• No results found

Att skapa en helhet mellan ungdomstidning och dess webbplats

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att skapa en helhet mellan ungdomstidning och dess webbplats"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Interaktionsdesign, 180 hp Examensarbete K3, Malmö Högskola Handledare: Amanda Bergknut 2009-06-08

Att skapa en helhet mellan

ungdomstidning och dess

webbplats

Henrik Stenberg, henrik.stenberg@gmail.com Mattias Svensson, matte@sbbs.se

(2)

2

A

BSTRACT

One problem that can occur, when developing a website for a youth magazine, is that the website ends up losing the connection with the magazine. In the end, only the name of the website

reveals that it is associated with the magazine.

To try and work out an answer to how you can combine a youth magazine with its website, this project takes a closer look on how this could be done with the Swedish music-themed youth magazine OKEJ.

The project and research led to the conclusion that it is important to take advantage of the competence around the magazine, like in OKEJ’s case the skill of writing articles that engage the target audience and OKEJ’s connections with celebrities.

The project led to a bulleted list with four advices on how to combine a youth magazine with its website.

 Take advantage of the competence around the magazine, like in OKEJ’s case the skill of writing articles that engage the target audience and OKEJ’s connections with people in the music industry.

 Instead of developing for example a video service from scratch, take advantage of other already fully developed services like YouTube that a lot of users already are familiar with.

 Build the website around the core of the magazine. In OKEJ’s case it was the music, celebrities and the communication between readers.

 Make use of the possibility to have a direct contact with the readers, which is one of the big advantages internet has compare to magazines.

In this thesis, you will get an in-depth view at the research, concept designs, results and conclusion.

(3)

3

S

AMMANFATTNING

Ett problem som kan uppkomma, när en hemsida för en ungdomstidning utvecklas, är att hemsidan förlorar kopplingen till tidningen. Tillslut är det bara namnet på webbplatsen som avslöjar att hemsida och tidning hör ihop.

För att försöka ta fram ett svar på hur man kan sammanföra en ungdomstidning med sin hemsida och skapa helhet, kommer detta projekt gå på djupet hur detta kan göras med hjälp av musik- och ungdomstidningen OKEJ.

Projektet och undersökningarna ledde fram till slutsatsen att det är viktigt att ta tillvara på den befintliga kompetens som tidningen redan har, i OKEJ:s fall kunskapen att skriva artiklar som engagerar målgruppen och OKEJ:s kontakter med kändisar.

Projektet ledde fram till fyra råd, vilka kan användas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut på internet.

 Utnyttja befintlig kompetens, som i OKEJ:s fall är att skriva artiklar som engagerar målgruppen och sitt bredda kontaktnät med människor i musikindustrin.

 Istället för att utveckla t.ex. en videotjänst från grunden, utnyttja redan befintliga system och tjänster. Ett exempel på detta är YouTube, som användarna redan är bekanta med.  Bygg hemsidan runt tidningens kärna. I OKEJ:s fall är det kändisar, musik och

kommunikationen mellan läsare.

 Nyttja möjligheten att kunna ha en direktkontakt med läsarna, vilket är en av internets stora fördelar och styrkor jämfört mot tidningen.

I denna rapport kommer det att ges en djupgående insyn i forskningen, konceptdesigner, resultat och slutsats.

(4)

4

I

NNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Introduktion och bakgrund ...6

2 Kontext ...7

3 Metoder ...8

3.1 Undersökning av OKEJ:s tidning och hemsida ... 8

3.2 Intervju med OKEJ ... 8

3.3 Personas... 8 3.4 Liknande webbsidor ... 9 3.5 Prototyper... 9 4 Designprocess...9 4.1 Undersökning ... 9 4.1.1 OKEJ-tidningen... 9 4.1.2 OKEJ-hemsidan ... 13

4.1.3 Intervju med OKEJ ... 15

4.2 Personas... 16

4.2.1 Persona för OKEJ-tidningen ... 16

4.2.2 Persona för OKEJ-hemsidan ... 16

4.3 Koncept ... 17

4.3.1 Koncept 1 - Blogg ... 17

4.3.2 Koncept 2 – Blogg med community ... 19

4.3.3 Koncept 3- OKEJ-värld ... 20 4.3.4 Koncept 4 – Spel ... 22 4.3.5 Koncept 5 - Video ... 22 4.4 Prototyp ... 24 4.4.1 Prototyptesternas utformning ... 25 4.4.2 Första prototyptestet ... 26 4.4.3 Andra prototyptestet ... 26

5 Analys och slutsats ... 28

6 Diskussion ... 29

(5)

5

8 Appendix ... 33

8.1 Intervjufrågor till OKEJ ... 33

8.2 Prototyp vid första testet ... 34

8.2.1 Framsidan ... 34

8.2.2 Blogginlägg med kommentarer ... 35

8.2.3 Kommentarfältet till ett blogginlägg ... 36

8.3 Prototyp vid andra testet ... 36

8.3.1 Blogginlägg med kommentarer ... 36

(6)

6

1 I

NTRODUKTION OCH BAKGRUND

Internet har blivit en väldigt viktig del av våra liv. Undersökningar som gjorts av World Internet Institute om hur många svenskar som använder internet dagligen visar en ökning från 20 % (Findahl 2001) till 53 % (Findahl 2008) mellan åren 2000 till 2008. Det har därmed blivit nästintill ett krav att om man har ett företag, så ska man även ha en hemsida. Även företag som har produkter inom andra medier, så som TV-kanalen TV4 och kvällstidningen Aftonbladet, har en plats på nätet.

Medan det i början mest handlade om att synas och tillhandahålla information åt sina kunder, så är internet numera en social mötesplats vilket inte minst framfarten av Web 2.01 visar. Internets

ökade storlek gör också att det blir viktigare och viktigare att finna sin nisch, eftersom det troligtvis redan finns ett par tusen andra sidor som handlar om det ens egen hemsida handlar om.

Tidningen OKEJ är en av många som försöker nå ut till sin läsare och även andra genom att ha en webbplats på nätet. Tidningen handlar om musik och kändisar med en målgrupp som framförallt består av flickor i åldrarna 9 till 16.

När det gäller en tidning som OKEJ med dess unga målgrupp, så kan internet ses som en

plattform för stora möjligheter. För att återgå till undersökningarna av World Internet Institute, så är det dagliga användandet av internet för svenskar mellan 12 och 16 år hela 78 % (Findahl & Zimic 2008).

Det är därmed en självklarhet för OKEJ att ha en webbplats, men hur kan de utnyttja det faktum att de även har en fysisk tidning som trycks och ges ut i affärer? Som deras hemsida ser ut i dagens läge (http://www.okej.se, 2009a), så kunde den fungerat lika bra om man bytt namn på den. Hemsidan saknar den naturliga kopplingen till tidningen. Banden mellan tidning och webbplats, som skulle göra dem mer till en helhet, saknas med andra ord.

Frågeställning projektgruppen har arbetat utefter är därför som följer.

Hur tar man en ungdomstidning ut på internet, där en helhet mellan tidningen och webbplatsen skapas?

1 Web 2.0 är ett samlingsbegrepp för hemsidor där användarna själva kan förändra innehållet, så som

(7)

7

2 K

ONTEXT

Genom att finna ett värde i att ha en tryckt tidning och att ha en tillhörande hemsida, kan man nå en bredare läsarkrets. Detta har bevisats dels genom Aftonbladet, som har både en fysisk tidning och en nättidning (http://www.aftonbladet.se, 2009), och dels genom SVT, som har TV-kanaler och en hemsida kallad SVT Play (http://www.svtplay.se, 2009). Detta gör att människor som vanligtvis inte tittar på SVT eller läser Aftonbladet besöker deras hemsidor och läser nyheter eller tittar på TV-program.

Ett problem för Egmont Kärnan var att OKEJ:s webbplats inte attraherade samma målgrupp som hos OKEJ:s tidning. Detta får ses som ett vanligt problem, då yngre människor oftast föredrar internet före att köpa lösnummer av en tidning (Westlund, 2008).

Internet som plattform för traditionella medier (TV, radio, tidning) har utvecklas att bli ett fullgott alternativ. Givetvis finns det dock nackdelar med detta. Människor använder eller köper deras fysiska tjänster i mindre utsträckning än förr.

Att internet har haft en stor genomslagskraft på medierna har inte gått någon förbi. Det diskuteras ofta om de negativa aspekterna av att mindre antal människor läser tidningen eller tittar på TV-program, men det som internet egentligen ger är en bredare läsarkrets. Enligt en undersökning gjord av Dagspresskollegiet, ökar ungas läsning av kvällspress markant i åldern 15-29 år (Ahlberg, 2009).

Internets stora fördel mot tidningar är att det går att uppdatera direkt utan att behöva trycka en ny tidning och nya artiklar kan snabbt komma ut. Samtidigt måste journalisterna jobba snabbare för att kunna få ut nyheter på webbsidan så fort som möjligt, vilket ökar riskerna för att artiklar som läggs ut inte är tillräckligt granskade.

Tidningar ger ut mer genomarbetade artiklar och måste p.g.a. begränsat utrymme filtrera bort det som inte är tillräckligt intressant eller helt enkelt inte fullt så viktigt att få med. Detta ger en större tyngd i det som skrivs i en tidning, jämfört med det som skrivs i dess nätupplaga.

