Malmö högskola
Lärarutbildningen
SÄL III:2
Examensarbete
15 poängMobiltelefonbaserad kommunikation i gymnasieskolan.
Mobile communication in upper secondary school
Mathias Fredriksson
Gymnasielärarexamen 90 poäng Lärarutbildning 90p
2008-09-18
Examinator: Lena Lang Handledare: Anders Lindh
Sammanfattning
Fredriksson, Mathias (2008) Mobiltelefonbaserad kommunikation i gymnasieskolan. Mobile communication in upper secondary school. Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL3:II, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Detta examensarbete bygger på att jag, genom ett pilotprojekt i kombination med programutveckling, undersöker om man kan underlätta inlämningen av loggböcker för eleverna i gymnasiet, genom att konstruera ett program som ger dem möjligheten att lämna in loggboksinlägg, i så många kurser som möjligt, via sina mobiltelefoner. Viktigt är att frågeställningarna i arbetet ska ge svar på elevernas uppfattning om huruvida vi kan påverka inlämningsfrekvensen och huruvida lärare/elever kan tänka sig använda sig av andra kommunikationsmetoder, än de traditionella. Jag vill också utvärdera resultatet av intervjuerna, min mobilapplikation. Metod valet blev en fokuserande intervju för att ta reda på vad respondenterna tyckte var viktigt. Därefter programmerades ett lösningsförslag i språket J2ME och arbetet slutställdes i denna rapport.
Resultatet visade att en stor del av loggboksinlämningarna kunde vara mer frekvent om eleverna bara förstår varför de ska utföra loggboksinläggen. Min slutsats är också att inlämningsfrekvensen av reflektioner skulle öka med ett mobilbaserat inlämningssystem på grund av att trögheten i intranätet försvinner.
Nyckelord: Gymnasielärare, Gymnasiepedagogik, J2ME, elevens reflektioner,
mobilbaserat inlämningssystem.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7 1.1. Bakgrund ... 7 1.2 Syfte och Problemformulering ... 7 1.3 Avgränsningar ... 8 2. Teoretiskt ramverk ... 9 2.1. Java ... 9 2.1.1. Java Platform, Micro Edition (Java ME) ... 10 2.1.2. Javas ME‐teknologi ... 11 2.1.3. J2ME runtime environment ... 14 2.2. Spridning av innovationer ... 14 2.3. Definitioner ... 15 2.3.1. Reflektion ... 15 2.3.2. Loggbok ... 16 2.4. Loggbokens funktion ... 16 2.5. Skolans uppdrag – vad säger styrdokumenten? ... 17 2.6. Betänkande från utbildningsdepartementet ... 18 2.7. Loggbokens användning i tidigare studier ... 18 3. Metod ... 21 3.1. Datainsamlingsmetodik ... 21 3.2. Urval ... 22 3.3. Genomförande ... 22 3.4. Tillförlitlighet ... 22 4. Resultat ... 23 4.1. Rutiner vid reflektion ... 23 4.2. Mobilapplikationen ... 24 4.3. Utvärdering ... 25 4.4. Utformning av mobilapplikation ... 25 5. Diskussion ... 27 5.1. Metoddiskussion ... 27 5.2. Resultatdiskussion ... 27 5.3. Slutsats ... 29 5.4. Framtida forskningsmöjligheter ... 29Källförteckning ... 30 Webbkällor ... 31 Bildkällor ... 31 Bilagor ... 32 Bilaga 1 Utformning av mobilapplikation ... 33 Bilaga 2: Kod för LoggBokMidlet ... 38 Bilaga 3 Intervjufrågor ... 52 Bilaga 4 ‐ ”En liten ordbok” ... 53
1. Inledning
1.1. Bakgrund
För att stimulera eleverna att reflektera över kursmoment, har jag i min undervisning ett system som bygger på att varje elev efter avslutad lektion reflekterar över det som utförts. Detta har utförts skriftligt via skolans intranät. Jag har i dessa moment inte krävt långa, tidskrävande inlämningar, utan har främst velat få fram ett mått på huruvida eleven uppskattat lektionen eller ej samt en respons på att målet för lektionen har uppnåtts. Jag anser att reflektioner gagnar både elever och lärare. Elevens samlade reflektioner bildar en loggbok. Dock upptäckte jag redan tidigt i min anställning, att elever är väldigt dåliga på att lämna in reflektioner, och därmed får de stora luckor i sina loggböcker. Jag blev nyfiken och ville ta reda på orsaken till detta.
Jag gjorde ett antagande om att detta berodde på att många elever satt med uppgiften in i det sista och då kastade ihop sina saker och sprang ut till bussen. Sedan tittade man inte mer på detta förrän vid nästa lektionstillfälle. Varför blir det så? Tankarna har då gått kring om det är jobbigt att logga in på skolans webbportal hemifrån, vilket vi vet att det inte är, eftersom samma elever loggar in på olika mötesplatser när de är hemma och uträttar sina ärenden där, då kan det inte heller bero på att det är jobbigt att logga in på datorn/Internet när eleverna kommer hem.
Vi vet att mobiltelefonen används flitigt varje dag av eleverna. Min tanke är att använda teknologin till att göra ett lösningsförslag som går ut på att eleverna kan lämna in sina reflektioner oavsett var de befinner sig rent geografiskt. Jag kommer i denna uppsats att ge ett prov på hur ett lösningsförslag skulle kunna se ut, genom ett pilotprojekt på min arbetsplats.
1.2 Syfte och Problemformulering
Uppsatsens syfte är således att genom ett pilotprojekt och programutveckling undersöka om man kan underlätta inlämningen av loggböcker genom att skapa ett program för mobiltelefoner, som ger eleverna möjligheten att lämna in loggboksinlägg via sin
mobiltelefon. Eleverna ska kunna lämna in sina reflektioner i så många kurser som möjligt.
Jag kommer att undersöka följande frågeställningar:
• Varför det finns ett motstånd till att lämna in loggbok?
• Kan ett mobilbaserat kommunikationssätt bidra till att öka motivationen, arbetsviljan och/eller spontaniteten att lämna in sina reflektioner?
• Hur kan jag använda resultatet av intervjuerna till att skapa en mobilapplikation, som leder till ökade inlämningar av elevers loggböcker?
1.3 Avgränsningar
Jag har valt att begränsa mitt arbete rent programmeringsmässigt. Funktion för att spara finns på skärmen, men informationen kommer inte att sparas rent fysiskt. Jag kommer inte heller att göra en funktion för att skicka iväg detta fysiskt.
2. Teoretiskt ramverk
Se Bilaga 4 liten ordlista för förkortningar som nämns nedan i texten.
