Patientens erfarenhet i väntan på
operation
-
En litteraturöversikt
Huvudområde: Omvårdnad
Författare: Henrik Andersson & Paulina Andersson Handledare: Emelie Pettersson
Sammanfattning
Syfte:Syftet var att beskriva patienters erfarenhet i väntan på operation.
Metod
:
I studien används en litteraturöversikt av 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Vid dataanalysen användes Friberg femstegsmodell.Resultat: Litteraturöversikten visar att patienters känslor i väntan på operation främst
varit negativa, med upplevelser som oro, ångest och depression. Resultatet visar dessutom att patienter upplevt känslor som längtan och förhoppning inför operation.
Slutsats: Översikten visar att den preoperativa perioden är komplex och upplevelsen
skiljer sig därmed mellan olika individer. En stor påverkande faktor för upplevelsen var informationen inför operationen. Vid de tillfällen då informationen varit individanpassad minskade negativa känslor inför operation. Detta resulterar således i att sjuksköterskan behöver hantera olika människors upplevelser, och ge individanpassad vård och information.
Summary
Title: Patient`s experience while waiting for surgery.
Purpose: The aim of the study was to describe the patient's experience while waiting for surgery.
Method: The method that has been used is a literature review of 8 scientific articles with qualitative method and an inductive approach. In the data analysis the Friberg five-step model was used.
Results: The results show that emotions experienced by the patient are mainly
negative emotions such as anxiety and depression. The results also show that patients experience feelings such as longing and hope before a surgery.
Conclusion: The preoperative period is complex and the experience differs between different individuals. A major influencing factor for the experience was the
information regarding the surgery. Individualized information reduced negative feelings the patient experienced prior to surgery. This means that the nurse has to handle different people's experiences differently, and provide individualized care and information.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
OPERATION OCH ANESTESI ... 1
PREOPERATIV BEDÖMNING... 2
SJUKSKÖTERSKANS ROLL I DEN PREOPERATIVA MILJÖN ... 3
TEORETISKT RAMVERK ... 4 SJUKDOMSLIDANDE ... 4 VÅRDLIDANDE ... 4 LIVSLIDANDE ... 4 PROBLEMFORMULERING... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 5 DESIGN ... 5
URVAL OCH DATAINSAMLING... 6
DATAANALYS ... 6
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN... 6
RESULTAT ... 8
NEGATIVA TANKAR INFÖR OPERATION ... 8
Rädsla ... 8
Stress ... 9
Depressiva tankar ... 9
Oro och ångest ... 9
Försämrad självbild ... 10
POSITIVA TANKAR INFÖR OPERATION ... 10
Förväntningar på operation ... 10 Förhoppningar om en förhöjd livskvalité ... 10 Längtan ... 11 DISKUSSION ... 12 METODDISKUSSION ... 12 RESULTATDISKUSSION ... 14 Kliniska implikationer ... 16 SLUTSATS ... 16 REFERENSER ... 17 BILAGOR ... SÖKMATRIS ... ARTIKELMATRIS ... KVALITETSGRANSKNINGSPROTOKOLL ...
Inledning
Strax under 800 000 patienter i Sverige genomgick en operation i slutenvården under 2017 (Socialstyrelsen, 2019). Patienter som känner nervositet preoperativt upplever även en högre grad av nervositet och smärta postoperativt (Carr, Brockbank, Allen, & Strike, 2006; Dawe, Bennett, Kearney & Westera, 2014). En sjuksköterska med god kännedom om hur patienten upplever situationen inför operation kan öka patientsäkerheten och minska sjukvårdskostnader (Jones, O´Neil, McLean, Wigmore & Harrison, 2017). Vid arbete på uppvakningsavdelning och verksamhetsförlagd utbildning på sjukhus har intresset för hur patienten upplever tiden i väntan på operation ökat.
Bakgrund
Operation och anestesi
Operationer, eller med ett annat ord - kirurgi - har utförts under lång tid, närmare bestämt sedan flera tusen år före Kristus och har under krigstider praktiserats och utvecklats mer. Kirurgi betyder hantverk och ordet kommer från grekiskans cheir som betyder hand och ergon som är verk. Under 1900-talet kom kunskapen inom de medicinska områdena och kirurgin fick sitt genombrott. Därefter har kirurgin utvecklats samt förfinats genom decennierna med hjälp av radiologi, ultraljud, datortomografi och magnetkameran. Metoderna är en ytterst värdefull tillgång och drivfjäder till det kirurgin har uppnått idag (Hamberger & Haglund, 2017).
Indikationen för kirurgi är att organ- och/eller extremitet är ett hot för patientens liv (akut) eller att sjukdomen inte kan behandlas medicinskt och kräver kirurgi (elektivt). Patienten ska ha nytta av ingreppet och operationsindikationer ska vägas mot riskerna, hälsan, annan sjuklighet samt patientens egna önskemål (Hammarqvist, 2017).
Kirurgin praktiserades under en lång tid utan anestesi, inte förrän mitten på 1800-talet började anestesi att användas (Järhult, Offenbartl & Andersson, 2013). Anestesi innebär att ta bort sinnesintryck, det vill säga tar bort smärta och obehag patienten kan uppleva under operation. Ett annat begrepp inom området är generell anestesi, som betyder att ta bort alla sinnesintryck och patienten hamnar i ett tillstånd där hen är medvetslös (Eintrei, Enlund, Gupta & Åkeson, 2016).
Operationer kan antingen vara akuta eller planerade. Akuta operationer utförs när patienten får ett snabbt insjuknande och är i behov av operation snarast. En planerad operation (elektiv) innebär att patienten skrivs upp på en väntelista och tilldelas en planerad dag för operation (Lindwall & Von post, 2008). Väntetiden för patienter är ibland långa (Ni, Tsai, Lee, Kao & Chen, 2010). När patienten ska genomgå operation finns tre faser. Den första fasen kallas för den preoperativa fasen, vilket är den fas som denna studie fokuserar på. Fasen kan variera i tid för olika patienter. Det kan vara allt från några minuter i ett akut tillstånd till flera månader beroende på hur lång väntelistan är. Den preoperativa fasen börjar redan när patienten insjuknar och pågår tills patienten ska opereras. Den andra fasen är intra operation och innebär att patienten befinner sig under operation. Sista och tredje fasen benämns som den postoperativa fasen, vilket innebär att patienten övervakas och behandlas på avdelning efter operation. Den postoperativa fasen kan också vara lång då den fortsätter så länge som patienten tänker på operationen (Lindwall & Von post, 2008). Upplevelsen i den preoperativa fasen har en stor betydelse för hur de postoperativa förloppet kommer
Taper, Serkan & Suren, 2019). Omgivningen och hur hen blir bemött har stor betydelse för hur efterförloppet blir postoperativt (Bäckström, 2012).
Därför är det viktigt att den patientansvariga sjuksköterskan berättar för patienten vad som kommer ske före, under och efter operationen. Sjuksköterskan ska lyssna till patientens frågor och funderingar kring operationen. Information preoperativt kan göra att patientens smärtnivå och ångestnivå minskar postoperativt (Chan, Kan, Lee, Chan & Lam, 2011; Tulloch & Rubin, 2019; Dawe, Bennett, Kearney & Westera, 2014). För att hela vårdkedjan inklusive det postoperativa förloppet skall bli så bra som möjligt är det viktigt att veta hur patienten upplever väntetiden innan operation.
