ARBETSRAPPORTER
Kulturgeografiska institutionen
Nr. 709
___________________________________________________________________________
Den svenska dagligvarutillgängligheten
Skillnader i den svenska befolkningens avstånd till
dagligvaruhandeln
Love Ander
Uppsala, januari 2010 ISSN 0283-622X
1
FÖRORD
Efter att ha skrivit klart denna uppsats sitter jag och funderar på vilka som borde tackas i detta förord.
Klart är att John Östh ska ha ett stort tack för att han, sin fullspäckade vardag till trots, tagit sig tid att handleda mig genom uppsatsarbetet. Tack John för att du gav mig möjligheten att arbeta med detta omfattande material och för alla tips och synpunkter som varit mycket viktiga under arbetets gång.
Vidare riktas ett tack till de studiekamrater och bekanta som läst och kommen-terat olika versioner av uppsatsen. Era synvinklar har hjälpt mig med utformningen av uppsatsen.
Slutligen vill jag också tacka alla personer och företeelser som på något vis gör livet värdefullt att leva.
Uppsala i januari 2010. Love Ander
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 3
1.1 Problemformulering 3
1.2 Syfte och frågeställningar 3
1.3 Material och verktyg 4
1.4 Avgränsningar 5
1.5 Definitioner 5
1.6 Disposition 5
2. SOCIAL RÄTTVISA OCH TILLGÄNGLIGHET 6
2.1 Social rättvisa 6 2.2 Social exklusion 7 2.3Mattillgänglighet 8 3. DAGLIGVARUHANDELNS UTVECKLING 9 3.1 Strukturomvandling 9 3.2 Butiksutglesning 11 3.3 Konsekvenser för befolkningen 12 4. ANALYSMETOD 13 4.1 Datamaterial 14 4.2 Analysmetod 16 5. RESULTAT 17
5.1 Påverkande faktorer ur ett nationellt perspektiv 18
5.2 Skillnader mellan olika kommuntyper 19
6. DISKUSSION 21
6.1 Sammanfattande resultatdiskussion 22
6.2 Rättvis tillgänglighet till dagligvaror 24
6.3 Strukturomvandlingen och dagligvarutillgänglighet 25
6.4 Avslutning 26
3
1. INLEDNING
Dagligvaruhandelns strukturomvandling har under flera decennier pågått i Sverige
och andra delar av västvärlden.1 Strukturomvandlingen, som lett fram till
daglig-varuhandelns nuvarande struktur, har medfört en minskning i antalet bostadsnära
dagligvarubutikerna och en ökning av antalet stora externa dagligvarubutiker.2 Detta
har gjort att befolkningens avstånd till dagligvaruhandeln överlag blivit större.3
Viss forskning tyder på skillnader i tillgänglighet mellan olika grupper i samhället. Låg socialekonomisk status tycks vara förknippat med sämre tillgäng-lighet till dagligvaruhandeln. Om vissa grupper i samhället har sämre tillgängtillgäng-lighet till dagligvaruhandeln än övriga kan det betraktas som en orättvisa i samhället. Denna studie undersöker om sådana orättvisor finns i det svenska samhället, och hur de förändrats under 1990-talet och början av 2000-talet.
Större delen av forskningen på området grundar sig på kvalitativa metoder och avgränsar sig till att undersöka förhållanden inom en stad eller ett mindre geografiskt område. Denna studie ett nytt grepp på problematiken och undersöker kvantitativt ur ett nationellt perspektiv hur avståndet till närmaste matvaruaffär skiljer sig mellan olika grupper i samhället.
1.1 Problemformulering
Dagligvaruhandelns strukturomvandling påverkar alla i samhället, men frågan är om alla påverkas på samma sätt. Minskningen av dagligvarubutiker är på vissa platser mer påtaglig än på andra, vilket skulle kunna medföra att tillgängligheten till dagligvaror påverkat vissa grupper i samhället mer än andra. Avståndet till närmaste butik är en viktig faktor när tillgängligheten till dagligvaruhandeln ska bedömas. Av denna anledning är det intressant att undersöka hur det skiljer sig mellan olika grupper i samhället och hur det har förändrats under en tidsperiod.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar avståndet till närmaste dagligvarubutik i Sverige och hur detta ändrats under tidsperioden 1990 till 2006. Dessutom är avsikten att utifrån de undersökta faktorerna försöka identifiera skillnader i avstånd till dagligvaruhandeln mellan olika grupper i samhället och diskutera detta ur ett rättviseperspektiv.
För att uppnå ovanstående syfte ställs följande frågeställningar:
1 Bell, Richard, Davies, Ross & Howard, Elizabeth (1997). The Changing Structure of Food Retailing
in Europe: The Implications for Strategy. Long Range Planning, Vol. 30, Nr. 6, s. 853 och Svensson, Tomas (1998). Dagligvarudistributionens strukturomvandling: Drivkrafter och konsekvenser för
städers utformning och miljö. Linköping: Linköpings universitet.
2 Svensson, Tomas (1998). s. 120-125 och Bromley, Rosemary D. F. & Thomas, Colin J. (1993). The
Retail Revolution, the Carless Shopper and Disadvantage, Transactions of the Institute of British
Geographers, New Series, Vol. 18, Nr. 2, s. 222-223
3 von Haartman, Filippa (2006). Livsmedelstillgänglighet i Sverige – indikatorer och metoder för kartläggning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. s. 5
4
Vilka samband finns mellan avståndet till dagligvaruhandeln och individuell standardkaraktäristik, såsom ålder, kön och ursprung?
Vilka samband finns mellan avståndet till dagligvaruhandeln och individuella socialekonomiska faktorer, såsom utbildningsnivå, upplåtelseform, inkomst och socialbidragstagande?
Hur skiljer sig avståndet till dagligvaruhandeln mellan kommuner med olika förutsättningar och strukturer?
Vilka grupper i det svenska samhället kan utifrån denna studie sägas ha sämre tillgänglighet till dagligvaruhandeln än befolkningen i övrigt och vad innebär detta ur ett rättviseperspektiv?
1.3 Material och Verktyg
Denna studie bygger på befolkningsdata på individnivå från 1990 och 2006 och data över individens avstånd till närmaste dagligvarubutik, som tagits fram med hjälp av befolkningsdata och företagsregister. Dessa data har hämtats från databasen PLACE, som Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet ansvarar för. För att analysera dessa data används geografiska informationssystem (GIS) och dator-program för statistiska analyser. En mer noggrann beskrivning av datamaterialet och metod för dataanalysen ges i avsnitt 4.
Som grund till de teoretiska och empiriska delarna av denna uppsats används vetenskapliga artiklar och publicerade böcker och avhandlingar. Denna litteratur hittades dels genom sökning i databaser för vetenskapliga artiklar, och dels genom sökning i Uppsala universitets bibliotekskatalog. Svensk litteratur, bland annat i form av vetenskapliga publikationer från statliga institut och myndigheter, används för att få förståelse för dagligvaruhandelns strukturomvandling i Sverige och de följder den fått i detta land.
Vissa delar av denna uppsats bygger på få källor. Detta gäller för avsnittet om social rättvisa som endast har en källa som grund. Eftersom denna del bara består av teorier kan inga direkta felaktigheter finnas i avsnittet. Dock skulle fler olika synsätt ha gett en bättre helhetsbild och kunnat ge en bredare och mer intressant diskussion.
Avsnittet om strukturomvandlingsprocessen bygger till största del på en källa. Detta beror dels på att det var svårt att hitta bra information om dagligvaruhandelns strukturomvandling i Sverige. Dels på att denna källa gav en så pass heltäckande bild att fler källor helt enkelt inte behövdes. Några större problem med tillförlitligheten bör det heller inte vara med denna källa eftersom den är en akademisk avhandling som till stora delar får stöd i annan litteratur som studerats till denna uppsats. Dessutom stämmer dess redogörelse väl med statistiska uppgifter i andra källor.
Vad gäller forskning om vilka som har längst till dagligvaruhandeln har inga studier i Sverige hittats. Den litteratur som behandlas i denna uppsats är istället till största del brittisk. Detta gör att det är lite osäkert hur väl den stämmer med svenska förhållanden. Dock sägs strukturomvandlingen ske i hela Europa på ett liknande sätt i
5
alla länder4 och då borde även följderna vara ungefär desamma i alla länder.
Dessutom måste väl det brittiska samhället anses vara skapligt likt det svenska och därmed borde resultat från studier där kunna gälla även i Sverige.
1.4 Avgränsningar
Som kanske redan framgått begränsar sig denna studie rent geografisk till att undersöka förhållanden inom Sveriges gränser.
Studien undersöker dagligvaruhandelns tillgänglighet för olika samhällsgrupper utifrån fågelavstånd till närmaste dagligvarubutik, således tas ingen hänsyn till andra faktorer som kan tänkas vara viktiga för dagligvarornas tillgänglighet.