OKEJ som kommer ut en gång i månaden kan endast publicera nyheter som inte är av absolut behov att vara rykande färska nyheter. Tiden mellan ett tidningsnummer kan dock bygga upp en förväntan på nästa nummers innehåll, som är svår för en hemsida att fånga eftersom där oftast finns ett överflöde på information.

(8)

8

3 M

ETODER

Här följer metoderna som användes för att utföra detta projekt.

3.1 UNDERSÖKNING AV OKEJ:S TIDNING OCH HEMSIDA

Projektgruppen började med att granska 12 nummer från 2007 (OKEJ, 2007), 2008 (OKEJ, 2008a-i) och 2009 (OKEJ, 2009a-b) av tidningen OKEJ. Anledningen till att just dessa nummer valdes var av en ren slump, men det gav en bra bredd på undersökningen.

Undersökningarna av tidningarna gick helt enkelt till så att projektmedlemmarna läste alla numren och skrev ner funderingar, iakttagelser och hur tidningsnummer av OKEJ ser ut. Därefter jämfördes de olika numren och en sammanställning skrevs ner.

Målet var dels att bekanta sig med tidningen och varumärket OKEJ, men även att få en djupare förståelse av de olika delarna i tidningen och att lära känna målgruppen.

Samtidigt som undersökningarna av OKEJ-tidningen genomfördes, påbörjades en granskning av OKEJ:s hemsida. Projektgruppen registrerade ett konto och kunde därmed testa alla funktioner på webbplatsen. Undersökningen utfördes därefter på samma sätt som för tidningen genom nedskrivning av iakttagelser, tankar och beskrivningar om hemsidan och dess funktioner. Medlemmarna på hemsidan studerades även för att få ett grepp om hur en typiskt OKEJ.se-besökare ser ut. Detta var ett av målen med den här undersökningen, men även att få en djup förståelse om hur dagens hemsida ser ut och vad det finns fördelar och nackdelar med den.

3.2 INTERVJU MED OKEJ

För att komplettera undersökningar av OKEJ-tidningen och dess hemsida, så utfördes en intervju med anställda på OKEJ. Frågorna som projektgruppen utgick från i intervjun går att finna i appendix 8.1 och följdfrågor kunde därefter läggas till under frågesamtalet.

Målet med intervjun var att höra OKEJ:s tankar kring hemsidan, lär sig mer om OKEJ och att få reda på syftet med deras hemsida.

3.3 PERSONAS

Två personas2 togs därefter fram för att fastställa den typiska användaren av tidningen och den

typiska användaren av OKEJ.se. Dessa baserades på våra undersökningar och intervjun med OKEJ.

Vi valde att ta fram en persona för tidningen och en för hemsidan, eftersom de typiska användarna av de olika produkterna skilde sig så pass mycket.

Personas användes sedan vid framtagandet och utvärderandet av koncepten. Fördelen att ha dessa personas är att kunna anpassa designen och funktionerna efter en specifik användare.

2 Persona är ett designverktyg som Alan Cooper populariserade genom boken ”The Inmates are Running

(9)

9

3.4 LIKNANDE WEBBSIDOR

Ett annat hjälpmedel för att ta fram och utvärdera koncepten var att titta hemsidor med liknande innehåll eller funktioner som koncepten. Webbplatserna som granskades, utvärderades enligt följande frågor.

 Hur lätt är det att hitta sidans specifika innehåll (video, musik)?  Hur bjuder de in användaren att bruka sidan?

 Vad finns det för funktioner som gör sidan unik?

Målet för projektgruppen var dels att lära sig om tänkbara konkurrenter, men även att ta lärdom av dessa hemsidor och dess funktioner.

3.5 PROTOTYPER

När koncepten var framarbetade och utvärderade genom personas och granskningar av liknande webbsidor togs en prototyp fram. En prototyp tas fram för att användarna i målgruppen ska kunna testa och evaluera designer och funktioner.

Projektgruppen använde sig av en low-fidelity prototype. Fördelen med en sådan här prototyp är att den går snabbt att tillverka och att testa specifika funktioner genom. (Preece et al., 2002) Prototypen var i form en hemsida, som användarna fick navigera runt på. Innan, under och efter prototyptestet matades användarna med frågor och information. Mer om dessa frågor går att läsa om senare i avsnitt 4.1.1 om prototyptesternas utformning.

Efter första prototyptestet utvärderades vilka förändring som skulle utföras och därefter utfördes ett andra prototyptest på samma sätt som det första.

Målet med prototyptesterna var att få in synpunkter från användarna för att ytterligare evaluera det slutgiltiga konceptet.

4 D

ESIGNPROCESS

4.1 UNDERSÖKNING

4.1.1 OKEJ-

TIDNINGEN

Ett viktigt första steg i projektgruppens undersökningar blev att bekanta sig grundligt med tidningen OKEJ.

OKEJ-tidningen startades år 1980 och ges numera ut av Egmont Kärnan. Tidningen kommer ut en gång i månaden och sammanlagt är det 12 nummer per år som ges ut. På 90-talet gick OKEJ mer och mer åt att bli en tjejtidning från att tidigare varit riktad åt både tjejer och killar (Ekström, 2006).

(10)

10

Tidningen kallar sig ”Sveriges största poptidning” (http://www.okej.se, 2009b) och ordet pop används även flitigt både i tidning och på hemsida. Det är med andra ord en tidning som framförallt inriktar sig på populärmusik.

För att få en bättre bild av vad tidningen OKEJ handlar om, så har projektgruppen tittat närmare på de olika delarna i tidningen. Projektgruppen har använt sig av sammanlagt 12 nummer från 2007 (OKEJ, 2007), 2008 (OKEJ, 2008a-i) och 2009 (OKEJ, 2009a-b) för att göra den här undersökningen.

Framsidan

En vanlig OKEJ-framsida pryds nästan helt uteslutande av olika bilder på kändisar, med vikten på musiker. Musikstilen på de artister som är i fokus är oftast pop.

Bilderna har alltid en tillhörande text för att locka med godbitar från artiklarna, som t.ex. beskrivande texter i stil med ”Timo Räisänen om tjejer och fans” (OKEJ, 2008h, s. 1) eller citat som t.ex. ”Jag är galen” (OKEJ, 2008i, s. 1).

Känslan projektgruppen får, när den tittar på framsidorna, är att det är en tidning för

tonårsflickor och något yngre. Bilden av att det är en tidning för tonårsflickor stärks av att man får en present i form av sminkväska (OKEJ, 2007), örhängen (OKEJ, 2008a) m.m. i varje tidning, vilket de ger reklam för på framsidan. Även reklam för artiklar om modeartiklar skvallrar om målgruppen, där bilder på handväskor (OKEJ, 2008c) och bikinis (OKEJ, 2008f) förekommer.

Sidan 3

Sidan 3 är namnet på första sidan som läsaren kommer till efter framsidan och reklamannonser för t.ex. mobiltelefonsignaler och trosskydd. Här får redaktören en alldeles egen sida där hon eller han kan skriva om lite allt möjligt. I några av de nummer projektgruppen läste hade OKEJ tagit in en kändisredaktör i form av sångerskan Petra ”September” Marklund3 (OKEJ, 2008f-i, s.

3).

Marklund skriver om sitt liv, funderingar hon har, tips, tävlingar, inne- och utelistor m.m. Tävlingarna är oftast av personlig karaktär, som t.ex. en sånglektion från hennes egen sångpedagog (OKEJ, 2008h, s. 3), och man anmäler sig till dem via SMS.

Intro

Intro-sidan är en typisk insändarsida, som förekommer i många andra tidningar, där läsarna har en möjlighet att kontakta OKEJ. Frågorna, som skickas in till sidan, handlar nästan enbart om musikartister. Läsarna söker oftast adresser till artisterna eller vill ha mer om dem i tidningen så som intervjuer och affischer.

De flesta frågor redovisas i tidningen med vanlig text skriven på dator, men vissa frågor är inskannade handskrivna brev. Detta får projektgruppen att anta att de flesta frågor skickas in via

3 Petra Marklund är en sångerska med artistnamnet September, som slog igenom med låten ”La, La, La

(11)

11

e-post. Dock är de inskannade breven oftast skrivna på finare papper, som t.ex. brev format till ett hjärta (OKEJ, 2008i, s. 6).

På sidan finns även OKEJ.se-frågan, som är det första tecken på en återknytning till hemsidan. Det är en fråga OKEJ ställt på deras hemsida med ett antal svarsalternativ, vars resultat de redovisar här. I de flesta tidningarna stod det inte hur många som hade röstat, men i de

tidningar som redovisade antalet röster så varierade antalet mellan 78 st (OKEJ, 2008f, s. 6) och 128 st (OKEJ, 2008a, s. 6). Intresset från läsarna för att besvara dessa frågor är alltså inte det största.

Kalendarium

Den här sidan fungerar som en kalender, där det står om kommande konserter, musikskivor, biopremiärer, musik-DVD:er och kändisfödelsedagar. Sidan innehåller även en sektion där läsarna kan skicka in sina egenhändigt tagna bilder på kändisar. I den här sektionen visar läsarna i många fall stolt upp sig bredvid en kändis de träffat.

