Kandidatuppsats
Svenska språket (61-90), 30 hp
"Stoffes högerkanon - HBK:s nya vapen"
En studie om fotbollsartiklar över tid
Svenska språket, 15 hp
Halmstad 2016-06-26
Camilla Larsson
Högskolan i Halmstad Sektionen för humaniora Svenska språket 61-90 hp Camilla Larsson
”Stoffes högerkanon – HBK:s nya vapen”
En studie om fotbollsartiklar över tid
Handledare Emilia Aldrin VT 2016
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Tidigare forskning ... 5
3. Teori ... 6
3.2 Genrebegreppet ... 7
4. Metod och material ... 8
4.1 Urval ... 8
5. Resultat ... 12
5.1 Artiklarnas innehåll ... 12
5.2 Stilanalys ... 17
6. Diskussion och slutsatser ... 22
7. Sammanfattning ... 26
Abstraktsida
Sportjournalistiken är ett område som först på senare tid har börjat studeras allt mer. I tidigare forskning har man framförallt fokuserat på jämlikhet eller hur man valt att uttrycka sig inom sportjournalistiken. Mycket forskning finns på engelska men en svensk forskare som behandlar sportjournalistens utveckling är Ulf Wallin (1998). I sin avhandling går han igenom sportens utveckling under 100 år. På senare år har vi också Peter Dahlin (2008) som skriver om utvecklingen inom sportjournalistik där han tar upp en hel del om sportjournalistiken på webben.
Den här uppsatsen har som syfte att studera hur fotbollsartiklar i Hallandsposten har förändrats under de senaste 50 åren. Fokus ligger på textens innehåll, vad för slags artiklar som skrivs om fotbollen under de här 50 åren och även ordval för att studera om sportjournalisternas rapportering av fotbollen blivit mer eller mindre subjektiv. Artiklarna som studerats kommer från en vecka i juni. Först studerades vad för slags artiklar som skrivs inom fotbollen och sedan hur längden på artiklarna har ändrats. En artikel från varje årtionde har sedan valts ut för att studeras närmare i en stilanalys.
Det visade sig att sportartiklarna 1965 handlade mest om matchrapportering medan de 2015 handlade mest om aktörer kring sporten. Även krönikor hade ökat med åren. Artiklarna har dessutom ökat i längd. 2015 hittar man stora uppslag på två sidor medan man 1965 har fler kortare notiser. Dock har inte antalet artiklar minskat eftersom sportsidorna har blivit fler i tidningen.
En annan sak som kom fram i stilanalysen är att sättet att skriva sportjournalistik i
Hallandsposten har ändrats. Från att vara väldigt subjektiv med mycket åsikter 1965 till att vara mer objektiv 2015. Något som funnits konstant under dessa 50 år är metaforer och målande beskrivningar. Detta gör också meningarna i texten långa. Texten har däremot gått från att vara mer yvig till att bli mer koncentrerad. En annan sak som ändrats är närheten till texten. 1965 finns inga intervjucitat medan det 2015 är en mycket större del av texten.
Förändringarna beror förmodligen på att sportjournalistiken har blivit en större del av tidningen med åren där sportjournalisterna syns allt mindre i artiklarna.
1. Inledning
Mycket har hänt och utvecklats i tidningstexten de senaste decennierna, detta gäller inte minst sportjournalistiken. Från att i början på 1900-talet endast varit en liten notis här och där i tidningarna till att idag vara en stor del i samtliga tidningar. Idag är det den enda avdelningen som har en egen bilaga i Aftonbladet och Expressen. Spridningen beror på att det finns ett stort intresse för sport bland folket. Sport är något som engagerar många människor och är väldigt stort i dagens samhälle, vilket också gör det aktuellt att skriva om. Det är inte bara sportjournalistiken i sig som har ökat med åren utan även sportutövandet. I början av 1900talet arrangerades sporttävlingar oftast på söndagar vilket gjorde det naturligt för tidningarna att endast skriva om sport på måndagar. Nu är det olika sporttävlingar varje dag vilket också har gjort det naturligt för tidningarna att rapportera om det varje dag. Tack vare radio, tv och internet har journalistiken över lag men kanske speciellt sportjournalistiken utvecklats i en väldigt snabb takt. Intresset för sport har ökat markant sedan man fick möjlighet att följa matcher och tävlingar live på radio och tv och sportjournalistiken som genre ändrades mycket i samband med det. Tidningarna behöver inte längre agera nyhetskälla åt sporten och göra referat av matcherna på samma sätt eftersom publiken redan förväntas veta hur resultatet av en match eller tävling blev. Istället kan sportjournalisterna ägna sig åt att försöka förstärka de känslor som man upplevt på tv:n samt göra intervjuer och personporträtt på olika sportutövare. Från 1900-talet och framåt har det rapporterats olika mycket om olika sporter. Fotboll är den sport som alltid har hängt med på sportsidorna i tidningen och överlag har tagit upp störst del. Anledningen till det är för att fotbollen är en väldigt populär sport som har flera olika ligor och ägnas stor uppmärksamhet. Detta gör det väldigt intressant att studera hur fotbollens artiklar har ändrats över tid.
1.1 Syfte
Sporten är en ständigt växande genre inom journalistiken som forskningen har börjat ägna mer uppmärksamhet åt på senare år. Men något som studerats förhållandevis lite är vad som egentligen händer med texten i artiklarna, var artiklarnas fokus ligger och hur detta har förändrats över tid. Syftet med denna uppsats är att studera hur fotbollsartiklar i Hallandsposten har förändrats under de senaste 50 åren. Fokus ligger på textens innehåll, vad för slags artiklar som skrivs om fotbollen under de här 50 åren och även ordval för att studera om sportjournalisternas rapportering av fotbollen blivit mer eller mindre subjektiv.
De frågor som uppsatsen utgår ifrån är:
- Har fotbollsartiklarnas tematik förändrats under perioden 1965-2015? - Har artiklarnas längd förändrats under perioden 1965-2015?
- Har fotbollsartiklarnas stil förändrats under perioden 1965-2015 avseende subjektiva meningar/värdeord, målande beskrivningar och användandet av intervjucitat?
1.2 Sportjournalistikens utveckling
Mycket har hänt med sportens utveckling. Wallin (1998) studerade sporten under 100 år (från 1895–1995) för att se hur den har utvecklats under tiden. Han använde sig av 7 olika tidningar spridda över hela landet (Dagens Nyheter, Göteborgs-posten, Norrbottens-Kuriren, Jönköpingsposten, Arbetarbladet, Aftonbladet och Arbetet) där han hämtade in material och studerade sportartiklar som har publicerats var tionde år under en vecka i juni, en vecka i september och en vecka i februari. I början på 1900-talet var tidningarna ganska oorganiserade. Det fanns inga specifika avdelningar för de olika kategorierna i tidningen utan man publicerade artiklarna och notiserna där man ansåg att de passade och fick plats (Wallin, 1998 s.132). Hade någon artikel en bild så var det inte säkert att bilden var på samma sida i tidningen som artikeln. Det var heller inte självklart att sporten ansågs höra hemma i tidningar alls. Det fanns ett politiskt motstånd mot idrotten som även gjorde att det fanns motstånd från rapportering av idrott i tidningarna. Framförallt var det arbetarrörelsen som var motståndare till sporten och de menade att de som kunde ägna sig åt sport var de samhällsklasser som inte arbetade (Wallin, 1998 s.14). De tidningar som trots det politiska motståndet valde att ha sport med satte bara in en liten notis här och där med match- eller tävlingsresultat. Dessa notiser hade ofta idrottsledare själva lämnat in till tidningen för att de ville få publicitet. Det lades ingen större vikt på att övervaka sporten överhuvudtaget. Med tiden har dock detta ändrats radikalt. Redan 1925 hade sporten i tidningarna ökat med 350 % jämfört med 1915 och då var det främst
Stockholmstidningarna (Dagens Nyheter och Aftonbladet) som stod för en stor del av sporten (Wallin, 1998 s.53). Idag är det ingen tidning som avstår från sporten. Sporten är den enda avdelningen som har en specialbilaga i bland annat Aftonbladet och Expressen. En anledning till att sporten slagit igenom trots det politiska motståndet som fanns i början är allmänhetens intresse för sporten. (Wallin, 1998 s.17) Idrottsevent lockar mycket publik.
