet är baserat på nio stycken vetenskapliga artiklar som är en styrka för litteraturöversikten då kvinnornas upplevelser i de olika vetenskapliga styrker varandra. På grund av begränsad tillgång till vetenskapliga artiklar skedde ingen geografisk avgränsning, detta innebär att artiklarna var från hela världen så som Sverige, Singapore, Thailand, USA, Turkiet och Mexiko. Resultatet visade att kvinnornas upplevelser upprepade sig oavsett vilket land de kom ifrån och eftersom varje land har sin egen kultur och varje individ är annorlunda ökas överbarheten. Den negativa aspekten med att ingen geografisk avgränsning skedde är att sjukvården kan variera markant beroende på var individerna befann sig. Detta kan ha gjort att analysen blivit negativ påverkad då sjukdomen diabetes typ 2 är beroende av vilken vård och rekommendationer diabetikerna får. En negativ aspekt inom litteraturöversikten var att det inte fanns två parter och artiklarna är studerade av endast en författare, därför finns risken att viktig fakta har missats. När det är fler än en person som studerar samtliga artiklar ökas (Goodenough, 2004; Wallengren & Henricson, 2012; Forsberg & Wengström, 2013).
14
Analysen av de vetenskapliga artiklar avgjorde de nya teman inom resultatdelen då analysprocessen var induktiv. Det innebär att vid en deduktiv analysprocess kunde resultatet ha setts annorlunda ut då det är bestämda och opåverkbara kategoriseringar av artiklarnas innehåll (Polit & Beck, 2012). Resultatet inom litteraturöversikten är baserad på sekundärt material som innebär att det är material som redan har studerats och bearbetats, detta är en svaghet eftersom detaljer och direkt kontakt med deltagare är omöjligt (Polit & Beck, 2012).
En svaghet för studien var tidsaspekten. Författaren hade ca fyra månader att utföra litteraturöversikten samtidigt som hen hade verksamhetsförlagd utbildning under halva av den tiden. Detta ökade stressen och arbetet kunde inte alltid få full fokus. Gustavsson, Jirwe och Frögéli (2014) styrker att sjuksköterska studenters stress ökas på grund av att de upplever för lågt inflytande över sin studiesituation och bristande möjlighet till återhämtning efter att de har varit exponerat för hög hastighet.
Resultatdiskussion
Sjuksköterskor ansvarar för patientundervisning, en god patientundervisning ökar chansen till en tryggare vårdrelation där patienten motiveras till bättre adherence (Janiszewski, O’Brian, Lipman, 2015). Begreppet personcentrerad omvårdnad är enkel att definiera, men inte lika enkelt att implementera enligt Boström, Isaksson, Lundman, Lehuluante & Hörnsten (2014). Det framkommer att sjuksköterskor har lätt att erbjuda information om sjukdomar, men har inte lika lätt till att motivera sina patienter till livsstilsförändringar (Boström et al., 2014). Patientsäkerhetslagen som tillkom 2010 nämner hur patientens delaktighet i dennes vård samt vårdrelationen mellan sjuksköterska och patienten kan vara bidragande till personcentrerad omvårdnad (HSL, SFS 1982:763). Genom att sjuksköterskan strävar efter att tillämpa patientsäkerhetslagen kan det bli smidigare att motivera patienterna till att följa sin behandling. För att sjuksköterskor ska ha möjlighet till en god vårdrelation är bemötandet viktig. Enligt Ekman et al., (2014) är personcentrerad omvårdnads första byggsten att ha bra bemötande till patienten och visa att man som sjuksköterskan lyssnar. Flera kvinnor hade fått information om vad diabetes typ 2 är för sjukdom och att deras liv skulle se annorlunda ut, men de hade inte fått tillräcklig information om hur de skulle bemöta den nya vardagen. Det framkom i resultatet att en del kvinnor skötte sin diabetes enbart när de hade tid hos sjukvården för att sjukvården ska vara nöjd med deras blodglukosvärden (Lundberg & Thrakul, 2011). Detta kan bero på att brist på tydlig kommunikation där vårdrelationen mellan sjukvården och patienten har inte individanpassats.