I studien tas hänsyn endast till individer som var över 18 år och bodde i Sverige år 1990 respektive år 2006. Detta eftersom individer under 18 år inte är myndiga och således inte kan ses ansvariga för hushållets inköp. Denna avgränsning bedöms också ge ett mer tillförlitligt resultat, vilket berörs mer ingående i avsnitt 4.1.
I analysen ses endast de butiker som i första han säljer dagligvaror som dagligvaruhandlar. Bensinmackar med ett mindre utbud av dagligvaror, snabb-matsrestauranger med ett mindre utbud av dagligvaror och liknande betraktas därmed inte som dagligvaruhandlar i denna studie.
1.5 Definitioner
Ett centralt begrepp i denna studie är dagligvaruhandel. Vad handel i ordet innebär behöver väl knappast förklaras. Vad som menas med dagligvaror är däremot inte lika tydligt. Dagligvaror kan definieras som varor som förbrukas dagligen i hemmet. Detta innebär att inte bara livsmedel, utan också produkter som exempelvis har med
hygien eller rengöring att göra, är att betrakta som dagligvaror.5 I detta arbete
används även andra uttryck, ex. affär eller butik, som syftar på en plats där handel sker. Alla dessa ord syftar i denna uppsats på platser där handel med dagligvaror sker, och ingenting annat. Uttrycket dagligvaruhandeln, alltså i bestämd form, åsyftar i uppsatsen inte en specifik butik, utan dagligvaruhandelsbranschen som helhet. Med andra ord all handel med dagligvaror i Sverige.
Begreppet tillgänglighet tolkas i denna studie geografiskt, och får då innebörden
av möjligheten att ta del av något eftertraktat. För individen bestäms tillgängligheten bland annat av den geografiska närheten till det eftertraktade och individens egen
(fysiska) rörlighet.6
1.6 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer ett kapitel med teorier och begrepp som behandlar rättviseaspekter eller mattillgänglighet. För att ge läsaren en förståelse för hur dagens situation inom dagligvaruhandeln uppkommit beskrivs i kapitel tre hur
dagligvaru-4 Bell, Richard, Davies, Ross & Howard, Elizabeth (1997). s. 853 5 Svensson, Tomas (1998). s. 2
6
handeln utvecklats under andra halvan av 1900-talet och början av 2000-talet. Här sammanfattas också viss forskning kring hur detta påverkar befolkningens till-gänglighet till dagligvaror. Det fjärde kapitlet ägnas åt att beskriva de data som används i studien och att förklara de metoder som används för dataanalysen. I det femte kapitlet redovisas studiens resultat i text- och tabellform. Till sist sammanfattar den avslutande diskussionen studiens resultat och tänkbara förklaringar till dem. Dessutom tolkas resultaten utifrån ett rättviseperspektiv. Vidare diskuteras struktur-omvandlingens samband med förändrad mattillgänglighet och uppslag för framtida studier.
2. SOCIAL RÄTTVISA OCH TILLGÄNGLIGHET
Detta kapitel behandlar de teorier som utgör en grund för denna studie. Det första avsnittet handlar om social rättvisa och bygger på David Harveys bok ”Social Justice and the City”. Därefter följer ett avsnitt om begreppet social exklusion och hur detta hänger ihop med begreppet tillgänglighet. Därefter avslutas kapitlet med teorier och begrepp kring tillgänglighet till mat.
2.1 Social rättvisa
En grundläggande tanke när skillnader mellan olika grupper i samhället undersöks är idén om social rättvisa. Man brukar skilja på distributiv rättvisa, som handlar om resursfördelning, och kompensatorisk rättvisa, som förenklat kan beskrivas som
juridisk rättvisa.7 I denna studie är distributiv rättvisa det intressanta, och det är
också detta som kommer att behandlas i följande avsnitt.
Geografen David Harvey skriver i sin bok ”Social Justice and the City” om sambandet mellan rummet och social rättvisa. Harvey menar att social rättvisa handlar om att fördela inkomst och resurser i samhället. Han menar att inkomst handlar om så mycket mer än bara storleken på lönen och anser att även en ökning av värdet på den ägda egendomen bör räknas som inkomst. Utifrån denna tolkning av inkomst menar Harvey att ändringar av stadens utformning ofta leder till att vissa ökar sin inkomst på bekostnad av andra. Detta sker eftersom tillgänglighet har ett pris, genom närhet eller priset för att resa. Ändras stadens utformning ändras också vissa områdens tillgänglighet till vissa funktioner eller verksamheter. Om tillgäng-lighet i området ökar blir egendomarna i området mer värda. Om tillgängtillgäng-ligheten däremot blir sämre minskar värdet på egendomarna i området. Vid försämrad
tillgänglighet ökar priset för vissa funktioner, pga. ökade reskostnader m.m.8 Harvey
menar att individens lokalisering, dvs. det geografiska läget relativt olika funktioner i samhället, har en stor betydelse för individens tillgång till resurser. Dessutom är lokaliseringen en central faktor för att förstå hur en ändring i stadens utformning
påverkar fördelningen av resurser i staden.9 Harveys teori är att det är de rika som
7 http://www.ne.se/lang/rättvisa (2009-11-16)
8 Harvey, David (1973) Social Justice and the City. London: Edward Arnold. s. 70 9 Ibid., s. 52-60
7
kan utnyttja förändringar i staden och därmed förbättra sin situation på bekostnad av de redan fattiga. Detta gör att vi får ett allt mindre rättvist samhälle med större
ekonomiska klyftor.10
Det finns en mängd olika sätt att tolka vad som är en rättvis fördelning av samhällets resurser. Harvey använder sig av ett synsätt där behov, bidrag till det allmänna bästa och enskilda svårigheter är grundpelare för vad som är en rättvis fördelning av resurser. Utifrån dessa tre grundpelare identifierar han tre principer för
social rättvisa i ett geografiskt perspektiv:11
1. Den rumsliga organisationen och mönstret av regionala investeringar ska vara sådant att det tillgodoser befolkningens behov.
2. En rumslig organisation och mönster av territoriala resurser som ger fördelar även i andra territorier är eftersträvansvärt.
3. Avvikelser i mönster av territoriella investeringar är acceptabla, om de har som syfte att övervinna lokala problem som annars skulle förhindra utveck-landet av ett system som främjar det allmänna bästa.
Dessa principer menar Harvey kan användas för att utvärdera hur rättvis den
nuvarande rumsliga resursfördelningen är.12
2.2 Social exklusion
Social exklusion är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt och betyder olika
saker för olika människor.13 Främst är social exklusion ett sätt att beskriva ett
ofördelaktigt förhållande.14 I detta avsnitt avhandlas några synsätt på detta
svår-definierade begrepp.
Social exklusion kan ses som en pågående flerdimensionell process som separerar individer och grupper från institutioner och sociala relationer, och därmed hindrar dem att delta fullt ut i de normala, normativt föreskrivna, aktiviteter som
pågår i samhället de lever i.15 Amartya Sen betonar sambandet mellan social
exklusion och det betydligt äldre begreppet kapacitetsfattigdom. Vilket innebär avsaknad av förmåga att göra det man önskar. Han menar att begreppen hänger ihop så till vida att social exklusion innebär uteslutande ur sociala relationer, som alla antas vilja vara en del av. Social exklusion innebär således kapacitetsfattigdom vad gäller att delta i sociala relationer. Han menar också att social exklusion leder till ökad kapacitetsfattigdom, eftersom det begränsar individens möjligheter, exempelvis
på arbetsmarknaden.16
10 Ibid., s. 60-73, 94 11 Ibid., s. 99-108
12 Harvey, David (1973). s. 108
13 Silver, Hillary (1994) Social exclusion and social solidarity: Three paradigms. International labour review, vol. 133, nr 5-6, s. 570-571
14 Silver, Hillary (2007). Social Exclusion: Comparative Analysis of Europe and Middle East Youth. The middle east youth iniative workingpaper, nr.1 september 2007, s.15
15 Ibid., s.15
16 Sen, Armartya (2000). Social exclusion: concept, application and scrutiny, Social Development papers, nr 1. Juni, s. 1-6
8
En tolkning av social exklusion som passar denna studie är diskursen om rums-lig-social exklusion. En tanke i denna diskurs är att orättvis exklusion är ett resultat av otillräckliga transportmöjligheter, avstånd och begränsade sätt att kommunicera. Ett nyckelbegrepp i detta sätt att tänka är tillgänglighet. Tillgänglighet och social exklusion hänger ihop eftersom det krävs resurser för att nå viktiga geografiska
mål.17 Noel Cass m.fl. finner fyra dimensioner av tillgänglighet:18
1. Finansiell, har att göra med att det krävs finansiella resurser för att kunna resa eller kommunicera på avstånd, t.ex. med telefon.
2. Fysisk, handlar om ett samspel mellan miljön och individens kapacitet. Vissa kan exempelvis lätt ta sig någonstans till fots, andra kan det inte.