2.1. Java
Java har en plattform, Java 2 Plattform, Micro Edition (J2ME), som bland annat vänder sig till mobiltelefoner. Då många av de mobiltelefoner som introduceras idag stöder denna plattform, så öppnas också möjligheten att kunna ladda ner nya program till dem. Många av dessa program kommer att kunna bredda mobiltelefonernas
användningsområde. I från att från början bara ha används till traditionell
talkommunikation så öppnas nu möjligheten för mobiltelefoner att hantera multimedia. I och med att dessa möjligheter öppnas så kan vi förvänta oss att det kommer uppstå en mängd olika applikationer till mobiltelefoner skrivna i Java.
Java-teknik öppnar en guldgruva av spännande möjligheter för konsumenter. Det gör det möjligt att köra i stort sett alla program - inklusive spel, verktyg och informationsprogram och -tjänster - på i princip alla datorer och enheter.
Java, SUN, Vad är Java-teknik?
http://www.java.com/sv/download/faq/whatis_java.xml, besökt 30/1 2008 Java släpptes för kommersiellt bruk 1995 och har därefter växt i popularitet. I dags läget används det på:
• över 700 miljoner datorer.
• 708 miljoner mobiltelefoner och andra handhållna apparater. (källa: Ovum) • 1 miljard smarta kort plus digitala avkodare, skrivare, webbkameror, spel,
bilnavigeringssystem, lotteriterminaler, medicinsk apparatur, parkeringsautomater, etc.
Java, SUN, ”Java-teknik: Kort historik om Java-teknik”,
2.1.1. Java Platform, Micro Edition (Java ME)
Java 2-plattformen, Micro Edition (J2ME-plattform) är Java-plattformen för konsumentenheter och inbyggda enheter, t.ex. mobiltelefoner, handdatorer, digital-TV-boxar och många andra mobila och trådlösa enheter. Den har byggts enligt en standarduppsättning med riktlinjer för Java-plattformen och utvecklats med hjälp av ledande mobiltillverkare och leverantörer av trådlösa tjänster.
J2ME är en typ av plattform som ger programkraft och de senaste fördelarna inom trådlös anslutning till mobiltelefonen eller handdatorn.
Java, SUN, ”Vad är mobil Java-teknik?”,
http://www.java.com/sv/download/faq/what_mj.xml, besökt 30/1 2008
J2ME-teknik är endast en del av produktfamiljen. Relaterade Java-plattformar omfattar Java 2 Platform, Standard Edition (J2SE-plattformen) och Java 2 Platform, Enterprise Edition (J2EE-plattformen). Java-teknik ger också möjligheter att skapa webbtjänster, XML-informationsöverföring, flera nätverksprotokoll, verktygslådor och programmet Java Web Start.
Java, SUN, Vad är Java-teknik?
Bild 1: ”Java plattformar”, Källa:
http://java.sun.com/javame/img/javame_components.gif, besökt 31/1 2008
2.1.2. Javas MEteknologi
Javas ME-teknologi baseras på tre saker;
• En konfiguration som förser apparaten med de mest grundläggande biblioteken och virtual machine kapacitet till en bred spännvidd av apparater.
• En profil, som är ett antal APIer som gör så at man kan fokusera på färre apparater
• Ett valbart paket, som är ett antal teknologispecifika APIer.
Java, SUN, ”Java ME Technology”, http://java.sun.com/javame/technology/index.jsp ,
besökt 31/1 2008
Konfigurationer
Konfigurationen som jobbar mot resurssnåla enheter som mobiltelefoner, kallas för Connected Limited Device Configuration (CLDC). Den har designats för att kunna köras på just enheter med begränsade resurser av minne, processor kraft och grafiska egenskaper.
Med konfigurationen och profilen så kan applikationen appliceras, med hjälp av API:erna för den aktuella profilen. För en CLDC och MIDP miljö, görs en MIDlet. En MIDlet är en applikation som görs med hjälp av Java ME mjukvara. Skriver man en MIDlet så kan denna köras på alla miljöer som har CLDC och MIDP, vilket betyder att den kan laddas upp av utvecklaren på Internet och sedan återanvändas i ett evigt kretslopp av andra.
Java, SUN, ”Java ME Technology”, http://java.sun.com/javame/technology/ , besökt
31/1 2008.
Det finns två sorters konfigurationer CDC och CLDC, men det är bara CLDC som används till mobiltelefoner.
CLDC, är den minsta av konfigurationerna. Den fungerar ihop med apparater som har
vanligtvis antingen 16- eller 32-bitars CPU, och ett minimum av 128 KB till 512 KB ROM-minne. Den behöver också minst 32MB med RAM-minne.
CLDC 1.0 innehåller: java.lang, java.lang.ref, java.io, java.util och java.microedition.io, som i sig innehåller APIer att anropa vid programmeringen. Ett API är ett
programmeringsgränssnitt du använder dig av för att programmera mot andra applikationer eller bibliotek (Li & Knudsen, s. 7).
Profil
Det finns standardprofiler att använda för mobiltelefon, dessa heter MIDP. MIDP står för Mobile Information Device Profile och den senaste versionen är 2.0.
• Minimum 256KB ROM för MIDP implementationen. • Minst 128KB RAM för Java runtime heap.
• Minst 8KB med minne som inte går att skriva över (permanent). • En skärm på minst 96x54 pixlar.
• Kapacitet för att skriva till, keypad, keyboard eller touch screen. • Två-vägs nätverksuppkoppling som är periodiskt återkommande.
Vad innehåller MIDP 2.0?
Enligt, Java, SUN, Vad är Java-teknik?,
http://www.java.com/sv/download/faq/whatis_java.xml, besökt 11/3 2008,
Den innehåller en del paket som man måste använda för själva programmeringen. Här kan man hitta renodlade nätverkspaket, applikations livscykel, användargränssnitt tillsammans med kärnpaket för språk och tid.
J2ME (JAVA 2, Micro Edition) CLDC Connected Limmited Device Configuration MIDP Mobile Information Device Profile PDAP Personal Digital Assistant Profile CDC Connected Device Configuration Foundation Profile Personal Profile Personal Basis Profile Pagers Mobile phones PDA Car Navigation Systems Internet Appliance Set-top Boxes Smaller Larger
Huvudklassen av varje MIDP applikation måste ärva MIDlet klassen.
Denna klass innehåller bara tre viktiga metoder: startApp(),destroyApp (boolean) och pauseApp(). Dessa metoder används för att ändra statusen på applikationen. Metoden startApp() anropas för att aktivera den aktuella applikationen, pauseApp anropas för att pausa densamma och slutligen anropas destroyApp(boolean) för att avsluta MIDleten. Detta är alltså livscykeln för applikationen.
Bild 3 - En MIDlets livscykel, källa:
http://developers.sun.com/mobility/midp/articles/fsm
/
2.1.3. J2ME runtime environment
JRE är en miljö som krävs för att köra appletar och program som skrivits med Java-programmeringsspråket, alla användare som vill använda applets måste också ha JRE installerat.