Ett av fynden inom resultatet var att flera av kvinnorna visade brist på egenvård. Enligt Orems egenvårdteori behöver människan rätt kunskap och inlärning för att kunna motiveras till att följa sin rekommenderade behandling (Orem, 1991). Choi, Song, Chang, & Kim (2014) har påpekat betydelsen av hur egenvård kan bidra till att patienter blir mer motiverade att följa rekommendationer. Resultatet visade att flera av kvinnorna upplevde rädsla över vad framtiden har att erbjuda och många var villiga att följa rekommendationerna, men visste inte hur de skulle få tid till det (Ahlin & Billhult, 2012, Park & Wenzel, 2013). Detta kan relateras till brist på kunskap om egenvård samt otillräckligt stöd ifrån sjukvården (Wilkinson, Whitehead & Ritchie, 2013). Genom att sjuksköterskor kan kommunicera och erbjuda kunskap om sjukdomen och rekommendationerna kan utförandet av egenvård ha bättre förutsättningar (Dsouza et al., 2017). Förutom att dålig egenvård kan bero på brist på
15
kunskap kan det finnas andra orsaker så som att tiden inte räcker till då kvinnorna prioriterar hemarbetet som vilar på deras axlar (Carter- Edwards et al., 2004). Enligt tidigare forskning är det inte enbart patienten som känner av tidsbristen. Sjuksköterskor har beskrivit sina upplevelser om att de inte har tillräcklig med tid för en stabil vårdrelation. Därför är det svårt för de att bemöta sina patienter med tillräcklig information för att motivera de till beteendeförändringar (Upton, Fletcher, Madoc‐Sutton, Sheikh, Caress & Walker, 2011; Miller & Rollnick, 2002).
Analysen visade att kvinnor hade upplevelser av minskad självständighet och frihet i det vardagliga livet. Det var svårt för de att acceptera deras sjukdom och de upplevde oro och stress över hur deras framtid skulle se ut. Bartol (2012) nämner i sin studie att det kan vara påfrestande för människor att förlora kontroll över sin framtid och att de kan ha svårt att acceptera sin sjukdom. Forskning visar att SDM (Shared Decision Making) kan leda till att patienter upplevelse av självständighet kan förbättras. SDM bygger på att patienten är aktiv medverkande och har inflytande över sin behandling. O´Connor et al., (2011) studie visar att patienternas upplevelse av trygghet förbättrades genom att sjuksköterskor använde sig av modellen SDM vid patientundervisning.
Kvinnor upplevde en daglig kamp efter att de diagnoserades med diabetes typ 2. De tyckte att deras livssituation hade blivit besvärligt på grund av att de var vana vid att prioritera sin familj och omgivning, men nu var det deras hälsa som skulle vara i fokus. Alvarsson et al., (2010) styrker att kvinnor låter andras hälsa gå före deras egna och sätter högre krav på sig själva. Det var krävande för kvinnorna att acceptera och göra de livsstilsförändringar som krävdes för deras sjukdom. Sjuksköterskor kan använda sig av motiverande samtal (MI) för att hjälpa kvinnorna med livsstilsförändringar (McGowan, Dickens & Bundy, 2006).
Analysen är baserad på artiklar som kommer från olika delar av världen. Det kan vara relevant till Sverige eftersom befolkningen i Sverige har ökats de senaste åren genom framför allt invandring. Genom att sjuksköterskor får mer kunskap om hur människor ser på diagnosen diabetes typ 2 kan de erbjuda personcentrerad omvårdnad i form av motiverande samtal som är individanpassad. Det är viktig med mer kunskap kring kvinnor efter tidigare forskning visar skillnader mellan kulturen och egenvård (Wallin, Löfvander & Ahlström, 2007). Beroende på om stöd finns eller inte kan egenvård påverkas. Kvinnor som upplevde stöd från sin omgivning visade bättre motivation till egenvård jämfört med kvinnors som saknade omgivningens stöd (Venkatesh & Weatherspoon, 2013).
Resultatet visade hur stressade kvinnorna kände sig när de tänkte på hur mycket behandlingen och diabeteskosten skulle kosta. Nicklett och Damiano (2014) studie bekräftar hur ekonomi skillnader hos kvinnor som lider av diabetes typ 2 påverkar deras sjukdom och allmänna tillstånd. Deras resultat visade att deltagarnas ekonomi påverkade deras nivå av motivation till livsstilsförändringar och rekommendationerna. Flera kvinnor valde att fortsätta arbeta för familjens skull även fast de upplevde att det var svårt för dem att samtidigt ta hand om sin hälsa. Det stöds av Rossi et al. (2017) där kvinnors fokus var mer på andras välmående än de själva.