Popogram

På Popogram-sidorna går det att läsa om lite av varje från kändisvärlden, framförallt små notiser med nyheter och skvaller. Även här är det musiken i fokus, men det står också lite om kändisar från t.ex. film- och TV-industrin.

Krönikan

I varje nummer finns en liten gästkrönika skriven av en kändis. Sångaren Mattias Andréasson i gruppen E.M.D. finns med ett OKEJ-nummer, där han berättar om sin stora dröm (OKEJ, 2008d, s. 23). I ett annat nummer berättar gitarristen i Hammerfall, Oscar Dronjak, om ett par speciella festivalminnen (OKEJ, 2008g, s. 23).

Gästkrönikören verkar få ganska fria händer över vad den skall skriva om och i vissa fall handlar det om helt andra saker än det de håller på med.

Posters

På och runt mittuppslaget brukar det finnas ett antal affischer eller posters som OKEJ kallar dem. Det brukar vara omkring 8 affischer och de kändisar som finns på dem är oftast med i numret i övrigt i intervjuer och reportage.

Anledningen till att affischerna finns på och runt mittuppslaget är för att läsarna lättare ska kunna ta ut dem ur tidningen, utan att förstöra resten av tidningen. Det är även därför tidningen är hopsatt med hjälp av häftklamrar, så att det räcker att böja ut dem något för att komma åt affischerna. När sedan affischerna är loss, kan häftklamrarna böjas tillbaka och det går att fortsätta att läsa tidningen som vanligt.

Affischer har funnits i OKEJ-tidningen sedan starten 1980 och är uppenbarligen fortfarande gångbara.

Mode

OKEJ har även tre sidor mode, som brukar ha ett tema i form av t.ex. höstens färger eller sommarens badkläder. Artikeln består av en mängd bilder på olika plagg och accessoarer med information om var man kan köpa dem.

(12)

12

Även här knyter OKEJ tillbaka till kändisar, då de visar bilder på kändisar med samma eller liknande plagg som de kläder som finns i artikeln.

Poppurri

På Poppurri-sidorna finns det lite allt möjligt. I varje nummer har OKEJ ett tema såsom sommarens filmer, manga4 m.m. där de ger tips om t.ex. olika mangaserier. Det finns även en

sektion med lite blandat om kändisar, såsom jämförelse mellan olika artister eller trivia5 om en

viss kändis.

Dessa sidor innehåller även läsarnas egna listor, som de kan skicka in via e-post. Listorna rangordnar oftast låtar eller musikartister, men även helt andra ämnen såsom böcker och regissörer avverkas.

Dessutom finns det ett referat av Kändischatten från OKEJ.se, där läsarna fått möjligheten att chatta med en känd person. Projektgruppen märkte att i många av de chattreferat som fanns i tidningen, så var det en och samma läsare som skrivit flera frågor. Detta fick projektgruppen att undra om hur många som deltar i dessa chattar.

Ett exempel på detta är när den tidigare nämnda sångerskan Petra ”September” Marklund var med i Kändischatten, då användaren ”Ninis” hade ställt 5 av de 10 frågor Marklund fick (OKEJ, 2008, s. 48). Ett annat exempel är användaren ”Nallephu” som förekommer i Kändischatten i bl.a. nummer 9 (OKEJ, 2008h, s. 48) och nummer 11 (OKEJ, 2008i, s. 48), år 2008.

Kändisakuten

Här får läsarna möjlighet att fråga om problem de har och frågorna besvaras av en kändis. Projektgruppen märker att många av frågorna är av väldigt känslig natur, då frågorna handlar om kärleksproblem, mobbning, problem i hemmet och även någon som gick med

självmordstankar.

Sidan har även en avdelning där läsarna kan fråga ”Susanne” på tampongtillverkaren OB om mens och tamponger. Till skillnad från Kändisakuten och andra delar i tidningen där läsarna kan skicka in frågor, listor m.m. till OKEJ, så måste de här gå genom OB:s hemsida för att skicka in frågor.

Läsarklotter

På Läsarklotter-sidor får läsarna lite fria händer att tycka till om saker. Precis som under Poppurri förekommer här olika typer rankinglistor, men framförallt fungerar sidorna som ett debattforum. Allt mellan himmel och jord kan diskuteras, men oftast har det rötterna inom musiken eller tidningen OKEJ.

Tävlingar

Detta är en sida fylld med tävlingar där läsarna kan vinna priser som musikalbum, filmer, böcker och träffar med artister. All tävlan sker via SMS, läsarna kan inte svara via t.ex. e-post.

4 Manga är ett samlingsord för japanska tecknade serier och tecknade serier gjorda i japansk stil. 5 Trivia är ett ord som används för kunskap av kuriosaartad karaktär.

(13)

13

Popswop & vinnare

Förutom en presentation av månadens vinnare, så fungerar den här sidan som en annonsplats för läsarna. Här kan läsarna efterlysa bandmedlemmar eller människor som är intresserade av att starta ett band. Det finns även möjligheten för läsarna att annonsera om det är något de vill sälja, byta eller köpa och de kan även söka ”mejlisar”, alltså brevvänner.

En generell iakttagelse av projektgruppen är att affischer verkar vara populära att byta, sälja och köpa.

Kryss & recensioner

Den här avdelningen innehåller ett korsord med kändisinslag, där läsarna kan vinna priser. Precis som med tidigare tävlingar, är det SMS som gäller för att anmäla sig till dem.

Månadens musikskivor betygssätts också av OKEJ på den här sidan.

Popastro

Popastro är ett vanligt horoskop, som brukar återfinnas i många tidningar. Enda skillnaden är att det står om hur det kommer gå i skolan, till skillnad från i många andra tidningar där det brukar stå om hur det kommer gå på jobb. Detta förstärker förstås bilden av vilken målgrupp tidningen inriktar sig på.

I den här avdelningen får OKEJ även in lite mer om kändisar, då några kändisar födda i det aktuella stjärntecknet nämns.

Intervjuer & Reportage

Ungefär hälften av tidningen tillägnas intervjuer och reportage. Det är framförallt musikartister som intervjuas, men det förekommer även intervjuer av skådespelare och skådespelerskor. Dagböcker från t.ex. turnéer är andra exempel på artiklar.

En röd tråd som projektgruppen ser är att det alltid är artisterna som är i fokus. Även om OKEJ gör ett reportage, är det oftast att de tagit in en kändis och låter läsarna se t.ex. Hollywood genom kändisens ögon. Den här typen av reportage utförs oftast av svenska artister av naturliga skäl.

4.1.2 OKEJ-

HEMSIDAN

Under tiden som tidningen undersöktes, gjordes även detsamma med OKEJ-tidningens

webbplats, OKEJ.se (http://www.okej.se, 2009a). Den här hemsidan har funnits sedan slutet av 90-talet och den nuvarande hemsidan lanserades 21:e augusti år 2006. Detta gjordes för att skapa en förståelse om hur lika eller olika tidningen och hemsidan egentligen är.

Här följer projektgruppens undersökning av dess funktioner.

Community

OKEJ.se är vad de själva påstår, Sveriges största pop-community6 (http://www.okej.se, 2009a).

6 Med community menar projektgruppen en webbplats vilken fungerar som en mötesplats. En

(14)

14

Det finns en återkommande användarbasis som flitigt utnyttjar faktumet att kunna uttrycka sin musik och klädstil på internet. Detta visar inte minst community-sidan Facebook7

(http://www.facebook.com, 2009) och Sveriges största blogg8 (http://www.bloggportalen.se,

2009), Blondinbella (http://www.blondinbella.se, 2009), där dessa ämnen ofta förekommer. På OKEJ.se finns även en blogg som används flitigt. Detta är ett bra sätt att få community-användarna att utnyttja hemsidan till att tillfredställa det behov de vanligtvis går till t.ex. andra bloggar för. Frågan är bara om bloggen håller lika hög standard som andra bloggtjänster.

Andra tjänster som finns på hemsidan är reportage, som är klassiska reportage om diverse artister, och skvaller, som är sedvanligt skvaller om artister och kändisar.

Den största delen av OKEJ.se baseras runt community-delen.

Forum

Precis som på många andra community-webbplatser finns det även på OKEJ.se ett forum, där det debatteras flitigt om allt mellan himmel och jord. Det är dock inte ofta som diskussionerna hålls till ämnet utan användarna kommer ofta på sidospår och moderatorerna verkar inte ha mycket kontroll.

Här skulle ett varningssystem lätt kunna kopplas in, där användarna på ett smidigt sätt kan påpeka konstigheter. Moderatorerna verkar på OKEJ.se allmänt försiktiga och det skapar frågan om hur de kontrollerar webbplatsen. Hur är egentligen säkerheten på den? Hur kontrolleras det att inte diverse äldre män kommer in och stöter på småflickor?

Klubbar

Klubbarna fungerar som ett sorts forum. De känns väldigt Facebook-inspirerade och kan liknas vid de olika grupper om musikgrupper, TV-serier m.m. som finns på Facebook.

7 Facebook är väldigt populärt community på internet, som hade över 200 miljoner användare i april år

2009 (Bahari, 2009).

