HBTQ-personers upplevelser av bemötande
inom vården
En litteraturstudie
LGBTQ people´s experiences of the healthcare
meeting
A literature study
Författare: Evelina Nordqvist och Oskar Andersson
VT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro Universitet
Handledare: Anne-Marie Wallin, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Trots att riktlinjer finns i samhället att motverka diskriminering för HBTQ-personer är vården inte jämlik. Personerna har en sämre hälsa än övriga befolkningsgrupper och upplever ett större vårdbehov. Det är av vikt att sjuksköterskan har rätt kompetens kring HBTQ-personer för att bemöta och ge en jämlik vård.
Syfte: Syftet var att beskriva vuxna HBTQ-personers upplevelser av vårdpersonalens bemötande.
Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design baserad på kvantitativ och kvalitativ data från 10 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys genomfördes för att bearbeta resultatet i artiklarna.
Resultat: HBTQ-personer upplever oro för att diskrimineras såväl inför som under vårdbesöket. Dessa personer utsätts för både diskriminering och ignorans i sjukvården. Resultatet visade en upplevd kunskapsbrist hos vårdpersonal gällande HBTQ-personer. Slutsats: HBTQ-personers sexuella läggning kan utgöra ett hinder för en adekvat vård på lika villkor. Detta då diskriminering förekommer och att en kunskapsbrist kan ses hos
vårdgivarna. Personernas negativa erfarenheter och oroskänslor kan leda till att de får en sämre hälsa i framtiden då de söker mindre vård på grund av detta. Det är inte enbart ett problem för hälso- och sjukvården utan för samhället i stort då det kan medföra ökade samhällskostnader.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 1
1.1 HBTQ ... 1
1.2 HBTQ historik i Sverige ... 1
1.3 HBTQ och hälsa ... 1
1.4 Sjuksköterskans ansvarsområden och bemötande ... 2
1.5 Travelbees teori om mellanmänskliga relationer ... 3
1.6 Problemformulering ... 4 2. Syfte ... 4 3. Metod ... 4 3.1 Design ... 4 3.2 Datainsamling ... 4 3.3 Urval ... 4 3.4 Kvalitetsgranskning ... 5 3.5 Dataanalys ... 5 3.6 Forskningsetiska överväganden ... 5 4. Resultat ... 5
4.1 Upplevelse av oro inför och under vårdbesök ... 6
4.2 Upplevelse av diskriminering och ignorans ... 7
4.3 Upplevelse av bristande kunskap ... 7
4.4 Resultatsammanfattning ... 8
5 Diskussion ... 9
5.1 Metoddiskussion ... 9
5.2 Resultatdiskussion ... 10
5.2.1 Upplevelse av oro inför och under vårdbesök ... 10
5.2.2 Diskriminering och ignorans ... 11
5.2.3 Kunskapsbrist inom vården ... 12
6 Slutsats ... 13
7 Klinisk nytta ... 13
8 Förslag till fortsatt forskning ... 14
9 Referenser ... 15
BILAGOR
1. Sökmatris 2. Artikelmatris
1
1. Bakgrund
1.1 HBTQ
I det engelska begreppet för HBTQ används förkortningen LGBTQ, som står för Lesbian, Gay men, bisexual, transgender och queer. Den engelska versioner har alltså gjort en
distinktion mellan lesbian och Gay medan i svenska språket används begreppet homosexuell som då innefattar båda grupperna (Forsberg, 2015). I förkortningarna H och B innefattas personer som har en sexuell läggning som inte går utanför det normativa begreppet
heterosexuell. Förkortningen H innefattar att personerna attraheras av personer av det motsatt könet. Under B omfattas personer som kan känna attraktion till de båda biologiska könen. (T)rans är kopplat till könsidentitet och fungerar som ett övergripande begrepp för personer som inte innefattar sig i samhällets normer och könsidentitet. Det finns två aspekter av kön som beaktas, det biologiska och det juridiska könet. För en transperson stämmer inte förväntningar som är ställda med hur den själv upplever sig. Transpersoner kan uppleva sig som det motsatta könet, eller som ingetdera av könen. Trans är frånkopplat från sexuell läggning. Det är individen själv som känner vilken identitet den har och därmed om den är trans. Begreppet transsexualism är en medicinsk diagnos som innefattar övergångsstadiet tills en könskorrigering har utförts, en del personer ser sig dock som transsexuell även efter korrigering. I begreppet Queer innefattas de personer som inte vill klassas under de oskrivna regler som samhället har skapat gällande kön, sexuell läggning och relationer (RFSL, 2019).
