Hälsouniversitetet Linköpings universitet
Patienters bedömning av postoperativ återhämtning efter
kolorektal kirurgi
Patients experience of postoperative recovery after colorectal surgery
Josefin Karlsson
Kathrine Selin
ISRN: LIU-IMH/SIKV-A--12/008--SE
Specialistsjuksköterskeutbildning inom kirurgisk vård Examensarbete 15 hp, avancerad nivå
En kvantitativ studie Vårterminen 2009
Handledare Eva Idwall, professor. Fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö Högskola Handledare Renée Allvin, doktorand. Hälsoakademin, Örebro Universitet
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
2. Bakgrund
1
2.1 Kolorektal kirurgi 1
2.2 Postoperativ återhämtning 2
2.3 Livskvalitet och postoperativ återhämtning 3
3. Syfte
4
4. Metod
4
4.1 Urval 4 4.2 Mätinstrument 4 4.3 Genomförande 5 4.4 Statistisk analys 5 4.5 Etiska aspekter 65. Resultat
7
6. Diskussion
12 6.1 Resultatdiskussion 12 6.2 Metoddiskussion 137. Konklusion
15Referenser
161. Inledning
Postoperativ återhämtning är en viktig del när patienten genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vårdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vårdtiden på sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering så
minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jämförelse mot tidigare (1).
Författarna till den här studien arbetar på en kirurgavdelning där patienter vårdas som bland annat har genomgått kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa återhämtning på avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smärta och
magtarmfunktion. Erfarenheten är, att trots regelbundna kontroller av patienterna, så är det svårt att få en uppfattning om deras personliga upplevelse av den postoperativa återhämtningen. Det finns få fullständigt validerade instrument för att undersöka postoperativ återhämtning (2, 3). Därför valdes nytt validerat instrument som Allvin et al (2009) har utvecklat angående postoperativ återhämtning där patienten gör en självskattning av sina besvär (4).
2. Bakgrund
2.1 Kolorektal kirurgi
Kolorektal kirurgi involverar behandling av patienter med sjukdomar i kolon, rektum och anus. Det innefattar inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohns sjukdom och Ulcerös kolit), rektalprolaps, inkontinens, kolorektal cancer, polyper och även anorektala sjukdomar såsom hemorrojder (5). Cancer är den vanligaste diagnosen som behandlas inom kolorektal kirurgi och det har skett en stor utveckling under de sista årtiondena inom detta område. Patienter med till exempel kolorektala
levermetastaser opereras med leverresektion i betydligt större omfattning än för cirka tio år sedan. Flera studier har visat att dessa patienter har längre överlevnad trots omfattande kirurgi (6, 7).
Kolorektal kirurgi är förknippat med postoperativa komplikationer. Dessa indelas i två grupper. Varav den ena är postoperativa komplikationer av kirurgisk karaktär som sårinfektion, anastomosläckage och blödning. Den andra är medicinska komplikationer som omfattar exempelvis hjärtinfarkt, urinvägsinfektion,
lunginflammation och djup ventrombos. Dessa komplikationer drabbar oftast de som är äldre men alla komplikationer kräver behandling vilket i sin tur leder till förlängd vårdtid (5, 8). I en studie av Nascimbeni et al (2005) ingick 262 patienter som genomgått kolorektal kirurgi på grund av cancer eller divertikulos. Tre faktorer identifierades, som påverkade patientens vårdtid. Faktorerna var patientens morbiditet, kolorektal cancer samt rektala ingrepp (9)
Kehlet (2002) identifierade flera faktorer som hindrade postoperativ återhämtning. Dessa var smärta, tarmparalys samt immobilisering. Strategier bestående av en rad interventioner formulerades för att kunna minska den perioperativa stressen och
organdysfunktion. Dessa interventioner omfattade preoperativ patientinformation och medicinsk optimering av patientens komorbiditet såsom eventuell hypertoni och hjärtsviktsamt skonsam kirurgi och anestesi. Skonsam kirurgi uppnås genom nya kirurgiska tekniker, såsom laparaskopisk kirurgi. För att minska negativa effekter av generell anestesi används restriktiv peroperativ vätsketerapi samt peroperativ
smärtlindring som epiduralanestesi (EDA). Behandlingsriktlinjerna utvecklades till ett koncept som bland annat benämns fast-track kirurgi, accelererat vårdprogram eller ERAS (enhanced recovery after surgery). Dessa åtgärder resulterade i en avsevärd minskning av vårdtiden (1, 10-12). Kolonkirurgi har tidigare haft en
postoperativ vårdtid på 8-11 dagar men har med detta koncept minskat till 2-3 dagar. Konceptet innebär att patienten har ett större ansvar för sin återhämtning, exempelvis när det gäller mobilisering (1). Elektiv kolorektal kirurgi utan fast-track principen är förknippat med 20-30 % risk för postoperativa komplikationer (13). Fast-track kirurgi leder till kortare vårdtid och mindre komplikationer men evidensen för detta är begränsad och det finns behov av randomiserade studier för att undersöka detta närmare (14, 15).
Så vitt vi känner till finns det inga studier där man undersöker patientens upplevelse av återhämtning efter fast-track kolorektal kirurgi. Maessen et al (2007) visar nyligen att enbart kliniska behandlingsriktlinjer för fast-track kirurgi inte är tillräckligt. Mer erfarenhet och bättre perioperativ organisation krävs för att förbättra återhämtningen efter fast-track kirurgi (10).
2.2 Postoperativ återhämtning
Allvin et al (2007) har genomfört en analys av begreppet postoperativ återhämtning och har kommit fram till följande definition: ”Postoperativ återhämtning är en energikrävande process som syftar till att patienten ska återgå till sitt normala tillstånd. Det uppnås genom att återfå kontrollen över kroppsliga, psykologiska, sociala och habituala funktioner. Detta resulterar i att återgå till sin preoperativa oberoende eller beroende ställning när det gäller aktiviteter i det dagliga livet samt ett psykologiskt välbefinnande” (författarnas översättning) (16).