Något som kan ha inverkat på resultatet kan vara författarens förförståelse. Författaren har levt i samma hushåll som en diabetiker och kommer från en annan kultur. Något
16
annat som kan ha påverkat resultatet är den subjektiva bedömningen då författaren granskade artiklarna objektivt och analyserade enbart delarna som svarade på syftet.
Slutsatser
Litteraturöversiktens resultat redovisades inom tre teman: en komplicerad tillvaro, en påtaglig stress och betydelsen av en stödjande omgivning. Kvinnor upplevde att vardagen blivit en utmaning efter diagnosen diabetes typ 2. De upplevde att sjukdomen var anledningen till en komplicerad tillvaro där de var tvungna att tänka om och ändra sina rutiner för att kunna hantera sin sjukdom. Det var inte alltid lätt de kvinnorna upplevde huvudansvaret hemma. Upplevelsen av stress förekom hos flera kvinnor som kunde kopplas till frånvaro av egenvård. Dålig egenvård kunde relateras till att kvinnorna upplevde otillräcklig mängd kunskap och information om hur de skulle hantera sin sjukdom. Tidsbrist var ytterligare en anledning till frånvaro av egenvård. En del kvinnor som upplevde lagom stöd ifrån sin omgivning hade det enklare att anpassa sig efter sin diagnos. Däremot andra som saknade stöd, hade det svårare att ta hand om sin diabetes och kunde inte följa rekommendationerna.
Kliniska implikationer och fortsatt forskning
Resultatet har erbjudit information om kvinnornas upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Det visar vilken viktig roll personcentrerad omvårdnad har när det gäller kvinnornas motivation till livsstilsförändringar samt deras hantering av deras sjukdom. När personcentrerad omvårdnaden brast orsakade det att kvinnornas motivation till egenvård blev sämre. Som sjuksköterska kommer man att träffa på alla typer av patienter, det inkluderar kvinnor från olika kulturer som lider av kroniska sjukdomar så som diabetes typ 2. Genom att ha kunskap om andra kulturer och deras syn på kvinnors roll kan man som sjuksköterska erbjuda personcentrerad omvårdnad genom motiverande samtal till beteendeförändringar och tydlig information om sjukdomens komplikationer.
Det finns mycket forskning inom ämnet diabetes typ 2, men det skulle vara intressant med fortsatt forskning genom att fokusera om det finns skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser av dagliga livet med diabetes typ 2. Fortsatt forskning kan även göras genom att jämföra kvinnors upplevelse beroende på om de lider av diabetes typ 1 eller 2.
17
(Symbolen * visar analyserade artiklar i resultatet)
Referenser
* Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes–a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian journal of primary
health care, 30(1), 41-47. doi: 10.3109/02813432.2011.654193
Akman, H., & Olgun, N. (2016). Experience of adult individuals with Type 2 diabetes about diabetes: A qualitative study. International Diabetes Nursing, 13, 29–36. doi: 10.1080/20573316.2016.1246085
Alvarsson, M. Brismar, K. Viklund, G. Örtqvist, E. & Östensson, C-G.(2010). Diabetes. Kristianstad: Kristianstad boktryckeri AB
American Diabetes Association. (2014). Diagnosis and classification of diabetes mellitus. Diabetes care, 37(Supplement 1), S81-S90.
doi: 10.2337/dc14-S081
Assaei, R., Mokarram, P., Dastghaib, S., Darbandi, S., Darbandi, M., Zal, F., ... & Omrani, G. H. R. (2016). Hypoglycemic effect of aquatic extract of stevia in pancreas of diabetic rats: PPARγ-dependent regulation or antioxidant potential.