Preoperativ bedömning
Första delen i den preoperativa bedömningen är: Hur detta ingrepp påverkar patientens livskvalité; Om den påverkar patientens hälsa positivt; Är den nödvändig; (Tobias, 2018). Inför operation värderar narkosläkaren och narkossjuksköterskan patientens hälsa och vilken typ av operation som ska utföras. Beroende på de två faktorerna görs valet av vilken typ av anestesi som är lämplig för ingreppet och patientens hälsotillstånd. Läkaren ordinerar vilka mediciner patienten ska få preoperativt och vilka ordinarie läkemedel patienten inte ska ta på operationsdagen (Tobias, 2018).
En preoperativ bedömning görs i vanliga fall en till flera dagar före operationsdagen. Bedömningen kan göras direkt inpå operationen i akuta fall. I bedömningen värderas både anamnes, journal och andra viktiga data som exempelvis, laboratorieprover, EKG och röntgen. Patientens hälsa kontrolleras och kroppsundersökning utförs. Stor vikt läggs på hjärta- och lungfunktionen. Riskfaktorer som kan vara problematiska under operation kontrolleras också. Exempelvis trånga luftvägar, övervikt, om patienten är svårstucken, risk för ökad blödningsbenägenhet, allergier, försämrat allmäntillstånd och eventuella omvårdnadsproblem (Tobias, 2018).
I samtal med patienten får sjuksköterskan en bild av hens livssituation och ger individanpassad information inför operation (Tulloch & Rubin, 2019). Patienten skall ges information och motivation till varför hen bör genomföra operationen. Hur operationen och anestesin ska gå tillväga samt det förväntade förloppet och resultatet. Patienten ska få information om vilka risker operationen kan medföra (Ljungqvist, Eriksson, Nyren & Thorell, 2016). I det preoperativa samtalet ska patienten informeras så att hen känner sig lugn och trygg inför operation (Fraczyk & Godfrey, 2010; Pettersson, Öhlén, Friberg, Hydén & Carlsson, 2017). Närmst anhöriga ska känna sig väl informerade i situationen (Tobias, 2018). Möjligheten för anhöriga att ta del av informationen är viktigt för patienten inför operation enligt (Peles-Bortz, Bluvstein, Bergman & Barnoy, 2017).
I anslutning till operation utförs premedicinering 60 minuter innan anestesistart. Premedicineringen innehåller grundsmärtlindring, till exempel Paracetamol och långtidsverkande lugnande, exempelvis Bensodiazepiner. Premedicineringens huvudsakliga syfte är att verka lugnande (Bodelsson, 2013).
Medicineringen inför operation styrs av riktlinjer men skall också individualiseras efter patienten (Tobias, 2018). Det finns många olika läkemedel som kan ges inför operation. Oftast ges premedicinering per os men om patienten har sväljsvårigheter ges läkemedlet intravenöst, subkutant eller intramuskulärt. Medicineringen inför operation varierar beroende på vikt och ålder. Läkemedlets huvudsakliga syfte är att verka avslappnande och smärtstillande. Fördelar med premedicinering är att anestesin blir lugnare och läkemedel som ges under operation kan minskas. Nackdelen med
premedicinering är att patienten kan bli mer sömnig efter operation (Weitzberg & Lundberg, 2017).
Sjuksköterskans roll i den preoperativa miljön
Sjuksköterskan i preoperativa vården ska nyttja ett yrkesparadigm som innefattar vilja samt ett genuint intresse av att möta patienter inför operation (Lindwall & Von post, 2008). Sjuksköterskan ska besitta förmågan att hantera människor som befinner sig i en livssituation mellan hopp och förtvivlan, liv och död eller en längtan och saknad. Sjuksköterska ska besitta intresset av ständig utveckling, arbeta evidensbaserat samt benägen att vilja delta i fortsatt forskning (Lindwall & Von post, 2008).
Sjuksköterskans människosyn har stor betydelse för hur patientens upplevelse i mötet inför operation. Inom den kliniska vårdvetenskapen betraktas människan som en helhet. Där hjälper och lindrar vårdpersonalen lidandet hos patienten både kroppsligt, andligt och själsligt. I vårdandet bör sjuksköterskan se patienten både kroppsligt, själsligt och andligt; det vill säga ett holistiskt synsätt. Att behålla människan som helhet har stor betydelse för vården och att patienten ska uppleva en god hälsa (Lindwall & Von post, 2008).
Teoretiskt ramverk
För djupare förståelse av patienters upplevelse inför operation har Katie Erikssons lidandeteori (2015) valts som teoretisk utgångspunkt till litteraturstudien. Lidande kan vara orsakat av oro och i många situationer kan onödigt lidande stoppas eller förhindras när sjuksköterskan är medveten om patientens upplevelse. (Eriksson, 2015) har delat upp teorin utifrån tre olika typer av lidande som beskrivs nedan.
Sjukdomslidande
Lidande kan uttryckas i olika former i samband med sjukdom. Sjukdomslidande kan innebära fysisk smärta. Sjukdom innebär inte nödvändigtvis att patienten upplever någon smärta. Patienter som upplever stark smärta kan tankar på smärta helt ta över. Smärtan gör situationen betydligt svårare för patienten. Sjuksköterskan uppgift är att snabbt försöka lindra lidandet. Sjukdomslidande behöver inte bara vara upplevd smärta. Det kan också vara själsligt och andligt lidande. Patienten kan uppleva denna form av lidande vid exempelvis skam och förnedring i samband med behandlingen eller sjukdomen. I dagens sjukvård ställs höga krav på patienten att självständigt söka information om sjukdomen och ställa de frågor som behövs. Det höga kraven kan skapa en upplevelse av skam och förnedring hos patienten om de inte förstår informationen. (Eriksson, 2015).
Vårdlidande
Vårdlidande finns i flera olika former. Vanligaste orsaken till vårdlidande är genom kränkningar. Det kan bero på att vårdpersonal uppträder nonchalant eller att patienten upplever sig kränkt. Lindande kan upplevas oavsett vilken form av kränkning hen utsätts för. Orsaker som exempelvis väntan, oro, bekymmer och ensamhet skapar lidande. Sjukvårdspersonal som nonchalerar patienter eller anhöriga kan orsaka vårdlidande. Genom att sjukvårdspersonalen bekräftar och ser patienten kan det minska lidandet. När patienten eller anhöriga inte ses på allvar kan det skapa lidande och en känsla av maktlöshet. Om sjukvårdspersonal inte ger patienter vård trots att vårdbehovet finns är det ett sätt att utöva makt och betraktas alltid som en kränkning mot patienten. Det kan bero på oaktsamhet och okunskap hos sjukvårdspersonalen. Sjukvårdpersonal med ovilja att ge patienter den vård som krävs ses som ett medvetet sätt att utföra vanvård (Eriksson, 2015).