1.2 HBTQ historik i Sverige
Flertalet reformer har gjorts för att stärka HBTQ-personers rättigheter. Majoriteten av reformeringarna har tillkommit efter 1995 men redan 1944 tillkom den första formella reformen. Den innebar en avkriminalisering av samtyckande relationer inom samma kön (Regeringen, 2018). Nästa reform sker först 1972 då lagen om fastställande av
könstillhörigheter i vissa fall träder i kraft (SFS 1972:119). I lagen ges möjlighet att få prövning av ny juridisk könstillhörighet. Samma år påbörjade också behandling med
hormonterapi och operationer för att korrigera sitt biologiskakön hos personer som önskade det. År 1979 försvinner möjligheten för sjukvården att klassificera homosexualitet som en diagnos (Regeringen, 2018). År 1987 börjar homosexuell läggning att omfattas som en grund för olaga diskriminering (Regeringen, 2018) och åtta år senare lagstadgas registrerat
partnerskap (SFS 1994:1117). År 2002 stärks gruppens likvärde med flertalet reformer som bland annat täcker in likabehandling av studenter för att motverka diskriminering som har samband med bland annat sexuell läggning (SFS 2001:1286). År 2009 träder
diskrimineringslagen i kraft (SFS 2008:567). Den omfattar fler grunder och
könsöverskridande identitet eller begrepp läggs till som grund. Transvestism har tidigare använts som sjukdomsbegrepp men detta avskaffas 2009. Diskrimineringslagen gör ändringar 2017 vilket medför att arbetsgivare och utbildningssamordnare nu behöver vidta aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter. Samtidigt utökas diskrimineringsgrunderna ytterligare (Regeringen, 2018).
1.3 HBTQ och hälsa
Enligt rapporter från både Socialstyrelsen och Diskrimineringsombudsmannen sker det diskriminering i sjukvården i Sverige. Diskriminering grundar sig i olika attribut. Ett av dessa
2 attribut är sexuell läggning (Socialstyrelsen, 2015). Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) har HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer som identifierar sig som queer) sämre hälsa än övriga befolkningen. HBTQ-personer har även en större risk att drabbas av depressioner, utveckla självskadebeteende, utföra självmordsförsök och fullborda självmord (Steele et al., 2016). Individerna upplever även att de har ett större vårdbehov än övriga befolkningen. Trots att de upplever att de är i ett större behov av vård söker de till vården i lägre utsträckning än övriga befolkningen (Dahlborg, Lyckhage & Tengelin, 2015). Vidare påpekar folkhälsomyndigheten att dessa skillnader i hälsa är kopplade till den
diskriminering och våld som förekommer mot HBTQ-personer (Folkhälsomyndigheten, 2020).
I en kanadensisk populationsstudie som besvarades av 77 000 personer i
åldersgruppen 18–59 år, ingick en fråga om diagnostiserad förstämningssjukdom, såsom depression, bipolär sjukdom, mani, eller dystymi, det vill säga mild eller måttlig depression under en lång tid. I gruppen homo- och bisexuella var risken för förstämningssjukdom nästan trefaldigad jämfört med gruppen heterosexuella. Högst risk visade homo- och bisexuella män där förstämningssjukdom var 3,5 gånger vanligare jämfört med heterosexuella män (Pakula & Shoveller, 2013). I andra studier visade risken för självmordstankar vara fördubblad för såväl homo och bisexuella kvinnor som män jämfört med heterosexuella. Mönstret kunde också ses vad gäller självmordsförsök där homo- och bisexuella kvinnor och män tillsammans löpte 2,5 gånger högre risk jämfört med heterosexuella kvinnor och män (King et al., 2008).
Över två miljoner patienter inom sjukvården i England svarade år 2010 via en undersökning på frågor angående deras upplevelser i vården och deras hälsa i allmänhet. De personer som identifierade sig som homosexuell, bisexuell eller annan sexuell läggning som inte var heterosexuella uppgav en betydligt sämre fysisk och psykisk hälsa i förhållande till heterosexuella av samma biologiska kön. Den största skillnaden kunde identifieras för långvarigt psykiskt och emotionellt lidande. HBTQ-personer hade enligt studien tre gånger högre sannolikhet att uppleva en sämre fysisk och psykisk hälsa i förhållande till
heterosexuella. Vidare uppgav personerna, trots att ålder, biologiskt kön, och socioekonomisk status togs i beaktande, ett sämre upplevt bemötande från vårdpersonal inom primärvården. Det var 1,5 gånger mer sannolikt att HBTQ-personer upplevde ett sämre bemötande än heterosexuella (Elliott et al., 2015).
1.4 Sjuksköterskans ansvarsområden och bemötande
I HSL (Hälso- och sjukvårdslag, 2017:30) står det beskrivet att patienter som är i kontakt med både vård och omsorg ska bli bemötta med respekt för allas lika värde så att dessa kan känna sig trygga. Detta är i enlighet med sjuksköterskans etiska kod där det framgår att
omvårdnaden ska ges med respekt, och inte vara beroende av ålder, tro, kulturell eller etnisk bakgrund, hudfärg, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller sjukdom, nationalitet, politiska åsikter eller social ställning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Gällande sjuksköterskans ansvarsområde ska enligt diskrimineringslagen (SFS 2008:567) vården, precis som övriga samhället, betrakta alla människors lika värde. Vidare att ingen
diskriminering får förekomma, både i direkt anslutning till patienten men även vid valet av omvårdnadshandlingar (Friberg & Öhlén, 2014).
En värdegrund är viktig för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam etisk plattform som därmed kan ligga till grund för sjuksköterskans dagliga arbete.