En annan viktig förändring är att i början av 1900-talet var majoriteten av sportartiklarna matchreferat i de tidningarna som rapporterade om sport överhuvudtaget (Wallin, 1998 s.119). Anledningen till att det skrevs referat av matcherna var att det varken fanns radio eller tv så folket kunde inte följa matcherna live. Sporten i tidningarna fungerade alltså främst som en nyhetskälla. Sedan kom radiosändningarna på 1920-talet och sportjournalistiken började då även ägna sig åt att beskriva stämningen runt om tävlingen – hur det svenska folket samlades vid radioapparaterna och spänt lyssnade på matcher och tävlingar. 1925 fanns det en tydlig skillnad mellan lokal- och storstadspress (Wallin, 1998 s.81). Lokalpressen var kvar i det gamla tänket att man mest rapporterade från matchen medan storstadspressen hade mer förhandsmaterial till evenemang och matcher i sina tidningar. Idag är det vanligt med både förhandsmaterial och personporträtt. Intervjuer tar upp en stor del och journalistens egen rapportering har därför minskat. Det är även stora bilder och rubriker som tar upp mycket större plats än i början på 1900-talet (Dahlén, 2008 s.116). Balansen mellan hur mycket plats sportjournalistiken bör ta i en tidning och hur stora artiklarna bör vara är dock svår. ”Å ena sidan har många kritiserat att sporten får breda ut sig så mycket i tidningarna. Å andra sidan kritiseras sportsidorna också för att de innehåller alltför lite av vissa idrottsgrenar samt av breddidrott och kvinnoidrott” (Wallin 1995, s.51).
1.3 Disposition
Uppsatsen börjar med en inledning som är uppsatsens första kapitel där ämnet introduceras följt av stycke 1.1 som presenterar syftet med uppsatsen där även frågeställningar presenteras. När syftet är klargjort fortsätter uppsatsen med stycke 1.2 som är en historisk tillbakablick på sportjournalistiken för att förklara dess utveckling i tidningarna. I stycke 1.3 kommer dispositionen som förklarar hur uppsatsen är uppbyggd innan tidigare forskning presenteras i kapitel 2. I tidigare forskning får läsaren en överblick över vad det har forskats om tidigare inom området. Efter tidigare forskning förklaras uppsatsens teori i kapitel 3. I denna uppsats är det begreppen text och genre som förklaras lite närmare. När tidigare forskning och teori har presenterats fortsätter uppsatsen med kapitel 4 som handlar om metod och material där det förklaras hur jag gått till väga i min undersökning och vilket material som jag har använt mig av när undersökningen gjorts. Sen presenteras resultatet i kapitel 5 och det är uppstrukturerat så
att resultatet för den kvantitativa undersökningen presenteras först i stycke 5.1, sedan kommer resultatet om artiklarnas längd i stycke 5.2 för att slutligen presentera resultaten av stilanalysen i stycke 5.3. Uppsatsen fortsätter sedan med kapitel 6 som är diskussion och slutsatser där resultatet diskuteras och slutsatser dras. Uppsatsen rundas till sist av med kapitel 7 som är en sammanfattning av hela uppsatsen innan den avslutas med referenser i kapitel 8 och bilagor som tillhör uppsatsen i kapitel 9.
2. Tidigare forskning
Sportjournalistiken och sportgenren har studerats förhållandevis lite med tanke på hur stor den har blivit i tidningarna. Framförallt i Skandinavien är det först på senare tid som allt fler forskare ägnat sig åt att studera sportjournalistiken. Denna studie fokuserar framförallt på artiklarnas innehåll och det som framförallt har studerats tidigare inom sportjournalistiken när det handlar om innehåll är jämlikhet. Eftersom sporten i tidningarna har varit mansdominerad finns det en del forskningar om när damsporter började ta plats i tidningen. I Jakubowskas artikel (2013) försöker hon ta reda på varför det framförallt är manlig sport som bevakas. Detta görs genom att göra en studie på polsk media där man först studerar om det är skillnad i bevakningen mellan män och kvinnor och sen vad detta beror på. Jakubowska menar att en av anledningarna till att damsporten är så liten i media är för att det är störst intresse bland läsarna av manlig idrott (2013, s. 182). Detta beror förmodligen på att den största andelen av de som är sportintresserade är just män. Dock menar hon på att det är väldigt svårt för damsport att slå igenom och bli större i landet när det får så liten plats i media över lag.
Ett annat område som studerats en del är språket som används. Sportjournalistiken har blivit kritiserat för sitt användande av metaforer och det lite mer informella språket. Vissa menar att det mer handlar om underhållning än nyheter på sportsidorna. Inom det här området har Rowe skrivit en artikel där han studerar olika artiklar från tidningen Sydney Morning Herald för att studera om det verkligen är så att sportjournalistiken står mer för underhållning än
nyhetsrapportering. (2007) Han skriver att
sportjournalisterna brukar göra sina efterforskningar på ett mer
intensivt och kritiskt sätt än journalister som skriver om annat än sport. (Rowe 2007, s. 399)
I Danmark har även Schultz Jørgensen skrivit en artikel för att se hur sporten i tidningarna är uppbyggd världen över. Studien bygger på sportartiklar hämtade från International Sports Press Survey. I International Sports Press Survey finns 10 000 sportartiklar hämtade från olika tidningar i olika länder. Artikeln kommer dels fram till att det är matchresultat som dominerar i tidningarna världen över, att kvinnosporten får mindre plats och att det ofta rapporteras om sport utan källhänvisningar (2005, s. 3). Det framgår också att fotbollen är den sport som bevakas mest i Europa, hela 50,9 av artiklarna som studerats i Europa handlar om fotboll (2005, s.4).
Inom den svenska forskningen finns det två svenska forskare som försökt göra en sammanställning av sportjournalistikens utveckling. Den ena är Wallin (1998) som undersökte sporten i 7 olika tidningar under 100 år (1895-1995). Han studerade flera olika områden för att försöka få en generell översikt av sportens utveckling. Den andra som försökt göra en större sammanställning av sporten i media är Dahlén. Han samlade in olika forskningar som handlade om sport och har försökt att sammanställa dessa för att få en överblick över sportjournalistiken under längre tid. Dahléns bok som är släppt lite senare behandlar internet och dess påverkan mer än Wallins avhandling.
En tredje svensk avhandling som handlar om sportjournalistiken är John S. Hellström och hans avhandling om svenska sporthjältar (2014). Hellström har tagit 5 olika sporthjältar från olika tidsperioder, nämligen 1920, 1950, 1970 och 2000. Sedan har han studerat hur dessa har målats upp i media och hur deras hjältehistoria ser ut.
Det saknas dock forskning om hur rapporteringen om en och samma sport förändras under tid och begränsat med forskning om hur sportartiklar har förändrats under senaste 50 åren.
3. Teori
Två stycken begrepp som används en del i uppsatsen är text och genre. Båda dessa är väldigt tvetydiga inom forskningen och kan uppfattas och användas på olika sätt. I denna del kommer dessa förklaras och definieras närmare.
3.1 Textbegreppet
Text är ett väldigt brett begrepp och det finns olika uppfattningar om hur detta ska definieras. Text kan dels ha en väldigt snäv betydelse vilket innebär att text bara är ett tryckt eller skrivet yttrande som dessutom har en tydligt markerad kohesion. Karlsson och Svensson skriver att i vardagligt sammanhang bär ofta text betydelsen ’ett papper med ord’ (2001, s. 6). Andra har en väldigt öppen definition av text och menar på att text är allting som utnyttjas som kommunikation mellan människor (Karlsson & Svensson 2001, s. 11). Då räknas alltså förutom skriften även bland annat bilder och layouten även in i texten. De som säger att text är alla meningsfulla yttrandet kan även räkna in samtal som en typ av text (Karlsson och Svensson
2001, s. 11). Den här uppsatsen tillämpar en ganska snäv syn på text. Varken bilder eller hur layouten ser ut kommer inkluderas när jag använder textbegreppet. Eftersom det är artiklar i en tidning som studeras räknas heller inte samtal in i min definition av text. Med andra ord är det bara skriften som kommer räknas in i textbegreppet. Detta beror på att det som står i fokus i uppsatsen är det skriftliga innehållet och hur detta har förändrats.
3.2 Genrebegreppet
Genre är också ett väldigt brett och diffust begrepp som kan användas på olika sätt. Detta beror på att det ligger nära andra begrepp som innehåller språkliga konventioner (Ledin, 2001, s.26). Genre behandlas även lite olika beroende på vilket område man tittar på. Ledin (2001) har skrivit en forskningsöversikt över genrebegreppet där han försöker ge en översikt över vilka olika teorier det finns och hur man skulle kunna avgränsa begreppet. Inom litteraturvetenskapen, där genrebegreppet från början kommer ifrån, har man en mer statisk syn på genrer. Med det menas att man klassificerar en text utifrån givna språkliga egenskaper. Detta är dock en ifrågasatt genresyn eftersom genren är något socialt som förändras över tid. Ledin väljer därför att ta avstånd från denna typ av genresyn när han gör sina avgränsningar. Istället förespråkar Ledin att genre ska ses som socialt och att det handlar om språkbrukarnas kommunikativa beteende. Det är ett begrepp som förknippas med prototypföreställningar och därför handlar det mycket om vad samhället förväntar sig av en genre. Han menar även att genre är ett begrepp som innefattar både dåtid, nutid och framtid eftersom det hela tiden utvecklas (2001, s.26).