Livslidande
När människan drabbas av sjukdom kan hela livssituationen för personen och dess anhöriga förändras. Det som patienten ansåg tidigare vara viktigast av allt kanske inte längre är prioriterat. Livslidande kan upplevas som att människans existens är hotad och kan leda till förlorad social tillvaro. Känslor som kan skapa ett stort lidande är ovissheten, känslan av att kanske dö och inte veta när det kommer att ske. När livet vänds upp och ner och människan tvingas till en förändring av sin livssituation kan det skapas ett stort livslidande. Det tar tid att bygga upp ett nytt meningssammanhang efter att människan drabbats av livslidande. Alla vet att sjukdom kan leda till döden, det skapar ett stort lidande hos människan i samband med sjukdom och det skapas ännu mer lidande om människan inte blir sedd i samband med sin sjukdom. Upplevelsen av en osäkerhet för framtiden kan det skapa känslan av att livet inte längre har något värde. Människor som befinner sig i ett livslidande kan ha svårt att förmedla sina uttryck. Om den drabbade har medmänniskor omkring sig som lyssnar och är närvarande kan livslidande lindras. Inom sjukvården är det vanligt att patienter
upplever livssituationen som meningslös och att livet inte har något värde. Vid en svår livssituation kan känslan av att vilja ge upp skapas (Eriksson, 2015).
Denna teori förtydligar olika lidande patienten kan uppleva inför operation. Patienten kan uppleva stark smärta inför och efter operation, detta beskrivs i sjukdomslidande. Patienter kan också uppleva lidande i dessa situationer genom vårdlidande, exempelvis att hen blir behandlad på ett oetiskt sätt inför och efter operation. Den sista delen i lidande teorin är livslidande som också förklarar den upplevelse patienten kan uppleva i samband med operation. Operation kan vara en stor förändring för både patienten och anhöriga. (Eriksson, 2015).
Problemformulering
Det är ansträngande för patienten psykiskt, men även fysiskt inför operationen. Funderingar på vad som ska hända (Screeche-Powell & Owen, 2003) kan påverka bland annat sympatiska nervsystemet och hormoner som noradrenalin, adrenalin och kortisol frisätts. Den fysiska reaktionen kan innebära ett hot för patienten. Negativa reaktioner under operationen med risker som hypertoni, hypotoni, hjärtklappning, svettningar, ökad blödningsbenägenhet samt en ökad smärta (Pritchard, 2009). Psykisk oro är en reaktion i kroppen (Perks, Chakravarti & Manninen, 2009) och kan leda till fler farliga tillstånd; exempelvis känslor av olust, ängslan, panik, rastlöshet och aggressivitet (Pritchard, 2009). Forskning visar att sjuksköterskan kan genom information och samtal med patienten ha möjlighet att förhindra psykisk ohälsa. Om sjuksköterskan inte ger patienten tillräcklig med information kan patientens situation förvärras. Varje patient är unik och ställer höga krav på individuell omvårdnad (Rodrigues-Goncalves, Cerejo & Martins, 2017) Tidsperioden som valts för litteraturöversikten är den preoperativa fasen, från beslut om operation fram till att patienten åker till operationssalen.
Syfte
Att beskriva patientens erfarenheter i väntan på operation.
Metod
Design
Litteraturöversikt med en kvalitativ metod har tillämpats. Litteraturöversikten genomfördes med en objektiv datainsamling i ett avgränsat område med syftet att få en översikt av den redan befintliga forskningen som beskrivs i (Polit & Beck, 2012). Litteraturöversikten har en induktiv ansats och har utgått förutsättningslöst från patientens upplevda erfarenhet i artiklarna. En kvalitativ metod valdes eftersom det är patientens upplevelse och erfarenhet som beskrivs i texten. I litteraturöversikten beskrivs hela människan från artiklarna, både fysiskt och psykiskt. Den kvalitativa metoden har sitt ursprung från ett holistiskt synsättet (Henricson & Billhult, 2017). I en litteraturöversikt används redan befintlig information och istället för att intervjua personer intervjuas litteraturen (Segesten, 2017).
Urval och Datainsamling
Syftet och problemformuleringen är avgörande för vilken litteratur som kommer att användas i resultatet. Artiklarna som används valdes systematiskt och var relevanta till syftet och problemformuleringen (Friberg, 2017). Vid urvalet och datainsamlingen användes Friberg (2017) femstegsmodell. Steg I inleddes med att hitta relevanta sökord till syftet, sökorden togs fram med hjälp av MeSH och genom generella sökningar (Friberg, 2017) i databaserna CINAHL & MEDLINE. När relevanta sökord identifierats användes en boolesk sökteknik, sökorden skrevs med “AND” som används för att koppla ihop sökord och “OR” som användesför att få träffar på de ord som är synonymer med varandra. Vid sökningen användes även avgränsningar som peer review, english och artiklar mellan 2010-2019 (Östlundh, 2014). Inklusionskriterier för artiklarna var artiklar med kvalitativ metod, peer reviewed, english och artiklar mellan 2009-2019. Exklusionskriterier tillämpades och artiklar med barn, ungdomar och plastikkirurgi valdes bort för att få ett hanterbart resultat. Sökorden: State of mood, expressed emotions, feelings, experience, attitude, preoperative care, pre-surgery care, pre-pre-surgery, pre-surgery, waiting, wait time, patients perceptions, patients experience, qualitative research, qualitative study användes i databaserna CINAHL och MEDLINE, som har sitt huvudfokus på omvårdnadsvetenskap. Totalt 8 artiklar valdes ut och för att säkerhetsställa att artiklarna uppfyller de forskningsetiska kraven kontrollerades varje artikel med hjälp av ett kvalitetsgranskning protokollet från Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga, kvalitetsgranskningsprotokoll).
Dataanalys
I Steg II lästes artiklarna titel, abstrakt och resultat enskilt för att senare diskuteras. Varje artikel fick ett nummer för att förenkla diskussionen och agera som tillfälliga referenser i litteraturöversikten som sedan byttes ut mot artiklarnas egentliga referens. Artiklarnas resultat lästes och analyserades grundligt för att identifiera artiklarnas huvudfynd. Relevant fakta till syftet markerades med märkpenna och fördes över till datorn. I Steg III markerades fynden som identifierats och sammanställdes i datorn där de granskades. I Steg IV likheter samt olikheter från artiklarnas resultat. Genom att föra samman de fynden med likartat innehåll skapades 8 subteman som sedan bildade 2 huvudteman, positiva tankar och negativa tankar. De fynd som bildade huvudtemat positiva tankar markerades med en färgkod och de som bildade negativa tankar fick en annan färgkod. I steg V kondenserades informationen och resultatdelen skrevs utifrån de fynd som identifierats från artiklarnas resultat (Friberg, 2017).