8 En blogg är kortformen på webblogg och är en webbplats där den eller de som håller i bloggen kan

(15)

15

Den största klubben handlar om skomärket Converse och det är enligt Egmont Kärnans IT-manager Jonas Benke en liten besvikelse. Känslan av att det ska handla om musik på OKEJ.se har försvunnit.

Poparazzi

Poparazzi är en funktion på OKEJ.se, där användarna kan titta på paparazzibilder på popstjärnor i olika situationer.

Det framgår inte på sidan om det är användarna eller OKEJ själva som lägger upp bilderna. En alternativ funktion till detta skulle i så fall vara att användaren själv lägger upp sina

paparazzibilder på kändisar.

Kändischatten

Detta är en funktion där användarna kan chatta med en svensk artist direkt på hemsidan. Det verkar inte vara något speciellt datum varje månad, utan snarare när en kändis har tid eller liknande. Resultatet av chatten redovisas på hemsidan och i tidningen.

4.1.3 I

NTERVJU MED

OKEJ

Intervjun med anställda på OKEJ utfördes därefter för att komplettera undersökningarna av OKEJ.se och tidningen. Frågor finns, som tidigare nämnts, i appendix 8.1.

OKEJ:s svar baserade de framförallt på de undersökningar företaget gjort för att utvärdera tidningen och hemsidan. Dessa undersökningar kunde dock tyvärr inte projektgruppen ta del av, eftersom de inte fanns längre.

Projektgruppen fick reda på att OKEJ:s målgrupp är tjejer i åldrarna 9-16, vilket bekräftade gruppens tankar runt detta. Däremot skiljer sig användarna på OKEJ.se från läsarna av

tidningen, vilket OKEJ visade missnöje med. Användarna som framförallt utnyttjade hemsidan beskrevs som deprimerade emo-tjejer9 omkring 16-18 år, som inte läste OKEJ-tidningen.

Detta stämde inte överens med OKEJ:s mål för hemsidan, vilket var att deras läsare skulle nyttja hemsidan och dess funktioner. OKEJ hade även förhoppningar att hemsidan skulle locka nya läsare till tidningen, vilket inte alls fungerat.

Delarna i tidningen för insändare, så som Klotterplanket och Intro-sidan, är det som är

populärast, men posters och även intervjuer och reportage om läsarnas önskeartister. Till dessa insändarsidor var det framförallt e-post de fick in och inte så många handskrivna brev. Däremot var inte efterlysningar av bandmedlemmar särskilt populär, även om så kan uppfattas i

tidningen.

Anledningar till att sidan Kändisar på OKEJ.se var inaktiv, berodde enligt OKEJ på svårigheterna att få kändisar att befinna sig på en specifik plats vid en specifik tid för t.ex. en chatt med läsarna.

9 Med emo syftar projektgruppen på den emotionella klädstil och livsstil som växt fram genom

(16)

16

4.2 PERSONAS

Baserat på undersökningarna av OKEJ:s tidning och webbplats, tog vi fram följande personas. Projektgruppen valde att använda personas för att kunna ta fram koncept som skulle passa användarna och målgruppen. Personas användes då för att det är ett kraftfullt sätt att ta fram vad användarna har för mål. Projektgruppens personas togs fram med hjälp av tidningen OKEJ, OKEJ:s webbplats och intervjun med OKEJ.

4.2.1 P

ERSONA FÖR

OKEJ-

TIDNINGEN

Hanna är en 14 år gammal tjej vars liv kretsar kring musik och kändisar. Hon vill veta allt som finns att ta reda på om hennes favoritgrupp Tokio Hotel. Intervjuer, affischer, bilder; ja allt är av stor nytta.

Att läsa om andra kändisar är dock också intressant för det är en väldigt spännande värld att få en inblick i. Som många andra i hennes ålder så finns det förstås en dröm om att bli känd, men just nu stannar den vid att möjligtvis få se sitt namn i tidningen.

Hon gör sig hörd genom att delta på debattsidorna i OKEJ-tidningen för det är t.ex. inte kul när någon skriver dåliga saker om hennes favoriter, Tokio Hotel. Samtidigt är väl själva debatterande inte det viktigaste, utan det roliga är att se sin text i tidningen.

Tidningen brukar hon först läsa själv. När hennes jämnåriga bästa kompis Mia är på besök, så händer det att de bläddrar i den tillsammans och diskuterar allt från musik till snyggaste killarna. Som många andra i hennes ålder, så använder hon mobilen dagligen och hon har bra koll på hur man använder internet. Detta har nästan blivit ett måste om man vill interagera med tidningen numera genom tävlingar och insändare. Dock är hon inte så värst mycket inne på OKEJ.se, eftersom hon tycker sidan är rörig. Hon brukar istället befinna sig på andra sidor som är mer koncentrerade på Tokio Hotel, så som forum dedicerade till den tyska musikgruppen. Hanna gillar dock att OKEJ.se på svenska.

4.2.2 P

ERSONA FÖR

OKEJ-

HEMSIDAN

Evelina går på gymnasiet i Enskede och är 17 år gammal. Där läser hon på Mediaprogrammet.

Hon gillar att lyssna på musik, teckna och skriva poesi. Men det är bara hon själv som får läsa poesin. På sin fritid hänger Evelina med sina vänner och pratar killar, artister och skvallrar. Hon är en typisk ungdom som använder MSN och besöker webbsidorna Facebook och OKEJ.se. Hon vet hur man laddar ner låter m.m. och hur man använda Windows. På Mediaprogrammet läser hon text som inriktning, eftersom hon tycker

om att skriva och skulle vilja bli musikjournalist. Hon använder datorn till att ladda ner ny musik och att kommunicera med kompisar.

(17)

17

Hennes vän Katrin introducerade henne till OKEJ.se:s community för ca 1,5 år sedan. På OKEJ.se chattar hon med likasinnade så kallade emos och poppare10. Evelina tycker att hon är emo fast

med pop-influenser. Hon klär sig i svarta kläder med färginslag; gärna rött eller rosa.

När hon surfar in på OKEJ.se, brukar hon titta på sin profil och ser vilka som har besökt henne. Sen surfar hon vidare och ser om någon har skrivit i hennes gästbok. När hon har klarat av detta går hon in på forumet. Det är på forumet hon spenderar mest tid. Här känner Evelina att hon kan skriva av sig. Hon diskuterar allt möjligt här inne och känner att det är lite som ett klotterplank, men med någon som svarar.

Evelina känner till tidningen OKEJ, men läser den inte. Hon har bara bläddrat i den hemma hos sina kusiner, men tyckte att den var för småbarn. Evelina gillar att lyssna på olika popartister som Håkan Hellström, My Chemical Romance och liknande. Hon blandar friskt mellan pop och rock.

4.3 KONCEPT

Med hjälp utav den information projektgruppen fick ut av undersökningarna, så tog den med hjälp av brainstorming fram följande koncept. Projektmedlemmen Mattias valde att rikta in sig på koncept som tog till vara på OKEJ:s specialkompetens, medan projektmedlemmen Henrik försökte hitta möjligheter för tidningen att bredda sig.

4.3.1 K

ONCEPT

1

-

B

LOGG

Det första konceptet är en blogg med möjlighet till att diskutera varje inlägg i bloggen.

Communityt skalas ner kraftigt och bloggen kommer i fokus.

Medlemmarna registrerar sig för att kunna diskutera blogginläggen och har tillgång till att lägga upp en avatar-bild11 och enkel profil

information. De registrerade medlemmarna kan sedan kommentera inläggen och därigenom skapa en diskussion. Kommentarfältet fungerar som ett forum där blogginlägget är ämnet som diskuteras.

Det stora målet med bloggen blir att ge en bild av vad som sker bakom kulisserna. Att läsarna besöker sidan för att ta reda på vad som händer mellan de olika tidningsupplagorna. Bilder och kuriosa från intervjuer, direktrapporteringar från evenemang och information om hur det går med kommande nummer av tidningen är några exempel på hur detta kan gå till.

Bloggen har olika sektioner, som kan knytas tillbaka till sektioner i tidningen. Men det finns även andra sektioner, som t.ex. en allmän sektion som knyter samman allt.

10 Poppare är en musik- och klädstil.

(18)

18

Det kommer även finnas tävlingar i bloggen. Anmälningssätt beror på tävling och kan ske med t.ex. e-post, SMS, MMS eller YouTube.

En skribent får ansvara för större delen av bloggandet, medan reportrar och andra medarbetare bidrar med informationen bakom kulisserna. För att läsarna ska få en ännu större inblick in i den värld som tidningen bevakar, så kan en sektion ge utrymme för musikartister att gästblogga. Fördelar med detta koncept är att OKEJ drar nytta av deras kunskaper och erfarenheter, alltså gör de på internet vad de är bra på. Som tidning är skrivandet en enormt viktig del, men de får även en inblick som få i musikvärlden genom intervjuer, reportage etc. Alla roliga detaljer får förstås inte plats i tidningen, så varför inte låta reportrarna ge en mer personlig vinkel av deras erfarenheter med stora svenska och utländska artister?

Läsaren och OKEJ interagerar också mer direkt genom inläggen och diskussionerna, till skillnad från hur det är nu när det är mer uppdelat; läsarna i forumet, medan en liten del av OKEJ på bloggen och genom nyheter.