Avicenna journal of medical biotechnology, 8(2),65.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4842244/
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 24, 270-276. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
* Benavides‐Vaello, S., & Brown, S. A. (2016). Sociocultural construction of food ways in low‐income Mexican‐American women with diabetes: a qualitative study. Journal
of clinical nursing, 25(15-16), 2367-2377. doi: 10.1111/jocn.13291
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Patientcentred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 28(4), 675-682 8p. doi: 10.1111/scs.12092
Browne, J., Ventura, A., Mosely, K., & Speight, J. (2013). “I call it the blame and shame disease”: a qualitative study about perceptions of social stigma surrounding type 2 diabetes. BMJ Open, 3(11), 1-10. doi: 10.1136/bmjopen
Brummel‐Smith, K., Butler, D., Frieder, M., Gibbs, N., Henry, M., ... & Saliba, D. (2016). Person‐centered care: A definition and essential elements. Journal of the
American Geriatrics Society, 64(1), 15-18. doi: 10.1111/jgs.13866
Canivet, C., Östergren, P., Lindeberg, S. I., Choi, B., Karasek, R., Moghaddassi, M., & Isacsson, S. (2010). Conflict between the work and family domains and exhaustion among vocationally active men and women. Social Science & Medicine, 70(8), 1237– 1245. doi: 10.1016/j.socscimed.2009.12.029
18
Carter-Edwards,L., Skelly, HA., Spence Cagle,C. &Appel, JS. (2004). “They Care But Don´t Understand”: Family Support of African American Women With Type 2 Diabetes. American Association of Diabetes Educators. 30(3),493-501. doi: 10.1177/014572170403000321
Chen, S., Hou, X., Sun, Y., Hu, G., Zhou, X., Xue, H., ... & Jia, W. (2018). A seven-year study on an integrated hospital-community diabetes management program in Chinese patients with diabetes. Primary care diabetes, 12(3), 231-237.
doi: 10.1016/j.pcd.2017.12.005
Choi, S., Song, M., Chang, S., & Kim, S. (2014). Strategies for enhancing information, motivation, and skills for self-management behavior changes: A qualitative study of diabetes care for older adults in Korea. Patient Preference and Adherence, 8, 219- 226. doi: 10.2147/PPA.S58631
Chyun, D. A., Melkus, G. D., Katten, D. M., Price, W. J., Davey, J. A., Grey, N., ... & Wackers, F. J. T. (2006). The association of psychological factors, physical activity, neuropathy, and quality of life in type 2 diabetes. Biological Research for
Nursing, 7(4), 279-288. doi: 10.1177/1099800405285748
Clark, J. (2014). Lifestyle recommendations for people at increased risk of type 2 diabetes. Nurse Prescribing, 12(3), 143-146. doi: 10.12968/npre.2014.12.3.143
Clay-Williams, R., & Colligan, L. (2015). Back to basics: checklists in aviation and healthcare. BMJ Qual Saf, 24(7), 428-431.
https://aut.researchgateway.ac.nz/bitstream/handle/10292/9453/A%20conceptual %20review%20of%20engagement%20in%20healthcare%20and%20rehabilitation.pd f?sequence=5&isAllowed=y
Clemens, T. L., & Karsenty, G. (2011). The osteoblast: an insulin target cell controlling glucose homeostasis. Journal of Bone and Mineral Research, 26(4), 677-680. doi: 10.1002/jbmr.321
Dsouza, M. S., Karkada, S. N., Parahoo, K., Venkatesaperumal, R., Achora, S., & Cayaban, A. R. (2017). Self-efficacy and self- care behaviours among adults with type 2 diabetes. Applied Nursing Research, 36, 25-32. doi: 10.1016/j.apnr.2017.05.004 Ekman, I., Norberg, A., & Swedberg, K. (2014). Tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård:
från filosofi till praktik (Sid. 71-91). Stockholm: Liber AB
Ericson, E. & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur Fejes. A., Thornberg. R. (Red.). (2016). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm, Sverige: Liber.
Forlenza, G. P., & Rewers, M. (2011). The epidemic of type 1 diabetes: what is it telling us?. Current Opinion in Endocrinology, Diabetes and Obesity, 18(4), 248-251. doi: 10.1097/MED.0b013e32834872ce
19
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Friberg, F. (red.) (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (Red.), Dags för uppsats: vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (130-139). Lund, Sverige: Studentlitteratur
* Fritz, H. (2014). The influence of daily routines on engaging in diabetes self-management. Scandinavian journal of occupational therapy, 21(3), 232-240. Doi: 10.3109/11038128.2013.868033
Graffigna, G., Barello, S., Libreri, C., & Bosio, C. (2014). How to engage type-2 diabetic patients in their own health management: implications for clinical practice. BMC
Public health, 14(1), 1698-1721. doi: 10.1186/1471-2458-14-648
Gromlovits, K. (2018). Non-invasive glucose monitoring: An introduction to decreasing urologic complications related to uncontrolled diabetes mellitus. Urologic
nursing, 38(6), 298-302.