Den postoperativa återhämtningen är en process som kan indelas i tre faser: en tidig, en intermediär och en senare fas (17). Fas ett omfattar tiden då patienten väcks ur anestesin och får tillbaka sina vitala reflexer, såsom andning, cirkulation och medvetandegrad, vilket sker på uppvakningsavdelning. Den andra fasen, den intermediära, omfattar tiden på vårdavdelning tills patienten är utskrivningsfärdig från sjukhuset. Den tredje och sista fasen sker i hemmet och varar tills patienten har återfått sitt preoperativa habitualtillstånd (18, 19).
I en intervjustudie beskrev patienter och personal den postoperativa återhämtningen som en dynamisk process i en strävan efter att återgå till sitt dagliga liv. I studien ingick patienter som hade genomgått gynekologisk- eller bukkirurgi, sjuksköterskor och läkare som var verksamma på dessa avdelningar samt distriktssköterskor. Kärnan i återhämtningsprocessen var en önskan att minska förekomsten av obehagliga fysiska symtom och nå en känsla av välbefinnande samt att återfå sina kroppsliga funktioner och återgå till sina dagliga aktiviteter. Även om
återhämtningen varade under flera månader så var det ändå en begränsad period där det var lätt att identifiera början på återhämtningsprocessen. Desto svårare var det att
definiera slutet då patienten kanske inte återgått till sitt preoperativa tillstånd. En rad faktorer ansågs påverka den postoperativa återhämtningen såsom patientens ålder, preoperativa fysiska status, diagnos och typ av operation. Dessa faktorer kunde både underlätta och försvåra återhämtningen. En annan viktig faktor var att patienten fick tid för återhämtning både på sjukhuset och i hemmet. Det ansågs också viktigt att få stöd och uppmuntran både från vårdpersonal och närstående (20).
Postoperativ återhämtning påverkas av flera faktorer. Dessa omfattar ålder, typ och omfattning av ingrepp samt patienternas preoperativa hälsotillstånd. Det är känt sedan tidigare att en lägre ålder och American Society of Anesthesiologists (ASA)- grad är associerade med färre postoperativa komplikationer och snabbare
återhämtning (21, 22). Faktorer såsom smärta, malnutrition och illamående samt postoperativa komplikationer påverkar återhämtningen negativt och medför att den tar längre tid än förväntat (11, 23, 24). Smärta är ett vanligt symtom som påverkar patienten i allra högsta grad vid den postoperativa återhämtningen. Obehandlad smärta ger bland annat ökad risk för illamående och kräkningar, fördröjd
mobilisering, ökad risk för tarmparalys, försämrad lungfunktion och kardiovaskulära effekter. Effektiv smärtlindring är viktig för tidig postoperativ mobilisering, snabbare rehabilitering och tidig hemgång (24, 25). Preoperativ nutritionsbehandling med kolhydratdryck samt tidig postoperativt peroralt intag kan också påskynda återhämtningen efter kolorektal kirurgi (23, 26).
2.3 Livskvalitet och postoperativ återhämtning
Livskvalitet och patientupplevelse har först under den senaste tiden börjat betraktas som ett viktigt utfallsmått för postoperativ återhämtning (27, 28). Under de senaste åren har det utvecklas flera instrument som mäter patientens upplevelse av
postoperativ återhämtning. En del av dessa instrument har bland annat använts för att studera fysiska aspekter av återhämtning. Vissa tar upp emotionella aspekter medan andra fokuserar på att återgå till dagliga aktiviteter (2, 3).
Flera studier har undersökt olika aspekter gällande patientens livskvalitet efter kolorektal cancerkirurgi (29-32). Två av dem undersökte ålderns betydelse för postoperativ återhämtning och dessa visade att patienterna återhämtade sig till sin preoperativa funktionsnivå oberoende av ålder. Däremot hade de äldre patienterna (>80 år) fler miktions- och stomirelaterade problem (29, 30). En annan studie syftade till att patienterna skulle gradera sitt psykiska välbefinnande postoperativt. Resultatet visade att patienternas välbefinnande, speciellt när det gällde oro och depression, följde samman med hur de mådde preoperativt (31). Andra faktorer som påverkade livskvaliteten negativt postoperativt var om patientens ålder var lägre än 65 år, låg rektal anastomos och stomi (31, 32). Dessa faktorer påverkade framför allt de dagliga rutinerna såsom arbete och sociala aktiviteter. Patienter med tillfällig stomi
3. Syfte
Syftet med studien var:
- att beskriva kolorektal opererade patienters postoperativa återhämtning i samband med hemgång från sjukhuset jämfört med preoperativt
utgångsstatus.
- att undersöka om eventuell förändring sker på grupp eller individnivå.
4. Metod
Studien genomfördes med en kvantitativ metod och har en prospektiv design.
4.1 Urval
Studien genomfördes med ett konsekutivt urval av 70 patienter som genomgick elektiv kolorektal kirurgi vid kirurgiska kliniken på ett länssjukhus i Sverige och pågick från juni 2008 till och med december 2008. Inklusionskriterierna var att patienterna skulle ha en ålder över 18 år, tala och förstå svenska, genomgått kirurgi enligt ovan samt ha en postoperativ vårdtid på minst 2 dygn. Patienter med demens eller kognitiv dysfunktion av något slag samt patienter med någon allvarlig
medicinsk åkomma som kunde förväntas försvåra en postoperativ skattning exkluderades.