2.2. Spridning av innovationer
Eftersom detta är en ny tanke med en mobil reflektionsplattform, kommer jag att utgå ifrån Everett Rogers teori om ”diffusion of innovations”. Everett beskriver en teori om
hur processen går till när man ska implementera en ny innovation. Enligt (Everett 1995:162ff), så beskrivs processen i fem faser:
• Kunskap
• Ställningstagande • Beslut
• Införande • Bekräftelse
Kunskap uppstår när en person upptäcker en innovation eller får information om den
och därmed förstår hur den fungerar.
Ställningstagande uppstår när en person får en attityd, positiv eller negativ, till
innovationen.
Beslut uppstår när en person engagerar sig i aktiviteter som leder till ett val, positivt
eller negativt, om huruvida de ska använda innovationen eller inte.
Införande uppstår när man tar innovationen i bruk.
Bekräftelse uppstår när en person försöker få med mer stöd för sitt tidigare tagna beslut
eller om man ändrar sitt beslut, när de får ett motargument om innovationen.
Varje fas ska motsvara en ring på vattnet, jämför med när du kastar en sten i vatten. Att ringarna ska bli större och nå längre utåt tills alla är positivt inställd till din innovation.
2.3. Definitioner
För att undvika olika tolkningar av olika uttryck, förklaras här medan två ord som genomsyrar detta arbete, reflektion och loggbok.
2.3.1. Reflektion
Reflektion: ”ge en bild av (ngt), återspegla., kommer från latinets reflectere, vilket betyder böja tillbaka” (Svenska akademins ordbok, 2008), Egidius (2002: 211) förklarar begreppet lite bättre och menar att reflektion även betyder ”spånande, prövning av ståndpunkter”. Enligt ”NE.se”, så betyder reflektion noggrann (och djup) eftertanke samt spontan tanke eller slutsats. (Nationalencyklopedins hemsida, 2008)
2.3.2. Loggbok
Loggbok förklaras enligt ”NE.se” som:
traditionell och allmänspråklig benämning på den dagbok, formellt benämnd skeppsdagbok, maskindagbok, eller kombinerad skepps- och
maskindagbok, som enligt sjölagen på noga angivet sätt skall föras på
de flesta handelsfartyg. Namnet loggbok har allmänt behållits för frivilligt förd liknande dagbok på fritidsbåtar.
(Nationalencyklopedins hemsida, 2008)
Enligt Walter(2000) är loggbok synonym med ”dagbok, journal, liggare, logg; skeppsdagbok, fartygsjournal”. Medan Bjørndal (2005:61) menar att loggboken är det enklaste och minst tidskrävande sättet att skriva ner sina observationer på, vidare skriver han också att det är det samma som att du skriver ner dina tankar och funderingar på ett papper.
2.4. Loggbokens funktion
Forsgren(2007) konstaterar att elevernas tankar och lärande blir deras egna och personliga, när de använder loggbok att reflektera i. Loggboken kan ge läraren en möjlighet att upptäcka inlärningssvårigheter, eftersom en dialog mellan eleven och läraren, om svårigheten, kan uppstå. Man har också stor möjlighet att nå elever som normalt är tysta och inte tar sin plats under lektionen, via en loggbok. Bjørndal (2005:62) skriver att syftet med en loggbok är att skapa en djupare förståelse för vad som hänt, genom skriftlig reflektion. Vidare skriver Bjørndal också att man kan lära sig fyra saker av loggboken. 1) Vad de som skriver vet. 2) Vad de som skriver känner. 3) Vad de som skriver gör och hur de gör det. 4) Varför de som skriver handlar som de gör. Bjørndal (2005:64) skriver att det finns olika sorters tema beroende på vilken sorts loggbok man vill föra. Enligt boken så är den mest övergripande loggboken, den som anger datum, tid, beskrivning samt tolkning och reflektion, ”Den beskrivande, tolkande och reflekterande loggboken”. Temat anger strukturen på arbetet. Molloy(2008:16) beskriver loggboken som ett metodiskt redskap för att diskutera undervisningen och
elevens utveckling av ämneskunskaper, för att de ska få ett forum för sina åsikter och kunna reflektera över det som är svårt. Läraren får då en chans att upptäcka vad eleven upplever som svårt och att påbörja en dialog med eleven om hur denna ska lösa sina problem. Molloy (2008) säger vidare att loggboken kan hjälpa läraren att reflektera över sin egen utlärningsstil eftersom denne kontinuerligt kan få utvärderingar på
undervisningen. Dysthe (1996) menar att motivationen är viktig för att elever ska lära sig, motivationen fås genom att eleven får bekräftelse på att elevens tankesätt utvecklas, t.ex. genom att få göra något praktiskt med sin teoretiska kunskap. Vidare menar Dysthe (1996) också att eleven gör kunskapen till sin genom att ta del av informationen, tolka informationen och koppla den till gamla erfarenheter. Här ses loggboken på ett utmärkt exempel till detta.
2.5. Skolans uppdrag – vad säger styrdokumenten?
I Styrdokumenten tas en del upp angående elever och reflektion, enligt ”Läroplan för de frivilliga skolformerna”, Lpf 94, är skolans uppdrag bland annat att:
Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se
samband. Skolan skall ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang, vilket fordrar särskild uppmärksamhet i en kursutformad skola. Eleverna skall få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. (LPF 94:6)
Vidare står det också att skolan ska sträva mot att varje elev, så långt som det är möjligt, ska ”formulera och pröva antaganden och lösa problem genom att reflektera över
erfarenheter” (LPF 94:9)
Under elevers ansvar och inflytande står det också att:
Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen.
(LPF 94:13)
Följande rader finns under skolans strävansmål: (LPF 94:13)
”Skolan skall sträva mot att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö”
2.6. Betänkande från utbildningsdepartementet
”Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utbildning” är ett betänkande från utbildningsdepartementet (SOU 1999:63) i den nämns det följande:
Kunskap finns inte i förpackad, överförbar form utan är något som individen tillägnar sig. Lärarens uppgift är att på bästa sätt försöka stimulera en sådan process. Det kan ske genom att läraren erbjuder information men det är genom reflektion hos individerna som kunskap bildas. (SOU 1999:63:52)
Man hittar vidare att:
Genom undervisning skall studenterna tillägna sig för dem nya kunskaper, sätt att se, erfara och hantera helt eller delvis nya problem och situationer. De skall med andra ord utveckla både en förmåga att lära men också förståelse av hur de själva lär. Studenterna skall därför arbeta med uppgifter som innebär att de
problematiserar egna förgivettaganden (främst genom reflektion över egna erfarenheter) i förhållande till olika kunskapsområden. Utgångspunkten är att det är studenten själv som måste ansvara för sitt eget lärande, och att läraren endast kan fungera som ett stöd, en katalysator. (SOU 1999:63:293)
Tittar man sedan i ”Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola” så hittas där följande utdrag:
Avgörande för att lärandet på en arbetsplats fungerar väl är enligt Jernström, och andra forskare, att det finns en utvecklad relation mellan den lärande och den eller de som är handledare (eller mästare) på arbetsplatsen. Den lärande behöver återkoppling och få möjlighet till reflektion. En ung människa som får möjlighet att lära sig ett yrke på detta sätt förbereds enligt Jernström och Lave med flera forskare på ett effektivt sätt för ett livslångt lärande. (SOU 2008:27:248)
2.7. Loggbokens användning i tidigare studier
Thiger & Åström (2004) menar att loggböcker leder till en djupare kunskap om elevers syn på lärande. Loggboken kan också ge en möjlighet till diskussion med varje elev. Författarna menar också att syftet med loggboken måste vara klart och gemensamt för samtliga pedagoger, för att undvika förvirring hos eleverna.