3. Organisatorisk, tar hänsyn till att det inte bara är de transportsätt som finns att välja mellan som är viktiga för tillgängligheten till olika typer av service, utan också hur transporten organiseras. Ett exempel på detta är hur smidigt det är att resa kollektivt.
4. Temporär, tar hänsyn till sambandet mellan rum och tid och syftar således på om det går att göra ärenden när man har tid för det eller om det är möjligt att resa när man behöver det.
2.3 Mattillgänglighet
Matöken (översatt från engelskans Food desert) är ett begrepp som ofta används i
vetenskaplig litteratur, framförallt i brittiska studier, för att beskriva områden med bristande tillgång på näringsriktig mat. Man kan enkelt säga att en matöken är ett område där människor upplever att tillgängligheten till hälsosam mat är begränsad. Enligt tidigare studier skapas dessa begränsningar av geografiska, sociologiska,
psykologiska eller ekonomiska faktorer.19
Hillary Shaw ser tre typer av hinder som kan påverka en individs tillgång till livsmedel. Fysiska hinder identifieras utifrån ett samspel mellan miljön och individens förmåga. Ekonomiska hinder innebär brist på finansiella resurser för att köpa mat, transportera sig till affären eller tillaga mat. Mentala hinder skapas av brist
på kokkunskaper och ovilja att laga mat eller äta vissa produkter.20
Ett annat sätt beskriva matens tillgänglighet är med hjälp av terminologin ”food security/food insecurity”, som översatt blir matsäkerhet/matosäkerhet. Vid världs-toppmötet om mat 1996 fastslogs att matsäkerhet är att alltid ha ekonomisk och fysisk tillgång till mat i tillräckliga mängder och som tillgodoser det behov av näring
17 Cass, Noel; Shove, Elisabeth & Urry, John (2005). ”Social exclusion, mobility and access”, The sociological review, vol.53, nr. 3, s. 539-540 & 542
18 Ibid., s. 549-551
19 Shaw, Hillary (2006).” Food deserts: Towards the development of a classification.” GEOGRAFISKA ANNALER SERIES B-HUMAN GEOGRAPHY, vol. 88B, nr. 2, s. 231 20 Ibid., s. 233-242
9
som behövs för ett aktivt och hälsosamt liv, och dessutom passar individens
personliga smak och diet.21
Utifrån denna definition ser FAO (FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation) fyra dimensioner av matsäkerhet, som alla måste uppfyllas samtidigt för att uppnå matsäkerhet. Den första av dessa dimensioner är fysisk tillgång på mat, vilket innebär att det finns tillräckligt med mat för att försörja alla. Ekonomisk och fysisk
tillgänglighet till mat handlar om hushållens möjligheter att införskaffa mat, även om
det finns mat så det räcker till alla är det inte säkert att alla hushåll har säker tillgång till mat. Utnyttjande av mat syftar på hur maten som är tillgänglig används. Kunskap om näringslära och hur den mat som finns att tillgå ska hanteras, tillagas m.m., för att få ut så mycket näring som möjligt är exempel på vad som ingår i denna dimension. Den sista dimensionen handlar om de tre nämnda dimensionernas stabilitet över
tid.22
3. DAGLIGVARUHANDELNS UTVECKLING
Dagligvaruhandelns strukturomvandling är något som ligger till grund för denna studie. Under mer än ett halvt sekel har dagligvaruhandeln genomgått en stor
förändringsprocess, som av allt att döma ännu pågår.23 Detta avsnitt kommer att
handla om denna förändringsprocess och hur den hänger ihop med studiens problemområde.
Några begrepp som är viktiga att förstå i detta avsnitt är detaljhandel och partihandel. Detaljhandeln är den sista länken i distributionskedjan från producenten till den privata konsumenten. En detaljhandel är alltså en butik som säljer varor till
privatpersoner eller hushåll.24 Partihandel, som även kallas grosshandel, är den länk i
distributionskedjan som ligger mellan producent och detaljhandel. Partihandeln köper alltså upp olika varor från olika producenter och sammanställer varorna till ett
sortiment, som sedan säljs och transporteras till enskilda detaljhandlar.25
3.1 Strukturomvandling
Enkelt kan man säga att dagligvaruhandelns strukturomvandling är en process som medför ändrade strukturer i handeln med dagligvaror. Detta avsnitt handlar om strukturomvandlingen i Sverige men det är viktigt att poängtera att omvandlingen även pågår i andra delar av världen. I Europa sker struktur-omvandlingen i alla länder, även om den tar sig olika uttryck och har kommit olika
långt i de olika länderna.26 Att strukturomvandlingen i olika länder har många
21 Practical Guides: An Introduction to the Basic Concepts of Food Security (2008). Food and
Agriculture Organisation of the United Nations. s. 1
22 Ibid., s. 1-3
23 Svensson, Tomas (1998). s. 3 och Kylebäck, Hugo (2007). Handel, handel vart är du på väg?.
Göteborg: Jan Lunquist , s. 46-49
24 http://www.ne.se/lang/detaljhandel (2009-11-24) 25 http://www.ne.se/lang/grosshandel (2009-11-24)
10
likheter med varandra tyder även Bromley och Thomas bakgrundsredogörelse för dagligvaruhandelns utveckling i Storbritannien på. Denna har nämligen stora likheter
med strukturomvandlingsprocessen i Sverige, så som den presenteras nedan.27
Tomas Svensson skriver i sin avhandling vid Linköpings filosofiska fakultet, tema Teknik och social förändring, om dagligvarudistributionens strukturom-vandling. Han menar i avhandlingen att dagligvarudistributionens struktur-omvandling inte bara rör dagligvaruhandeln utan hela distributionen av dagligvaror. Detta innebär att strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln omfattar såväl detaljhandeln och partihandeln, som hushållens sätt att förse sig med dagligvaror. Svensson menar att strukturomvandlingen har sin grund i att tekniska framsteg möjliggjort en ökad arbetsfördelning och effektivare varudistribution. Han delar in den svenska strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln i tre delrationalisering-ar.28
Den första rationaliseringen är en rationalisering av partihandeln och dess distribution till detaljhandeln. Detta skedde i Sverige strax före 1900-talets mitt och innebar att olika led i dagligvarudistributionen i allt högre grad separerade. Produktion och försäljning till hushåll skedde inte längre i samma lokal, utan i olika lokaler, där partihandeln skötte produktionen och levererade till detaljhandeln, som i sin tur sålde till hushåll. För att ta ett exempel kunde en slaktare före partihandelns rationalisering både slakta, stycka och sälja kött över disk i samma lokal. Efter partihandelns rationalisering sker slakt och styckning istället i speciella lokaler, och
försäljning av den färdiga produkten i en fristående butik.29
Rationaliseringen av partihandeln började på allvar när partihandeln flyttade ut från stadskärnan och lokaliserade sig utanför staden. Här gjorde de fysiska förutsättningarna att tekniska hjälpmedel kunde användas. Vilket ledde till en effektivare varuhantering. Transporten från partihandeln till detaljhandeln effekt-iviserades då lastbilen, mycket tack vare utveckling av städernas gatunät, kunde börja
användas i större utsträckning. Resultatet av partihandelns rationalisering blev ett
minskat antal distributionscentraler, samtidigt som distributionscentralerna ökade i
storlek.30
Den andra rationaliseringen är enligt Svensson en rationalisering av detalj-handeln med dagligvaror, där kunderna inte färdas till butiken med bil. Denna ration-alisering skedde framförallt under 1960- och början på 1970-talet och innebar att det manuella detaljhandelsystemet, dvs. när varorna fås över disk, omvandlades till dagens självbetjäningssystem, där kunden själv plockar varor från hyllor i butiken. Detta byte av system innebär ett mindre behov av personal, samtidigt som en större butiksyta krävs. Större skala medför ökat kostnadseffektivitet både för parti- och detaljhandel. Av denna anledning anpassades infrastruktur och butiksstrukturer till
27 Se: Bromley, Rosemary D. F. & Thomas, Colin J. (1993). s. 222-223 28 Svensson, Tomas (1998). s. 5 & 171-181
29 Ibid., s. 61 & 171- 173 30 Ibid., s. 171- 173
11
att göra stora leveranser av varor till detaljhandeln så enkla som möjligt. Under 1960- och början på 1970-talet var dock privatbilismen ännu inte fullt utbredd, vilket omöjliggjorde lokalisering av butiker i externa lägen. Den typiska strukturen för denna tid är därför större butiker med självbetjäning, lokaliserade i innerstaden,
stadsdelscentrum eller nybyggda bostadsområden.31