4.2 Mätinstrument
Den enkät som Allvin et al (2009) har utvecklat angående postoperativ återhämtning har använts i studien. Syftet med enkäten är att utvärdera patienternas postoperativa besvär vid flera tidpunkter under den postoperativa processen. Patienten gör en skattning av sina eventuella besvär i enkäten som utvecklades utifrån den
begreppsanalys (16) och intervjustudie (20) vilka nämnts tidigare. Enkäten består av 19 items fördelade på 5 återhämtnings dimensioner (fysiska symtom n=5, fysisk funktion n=5, aktivitet n=2, social n=3, psykologisk n=4), se tabell 3 under resultat. Innehållsvaliditeten testades genom att en grupp av sjuksköterskor, kirurger och patienter gjorde en individuell bedömning av varje items betydelse i den
postoperativa återhämtningsprocessen. Cirka 85% av deltagarna bedömde 18 av de 19 items som viktiga i återhämtningsprocessen. Efter detta testades enkäten av 15 patienter. Resultatet av detta blev att items om sexualfunktion och vardagsliv inte ansågs relevanta under sjukhusvistelsen. Dessa items togs därför bort i den enkät som används för inneliggande patienter, men finns med i den enkät som används till patienter efter utskrivning. En test- retest analys utfördes hos en grupp patienter och resultatet visade på en god reliabilitet (4). Vi har valt att använda denna enkät, då den är validerad, och kan användas både under vårdtiden på en kirurgisk vårdavdelning och efter utskrivningen. Samtliga items är formulerade som påståenden med en fyrgradig kategoriskala, till exempel, just nu har jag ingen, lindrig, medelsvår eller svår smärta.
Vid kolorektal kirurgi har en stor del av patienterna rubbningar i magtarmfunktionen redan preoperativt och nästan alla patienter som genomgår denna typ av kirurgi, har en rubbning postoperativt. Det är heller inte ovanligt att en del patienter får stomi varför magtarmfunktionen kan vara svårvärderad. Före studien bestämdes därför att ytterligare ett svarsalternativ skulle läggas till, om magtarmfunktion, vilket var ”Just nu har jag stomi”. Samtliga patienter med stomi skulle då inte gradera eventuella rubbningar i magtarmfunktionen. Påståendet om att tömma urinblåsan är i enkäten formulerad på samma vis som vid magtarmfunktionen, det vill säga, patienter med kateter skulle inte gradera eventuella svårigheter med att tömma urinblåsan.
Bakgrundsdata angående patienten inhämtades ur patientjournalen. Dessa uppgifter omfattade kön, ålder, civilstånd, ASA-gradering, sysselsättning, diagnos, typ av operation, operationstid, peroperativ blödning, postoperativ komplikation samt vårdtid.
4.3 Genomförande
På kliniken är det rutin med ett inskrivningsbesök som äger rum antingen på avdelningen dagen innan operation eller på kirurgmottagningen 1-2 veckor före planerad operation. Vid inskrivningsbesöket fick patienterna skriftlig information, av inskrivande sjuksköterska, angående studien. De studieansvariga sjuksköterskorna informerade och tillfrågade patienterna om deltagande i studien, i samband med inläggningen. Patienter som accepterade deltagandet i studien informerades ytterligare om enkäten. Vid detta tillfälle erhöll patienterna den första enkäten. Enkäten fylldes i av patienten dagen före operation, i nära anslutning till utskrivning samt tre dagar efter utskrivning. I samband med utskrivningen delades de sista två enkäterna ut av patientansvarig sjuksköterska. Den enkät som patienterna fyllde i tre dagar efter utskrivning skickades till avdelningen i ett frankerat kuvert. I den här studien redovisas resultatet från mättillfälle ett (dagen före operation) och mättillfälle två (i nära anslutning till utskrivning). Övrigt resultat kommer att redovisas vid ett senare tillfälle.
4.4 Statistisk analys
Statistik program SPSS version 16 (Chicago, USA) användes för en deskriptiv statistik av patient- och kliniska data.
Data analyserades med en statistisk metod speciellt utvecklad (33-35) och använd (36) för analys av förändring i parade ordinaldata. Kännetecknande för ordinaldata är att mätvärdena har en ordningsstruktur men saknar information om storlek och avstånd. Metoden visar förändringar över tid på såväl grupp- som individnivå. De statistiska mått som beskriver systematisk förändring för hela gruppen benämns relativ position (RP) och relativ koncentration (RC). RP uttrycker hur datamaterialet förskjuts mot högre eller lägre besvärsnivåer vid det andra mättillfället jämfört med det första. RC uttrycker i vilken utsträckning datamaterialet efter behandlingen är mer centrerad mot en kategori på skalan jämfört med fördelningen före
behandlingen. Möjliga värden på RP och RC är från -1 till 1. Om både RP och RC är noll finns det inga tecken på förändring som kan tillskrivas hela gruppen. En
förändring mot en högre besvärsnivå vid andra mättillfället ger negativt RP och en förändring i koncentration av data, mot en kategori, ger ett positivt RC. Den relativa rangvariansen (RV) är det statistiska mått som anger individuella avvikelser från gruppen. Möjliga värden för RV är från 0 till 1. Ju högre värde desto större individuella variationer. Ett 95 procentigt konfidensintervall beräknas för RP, RC och RV. Om intervallet inte täcker värdet noll ger det en stark indikation för en statistiskt säkerställd förändring.