Vidare så känner läsarna igen sig och det blir lite som OKEJ på nätet, men med en annan vinkel (tiden mellan två upplagor) och möjligheten för läsarna att direkt interagera med skribenten och de andra läsarna.

Däremot blir diskussionerna mer styrda, eftersom det är blogginläggen som startar dem istället för enskilda community-medlemmar som nu. Det blir även så att fokus läggs betydligt mer på musik, kändisar, tidningen etc. och de som är intresserad av den.

Risken finns även att bloggaren hamnar på en piedestal. Men med rätt val av bloggare, så kan detta vara vad som drar användarna till bloggen. T.ex. genom att läsarna känner igen sig i bloggaren eller att bloggaren är något äldre än läsarna, som de kan se upp till.

Scenario

Hanna har läst klart sin OKEJ tidning. Hon känner ett sug efter att ha mer och går in på OKEJ.se. Där kan hon läsa om det senaste skvallret på bloggen. Hon klickar vidare och kommer in på “Bakom kulisserna”, där läser hon om vad som händer mellan tidningarna och kan diskutera enkelt i kommentarfälten. Hanna känner att hon enkelt kan kommentera och diskutera inlägget i kommentarfältet.

Liknande befintliga webbplatser – Feber

Feber.se (http://www.feber.se, 2009) är en samling med olika bloggar som koncentrerar sig på teknik, mode, datorer, webben och liknande. Sidan är utformad som en blogg med olika

kategorier och det är lätt att se vilken blogg man är inne på. Förutom möjligheten att betygsätta inläggen med bra eller dåligt, så innehåller inte mycket mer än inläggen och att man kan

kommentera. Användarna har bara ett namn och en avatar.

Positivt: Lättöverskådligt. Lättnavigerat.

(19)

19

4.3.2 K

ONCEPT

2

B

LOGG MED COMMUNITY

Användarnas profiler blir mer avancerade och ser mer ut som profilsidor brukar se ut i communities. Ett poängsystem införs även, där poängen påverkas av användarens aktivitet på webbplatsen och eventuellt av tävlingar.

Vad användaren ger för information i profilen påverkar hur startsidan på webbplatsen utformas. Blogginlägg och kommentarer om det som intresserar användaren görs mer synligt.

På webbplatsen finns även ett artistarkiv, vars innehåll hela tiden byggs på med hjälp av att blogginläggen är taggade12. På en artists sida i arkivet så samlas blogginläggen och

kommentarerna och på så sätt kan läsarna lätt fortsätta diskussionerna om t.ex. deras favoriter trots att ett visst inlägg är lite äldre. I vanliga bloggar försvinner annars tidigare inlägg lätt in i mängden, när de lämnat förstasidan.

Användarna kan även anpassa sin startsida så att favoritämnen som sin favoritgrupp eller festivaler hamnar i centrum, så de hela tiden har dessa inlägg och diskussioner lättillgängligt. Rent allmänt ska det vara lätt att anpassa sin startsida beroende på hur man vill ha den organiserad.

Med detta koncept hade OKEJ kunnat ta tillvara de användare på den nuvarande sidan som vill vara mer än bara ett användarnamn och en bild, men samtidigt dragit nytta av de fördelar som finns i första konceptet.

Friheten är fortfarande inte helt total för läsarna, men det sammanlagda utbytet mellan läsare och OKEJ plus mellan läsare och läsare blir förhoppningsvis större.

Med detta koncept kan OKEJ göra det de är bäst på, nämligen att skriva, medan användarna kan skriva av sig i ett forum och i kommentarfälten.

Scenario

Hanna surfar in på OKEJ.se för att läsa om vad som händer i kändisvärlden. Hon upptäcker även att det finns ett community knutet runt bloggen.

Hanna läser igenom bloggen och känner att det finns ett inlägg hon vill diskutera. Hon klickar sig fram till forumet och kan där diskutera vidare om inlägget. Hon skapar sig även en profilsida där hon kan lägga upp en bild på sig själv och skriva om sina intressen.

När Hanna deltar i tävling syns det på hennes profilsida hur många poäng hon har samlat ihop. Dessa poäng använder hon sedan för att delta i andra tävlingar och spel.

Hon hitta lätt till äldre blogginlägg genom arkivet och på så sätt hittar hon också fram till äldre kommentarer om inlägget. Där kan hon diskutera även om äldre saker.

12 På bloggar är taggar nyckelord knutna till blogginlägg för att lättare få fram inlägg med liknande

(20)

20

Liknande befintliga webbplatser – Aftonbladet

Aftonbladet.se (Aftonbladet, 2009) är Sveriges största tidning på internet (Ahlberg, 2009) och har funnits på nätet sedan 1996. Hemsidan är ett organiserat kaos av nyheter och reklam. Startsidan kan liknas vid en löpsedel och innehåller alltid lockande rubriker.

Många av nyhetsartiklar erbjuder möjligheten för läsare att lämna kommentarer under artikeln. Man måste vara registrerad på Aftonbladet.se för att göra detta, vilket är gratis.

Aftonbladet har en tjänst som kallas Plus. Den kostar 29kr i månaden och man får då tillgång till bl.a. exklusiva artiklar.

Aftonbladet.se erbjuder även tjänsten Tagga, där man laddar ner ett speciellt program för sin mobiltelefon. Detta möjliggör att läsarna kan fotografera de så kallade taggarna i tidningen och därefter få information som är knuten till taggen direkt in i mobilen så som filmklipp, bilder och text.

Aftonbladet har dessutom en egen Webb-TV, som visar små reportage om händelse, och de har även ett rikligt antal bloggar om ämnen som sport och mode. Dock kan inte en läsare av

bloggarna använda sitt konto han eller hon har på Aftonbladet.se för att kommentera blogginläggen, utan måste istället göra ett val av namn vid varje kommentering.

Positivt: Snabba på att använda nya teknologier. Snabb med uppdatering på nyheter. Negativt: Hemsidan är fruktansvärt svårnavigerad och reklamen är verkligen överallt.

4.3.3 K

ONCEPT

3-

OKEJ-

VÄRLD

Koncept 3 tar den nuvarande webbplatsen i dess befintliga form och vidareutvecklar framförallt användarnas profilsida, dvs. Min Studio.

Min studio görs om till ett virtuellt rum, där man genom att skicka SMS, delta i tävlingar och vara aktiv på sidan kan möblera sitt rum. T.ex. om man ställer upp i en tävling får man låsa upp en byrå. Användarna kan även med hjälp av SMS, köpa olika objekt.

(21)

21

OKEJ-tidningen innehåller också koder eller taggar, så man kan få extra saker p.g.a. att man köpt tidningen. T.ex. så kommer man även kunna fylla sina väggar i sitt virtuella rum med affischerna från tidningen, precis som med sitt vanliga rum.

Användaren har även avatarer i form av virtuella karaktärer, som den kan ordna kläder till och styla.

Den nya Min Studio fungerar annars som tidigare, men det skapas en större känsla av att man är där. När en användare besöker en annan användares interaktiva rum, så befinner sig

användarens karaktär tillfälligt i detta rum och kan chatta med andra som befinner sig där. En viktig del är att man kan få tag på en större del av möbler, affischer, kläder etc. genom OKEJ-tidningen och på så sätt drar användare extra fördelar av att läsa OKEJ-tidningen.

Även klubbrummen kommer att vara uppbyggda på detta sätt och här kan medlemmarna samlas och chatta. Dessutom kan de bidra med egna möbler, elektronik etc. som de inte behöver i sina egna rum och möblera klubbrummet.

De virtuella rummen gör så att alla användare verkligen får sin egen lilla plats i communityt och sporrar förhoppningsvis till mer aktivitet på webbplatsen.

Scenario

Hanna har bestämt sig för att bli medlem på OKEJ.se, just för att kunna synas på ett roligt sätt. Hon känner att det är lite spännande och en känsla av eget att kunna möblera sitt eget rum. Hon får lov att sätta upp alla planscher hon vill och kunna göra allt själv utan hjälp av sina föräldrar. Hanna börjar med att designa sin avtar, hon gör den så lik sig själv som hon bara kan. Hanna gillar att pyssla med sin avatar och skaffa nya kläder till den.

Hon öppnar och tittar i OKEJ tidningen och ser att alla planscher i den tidningen även går att få i sitt rum på OKEJ.se. Hanna skriver därför in koden hon hittar i tidningen och kan sedan sätta upp affischer i sitt virtuella rum.

Liknande befintliga webbplatser – Habbo

Habbo (http://www.habbo.se, 2009) är ett community för ungdomar där användaren är

representerad av en avatar som den själv skapar och navigerar med i en låtsasvärld. Användarna kan köpa en speciell valuta i världen med hjälp av riktiga pengar, vilket sedan möjliggör köp av kläder, inredning och liknande.

Habbo har blivit hårt kritiserade för att ha försöka lura pengar av sina användare och de har blivit upptagna i SVT:s TV-program Plus och REA (Kvarntorp, 2006).

Positivt: Det går att klara sig utan att köpa saker.

Negativt: När användaren köper valutan på hemsidan, finns det ingen ålderkontroll eller

(22)

22

4.3.4 K

ONCEPT

4

S

PEL

Webbplatsen går ifrån community-biten och fokuserar på tävlingar med tema på musik och kändisar. Rankinglistor och exklusiva vinster lockar användarna att återvända, men även några gratis tävlingar.