Forskningsetiska överväganden
För att öka det vetenskapliga värdet på litteraturöversikten är det viktigt att artiklar som inkluderas har tillstånd från en etisk kommitté eller att de genomfört etiska överväganden noggrant (Forsberg & Wengström, 2016). Det är inte ett krav att en forskningsetisk kommitté ska godkänna en litteraturöversikt (Kjellström, 2017). Men ett övervägande av de fyra forskningsetiska kraven ska genomföras (Forsberg & Wengström 2016). De fyra kraven som ska följas är informationskravet som betyder att studiens syfte ska förklaras och vilka villkor som är aktuella under studien. Information om att medverkandet är frivilligt och att deltagarna kan avsluta medarbetet när de önskar under studiens gång. Det andra kravet är samtyckeskravet vilket innebär att deltagare måste lämna ett samtycke innan studien börjar. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet och innebär att utomstående inte ska kunna identifiera enskilda personer och hur uppgifter ska förvaras så att obehöriga inte kan
ta del av informationen. Det sista kravet är nyttjandekravet och innebär att uppgifter från individer inte får ges till andra för att användas av obehöriga dock får de användas i forskningssyfte. (Vetenskapsrådet, 2002). För att bevara forskningens anseende är det viktigt att alla tar forskningsetiken på allvar. Att inte ta forskningsetik på allvar kan leda till framtida kunskapsluckor på grund av att samhället inte har något förtroende för forskningen. (Kjellström, 2017). Artiklarna i litteraturöversikten har ett etiskt godkännande av en etiskt kommitté och kan därför anses följa de etiska kraven. I en litteraturöversikt är det viktigt att inte tolka materialet fel eller att inte följa inklusions- och exklusionskriterierna (Forsberg & Wengström, 2016). I forskningsprocessen skall eventuell förförståelse åsidosättas för att inte påverka resultatet (Forsberg & Wengström, 2016). En förförståelse fanns inom området och var under hela processen tvungen att bortses från för att inte påverka utfallet. Genom att vara medveten om förförståelsen och påminna varandra, har det gjort att risken för att resultatet ska påverkas minskat (Priebe & Landström, 2017).
Resultat
Inledningsvis skapades Subteman; rädsla, stress, oro/ångest, depressiva tankar och försämrad självbild. Därefter skapades huvudtemat “negativa tankar inför operation”. De andra subteman som identifierades var förväntningar på operation, förhoppningar om en förhöjd livskvalité och längtan som tillsammans skapade huvudtemat “positiva tankar inför operation”.
Subkategorier Huvudkategorier
Rädsla Negativa tankar inför operation
Stress Oro/ ångest Depressiva tankar Försämrad självbild
Förväntningar på operation Positiva tankar inför operation Förhoppningar om en förhöjd
livskvalité Längtan
Negativa tankar inför operation
Känslor som identifierades inför operation var rädsla, stress, oro/ångest, depressiva tankar & försämrad självbild. Upplevelserna var kopplade till negativa tankar och bidrog till försämrad hälsa hos patienten.
Rädsla
Känslor som uppkom hos patienter var rädsla då miljön under operation var ny och outforskad för patienten (King, Bartley, Johnson & Broadbent, 2019). Patienter uppgav en rädsla för narkosen, att få en infektion efter operationen, att de skulle få fel kroppsdel opererad eller att de skulle dö i anslutning till operationen (Conner-Spady, Marshall, Hawker, Bohm, Dunbar, Frank, & Noseworthy, 2014; King, et al., 2019). Patienter beskrev även att de hade en rädslaför hur framtiden skulle se ut. Rädsla för möjliga psykiska och fysiska funktionshinder de kunde drabbas av i anslutning till eller efter operationen (Feuchtinger, Burbaum, Heilmann, Imbery, Siepe, Stotz & Beyersdorf, 2014). Patienter beskriver att de ville klara sig själva efter operation och rädslan för att hamna i en beroende ställning. Vanliga tankar var; kommer jag vara i behov av stöd från anhöriga och kommer de klara av den påfrestning och omvårdnad som krävs efter operationen. Fler rädslor som beskrevs var att bli fast i hemmet och inte kunna utföra de fritidsaktiviteter som de tidigare utfört (Conner-Spady, et al., 2014; Svensson, Nilsson & Svantesson, 2016). Möjligheten att få prata om sina rädslor inför operation hade varit bra då en del patienter levde i ensamhet (Bullhoes-Mendonca & De-Andrade, 2013)
Stress
Väntan inför operationer beskrevs som stressande och frustrerande. De beskrev att de blev utmattade av att tänka på operationen hela tiden (Gregory, Newhook & Twells, 2013). Stressen påverkade patientens sociala liv negativt (Conner-Spady, et al., 2014) och svårigheter med att leva ett normalt liv i väntan på sin operation (Bullhoes-Mendonca & De-Andrade, 2013). Patienterna berättar att de utvecklade strategier för att minska stressen inför operation genom att förminska riskerna och se fördelarna med operationen. Många patienter tittade på hur andra hanterat liknande situationer, och på deras hälsotillstånd. Patienten kunde på så sätt se sig själv som friskare och tänkte att det blir lättare för mig, eller se sitt hälsotillstånd som allvarligare och tänkte att det kommer bli värre och jobbigare för mig (Conner-Spady, et al., 2014). Bristande information om vad som ska hända efter operationen har en negativ påverkan av stress för patienten (Svensson, et al., 2016).
Depressiva tankar
Väntan på operation upplevdes ofta som jobbig med svårigheter att leva ett normalt liv. De hade svårt att arbeta, blev lätt irriterade och fick depressiva tankar inför operationen (Bulhoes-Mendonca & De-Andrade, 2013; Conner-Spady, et al., 2014). Upplevelser som sårbarhet och exponerade i väntan på operation förekom men att bli respekterad och lyssnad till minskade känslan av sårbarhet och exponering (Svensson, et al., 2016).
Oro och ångest
Många upplevde oro för den postoperativa fasen. Kommer hjälp behövas efter operationen, och rädslan över att hamna i en beroendeställning (Conner-Spady, et al., 2014; Feuchtinger, et al., 2014). Patienter oroade sig även för hur deras familj skulle klara sig när de var under operation, frågor som patienterna oroade sig för var exempelvis om barnen kunde ta sig till skolan själva (King, et al., 2019). Försämrad och störd sömn beskrivs i väntan på operation. Patienter berättar att de vaknat upp mitt i natten i sin säng och kontrollerat om de fortfarande lever (Bulhoes-Mendonca & De-Andrade, 2013). Att individanpassad information ges är viktigt. Vissa patienter ville ha detaljerad information för att minska oro och ångest inför operationen. Det har också visat sig att vissa patienter inte ville ha detaljerad information om ingreppet. Detaljerad information gav mer oro och ångest för patienten (Svensson, et al., 2016). Patienter upplevde oro och ångest kopplat till smärta efter operationen och deras förmåga att utföra olika aktiviteter (Feuchtinger, et al., 2014). Frågor som patienter ställer sig är exempelvis om de kommer kunna äta all mat som de tidigare gjort; kommer de att kunna köra bil till jobbet och vilken hjälp kommer jag vara i behov av postoperativt (Svensson, et al., 2016). Många patienter oroade sig för hur länge de skulle behöva vara sjukskrivna efteråt (King, et al., 2019). Inför operation upplevde patienter att en klapp på axeln kunde minska deras ångest (King, et al., 2019).
Försämrad självbild
En negativ självbild upplevdes i väntan på operation eftersom de inte kände igen sig själva att exempelvis använda käpp. Det medförde att patienterna upplevde sig som gamla (Bulhoes-Mendonca & De-Andrade, 2013; Conner-Spady, et al., 2014). Patienter beskrev att de inte kände igen sig själva med att vara hemma från jobbet. Vid behov av sjukskrivning blev upplevelsen av att vara sjuk värre och dagarna blev långa. En förhöjd hälsa gavs när vardagen inte blev lika påverkad och patienten kunde fortsätt vara full arbetsför (Svensson, et al., 2016). Upplevelsen av att inte kunna medverka i sociala sammanhang ledde till förlorat socialt umgänge (Conner-Spady, et al., 2014; Svensson, et al., 2016).