Som ovan nämnts så ligger genre nära andra begrepp såsom texttyp. Skillnaden mellan dessa är ibland små och väldigt diffusa. Det som skiljer genre och texttyper åt handlar om att genre är språkbrukarnas klassificeringar medan texttyper är vetenskapens klassificeringar (Ledin 2001). Alltså är genre något som språkbrukarna använder och har stort inflytande på medan texttyper urskiljs genom sina definitionsmässiga egenskaper. Diskurs är däremot ett vidare begrepp än genre.
I denna uppsats tillämpar jag en definition av genre som något socialt som styrs av språkbrukarnas syn. Med det menas att jag räknar de olika delarna i tidningen som olika genre dvs. kultur är en genre, nöje är en genre och sporten är en genre. Valet av denna genreindelning gjordes för att denna uppsats ska studera hur innehållet i de olika sportartiklarna ändrats över tid och om då sporten räknas som en egen genre blir det enkelt att få med alla sportartiklar. Dock har det även tagits hänsyn till vilken tidningsgenre artikeln tillhör (t.ex. reportage eller
krönika etc.) Detta för att de olika genrerna skrivs olika och det därför inte skulle ge något rättvist resultat om en krönika jämförs med ett reportage eller en nyhetsartikel.
3.2.1 Genreförändring
Den här uppsatsen handlar till stor del om genreförändring. Enligt Ledin sågs genrer länge som något ganska statiskt (speciellt inom litteraturvetenskapen) och att genrer förändrades var inte något självklart (2001, s. 5). Den statiska synen på genrer har dock övergivits mer och mer och idag framhåller istället att genre är en föränderlig och kulturbunden institution (Ledin 2001, s.5). Eftersom genre är det som samhällsmedlemmar anser vara en genre (Ledin 2001, s.6) gör det att språkbrukarna även kan ändra genrer över tid.
Görs ett normbrott inom en genre kan det antingen accepteras och göra att normsystemet får större variation vilket innebär att genren förändras eller så kan det väljas bort så att normsystemet får mindre variation eller så kan det helt enkelt skapas ett nytt normsystem och då har en ny genre uppstått. Man kan alltså se genreförändring som något som händer ute bland språkbrukarna. En genre är en prototypföreställning av hur en text ska vara uppbyggd. När prototypföreställningarna ändras över tid eller normbrott uppstår så kommer även genrer förändras genom att en genre breddas, minskas eller att det helt enkelt uppstår en ny genre.
4. Metod och material
4.1 Urval
Denna uppsats studerar hur texten i fotbollsartiklar i Hallandsposten har ändrats under de senaste 50 åren. De artiklar som studerats är alla från 1965 – 2015 och först och främst från 17 juni. Dock fanns inte alla tidningar alltid inom detta tidsintervall (framförallt var det dåligt med söndagstidningar fram till 2015) så då kompletterade jag med att ta nästkommande tidningar för att få ihop sju tidningar från varje tidsintervall. Jag valde då att hoppa över tidningen som kom ut direkt efter ett uppehåll (oftast måndagstidningen) eftersom det finns risk att det rapporteras mer om sport när det varit en dags uppehåll och resultatet därför skulle kunna bli missvisande. Anledningen till att alla tidningar har tagits från samma månad är för att det ska bli ett trovärdigt resultat. Hade man t.ex. istället tagit några tidningar från juni och några från december hade resultatet blivit missvisande eftersom det rapporteras mindre om fotboll under vinterhalvåret när det är fotbollsuppehåll här i Sverige. Anledningen till att jag valde just juni är för att det är en månad då det rapporteras mycket om fotbollen. Beslutet att ha tidshopp på
10 år mellan artiklarna är för att varken få för mycket eller för lite material att jobba med. Man skulle ha kunnat välja att hoppa fram 5 år åt gången eller 15 år men på 5 år har det inte hunnit hända lika mycket i tidningen och på 15 år har det nästan hänt för mycket. Därför räcker det med ett tidshopp på 10 år för att få ett trovärdigt resultat. Anledningen till valet att sätta just 1965 som startår för denna studie är att det hänt mycket med texten inom sportjournalistiken på senare år när både tv:n och internet har slagit igenom. Detta gör de senaste 50 åren till en intressant tidsperiod. Det lades också större vikt på att sportreportrarna skulle kunna redigera och göra layout mellan 1965 och 1975. I och med att tidningarna skulle se snyggare ut och att det lades mer tid på redigering kan det även tänkas att texten ändrades en del.
Det material som använts för undersökningen är fotbollsartiklarna från sportsidorna i Hallandsposten 1965, 1975, 1985, 1995, 2005 och 2015.
Tabell 1 Antal artiklar som har studerats
Årtal Antal artiklar Från datumen
1965 69 1-5, 9, 10 juni 1975 76 2-7, 10 juni 1985 104 1, 3-8 juni 1995 60 1-3, 6-9 juni 2005 71 1-4, 7-9 juni 2015 76 1-5, 7, 13 juni
Anledningen till att det blev Hallandsposten är att det kändes intressant att studera en lokaltidning. Ofta görs studier på de lite större tidningarna (t.ex. Svenska Dagbladet, Aftonbladet eller Dagens Nyheter) och detta gör det intressant att studera en lite mindre lokaltidning för att se hur utvecklingen där ser ut. Från sportsidorna har sedan de artiklar som handlar om fotboll valts ut. Eftersom jag valde att ha med alla fotbollsartiklar har det blivit olika många artiklar från olika tidningar men valet att ta med alla kändes självklart för att få en tydlig och trovärdig bild av hur det skrevs om fotbollen.
4.2 Analysmetod
För att studera frågeställningarna så har jag genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning av sportartiklarna. När materialet hade samlats ihop studerades först artiklarna
från 1965 och jämfördes med artiklarna från 2015 för att få en generell överblick över vad som förändrats under de senaste 50 åren. Då innehåll och stil var två viktiga aspekter som tydligt hade förändrats bestämdes den slutgiltiga inriktningen på uppsatsen till att göra en kvantitativ analys av för att studera innehållet i artiklarna och sedan även välja ut en artikel från varje tidning och år att göra en stilanalys på.
Den kvantitativa undersökningen användes för att studera innehållet i artiklarna. Jag använde mig av en tabell med kategorier som liknar de Wallin (1998) använde sig av, dock lite omformulerade och fler kategorier. De kategorier som artiklarna har delats in i är: resultat/listor/tabeller, uppladdning/före match, matchrapportering, aktörer och krönika. Från början använde jag mig enbart av uppladdning/före match, matcrapportering, annat och resultat/tabeller men då kategorin annat blev så stor och betydelsefull för resultaten delades den upp till krönika och aktörer som majoriteten av artiklarna från kategorin annat innehöll. Med aktörer menas artiklar som inte har själva matchen eller resultatet i fokus utan det kan t.ex. vara en artikel som handlar om en viss spelare i ett lag, supportrar, domare eller liknande. Fastställandet av kategorier var inte helt självklart. Först tänkte jag ha även ha med kategorin personporträtt men när jag började studera fotbollsartiklarna fanns det endast ett fåtal artiklar som var personporträtt och de fanns bara i tidningen från år 2005 så då valde jag att slå ihop kategorin personporträtt med kategorin aktörer. När fastställandet av kategorier var klart började jag med att räkna hur många fotbollsartiklar som fanns av dessa kategorier i tidningarna. Inte heller detta var helt lätt. En del artiklar var svåra att dela in kategorierna. Framförallt var det svårt att dela in väldigt korta artiklar om en match och bestämma om de skulle tillhöra resultatkategorin eller matchrapportering. Till slut valde jag att placera de som enbart har resultatlistor under resultat/tabeller/listor och så fort de hade små texter som en journalist har skrivit med egna ord så placerades det under matchrapportering. När alla artiklar hade kategoriserats gjordes en sammanställning i form av en tabell. I tabellen skrevs även alla kategorier ut i procent för att få en tydligare översikt och ökad reliabilitet. Resultaten som framkom i undersökningen jämförs sedan med framförallt det Wallin (1995) har kommit fram till i sin avhandling för att se om det liknar den utveckling i sporten som framkommit under de 100 år som Wallin undersökte 1895-1995.