3 Sjuksköterskans värdegrund för omvårdnad handlar bland annat om hur sjuksköterskan i sin roll bemöter och kommunicerar med patienten. För att efterleva kraven kopplade till den humanistiska människosynen där alla är lika värda, måste både patienten och dennes närstående bemötas med en respektfull kommunikation (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Det är viktigt att vårdpersonal och patienter inte bidrar till att skapa undermåliga förutsättningar för kommunikationen genom att utgå från stereotyper. Vårdpersonalen kan riskera att utgå från stereotyper för genus när de både frågar och besvarar patienterna (Hedegaard, 2014). Då kommunikationen riskeras att styras av attityder, normer, fördomar och stereotyper kan den heterosexuella normen få den som inte passar in att känna sig kränkt eller utestängd (Röndahl, 2010). Sjuksköterskor kan känna sig kluvna mellan en
underliggande önskan att vara tolerant gentemot homosexuella och ett intuitivt obehag med homosexuell kultur. Det är troligt att denna ambivalenta inställning orsakar emotionell och kommunikativ osäkerhet och kan leda till ett olämpligt beteende hos sjuksköterskorna gentemot homosexuella patienter och deras partners. Osäkerheten kan leda till
missuppfattningar bland parterna (Röndahl, 2006).
Bemötandet mot en patient är viktigt att ta hänsyn till då det alltid finns en viss
maktasymmetri i denna relation. Patientens tillfrisknande och välbefinnande, i form av lindrat lidande, är beroende av sjuksköterskans kunskaper och goda vilja då patienten i denna
situation kan uppleva maktlöshet (Schuster, 2015). För att vårdpersonal ska kunna ge den bästa vården bör vårdpersonalen arbeta personcentrerat och låta patienten och dennes önskemål stå i fokus. Detta leder till att även patientens autonomi och integritet respekteras (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
De grundläggande ansvarsområdena för sjuksköterskans roll är uppdelade i fyra områden och innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Det primära ansvaret hos sjuksköterskan är att ombesörja människor i behov av vård. Vid vårdandet är sjuksköterskan en central del i en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar måste respekteras. För att på bästa sätt kunna utföra vården ska
sjuksköterskan ta ett personligt ansvar att på ett kontinuerligt sätt underhålla sitt lärande för att stärka sin yrkeskompetens. Vidare har sjuksköterskan det huvudsakliga ansvaret för att både tillämpa och utarbeta normer inom omvårdnad, ledning, forskning och utbildning. Samtidigt agerar sjuksköterskan på ett sätt som främjar samarbete och respekt inför sina medarbetare och är behjälplig vid utveckling av deras etiska medvetenhet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
1.5 Travelbees teori om mellanmänskliga relationer
Enligt Joyce Travelbee (1971) kan god omvårdnad endast ges om sjuksköterskan och patienten möts som två människor istället för som patient och sjuksköterska där det första mötet är viktigt. Travelbee menar att benämningarna patient och sjuksköterska är begrepp som endast visar på det gemensamma och därför suddar ut individuella särdrag. Genom att patient och sjuksköterska som begrepp sätter etiketter på människor, bidrar detta enligt Travelbee till att reducera människor till stereotyper. En mellanmänsklig relation växer enligt Travelbee fram i en process om fyra steg. Dessa är inledande möte, framväxt av identitet,
empati och sympati. I det här arbetet har fokus lagts på det andra och tredje steget. I det andra
steget, som är ett djupare möte, utvecklas interaktionen genom att parterna ser det unika hos varandra och en balanserad fördelning av makt eftersträvas. I det tredje steget, empatifasen, är syftet att förstå den andres perspektiv och sätt att tänka. För att kunna känna empati för en annan människa underlättar det om det går att identifiera sig med denne (Travelbee, 1971).
4
1.6 Problemformulering
Tidigare forskning visar att HBTQ-personer utsätts för diskriminering och har en sämre hälsa än genomsnittsbefolkningen men söker vård i mindre omfattning. Det är därför viktigt att undersöka dessa personers upplevelse av bemötande från vårdpersonalen. Då diskriminering förekommit har sjuksköterskan inte levt upp till de ledord som beskrivits i sjuksköterskans etiska kod. Ökad kunskap och förståelse för HBTQ-personers upplevelser i vården kan leda till ett bättre underlag för att ge ett bättre bemötande för dessa personer.
2. Syfte
Syftet var att beskriva vuxna HBTQ-personers upplevelser av vårdpersonalens bemötande.
3. Metod
3.1 Design
Litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Kvantitativ och kvalitativ forskning inom det valda området analyserades och sammanställdes (Kristenson, 2014).
3.2 Datainsamling
De databaser som valdes för datainsamlingen var Cinahl plus with full text och PsycInfo. Sökorden valdes för att matcha studiens syfte, där både HBTQ-begreppet och upplevelsen av vården var centralt. I Cinahl plus användes ämnesordet ”GLBT persons+” tillsammans med ”Health care” och ”Experience”. I PsycInfo användes ämnesordet ”LGBTQ” tillsammans med ”Health care” och ”Experience”. I båda databaserna kombinerades sökorden med det booleska sökordet AND. Begränsningarna som användes i sökningarna var att artiklarna skulle vara ”Peer reviewed”, publicerade 2015–2020 och vara skrivna på engelska och svenska. Totalt hittades 52 artiklar i PsycInfo och 162 i Cinahl plus. Se Bilaga 1 för sökmatris. En manuell sökning utfördes i de inkluderade artiklarnas referenslistor. Det genererade fem artiklar som upplevdes beröra ämnesområdet. Artiklarnas abstrakt lästes och en artikel valdes ut.