Den ökande privatbilismen innebar dock möjligheter till, och efterfrågan på, en ny butiksstruktur. Detta kan sägas vara grunden för den tredje rationaliseringen i den svenska dagligvarudistributionens strukturomvandling. Denna rationalisering skedde främst under slutet av 1980- och 1990-talet, och karaktäriseras av ett ökande antal stora externa butiker för dagligvaruhandel. Privatbilens intåg på bred front i Sverige förändrade dagligvaruhandelns grundförutsättningar. Den bekvämlighet som privatbilen erbjuder vid inköp av dagligvaror gjorde att det plötsligt var möjligt både att handla mer per inköpstillfälle och att handla i butiker på längre avstånd från
hemmet.32 Under perioden 1990-2005 har rationaliseringen och inriktningen mot
stora externa butiker fortsatt. Dock har externhandeln under 2000-talet ifrågasatts
med hänsyn till klimat och hållbar utveckling.33
Dagligvarudistributionens strukturomvandling kan sammanfattas med att de
viktigaste följderna av processen är större och färre anläggningar för parti- och detaljhandel, enklare och mer uppdelade produktionsprocesser och effektivare varutransporter. Drivkrafterna bakom omvandlingsprocessen har främst varit
arbets-delning och strävan efter en mer kostnadseffektiv varudistribution.34
3.2 Butiksutglesning
En av dagligvarudistributionens strukturomvandlings tydligaste följder är butiks-utglesning. Sedan strukturomvandlingen satte igång ordentligt i mitten på 1900-talet har antalet dagligvarubutiker minskat kraftigt. Dock saknas helt tillförlitlig
information angående antalet dagligvarubutiker längre tillbaka än 1970-talet.35
Vilket gör att det är svårt att säga exakt hur kraftig butiksutglesning som struktur-omvandlingen av dagligvaruhandeln gett upphov till. Även för perioden 1990 till 2006 är det inte helt enkelt att få fram exakta siffror. Under denna period har bl.a. Statistiska centralbyrån (SCB) bytt mätmetoder. Dessutom har man ändrat sitt sätt att se på trafikbutiker, dvs. bensinstationer som har ett begränsat utbud av livsmedel till
försäljning,36 så att dessa nu räknas som dagligvarubutiker i statistiken. Istället för att
som tidigare inte räkna med dessa i statistiken.37 Om olika litteratur och statistik
läggs till varandra kan utvecklingen av antalet dagligvarubutiker sammanfattas som följer. I början på 1950-talet fanns över 30 000 dagligvarubutiker, detta antal hade i
31 Ibid., s. 56-60 & 173-176
32 Svensson, Tomas (1998). s. 121-125 & 175-177 33 Kylebäck, Hugo (2007). s. 46-47 & 51-54 34 Svensson, Tomas (1998). s. 171-172 35 Ibid., s. 3
36 http://www.ne.se/trafikbutik (2009-12-01)
12
början på 1970-talet minskat till knappt 13 000.38 År 1990 var antalet butiker nere på
ca 8 000. Sedan dess har minskningen fortsatt och år 2006 fanns det något mindre än
6 000 dagligvarubutiker i Sverige.39
En intressant aspekt av det minskande antalet dagligvarubutiker är att olika typer av butiker tycks ha olika utveckling. Butikerna har sedan strukturomvandlingens början blivit allt större till ytan, en nutida stormarknad kan ha uppemot 100 gånger så
stor butiksyta som en typisk 1950-talsbutik.40 Denna utveckling syns i
Glesbygds-verkets statistik som visar att dagligvarubutiker med mer än 400 m2 butiksyta ökat i
antal mellan 1980 och 2008, samtidigt som antalet butiker med mindre än 400 m2
butiksyta minskat. Från 1996 finns mer noggrann statistik över butikstyper. Denna statistik visar att antalet stormarknader ökat med nästan 62 % mellan 1996 och 2008 samtidigt som övriga typer av dagligvarubutiker minskat i antal. Antalet trafik- och servicebutiker har visserligen också ökat, men dessa butiker betraktas inte som
fullvärdiga dagligvarubutiker i denna uppsats.41
Dagligvarubutikerna tycks också minska i olika utsträckning på olika platser. Sedan 1996 har minskningen av antalet butiker generellt sett varit större i lands- och glesbygden än i tätorter. Denna utveckling har antagligen ett samband med det faktum att allt färre bor på land- och glesbygden och att det är svårt för butiker i
lands- och glesbygd att konkurrera med stormarknader.42
3.3 Konsekvenser för befolkningen
Dagligvaruhandelns strukturomvandling har i Europa lett till ändrade inköpsmönster. Nu reser konsumenterna längre för att handla, spenderar mer pengar vid varje
inköpstillfälle och behöver inte göra större inköpsresor lika ofta.43
Richard Bell m.fl. finner att dagligvaruhandelns strukturomvandling överlag, trots ett minskat antal butiker, lett till ett större utbud av livsmedel i butikerna och en ökad välfärd genom större utbud och lägre priser. Dock påverkas olika grupper i samhället olika, och vissa grupper missgynnas av strukturomvandlingen. Detta beror på att de som inte kan ta sig till de stormarknader som etablerats i externa lägen får förlita sig på det minskande utbudet av mindre butiker. Det tycks vara låginkomsttagare, som borde efterfråga stormarknadernas lägre priser mest, som har
svårast att ta sig till de externa butikerna.44
I matöknar, som nämnts i avsnitt 2.3, karaktäriseras de boende generellt sett av att de är låginkomsttagare och inte har lika lätt att transportera sig som andra i
38 Svensson, Tomas (1998). s. 3 och Kylebäck, Hugo (2007)., s. 46
39 Statistiska centralbyrån (2009). s. 207.Glesbygdsverket (2007). Sveriges gles- och landsbygder 2007. Östersund, s. 99. Glesbygdsverket (2001). Årsbok 2001. Östersund, s. 49 ochKylebäck, Hugo
(2007). s. 48
40 Svensson, Tomas (1998). s. 3
41Glesbygdsverket (2008). Sveriges gles- och landsbygder 2008. Östersund, s. 91, Glesbygdsverket
(2001). s. 49 och Glesbygdsverket (2005). Årsbok 2005. Östersund, s. 38
42 Glesbygdsverket (2008). s. 92-93
43 Bell, Richard, Davies, Ross & Howard, Elizabeth (1997). s. 854 44 Ibid., s. 858- 859
13
samhället.45 Både matöknar och förekomsten av så kallade missgynnade
konsum-enter (från engelskans disadvantaged consumer) anses vara en följd av dagligvaru-handelns omstrukturering och etablerandet av större externa butiker. Detta eftersom
närbutiker i bostadsområden läggs ned samtidigt som externa butiker etableras.46
Enligt en enkätundersökning av konsumtionsmönster i Swansea i Storbritannien
är bilägande en avgörande faktor för var hushåll gör sina inköp. Studien visar att hushåll med bil i högre utsträckning gör sina inköp på stormarknader än de utan bil. I samma undersökning konstaterades att äldre, över 60 år, och individer från svagare socioekonomiska grupper i mindre utsträckning handlade på stormarknader än övriga grupper. Åldern är att betrakta som en påverkande faktor. Däremot förklarar författarna skillnader mellan olika socialekonomiska grupper med att individer från svagare grupper har sämre tillgång till bil än andra grupper. Slutsatsen i studien är att anledningen till att individer utan tillgång till bil i mindre utsträckning utnyttjar stormarknader för inköp är deras begränsade möjligheter att ta sig dit, detta innebär
dock inte att alla invånare som saknar bil är missgynnade konsumenter.47 En annan
liknande studie visar att hushåll utan bil, etniska minoriteter, hushåll med många barn, sjukskrivna eller arbetslösa och pensionärer inte gör lika stor del av sina inköp på stormarknader som övriga grupper. I djupare intervjuer undersöks anledningen till detta och författarna kommer fram till att det inte bara beror på begränsade transportmöjligheter, utan också på att olika individer föredrar olika butiker. De skilda preferenserna mellan olika grupper menar författarna till stor del beror på en strävan att undvika miljöer där man känner sig obekväm på grund av att man inte
”hör hemma” där.48
Något som observerats i Sverige är att befolkningen får längre till sin närmaste butik när dagligvarubutikerna minskar i antal. Detta är framförallt tydligt i lands- och
glesbygd när en ort mister sin sista butik som säljer dagligvaror.49
4. ANALYSMETOD
Tidigare har knappt några studier av avstånd till dagligvarubutiker gjorts. De som hittats i samband med litteratursökningen har varit studier i enskilda städer där
avståndsmätning varit en del av att identifiera potentiella matöknar.50 Av denna
45 Guy, Clifford M., & Gemma, David (2004). Measuring physical access to ‘healthy’ food in areas of
deprivation: a case study in Cardiff. International Journal of Consumer Studies, vol. 28, nr. 3, s. 222-223
46 Williams, Peter & Hubbard, Phil (2001). Who is disadvantaged? Retail change and social exclusion, The International Review of Retail, Distribution and Consumer Research, Vol.11, nr.3, s.268.