Förändringsmönstret i parade ordinaldata redovisas i en korstabell där
huvuddiagonalen av oförändrade kategorinivåer visas från det nedre vänstra hörnet till det övre högra hörnet. Ett linjediagram som sammanbinder par av kumulerade andelar kallas för relative operating characteristic, (ROC)-kurva eller quantile-quantile, Q-Q-kurva. ROC kurvan illustrerar förekomsten av systematisk förändring tvådimensionellt, med kumulerad andel före operation på den horisontella, och kumulerad andel efter operation på den vertikala axeln. En förskjutning av data mot högre besvärsnivåer ger en ROC kurva över diagonalen och en förskjutning av data mot lägre besvärsnivåer ger en ROC kurva under diagonalen. Om det inte sker någon förändring i datamaterialet mellan mätningarna sammanfaller ROC kurvan med diagonalen.
Analys av data genomfördes med hjälp av ett statistik program som finns tillgängligt på webbadressen http://www.oru.se/esi/svensson. Resultatet redovisas på itemnivå och presenteras med hjälp av korstabeller och ROC kurvor.
4.5 Etiska aspekter
Patienterna fick muntlig och skriftlig information om studiens syfte och
tillvägagångssätt samt att deras medverkan var frivillig och när som helst kunde avbrytas. Vissa påståenden i enkäten kunde uppfattas som ett intrång i patientens integritet. Patientens deltagande i studien var dock frivillig och därmed fanns det ett val att svara på påståendena eller inte. I och med att patienterna gav sitt samtycke till deltagande så hade vi också deras godkännande till att hämta uppgifter i
patientjournalen som var av värde för studien. Enkäterna kodades så svaren inte kunde härledas till patientidentitet. Kodlistan med personuppgifterna användes för att kunna hämta information i patientjournalen. Det insamlade materialet har endast använts för studiens syfte. Genomförandet av studien godkändes av klinikchefen.
5. Resultat
Av de 70 tillfrågade patienterna inkluderades totalt 59 patienter varav alla deltog i den preoperativa mätningen. Av dessa fullföljde 56 stycken den mätning som var i nära anslutning till utskrivningen. En patient avled postoperativt och två missades vid utskrivningen. Av de 56 patienterna bestod 43 % (n=24) av kvinnor. Majoriteten av patienterna (80 %) hade ASA I-II preoperativt (Tabell 1).
Tabell 1 Demografisk data över studiegruppen Ålder (år) Median 70 Min-max 30-90 Kön n (%) Kvinna 24 (43) Man 32 (57) Civilstånd n (%) Ensamboende 21 (38) Gift/Sambo 35 (63) Sysselsättning n (%) Yrkesverksam 15 (27) Ålderspensionär 34 (61) Sjukskriven/sjukpensionär 5 (9) Arbetssökande 1 (2) Saknat värde 1 (2) ASA n (%) I 9 (16) II 36 (64) III 8 (14) IV 1 (2) Saknat värde 2 (4)
Kolonkirurgi utgör huvudandelen av kolorektala ingrepp (63%) och kolorektal cancer var huvuddiagnosen i 64% (n=37) av fallen i den här studien. Högersidig hemikolektomi utfördes i över hälften av alla koloningrepp och främre resektion i cirka 67% (n=10) av ingreppen i rektum. Medianoperationstiden var 147 minuter (Q1-Q3 110-195). Postoperativt vårdades patienterna i cirka 7 dagar
Tabell 2 Diagnos, typ av operation, operationstid, blödning, vårdtid
Diagnos n (%) Antal (%)
Koloncancer 26 (46)
Rektalcancer 10 (18)
Benign tumör kolon 3 (5)
Benign tumör rektum 3 (5) Inflammatorisk tarmsjukdom 2 (4) Rektalprolaps 4 (7) Övrigt* 8 (14) Operationstyp n (%) Kolonkirurgi 35 (63) Rektalkirurgi 15(27) Nedläggning av stomi 6 (11) Operationstid (min) Md (Q1-Q3) 147 (110-195) Saknat värde 2 Blödning (ml) Md (Q1-Q3) 200 (50-500) Saknat värde 1
Postoperativ vårdtid (dagar)
Md (Q1-Q3) 7 (5-11)
* Status post divertikulit, status post anastomosläckage, status post koloncancer, kolonpolyper, fekalinkontinens, tillstånd med kolostomi
Resultatet från mätningen före operation respektive i anslutning till utskrivning från sjukhuset redovisas i Tabell 3. Vid andra mättillfället ses en systematisk förändring på gruppnivå för de items som har studerats. Denna förändring är huvudsakligen en förskjutning i läge mot högre besvärsnivåer på skalan, det vill säga, att patienten har mer besvär. Några items, till exempel oro och ängslan, nedstämdhet samt ensam och
utlämnad visar på en förändring mot lägre besvärsnivåer, det vill säga, att besvären
har minskat. Förändringar i koncentration samt en kombination av läges- och koncentrationsförändring kan också ses, till exempel vid magtarmfunktion. Skillnaden mellan mättillfällena på individnivå är försumbara, även om en viss tendens kan ses för till exempel aptit, sömnsvårigheter och det sociala livet. Detta talar för att det är en homogen patientgrupp. För förmågan att tömma urinblåsan samt omvärlden kan ingen skillnad ses mellan första och andra mättillfället. Statistisk signifikans uppvisas för alla resultat där det 95% CI inte täcker värdet 0.
Tabell 3 Resultat från frågeformulär gällande patientens bedömning av postoperativ återhämtning.
n anger antal patienter. Relativ position (RP), relativ koncentration (RC) och relativ varians (RV) anges i procent med 95 % konfidensintervall (CI).