De absoluta mest exklusiva tävlingar går endast att delta i om man har senaste numret av OKEJ-tidningen, men även vissa andra som löses genom ledtrådar i tidningen.

Scenario

Hanna har tråkigt efter att alla läxorna är avklarade och känner att hon vill göra något roligt. Hon börjar bläddra i sin senaste OKEJ-tidning. Där upptäcker hon en kupong med en kod till OKEJ.se. Hon sätter sig vid datorn och upptäcker att OKEJ.se har en massa spel och tävlingar. Snabbt klickar hon sig in och spelar ett par spel.

I ett av spelen Hanna spelar kan hon vinna en DVD-film och det sporrar henne till att arbeta sig uppåt på rankinglistan. Däremot kostade det pengar att anmäla sig till en tävling knuten till hennes favoritkortspel. Men eftersom hon gillar det spelet så mycket, bestämde hon sig för att skicka in ett SMS och anmäla sig till tävlingen.

Efter ett tag kommer Hanna att tänka på kupongen som gjorde att hon besökte sidan. När hon använder den här, får hon tillgång till en exklusiv tävling.

Liknande befintliga webbplatser – Spelsidan.nu

Namnet Spelsidan.nu (http://www.spelsidan.nu, 2009) avslöjar precis vad det är. En hemsida där de har samlat spel från olika sidor så att besökarna snabbt och enkelt kan ta del av dem. Något innehållsfattigt är den för tillfället, men sidan avslöjar att det ska komma något som kallas "Min Zon”. Henrik antar att Min Zon kommer att fungera ungefär som en profilsida.

Positivt: Det går snabbt och enkelt att hitta det spel man vill spela. Negativt: Den känns ofullständig och inte riktigt klar än.

4.3.5 K

ONCEPT

5

-

V

IDEO

En videoblogg, med tillgång till musikvideos och videoreportage. Som prenumerant av tidningen får man tillgång till Videosidan, där det finns massor av musikvideos att titta på. Det ger

videoavdelningen en viss exklusivitet och kan även sporra besökare till att börja prenumerera på tidningen istället för att bara köpa lösnummer. Sidan i övrigt kommer vara en Videoblogg, där OKEJ:s reportrar kan lägga upp klipp från intervjuer, YouTube-klipp och andra relevanta videos.

(23)

23

Ett modernt alternativ till vanligt bloggande. Detta ger OKEJ.se en egen “TV-kanal” och ger användarna en viss YouTube-känsla. En sida där OKEJ kan marknadsföra mindre artister på ett enkelt sätt.

Fördelen med en videoblogg gentemot en vanlig blogg är att användarna får ett ansikte på vem det är som bloggar och bloggandet blir mer personligt. Med inspiration av svenska MTV.se sätt att visa videoklipp (http://www.mtv.se, 2009), så kan prenumeranterna enkelt komma åt sina favoritartisters musikvideos.

Det negativa med en videotjänst som den här, är konkurrensen med YouTube. Hur ska man locka folk från en sådan stor sida som YouTube till OKEJ.se? En anledning till att de borde välja OKEJ.se är att det inte finns några videoklipp som bryter mot upphovsrättslagen utan OKEJ.se äger rättigheterna att publicera allt på hemsidan.

Scenario

Evelina sitter vid datorn och vill höra skvaller och lyssna på musik. Hon går först in på YouTube, men många av klippen hon vill se har tagits bort på grund av att användaren ej haft tillstånd att publicera videoklippet.

Evelina bestämmer sig istället för att logga in på OKEJ.se för att läsa skvaller. Hon kollar igenom videobloggen och tycker det är smidigt och roligt att få ett ansikte av vem som jobbar med bloggen.

Hon fortsätter att surfa runt och hamnar på OKEJ:s videotjänst. Där hittar hon alla de videos hon vill se med sina favoritband. Det går snabbt och hon kan enkelt välja att prenumerera på sin favoritartist. Genom att prenumerera på videoklippen får hon ett e-postmeddelande varje gång ett nytt videoklipp med hennes favoritartister publiceras.

Det Evelina tycker är smidigast är att alla videoklippen fungerar. Det är inga klipp som bryter mot upphovsrättslagen och det går smidigt att titta på dem.

Liknande befintliga webbplatser – MTV

MTV är en TV-kanal som har lyckats ta sitt koncept med musikvideos till webben på ett enkelt sätt där populära videos listas snabbt och enkelt. Sättet som videoklippen spelas upp på är ett enkelt videofönster på hemsidan.

Sidan fångar upp MTV:s målgrupp på ett smidigt och bra sätt.

MTV är en av världens populäraste TV-kanaler för musik och deras hemsida är välintegrerad med deras TV-kanal. Det går enkelt att hitta de populäraste musikvideoklippen och på bara sekunder kan man spela upp dem. Vad som inte kommer fram eller går att finna är hur många besökare just den svenska hemsidan har. Med YouTube som största troliga konkurrent befinner sig MTV mellan två världar. En värld där det är skivbolagen som bestämmer vilka videos som får ligga kvar och en värld där användarna i anarki lägga upp musikvideos utan rättigheter.

Positivt: Enkelt att hitta alla populära musikvideos. Snabbt att ladda filmerna. Negativt: 20 - 30 sekunders reklam innan videon. Vissa musikvideoklipp går ej att se.

(24)

24

Liknande befintliga webbplatser – YouTube

Alla känner till världens största hemsida för user-generated video content13, YouTube

(http://www.youtube.com, 2009).

En hemsida där man gratis kan lägga upp vilka videoklipp man vill utan att behöva vara en expert. Det som talar emot YouTube är just vad som ska censureras och vad som bryter mot upphovsrätten.

Det som gör YouTube till vad det är, är vad användarna skapar. Därför skiljer sig den här

lösningen helt från vad OKEJ.se:s videotjänst skulle vara. På OKEJ.se skulle det vara redaktionellt skapade videobloggar och musikvideos som kommer från skivbolagen. Det man går miste om på detta sätt är användarnas egna upplagda videoklipp från t.ex. konserter med populära band.

Positivt: Snabbladdade videoklipp. Enkelt att hitta på hemsidan. Extremt många videoklipp. Negativt: Upphovsrättsskyddat material tas bort snabbt.

Liknande befintliga webbplatser – SVT Play

Sveriges Television har en välutvecklad hemsida som ger både information och möjligheten att se TV-program på nätet (http://www.svtplay.se, 2009).

Genom att använda en speciell plattform erbjuds de flesta av SVT:s TV-program på internet Detta är ett system som fungerar över förväntan. Dock som med alla mediaspelare på internet som är programmerade med Flash och Java, så är stödet för Macintosh-datorer inte fullt utvecklat än.

Positivt: Allt går snabbt och enkelt att se och man slipper reklam.

Negativt: Stödet för vissa webbläsare och plattformar är dåligt. Vissa TV-program ligger bara

uppe en viss tid.

4.4 PROTOTYP

Bloggen fungerar utmärkt som en grund på hemsidan, där nya funktioner smidigt kan läggas till vid behov. Projektmedlemmen Mattias undersökningar visade även att det är ett utmärkt sätt för att utnyttja OKEJ-redaktionens specialkompetens.

Samtidigt kom projektgruppen fram till att det är bättre att till en början använda nuvarande färdigutvecklade tjänster för t.ex. visning av musikvideos, efter projektmedlemmen Henriks undersökningar om hur OKEJ skulle kunna bredda sig. Ett exempel är tidigare nämnda YouTube, en

videotjänst som är väl testad och en tjänst som många i OKEJ:s målgruppen redan känner till.

13 User-generated content eller användargenererat material är en term som används när hemsidans

(25)

25

Därmed valde projektgruppen att utveckla en prototyp enligt konceptet ”Koncept 1 – Blogg” i avsnitt 4.3.1 och prototypen visar hur sidan kan se ut och fungera (se Appendix 8.2). Detta betyder dock inte att de andra koncepten kasseras, eftersom den utmärkta grund, som bloggen utgör, innebär att de andra koncepten i teorin kan läggas till på hemsidan i framtiden.

Prototypen är utvecklad för att se ut som en blogg med ett mer avancerat kommentarsystem, som ska kännas som ett forum. Färgvalen på prototypen är tagna för att skapa en

igenkänningsfaktor från den nuvarande befintliga OKEJ-hemsidan. Typsnitten på hemsidan känns igen från tidningen och samma röda färg som logotypen används.

4.4.1 P

ROTOTYPTESTERNAS UTFORMNING

Testerna av prototypen utfördes genom två omgångar av användartester och testpersonerna var i åldrarna 12-21 år. Testerna utfördes individuellt och testpersonerna träffade aldrig varandra. Frågorna som ställdes i testerna var följande:

 Läser du bloggar regelbundet? Några exempel?  Känner du till OKEJ? Läste du den när du var yngre?

 Läste du några andra tidningar regelbundet när du var yngre?

Därför gavs testaren ett scenario: Tänk att du kunde få reda på vad som händer bakom kulisserna mellan varje nummer. Du läser tidningen och sen kan du gå ut på nätet och följa processen fram till nästa nummer.

Exempel på detta kan vara som följer.