Vidare kom ovanstående författare också fram till att:
eleverna inte byggde på sina gamla kunskaper såsom både Piaget och Vygotsky beskriver (Säljö, 2000) och såg inte dessa i ett sammanhang utan lärde för lärarens skull och för studieresultaten. I och med detta såg eleverna inget bruksvärde och kände ingen mening med det som skulle läras in. Eleverna var väldigt beroende av en strikt yttre struktur där de ville veta exakt vad som skulle göras (Thiger & Åström, 2004:21).
3. Metod
Det finns olika metoder för vetenskapliga undersökningar och man brukar skilja mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden används för att mäta antal och mängd, ex. hur många personer svarar ja på en fråga eller hur många tum din tv är på. (Hartman, 2004:205) Kvalitativ metod används för att beskriva och tolka
människors beteende ex. vad bordet används till och vilken funktion det fyller för människan.
3.1. Datainsamlingsmetodik
Ejvegård (2003:45) förklarar att de olika teknikerna som används för att samla in data på, kallas för datainsamlingsmetodik.
En kvalitativ fokuserad intervju, med inslag av kvantitativa frågor valdes. Det kvantitativa inslaget i intervjun kommer fram när respondenten svarar om sina
datorvanor. Frågorna i intervjuerna är uteslutande öppna frågor, d.v.s. att respondenten får svara fritt. (Ejvegård, 2003:49). Vid en fråga ges dock respondenten möjlighet till svarsalternativ, då respondenten inte har något svar, vilket gör att frågan blir både öppen och sluten. Frågorna har delats upp i olika områden, dessa områden är kopplade till frågeställningarna, Rutiner vid reflektioner, mobilapplikation och utvärdering.
Intervjuerna föregicks av att jag presenterade syftet med intervjuerna och att jag talade om att samtliga lämnade konfidentiella uppgifter, jag bad också att få återkomma om jag fick problem att tolka några svar.
För att leva upp till kravet på konfidentiell behandling bör man ha flera respondenter och inte lämna ut uppgifter om ålder, bostadsort, yrke,
organisationstillhörighet eller annat som gör att personen i fråga kan identifieras. Ejvegård (2003:51)
Intervjun är kort och har totalt fem frågor för respondentgruppen innehållande
3.2. Urval När det gäller pedagogiskpersonal så innehåller den svar från två kärnämneslärare och tre karaktärsämneslärare. När det gäller elever, så har jag plockat ut tre slumpmässiga elever från tre olika program och från tre olika årskurser. Totalt blir detta 27 elever, baserat på tre olika program. Det finns inget bortfall under något av intervjutillfällena. 3.3. Genomförande Intervjuerna har genomförts på en gymnasieskola under våren 2008, med rektors godkännande. Jag har sedan muntligen intervjuat samtliga respondenter själv, och har under dessa intervjuer skrivit ner samtliga svar från respondenterna. 3.4. Tillförlitlighet För att vara helt säker på svaren, har jag bett en kollega att kontrollera frågor och resultat, då denna kollega har gjort annan tolkning än jag, har jag återigen sökt upp respondenten för att klargöra svaret. Samma kollega testade även frågornas lämplighet och tolkbarhet. För att stärka tillförlitligheten har jag dessutom intervjuat varje person individuellt för att förhindra att svaren skulle påverkas av andra. (Hartman 2003) Jag har dessutom låtit respondenterna själva välja tid för intervju, inom en angiven tidsram, så att stressmomentet ska minska.
4. Resultat
Resultatdelen är indelat i rubriker efter de kategorier, som nämnts ovan, i metoddelen.
4.1. Rutiner vid reflektion
På frågan ”Hur många timmar använder du datorn hemma och till vad?” svarade samtliga elever att de spenderade väldigt mycket tid vid sin dator hemma, 20 av 27 tillfrågade elever spenderade mer än fyra timmar framför datorn, när de kom hem. Fem elever svarade runt två timmar om dagen och två använde Internet mindre än en timme om dagen. 25 elever svarade att de tillbringade tiden med spel. 20 elever svarade att de vistades på någon form av forum. Samtliga elever använde någon form av chatklient. Tolv elever svarade att de surfade på olika hemsidor efter information och nyheter. Fjorton elever brukade använda Internet till skolarbete.
På frågan ” Vilka/en metod använder du för att ta tillvara på elevernas reflektioner över olika moment?” svarade fyra pedagoger att de använder sig av reflektioner i det dagliga arbetet, man ställer väl valda frågor under arbetets gång, antingen direkt muntligt till eleven eller via skriftliga inlämningar. En av pedagog har inget strukturerat arbete med elevers reflektioner, denna hävdar dock ”att man känner av situationen, det är den dolda kunskapen som råder”.
På frågan ” Vad anser du om att använda loggbok?” svarade tre lärare att de provat på detta, men inte fått önskvärt resultat av eleverna. Två lärare har inte provat på metoden, men skulle kunna tänka sig att göra detta.
På frågan ” Vad är det som gör att du inte lämnar in en loggbok (eller dina reflektioner i övrigt format)(Om du skulle missa det!)?” svarade sju elever svarade att anledningen var att om man inte lämnade in, så fick det inga konsekvenser för betygen, d.v.s. de tyckte det var ett onödigt moment. Tolv elever svarade att de inte hade provat loggbok, men att de brukade lämna in sina reflektioner på det sätt lärarna ville ha. Åtta elever förstod inte poängen med att lämna reflektioner och brydde sig därför inte om att göra det.
På frågan ” Skulle skolan eller lärarna kunna underlätta din inlämning av dina reflektioner på något sätt?” svarade 19 elever att intranätet fungerade för långsamt. Femton elever svarade att de inte hann med reflektionsmomentet på lektionen och när de kom hem så glömdes lätt momentet bort, man fokuserar på momenten kopplade till respektive kurs och glömmer sedan bort reflektionen. Elva elever svarade att man inte kan komma på något som skolan eller läraren kan göra, utan att det låg på det egna ansvaret.
4.2. Mobilapplikationen
På frågan ”Om du skulle få välja en fråga, vilken skulle vara mest relevanta att ha med i en loggbok?” fanns det lite variation på formulering, men lärarna var rörande överrens om att den viktigaste frågan var vad eleverna hade lärt sig under gjort moment. Fem elever svarade att det viktigt var att kommunicera svårighetsgrad på uppgifterna. Tretton elever svarade att det viktigaste var vad de hade för funderingar efteråt. Nio elever hade inget svar.