Gustavsson, P., Jirwe, M., & Frögéli, E. (2014). Orsaker till ökande problem med stress under sjuksköterskeutbildningen–En longitudinell analys. Stockholm: Karolinska
Institutet.
Hicks, D. (2010). Self-management skills for people with type 2 diabetes. Nursing
Standard. 25(6), 48-56.
International Diabetes Federation (2017). IDF Diabetes Atlas, 8th edn, Brussels, Belgium. https://www.diabetesatlas.org
Insulander, L., & Björvell, H. (2015). Patient empowerment – ett förhållningssätt i mötet med patienten. I B. Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning (s. 135– 155). Lund: Studentlitteratur
Janiszewski, D., O’Brian, C A., & Lipman, R D. (2015). Patient experience in a coordinated care model featuring diabetes
self-management education integrated into the patient- centered medical home. The
diabetes educator, 41(4), 466-471. doi: 10.1177/0145721715586577
* Kaya Erten, Z., Zincir, H., Özkan, F., Selçuk, A., & Elmali, F. (2014). Sexual lives of women with diabetes mellitus (type 2) and impact of culture on solution for problems related to sexual life. Journal of clinical nursing, 23(7-8), 995-1004. doi: 10.1111/jocn.12273
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. M. Henricson (Red. 2. Uppl.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (60-70). Lund, Sverige
20
Larsson, C. (2011). Common risk factors associated with acute myocardial infarction [Elektronisk resurs]: population-based studies with a focus on gender differences. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2011. Malmö
Leach, M, J., Segal, L., Esterman, A., Armour, C., McDermott, R. & Fountaine, T. (2013). The Diabetes Care Project: An Australian Multicentre, cluster randomised controlled trial [study protocol]. BMC Public Health, 13, 1212. doi:10.1186/1471-2458-13-1212
* Li, J., Drury, V., & Taylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: The experience of older Singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary
nurse, 45(2), 188-196. doi: 10.5172/conu.2013.45.2.188
* Lundberg, P. C., & Thrakul, S. (2011). Diabetes type 2 self‐management among Thai Muslim women. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 3(1), 52-60. doi: 10.1111/j.1752-9824.2011.01079.x
Knight, K. M., McGowan, L., Dickens, C., & Bundy, C. (2006). A systematic review of motivational interviewing in physical health care settings. British journal of health
psychology, 11(2), 319-332. doi: 10.1348/135910705X52516
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2002). Motivational Interviewing – preparing people for change. New York: The Guilford Press
Mroueh, L., Ayoub, D., El-Hajj, M., Awada, S., Rachidi, S., Zein, S., & Al-Hajje, A. (2018). Evaluation of medication adherence among Lebanese diabetic patients. Pharmacy practice, 16(4). doi: 10.18549/PharmPract.2018.04.1291
* Murrock, C. J., Taylor, E., & Marino, D. (2013). Dietary challenges of managing type 2 diabetes in African-American women. Women & health, 53(2), 173-184. doi: 10.1080/03630242.2012.753979
Nicklett, E. J., & Damiano, S. K. (2014). Too little, too late: Socioeconomic disparities in the experience of women living with diabetes. Qualitative Social Work, 13(3), 372-388. doi: 10.1177/1473325014522572
O´Connor, AM., Bennet, CL., Stacey, D., Barry, M., Col, NF., Eden, KB., Entwistle VA., Fiset, V., Holmes-Rovner, M., Khangura, S., Llewellyn-Thomas, H., & Rovner, D. (2011). Decision aids for people facing health treatment or screening decisions. Cochrane Database Systematic Reviews. 8(3). Doi: 10.1002/14651858.CD001431 Orem, Dorothea E. (1991). Nursing concepts of practice. 4th ed. St Louis: Mosby-Year Book
Pagliuca, F. W., Millman, J. R., Gürtler, M., Segel, M., Van Dervort, A., Ryu, J. H., ... & Melton, D. A. (2014). Generation of functional human pancreatic β cells in vitro. Cell, 159(2), 428-439. doi: 10.1016/j.cell.2014.09.040
* Park H. & Wenzel J.A. (2013) Experience of social role strain in Korean women with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing 69(6), 1400–1409. doi: 10.1111/jan.12001
21
Phung, O. J., Sobieraj, D. M., Engel, S. S., & Rajpathak, S. N. (2014). Early
combination therapy for the treatment of type 2 diabetes mellitus: systematic review and meta‐analysis. Diabetes, Obesity and Metabolism, 16(5), 410-417. doi:
10.1111/dom.12233
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: J.B Lippincott Company.