När den första kvantitativa undersökningen hade gjorts studerades också artiklarnas längd under åren för att se hur förändringen såg ut där. Detta gjordes för att det upptäcktes en intressant höjning av antalet artiklar 1985 då det var 38 fler artiklar än 1975 för att sedan bli 62 artiklar
mindre 1995. Eftersom sportutrymmet mer eller mindre var lika stort i tidningen borde det rent hypotetiskt vara kortare artiklar år 1985. För att undersöka om hypotesen stämde valde jag att räkna ut artiklarnas längd. För att kunna studera artiklarnas längd räknades antal ord i artiklarna och sedan räknades ett genomsnitt ut genom att dela på det totala antalet fotbollsartiklar som fanns i tidningen. Jag valde dock att inte räkna ord på artiklar som var i kategorin resultat/tabeller/listor eftersom det inte är journalisternas egna ord som används inom dessa kategorier utan det bara radas upp tabeller och listor. Detta kan journalisten med andra ord inte vara med och påverka på något sätt.
När den kvantitativa undersökningen hade gjorts valdes sex stycken artiklar ut, en artikel från varje årtionde, för att göra en stilanalys på. Det valdes enbart en artikel från varje årtionde för att kunna lägga ner mer tid på varje stilanalys och göra den mer utförlig. De artiklar som valdes ut var antingen från kategorin uppladdning/före match eller matchrapportering. Anledningen till detta var för att få artiklar som liknade varandra och då få ett mer trovärdigt resultat. Hade jag jämfört t.ex. krönikor med reportage hade resultatet inte blivit bra eftersom en krönika och ett reportage skrivs på olika sätt.
Efter att artiklarna hade valts ut började jag göra stilanalys. Stilanalysen baseras på boken ”Metoder för brukstextsanalys” av Lennart Hellspong (2001). Eftersom stilanalys är så brett och man kan studera väldigt olika saker valde jag att studera fyra specifika saker i artiklarna vilka är subjektivitet/värdeord, målande beskrivningar, långa meningar och personligt/närhet. Med personligt/närhet menas i det här fallet närhet till matchen så som användning av intervjucitat. Det handlar alltså om hur mycket folk från matchen/runt omkring matchen får synas i artikeln. Det svåraste med stilanalysen var dels att subjektivitet och målande beskrivningar ibland går in i varandra och kan vara svårt att avgöra vilket som tillhör vad. Det var också svårt att bedöma vad som räknas som långa meningar. För att få hjälp med detta användes en del av frågorna som finns i Hellspongs (2001) bok om stilanalys. De frågor som användes är: Har texten långa och komplicerade meningar, fraser och ord eller korta och enkla? Är texten smyckad eller enkel? Är texten rik eller fattig på adjektiv? Är stilen yvig eller koncentrerad? Är stilen dialogisk eller monologisk? Finns där citat, referat eller anföringar? Är stilen objektiv eller subjektiv? Framträder författaren som ett jag i texten? Röjer hon sina värderingar? Är stilen engagerad eller distanserad? Innehåller texten värdeord och känslouttryck? (Hellspong 2001, s. 70-71).
Något att ha i åtanke är dock att det alltid är begränsad generaliserbarhet på en studie. Jag har ansett att mitt urval av artiklar är tillräckligt med material för att kunna säga något om hur fotbollsartiklarna i Hallandsposten har förändrats. Dock kan jag inte med denna studie säga att resultaten gäller för andra tidningar eller sportartiklar. Skulle man göra denna undersökning på någon annan sport eller tidning är det inte säkert att resultatet skulle överensstämma med denna studies resultat. Resultaten skulle också skilja sig beroende på vilken tid på året man väljer att kolla på fotbollen i Hallandsposten eftersom det spelas/skrivs mer om fotboll under sommarhalvåret jämfört med vinterhalvåret.
5. Resultat
Det är mycket som har förändrats i fotbollsartiklarna i Hallandsposten under 50 år. Detta gäller inte minst uppstruktureringen i tidningen. Även texten i sig har ändrats en hel del vilket redovisas här nedan.
5.1 Artiklarnas innehåll
Tabell 2 Innehållet i artiklarna
Årtal Resultat, listor, tabeller
Matchrapportering Uppladdning
Före match
Aktörer Krönika Antal
Artiklar 1965 10 (14 %) 44 (64 %) 10 (14 %) 4 (6 %) 1 (1 %) 69 1975 21 (28 %) 29 (38 %) 14 (18 %) 8 (11 %) 4 (5 %) 76 1985 41 (39 %) 38 (37 %) 10 (10 %) 14 (13 %) 1 (1 %) 104 1995 13 (22 %) 27 (45 %) 7 (12 %) 12 (20 %) 1 (2 %) 60 2005 10 (14 %) 23 (32 %) 8 (13 %) 30 (42 %) 0 (0 %) 71 2015 15 (20 %) 17 (22 %) 10 (13 %) 29 (38 %) 5 (7 %) 76
1965 handlade fotbollsartiklarna i Hallandsposten mest om matchrapportering. Hela 64 % av alla fotbollsartiklar som studerades var matchrapportering. Tidningen innehöll endast 1 krönika (1 %) och det var heller inte mycket som rapporterades om olika aktörer (6 %). Förutom matchrapporteringen stod resultat/listor/tabeller för 14 % av innehållet vilket också
uppladdning/före match gjorde. Med andra ord kan man se att 1965 handlade fotbollsartiklarna nästan enbart om matcherna på något sätt – antingen var det uppladdning inför en match, matchrapportering efter en match eller resultat/tabeller eller listor från en match.
1975 var det fortfarande matchrapporteringen som tog störst plats bland fotbollsartiklarna i tidningen. Dock har det gjort en ganska stor minskning ner till 38 %. Istället har resultat/listor och tabeller ökat till 28 % vilket är dubbelt så mycket plats i tidningen som 1965. Även uppladdning/före match har ökat till 18 %. Aktörer har också ökat till 11 % och alltså fått nästan dubbelt så mycket plats i tidningen. Krönikan har ökat till 5 % vilket är 4 % mer än 1965.
1985 är det inte längre matchrapporteringen som tar störst plats i tidningen utan det är resultat/tabeller/listor som tar upp 39 % av tidningen. Matchrapporteringen har sjunkit till 37 %. Även uppladdning/före match och krönika har sjunkit till 10 % respektive 1 %. Något annat intressant med detta årtal är att antalet artiklar har ökat markant. Från att 1965 varit 69 st. fotbollsartiklar och 1975 76 st. så är det 1985 104 fotbollsartiklar. Detta beror förmodligen på en markant ökning av resultat/listor/tabeller denna period.
1995 är matchrapporteringen störst igen. Hela 45 % av fotbollsartiklarna består av matchrapportering. Resultat, listor och tabeller har sjunkit från 39 % till 22 % och aktörer har ökat från 13 % till 20 %. Krönika har ökat till 2 %, dock är det fortfarande bara en krönika som finns med bland fotbollsartiklarna denna period. Uppladdning/före match har stigit från 10 % till 12 %. Här kan man se att även om fotbollsartiklarna till stor del fortfarande handlar om matcher på ett eller annat sätt. Man kan också se att kategorin aktörer börjar öka vilket betyder att tidningarna även börjar fokusera fler artiklar på speciella personer/spelare/annat folk runt fotbollen istället för att rapportera om enbart matcher. 1995 är det också noterbart att det är väldigt få artiklar. Det är endast 60 st. fotbollsartiklar vilket till och med är mindre än 1965.
2005 är det inte längre matchrapporteringen som är störst utan det är aktörer. Mellan 19952005 har fotbollsartiklar som handlar om aktörer på ett eller annat sätt fått sitt verkliga genombrott. Kategorin har gått från 20 % till 42 %. Matchrapporteringen har sjunkit till 32 %. Uppladdning/Före match har ökat till 13 % medan resultat/listor och tabeller har sjunkit till 14 %. Det finns inte en enda krönika vilket innebär att den kategorin har sjunkit ner till 0 %.
2015 fortsätter aktörer att vara den största kategorin. Dock har det nu minskat lite från 42 % till 38 %. Matchrapporteringen fortsätter att sjunka och är nu bara 22 % av innehållet.
Uppladdning/före match står kvar oförändrat på 13 % medan resultat/listor har ökat till 20 %. Krönika har också ökat till 7 %.
Vad tidningarna har fokuserat på i artiklarna när det kommer till innehållet i artiklarna har ändrats under de senaste 50 åren. Kategorin Resultat, listor och tabeller var som störst 1995 med 39 % och som minst 1965 och 2005 och var då bara 14 % av sportsidornas innehåll. Från 1965 till 1985 steg kategorin för att 1995 sjunka igen. 2015 har den dock ökat lite igen från 14 % 2005 till 20 % 2015.