På frågan ” Skulle du kunna tänka dig att arbeta med andra sätt än de du gör idag med dina reflektioner, ex. videologgbok via webbkamera eller inlämning via SMS/MMS?” svarade tolv elever att de var positivt inställda till videoreflektion, via webbkamera hemifrån. 22 elever var positivt inställda till reflektion via mobiltelefonen. Fem elever var fortsatt negativ till att lämna in reflektioner. Inga elever hade något eget förslag på alternativa inlämningsmetoder för sina reflektioner.
På frågan ” På vilka andra sätt än de som du använder idag, skulle du kunna tänka dig att ta emot reflektioner från eleverna?” visade fyra lärare en öppenhet genom att säga att inlämningsmetoden inte var viktig, utan att man fick in ett resultat var det viktigaste. En lärare ville inte ha in reflektioner utan att det gick att sammanställa och enkelt ta fram via vårt intranät.
4.3. Utvärdering
På frågan ” Efter slutfört pilotprojekt frågades samma intervju personer, lärare och elever om hur de ställde sig till resultatet.” Resultatet visade att fyra lärare var positiva till lösningsförslaget, man ansåg att alla nya sätt att få eleverna till att reflektera var bra. En lärare uttryckte missnöje med resultatet, då handlade det om hur man får eleverna att respektera mobilförbud, om man i nästa skede tillämpar mobiltelefonen i det
pedagogiska arbetet. Samtliga elever var positiva till förslaget, även de som inte lämnade in loggbok normalt.
4.4. Utformning av mobilapplikation
Arbetet började med att skissa på bildmanus för hand. Vad skulle synas på skärmen och vilka funktioner behövdes? Hur anpassar man skrivande av loggbok till mobilen, där det är svårare att skriva och framförallt omständigare?
Nästa steg var att börja med pseudokod.
Pseudokod är ett informellt språk som hjälper programmerare att utveckla algoritmer utan att ta hänsyn till vanliga språkliga regler eller regler från det aktuella programmeringsspråket (Deitel. H.M. & Deitel. P.J. 2005:125).
Varje bildmanus övergår här till att bli kodsnuttar blandat med beskrivande vanliga ord. (Se bilaga 1)
5. Diskussion
5.1. Metoddiskussion
Jag är medveten om att objektiviteten i en fokuserad intervju kan ifrågasättas, eftersom frågorna är styrda på förhand. Resultatet av utvärderingen av applikationen är något som kan ha påverkats av någon form av samspel mellan respondent och intervjuare, att det blir ett ensidigt svar, även om frågan inte är öppen, kan tolkas som mindre pålitligt, kanske skulle dessa frågor ställts av annan intervjuare, även om jag har gjort tolkningar av kroppsspråk och ansiktsuttryck under intervjun. Hartman (2003) nämner detta som en av fällorna med en intervju. Samtidigt kan man inte utesluta att samtliga användare verkligen var positiva till systemet i utvärderingen, vilket i så fall visar att ”Diffusion of innovation”-teorin stämmer. Ifrån det att jag kastade stenen till dess att tredje stadiet hade nåtts, har jag fått användarna av systemet att bli 100 % positiva. Detta är precis vad teorin beskriver. (Everett 1995)
5.2. Resultatdiskussion
Mina intervjuer visade på en öppenhet bland lärarna, gällande elevernas reflektioner, anmärkningsvärt för mig var att en lärare inte accepterade andra sätt för inlämning än via intranätet. Min erfarenhet av dessa elever säger mig att om undersökningen nu visat på positiva elever, kanske man kan ta detta i beaktande när man diskuterar loggbokens användning. Det är också anmärkningsvärt att sju elever inte lämnar in, för att det inte har någon betydelse för deras betyg i kurserna. Dessa elever har inte förstått
användningen av loggboken och inte heller konsekvenserna av den. Dessutom var det åtta till som inte förstod nyttan med det. Detta är ett intressant fenomen som uppstod även i Thiger & Åströms (2004:23) studier om loggbokens användning, där eleven inte förstod syftet med loggboken.
Jag anser att undersökningen visar på ett missnöje mot intranätets
Internetkapacitet/arbetskapacitet. Detta problem är svårt för oss att påverka, eftersom detta styrs på nationell nivå och via ett företag i Norge.
Undersökningen visar också på att eleverna tillbringar mycket tid på Internet för olika aktiviteter, tillräckligt stort antal av de tillfrågade använde forum/community-sidor, detta gör att de arbetar på samma sätt som mot våra intranätssidor, vilket gör att man inte kan påvisa arbetsmomentet med inloggning/uppladdning av filer, som ett problem stort nog att inte lämna in loggboken hemifrån.
Jag tycker att både lärare och elever visade en öppenhet gällande alternativa inlämningar, via ex videodokumentation eller loggbok via mobiltelefon. Dock ska tilläggas att man kan ifrågasätta objektiviteten i frågan, då jag gav eleverna som inte kom på något (alla) just dessa två ovan nämnda förslag.
Utformningen har jag försökt basera på Bjørndals (2005:64) tema ”Den beskrivande, tolkande och reflekterande loggboken” som ger eleven relativt fria tyglar när de skriver sin loggbok. Detta för att kunna få med fler kurser, min erfarenhet säger att om man vill strama åt tyglarna, så måste man göra en speciallösningen åt en kurs, vilket inte var syftet med detta arbete.
Jag har lite funderingar kring teckenantalet i textfältet för elevens reflektion, 255 tecken är inte mycket, men alla som har skrivit längre SMS, vet hur svårt det är att få en bra text, utan för mycket stavfel och meningsuppbyggnadsproblem. Detta gör att
mobiltelefonsloggboken inte lämpar sig i de kurser som kräver längre reflektioner. Jag valde J2ME på grund av att java kan användas på nästan alla datorer, mobiltelefoner och andra kommunikationsapparater. Det når uppskattningsvis minst 95 % av våra elever idag (www.sun.se). Den enda telefon som jag vet inte har stöd är iPhone, från Apple.
Gällande ”Diffusion of innovations”-teorin, (Everett 1995), så har ledning, lärare och elever informerats om projektet – steg 1. Alla ovan nämnda har blivit tillfrågade, även elever som inte varit med i intervjun om huruvida de ställer sig till projektet. Svaren har varit uteslutande positiva – Steg 2 Därefter har eleverna själva varit aktiva i att pusha mig att slutföra det, och att själva delta i utvärderingar av hur mobilapplikationen ska byggas. – steg 3. Redan i avgränsningen så begränsade jag mina åtagande, för de sista två stegen i teorin, här lämnas dörren öppen för framtida programmerare/pedagoger att undersöka om det underlättar i praktiken och slutföra programmet.