Guy, Clifford M., & Gemma, David (2004). s. 224 och Bromley, Rosemary D. F. & Thomas, Colin J. (1993). s. 223-225
47 Bromley, Rosemary D. F. & Thomas, Colin J. (1993). s.230-235 48 Williams, Peter & Hubbard, Phil (2001). s. 276-283
49 Glesbygdsverket (2008). s. 93-94
50 Se: Guy, Clifford M., & Gemma, David (2004) och Donkin, Angela J.M., Dowler, Elizabeth A.,
Stevenson, Simon J., Turner, Sheila A. (1999)Mapping acces to food at a local level. British Food
14
anledning finns inga teorier att gå på vad gäller vilka grupper i samhället som har längst till sin närmaste dagligvarubutik. I denna studie undersöks därför vilka samband som finns mellan avståndet till dagligvaruhandel och faktorer som anknyter till de karaktärsdrag som i tidigare studier identifierats som kännetecken för missgynnade konsumenter och boende i matöknar. En del faktorer som inte nämnts i den tidigare forskning som jag tagit del av har ändå fått plats i analysen. Detta eftersom jag bedömt det som att de ändå är relevanta och intressanta att undersöka.
4.1 Datamaterial
Denna studie är en totalundersökning där populationen är alla individer över 18 år
med en folkbokförd adress i Sverige år 1990 respektive 2006.51 Anledningen till att
exkludera individer under 18 år är dels att dessa inte är myndiga och således inte har ansvar att handla mat till hushållet. Individer under 18 år är också på många vis annorlunda än resterande befolkning. De går exempelvis oftast fortfarande i skolan och saknar stadig inkomst. Detta gör att de inte kan vara en del i en analys på samma villkor som övriga invånare och att det skulle kunna vara missvisande att ta med dem i analysen.
Avståndet till närmaste dagligvaruhandel beräknas med hjälp folkbok-förningsregister och företagsdata. Företag klassificeras i det använda materialet utifrån Svensk näringsgrenindelning (SNI). SNI-klassificeringen grundar sig på
företagens egen utsago om verksamhetsbransch.52 Med hjälp av koordinater för de
specifika företagen och den svenska befolkningen har data från dessa databaser placerats in i ett geografiskt informationssystem. I detta geografiska informations-system beräknades sedan fågelvägsavståndet mellan individens folkbokföringsadress och närmaste butik. Vid denna analys hade GIS-programvaran problem att placera vissa individer geografiskt, vilket gör att vissa individer i materialet saknar avstånd till närmaste butik. Denna del utgör dock inte ens en procent av materialet, varför felet är att betrakta som obetydligt. Vissa individer fick vid beräkningen av avstånd ett värde på noll meter. Detta beror på att deras folkbokföringsadress och butikens adress är densamma. Detta avstånd är dock orealistiskt eftersom det trots allt åtminstone borde skilja en bit mellan hemmets och butikens dörr. I denna analys har därför alla nollvärden vad gäller avstånd ersatts med ett värde på tio meter, eftersom detta antas vara mer realistiskt. Att mäta fågelvägsavståndet innebär en under-skattning av det faktiska avståndet eftersom avståndet som individen måste färdas är längre. Detta fel gäller dock för alla individer och för de flesta individer är skillnaden mellan fågelavståndet och det avstånd som måste färdas ungefär lika stort. Det är förstås teoretiskt möjligt att mäta det faktiska avståndet till butiken, men detta innebär en mycket mer avancerad behandling av materialet och vinsterna av detta är så pass små att det inte motiverar en sådan analys. Även en sådan analys skulle
51 Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2002). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur, s. 28 -30 52 http://www.scb.se/Pages/List____257409.aspx (2009-11-30)
15
dessutom vara felaktig eftersom det är omöjligt att ta hänsyn till alla genvägar som finns för fotgängare och cyklister. Den mätmetod för avståndet som används i denna studie tar endast hänsyn till avståndet till den närmaste butiken och inte hur många butiker som finns i individens närhet. Självfallet är det så att en individ som har nära till flera butiker har bättre tillgänglighet till dagligvaror än den som bara har nära till en butik. Men det viktigaste för en individs mattillgänglighet anses i denna studie vara att ha god tillgänglighet till en dagligvarubutik. Information om detta är precis vad den valda mätmetoden ger.
De oberoende faktorerna i denna undersökning kan delas in i två grupper, standardkaraktäristik och socialekonomiska faktorer. I den första gruppen ingår faktorerna ålder, kön och ursprung. Ursprungsvariabeln består av invandrar-generation, dvs. om individen är invandrare, andra generationens invandrare eller har svenskt ursprung. För att skilja mellan invandrare med olika förutsättningar delas dessa in i tre grupper, invandrare med fattiga ursprungsländer, invandrare med medelrika ursprungsländer och invandrare med rika ursprungsländer. Denna indelning görs efter världsbankens klassificering av länders rikedom. Anledningen till att inte mer detaljerat undersöka skillnader mellan individers specifika ursprungsländer är att detta är invecklat, tidsödande och ger resultat som visserligen kan vara intressanta men som inte ryms inom ramen för denna uppsats. En indelning efter ursprungslandets rikedomsnivå är lämplig eftersom ursprungslandets ekonomiska nivå antagligen har ett samband med ursprungslandets utvecklingsnivå. Det är rimligt att anta att båda dessa bakgrundsfaktorer påverkar hur väl individen kan anpassa sig till det svenska samhället. Vilket i sin tur kan tänkas påverka var individen bosätter sig.
De socialekonomiska faktorerna i denna studie är upplåtelseform, utbildnings-nivå och ekonomisk status. Variablerna vad gäller ekonomisk status består dels av inkomstnivå och dels av en dummyvariabel för socialbidrag, där 1= socialbidrags-tagare och 0= ej socialbidragssocialbidrags-tagare. Till socialbidragets storlek tas ingen hänsyn eftersom detta kan påverkas av så många andra faktorer än ekonomiska förut-sättningar. I datasetet för år 2006 är socialbidragsdummyn skapad utifrån data från år 2004. Detta gör att de individer som anges som socialbidragstagare i verkligheten kanske inte var det år 2006. Dock borde det rimligen vara så att de flesta som hade socialbidrag år 2004 hade en ansträngd ekonomisk situation även år 2006. Vilket gör att detta ändå är ett godtagbart mått på ekonomisk utsatthet. För inkomstnivån används ett logaritmvärde eftersom risken för irrelevanta resultat då minskar. Om den faktiska inkomsten används kan det hända att man får ett samband där några få kronor i inkomst är skillnaden mellan gynnade och missgynnade konsumenter, vilket inte är särskilt intressant eftersom skillnaderna bör vara större för att det ska vara någon skillnad i realiteten.
Variabeln upplåtelseform består av kategorierna boende i hyresrätt, boende i bostadsrätt och boende i egna hus och utbildningsnivåvariabeln av kategorierna
16
grundskoleutbildning, gymnasieutbildning och eftergymnasialutbildning. En felkälla vad gäller utbildningsnivå är att det vid olika tidpunkter krävts olika typ av utbildning för samma arbete. På grund av detta kan två individer utföra samma arbete och i praktiken vara lika utbildade, men i statistiken tyckas ha olika utbildningsnivå. Förutom att vara medveten om problemet finns det tyvärr inte så mycket att göra åt det.
För att undersöka skillnader mellan olika typer av lokala samhällen används Sveriges kommuner och landstings (SKL) indelning av landets kommuner i kommungrupper från 2005. Denna delar in landets kommuner i grupper med hänsyn till olika strukturella faktorer, t.ex. befolkningsmängd och pendlingsmönster. De nio olika typerna av kommuner som finns i denna indelning är storstäder, förorts-kommuner, större städer, pendlingsförorts-kommuner, glesbygdsförorts-kommuner, varuprodu-cerande kommuner samt övriga kommuner med respektive över 25 000 invånare,
mellan 12 500 och 25 000 invånare och mindre än 12 500 invånare.53
4.2 Analysmetod
Datamaterialet består till stor del av kategorivariabler, dvs. variabler som är icke numeriska. De enda variabler i detta material som är numeriska är avstånd till närmaste butik, ålder och inkomst. Det faktum att studien till stor del grundar sig på kategorivariabler gör många analysmetoder olämpliga för denna dataanalys. För att ta ett exempel går det inte att skapa någon vanlig regressionsmodell för ett linjärt samband mellan avstånd till närmaste butik och kategorivariablerna i studien. Däremot kan kategorivariablerna användas i en linjär regressionsmodell om de först omvandlas till så kallade dummyvariabler, dvs. variabler som endast kan anta
värdena 1 och 0.54 Denna typ av regressionsmodell används i denna studie för att
undersöka sambandet mellan avståndet till närmaste dagligvarubutik och de oberoende variabler som nämnts i avsnitt 4.1. Vid denna typ av regression används en kategori i varje kategorivariabel som referensvariabel och finns därför inte redovisade i de tabeller som visar resultatet. I mina analyser används kategorierna: man, ursprunglig svensk, ej socialbidragstagare, endast grundskoleutbildad och boende i eget hus som referenskategorier. I regressionsanalysen för hela Sverige tas i modell 3 hänsyn till betydelsen av vilken kommuntyp man bor i. I denna modell är storstadskommun referenskategori. De resultat som fås av regressionsanalysen är värden relativt referensvärdet. En kategori som har ett negativt värde på regressionskoefficienten har alltså generellt närmare till dagligvaruhandeln än referenskategorin och en kategori som har positivt värde generellt längre än referens-kategorin.