Dimension Item (n) RP (95% CI) RC (95% CI) RV (95 % CI)
Fysiska symtom
Smärta (n=56) -0,25 (-0,40 till -0,10) 0,24 (0,07 till 0,40) 0,07 (0 till 0,15) Illamående (n=56) -0,04 (-0,20 till 0,11) 0,08 (-0,02 till 0,19) 0,06 (0 till 0,12) Aptit (n=56) -0,19 (-0,35 till -0,02) 0,23 (0,04 till 0,42) 0,12 (0,02 till 0,21) Orkeslöshet (n=54) -0,23 (-0,39 till -0,07) 0,34 (0,17 till 0,52) 0,09 (0 till 0,17) Sömnsvårigheter (n=56) -0,23 (-0,38 till -0,08) 0,15 (-0,04 till 0,33) 0,09 (0,01 till 0,18)
Fysisk funktion
Magtarmfunktion (n=33) -0,03 ( -0,26 till 0,21) 0,38 (0,17 till 0,59) 0,15 (0 till 0,30) Muskelsvaghet (n=56) -0,27 (-0,41 till -0,12) 0,33 (0,14 till 0,52) 0,04 (0 till 0,10) Urinblåsa (n=46) 0,03 (-0,07 till 0,14) 0,07 (-0,02 till 0,17) 0,01 (0 till 0,01) Uppe och i rörelse (n=56) -0,20 (-0,34 till -0,06) 0,13 (-0,06 till 0,31) 0,06 (0 till 0,12)
Psykologisk
Oro och ängslan (n=56) 0,25 (0,11 till 0,39) -0,04 (-022 till 0,14) 0,07 (0 till 0,14) Nedstämdhet (n=55) 0,10 (-0,03 till 0,24) 0,13 (0 till 0,27) 0,04 (0 till 0,08) Ensam och utlämnad (n=56) 0,04 (-0,05 till 0,14) 0,07 (0 till 0,15) 0,01 (0 till 0,02) Koncentration (n=54) -0,06 (-0,17 till 0,06) 0,12 (0 till 0,23) 0,02 (0 till 0,05)
Social
Omvärld (n=56) -0,07 (-0,17 till 0,02) -0,04 (-0,09 till 0,01) 0 (0 till 0,01) Sociala livet (n=55) -0,07 (-0,22 till 0,09) 0,11 (-0,03 till 0,25) 0,10 (0,01 till 0,19) Beroende av hjälp (n=55) -0,21 (-0,35 till -0,06) 0,26 (0,10 till 0,42) 0,04 (0 till 0,09) Aktivitet Personlig hygien (n=56) -0,13 (-0,25 till -0,02) 0,11 (-0,04 till 0,27) 0,01 (0 till 0,03)
Figur 1 visar hur patientens smärta förändras över tid. Marginalfördelningarna i korstabellen skiljer sig åt mellan mättillfälle ett och två vilket visar på en systematisk förändring för gruppen. Huvuddiagonalen visar det antal patienter som skattat
smärtan likadant vid båda mättillfällena. En ökning av antal patienter som valt kategori C (lindrig smärta) vid andra mättillfället kan ses under huvuddiagonalen. ROC kurvan illustrerar samma ökning mot högre besvärsnivå vilket ses som en båge över diagonalen.
Korstabell Preoperativ smärta
P os top er at iv sm är ta, vi d ut skr iv ni ng A B C D D 2 1 25 28 C 1 1 4 14 20 B 2 5 7 A 1 1 2 5 5 44 56
Figur 1: Smärtupplevelse preoperativt och postoperativt vid utskrivning hos patienter som genomgått
elektiv kolorektal kirurgi. Smärtan är graderad från svår (A), medelsvår (B), lindrig (C) till ingen (D). Tabellen och ROC kurvan visar en systematisk förändring i smärtupplevelsen mellan de två
Figur 2 visar hur patientens upplevelse av oro och ängslan förändras mellan mättillfälle ett och två. Marginalfördelningarna i korstabellen visar även här på en systematisk förändring för gruppen. Huvuddiagonalen visar antalet patienter som skattat upplevelsen av oro och ängslan likadant vid båda mättillfällena. Antalet patienter som skattat en lägre besvärsnivå av oro och ängslan vid andra mättillfället ses ovanför huvuddiagonalen. ROC kurvan illustrerar samma ökning mot lägre besvärsnivå vilket ses som en båge under diagonalen.
Korstabell Preoperativ oro och ängslan
P os top er at iv or o oc h än gs lan , vi d ut skr iv ni ng A B C D D 5 13 25 43 C 1 1 2 3 7 B 1 4 1 6 A 0 2 10 15 29 56
Figur 2: Upplevelse av oro och ängslan preoperativt och postoperativt vid utskrivning hos patienter
som genomgått elektiv kolorektal kirurgi. Upplevelsen av oro och ängslan är graderad från svår (A), medelsvår (B), lindrig (C) till ingen (D). Tabellen och ROC kurvan visar en systematisk förändring i upplevelsen av oro och ängslan mellan de två mättillfällena.
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Patienterna som deltagit i denna studie visar sig vara en homogen grupp då de rapporterar liknande bedömning av postoperativ återhämtning trots att de genomgått olika typer av kirurgiska ingrepp med varierande vårdtid. Den andra mätningen ägde rum i nära anslutning till utskrivningen, det vill säga, i slutet av den intermediära fasen av postoperativ återhämtning vilket kan förklara att patienterna utgör en homogen grupp. En spekulativ idé är att om den andra mätningen hade ägt rum vid ett tidigare tillfälle under den intermediära fasen, till exempel tre dagar efter operation, hade patienterna eventuellt bedömt upplevelsen av postoperativ återhämtning olika.