 OKEJ får plötsligt chansen att intervjua din favoritartist och kan direkt fråga dig som läsare om frågor som de kan ställa i intervjun.

 Många saker händer under reportage och intervjuer, som inte får plats i tidningen eller är relevanta för artiklarna. Dessa kan berättas på nätet istället.

 Liverapporteringar från konserter och många korta tävlingar för läsare. Testpersonen fick efter scenariot använda prototypen och ge spontana kommentarer.

En viktig del i konceptet är att diskussioner till blogginlägg ska hållas vid liv längre och lättare, så därför förklarade projektgruppen att det normalt i bloggar idag skrivs ett inlägg och läsarna diskuterar det. När nästa inlägg dyker upp, så hoppar det tidigare inlägget ner ett snäpp på sidan och diskussionerna till det gamla inlägget börjar glömmas bort. Efter ett antal nya inlägg,

försvinner det ursprungliga inlägget från första sidan och den tillhörande diskussionen dör ut helt.

Därefter förklarade projektgruppen hur detta lösts genom att knyta kommentarerna till ett blogginlägg till inläggets taggar. När man sen går in på ett inlägg, så följer alltid dess nya och tidigare diskussioner knutna till taggen med och diskussionerna kan fortsätta.

(26)

26

Efter testen ställdes följande frågor, där följdfrågor kunde läggas till beroende av svaren.  Spontana kommentarer?

 Hur fungerade designen?  Hur fungerar kommentarfälten?

 Hur tycker du man ska kunna svara och diskutera i kommentarfälten?

4.4.2 F

ÖRSTA PROTOTYPTESTET

Testgruppen för första prototypen bestod av 1 tjej och 2 killar i åldern 12-21 år. De valdes ut till testet för att de var dels i rätt målgrupp och dels för att de har läst OKEJ.

På frågan om de läser bloggar svarade två att de läser bloggar regelbundet medans en svarar att bloggar är för flickor. Vilket ger ett ganska intressant perspektiv, då Egmont Kärnan har utryckt att de vill attrahera fler killar till hemsidan och tidningen.

Testgruppen visade tycke för idén om att kunna läsa bakom kulisserna-material på hemsidan och testpersonerna gav även spontana kommentarer om att det hade varit intressant att se hur det går till på redaktionen när en tidning är i slutfasen.

När testgruppen testade kommentarsystemet så tyckte en av tre att det var lite svårt att komma in i hur det fungerar, medans de andra två tyckte att det var enkelt. Testgruppen tyckte det kändes som ett sorts forum och att det gav en igenkänningsfaktor. En av testpersonerna uttryckte spontant att kommentarerna visas på ett enkelt och överskådligt sätt, vilket gör det enkelt att kommentera och diskutera.

När testgruppen tillfrågades hur designen uppfattades, svarade alla att den kändes väldigt mörk. På frågan om hur kommentarfältet skulle kunna förändras, svarade testgruppen att det skulle vara bra om man kunde citera tidigare inlägg. Detta skulle göra det lättare att kunna följa diskussioner.

Av detta prototyptest lärde sig projektgruppen att kommentarsystemet inte är perfekt och att folk vill ha fler funktioner i kommentarerna. Gruppen lärde sig även att designen av prototypen är lite mörk och att den verkade uppfattas som lite dunkel och hemlig. Däremot verkade

innehållet locka den tänkta målgruppen.

4.4.3 A

NDRA PROTOTYPTESTET

Inför det andra prototyptestet så ändrades designen till en ljusare och en annorlunda layout på kommentarerna togs fram (se Appendix 8.3). Detta med feedbacken från första användartestet som grund.

Med den nya designen hamnar kommentarerna mycket mer i fokus för att det enklare och snabbare ska gå att kunna läsa och sätta sig in i en diskussion.

Färgschemat har blivit förändrat till ett ljusare, så att inte sidan skulle bli för mörk och för att det klagades på den mörka färgskalan i det förra användartestet. Bakgrundsfärgen har nu blivit

(27)

27

ljusrosa, något som främst attraherar tjejer. Eftersom OKEJ främst läses av tjejer, kändes ljusrosa som en passande färg och det är en färg som förekommer flitigt i OKEJ-tidningarna.

Ett annat designbeslut projektgruppen tog var att när man klickar in på en kommentar visas alltid första svarsinlägget. Detta för att snabbare få användaren att komma in i det nya

kommentarsystemet.

Testgrupp nummer två består av 2 pojkar och 2 flickor i åldrarna 12-16 år. Dessa valdes ut då de passade in i målgruppen för tidningen OKEJ. Alla testpersonerna läser eller har läst OKEJ.

När testgruppen först provade sidan, visade tjejerna ett stort tycke för de nya färgerna. Pojkarna visade ingen avsky, men ej heller något tycke, för färgerna.

När testgruppen sedan använde hemsidan, så visar det sig att det nya kommentarsystemet verkar fungera smidigare än innan. Alla testpersonerna hade lätt att komma in i diskussioner. Testgruppen sade även att det är bra att första svaret på en kommentar alltid visas, när man klickar på kommentera. Testarna tyckte att det gjorde att man snabbare ser om en diskussion är aktiv eller inte.

På frågan hur designen fungerar svarade tjejerna att de känner igen den från OKEJ. Framförallt typsnittet och den röda färgen, men givetvis även logotypen.

Spontant tyckte testgruppen att sidan känns bättre än den nuvarande OKEJ-hemsidan. En av testgruppens tjejer påpekade att hon tycker den nuvarande hemsidan är för mörk. När frågan kommer hur testgruppen tycker att man ska kunna svara och diskutera i kommentarfälten, svarades det att det borde gå att citera inlägg från andra. Detta för att om det är en kommentar väldigt högt upp i en diskussion, så kanske inte alla kommer ihåg vad det står. Därför kan det vara bra att kunna citera.

Det andra prototyptestet gav projektgruppen en mer införstådd blick i hur ett

kommentarsystem kan byggas upp. Det har också visat sig att genom att ta grunden från tidningen, så kan man på ett enkelt och effektivt sätt att ta tidningen till webben. Innehållet är fortfarande det som lockar målgruppen, men även designen måste passa väl in för att skapa helheten.

(28)

28

5 A

NALYS OCH SLUTSATS

Genom undersökningar och utvärderingar som gjorts i detta projekt, anser projektgruppen att den har lyckats komma fram till ett svar på frågeställningen; Hur tar man en ungdomstidning ut på internet, där en helhet mellan tidningen och webbplatsen skapas?

En av nycklarna till att lyckas ta en tidning till nätet, anser projektgruppen vara att nyttja den redan befintliga kunskapen hos OKEj:s redaktion. OKEJ:s styrkor ligger i deras breda kontaktnät med kända personer och deras journalisters sätt att skriva artiklar och nyheter riktade för ungdomar. Projektgruppen tror därför att mycket är vunnet om dessa kompetenser beaktas och utgör en del av stommen för sidan. Om dessa styrkor nyttjas på hemsidan skapas en

igenkännlighet som knyter ihop tidning och hemsida, där läsare känner igen reportrar och berättarstilar från tidningen på hemsidan och vice versa.

En annan viktig aspekt projektgruppen kom fram till var fördelarna med att använda redan färdigutvecklade system och tjänster. Detta är både resursbesparande och kan utnyttja det faktum att användarna redan kan vara registrerade på tjänsten. Dessutom är tjänsterna väl testade och deras popularitet måste innebära många positiva egenskaper att ta del av.

Exempelvis så finns den populära videosidan YouTube, där det är lätt att få upp sin egen kanal. På YouTube skulle OKEJ kunna ha sin egen kanal och användarna skulle kunna bidra med sina egna videoklipp. Dessutom genom att YouTube redan har ett väletablerat community, så kan YouTube i sig bli en bro till OKEJ:s egen hemsida. Alltså en möjlighet till nya användare av hemsidan, som sedan kan leda till nya läsare av tidningen.

Projektgruppens val av gestaltning för att utnyttja ovanstående riktlinjer blev i form av en blogg. Undersökningarna under projektet visade att en bloggs fördelar är att kunna styra

diskussionsämnena. Därmed kommer hemsidans innehåll i mycket större utsträckning att behandla samma ämnen som tidningen, det vill säga musik och kändisar.

Andra fördelar projektgruppen kom fram till med bloggen och framförallt internet, var

möjligheten att direkt lägga ut texter och därmed också ha en direkt kontakt med läsarna. Detta var en av svagheterna projektgruppen hittade i tidningsformatet. Här finns stora möjligheter att utnyttja internet och samtidigt stärka bandet mellan tidning och hemsida, och OKEJ och läsare. Det var också därför ett mer utvecklat kommentarfält till blogginlägg togs fram, för att skapa ett sätt för användarna att diskutera och uttrycka sig. Detta är en viktig del i tidningen, i form av insändarsidorna och även på den nuvarande hemsidan i form av forumet, så det borde också vara en viktig del på den nya hemsidan. Det är vad läsarna vill ha och det är något som därmed finns i både tidningen och på hemsidan.

En annan fördel som projektgruppen tycker att bloggen har, är att den fungerar som en utmärkt grund för hemsidan, som kan hålla ihop alla trådar till olika funktioner. Detta möjliggör att nya funktioner som integreras kan tas in utan att helhetsintrycket av tidning och hemsida störs för mycket och blir för kaotiskt.