Positiva tankar inför operation
I litteraturöversikten var det inte bara negativa tankar som identifierades. Upplevelser som förväntningar, förhoppningar och längtan kunde identifieras. Tankar som gjorde upplevelsen inför operation positiv var förväntningar, förhoppning om en förhöjd livskvalitéoch längtan.
Förväntningar på operation
Många uttryckte att de förväntade sig att få god information om sin operation. Det är väldigt individuellt hur mycket information patienten behöver för att känna sig tillfredsställd. Genom att få information att hen känner sig tillfredsställd, beskrev patienten det lättare att vara mentalt förberedd på den kommande operationen och postoperativa fasen. Betydelsefull informationen var kring smärta, återhämtningsprocessen och den psykiska hälsan (Malley & Young, 2017). Information kring operationen var av stor vikt för patienten. I samhället vill patienter förbereda sig genom att själva söka information via läsning i böcker samt söka information om liknande operationer på internet (Conner-Spady, et al., 2014) Patienten uttrycker att efter möte med operatören få möjligt till ett andra möte för vidare frågor (Conner-Spady, et al., 2014). En stor del i förberedelsen var att skapa tillit, genom ett fysiskt möte och få tid att ställa frågor till operatören (Conner-Spady, et al., 2014; Aasa, Hovbäck & Berterö, 2013). En förväntan hos äldre patienter var att vara fysiskt aktiv igen och uppleva god livskvalité(Conner-Spady, et al., 2014).
Förhoppningar om en förhöjd livskvalité
Patienter beskriver en känsla av hoppfullhet, att efter operationen utföra fritidsaktiviteter som sjukdomstillståndet tidigare förhindrat. En förhoppning och längtan hos patienter som levt med mycket smärta var att efter operationen inte behöva lida av smärta i vardagen längre (Conner-Spady, et al., 2014; Svensson, et al., 2016). En stor motivation till att genomföra en operation var på grund av smärta. Smärtan beskrivs som ett hinder för att utföra vardagsaktiviteter och att patienten dragit sig undan i sociala sammanhang. Upplevelser som aggression, försämrad sömn och depression förekom. Alla de faktorer som smärtan medfört skapade en stor påverkan på patientens livskvalité (Conner-Spady, et al., 2014). Patienterna ville veta hur hela operationen gick till, risken med operationen och vad man kunde förvänta sig efter operationen. Informationen gav en känsla av kontroll i den annars utlämnande situationen och underlättade planeringen av eftervården och därmed uppnå en ökad livskvalité. (Conner-Spady, et al., 2014; Aasa, et al., 2013).
Längtan
Patienter beskrev en lättnadskänsla av att äntligen få genomföra sin operation som för en del varit en lång väntan (Svensson, et al., 2016). Längtan var stor för att återfå en god hälsa, att de var villiga att genomgå operation även om riskerna kunde innebära att aldrig vakna upp från operationsbordet igen (Svensson, et al., 2016). Inför operation är det i många fall lång väntetid, vetskapen om lång väntetiden gjorde att patienter uppgav sig vara redo inför operation innan de egentligen kände sig redo för att längtan var stor (Conner-Spady, et al., 2014).
Diskussion
Metoddiskussion
Litteraturöversikten belyser patienters upplevelse och en kvalitativ metod ansågs lämplig. I litteraturöversikten valdes endast kvalitativa artiklar in. Litteraturöversikten baseras på upplevelser och kvalitativa artiklar passade bättre in jämfört med kvantitativa artiklar (Henricsson & Billhult, 2017). Endast artiklar som publicerats mellan 2009-2019 användes för att resultatet skulle vara aktuellt. Det skapar en överförbarhet och trovärdighet då resultatet baseras på aktuell information. Att hitta artiklar inom området var relativt svårt och därför valdes två artiklar in genom manuell sökning. (Karlsson, 2017).
Databaserna Medline och Cinahl användes vilket var tillräckligt för att få bra träffar inom området. Fördelen att använda två databaser var att få tillgång till fler vetenskapliga artiklar (Karlsson, 2017). I artiklarna som valts ut hade en stor geografisk spridning. Det ses som positivt då patientens upplevelse var i centrum och den psykiska upplevelsen är oberoende av vilket land eller kultur patienten härstammar från enligt (Hansson, Runesson & Scherman, 2009). Patientens upplevelse inför operation kan skilja sig mellan olika länder på grund av att vården kan se olika ut beroende på vilket landoperationen utförs i. Dock har resultatet i artiklarna svarat på syftet och det har inte varit stora skillnader på resultatet i de olika länderna som inkluderats. Det gör att litteraturöversiktens överförbarhet till Sverige ökar. (Henricson, 2017).
För att öka trovärdigheten har ett protokoll för kvalitetsgranskning används. Protokollet har skapats av Hälsohögskolan i Jönköping (se bifogat dokument). För att artiklarna skulle få vara med i litteraturöversikten behövdes alla svaren vara ja i del 1. Sedan har artiklarna delas in i tre olika nivåer. Låg, medel och hög. För att erhålla nivån hög ska 6 av 8 frågor ha svaret ja i del 2 och för nivå medel ska 5 av 8 besvarats med ett ja. För den lägsta nivån låg är svaret ja på 3 eller mindre av 8 frågor.
I texten var det enkelt att urskilja vad som var upplevelser. Alla upplevelser markerades med märkpenna för att urskilja vad som var upplevelser, både positiva och negativa upplevelser markerades. Med noggrannhet söktes vetenskapliga artiklar öppet och ledord som oro eller ångest valdes bort. Att använda sökord som exempelvis ångest och oro kan leda till ett vinklat resultat. Risken för att känslor som längtan och förväntningar inte lyfts fram i resultatet och trovärdigheten hade påverkats negativt (Henricson, 2017).
Barn exkluderades i litteraturöversikten då det fanns en risk att resultatet skulle bli otydligt och mer brett. Barn kan ha en förstärkt uppfattning om hot och fara och kan därav ha en större rädsla på sjukhus än vad vuxna har (Tamm, 2003). Överförbarheten ökar till vuxna patienter då barn exkluderades (Henricson, 2017).
I valet av vilka kvalitativa artiklar som användes valdes alla operationer där upplevelsen var beskriven med undantaget från barn och plastikoperationer. plastikoperationer valdes bort på grund av att det hade gett ett mindre avgränsat resultat. Det gör att överförbarheten till plastikoperationer minskar (Henricson, 2017). Tillgången till andra studenter, handledare och examinator har gjort att fler personer granskat litteraturöversikten under arbetets gång. Genom att andra personer kontrollerat arbetet har fel som inte tidigare identifierats uppmärksammats och en
diskussion förts mellan studenter, handledare och examinator. Litteraturöversikten har granskats över tid och trovärdigheten samt bekräftelsebarheten ökar (Henricson, 2017). Under datainsamlingen deltog bibliotekarie från Jönköpings University och handledde under tiden som artiklar togs fram. Att använda fler personer vid datainsamling leder till en högre bekräftelsebarhet (Henricson, 2017).
Dubbla exemplar av artiklarna skrevs ut, det gjordes för att artiklarna skulle kunna läsas oberoende av tidigare markeringar och anteckningar i dokumentet. Därefter fördes en diskussion och resultatet i artiklarna framkom. En högre trovärdighet i litteraturöversikten skapades jämfört med om bara en person läst artiklarna. (Henricson, 2017).