3.3 Urval
Urvalet av artiklar gjordes i flera steg. I det första steget lästes gemensamt totalt 105 titlar igenom och de som utifrån titeln inte ansågs besvara syftet exkluderades. I steg två lästes fortfarande gemensamt 35 abstract igenom och en diskussion fördes över vilka som skulle läsas i full text. Artiklar som föll bort var artiklar som inte var förenliga med studiens syfte. Inga dubbletter påträffades. I steg tre lästes 20 artiklar enskilt i sin helhet som sedan
jämfördes och diskuterades för att komma fram till vilka som skulle inkluderas. Utifrån de 20 artiklar som lästes i sin helhet bedömdes nio svara upp mot syftet. Inklusionskriterier för studien var att artiklarna skulle handla om HBTQ-personer och att deltagarna skulle vara 18 år och äldre. Så väl kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien. De artiklar som innefattade HBTQ-personer som var i en specifik sjukdomsgrupp exkluderades.
5 Även artiklar som var litteraturstudier exkluderades. Utöver de nio artiklar som valts ut
tillkom en ytterligare artikel via den manuella sökningen. Den artikeln bedömdes svara både mot syftet och falla under studiens inklusionskriterier.
3.4 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av de 10 studierna utfördes efter mall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2017) för kvalitativa studier. För kvantitativa studier användes en granskningsmall för kvantitativa studier utan kontrollgrupp (Örebro universitet, 2015). Det som granskades var syfte, metod och resultat. Artiklarna granskades först enskilt och resultatet av granskningen jämfördes och en diskussion fördes till koncensus förelåg vilka artiklar som skulle inkluderas. Efter granskning inkluderades 10 artiklar. De 10 artiklarna som inkluderades bedömdes ha god kvalité. Kvalitetsgranskning av artiklarna återfinns i Bilaga 2.
3.5 Dataanalys
För att sammanställa resultatet från de inkluderade artiklarna användes Kristenssons (2014) integrerade analys i tre steg. Genom att utföra denna analysmetod kan resultatet presenteras på ett sätt som är lättförståeligt. Artiklarna numrerades för att veta vart resultatet härstammade ifrån. Artiklarna lästes igenom enskilt för att skapa en uppfattning om dess innehåll.
Fortfarande enskilt översattes artiklarna från engelska till svenska och därefter sammanställdes artiklarnas resultatdel som svarade mot studiens syfte. Tillsammans diskuterades och färgmarkerades det sammanställda resultatet för de likheter och olikheter som sågs mellan artiklarna. Dessa likheter och skillnader låg till grund för skapandet av de tre kategorierna. En artikelmatris skapades för att ge en schematisk bild över resultatet, se Bilaga 2.
3.6 Forskningsetiska överväganden
Denna studie genomförs på grundnivå för högskolestudier, därmed krävs det inte att en etisk prövning genomförs enligt lag om etikprövning som avser människor (SFS 2018:1999). Det ska dock vid en litteraturgranskning tas ställning till om artiklar som inkluderas i studien är etiskt försvarbara (Kristensson, 2014). Av de 10 artiklarna som inkluderades hade alla granskats och godkänts av en etisk kommitté. En förförståelse om att HBTQ-personer är en utsatt grupp fanns innan studiens start. Ett objektivt förhållningssätt utan påverkan av förförståelse eftersträvades för att inte förvränga resultatet (Kristensson, 2014). Artiklarna inkluderades oavsett om resultaten motsvarade förväntningarna eller inte.
4. Resultat
Resultatet baserades på 10 vetenskapliga studier, tre kvantitativa, sex kvalitativa och en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna behandlade HBTQ-personers upplevelser av bemötandet vid vårdbesöket. Totalt baserades studiernas resultat på 2365 vuxna HBTQ-personers upplevelser. Deltagarna var 18 år eller äldre. Studiernas geografiska fördelning för genomförandet var följande: USA (n=4), Guyana (n=1), Finland (n=1), Kanada (n=1), Tyskland (n=1), Portugal (n=1) och Sverige (n=1). Analys av resultatet bildade tre sammanställda kategorier, Upplevelse av oro inför och under vårdbesök, Upplevelse av
6 Resultatet presenteras i de tre kategorierna. I Tabell 1 redovisas i vilka studier de tre
kategorierna återfinns. I resultatet har särskillnad angivits för den sexuella tillhörigheten där det varit möjligt, i övriga fall används begreppet HBTQ.