I denna studie görs två regressionsanalyser för respektive år. Den första har Sverige som utgångspunkt och undersöker vilka faktorer som påverkar avståndet till
53 http://www.skl.se/artikel.asp?A=11248&C=445 (2009-11-25)
54 Egen tolkning av Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2002). s.25-28 och Körner, Svante &
17
dagligvaruhandeln i hela Sverige. I denna analys används tre modeller. Den första modellen tar endast hänsyn till de faktorer som handlar om individens karaktärsdrag. I den andra modellen tas även de socialekonomiska variablerna med och i den tredje läggs dessutom information om kommuntyp till. Den andra regressionsanalysen undersöker sambandet i de olika kommuntyperna. I denna analys används två modeller med samma utseende som modell 1 och 2 i Sverigeanalysen. Utifrån dessa analyser är det sedan möjligt att identifiera skillnader mellan olika grupper i samhället. Dessutom kan skillnader mellan 1990 och 2006 urskiljas.
Eftersom regressionsmodellerna är rätt avancerade skulle en fullständig matematisk beskrivning av dem bli lång och svårförståelig för de flesta. Förenklat kan respektive modell dock beskrivas med följande formler:
Modell 1: Y = A + B1×X1
Modell 2: Y = A + B1×X1 + B2× X2
Modell 3: Y = A + B1× X1 + B2× X2+ B3× X3
B1, B2 och B3 är regressionskoefficienten för respektive variabel och visar således
linjens lutning, dvs. variabelns samband med avståndet till närmaste
daglig-varubutik.55 X
1 är de individuella karaktärsdragen (ålder, kön och ursprung), X2
utgörs av de socialekonomiska faktorerna (logaritmerad inkomst,
socialbidrags-dummy, utbildningsnivå och upplåtelseform) och X3 innehåller dummyvariabler för
vilken kommuntyp individen bor i. A är modellens konstant, dvs. värdet på Y när X = 0. Y är det logaritmerade avståndet till närmaste dagligvaruhandel. Ett logaritmvärde används för avståndet av samma anledning som för inkomsten, dvs. för att undvika irrelevanta resultat där skillnaderna mellan olika grupper är för små för att ha betydelse i praktiken. Användningen av logaritmvärde gör att siffrorna som redovisas i resultatet inte kan avläsas som meter direkt i tabellerna. Det går dock utmärkt att se vilka skillnader som finns mellan olika grupper, vilket ju är det väsentliga i denna studie.
5. RESULTAT
I denna del redovisas analysens resultat i form av tabeller och text. I tabeller visas regressionskoefficient, medelfel och signifikans. Regressionskoefficienten talar om sambandet mellan den beroende variabeln, i detta fall avstånd till närmaste daglig-varubutik, och den oberoende variabeln. Medelfelet är den genomsnittliga avvikelsen från den räta linjen. Signifikansen är den statistiska sannolikheten för att regressions-koefficienten motsvarar verkliga förhållanden. 99 % signifikans innebär alltså att resultatet med 99 % säkerhet stämmer med verkligheten. Eftersom detta är en total-undersökning behöver egentligen inte signifikansen redovisas, då det inte kan finnas skillnader mellan materialet och den reella populationen. Jag väljer att ändå redovisa signifikanserna, dels för att det är brukligt att göra så och dels för att det ändå kan vara ett mått på hur trovärdigt resultatet är.
18
Jag kommer i detta avsnitt att redovisa resultatet av studien både i tabell- och textform. Detta för att göra det så lättförståeligt som möjligt. Det krävs dock en hel del text för att förklara vad tabellerna visar. Jag rekommenderar därför läsaren att studera både tabellerna och texten, eftersom detta troligtvis ger den bästa överblicken över resultaten. Som en hjälp på traven för att läsa tabellerna påminner jag om att regressionskoefficienter nära noll innebär svagt eller inget samband. Med den omvända logiken så är sambandet starkare ju längre ifrån noll regressions-koefficientsvärdet är. Jag påminner också om att manlig, ursprunglig svensk, icke social bidragstagare, endast grundskoleutbildad och storstadskommun (endast i tabell 1) används som referenskategorier och att de resultat som redovisas i tabellerna är värden relativt respektive referenskategori. Det är viktigt att tänka på detta när resultaten tolkas.
5.1 Påverkande faktorer ur ett nationellt perspektiv
I Tabell 1 kan utläsas hur olika faktorer påverkar det genomsnittliga avståndet till dagligvaruhandeln i Sverige. I modell 3, dvs. modellen där alla faktorer tas med i analysen, är det tydligt att det som påverkar avståndet till dagligvaruhandeln mest är var man bor. Detta gäller både 1990 och 2006. Storstadsborna har närmast till daglig-
1990 2006 (1) (2) (3) (1) (2) (3) Ålder 0,004** (0,000) 0,002** (0,000) 0,002** (0,000) 0,003** (0,000) 0,007** (0,000) 0,003** (0,000) Kvinna -0,090** (0,001) -0,093** (0,001) -0,072** (0,001) -0,092** (0,001) -0,059** (0,001) -0,056** (0,001) Andra generationens invandrare (0,004) -0,006 (0,004) -0,006 (0,004) -0,005 (0,003) -0,005 (0,003) -0,005 (0,003) -0,003 Invandrare från fattigt land (0,006) -0,003 (0,006) -0,003 (0,005) -0,005 -0,168** (0,004) -0,063** (0,004) -0,042** (0,004) Invandrare från medelrikt land -0,001 (0,003) -0,001 (0,003) -0,002 (0,002) -0,104** (0,002) -0,040** (0,002) -0,025** (0,002) Invandrare från rikt land 0,000 (0,003) (0,003) 0,000 (0,003) 0,000 -0,082** (0,002) -0,034** (0,002) -0,023** (0,002) Log. Inkomst -0,005** (0,000) -0,004** (0,000) 0,024** (0,000) 0,021** (0,000) Socialbidragstagare -0,002** (0,000) -0,001** (0,000) -0,531** (0,003) -0,406** (0,002) Gymnasieutbildning -0,069** (0,001) -0,020** (0,001) -0,032** (0,001) -0,013** (0,001) Eftergymnasial-utbildning -0,239** (0,002) -0,061** (0,002) -0,361** (0,001) -0,162** (0,001) Boende i bostadsrätt (0,002) -0,001 (0,002) -0,002 (0,001) -0,001 (0,001) -0,001 Boende i hyresrätt (0,001) 0,001 (0,001) 0,000 -0,003** (0,001) -0,003* (0,001) Förortskommun 0,851** (0,002) 0,945** (0,002) Större stad 0,817** (0,002) 0,983** (0,001) Pendlingskommun 1,384** (0,003) 1,528** (0,002) Glesbygdskommun 2,067** (0,003) 2,070** (0,003) Varuproducerande kommun 1,341** (0,003) 1,612** (0,002) Övrig kommun, ≥ 25000 inv 1,362** (0,003) 1,367** (0,002) Övrig kommun, 12500 - 25000 inv. 1,599** (0,003) 1,580** (0,002) Övrig kommun, ≤ 12500 inv. 1,174** (0,002) 1,809** (0,003)
Tabell 1 Regressionskoefficienter (medelfel) för logaritmerat avstånd till närmaste livsmedelsbutik i
Sverige. * = signifikant på 95 % nivån. ** = signifikant på 99 % nivån.
Källa: Egen analys av data från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet (PLACE-databasen)
19
varuhandeln och glesbygdsborna har längst. Boende i större städer och förorts-kommuner har likvärdigt avstånd till närmaste butik medan boende i övriga kommuntyper har längre än dessa men kortare än glesbygdsborna.
Av de variabler som beskriver individens karaktärsdrag är det bara kön som spelar mer än marginell roll för avståndet till närmaste butik 1990. Kvinnor har både 1990 och 2006 närmare än män i alla tre regressionsmodeller. 2006 har invandrade individer kortare avstånd än ursprungliga svenskar och andra generationens in-vandrare. Invandrare från fattiga länder har något närmare än övriga inin-vandrare. Andra generationens invandrare har både 1990 och 2006 likvärdigt avstånd som ursprungliga svenskar, dock är detta resultat inte signifikant.