Kategorin Matchrapportering har alltid varit en stor del av sportsidorna – kategorin har alltid varit över 20 %. Som störst var den 1965 med 64 % och som minst var den 2015 med 22 %. Från 1965 till 1985 sjönk kategorin för att sedan 1995 göra en ökning från 37 % till 45 % för att därefter sjunka igen.
Uppladdning/Före match är däremot en kategori som varit hyfsat jämn under de här 50 åren. Den har ofta varit mellan 10 och 14 % av innehållet förutom 1975 då det ökat till 18 %. 1965 var det 14 % och det steg fram till 1975. 1985 sjönk det från 18 % ner till 10 % för att sedan öka igen fram till 2005. 2005 var det 13 % av artiklarna som bestod av någon form av rapportering före match vilket det även var 2015.
Aktörer är kanske den kategorin som är mest intressant och har ändrats mest under de här 50 åren. Från att endast bestått av 6 % 1965 till att vara den största delen av sportinnehållet 2015 med 38 %. Dock var denna kategori ännu större 2005 och bestod då av hela 42 % av sportinnehållet. Man kan också se att det är mellan 1995 och 2005 som denna kategori fått sitt genombrott på riktigt då den 1995 endast bestod av 20 %. Det är också den enda kategorin som ökat konstant från 1965 till 2015.
Den sista kategorin Krönika är en kategori som under dessa 50 år alltid varit väldigt liten och aldrig ens fått 10 % av platsen i tidningen. Dock har den ökat från 1 % 1965 fram till 7 % 2015. 2005 var kategorin obefintlig i tidningarna. Detta beror förmodligen på urvalet av tidningar. Hade jag tagit med ett större urval från varje år så skulle det antagligen funnits med ett par
krönikor. Från 1965 till 1975 ökade antalet krönikor rätt mycket från 1 % till 5 % för att sedan 1985 gå ner kraftigt till 1 %. 1995 var det 2 %.
5.2 Artiklarnas längd
Något annat intressant att studera är artiklarnas längd och hur det har ändrats. Sporten har fått mer plats i tidningarna på senare år men antalet artiklar har inte ökat lika mycket. Därför kommer det här nedan göras en redovisning på hur genomsnittet på artiklarnas längd har ändrats.
Tabell 3 Längden på artiklarna
Årtal Genomsnittlig längd/artikel
Längsta artikeln Kortaste artikeln
1965 193 919 31 1975 275 852 35 1985 297 1038 38 1995 328 1200 63 2005 276 651 46 2015 373 1623 61
1965 var den genomsnittliga längden i artiklarna 193 ord. Den längsta artikeln var på 919 ord och var en matchrapportering. Den kortaste artikeln var på 31 ord och var även den en matchrapportering.
1975 låg genomsnittet på 275 ord. Den längsta artikeln innehöll 852 ord och var en artikel som handlar om aktörer kring fotbollen, i det här fallet tränaren för Halmstad BK (Hallandsposten 10 juni 1975, s. 14). Den som innehöll minst ord var en matchrapportering som hade 35 ord.
1985 hade genomsnittet ökat ytterligare och låg på 297 ord. Detta år var det också en markant ökning på antalet artiklar i tidningen, dock berördes inte antalet ord av detta för att många av artiklarna bestod av resultat/tabeller och listor vilket jag inte räknade ord på då det inte är sportjournalisterna själva som styr över hur många ord en tabell eller lista ska ha. Den längsta artikeln innehöll 1038 ord vilket är en ganska stor ökning jämfört med 1975. Denna artikel var matchrapporteringar från Division V fotbollen (Hallandsposten 3 juni 1985, s. 17). Den kortaste artikeln innehöll 38 ord och var en artikel om aktörer kring fotbollen.
1995 hade genomsnittet stigit ytterligare till 328 ord/artikel. Även här hade den längsta artikeln ökat med nästan 200 ord och låg på 1200 ord. Artikeln på 1200 ord var en Uppladdning/Före match inför dam-VM (Hallandsposten 3 juni 1995, s. 14). Den artikeln som hade minst antal ord var en som handlade om aktörer kring fotbollen, i detta fall en värvning som Newcastle gör (Hallandsposten 8 juni 1995, s. 14). Den hade 63 ord vilket är en stor ökning om man jämför med 1985 då den kortaste artikeln endast innehöll 38 ord.
2005 hade genomsnittet däremot minskat ganska kraftigt till 276 ord/artikel. Den längsta artikeln var en matchrapportering och innehöll endast 651 ord vilket är nästan bara hälften antal ord om man jämför med den längsta artikeln 1995. Den kortaste artikeln handlade om aktörer kring fotbollen, att en spelare i Elfsborg är skadad och blir ersatt inför EMkvalmatchen i U-21. Artikeln innehöll 46 ord.
2015 har genomsnittet stigit markant – nästan med 100 ord/artikel – till 373 ord/artikel. Den längsta artikeln handlade om aktörer kring matchen och var ett stort personporträtt på förbundskapten i damfotbollen (Hallandsposten 2 juni 2015, s. 26-27). Den innehöll hela 1623 ord vilket är nästan 1000 ord mer än den längsta artikeln 2005. Denna artikel var ett stort uppslag och tog upp 2 sidor av tidningen. Artikeln som innehöll minst antal ord handlade om aktörer kring fotbollen, en spelare som lämnar sitt fotbollslag (Hallandsposten 3 juni 2015, s. 23). Den innehöll 61 ord vilket är en ganska stor ökning från 2005 när den kortaste artikeln endast innehöll 46 ord.
1965 var det även mycket notiser i tidningarna. Det var många små, korta artiklar om matcher och matchresultat. 2015 är det mycket mer stora reportage som tar upp tvåsidiga uppslag. Det är inte ovanligt att dessa är personporträtt. Matchresultaten som inte är i centrum hamnar under ”resultat” i en kolumn där man inte skriver något om matcherna utan bara rapporterar resultat och ibland även tabeller. Förändringen med dubbelsidiga reportage verkar också ha skett mellan 1995 och 2005 där 2005 är den första tidningen där dubbelsidiga resultat finns med.
En annan sak som har förändrats under åren är att man 1965 ofta rapporterade hur domaren varit i en match. Längst ner i en artikel stod det ofta en kommentar som t.ex. ”[L]ite osäker och orörlig domare var Ove Andreasson, Falkenberg.” (Hallandsposten 1965, 4 juni s.(!!)) . Man hade till och med ofta en domarlista i tidningen där det stod vilka som dömde vilka matcher.
Detta är dock inget som finns nu längre i de tidningar som jag har studerat. Det senaste året som det fanns domarlista i var 1975.
5.2 Stilanalys
I artikeln jag studerade från 1965 är det inte ovanligt att sportjournalistens egna åsikter lyser igenom i artiklarna och det används tyckande i skrivanden. Stilen på artiklarna är subjektiv och engagerad. Det är ofta värdeord eller känslouttryck i meningarna till exempel tur, onödig, bäst, ganska, osäker, orörlig och specialist för att nämna några. Meningar när sportjournalistens tyckande kommer fram väldigt tydligt är till exempel ”Skulle något lag vunnit var det Leikin […]” eller ”Det verkade som om Leikin inte har kondition för en hel halvlek.”. Sportjournalisten använder också en smyckad stil med många adjektiv som beskriver situationer, till exempel ”feta chanser”, ”farliga kontringar”, ”god chans” eller ”osäker och orörlig domare”. Det används också ord som t.ex. nätrassel istället för att skriva att det blev mål eller skriver att målvakten stod för fina utboxningar istället för räddningar. Stilen som används är yvig, det är en ganska pratig ton i artikeln. I artikeln finns meningar som är långa bland annat ”Det var i slutet av båda perioderna som Alet var farligaste, men det kanske också berodde på att Alet aldrig gav slaget förlorat utan kämpade in i det sista – en fin egenskap som laget bör slå vakt om.” eller ”Leikin hade det mesta av spelet i första halvlek men Alet de farligaste anfallen och en särskilt god chans missade Ulf Johansson då han fick hand om en målvaktsretur men sköt utanför tomt mål”. Dock skrivs det på ett enkelt sätt i texterna så det blir inte tungläst trots de långa meningarna. Studerar vi närheten till matchen så ser vi att den är ganska distanserad. Det finns varken ett ”jag” i texten eller ett ”du” däremot finns ett ”han”. Det finns heller inte en enda intervju med utan det är enbart journalistens röst som blir hörd genom artikeln. Att journalistens röst får sådan stor plats i artikeln gör att känslan när man läser blir mer subjektiv och texten lättare speglar sportjournalistens åsikter om matchen.