Mina genomförda steg, borgar för en enkel införandefas, för detta projekt. (Everett 1995) Detta leder i sin tur till att skolan kan få ett bättre resultat, mot strävansmålet att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö.(LPF 94)
5.3. Slutsats
Slutsatsen är att det rådet ett starkt motstånd till att elever inte lämnar in sina
loggboksinlägg på grund av att de inte förstår syftet med att göra inläggen. Information är således en viktig källa till motivation. Min slutsats är också att inlämningsfrekvensen av reflektioner skulle öka med ett mobilbaserat inlämningssystem på grund av att trögheten i intranätet försvinner och på grund av att samtliga användare är positivt inställda till detta. Resultat visar också att det är enklare och mer flexibelt att lämna in via mobiltelefonen än att göra det via datorn, de som har glömt det när de kommer hem, kommer med största sannolikhet ihåg det bättre på bussen.
5.4. Framtida forskningsmöjligheter
Det finns ett par klara möjligheter att forska vidare med detta examensarbete, dels genom att slutföra mobilapplikationen, med möjlighet att spara information på
kort/telefon och att slutföra kommunikationsbiten, med att sätta upp en server och låta den ta emot information och göra en fördjupad undersökning av hur elever tolkar detta, istället för att basera resultatet på delar av ”diffusion of innovation”-teorin.
Dels finns stora möjligheter att undersöka hur elever uppfattar information, med tanke på hur många elever som hade missuppfattningar, eller inte förstod sammanhang gällande reflektionerna.
Dels finns också en möjlighet att undersöka fler alternativa kommunikationssätt, för att underlätta för reflektioner eller inlämning.
Källförteckning
Bell, Judith & Översättning: Nilsson, Björn (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Lund:Studentlitteratur.
Bjørndal, Cato. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB
Deitel, H.M., Deitel, P.J. (2005) Java : how to program. 6 uppl. Upper Saddle River, New Jersey:Pearson Education.
Dyste, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Egidius, Henry (2002): Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur
Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Tredje omarbetade upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Forsgren, M. & Henriksson, K., (2007). Loggbok som inre samtal. En studie om
loggbokens bidrag till elevers reflektion. Lunds tekniska universitet. C-uppsats
Hartman, Jan. (2004) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Knudsen, Jonathan & Li, Sing. (2005). Beginning J2ME: From Novice to Professional, Third Edition. Apress.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla. (2008). Reflekterande läsning och skrivning, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur
Rogers, Everett M. (1995) Diffusion of innovations, Fourth Edition. New York: The Free Press.
Thiger, A. & Åström, M. (2004) Det är klart att jag lär mig nåt men jag tänker inte på
det. – Att medvetandegöra grundskoleelevers lärandeprocess genom skriftlig reflektion.
Luleå Tekniska Universitet. Examensarbete.
Webbkällor
Java, SUN, ”Java ME Technology”, http://java.sun.com/javame/technology/index.jsp ,
besökt 31/1 2008
Java, SUN, ”Java-teknik: Kort historik om Java-teknik”,
http://www.java.com/sv/about/, besökt 30/1 2008 Java, SUN, ”Vad är mobil Java-teknik?”,
http://www.java.com/sv/download/faq/what_mj.xml, besökt 30/1 2008 Java, SUN, Vad är Java-teknik?
http://www.java.com/sv/download/faq/whatis_java.xml, besökt 30/1 2008
Nationalencyklodedins hemsida, ”NE.se”, www.ne.se, besökt 20/9-2008
Statens Offentliga Utredningar SOU 1999:63 Att lära och leda – En lärarutbildning för
samverkan och utbildning. www.regeringen.se besökt 24/9-2008
Statens Offentliga Utredningar SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad
gymnasieskola. www.regeringen.se 25/9-2008
Svenska Akademins Ordbok, ”SAOB”, http://g3.spraakdata.gu.se/saob/, besökt
21/9-2008
Bildkällor
Bild 1: ”Java plattformar”, Källa:
http://java.sun.com/javame/img/javame_components.gif, besökt 31/1 2008
Bild 2 - Vanliga J2ME profiler och Konfigurationer. Källa:” Beginning J2ME”, Sing Li & Jonathan Knudsen
Bild 3 - En MIDlets livscykel, källa:
http://developers.sun.com/mobility/midp/articles/fsm
Bilagor
Bilaga 1 – Utformning av mobilapplikationen Bilaga 2 – Kod för LoggBokMidlet
Bilaga 3 – Intervjufrågorna
Bilaga 1 Utformning av mobilapplikation Programmeringen För programmeringskod, se bilaga 2.
Första steget är att bestämma ett lämpligt namn, eftersom alla mobilapplikationer heter midlets, så valde jag att kalla min applikation för
LoggBokMidlet.
Bild 1 – Skärmdump från start av program
Jag ville göra något som visar vad det är vid start, jag har då gjort en liten
informationsskärm, som visas under 2 sekunder.
Nu vill jag att användaren skall få välja kurs i en lista. Jag radade då upp olika tänkbara kurser i en implicit-lista. Implicit menas att användaren bara får välja en, det finns alltså inga rutor som markerar val eller radioknappar.
Bild 3 - Skärmdump från mobiltelefonens meny.
Nästa steg bli att välja datum för inmatning, dagens datum är valt som standardvärde, vill man ha annat värde, så klickar man på mittknappen och väljer, år, månad och datum för inlägget.
Bild 7 - Skärmdump av datumval – Dagens datum (höger).
Bild 9 visar själva loggboksinlägget, överst skriver eleven in rubriken på loggbokstillfället, i mitten skriver eleven in vilken svårighet den tyckte det var på det aktuella momentet och nederst skriver eleven in sin reflektion. Här finns vissa restriktioner, 30 tecken i rubriken, skalan på svårighetsgrad är ett till fem och man kan bara skriva in 255 tecken i reflektionen.
Bild 9 - Skärmdump av i fyllningsfält för eleven.
Nästa steg är att visa vad som skrevs in under en tid, så att eleven får en chans till att se vad den vill skicka iväg, innan det sparas.
Nu ska eleven få en möjlighet att spara det inskrivna, eller att avbryta och börja om från början, här väljer jag en lista med radioknappar, endast ett val är tillåtet!
Bild 11 - Skärmdump av valmöjligheterna vid sparningstillfället.
En informationsbild visas i skärmen under två och en halv sekund, som anger att informationen sparas.
Sista bilden visar att informationen har lagrats i minnet, den frågar också om du vill göra fler inlägg och börjar därefter om från att du får välja kurs.
Bild 13 - Skärmdump av sparad text i mobilen.
Bilaga 2: Kod för LoggBokMidlet
/**
* LoggBokMidlet är en applikation som fungerar som en Loggbok.