De socialekonomiska faktorerna visar 1990 inte på några större skillnader. Undantaget här är utbildningsnivå då både gymnasieutbildade och eftergymna-sialtutbildade förknippas med generellt sätt kortare avstånd jämfört med de som endast har grundskoleutbildning. Eftergymnasialtutbildade har i sin tur kortare än gymnasieutbildade. Dessa skillnader minskar dock markant i modell 3 när hem-kommunens kommuntyp tas med i analysen. Mönstret är detsamma 2006 men då är skillnaderna mellan eftergymnasialtutbildade och övriga större.
2006 har socialbidragstagare närmare till butik än de som inte får socialbidrag. Inkomsten har också ett positivt samband med avståndet, vilket innebär att de med högre lön generellt bor längre från mataffären än de med lägre lön. 1990 spelar dessa faktorer knappt någon roll.
Avståndet skiljer sig inte nämnvärt mellan olika upplåtelseformer varken 1990 eller 2006.
Värt att nämna är att skillnaderna mellan olika grupper sammantaget var större 2006 än de var 1990. Skillnaderna mellan olika gruppers avstånd till dagligvaru-handeln har alltså ökat.
5.2 Skillnader mellan olika kommuntyper
Tabell 2 visar vilka samband som finns mellan de studerade faktorerna och avståndet till dagligvaruhandel i respektive kommuntyp. Åldern är ingen starkt påverkande faktor i någon kommuntyp. Kvinnor har närmare än män i alla kommuntyper, skillnaderna är dock mindre i storstadskommuner, förortskommuner och större städer. Sammantaget är skillnaderna mellan olika grupper även i denna analys större 2006 än 1990.
Avståndet skiljer sig inte nämnvärt mellan olika upplåtelseformer i de olika kommuntyperna, undantagen är övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare där boende i bostadsrätter båda åren hade kortare än övriga och boende i hyresrätter 1990 hade något kortare avstånd än boende i egna hus (ej signifikant). 2006 hade boende i bostadsrätt längre än övriga i glesbygder och boende i hyresrätter något kortare än övriga i varuproducerande kommuner (signifikant på 95 % nivå).
Individer med eftergymnasial utbildning har 2006 generellt närmare till dagligvaruhandeln än de mindre utbildade, detta gäller i samtliga kommuntyper. 1990 är skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer inte lika stora och för fyra kommuntyper visas 1990 på siffror på likvärdiga avstånd eller att eftergymnasialt utbildade har längre än mindre utbildade. Förutom i pendlings- och förortskommuner
Tabell 2 Regressionskoefficienter (medelfel) för logaritmerat avstånd till närmaste livsmedelsbutik i
olika kommuntyper. ** = signifikant på 99 % nivå. * = signifikant på 95 % nivå. × = signifikant på 90 % nivå.
Ålder Kvinna 2:a gen. Inv. Inv. fattigt land Inv. medel-rikt land Inv. rikt land Social- bidrags-tagare Log. Inkomst Gymnasie utb. Efter- gymnas-ial utb. Bostads-rätt Hyresrätt (1) 0,004** (0,000) -0,029** (0,003) 0,000 (0,008) 0,001 (0,012) 0,004 (0,005) 0,000 (0,006) 1990 (2) 0,004** (0,000) -0,021** (0,003) 0,000 (0,008) 0,003 (0,012) 0,004 (0,005) (0,006) 0,000 -0,095** (0,005) 0,020** (0,001) -0,029** (0,003) -0,139** (0,004) -0,006 (0,004) 0,003 (0,003) (1) 0,003** (0,000) -0,014** (0,002) -0,005 (0,006) -0,033** (0,007) -0,012** (0,003) -0,017** (0,004) Sto rstad 2006 (2) 0,004** (0,000) -0,005* (0,002) -0,004 (0,006) 0,012× (0,007) 0,017** (0,004) 0,005 (0,004) -0,135** (0,004) 0,012** (0,000) -0,012** (0,003) -0,112** (0,003) -0,003 (0,003) -0,003 (0,002) (1) 0,002** (0,000) -0,057** (0,003) -0,010 (0,008) -0,005 (0,013) 0,000 (0,005) 0,004 (0,006) 1990 (2) 0,002** (0,000) -0,054** (0,003) -0,011 (0,008) -0,006 (0,013) 0,001 (0,005) 0,004 (0,006) -0,375** (0,007) 0,002** (0,001) 0,017** (0,003) 0,024** (0,004) -0,002 (0,004) 0,000 (0,003) (1) 0,000 (0,000) -0,054** (0,002) 0,005 (0,007) -0,159** (0,009) -0,098** (0,004) -0,072** (0,005) F örorts komm un 2006 (2) 0,002** (0,000) -0,043** (0,002) 0,006 (0,007) -0,103** (0,009) -0,064** (0,004) -0,047** (0,005) -0,455** (0,006) 0,026** (0,000) 0,044** (0,003) -0,016** (0,003) -0,004 (0,003) -0,005* (0,003) (1) 0,003** (0,000) -0,073** (0,002) 0,006 (0,007) 0,000 (0,010) 0,002 (0,004) 0,004 (0,005) 1990 (2) 0,002** (0,000) -0,067* (0,002) 0,007 (0,007) -0,001 (0,010) 0,003 (0,004) (0,005) 0,004 -0,371** (0,005) 0,008** (0,000) -0,041** (0,003) -0,134** (0,003) 0,000 (0,004) -0,001 (0,003) (1) 0,002** (0,000) -0,073** (0,002) 0,000 (0,006) -0,140** (0,007) -0,092** (0,003) -0,071** (0,004) Stö rr e stad 2006 (2) 0,005** (0,000) -0,044** (0,002) 0,000 (0,006) -0,043** (0,007) -0,033** (0,004) (0,004) -0,027** -0,443** (0,004) 0,031** (0,000) -0,021** (0,003) -0,238** (0,003) -0,002 (0,003) -0,003 (0,002) (1) 0,001** (0,000) -0,071** (0,004) -0,003 (0,014) -0,007 (0,021) -0,027** (0,009) 0,014 (0,011) 1990 (2) -0,001** (0,000) -0,087** (0,004) -0,005 (0,014) -0,012 (0,021) -0,028** (0,009) 0,014 (0,011) -0,363** (0,011) -0,027** (0,001) 0,020** (0,005) 0,058** (0,007) 0,004 (0,007) 0,008 (0,005) (1) -0,003** (0,000) -0,096** (0,004) 0,006 (0,012) -0,078** (0,017) -0,054** (0,008) -0,038** (0,009) P endl ings -kommu n 2006 (2) -0,002** (0,000) -0,083** (0,004) 0,006 (0,012) -0,038* (0,017) -0,028** (0,008) -0,019* (0,009) -0,547** (0,011) 0,014** (0,001) 0,004 (0,005) -0,076** (0,005) 0,006 (0,005) 0,004 (0,005) (1) 0,008** (0,000) -0,132** (0,008) -0,013 (0,024) 0,034 (0,036) 0,007 (0,016) -0,002 (0,018) 1990 (2) 0,002** (0,000) -0,140** (0,008) -0,019 (0,024) 0,032 (0,036) 0,004 (0,015) (0,018) -0,004 -0,461** (0,018) -0,037** (0,002) -0,147** (0,009) -0,277** (0,013) 0,007 (0,012) 0,007 (0,009) (1) 0,001** (0,000) -0,179** (0,007) -0,011 (0,021) -0,058* (0,028) -0,037** (0,013) -0,048** (0,015) G les bygds -kommu n 2006 (2) 0,002** (0,000) -0,153** (0,007) -0,010 (0,021) -0,015 (0,028) -0,013 (0,013) -0,031* (0,015) -0,580** (0,017) -0,001 (0,001) -0,086** (0,009) -0,282** (0,009) 0,020* (0,009) -0,003 (0,008) (1) 0,002** (0,000) -0,063** (0,005) -0,003 (0,014) 0,008 (0,022) -0,014 (0,009) -0,007 (0,011) 1990 (2) -0,001** (0,000) -0,079** (0,005) -0,002 (0,014) 0,008 (0,021) -0,014 (0,009) -0,007 (0,011) -0,509** (0,011) -0,026** (0,001) -0,051** (0,005) 0,002 (0,008) -0,009 (0,007) 0,000 (0,005) (1) -0,002** (0,000) -0,094** (0,004) 0,020 (0,013) -0,096** (0,017) -0,070** (0,008) -0,059** (0,009) Varu -prod uceran de kommu n 2006 (2) 0,000** (0,000) -0,073** (0,004) 0,020 (0,013) -0,029× (0,017) -0,028** (0,008) -0,030** (0,009) -0,597** (0,012) 0,015** (0,001) -0,053** (0,005) -0,147** (0,006) -0,001 (0,006) -0,011* (0,005) (1) 0,001** (0,000) -0,089** (0,003) -0,014 (0,01) -0,029 (0,016) 0,003 (0,007) -0,001 (0,008) 1990 (2) -0,001** (0,000) -0,095** (0,003) -0,013 (0,010) -0,025 (0,015) 0,003 (0,007) (0,008) -0,001 -0,438** (0,008) -0,015** (0,001) -0,029** (0,004) -0,062** (0,005) -0,002 (0,005) -0,002 (0,004) (1) -0,001** (0,000) -0,105** (0,003) -0,023** (0,009) -0,143** (0,012) -0,074** (0,005) -0,051** (0,006) Ö vri g ko mmun , ≥ 250 00 i nv 2006 (2) 0,002** (0,000) -0,080** (0,003) -0,023** (0,009) -0,067** (0,012) -0,029** (0,005) -0,019** (0,006) -0,573** (0,008) 0,025** (0,000) -0,027** (0,004) -0,198** (0,004) -0,001 (0,004) 0,000 (0,003) (1) 0,003** (0,000) -0,086** (0,004) -0,023× (0,014) -0,030 (0,021) -0,017× (0,009) -0,011 (0,010) 1990 (2) -0,001** (0,000) -0,101** (0,004) -0,023× (0,014) -0,026 (0,021) -0,016× (0,009) (0,010) -0,011 -0,435** (0,010) -0,029** (0,001) -0,016** (0,005) 0,002 (0,007) 0,003 (0,007) -0,004 (0,005) (1) -0,002** (0,000) -0,107** (0,004) -0,002 (0,012) -0,119** (0,016) -0,047** (0,008) -0,058** (0,009) Ö vri g ko mmun , 1250 0 - 250 00 i nv. 2006 (2) -0,001** (0,000) -0,089** (0,004) -0,003 (0,012) -0,059** (0,016) -0,012 (0,008) (0,009) -0,032** -0,598** (0,011) 0,011** (0,001) -0,021** (0,005) -0,157** (0,005) 0,000 (0,005) -0,001 (0,005) (1) 0,001** (0,000) -0,097** (0,007) -0,016 (0,022) 0,013 (0,033) 0,005 (0,014) -0,009 (0,017) 1990 (2) -0,002** (0,000) -0,115** (0,007) -0,011 (0,022) 0,014 (0,033) 0,005 (0,014) -0,008 (0,017) -0,367** (0,016) -0,035** (0,001) -0,010 (0,008) 0,036** (0,012) -0,011 (0,011) -0,010 (0,008) (1) -0,004** (0,000) -0,125** (0,006) -0,016 (0,020) -0,090** (0,026) -0,061** (0,012) -0,045** (0,014) Ö vri g ko mmun , ≤ 125 00 i nv. 2006 (2) -0,003** (0,000) -0,109** (0,006) -0,015 (0,020) -0,032 (0,026) -0,027* (0,012) (0,014) -0,020 -0,651** (0,018) 0,008** (0,001) -0,020* (0,008) -0,161** (0,009) -0,013 (0,009) -0,003 (0,007)
Källa: Egen analys av data från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet (PLACE-databasen)
21
har gymnasieutbildade kortare till sin närmaste butik än de med endast grund-skoleutbildning. I dessa två kommuntyper har gymnasieutbildade istället längre än övriga både 1990 och 2006.
Socialbidragstagare har i alla kommuntyper både 1990 och 2006 närmare till dagligvaruhandeln än övriga. Skillnaderna mellan socialbidragstagare och andra är större 2006 än 1990.
Den logaritmerade inkomstens regressionskoefficient är i alla kommuntyper utom storstadskommuner, större 2006 än 1990. I storstadskommunerna har reg-ressionskoefficienten istället blivit mindre, dock är den fortfarande positiv. Detta innebär att de med högre inkomst generellt har längre avstånd än de med lägre inkomst. 1990 hade individer med högre lön generellt sätt närmare till närmaste dag-ligvaruhandel i pendlingskommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande komm-uner och de tre kategorierna av övriga kommuntyperna. 2006 hade de med högre lön generellt sätt längre till dagligvaruhandeln än de med lägre lön. Undantaget här är glesbygdskommuner där lönen har en ytterst marginell negativ regressions-koefficient.
Andra generationens invandrare hade 1990 lite närmare än ursprungliga svenskar i alla kommuntyper utom storstäder och större städer, i några av dessa kommuntyper är skillnaderna dock mycket små. År 2006 är skillnaden i avstånd mellan andra generationens invandrare och ursprungliga svenskar väldigt små. I varuproducerande kommuner har andra generationens invandrare något längre än svenskar och i övriga kommuner med mer än 25 000 invånare och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare något kortare. I övriga kommuntyper finns inga skillnader som är värda att ta upp.
År 1990 finns inga tydliga skillnader mellan invandrare och övriga. I vissa kommuner har invandrare längre i andra kortare, men skillnaderna är i de flesta fall väldigt små. Inga tydliga skillnader finns heller mellan invandrare från fattiga, rika och mellanrika länder. I modell 1 år 2006 har ursprungliga svenskar längst till dagligvaruhandeln i alla kommuntyper. I modell 2 gäller detsamma i alla kommun-typer utom i storstadskommuner, där invandrare har längre än de som är födda i Sverige. I modell 2 är skillnaderna mellan invandrare och födda i Sverige mindre än i modell 1, dock kvarstår i alla kommuntyper utom storstäder skillnader som innebär att invandrare generellt sätt har kortare avstånd till närmaste dagligvarubutik. I modell 2 för varuproducerande- och glesbygdskommuner har invandrare från rika länder närmare till dagligvaruhandeln än individer med annan bakgrund. I varu-producerande kommuner är dock skillnaderna mellan invandrare med olika bakgrund mycket små. Förutom i glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner och storstadskommuner är invandrare från fattiga länder de som 2006 har kortast avstånd till närmaste butik. Störst är avståndsskillnaderna mellan invandrare och svenskfödda i förortskommuner och större städer. Minst är skillnaderna i glesbygdskommuner och storstadskommuner.
22
6. DISKUSSION
Denna diskussion kommer att handla om de resultat som redovisats i kapitel 5 och hur de förhåller sig till den tidigare forskning och de teorier som presenterats i denna uppsats. Först diskuteras dock resultaten och vad de kan bero på mer allmänt. Sedan undersöks resultaten med utgångspunkt i framförallt social rättvisa och dagligvaru-handelns strukturomvandling.
6.1 Sammanfattande resultatdiskussion
De individuella faktorer som tycks ha starkast samband med avstånd till dagligvaru-handeln är kön, utbildningsnivå, ekonomisk status och ursprung. Att vara kvinna, invandrare (framförallt från fattigt ursprungsland) och socialbidragstagare är förknippat med ett generellt sätt kortare avstånd till närmaste dagligvaruhandel. Individer med högre utbildning har generellt sätt kortare än de med lägre utbildning. Det som har starkast samband med avståndet till dagligvaruhandeln är dock hemkommunens struktur. Detta är kanske inte så konstigt eftersom daglig-varubutikerna är en del av ett samhälles struktur. De enskilda butikerna har också större möjligheter att bedriva en lönsam verksamhet på vissa platser än på andra. Detta beror på skillnader i bland annat kundunderlag och transportmöjligheter. Avstånden till dagligvaruhandeln tycks vara mindre i folkrika kommuner som präglas av tätare bebyggelse, dvs. i storstads- och förortskommuner samt i större städer, än i kommuner som inte är lika folkrika och tätbebyggda. Detta beror säkerligen på att det i mer tätbefolkade områden finns bättre förutsättningar att bedriva dagligvaruhandel på ett lönsamt sätt. Sambandet mellan avstånd till daglig-varuhandel och ålder och upplåtelseform är svagare än de faktorer som nämnts ovan. Några större skillnader finns inte heller mellan ursprungliga svenskar och andra generationens invandrare. De sistnämnda faktorerna kan inte sägas vara helt utan betydelse men i jämförelse med de faktorer som först nämndes är deras påverkan så liten att det inte är intressant att diskutera ytterligare. Istället fokuseras nu på de faktorer som har större betydelse.
Att socialbidragstagare 2006 bor närmare den närmsta dagligvarubutiken än de
som inte är socialbidragstagare skulle kunna bero på att de måste bo nära en dagligvarubutik eftersom att de har svårare att transportera sig än övriga. I avsnitt 3.3 nämndes tidigare forskning som pekar på att individer från lägre socialekonomiska grupper, så som låginkomsttagare, har lägre mobilitet än övriga. Att bo nära sin livsmedelsbutik är ett tänkbart sätt för dessa att lösa problemet med mattill-gänglighet. Det är också troligt att de med sämre ekonomisk status inte har samma möjligheter att välja var de ska bo. De kan tänkas vara förvisade att bo i hyresrätts-områden med lägre hyror. Dessa finns i Sverige ofta i så kalla miljonprograms-områden och i dessa miljonprograms-områden finns nästan alltid ett stadsdelscentrum med dagligvaruhandel på gångavstånd från bostaden. Detta skulle kunna vara en