I Häglunds artikel (1975) används det fortfarande ett subjektivt sätt att rapportera sporten och det används meningar som framhäver Häglunds egna åsikter till exempel ”Skräp med Halmstadsfotbollen – Ny Halmiaförlust”, ”Överlägsenheten var stor, hemmaspelarna började spela nonchalant” eller ”Tre halmiaspelare stod och smånojsade med bollen, mest nojsade Kenneth Sjöblom och Urban Persson”. Också värdeord används som till exempel enkla, utomordentlig insats, farligt eller säkra. Språket i artikeln är väldigt smyckat och innehåller mycket adjektiv bland annat ”taktiskt disciplinerat”, ”den tekniska och snabba Trollhätteduon”, ”den säkra målvakten” eller ”enkla saker”. Även målande beskrivningar finns bland annat
”Trollhättans back högg blixtsnabbt, ryckte sig loss och slog in bollen framför mål” eller ”Det sparkades snett, det sparkades på ben, det sparkades på fötter och det sparkades till sist över målet innan möjligheten till 1-1 flög sin kos” istället för att skriva att det var rörigt innan bollen tillslut sköts över målet. Stilen är fortfarande pratig och yvig. Det skrivs med långa meningar som ”I 4:e minuten sköt Roul Peterson över sedan han uppsnappat den retur målvakten Tommy Blomberg tvingats släppa på Rolf Karlssons skott” eller ”Visst hade Halmia chanser att göra mål igår, men det sköts utanför, över eller på motståndarben i varendaste läge”. Förutom dessa två exempel är det dock inte alls lika långa meningar som
1965. Det finns fortfarande inget ”jag” eller ”du” i texten men det finns förutom ”han” ett ”dem”. Närheten till matchen har blivit närmare för att det nu finns med intervjuer i artikeln. Detta gör att journalistens rapportering där de använder sig av egna ord och beskrivningar börjar få mindre plats i artiklarna.
I Wikströms artikel (1985) är det fortfarande värdeord som till exempel futtigt, bistra, oerhört och elegant. De används fortfarande subjektivt språk där man kan se Wikströms egna åsikter lysa igenom i vissa meningar som bland annat ”Lojt Astrio”, ”Ett enda futtigt skott på mål[…]” eller ”Siffror som i minst lika hög grad beror på Astrios egen oförmåga som Böljans oerhört stabila försvar […]”. Det är en fortsatt smyckad stil med många adjektiv som ”stabila försvar”, ”sina bästa spelare”, ”härlig frispark” eller ”farliga skott”. Målande beskrivningar finns också, dock inte så många. Ett exempel är ”Tjugo minuter senare utnyttjade han mycket påpassligt ett missförstånd mellan Lars-Olof ”Doen” Eriksson och Börje Knutsson och lobbade elegant bollen över den chansl öse astriomålvakten”. Med tanke på att det är mycket adjektiv är stilen fortfarande yvig, även om den har blivit lite mer koncentrerad i och med att de målande beskrivningarna har minskat. En annan effekt som syns av att de målande beskrivningarna har minskat är att meningarna i artikeln blir kortare. Anledningen till att det finns så få målande beskrivningar kan dock vara att intervjucitaten i texten har ökat rätt kraftigt mot innan. Närheten till matchen är med andra ord stor vilket gör att sportjournalisten inte har så mycket plats för att beskriva matchen med egna ord. Wikströms egen röst är ännu mindre och istället ger man mer plats åt ett ”text-du” som är de som intervjuas. Artikeln börjar med andra ord få mer närhet till matchen och bli mer engagerad.
Tornells artikel (1995) använder värdeord som till exempel snyggt, behärskat, välförtjänt och tröttkört. Det är även ett subjektivt språk där Tornells egna åsikter lyser igenom bland annat i
meningarna ”Efter en fin start på säsongen har det mesta gått snett den senaste månaden för anrika IS Halmia”, ”Men till en början såg det inte alls bra ut för Halmstadlaget”, eller ”Skåningarna tilläts att dominera[…]”. Språket är således fortsatt smyckat med en hel del adjektiv bland annat ”fin start”, ”en chanslös Martin Lundborg.”, ”trevlig bekantskap” eller ”brytningssäker målvakt”. Målande beskrivningar finns också som till exempel ”Hemmakeepern Mattias Karlsson fick inte grepp om en lång hörna och efter flera turer fram och tillbaka i straffområdet lyrnickade Jens Hermansson snyggt och behärskat in 0-1”, ”Halmia skärpte till sig både defensivt och offensivt, började rulla boll, kämpa och – framförallt – skapa målchanser” eller ”Bromölla såg länge ut att vara för tröttkört för att göra annat än att försöka freda sitt mål för påhälsning”. Eftersom det är en hel del målande beskrivningar så innehåller artikeln också långa meningar som t.ex. ”Debutanten Ralf Wallin, ny för i år från Aneby i Småland, bröt ett Bromöllauppspel, fick fritt fram och avslutade med att säkert bredsida in kvitteringen bakom en chanslös Martin Lundberg i gästernas mål”, ”Wallin höll strax efter sin kvittering också på att få en assist när han tog sig igenom Bromöllas försvar och serverade Thomas Carlsson en passning snett, inåt bakåt” eller ”Under den sista kvarten kom laget emellertid tillbaka och var nära att avgöra matchen med drygt tio minuter kvar att spela, men Martin Andersson stod välplacerad på mållinjen och lyckades styra undan Mikael Bergqvist nick efter hörna”. Stilen är dock lite mer rätt på vilket gör att stilen är mer koncentrerad än tidigare årtionde. I den här artikeln finns det även tre mellanrubriker och en underrubrik till den stora rubriken vilket gör artikeln mer lättläst.
Närheten till matchen fortsätter att vara stor då intervjucitat finns med från flera personer.
I Tornells artikel (2005) används fortfarande ett smyckat med många adjektiv som ”satte säkert tvåan”, ” en billig straffspark” eller ” en tidig skada”. Det används värdeord som till exempel ”galant”, ”briljerade” eller ”tveksam”. Tornells åsikter syns i vissa meningar bland annat: ”För Forshedas straff (25), som Jesper Åsberg slog in, var mycket tveksam den också”, ”I målet briljerade dessutom Gullberg.” eller ”Den nya klubben har lockat många och konstaterar nöjt att han har 20 killar i snitt på träningarna.”. Om vi studerar målande beskrivningar finns det exempel som till exempel ”Det klarade den 40-årige bolltrollaren galant och var planens bäste tillsammans med mittbacken David Johansson” eller ”David Johansson nickade in kvitteringen via ena stolpen efter hörna och Christian Carlsson satte säkert tvåan på en billig straffspark som luktade kompensation lång väg”. Den sista meningen innehåller både målande beskrivning och ett subjektivt språk där man tydligt märker att journalisten inte tyckte straffsparken var rätt
bedömd. Dessutom är meningen lång. Det finns även andra exempel på långa meningar: ”Men 43-åringen, som har ett förflutet som spelare och som har planer på att hoppa in i B-laget igen, får bara sköta sina sysslor under våren för till hösten spelar LL 2005 hemmamatcherna på Linnehov i Landeryd.” Intervjucitat finns i artikeln vilket ger artikeln närhet till matchen och gör texten mer dialogisk. Finns däremot inget ”text-jag”. Texten som Tornell skriver i artikeln har blivit mer koncentrerad. Detta beror på att intervjucitaten tar upp större delar av artikeln och sportjournalistens egen text inte kan bli så yvig. Med närhet till matchen och målande beskrivningar blir texten engagerad.
I Thorsell artikel (2015) är det mer målande beskrivningar än subjektivt språk med värdeord. Men fortfarande finns det med ett par stycken meningar med subjektivt språk t.ex. ”Rättvist? Det kan diskuteras […]”, ”Den första halvleken var till stora delar rent sagt bedrövlig från HBK:s sida […]” eller ”[H]emmalaget ska vara mycket glada för säsongens andra seger”. I de här meningarna märker man hur skribenten tar ställning till matchen och lägger in sina subjektiva åsikter men det är inte lika tydligt som det varit tidigare. Språket är ändå fortfarande relativt smyckat med adjektiv till exempel ”ett lurigt skott”, ”det obefintliga anfallsspelet” eller ”flertalet vassa chanser”. Studerar man de målande beskrivningarna finns det också t.ex. ”Det blev också farligt på ett par hörnor, men HBK lyckades hålla målet fritt från påhälsning.” eller ”Hemmapubliken började så smått vissla av missnöje över det obefintliga anfallsspelet och det var först de sista åtta minuterna i slutet av halvleken som det började hända något framåt”. Vi ser även här ett exempel på att de målande beskrivningarna har lätt för att bli långa meningar så det finns en hel del långa meningar i artikeln. Närheten till matchen fortsätter vara stor då det finns med flera intervjucitat från olika personer vilket gör att stilen är engagerad och dialogisk.