* Midleten är skriven som ett examensarbete i pedagogik, för Malmö Högskola. * @author mathiasfredriksson * @version "%I%, %G%" * @since 1.0 */ /* * LoggbokMidlet.java *
* Created on den 30 augusti 2007, 12:08 */
import javax.microedition.midlet.*; import javax.microedition.lcdui.*; import java.util.*;
/**
* LoggBokMidlet är en applikation som fungerar som en Loggbok. * Börja med att välja kurs i aktivitetslistan,
* därefter skriver du i vilket datum du varit aktiv, */
public class LoggBokMidlet extends MIDlet { private Display disp;
private Alert tTimedAlert, val, savedAlert; private List lista, lista2;
private Command bekräftaVal, bakåtVal, okVal, okFormulär2, bakåtFormulär2, okLista2, bakåtLista2, avslutaVisa, nyttVisa, avslutaReflektion, nyttReflektion; private KommandoLyssnaren klyssn;
private DateField datumfält; private Form formulär, formulär2; private TextField rubrik, reflektion; private Gauge svarighet;
private TextBox visaAllt, elevReflektion; private String aktivitet, datum, tempstring; private Date dat;
private Calendar kal; int temp=0;
private Vector sparVektor;
/**
* Startar metoden LoggBokMidlet d.v.s. mobilapplikationen. */
public void startApp() { LoggBokMidlet(); } /** * Oanvänt pausekommando */
public void pauseApp() { }
/**
* Skrotar applikationen. */
public void destroyApp(boolean unconditional) { }
/**
* Kör igång programmet. Först konstrueras en alert, med texten Loggbok, * för att tala om vad programmet ska göras. Alerten visas under 2 sekunder. * Nu görs en lista där användaren kan välja kurser implicit.
* Sist kopplar jag handtaget till telefonen, och visar sakerna i displayen. */
public void LoggBokMidlet(){
try {
// Gör en bild
Image alertimage = Image.createImage("/loggbok2.png");
//Gör alerten, Lägger till text och bild
tTimedAlert = new Alert("Loggbok", "Loggbok version 1.1\n", alertimage , AlertType.INFO);
//Ställ visningstiden till 2 sekunder tTimedAlert.setTimeout(2000); }
//Om undantag sker: catch(Exception e) {
// skriv ut i outputen att bilden inte kan visas. System.out.println("Kan inte visa png-bilden."); }
//Gör en implict-lista att välja kurser från lista = new List("Kurs", Choice.IMPLICIT);
//Lägg valen i listan
lista.append("Fysik A", null);
lista.append("Digitalteknik A", null); lista.append("Digitalteknik B", null); lista.append("Styrteknik A", null); lista.append("Lokala Nätverk A", null); lista.append("Lokala Nätverk B", null); lista.append("IT-samordning", null); lista.append("Projektarbete", null);
//Gör ett kommando för att bekräfta val och lägg till det till listan. bekräftaVal = new Command("Bekräfta", Command.OK, 1); lista.addCommand(bekräftaVal);
//Gör en kommandolyssnare som lyssnar efter kommando i listan. klyssn = new KommandoLyssnaren();
lista.setCommandListener(klyssn);
// Laddar handtag och visar alerten. disp = Display.getDisplay(this);
disp.setCurrent(tTimedAlert, lista); }
/**
* Date(), konstruerar ett formulär med rubriken "Ange loggbokstillfällets datum" * Val av kommandona "Bakåt" och "Ok" finns också kopplade till
kommandolyssnaren.
* Dagens datum hämtas också via @see java.util.Date().
* Dagens datum finns sedan som default-val när datumfältet presenteras i displayen. *
*/
public void date(){
//Gör ett formulär för datum
formulär = new Form("Ange loggbokstillfällets datum");
//Gör kommando och lägg till på formuläret
bakåtVal = new Command("Bakåt", Command.BACK, 1); okVal = new Command("Ok", Command.OK, 2);
formulär.addCommand(bakåtVal); formulär.addCommand(okVal); //Visa formuläret disp.setCurrent(formulär); //koppla på kommandolyssnaren klyssn = new KommandoLyssnaren(); formulär.setCommandListener(klyssn);
//hämta dagens datum
//Visa bara datum i datumfältet
datumfält = new DateField("Datum för logg", DateField.DATE); //Visa dagens datum
datumfält.setDate(dagensDatum);
//Lägg till fältet till formuläret formulär.append(datumfält);
}
/**
* Gör ett nytt formulär, innehållande värdena av: Rubrik, svårighetsgrad och reflektioner.
* Rubriken får max innehålla 30 tecken * Reflektionen får max innehålla 50 tecken. * Intensitetsträngen visar resultat mellan 1 och 5.
* Dessa komponenter läggs till formuläret, händelselyssnaren kopplas på, för okej och bakåtknapp.
*/
public void gauge(){
//Gör en metod som gör formuläret för inmatning av rubrik, svårighet och reflektion
formulär2 = new Form("Ange reflektion:"); //Rubriken får max bestå av 30 tecken
rubrik = new TextField("Rubrik",null, 30, TextField.ANY); //Svårighetsgraden består av värdet 1 - 5och visas med en skala
svarighet = new Gauge("Svårighet (skala 1-5, där 5 är svårast)", true, 5, 1); // Reflektionen är begränsad till 255 tecken.
reflektion = new TextField("Skriv in din reflektion över valt moment", null, 255, TextField.ANY);
//Lägg till inmatade värdet i formulären formulär2.append(rubrik);
formulär2.append(svarighet); formulär2.append(reflektion);
//Lägg till kommando och koppla till knappar.
bakåtFormulär2 = new Command("Bakåt", Command.BACK, 1); okFormulär2 = new Command("Ok", Command.OK, 1);
formulär2.addCommand(bakåtFormulär2); formulär2.addCommand(okFormulär2); //Visa formuläret
disp.setCurrent(formulär2);
//Lyssna efter kommandon på formuläret. klyssn = new KommandoLyssnaren(); formulär2.setCommandListener(klyssn); }
/**
* Börjar med att visa en alert med information. Alerten innehåller också en bild som visas i 2 och en halv sekund.
* Alerten talar om att loggboksstillfället är tillagt och sparat. * Här sker också den temporära sparningen i en vektor.
* Avslutningsvis skrivs också all sparad information ut vid valt kommando. */
public void savedAlert(){
try {
// Gör en bild
Image alertimage2 = Image.createImage("/timglas.png");
// Gör alerten, Lägger till text och bild
savedAlert = new Alert("Sparat", "Loggbokstillfället är sparat!", alertimage2 , AlertType.INFO);
//Ställ visningstiden till 2,5 sekunder savedAlert.setTimeout(2500);
}
//Om undantag sker så skriv det ut i outputen. catch(Exception e)
{
System.out.println("Kan inte visa png-bilden."); }
//Visa alerten
disp.setCurrent(savedAlert);
//Om vektorn inte finns ska den göras //lägg även till inputen i vektorn if (temp==1) {
sparVektor = new Vector();
String out=temp + ". " + aktivitet + datum + "\n" + "Rubrik: " +
rubrik.getString() + "\nSvårighet: " + svarighet.getValue() + "\nReflektion över valda moment: " + reflektion.getString() + "\n";
//Lägges först i vektorn, för att underlätta utskriften sen sparVektor.insertElementAt(out, 0);
} else{
//Lägg till objekt i vektorn
String out="\n" + temp + ". " + aktivitet + datum + "\n" + "Rubrik: " +
rubrik.getString() + "\nSvårighet: " + svarighet.getValue() + "\nReflektion över valda moment: " + reflektion.getString() + "\n";
//Lägges först i vektorn, för att underlätta utskriften sen sparVektor.insertElementAt(out, 0);
}
//Visa allt i Vektorn, 2048 tecken är taget ur luften för att kunna testa att spara temporärt.