Studien visar att patienterna (som en grupp) har större risk att få smärta postoperativt jämfört med före operation. Majoriteten av patienterna upplevde ingen smärta eller lindrig smärta vid utskrivningen vilket kan tyda på en adekvat smärtlindring. Sjöling et al (2003) menar att preoperativ information är en bidragande faktor som leder till att patienter blir mer tillfredsställda med den postoperativa smärtbehandlingen (37). Detta skulle även kunna vara en orsak till den bedömning som patienterna i vår studie gjorde i samband med utskrivning. Patienter som hade svår eller medelsvår smärta preoperativt upplevde mindre smärta vid utskrivning. Den smärta som patienten hade preoperativt kan bero på deras grundsjukdom, till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, och att operationen troligen haft god effekt på
patienternas smärttillstånd (38). Ytterligare analys av studiematerialet alternativt en ny undersökning av detta skulle vara av värde för att belysa vilka faktorer som påverkar patienternas smärtupplevelse postoperativt. Därmed skulle patienterna kunna erbjudas en mer individuell och därmed förbättrad smärtbehandling. Detta kan troligen även leda till effektivare smärtlindring och mindre biverkningar, såsom illamående, obstipation och konfusion, av postoperativ analgetika.
Patienterna uttryckte signifikant mindre oro och ängslan i samband med utskrivning vilket kan ha en naturlig orsak då patienterna ofta är oroliga inför operation men något mer lättade efteråt. Hos vissa kvarstod dock känslan av oro vid utskrivningen vilket kan ha ett samband med rädsla för vad PAD (patologisk anatomisk diagnos) svaret ska visa. Våra resultat kan således vara förenliga med resultatet i flera tidigare studier (1, 31) då man kunnat visa ett starkt samband mellan preoperativ
patientinformation och oro samt välbefinnande postoperativt. Nedstämdhet samt känsla av ensamhet tenderar (statistiskt inte signifikant) vara mindre vilket kan bero på liknande mekanismer som vid känslan av oro och ängslan.
Rubbningar i magtarmfunktionen ökar för vissa patienter men blir bättre hos andra. Marginalfördelningarna visar signifikant skillnad i koncentration mot både högre och lägre besvärsnivåer. Detta kan tentativt vara beroende på vilken typ av operation patienterna genomgått. Ytterligare analys och jämförelse mellan rapporterad magtarmfunktion, operationsdiagnos samt operationstyp skulle vara av värde. Patientgruppen hade en signifikant ökad risk för sömnsvårigheter men även
individuella variationer förekommer. I en studie av Dogan et al (2005) undersöktes sömnkvalitén hos 150 patienter på ett sjukhus där avdelningarna hade enkelsalar, dubbelrum och sexbäddsrum. Faktorer som påverkade sömnkvalitén var: ovan sovmiljö, låg/hög temperatur, ljud från medicinteknisk apparatur, fotsteg,
personalens röster, radio- och TV ljud, knarrande dörrar, smärta, andningsproblem, pre- och postoperativa problem, oro för sjukdomen samt att bli väckt av
sjukvårdspersonal (39). Flera av dessa faktorer kan tänkas vara orsaken till sömnsvårigheter hos de patienter som deltog i vår studie.
Patientgruppen hade även en ökad risk för försämrad aptit postoperativt, men även här fanns det individuella variationer. Det finns inga studier där patientens aptit har studerats postoperativt under vårdtiden efter kolorektal kirurgi.
Det har inte framkommit några förändringar gällande tömning av urinblåsan mellan de två mättillfällena. Patienter som genomgår rektalkirurgi erhåller oftast en
suprapubisk (SP-) kateter och det är vanligt att patienterna går hem med katetern för att ha den kvar i ytterligare en tid. I den här studien hade 10 patienter (18 %) SP-kateter vid utskrivningen och är inte medräknade i resultatet. Resultatet av analysen gällande miktionsbesvär postoperativt kan således vara falskt låga på grund av underrapportering.
Fast-track som koncept är väl utarbetat vid kolorektal kirurgi (1, 8, 11, 13, 21, 23, 25). Konceptet används på den avdelning där studien är genomförd men det finns inte ett fullständigt utarbetat protokoll. Studiepatienterna har därför inte vårdats enligt ett kontrollerat protokoll. Exempelvis har inte alla patienter erhållit preoperativt undervisningssamtal på grund av resursbrist. Alla patienter får preoperativ information, men undervisningssamtalet är ett mer informativt och undervisande samtal med patient och närstående. Ett annat exempel är patienternas intag av fast föda sker ett eller två dygn senare än vad konceptet föreslår. Det vore intressant att upprepa studien efter införandet av ett fullständigt fast-track program och jämföra den med denna aktuella studie.
6.2 Metoddiskussion
De patienter som uppfyllde inklusionskriterierna från juni-december 2008, fick information och erbjudande om att delta i studien. Flertalet accepterade deltagande och var positiva med att kunna bidra med något. Av de elva som tackade nej till deltagande i studien angav flera att de inte ville på grund av att de mådde psykiskt dåligt av sin diagnos och kommande operation. Till en början var målet att inkludera 75 patienter men efterhand insågs att detta inte skulle vara möjligt då en
sjuksköterskestrejk försenade starten av studien med cirka 1 månad. Det finns en skillnad i kirurgins omfattning mellan olika kolorektala diagnoser men författarna har valt att inkludera de patienter som har genomgått en abdominell kirurgi och hade en vårdtid på minst två postoperativa dygn för att just den gruppen får ungefär samma pre- och postoperativa vård.
De patienter som skrevs in via kirurgmottagningen fick vid det tillfället den skriftliga informationen som de kunde läsa hemma i lugn och ro. De patienter som skrevs in på avdelningen dagen innan operation erhöll den skriftliga informationen samtidigt som det var mycket annan information till patienten såsom samtal med doktor och
sjuksköterska, genomförande av narkosbedömning och information av sjukgymnast. Detta innebar att patienten inte alltid hade hunnit läsa igenom den skriftliga
informationen innan vi träffade patienten. Författarna upplevde att patienten var mer förberedd då informationen hade lästs igenom i hemmet.