En medveten förförståelse från preoperativ omvårdnad fanns och kunde påverka utformningen och pålitligheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). Dock har den egna erfarenheten inom den preoperativa fasen varit åsidosatt för att inte påverka resultatet. Förförståelsen är beskriven tidigare och det kan leda till att pålitligheten och bekräftelsebarheten ökar enligt (Henricson, 2017).
Resultatdiskussion
Gemensamt för många patienter är känsloupplevelser som rädsla, stress, oro/ångest, förändrad självbild, depression, längtan, förhoppningar och förväntningar. Patienter som upplevde känslor som oro och ångest kretsade främst att inte veta hur de kommer att må efter operationen. Det bekräftar även Perks, Chakravarti & Manninen (2009) som beskriver känslorna oro och ångest inför operation. Enligt Erikssons lidande teori (2015) beskrivs känslorna som ett livslidande genom att situationen förändras till något okänt.
Information beskrev merparten som en oro- och ångestdämpande effekt. Behovet av hur detaljerad och vilken form av information var individuellt, vad som var viktigt för en patient behöver inte var lika betydelsefull för en annan. Det beskriver även O´Brien, McKeough & Abbasi, (2013) att en individuell och detaljerad information var viktig för att minska oron inför operation. Mavridou, et al. (2017); Chan, Kan, Lee, Chan & Lam (2012) beskriver likande fynd att informationen minskade rädslan för den okända situationen och gjorde patienten mer förberedd både preoperativ och inför det postoperativa skedet. Enligt Eriksson (2015) Kan utebliven information inför operation leda till vårdlidande.
Vetskap om operationsförlopp och den postoperativa fasen, främst kring smärta samt förväntad förmåga att utföra aktiviteter i vardagen var betydelsefull för upplevelsen. Det beskriver även Guo, (2015); Mavridou, Manataki, Aranautoglou & Damigos, (2016); O`Brien, et al., (2013). Informationen om operationens skeden gav patienten en känsla av kontroll och möjligheten att planera eftervården och patienten kunde förbereda sig själv och anhöriga för att uppnå en bättre livssituation.
Motivationen hos patienter som levt med smärta under längre tid var hög. De beskrev en längtan att få genomföra operationen för att uppnå en bättre hälsa och vara en del av de tidigare sociala sammanhang som smärtan förhindrat. O´Brien, et al., (2013) beskriver liknande fynd om längtan efter att genomgå operation och inte behöva leva med smärta samt utföra aktiviteter som sjukdomstillståndet tidigare gjort omöjligt. Informationen gav patienten en känsla av kontroll och delaktighet. Patienten kunde förbereda sig mentalt och upplevde mer kontroll över situation.
Patienter jämförde sin hälsosituation med andra och såg sig själva antigen som friskare eller sjukare. De som såg sig ha en bättre hälsa var positivare inför operation, medan patienter som upplevde sitt hälsotillstånd som allvarligare fick negativa tankar och mer oro inför operation. Legg, Andrews, Huynh, Ghane, Tabuenca & Sweeny (2015) beskriver likande, informationen påverkade patienten olika beroende på patientens hälsotillstånd. Patienter med allvarligare hälsotillstånd kunde uppleva mer ångest och mindre känsla av hoppfullhet. Patienter med mindre allvarliga hälsotillstånd upplevde en ökadhoppfullhet och minskad ångest.
Patienterna behövde individanpassad information, en del önskade detaljerad information för minskad ångest och oro. Medans andra inte ville veta för mycket kring operationen då det ledde till en ökad ångest och oro. Även Legg, Andrews, Huynh, Ghane, Tabuenca & Sweeny, (2015) beskriver hur väl patienten förstått informationen spelade stor roll. Patienter som förstått sin information väl rapporterade en ökad hoppfullhet och minskad ångest. Patienter som upplevde delaktighet och kontroll över behandlingen och omhändertagandet uttryckte att de kände sig mer hoppfulla och minskad ångest. Även Guo, (2015); O´Brien, et al.,(2013) beskriver att i det
preoperativa samtalet mellan patienten, operatören och sjuksköterskan är det viktig att patienten ska känna lugn och trygghet inför operation.
Många patienter beskrev oro för den postoperativa smärtan samt begränsning i arbete, aktiviteter och förlorat socialt umgänge. Även O´Brien, et al., (2013); Arakelian, et al., (2017) beskriver ett sjukdomslidande med oro för den postoperativa fasen relaterat till smärta, återhämtning och förmåga att genomföra vardagliga aktiviteter. Orostankar inför operationen och hur deras tillstånd postoperativt kommer se ut påverkade deras psykiska mående.
En längtan hos patienter som levt med mycket smärta var att inte lida av smärta i vardagen efter operation. Legg et al. (2019) beskriver att patienter som levt med mycket smärta berättar att de kände hoppfullhet och längtan inför operationen. De ser operationen som en räddning från det lidande sjukdomstillståndet orsakat. Till skillnad från King et al. (2019) där patienter som levt med mycket smärta preoperativt känner en oro och rädsla för den postoperativa smärtan. King et al. (2019) såg ett samband mellan att personer som levt med mycket smärta innan operation också upplevde en större rädsla för den postoperativa smärtan. Enligt Eriksson (2015) kan smärtan för patienten innebära ett sjukdomslidande.
Det teoretiska ramverket Erikssons lidandeteori (2015) passade in på resultatet. Det framkom att ett felaktigt bemötande kan påverka väntan på operation negativt. Ett onödigt lidande både psykiskt och fysiskt kan kopplas till vårdlidande. Operationkan vara en stor livsstilsförändring och påverka patientens livslidande. Undermålig information kan leda till ett onödigt sjukdomslidande i form av stress, oro och ångest. Den upplevda förändringen vid operation kan skapa ett livslidande då livet kan förändras. De aktiviteter som patienten tidigare kunde utföra innan operation kan efter operationen vara hotat (Eriksson, 2015).
Kliniska implikationer
Resultatet från litteraturöversikten visar att många patienter anser informationen som en viktig del i väntan på operation och att informationen måste formas efter individens behov. En önskan om ett möte med operatören där möjlighet finns att ställa frågor om ingreppet, eftervården och vad de kan förvänta sig efter operationen. Sjuksköterskans människosyn har betydelse för hur mötet upplevs, sjuksköterskan ska vara lyhörd och se patientens individuella behov av vård inför operation (Mavridou et al., 2017; Guo, 2015). Fortsatt forskning kring vilken information som är betydelsefull för patienten kan utföras samt hur informationen kan göras mer personcentrerad. Litteraturöversikten tar inte upp hur patienter som lever ensamma kan dela med sig av sina känslor inför operation för att minska sin oro och ångest (O`Brien et al., 2013).
Slutsats
Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patientens upplevelse inför operation. Resultatet visar att patienter upplever rädsla, stress, oro/ångest, försämrad självbild men också känslor som förväntningar, förhoppningar och längtan. Den preoperativa perioden är komplex, det kan vara en stor livsstilsförändring som sjuksköterskan möter patienter i. Upplevelsen kan skiljas åt beroende på vilken operation som utförs. Litteraturöversikten visar att information på individnivå har stor betydelse för patientens upplevelse. Samtal med andra människor om sin operation gav en positiv effekt och minskade oro och ångest. Sammanfattningsvis identifieras sjuksköterskans bemötande som en stor påverkande faktor för patientens upplevelse inför operation.