Om vi studerar hela tidsperioden för att jämföra likheter och skillnader ser vi att närheten till matchen har ändrats genom att man börjat intervjua olika personer och ha med i artiklarna. Intervjucitat är något som tillkommit från 1985 och framåt. Det gör artiklarna mer dialogiska. Innan det var det enbart skribentens ord som användes vilket också ger plats till möjlighet att skribenten får sin röst mer hörd och kan vara mer subjektiv. Subjektiviteten och värdeorden har också ändrats en del de senaste 50 åren. Det finns subjektiva meningar med värdeord även 2015 som gör att skribentens åsikter lyser igenom men inte på samma sätt som 1965. För att ta och jämföra exempel står det 1965 ”Alet hade tur i dubbelt avseende då straffen fick gå om och det
var andra försöket som lyckades med nätrassel” (Hallandsposten 1965, 4 juni s. 12) medan det 2015 istället är formulerat ”Rättvist? Det kan diskuteras […] (Thorsell 2015, 1 juni s. 28). Man ser att sportjournalisterna 2015 försöker skriva på ett mer objektivt sätt än sportjournalisten 1965. Detta gör att även värdeorden i texten ändras. De är inte lika tyckande
2015 som 1965 eftersom sportjournalisten försöker skriva på ett mer objektivt sätt. Man använder inte starka ord som till exempel att ett lag är sämst eller att det är skräp utan man använder lite mer nedtonade uttryck för att få större objektivitet i matchen. 2015 finns det däremot mer av målande beskrivningar. Det är sällan en mening står utan en målande beskrivning. Detta gör också att det ibland finns långa meningar. Stilen har alltid varit smyckad i artiklarna med mycket adjektiv men har ändrats från att ha varit yvig 1965 till att bli mer och mer koncentrerad med åren. Den har också gått från att ha varit distanserad till att bli mer engagerad.
6. Diskussion och slutsatser
I uppsatsens undersökning kom det fram en hel del intressanta resultat. Man kan se att utvecklingen i artiklarnas innehåll drar mot allt fler artiklar som handlar om annat än själva matchen precis som Wallin (1998) redan konstaterade 1995 när han studerade hela sportjournalistikens utveckling under 100 år. Dock kan vi se i den här undersökningen att det blir ännu tydligare 2005 och 2015. Förmodligen beror förändringen på att utbudet på tidningar och olika medier där sport uppdateras dagligen har ökat vilket gör att det blir större konkurrens om läsarna. För att locka till sig läsare försöker tidningarna därför hitta egna intressanta vinklar att skriva om en match. Detta har lett till att aktörer från och omkring matcher tar upp en stor del eftersom läsarna med största sannolikhet redan vet resultatet från en match när Hallandsposten kommer eftersom det både finns radio, TV och internet som ständigt uppdaterar. Man får dock ha i åtanke att denna undersökning endast har studerat ett urval av 7 olika tidningar vid varje årtionde vilket innebär att det finns möjlighet att resultatet hade blivit annorlunda om man hade valt att studera andra tidningar eller till och med andra veckor i tidningen. Det finns även en chans att detta resultat skulle ha blivit annorlunda om man valt att studera en annan lokaltidning. Dock kan man tänka sig att resultatet är trovärdigt med tanke på att det stämmer ganska bra överens med studien som Wallin (1998) gjorde.
Förutom den tydliga förändringen vad gäller matchrapportering och aktörer kan man även se att krönika har ökat rätt mycket 2015. Detta kan antingen bero på att krönikor är något som börjar ta fäste i sportrapporteringen och kommer fortsätta öka med tiden eller så kan det bero på att det bara var mycket krönikor under den veckan jag valde att studera år 2015. Förmodligen är det är mest sannolikt att det beror på att krönikor håller på att få fäste i sportjournalistiken vilket antagligen också beror på den hårda konkurrensen som tidningar har. Man har här hittat ett accepterat sätt att få in sportjournalistens egna åsikter på vilket gör att artiklarna blir mer personliga och lyckas tidningen få in bra krönikor i tidningarna som väcker känslor och tankar hos läsaren så kommer det förmodligen locka fler läsare.
Studerar man artiklarnas längd under de här 50 åren kan man se att artiklarna blir längre och längre överlag. 2015 är det inte ovanligt med tvåsidiga reportage eller personporträtt med stora bilder och rubriker. Detta gör att antalet sidor sport även växer under de här 50 åren men antalet artiklar blir för den sakens skull inte nödvändigtvis fler utan längre. Med andra ord är det inte bara texten som tar mer plats och skrivs längre utan framförallt bilder och layout som görs större. Något intressant som studerades när jag undersökte hur många artiklar det var i
tidningarna varje årtal var att det var en stor ökning från 76 till 104 år 1985. 1995 var det återigen nere på 60 artiklar. Eftersom det inte skiljde något märkbart på hur många sidor sporten hade i tidningen under dessa årtionden förväntade jag mig att snittet på artiklarna 1985 skulle vara kortare. Detta var inte fallet då jag valde att inte räkna med resultat/listor/tabeller när jag räknade ord och det är där den största ökningen låg under 1985. Detta innebär att antalet artiklar som är skrivna med sportjournalisternas egna ord inte sticker ut på något sätt om man studerar längd. Däremot kom en ganska överraskande minskning 2005 från 328 ord år 1995 till 276 ord. Denna minskning beror på att det inte finns någon lång artikel under den tidsperiod jag har studerat 2005 vilket drar ner medellängden på artiklarna. Den längsta artikeln har 651 ord jämfört med 1995 där den längsta artikeln har 1200 ord. Det är anmärkningsvärt att det inte finns några långa artiklar detta årtionde utan den längsta artikeln har gått ner till nästan hälften så många ord som året innan. Varför det har blivit så kan vara för att det finns fler artiklar 2005 än 1995 samtidigt som antalet sportsidor i tidningen inte har ökat och därför har man inte med någon längre artikel 2005 för att allt ska få plats.
I stilanalysen kom det också fram en hel del intressanta resultat. Det visade sig att sportjournalistiken är en avdelning där subjektivt språk har använts under hela perioden, dock så försöker man ta bort sportjournalisternas åsikter för att få objektiva artiklar i sportjournalistiken 2015 jämfört med år 1965. Ett exempel på det är 1965 då man skriver ”Det är inte tal om annat än att resultatet är sensationellt, men det skall med en gång sägas att Nike inte på något sätt förtjänade poängen” (Hallandsposten 1965, 3 juni s. 11) medan den enda frasen jag hittar där sportjournalisten visar att något inte var rättvist 2015 väljer att skriva ”Rättvist? Det kan diskuteras…” (Thorsell 2015, 1 juni s. 28)
I båda fallen kan man se att sportjournalisten inte tycker att matchen varit rättvist och borde ha slutat annorlunda men i första exemplet står det helt öppet att Nike inte förtjänade poängen medan man i andra exemplet väljer att påpeka att det går att diskutera om resultatet var rättvist. En annan anledning till att sportjournalistiken har blivit mer objektiv är att det 2015 finns med intervjuer i princip varje artikel. Det är inte längre sportjournalisten som tycker saker utan det är de som är intervjuade som tycker.
Språket har alltid varit smyckat och beskrivande. Det målande språket har också använts flitigt under hela perioden vilket inte är förvånande då sportjournalistiken är känt för ett målande språk för att läsarna ska kunna leva sig in i texten på ett bättre sätt och kunna få känslan av att vara på plats. Det som framförallt utmärker det målande språket är adjektiv eller metaforer som gör
att det blir lättare för läsaren att leva sig in i texten. Man beskriver ofta stämningen runt en fotbollsmatch ganska detaljerat.
Något som dock upplevdes lite förvånande var att sportjournalistiken är något som jag alltid upplevt som lättläst, men när man studerar texterna har det alltid varit en del långa meningar. Detta brukar göra att texten upplevs tungläst vilket den inte gör. Anledningen till att meningarna ofta blir långa är de många adjektiven och målande beskrivningarna man skriver till i språket. Eftersom man skriver med ett lättläst och enkelt språk upplevs därför inte texten svårläst trots att det är lite längre meningar.