(29)

29

Sammanfattningsvis kan följande fyra råd användas som en startpunkt för andra som ska föra en ungdomstidning ut på internet.

 Utnyttja befintlig kompetens.

 Utnyttja befintliga system och tjänster på internet.  Bygga hemsidan runt tidningens kärna.

 Nyttja möjligheten att kunna ha en direktkontakt med läsarna.

6 D

ISKUSSION

Projektgruppen tog fram fyra punkter i slutsatsen som en startpunkt för skapandet av en

hemsida för en ungdomstidning. Kan man dra slutsatsen att dessa punkter skulle fungera för alla dessa tidningar?

Gruppen vill inte se punkterna som strikta riktlinjerna. Däremot tror båda projektmedlemmarna att om utvecklandet av hemsidan utgår från dessa punkter vid start, så är det lättare att uppnå en helhet mellan tidning och hemsida eller i alla fall att ha det i baktanken. Varför är det då viktigt att behålla helheten mellan tidningen och hemsidan?

Projektmedlemmarna anser detta är betydelsefullt för att läsarna av tidningen även ska använda hemsidan. Starka band mellan hemsida och tidningen medför också att användarna känner igen sig när de brukar hemsidan och läser tidningen. När användaren befinner sig på tidningens hemsida, ska användaren verkligen känna att det är just på tidningens hemsida den befinner sig på och inte bara en sida med samma namn.

Det behöver inte vara en nackdel att tidningen och hemsidan tillsammans inte skapar den här helheten och dessa starka band mellan varandra. Däremot så kan både tidningen och hemsidan dra fördelar av varandra, om ett starkt utbyte finns. Det var detta projektmedlemmarna ville utforska och både Henrik och Mattias tycker att projektet bekräftar att många fördelar erhållas gratis om helheten skapas.

Svårigheterna som dök upp under processen var den begränsade tillgång till undersökningar av OKEJ:s läsarkrets och OKEJ.se:s användare, eftersom OKEJ inte hade sparat de undersökningar som de gjort. Projektgruppen fick inte heller tillåtelse att göra egna undersökningar på dessa läsare och användare. Detta innebar att tyngden fick läggas på de andra undersökningarna. Projektmedlemmarna anser dock att dessa gav en tillräckligt bra bild på användarna, tidningen och den nuvarande hemsidan.

Avslutningsvis tycker projektmedlemmarna att arbetet med projektet har fungerat bra. Uppdelning av arbete har gjorts där det passat för att kunna snabba på processen. När

undersökningarna av OKEJ:s tidning och hemsida utfördes, så valde projektgruppen att till en början dela upp granskningarna. Projektmedlemmen Henrik gick på djupet med hemsida, medan

(30)

30

Mattias gjorde detsamma med tidningarna. Undersökningarna smälte därefter samman för att kunna jämföra tidningen med hemsidan.

Under arbetet med koncepten, så valde Mattias att rikta in sig på koncept som framförallt tog till vara på OKEJ:s specialkompetens. D.v.s. OKEJ:s kunskaper att skriva artiklar som engagerar målgruppen och sitt bredda kontaktnät med människor i musikindustrin. Henrik gick däremot på djupet hur tidningen skulle kunna bredda sig inom andra områden som spel och video.

(31)

31

7 L

ITTERATURFÖRTECKNING

Aftonbladet (2009). http://www.aftonbladet.se [besökt 30:e april, 2009].

Ahlberg, A. (2009). Aftonbladet.se nådde över 3 miljoner. Medievärlden [elektronisk version]. Tillgänglig på internet:

http://www.medievarlden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=9208&Itemid= 4 [besökt 30:e april, 2009].

Bahari, R. (2009). 200 miljoner på Facebook. Göteborgs-Posten [elektronisk version]. Tillgänglig på internet: http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=857&a=488457 [besökt 30:e april, 2009].

Bloggportalen (2009). http://www.bloggportalen.se/BlogPortal/view/TopLists?tl=2 [besökt 30:e april, 2009].

Blondinbella (2009). http://www.blondinbella.se [besökt 30:e april, 2009]. Cooper, A. (2004). The Inmates are Running the Asylum. Sams Publishing.

Detta är OKEJ (2009). http://www.okej.se/tidningen-okej/detta-ar-okej.php [besökt 30:e april, 2009].

Ekström, A. (2006). 25 år med popens ikoner. Sydsvenskan [elektronisk version]. Tillgänglig på internet: http://sydsvenskan.se/samtidigt/article142685/25-ar-med-popens-ikoner.html

[besökt 30:e april, 2009].

Facebook (2009). http://www.facebook.com [besökt 30:e april, 2009]. Feber (2009), http://www.feber.se [besökt 30:e april, 2009].

Findahl, O. (2001). Svenskarna och internet år 2000 (2:a upplagan). World Internet Institute. Findahl, O. (2008). Svenskarna och internet 2008. World Internet Institute.

Findahl, O. & Zimic, S. (2008). Unga svenskar och internet 2008. World Internet Institute. Kvarntorp, K. (2006). Surfning på barnsajter kan bli dyr affär. E24.

http://www.e24.se/branscher/ittelekom/artikel_66751.e24 [besökt 30:e april, 2009]. MTV (2009). http://www.mtv.se [besökt 30:e april, 2009].

OKEJ, 9 (2007), Egmont Kärnan. OKEJ, 1 (2008a), Egmont Kärnan. OKEJ, 2 (2008b), Egmont Kärnan. OKEJ, 3 (2008c), Egmont Kärnan.

(32)

32

OKEJ, 4 (2008d), Egmont Kärnan. OKEJ, 5 (2008e), Egmont Kärnan. OKEJ, 6 (2008f), Egmont Kärnan. OKEJ, 8 (2008g), Egmont Kärnan. OKEJ, 9 (2008h), Egmont Kärnan. OKEJ, 11 (2008i), Egmont Kärnan. OKEJ, 1 (2009a), Egmont Kärnan. OKEJ, 3 (2009b), Egmont Kärnan.

OKEJ.se (2009a). http://www.okej.se [besökt 30:e april, 2009].

Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H. (2002). Interaction design: beyond human-computer interaction (kap. 8). John Wiley & Sons.

Spelsidan.nu (2009). http://www.spelsidan.nu [besökt 30:e april, 2009]. SVT Play (2009). http://www.svtplay.se [besökt 30:e april, 2009].

Westlund, O. (2008). Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av

kvällspress. Dagspresskollegiet. Institutionen för journalistik och masskommunikation vid

Göteborgs universitet.

(33)

33

8 A

PPENDIX

8.1 INTERVJUFRÅGOR TILL OKEJ

Vi är intresserade att få reda på mer om OKEJ:s historia, både för tidningen och hemsidan. Även gärna lite fakta.

Vilken del av tidningen är populärast och får flest e-post inskickade? Hur tycker ni hemsidan fungerar idag? Fungerar den som det är tänkt? Vad är målet med hemsidan?

Har ni några framtida projekt på hemsidan planerade eller i planeringsstadiet?

Hur mycket resurser har ni att lägga på hemsidan? Hur många sitter dagligen och administrerar hemsidan?

Hur är det tänkt att sidan ”Kändisar” på OKEJ.se ska fungera? Utfyller den sin funktion eller är tanken mer att det skulle bli en MySpace-känsla över den?

Kändisarna som finns på OKEJ.se, ställer de upp gratis?

Vi blev intresserade av den del i tidningen som handlar om efterlysningar av bandmedlemmar. Hur aktiv är den här sektionen? Får ni in många insändare?

Vi är väldigt intresserad av undersökningar som gjorts angående hemsidan. Gärna så rå data som möjligt. Även undersökningar som gjorts för att titta närmre på vilka delar som är populärast i tidningen är av intresse.

References

Related documents

Ansvarig utgivare kontrollerar innehållet i tidningen före utgivning, för att säkerställa att inget av innehållet bryter mot gällande lagar, denna policy eller HRFs

Å andra sidan, anser många forskare att det inte finns någon avgörande skillnad mellan dessa två begrepp och att de beskriver samma sak (Dryden och Mytton, 1999). Counselling

Utöver problem med brister i un- dersökningsmetoderna finns andra hinder som leder till att invandrare med demenssjukdomar inte får samma vård som andra.. – Ett dilemma är

av
just
anledningen
att
de
ville
hålla
en
slags
kontakt
med
andra
människor
 som
 av
 liknande
 anledningar
 flyttat
 utomlands.
 Jag
 har


Anders Sönnerborg, ordförande (Föreningen för medicinsk mikrobiologi) Mia Brytting, sekreterare (Smittskyddsinstitutet).. Bo Svennerholm, kassör (Föreningen för

I kapitel 6 i promemorian (s 25 ff) ges en beskrivning av tidningsbranschen, tidningsläsandet, användningsmönster och branschens strukturförändringar och utmaningar. I

UTFORMAT FÖR HUSBILAR, HUSVAGNAR OCH BÅTAR MED LÅGA TILL MEDELHÖGA ENERGIKRAV.. 10

Hon är bekymrad, för även om fetma i sig kan ställa till problem för den över- viktige, är många av dagens dieter ohäl- sosamma!. Även