Tabell 1: Översikt av kategorier och i vilka artiklar de förekommer Kategori Upplevelse av oro
inför och under vårdbesök Upplevelse av diskriminering och ignorans Upplevelse av bristande kunskap Fredericks et al. (2017). X Hirsch et al. (2016). X Hood et al. (2019). X X Kattari et al. (2019). X Marques et al. (2015). X X X Quinn et al. (2015). X X Rambarran et al. (2016). X X X Soinio et al. (2020). X X X Stepleman et al. (2019). X X Westerbotn et al. (2017). X X X
4.1 Upplevelse av oro inför och under vårdbesök
HBTQ-personer beskrev en oro att bli diskriminerade på förhand, innan de sökte vård
(Fredericks, Harbin & Baker, K., 2017; Soinio, Paavilainen & Kylmä, 2020). Dessa deltagare tillsammans med transkvinnor beskrev en oro att de skulle bli bemötta med okunskap och ignorans framförallt när de sökte för problem kopplade till mental hälsa. Att oron skulle förklaras till de mentala problemen (Fredrickson, et al., 2017; Soinio, et al., 2020;
Westerbotn, Blomberg, Renström, Saffo, Schmidt, Jansson & Aanesen, 2017). Transkvinnor berättade att de blev förvånade när de inte blev bemötta med denna ignorans (Westerbotn, et al., 2017).
HBTQ-personer beskrev att upplevda anledningar till oro inför vårdbesöket handlade om den ambivalens över det val de skulle bli tvingade att göra, huruvida de skulle avslöja sin sexuella läggning eller inte (Rambarran & Simpson, 2016). Lesbiska kvinnor beskrev även att de undvek att berätta om sin sexuella läggning. Kvinnorna berättade att anledningar till den upplevda oron för inte berätta om sin sexuella läggning var risken för att få uppleva negativa reaktioner från vårdgivarna. En annan anledning var att undvika frågor som kunde uppstå vid vårdmötet och upplevas som jobbiga (Marques, Nogueira, & Oliveira, 2015). Lesbiska och transsexuella personer uttryckte en oro över att vårdgivarna inte skulle vara varsamma i sitt bemötande med dem och även risken att de skulle bli utsatta för diskriminering (Kattari, et al., 2019; Marques, et al., 2015). Lesbiska och bisexuella kvinnor berättade även om en känsla av skam inför sin sexuella läggning och därmed valde att undvika öppenhet om denna.
Ytterligare oroskänslor grundade sig i att inte passa in i den uppfattade stereotypa miljön inom sjukvården (Soinio, et al., 2020). Även då HBTQ-personerna hade vetskap om att deras sexuella läggning kunde vara viktig för sjukvården att känna till valde de att undanhålla detta på grund av oro (Marques, et al., 2020; Rambarran & Simpson, 2016; Soinio, et al., 2020).
7 Några lesbiska kvinnor beskrev att de fick en bättre relation med vårdgivaren och därmed en bättre vård, om de undanhöll sin sexuella läggning. Kvinnorna berättade att läkaren i dessa fall gav i högre grad mer genomtänkta råd än då de redogjort för sin sexuella identitet (Marques, et al, 2015). Även om olika omständigheter spelade in i valet att redogöra sin sexuella läggning i kontakt med vården beskrevs vårdpersonalens beteende och attityd av queer, lesbiska och bisexuella kvinnor vara en framstående faktor som hade en avgörande roll (Fredericks, et al., 2017). HBTQ-personer beskrev att när de valde att avslöja sin sexuella läggning och samtidigt inte fick ett dåligt bemötande upplevde de en förvåning, då även de på förhand beskrev att de hade förutfattade meningar om hur vårdmötet skulle utspela sig. Personerna berättade att de upplevde en bättre samhörighet med vårdpersonal om de var öppna med att de tillhörde en sexuell minoritetsgrupp (Soinio, et al., 2020; Quinn, et al., 2015).
4.2 Upplevelse av diskriminering och ignorans
Inom vården beskrev lesbiska och bisexuella kvinnor att de upplevde att heteronormativitet rådde där heterosexualiteten var den självklara normen för människors sexualitet. Kvinnorna berättade att de frågor som ställdes vid vårdmötet upplevdes ofta vara av den karaktär att de var utformade med redan förutfattade meningar. Dessa förutfattade meningar utgick från stereotypa karaktäristiska attribut vilket upplevdes kränkande. Även då kvinnorna berättade om sin sexuella läggning upplevde de inte det som ovanligt att trots detta fortfarande få information som ursprungligen var avsedd för heterosexuella (Marques, et al, 2015; Soinio, et al., 2020). I flera studier beskrev HBTQ-personer att de upplevde att diskriminering och ignorans förekom mot dem i kontakt med vården och att de därför mådde dåligt efter vårdbesöket (Hirsch, Löltgen & Becker, 2016; Hood, Sherrell, Pfeffer & Mann, 2018; Rambarran & Simpson, 2016; Westerbotn, et al., 2017). HBTQ-personer beskrev att en anledning till ignorans var på grund av kulturella skillnader, där vissa kulturer upplevdes ha en lägre tolerans för sexuella identiteter som avviker från normen (Rambarran & Simpson, 2016). Transpersoner berättade att de upplevde att ignoransen bottna i personalens personliga åsikter och därmed skiljde sig mellan olika vårdpersonal inom samma vårdinrättning
(Westerbotn, et al., 2017).