Patienterna inkluderades på eftermiddagen eller kvällen före operation. Tidpunkten valdes på grund av att det oftast var lite lugnare runt omkring patienten då. Enkät 2 skulle fyllas i, i nära anslutning till utskrivningen, vilket ibland kunde upplevas som stressigt för patienten. De var ofta angelägna om att komma hem snabbt, samtidigt som det ofta är en del att ordna innan hemgång som till exempel patientens
utskrivningssamtal med doktorn. En del patienter fyllde i enkäten kvällen innan utskrivningen vilket i efterhand uppfattas som ett bättre alternativ.
En fördel med enkäten som användes i denna studie är att den täcker de aspekter som är viktiga för postoperativ återhämtning då den är utvecklad från en begreppsanalys av postoperativ återhämtning samt att den är baserad på patienters och vårdpersonals erfarenheter av postoperativ återhämtning. En annan fördel med enkäten är att den är kort och enkel att använda.
En erfarenhet under studien är att en del patienter missuppfattade frågorna om magtarmfunktion. En del av patienterna fyllde i att de hade stomi men angav ändå en besvärsnivå av magtarmsfunktionen. Detta har gjort frågeformuläret svårare att besvara och ledde till ett patientbortfall (23 patienter) från detta item. En alternativ lösning vore att samtliga patienter skulle ha besvarat denna fråga och senare vid en statistisk dataanalys kunde vi ha utvärderat och jämfört deras besvär i förhållande till innehav av stomi. En intressant frågeställning skulle vara om patienter med stomi hade en annorlunda upplevelse av rubbningar i magtarmfunktionen.
En annan observation under studien var att några patienter med suprapubisk (SP-) kateter angav både att de hade kateter samt besvär med att tömma urinblåsan. När patienten erhåller denna typ av kateter påbörjas en blåsträning innan den ska avvecklas. Om patienten inte kan tömma urinblåsan får denne ha kvar SP-katetern även efter utskrivningen. Eftersom en del patienter hade urintömningssvårigheter i samband med blåsträningen valde flera av dem att fylla i flera svarsalternativ, det vill säga, har kateter samt gradering av besvär.
Det faktum att patienterna vid det första mättillfället fick en genomgång av
författarna om hur enkäten skulle fyllas i kan tänkas vara orsaken till att alla enkäter blev rätt ifyllda. Vid utskrivningstillfället fick patienterna enkäten av den
patientansvariga sjuksköterskan utan någon ytterligare information om hur den skulle fyllas i vilket kan tänkas ha resulterat i att vissa enkäter blev felaktigt ifyllda. Detta indikerar att tydlig information är viktig för studiecompliance.
Datamaterial bestående av kategorier eller nivåer som har en ordningsstruktur, men som saknar information om storlek och avstånd benämns ordinaldata. Materialet i denna studie består av ordinaldata då svarsalternativen är … ingen, lindrig,
medelsvår eller svår. Svaren ger information om patienten har blivit bättre eller
sämre men inte om förändringarnas storlek. För att analysera materialet valdes därför en statistisk metod som är speciellt utvecklad för att analysera en förändring när datamaterialet består av ordnade kategoridata samt att metoden kan mäta den grupprelaterade förändringen separat från de individuella avvikelserna (33-36).
7. Konklusion
Förändringarna i postoperativ återhämtning mellan mättillfällena ses på gruppnivå och de individuella förändringarna är försumbara vilket talar för att det är en homogen patientgrupp. De flesta förändringarna sker mot högre besvärsnivåer, det vill säga, att patienten har mer besvär vid utskrivningen än preoperativt. Oro och
ängslan, nedstämdhet samt ensam och utlämnad visar på en förändring mot lägre
Referenser
1. Kehlet H, Wilmore DW. Multimodal strategies to improve surgical outcome. Am J Surg. 2002 Jun;183(6):630-41.
2. Kluivers KB, Riphagen I, Vierhout ME, Brolmann HA, de Vet HC. Systematic review on recovery specific quality-of-life instruments. Surgery. 2008
Feb;143(2):206-15.
3. Herrera FJ, Wong J, Chung F. A systematic review of postoperative recovery outcomes measurements after ambulatory surgery. Anesth Analg. 2007
Jul;105(1):63-9.
4. Allvin R, Ehnfors M, Rawal N, Svensson E, Idvall E. Development of a
questionnaire to measure patient-reported postoperative recovery: content validity and intra-patient reliability. J Eval Clin Pract. 2009 Jun;15(3):411-9.
5. Mahmound N, Rombeau J, Ross HM, Fry RD. Colon and rectum. I: Townsend CM. Sabiston textbook of surgery: the biological basis of modern surgical practice. 17th ed. Philadelphia, Pa.: Elsevier Saunders; 2004. 1401-1481.
6. de Haas RJ, Wicherts DA, Adam R. Resection of colorectal liver metastases with extrahepatic disease. Dig Surg. 2008;25(6):461-6.
7. Laurent C, Sa Cunha A, Couderc P, Rullier E, Saric J. Influence of postoperative morbidity on long-term survival following liver resection for colorectal metastases. Br J Surg. 2003 Sep;90(9):1131-6.
8. Kehlet H, Dahl JB. Anaesthesia, surgery, and challenges in postoperative recovery. Lancet. 2003 Dec 6;362(9399):1921-8.
9. Nascimbeni R, Cadoni R, Di Fabio F, Casella C, Salerni B. Hospitalization after open colectomy: expectations and practice in general surgery. Surg Today.
2005;35(5):371-6.
10. Maessen J, Dejong CH, Hausel J, Nygren J, Lassen K, Andersen J, et al. A protocol is not enough to implement an enhanced recovery programme for colorectal resection. Br J Surg. 2007 Feb;94(2):224-31.