Polychronakos, C., & Li, Q. (2011). Understanding type 1 diabetes through genetics: advances and prospects. Nature Reviews Genetics, 12(11), 781.
https://www.nature.com/articles/nrg3069
Rossi, M. C., Lucisano, G., Pintaudi, B., Bulotta, A., Gentile, S., Scardapane, M., ... & Nicolucci, A. (2017). The complex interplay between clinical and person-centered diabetes outcomes in the two genders. Health and quality of life outcomes, 15(1), 41. doi: 10.1186/s12955-017-0613-0
Sawaya, Y., Ishizaka, M., Kubo, A., Sadakiyo, K., Yakabi, A., Sato, T., ... & Maruyama, H. (2018). Correlation between skeletal muscle mass index and parameters of respiratory function and muscle strength in young healthy adults according to gender. Journal of physical therapy science, 30(12), 1424-1427. doi: 10.1589/jpts.30.1424
Segura-Jiménez, V., Estévez-López, F., Soriano-Maldonado, A., Álvarez-Gallardo, I. C., Delgado-Fernández, M., Ruiz, J. R., & Aparicio, V. A. (2016). Gender differences in symptoms, health-related quality of life, sleep quality, mental health, cognitive performance, pain-cognition, and positive health in Spanish fibromyalgia individuals: the Al-Andalus project. Pain Research and Management, 2016. doi:
10.1155/2016/5135176
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Hämtad 27 maj, 2019, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763/
Siddiqui, S., Jha, S., Waghdhare, S., Agarwal, N. B., & Singh, K. (2014). Prevalence of depression in patients with type 2 diabetes attending an outpatient clinic in
India. Postgraduate medical journal, 90(1068), 552-556. doi: 10.1136/postgradmedj-2014-132593
* Silva, D. M. G. V. D., Hegadoren, K., & Lasiuk, G. (2012). The perspectives of Brazilian homemakers concerning living with type 2 diabetes mellitus. Revista
latino-americana de enfermagem, 20(3), 469-477. doi: 10.1590/S0104-11692012000300007
Upton, J., Fletcher, M., Madoc‐Sutton, H., Sheikh, A., Caress, A. L., & Walker, S. (2011). Shared decision making or paternalism in nursing consultations? A qualitative study of primary care asthma nurses’ views on sharing decisions with patients regarding inhaler device selection. Health Expectations, 14(4), 374-382. doi: 10.1111/j.1369-7625.2010.00653.x
22
Venkatesh, S., & Weatherspoon L. (2013). Social and Health Care Provider Support in Diabetes Self-Management. American Journal of Health Behaviour, 37(1), 112-121. doi: 10.5993/AJHB.37.1.13
Wallengren, C & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I Henriksson, M (Red.) Vetenskaplig teori och metod
– från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. [s. 480-492]
Wallin, A.-M., Löfvander, M., & Ahlström, G. (2007). Dibetes: a cross- cultural interview study of immigrants from Somalia. Journal of Clinical Nursing, 16, 305-314. doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02099.x
Wilkinson, A., Whitehead, L., & Ritchie, L. (2013). Factors influencing the ability to self-manage diabetes for adults living with type 1 or 2 diabetes. International Journal of Nursing Studies, 51(1), 111-122. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.01.006
Winer, D. A., Winer, S., Shen, L., Wadia, P. P., Yantha, J., Paltser, G., ... & Leong, H. X. (2011). B cells promote insulin resistance through modulation of T cells and production of pathogenic IgG antibodies. Nature medicine, 17(5), 610.
doi: 10.1038/nm.2353
World Health Organization [WHO]. (2018). Diabetes. Hämtad 28 april, 2019, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F, (Red.) Dags för uppsats –
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB. [s.