Lesbiska, bisexuella kvinnor och transpersoner beskrev både bra och dåliga upplevelser inom vården, varav de dåliga erfarenheterna beskrevs ha inverkan på både sättet och frekvensen av att söka framtida vård (Soinio, et al., 2020; Westerbotn, et al., 2017). HBTQ-personer
berättade att de inte kunde se en koppling mellan deras sexuella läggning och de negativa upplevelserna och att de inte upplevde en diskriminering (Rambarran & Simpson, 2016). Skillnader sågs mellan sexuella minoriteter hur de upplevde graden av negativa erfarenheter och hur ofta de förekom. Transpersoner beskrev oftare negativa erfarenheter från sjukvården än de övriga individerna inom denna gruppering (Stepleman, et al., 2019).
Lesbiska kvinnor upplevde att könet på den praktiserande vårdpersonalen inte spelade någon roll huruvida de skulle bli diskriminerade eller inte (Hirsch, et al., 2016).
4.3 Upplevelse av bristande kunskap
HBTQ-personer beskrev att de upplevde en bristande kunskap från vårdpersonalen om deras sexuella läggning där vårdpersonalen upplevdes ifrågasätta individens sexualitet. Vidare
8 berättade personerna att de såg sjukvården som allmänt dålig (Rambarran & Simpson, 2016). Transpersoner berättade att de själva var den part som fick ta på sig rollen att utbilda
vårdpersonalen och redogöra för viktiga aspekter kopplat till deras sexualitet. Vidare berättade personerna att de redan i väntrummen kunde uppleva brister i kunskap hos
vårdgivarna. Bristerna kunde upplevas skamfyllt då andra patienter kunde höra samtalet dem mellan (Westerbotn, et al., 2017). Vårdpersonalen såg i vissa fall deras sexuella läggning som något sjukligt (Rambarran & Simpson, 2016). Flera studier visade att lesbiska, bisexuella kvinnor och transpersoner beskrev att de upplevde att vårdpersonalen antog att patienter som besökte vårdinrättningen var heterosexuella vilket sågs som ett tecken på rådande
heteronormativitet och därmed brist på kunskap (Marques, et al, 2015; Stepleman, et al., 2019; Westerbotn, et al., 2017).
Även brister i vårdmiljön upplevdes och kunde ses som ett tecken på bristande kunskap. HBTQ-personer berättade att de inte fick tillräckligt med upplysningar angående den vård som de var berättigade till. De beskrev att om den fysiska miljön på vårdinrättningarna och språket bland vårdpersonal var könsneutralt skulle de uppfattade vården som mer säker. Utöver könsneutraliteten berättade personerna att en anledning till att deras behov inte blev tillgodosedda i vårdmötet var på grund av vårdpersonalens bristande kunskap och den fysiska miljöns utformning (Hood, et al, 2018; Quinn, et al., 2015).
Lesbiska och bisexuella kvinnor beskrev att broschyrer som inte var uteslutande riktade till heterosexuella och skyltar som visade att vården var en diskrimineringsfri zon skulle visa på en kunskap som skulle inge trygghet (Marques, et al, 2015; Soinio, et al., 2020). Vidare berättade lesbiska kvinnor att det fattades material angående lesbiskas behov.
På samma sätt upplevdes att information som förmedlades kopplat familjekonstruktioner ansågs vara utformade på ett sätt som vittnade om att det bara fanns ett sätt att bilda familj, det heterosexuella sättet. Kvinnorna berätta om en känsla av att vara utstötta på grund av detta (Marques, et al, 2015).
4.4 Resultatsammanfattning
Resultaten visade att HBTQ-personer beskrev oro inför och under vårdbesök. Anledningar till oro låg i såväl valet att avslöja sin sexuella identitet som att inte passa in i en upplevd rådande heteronormativ vårdmiljö, risken för att bli diskriminerad och skam över sin identitet. HBTQ-personer berättade att de upplevde att de utsätts för diskriminering och ignorans som
kunde leda till att de mådde dåligt efter vårdmötet och att de riskerade att undvika vården i större utsträckning framöver. Transpersoner beskrev sig vara extra utsatta för negativa
erfarenheter. Deltagarna beskrev att de upplevde att vårdpersonalen hade bristande kunskaper om HBTQ-personer. Bristande kunskaper kunde även uttrycka sig i den fysiska miljön som vårdmötet ägde rum i.
9
5 Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Syftet med studien var att få en övergripande bild över forskningsläget inom det aktuella området. Fördelen med en litteraturstudie är att en övergripande bild över forskningsläget kan skapas. En litteraturstudie kan vara att föredra framför en empirisk studie då flera
forskningsresultat kan svara på det aktuella syftet (Kristensson, 2014).
För att få fram relevanta artiklar användes databaserna Cinahl plus och Psycinfo. Två databaser med omvårdnadsfokus användes vilket stärker studiens trovärdighet (Henricson, 2017). En svaghet i studien är att inte ytterligare sökningar gjordes i flera databaser, där databasen Medline är ett exempel. De ämnesord som valdes ut täckte in den gruppering som studien syftade till att täcka in. Fritextord med syfte att omfatta upplevelser inom sjukvården användes för att svara på studiens syfte. En svaghet i sökningen är att inte fler ämnesord med alternativa synonymer användes för att bredda sökningen ytterligare.