11. Schwenk W, Neudecker J, Raue W, Haase O, Muller JM. "Fast-track"
rehabilitation after rectal cancer resection. Int J Colorectal Dis. 2006 Sep;21(6):547-53.
12. Zargar-Shoshtari K, Hill AG. Optimization of perioperative care for colonic surgery: a review of the evidence. ANZ J Surg. 2008 Jan-Feb;78(1-2):13-23. 13. Kehlet H. Fast-track colorectal surgery. Lancet. 2008 Mar 8;371(9615):791-3. 14. Wind J, Polle SW, Fung Kon Jin PH, Dejong CH, von Meyenfeldt MF, Ubbink DT, et al. Systematic review of enhanced recovery programmes in colonic surgery. Br J Surg. 2006 Jul;93(7):800-9.
15. Basse L, Thorbol JE, Lossl K, Kehlet H. Colonic surgery with accelerated rehabilitation or conventional care. Dis Colon Rectum. 2004 Mar;47(3):271-7; discussion 7-8.
16. Allvin R, Berg K, Idvall E, Nilsson U. Postoperative recovery: a concept analysis. J Adv Nurs. 2007 Mar;57(5):552-8.
17. Korttila K. Recovery from outpatient anaesthesia. Factors affecting outcome. Anaesthesia. 1995 Oct;50 Suppl:22-8.
18. Marshall SI, Chung F. Discharge criteria and complications after ambulatory surgery. Anesth Analg. 1999 Mar;88(3):508-17.
19. Awad IT, Chung F. Factors affecting recovery and discharge following ambulatory surgery. Can J Anaesth. 2006 Sep;53(9):858-72.
20. Allvin R, Ehnfors M, Rawal N, Idvall E. Experiences of the postoperative recovery process: an interview study. Open Nurs J. 2008;2:1-7.
21. Hendry PO, Hausel J, Nygren J, Lassen K, Dejong CH, Ljungqvist O, et al. Determinants of outcome after colorectal resection within an enhanced recovery programme. Br J Surg. 2009 Feb;96(2):197-205.
22. Smith JJ, Lee J, Burke C, Contractor KB, Dawson PM. Major colorectal cancer resection should not be denied to the elderly. Eur J Surg Oncol. 2002 Sep;28(6):661-6.
23. Fearon KC, Luff R. The nutritional management of surgical patients: enhanced recovery after surgery. Proc Nutr Soc. 2003 Nov;62(4):807-11.
24. Bonnet F, Marret E. Influence of anaesthetic and analgesic techniques on outcome after surgery. Br J Anaesth. 2005 Jul;95(1):52-8.
25. Marret E, Remy C, Bonnet F. Meta-analysis of epidural analgesia versus parenteral opioid analgesia after colorectal surgery. Br J Surg. 2007 Jun;94(6):665-73.
26. Andersen HK, Lewis SJ, Thomas S. Early enteral nutrition within 24h of colorectal surgery versus later commencement of feeding for postoperative complications. Cochrane Database Syst Rev. 2006(4):CD004080.
27. Wu CL, Richman JM. Postoperative pain and quality of recovery. Curr Opin Anaesthesiol. 2004 Oct;17(5):455-60.
28. Kopp I, Bauhofer A, Koller M. Understanding quality of life in patients with colorectal cancer: comparison of data from a randomised controlled trial, a population based cohort study and the norm reference population. Inflamm Res. 2004 Aug;53 Suppl 2:S130-5.
29. Amemiya T, Oda K, Ando M, Kawamura T, Kitagawa Y, Okawa Y, et al. Activities of daily living and quality of life of elderly patients after elective surgery for gastric and colorectal cancers. Ann Surg. 2007 Aug;246(2):222-8.
30. Mastracci TM, Hendren S, O'Connor B, McLeod RS. The impact of surgery for colorectal cancer on quality of life and functional status in the elderly. Dis Colon Rectum. 2006 Dec;49(12):1878-84.
31. Sharma A, Sharp DM, Walker LG, Monson JR. Predictors of early postoperative quality of life after elective resection for colorectal cancer. Ann Surg Oncol. 2007 Dec;14(12):3435-42.
32. Wilson TR, Alexander DJ. Clinical and non-clinical factors influencing postoperative health-related quality of life in patients with colorectal cancer. Br J Surg. 2008 Nov;95(11):1408-15.
33. Svensson E. Val och konsekvens: mätnivån avgör den statistiska verktygslådan. Läkartidningen. 2005 Apr 25-May 1;102(17):1331-2, 5-7.
34. Svensson E. Vad är behandlingseffekt om patienten blev bättre men ingen vet hur mycket? Analys av förändring när datamaterialet består av ordnade kategorier. Läkartidningen. 2005 Oct 24-30;102(43):3138-42, 45.
35. Svensson E. Vad är behandlingseffekt om patienten blev bättre men ingen vet hur mycket bättre? Statistisk metod för parade ordinaldata. Läkartidningen. 2007 Feb 21-27;104(8):596-601.
36. Svensson E, Starmark JE. Evaluation of individual and group changes in social outcome after aneurysmal subarachnoid haemorrhage: a long-term follow-up study. J Rehabil Med. 2002 Nov;34(6):251-9.
37. Sjoling M, Nordahl G, Olofsson N, Asplund K. The impact of preoperative information on state anxiety, postoperative pain and satisfaction with pain management. Patient Educ Couns. 2003 Oct;51(2):169-76.
38. Casellas F, Lopez-Vivancos J, Vergara M, Malagelada J. Impact of inflammatory bowel disease on health-related quality of life. Dig Dis. 1999;17(4):208-18.
39. Dogan O, Ertekin S, Dogan S. Sleep quality in hospitalized patients. J Clin Nurs. 2005 Jan;14(1):107-13.