58-76]
Ågård, A., Ranjbar, V. & Strang, S., (2016). Diabetes in the shadow of daily life: factors that make diabetes a marginal problem. Practical Diabetes, 33(2), pp.49–53 doi: 10.1002/pdi.2000
Bilagor
Bilaga 1Databas
Databas och
Datum Sökord Limits träffar Antal Antal lästa
titlar Antal lästa abstra kt Granska de Artiklar Använ da artikla r CINAHL 2019-02-05 women AND diabetes type 2 Engelska/ svenska, kvinnor, peer-reviwed 5976 50 3 1 0 CINAHL 2019-02-05 women AND diabetes type 2 AND experienc e Engelska/ svenska, kvinnor, peer-reviwed 274 274 35 5 5 CINAHL 2019-02-06 Diabetes type 2 AND women AND daily life Engelska/ svenska, kvinnor, peer-reviwed 69 69 10 0 0 CINAHL 2019-02-06 Diabetes type 2 AND women AND effects on daily life Engelska/ svenska, kvinnor, peer-reviwed 32 32 0 0 0 CINAHL 2019-02-08 Diabetes mellitus type 2 AND lifestyle AND women Engelska/ svenska, kvinnor, peer-reviwed 493 150 60 4 4 CINAHL 2019-02-10 Diabetes type 2 AND women AND impact on daily life Engelska/ svenska, kvinnor, peer-reviwed 14 14 1 0 0
Bilaga 2
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja
Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen? Ja
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping/henr
Bilaga 3
Författare & år Tidskrift, titel & land
Syfte Design Deltagare Resultat Kvalite
t Ahlin, K., & Billhult, A. Scandinavian journal of primary health care, 2012, Sverige Lifestyle changes–a continuous, inner struggle
for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Beskriva hur kvinnor handska s med livsstilsf örändrin gar på grund av en kronisk sjukdom så som diabetes typ 2.
Kvalitativ 10 kvinnor. Kvinnorna berättade att de upplevde sig själva som offer. De dagliga plikter och kraven skapade stress i längden. De upplevde sig ha kunskapsbrist och det uppkom olika anledningar till varför det inte gick att utföra livsstilsförändringar.
Del 1: 4 ja Del 2: 7 ja
Benavides‐Vaello, S., & Brown, S. A. Journal of clinical nursing, 2016, USA Sociocultural construction of food ways in low‐ income Mexican‐ American women with diabetes: a qualitative study. Undersö ka hur kvinnor med låg inkomst som har haft diabetes typ 2 i minst 10 år hanterar sjukdom en ur sociokult urellt samman hang, särskilt när det gäller matvano r.
Kvalitativ. 12 kvinnor. Latinamerikanska kvinnor använde sig av unika strategier för att anpassa sina måltider. Deltagarna kategoriserade maten som dålig eller acceptabel,
beroende på sammanhanget, såsom viktiga familje- eller sociala sammankomster. Deltagare som hade haft diabetes typ 2 över en lång period var bestämda att undvika komplikationer, men samtidigt erkände korta överträdelser av
dietregleringar för att passa in i olika sociala roller och förväntningar. Del 1: 4 ja Del 2: 7 ja Fritz, H. Scandinavian journal Of occupational therapy, 2014, USA The influence of daily routines on engaging in diabetes self-management. Undersö ka hur de dagliga rutinern a för kvinnor med låg inkomst interager ade med diabetes typ 2.
Kvalitativ. 10 kvinnor. Kvinnorna beskrev att det var svårt för de att ändra sina rutiner i vardagen då de upplevde att de hade krav på hur mycket de skulle hinna under dagen. Tiden räckte oftast inte till för motion och för att äta rätt. De hade dessutom svårt att anpassa sig till sin sjukdom och de
nya levnadrutinerna
som sjukdomen förde med sig.
Del 1: 4 ja Del 2: 6 ja
Kaya Erten, Z., Zincir, H., Özkan, F., Selçuk, A., & Elmali, F. Journal of clinical nursing, 2014, Turkiet. Sexual lives of women with diabetes mellitus (type 2) and impact of culture Undersö ka hur sexuellt liv påverkad es hos kvinnor med diabetes typ 2 och om kulturen har effekt Kvalitativ. 38
kvinnor. De flesta kvinnor med diabetes typ 2 var överens om att ha problem i sexuella funktioner förutom
sjukdomen. Kulturen fick deltagarna ”ställa upp” för samlag även fast det var smärtsamt och oönskad.
Del 1: 4 Ja Del 2: 8 Ja