Referenser
* = Resultatartiklar* Aasa, A., Hovbäck, M., & Berterö, C. M. (2013). The importance of preoperative information for patient participation in colorectal surgery care. Journal Of Clinical Nursing, 22(11–12), 1604–1612. https://doi.org/10.1111/jocn.12110
Arakelian, E., Swenne, C. L., Lindberg, S., Rudolfsson, G., & Vogelsang, A. (2017). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient’s perspective - an integrative review. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(17–18), 2527–2544. https://doi.org/10.1111/jocn.13639
Bodelsson, M. (2013). Anestesi, intensivvård, trauma och vätskebehandling. I J. Järhult & K. Offenbartl (Red.). Kirurgi (uppl. 4., s. 75-96). Stockholm: Liber.
* Bulhoes-Mendonça, K. M., & de-Andrade, T. M. (2013). What do patients think about while waiting for myocardial revascularization? Critical Pathways in Cardiology, 12(4), 188–191. https://doi.org/10.1097/HPC.0b013e3182a2c801
Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. I I. Hansen (Red.), Operationssjukvård (s. 29-38). Lund: Studentlitteratur.
Carr, E., Brockbank, K., Allen, S., & Strike, P. (2006). Patterns and frequency of anxiety in women undergoing gynaecological surgery, Journal of clinical Nursing 15(3), 341-352.
Chan, Z., Kan, C., Lee, P., Chan, I., & Lam, J. (2012). A systematic review of qualitative studies: patients’ experiences of preoperative communication. Journal of Clinical Nursing
* Conner-Spady, B. L., Marshall, D. A., Hawker, G. A., Bohm, E., Dunbar, M. J., Frank, C., & Noseworthy, T. W. (2014). You’ll know when you’re ready: a qualitative study exploring how patients decide when the time is right for joint replacement surgery. BMC Health Services Research, 14, 454. https://doi.org/10.1186/1472-6963-14-454 Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20–24.
https://doi.org/10.5737/1181912x241202
Eintrei, C., Enlund, M., Gupta, A., & Åkeson, J. (2016). Generell anestesi. I S. GE. Lindahl., O. Winsö & J. Åkeson (uppl. 3., s. 259-298). Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
* Feuchtinger, J., Burbaum, C., Heilmann, C., Imbery, C., Siepe, M., Stotz, U., … Beyersdorf, F. (2014). Anxiety and fear in patients with short waiting times before coronary artery bypass surgery--a qualitative study. Journal Of Clinical Nursing,
Fraczyk, L., & Godfrey, H. (2010). Perceived levels of satisfaction with the preoperative assessment service experienced by patients undergoing general anaesthesia in a day surgery setting. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(19–20), 2849–2859. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/j.1365-2702.2010.03277.x Friberg, F (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3: uppl., s.37 – 48). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier : Värdering analys och presentation av omvårdnadsforskning (4: uppl., s.59-74). Stockholm: Natur & Kultur.
* Gregory, D. M., Temple Newhook, J., & Twells, L. K. (2013). Patients’ perceptions of waiting for bariatric surgery: a qualitative study. International Journal For Equity In Health, 12, 86-106. https://doi.org/10.1186/1475-9276-12-86
Guo, P. (2015). Preoperative education interventions to reduce anxiety and improve recovery among cardiac surgery patients: a review of randomised controlled trials. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(1–2), 34–46. https://doi.org/10.1111/jocn.12618
Hamberger, B., & Haglund, U. (2017). Kirurgins utveckling och metoder. I B. Hamberger & U. Haglund (Red.), Kirurgi (9 uppl). Stockholm: Liber.
Hammarqvist, F. (2017). Perioperativa perioden. I B. Hamberger & U. Haglund (Red.), Kirurgi (9 uppl). Stockholm: Liber.
Hansson Scherman, M., & Runesson, U. (Red.). (2009). Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.111-120). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.411-420). Lund: Studentlitteratur.
Jones, C. H., O’Neill, S., McLean, K. A., Wigmore, S. J., & Harrison, E. M. (2017). Patient experience and overall satisfaction after emergency abdominal surgery. BMC Surgery, 17, 1–8. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1186/s12893-017-0271-5 Järhult, J., Offenbartl, K., & Andersson, M. (2013). Kirurgiboken (6 uppl). Stockholm: Liber.
Karaman, S., Karaman, T., Tapar, H., Dogru, S., & Suren, M. (2019). A randomized placebo-controlled study of aromatherapy for the treatment of postoperative nausea and vomiting. Complementary Therapies In Medicine, 42, 417–421. https://doi.org/10.1016/j.ctim.2018.12.019
Karlsson, E. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.81-99. Lund: Studentlitteratur.
*King, A., Bartley, J., Johanson, D. L., & Broadbent, E. (2019). Components of preoperative anxiety: A qualitative study. Journal of Health Psychology, 24(13), 1897– 1908. https://doi.org/10.1177/1359105317709512
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.58-79). Lund: Studentlitteratur. Legg, A. M., Andrews, S. E., Huynh, H., Ghane, A., Tabuenca, A., & Sweeny, K. (2015). Patients’ anxiety and hope: predictors and adherence intentions in an acute care context. Health Expectations, 18(6), 3034–3043. https://doi.org/10.1111/hex.12288 Lindwall, L., & Von post, I., (2008). Perioperativ vård: Att förena teori och praxis (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljungqvist, Eriksson, Nygren & Thorell (2016). Perioperativ vård. I B. Jeppsson., O. Ljungqvist., P. Naredi & M. Sund (Red). Kirurgi (4th ed.). (s.27-38). Lund: Studentlitteratur.
*Malley, A. M., & Young, G. J. (2017). A qualitative study of patient and provider experiences during preoperative care transitions. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 26(13–14), 2016–2024. https://doi.org/10.1111/jocn.13610 Mavridou, P., Manataki, A., Arnaoutoglou, E., & Damigos, D. (2017). A Survey of Patients’ Preoperative Need for Information About Postoperative Pain—Effect of Previous Surgery Experience. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 32(5), 438–444. https://doi.org/10.1016/j.jopan.2015.06.008
Ni, C.-H., Tsai, W.-H., Lee, L.-M., Kao, C.-C., & Chen, Y.-C. (2012). Minimising preoperative anxiety with music for day surgery patients - a randomised clinical trial. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 21(5–6), 620–625. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2010.03466.x
O’Brien, L., McKeough, C., & Abbasi, R. (2013). Pre-surgery education for elective cardiac surgery patients: a survey from the patient’s perspective. Australian Occupational Therapy Journal, 60(6), 404–409. https://doi.org/10.1111/1440-1630.12068
Peles Bortz, A., Bluvstein, I., Bergman, L., & Barnoy, S. (2017). Anxiety and support resources for Israeli women before gynecological surgery. Women & Health, 57(3), 329–341. https://doi.org/10.1080/03630242.2016.1160964
Perks, A., Chakravarti, S., & Manninen, P. (2009). Preoperative anxiety in neurosurgical patients. Journal Of Neurosurgical Anesthesiology, 21(2), 127–130.
Petersson, P. (2017). Aktionsforskning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.265-267). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Pettersson, M. E., Öhlén, J., Friberg, F., Hydén, L., & Carlsson, E. (2017). Topics and structure in preoperative nursing consultations with patients undergoing colorectal cancer surgery. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 674–686. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/scs.12378
Priebe, G & Landström, C., (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.26-41). Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Lippincott Williams & Wilkins.