visaAllt = new TextBox("Din loggbok innehåller följande...", sparVektor.toString(), 2048 , TextField.ANY);
//Lägg till kommando på textboxen
avslutaVisa = new Command("Avsluta", Command.BACK, 1); nyttVisa = new Command("Mata in nytt", Command.SCREEN, 1); visaAllt.addCommand(avslutaVisa);
visaAllt.addCommand(nyttVisa);
klyssn = new KommandoLyssnaren(); visaAllt.setCommandListener(klyssn); //Visa alert och vad som finns sparas disp.setCurrent(savedAlert, visaAllt); }
//Gör en klass KommandoLyssnaren
private class KommandoLyssnaren implements CommandListener { //Talar om vad som ska hända vid de olika kommandona.
public void commandAction(Command c, Displayable s) { if ( c == bekräftaVal ) {
//Sortera ut vald kurs och gå till datummetoden int valtAlternativ = lista.getSelectedIndex();
aktivitet = "Vald kurs:" + lista.getString(valtAlternativ) + "\n"; date();
}
else if ( c == bakåtVal ) {
//Om man har valt att trycka på bakåt, börja från listan disp.setCurrent(lista);
}
else if ( c == okVal ) {
//Maska ut datum i rätt format dat = datumfält.getDate();
Calendar kal = Calendar.getInstance(); kal.setTime(dat);
int y = kal.get(Calendar.YEAR); int m = kal.get(Calendar.MONTH) + 1; int d = kal.get(Calendar.DATE);
datum = "Datum: " + (y<10? "0": "")+y+"-"+(m<10? "0": "")+m+"-"+(d<10?"0": "")+d;
//Kör mätaren för svårighetsgraden gauge();
}
else if ( c == bakåtFormulär2 )
//om valet är bakåt, börja från datumvalet date();
else if ( c == okFormulär2 ) {
//om valet stämde, Gör en alert med samtliga val som ska visas i telefonen i 5 sekund
temp=temp+1;
val = new Alert("Ditt loggboksinlägg", "Du vill lägga in följande inlägg:\n" + temp + ". " + aktivitet + datum + "\n" + "Rubrik: " + rubrik.getString() + "\nSvårighet: " + svarighet.getValue() + "\nReflektion över valda moment: " + reflektion.getString() + "\n", null, AlertType.INFO);
val.setTimeout(5000);
//Gör en lista där man får välja exklusivt om man ska spara eller inte lista2 = new List("Spara detta tillfälle?", Choice.EXCLUSIVE);
//Lägg till valens text
lista2.append("Ja - Visa hela loggboken", null); lista2.append("Nej - Avbryt och avsluta", null);
//Lägg till knapparna
bakåtLista2 = new Command("Bakåt", Command.BACK, 1); okLista2 = new Command("Ok", Command.OK, 1);
lista2.addCommand(bakåtLista2); lista2.addCommand(okLista2);
//Lyssna efter händelser
klyssn = new KommandoLyssnaren(); lista2.setCommandListener(klyssn);
disp.setCurrent(val, lista2); }
else if ( c == bakåtLista2 ) {
//Om valet var bakåt gå tillbaka till mätarsidan gauge();
temp=temp-1; }
else if ( c == okLista2 ) {
//Om valet är okej, plocka ut valt alternativ int valtAlternativ2 = lista2.getSelectedIndex(); String tmp = lista2.getString(valtAlternativ2); //Är svaret Nej, avbryt och avsluta
if (tmp == "Nej - Avbryt och avsluta") { destroyApp(false);
notifyDestroyed(); }
//Är svaret ja, gå till sparningsmetoden. else if ( tmp == "Ja - Visa hela loggboken") savedAlert();
}
else if ( c == avslutaVisa ) {
//Är valet att avsluta, avbryt och avsluta allt destroyApp(false);
notifyDestroyed(); }
else if ( c == nyttVisa ) {
//är valet en ny inmatning, gå tillbaka till aktivitetslistan disp.setCurrent(lista);
else if ( c == avslutaReflektion ) {
//Är valet att avsluta, avbryt och avsluta allt destroyApp(false);
notifyDestroyed(); }
else if ( c == nyttReflektion ) {
//är valet en ny inmatning, gå tillbaka till aktivitetslistan disp.setCurrent(lista); } } } }
Bilaga 3 Intervjufrågor
Vilka/en metod använder du för att ta tillvara på elevernas reflektioner över olika moment? (pedagoger)
Vad anser du om att använda loggbok? (pedagoger)
Om du skulle få välja en fråga, vilken skulle vara mest relevanta att ha med i en loggbok? (pedagoger) (Elever)
På vilka andra sätt än de som du använder idag, skulle du kunna tänka dig att ta emot reflektioner från eleverna? (pedagoger)
Vad är det som gör att du inte lämnar in en loggbok (eller dina reflektioner i övrigt format)(Om du skulle missa det!)? (elever)
Skulle skolan eller lärarna kunna underlätta din inlämning på något sätt? (elever) Hur ofta/mycket använder du datorn hemma och till vad? (elever)
Skulle du kunna tänka dig att arbeta med andra sätt än de du gör idag med dina reflektioner, ex. videologgbok via webbkamera eller inlämning via SMS/MMS? (elever)
Efter slutfört pilotprojekt frågades samma intervjurespondenter, lärare och elever om hur de ställde sig till resultatet.
Bilaga 4 ”En liten ordbok”
API – Är ett programmeringsgränssnitt du använder dig av för att programmera mot andra applikationer eller bibliotek.
Applet – Är mjukvara som ligger på din mobiltelefon och som är exekverbar av just din telefon. Appletar är ofta skrivna i java.
CDC – Connected Device Configuration, är ett ramverk som beskriver hur utvecklare ska använda J2ME för t.ex. PDA(handdatorer).
CLDC – Connected Limited Device Configuration – Ramverk för konfigurationer som jobbar mot resurssnåla enheter som mobiltelefoner
CPU – Central Processing Unit, processorn i din dator. JRE är den miljö som krävs för att köra appletar.
MIDlet – Är en applikation som görs med hjälp av J2ME mjukvara.
MIDP – Mobile Information Device Profile – Standardprofiler för att använda för mobiltelefoner.
Multimedia – Flera medier, ofta syftas på text, bild, ljud och video
XML – eXtensible Markup Language, är ett universellt och utbyggbart språk, som ger datorn/mobiltelefonen riktlinjer om exempelvis grafiskutformning.