De avgränsningarna som användes för studien var peer reviewed, vilket stärker studiens trovärdighet (Henricson, 2017). Publicerade mellan 2015-2020 användes för att kunna hitta så aktuell forskning som möjligt (Kristensson, 2014). Artiklarna skulle även vara skrivna på engelska eller svenska då dessa språk behärskas. En svaghet med den begränsningen är att artiklar som var skrivna på ett annat språk kan ha exkluderats.
I urvalet av artiklarna utfördes de första två stegen tillsammans medan genomläsningen av artiklarna gjordes enskilt. Att artiklarna lästes igenom enskilt minskar en eventuell påverkan av varandras åsikter och stärker studiens trovärdighet (Kristensson, 2014).
Några av de inkluderade artiklarna använde sig av online baserade frågeformulär. I sådana är det svårt att säkerställa vem som faktiskt svarat på frågorna, vilket påverkar pålitligheten i resultatet (Henricson, 2017). En artikel som inkluderades handlade om universitetsstudenters upplevelse av bemötande inom universitetshälsovården. Anledningen till att den inkluderades var att det beskrev ett möte med hälso- och sjukvård och att de mötte utbildad
sjukvårdspersonal.
Artiklarna granskades efter två olika mallar för att kunna säkra kvalitén i både de kvalitativa och kvantitativa studierna. För kvalitativa studier användes SBU:s granskningsmall, vilken är validerad mall, vilket ökar studiens tillförlitlighet (Henricson, 2017). En svaghet som sänker studiens tillförlitlighet är att den mall som användes för de kvantitativa studierna inte är en validerad mall. Granskningen skedde först enskilt och sedan jämfördes de resultat som påträffats. Detta tillvägagångssätt stärker studiens tillförlitlighet (Henricson, 2017). En svaghet i studien är att det saknas erfarenhet av att kvalitetsbedöma studier, vilket kan ha påverkat tillförlitligheten i studien.
För att minska risken för påverkan av förförståelse lästes artiklar enskilt och diskuterades efteråt sinsemellan. Förutom att hantera förförståelsen var syftet även att minska risken att innehållet skulle ha tolkats fel. Analysen av artiklarna utfördes i flera steg och flera
diskussioner fördes för att försöka återge en så korrekt analys som möjligt och öka trovärdigheten i analysen. Handledare och kurskamrater har kontrollerat att resultatet är rimligt, vilket stärker studiens trovärdighet och pålitlighet (Henricson, 2017).
10 Forskningsetiska aspekter har kontinuerligt diskuterats genom studien för att minska risken att artiklar som inte utförts på god etisk grund inkluderas. För att säkerställa att studiens resultat motsvarade det som forskningsläget visat valdes inga artiklar bort mot bakgrund av resultatet. Analysen har utförts med en strävan att inte förvanska information. En viss förförståelse fanns då en av författarna har utbildning på universitetsnivå inom genusvetenskap och personlig erfarenhet inom området. Därför utfördes kvalitetsgranskning och analys först enskilt för att säkerställa att inget förvanskades och sedan gemensamt för att minska påverkan av
förförståelsen.
En svårighet vid analysen var att HBTQ-personerna inte hade helt enhetliga upplevelser generellt men även att de olika minoriteter i HBTQ-gruppen påvisade en viss skillnad i upplevelser. Några skillnader påvisades i hur de upplevde att de blivit bemötta inom vården. En svaghet var att studien inte riktade in sig på en specifik identitet inom HBTQ.
För att kunna göra en tydligare jämförelse mellan populationen i stort och i HBTQ-gruppen hade studien kunnat rikta in sig på en gruppering i taget. Alternativt att avgränsa syftet till att enbart rikta in sig på HB, TQ eller ännu snävare. En ytterligare svaghet i studien är att ingen geografisk avgränsning utförts. Det kan föreligga stora skillnader mellan olika samhällen och kulturer.
Resultatet av denna litteraturstudie är en översyn över det aktuella forskningsläget och tänkt att täcka in ett så stort område som möjligt. En anledning att skillnader i upplevelser av bemötandet vid vårdbesöket kan vara att det finns differenser i hur aktivt olika länder arbetar med HBTQ-frågor. De faktiska upplevelserna kan därför vara mindre säkra vid en överföring av resultatet. Däremot kan tendenser och resonemang kring bemötande av HBTQ-personer och vilka förutsättningar som finns vara relevanta och överförbara.
5.2 Resultatdiskussion
Tre aspekter är utmärkande från resultatet. Den oro både under men även inför vårdbesöket som deltagarna uttryckte, deras upplevelser av ignorans och diskriminering samt den upplevda kunskapsbristen för HBTQ-personer i vården. Diskussionen kommer att föras utifrån dessa tre aspekter.