Pritchard, M. (2009). Identifying and assessing anxiety in pre-operative patients. Nursing Standard, 23(51), 35-40.
Rodrigues Gonçalves, M. A., Ribeiro Cerejo, M. da N., & Amado Martins, J. C. (2017). The influence of the information provided by nurses on preoperative anxiety. Revista de Enfermagem Referência, 4(14), 17–25. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.12707/RIV17023
Screeche-Powell C, & Owen S. (2003). Early experiences of patients waiting to be accepted for CABG. British Journal of Nursing, 12(10), 612–619. Retrieved from http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType=c ookie,ip,uid&db=c8h&AN=106875538&site=ehost-live
Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.49 - 58). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyyrelsen (u.å). Statistikdatabas för operationer i sluten vård. Hämtad 1 mars,
2019, Från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard * Svensson, M., Nilsson, U., & Svantesson, M. (2016). Patients’ experience of mood while waiting for day surgery. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 25(17–18), 2600–2608. https://doi.org/10.1111/jocn.13304
Tamm, M. (2003). Barn och rädsla. Lund: Studentlitteratur.
Tobias, J. D. (2018). Preoperative anesthesia evaluation. Seminars in Pediatric
Surgery, 27(2), 67–74.
Tulloch, I., & Rubin, J. S. (2019). Assessment and Management of Preoperative Anxiety. Journal of Voice, 33(5), 691–696. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.jvoice.2018.02.008
Vetenskapsrådet, (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, ISBN:91-7307-008-4
Weitzberg, E., & Lundberg, J. (2017). Anestesi. I B. Hamberger & U. Haglund (Red.), Kirurgi (9 uppl). Stockholm: Liber.
Östlund, L. (2014). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 68). Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Sökmatris
Databas Sökord Begränsningar
Antal träffar Lästa titlar Lästa artiklar Valda artiklar Cinahl (State of mood OR expressed
emotions OR feelings OR
experience) AND (Preoperative care OR pre-surgery care OR pre-surgery) AND (qualitative research OR qualitative study) AND (waiting)
Peer reviewed, English, 2010-2019. 8 8 3 0
Medline (State of mood OR expressed emotions OR feelings OR
experience) AND (Preoperative care OR pre-surgery care OR pre-surgery) AND (qualitative research OR qualitative study) AND (waiting)
English, 2010-2019. 11 11 3 3
Medline (State of mood OR expressed emotions OR feelings OR experience OR attitude) AND (preoperative care OR pre-surgery care OR surgery) AND (qualitative research OR qualitative study) AND (waiting OR wait time) AND (patients perceptions OR patients experience)
English, 2010-2019. 100 100 8 2
Cinahl (State of mood OR expressed emotions OR feelings OR experience OR attitude) AND (preoperative care OR pre-surgery care OR surgery) AND (qualitative research OR qualitative study) AND (waiting OR wait time) AND (patients perceptions OR patients experience)
Peer reviewed, English, 2010-2019. 6 6 2 0
Cinahl (State of mood OR expressed emotions OR feelings OR
experience) AND (preoperative care OR pre-surgery care) AND (patients experience) AND (qualitative research OR qualitative study)
Peer reviewed, English, 2010-2019. 51 51 2 1
Medline (State of mood OR expressed emotions OR feelings OR
experience) AND (preoperative care OR pre-surgery care) AND (patients experience) AND (qualitative research OR qualitative study)
English, 2010-2019. 81 81 2 0
Manuell sökning
Artikelmatris
Författare, land & år
Titel & nummer Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Huvudsakligt resultat Kvalitet Aasa, A., Hovbäck, M., & Berterö, C. (2012). The importance of preoperative information for patient participation in colorectal surgery care. Att identifiera patientens upplevelse av preoperativ information från sjuksköterska. Kvalitativ intervjustudie 12 patienter varav 1 exkluderad. Ålder 46-73år Patienter vill få information och bli bekräftade av sjuksköterskan. Hög Conner-Spady, B., Marshall, D.A., Hawker, G.A., Bohm, E., Dunbar, M.J., Frank, C. & Noseworthy. Kanada. (2014).
You´ll know when you´re ready: a qualitative study exploring how patients decide when the time is right for joint replacement surgery.
Att undersöka vilka faktorer som gör att patienten upplever sig vara redo att genomföra sin operation. Kvalitativ. 65 patienter med en medelålder på 65år, 66% kvinnor och 34% män. Patienterna beskrev två olika sätt att vara redo på - mentalt och fysiskt. Hög Feuchtinger, J., Burbaum, C., Heilmann, C., Imbery, C., Siepe, M., Stotz, U., Fritzsche, K. & Beyersdorf, F. Tyskland. (2013).
Anxiety and fear in patients with short waiting times before coronary artery bypass surgery - a qualitative study. Att erhålla information om rädsla och ångest för patienter med kort väntetid inför arteriär bypass operation. Kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. 24 patienter, första operationen, över 18år, kunna tala tyska samt signerat ett samtycke.
13 patienter hade låg ångest, 5 patienter hade medel ångest & 6 patienter hade svår ångest. Hög Gregory, D.M., Newhook, J.T. & Twells, L.K. Kanada. (2013). Patients´ Perceptions of waiting for bariatric surgery: a qualitative study. Att undersöka patienters upplevelse av att vänta på en gastric bypass operation & vad sjukvården kan göra för att förbättra upplevelsen av väntan. Kvalitativ intervjustudie. 27 patienter, 21 kvinnor och 6 män intervjuades mellan 2011-2012. Väntetiden upplevdes som stressande, ångestfyllt och frustrerande. Hög King, A., Bartley,
J., Johanson, D. L., & Broadbent, E. (2019). Components of preoperative anxiety: A qualitative study. Att identifiera specifika faktorer som bidrar till preoperativ ångest. Kvalitativ intervjustudie 17 patienter, alla minst 18år. Oroliga för kirurgiska ingrepp, komplikationer, rädsla för symtom och sin återhämtning samt organisering om omhändertagandet av vården. Medel
Malley, A.M. & Young, G.J. USA. (2016). A qualitative study of patient and provider experiences during preoperative care transitions. Att beskriva problem och utmaningar av omvårdnad i den preoperativa miljön. Kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. 10 patienter och 30 vårdpersonal. Klargöra syftet med preoperativ omvårdnad, koordinera omvårdnad, interprofessionell omvårdnad & otillräcklig tid och
resurser. Hög
Mendonca, K. & Andrade, T. Brasilien. (2013).
What do patients think about while waiting for myocardial revascularization? Att utvärdera känslor hos patienters upplevelse inför en myokardiell revaskularisering. Kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. 12 patienter blev intervjuade medans de väntade på operation mellan januari till maj 2010. Patienter upptäckte fördelar att diskutera deras hjärtproblem för att minska nivån av ångest. Hög Svensson, M., Nilsson, U., Svantesson, M. Sverige. (2016). Patients ‘experience of mood while waiting for day surgery.
Att beskriva känslan av väntan till en dagkirurgisk operation. Kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. 20 patienter över 18år Rädsla, förväntan, ångest, längtan, sårbarhet och osäkerhet. Hög
Kvalitetsgranskningsprotokoll
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete?Ja Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