Även ordvalen har ändrats över åren. I början kändes rapporteringen lite mer informell och pratig medan det med åren känns lite mer formell. Anledningen till detta är för att sportjournalisten inte lägger in så mycket eget tyckande i artiklarna. Det skrivs inte längre med ett lika subjektivt språk med starka värdeord. Man skriver inte att någon är ”kass” eller
”sämst” i sportjournalistiken 2015. Det finns heller inte utrymme till att sväva ut texten lika mycket eftersom det är mycket intervjucitat med i texten.
Stilen i artiklarna har också gått från att 1965 vara yvig till att med åren bli mer och mer koncentrerad. Dels beror det här också på att sportjournalistens åsikter tonas ner och de väljer att vara mer rakt på sak och bara beskriva vad som händer och inte sväva ut. En annan viktig del till att det blir mer och mer koncentrerat i artiklarna är antagligen att ju längre tiden går desto fler sporter börjar man rapportera om i tidningen. Sen börjar man även rapportera om aktörer mer och mer vilket gör att det blir mycket fler artiklar att skriva utöver en rapportering om själva matchen. Detta gör såklart att artiklarna måste bli mer koncentrerade för att man ska få plats med alla artiklar i tidningen.
Något som hade varit intressant för framtida forskning är dels att göra samma undersökning fast på någon annan sport för att se om dessa drag är typiskt för rapportering av fotboll eller om det gäller alla sporter i allmänhet. Något annat intressant hade varit att göra undersökningen på en annan lokaltidning eller kanske till och med en större tidning som inte rapporterar lika lokalt för att se hur det resultatet skiljer sig med resultatet som framkommer i den här undersökningen. Man kan även utöka undersökningen i Hallandsposten för att se om det blir liknande resultat även om vi tar med t.ex. 3 veckor vid varje årtionde. Då kan man välja att ta en vecka från tre olika årstider för att se om det finns skillnader dessa emellan. Man kan också göra om
undersökningen om t.ex. tio år för att studera om det fortsätter utvecklas åt samma håll som det gör nu eller om det börjar utvecklas mer åt något annat håll.
7. Sammanfattning
Mycket har hänt med fotbollsartiklarna i Hallandsposten under de senaste 50 åren. Från att 1965 innehålla flest fotbollsartiklar som handlar om matchrapportering till att 2015 ha flest artiklar som handlar om annat än just matchresultatet. Även krönikor är något som verkar utvecklas och då ökar den framförallt mellan 2005 och 2015. Det som har hänt under de här femtio åren är att tidningen innehåller allt mer artiklar om olika slags aktörer, både om fotbollsspelare och om folk runt omkring fotbollen som t.ex. supportrar eller domare. År 1965 var 10 % av alla artiklar som innehöll annat än matchrapportering medan det 2015 var 38 %. Denna förändring har kommit först på senare år då det mellan 1995 och 2005 hoppade från 22 % till 41 %. Den förändring som har skett i rapporteringen om fotboll beror förmodligen på att konkurrensen tidningar emellan är så stor så att varje tidning försöker hitta en egen vinkel och något intressant att skriva om för att locka läsare. Resultatet i matchen vet de flesta idag då det finns både radio, tv och internet som ständigt uppdaterar. Därför blir det allt vanligare att bara ha med en resultatlista över de matcher som varit och inte skriva lika mycket matchreferat om dessa.
Artiklarnas längd har också förändrats under femtio år. De har blivit längre – från att vara en hel del korta notiser och bara enstaka lite längre artiklar till att istället vara flera stycken tvåsidiga reportage med stora bilder och mycket text. Detta hänger ihop med att tidningen lägger mer fokus på aktörer. Genom att hitta intressanta personer att intervjua och lägga ut reportage om i tidningen försöker man locka till sig läsare.
Vad gäller stilanalysen kan man se att sportjournalisternas åsikter lyser igenom mycket tydligare 1965 än 2015. Anledningen till det kan dels vara att nu för tiden är sportjournalisterna utbildade och sporten är en mycket större del i tidningen. Detta gör att det läggs ner mer energi på sportrapporteringen. Man vill heller inte längre lägga in egna åsikter i rapporteringen utan vill att tidningen och sportjournalisten ska rapportera om matcherna så objektivt som möjligt. En annan möjlig orsak kan vara att intervjuerna i artiklarna tar mer plats så sportjournalisterna får helt enkelt inte så mycket plats för att göra sin egen röst hörd.
Något annat som funnits med under hela perioden är de målande beskrivningarna. Det läggs ofta till adjektiv för att beskriva situationer och även metaforer är vanligt. Detta beror på att man vill att läsaren ska kunna måla upp matchbilden i huvudet och få känslan av att vara på
plats. Detta är viktigt eftersom sport handlar om känslor och det är dessa känslor man försöker beskriva och få läsaren att känna.
En följd av alla målande beskrivningar och adjektiv är att språket blir väldigt smyckat och har alltid varit genom året.
Även om sportjournalisterna försöker rapportera mer objektivt 2015 finns både värdeord och subjektiva ord fortfarande med och har funnits under hela perioden men ordvalen har ändrats under åren. På grund av detta plus alla målande beskrivningar som används kan artiklarna lätt uppfattas som lite informella. De är inte helt objektiva och använder inte alltid ett formellt språk. Man har dock minskat graden av subjektivitet och värdeorden är inte lika starka och partiska 2015 som 1965. Detta gör att om man läser en artikel från 1965 och en från 2015 kommer den från 2015 att kännas både mer formell och objektiv än den som skrevs 1965.
Det har också under hela perioden skrivits med långa meningar. Man sätter ofta ihop satserna med ett och istället för att dela upp de två satserna till två olika meningar. När en text innehåller många långa meningar brukar den uppfattas som rätt tungläst, dock gör inte sporttexter det. Detta beror på att det inte används så svåra ord eller krångliga meningsuppbyggnader. Det som gör meningarna långa är de målande beskrivningar och adjektiv som skrivs till meningarna.
8. Referenser
Dahlén Peter, 2008, Sport och medier – en introduktion, Hoyskoleforlaget, Kristiansand Hellspong Lennart, 2001, Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund
Hellström S. John, 2014, Den svenska sporthjälten, MediaTryck, Lund
Jakubowska, Honorata. 2013. Are women still the ‘other sex’: gender and sport in the Polish mass media.
Jørgensen Schultz, Søren. 2005. The world’s best advertising agency: The sports press. Ledin Per, 2001. Genrebegreppet.
(https://www.studentlitteratur.se/files/sites/svensksakprosa/Ledin_rapp02.pdf)
Rowe, David. 2007. Sports journalism – still the ’toy department’ of the news media? Wallin Ulf, 1998, Sporten i spalterna, Livréna Grafiska AB Kungälv
Artiklar
De artiklar där sportjournalistens namn inte finns med börjar med rubrik. 1965 Alet fick 1-1 på straff strax före slut i derbyt. 1965. Hallandsposten, 4 juni, s. 12. Allsvenskt facit i fotboll. 1965. Hallandsposten, 4 juni, s. 12.
Allsvenskt facit i fotboll. 1965. Hallandsposten, 10 juni, s. 8.
Arvidstorp överlägset Böljan i div. IV-derbyt. 1965. Hallandsposten, 5 juni, s. 12. Astrio vann med 3-1 i Rydöbruk. 1965. Hallandsposten, 4 juni, s. 12.
Bollklubbens reserver förlorade med 2-0. 1965. Hallandsposten, 9 juni, s. 10. Bänared-Ginsten 4-2. 1965. Hallandsposten, 5 juni, s. 12.
Centern vann finalen. Slog Kvibille med 4-3. 1965. Hallandsposten, 9 juni, s. 10. Dagens kommentarer. 1965. Hallandsposten, 5 juni, s. 12.
Domarelista. 1965. Hallandsposten, 2 juni, s. 10. Domarelista. 1965. Hallandsposten, 10 juni, s. 8.
Elva lag ännu utan nederlag i korpfotbollen. 1965. Hallandsposten, 2 juni, s. 11. Falkenbergs korplag besegrade Varberg. 1965. Hallandsposten, 3 juni, s. 11. Fotboll. 1965. Hallandsposten, 2 juni, s. 11.
Från Oskarströms-regionen. 1965. Hallandsposten, 2 juni, s. 11.
Försvarstabbar fällde Knäred mot Veinge, 1-2. 1965. Hallandsposten, 9 juni, s. 10. Genevad-Skogaby 3-2. 1965. Hallandsposten, 9 juni, s. 10.
Gislaved förlorade stort i Huskvarna. 1965. Hallandsposten, 4 juni, s.13. Gislaved klarade 1-1 mot Waggeryd. 1965. Hallandsposten, 10 juni, s. 8.