5.2.1 Upplevelse av oro inför och under vårdbesök
Den oro som beskrevs av HBTQ-personerna påverkade dem negativt. En stor del av oron var kopplad till att inte få en bra vård och inte bli bemött som andra patienter. Huruvida
anledningen till oron är att HBTQ-personer vet om att diskriminering förekommer kan inte besvaras. Ytterligare studier visar på att det är vanligt förekommande inom HBTQ-gruppen att oroa sig för att få negativa upplevelser (Hayman, Wilkes, Halcomb & Jackson, 2013; Vogelsang, Milton, Ericsson & Strömberg, 2016). En egen åsikt är att oron är en viktig faktor då den riskerar att hindra HBTQ-personer från att delge sin sexuella identitet. Den sexuella identiteten kan vara viktig för att få en så bra vård som möjligt som är anpassad efter
individuella behov. Svensk sjuksköterskeförening (2017) visar att sjuksköterskans uppgift är att se till att tillgodose patientens behov och önskemål. En reflektion är att om HBTQ-personer väljer att inte delge sin sexuella identitet kan sjuksköterskan riskera att inte kunna utföra sitt arbete i enlighet med etiska koden. Därav är det viktigt att skapa en god vårdmiljö som är inkluderande och på så vis medför att patienterna känner sig trygga i att berätta om sin sexuella identitet. Resultatet visade att oron förstärktes redan innan vårdbesöket i den icke-verbala kommunikationen som riskerade att förmedlas heteronormativt. Den social normen
11 riskerar att inte bara påverka HBTQ-personer utan hela samhället i stort. Normen har en påverkan på bemötandet i sig men även kommunikationen i alla dess former (Röndahl, 2010). En egen reflektion är att det kan vara viktigt att tänka på då dagens IT-samhälle utvecklas fort. Många patienter tar del av vårdinformationen på egen hand i hemmet via sin dator och via digitala vårdmöten. Sverige är framstående inom digitaliserad sjukvård jämfört med andra länder (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2019). En reflektion är att få information presenterat på ett stereotypt sätt anses kunna bidra negativt till HBTQ-personers känslor av oro och utanförskap. En tidigare studie på transsexuella deltagare visade att de upplevde ett utanförskap då de blev presenterade med information som ansågs vara stereotyp (Vogelsang et al., 2016). En egen tanke är att då digitala vårdmöten ökar i samhället, speciellt i Sverige, finns en risk att det inledande mötet kan försvåra för en mellanmänsklig relation då mötet inte sker i fysisk form.
I andra steget av Travelbees teori är utvecklandet av interaktionen viktig för framväxten av identiteten för att parterna ska kunna se det unika i varandra (Travelbee, 1971). En reflektion är att digitala möten kan försvåra detta på grund av det verkliga fysiska avståndet men också på grund av maktasymmetri.
5.2.2 Diskriminering och ignorans
I resultatet framkom att HBTQ-personer upplevde både ignorans och diskriminering. Detta är en viktig iakttagelse då toleransen för individers identitet i samhället har ökat med tiden i stora delar av världen (Nylander, 2019). En egen reflektion är att då HBTQ-personer redan inför vårdmötet uttryckt en oro för att bli diskriminerade kan detta signalera en
misstänksamhet vilket kan feltolkas av sjuksköterskan och därmed påverka det första mötet. I enlighet med Travelbee, där tidigare möten påverkar patienter, riskerar denna misstänksamhet i första mötet att hindra det andra steget där interaktionen ska utvecklas och där identiteterna växter fram.
Resultatet visade på att ignoransen i vissa fall kunde bero på en medvetenhet hos
vårdpersonalen som grundade sig i personliga åsikter. Om vårdpersonal medvetet visar på ignorans genom att exempelvis använda fel pronomen kan detta leda till HBTQ-personens existens inte bekräftas vilket strider mot de mänskliga rättigheterna (FN, 2017). Ett centralt begrepp inom omvårdnaden är respekt för värdighet. Etiska koden för sjuksköterskor visar på alla människors rätt till att bli bekräftade och ha möjligheten att leva sitt liv som den unika människan de är (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I förenta nationernas allmänna
förklaring om mänskliga rättigheter (2017), artikel 1, beskrivs att varje människa föds fri med lika värdighet och rättigheter. Människorna bör agera med varandra i en brödraskapsanda då de är utrustade med förnuft och samvete.
Resultatet visade att patienterna upplevde att det fanns en risk att de kunde bli diskriminerade om deras sexuella identitet framkom. Denna diskriminering upplevdes kunna leda till att de skulle få en sämre vård och fördomsfulla kommentarer, vilket även visas i en studie utförd på transpersoner. Transpersonerna valde, trots att det kunde resultera i en sämre vård, att dölja sin sexuella identitet (Persson & Broström, 2018). Enligt resultatet var transpersoner extra utsatta för diskriminering inom HBTQ-gruppen. Resultatet stärks av en granskning som visar att transpersoner är de som i högre utsträckning inte får en jämlik vård vilket resulterar i att patientsäkerheten inte kan garanteras (SOU 2017:92).
12 I resultatet beskrev HBTQ-personer att de på grund av den upplevda diskrimineringen skulle söka vård i lägre grad i framtiden. En granskning från staten stärker detta påstående.
Granskningen visade att 51% av transsexuella kvinnor och 75% av transsexuella män uppgav att de undviker sjukvården på grund av att de blivit utsatta för diskriminering (SOU 2017:92). I flera studier i resultatet i den genomförda studien framkom att HBTQ-personer söker sig till sjukvård mer sällan än den genomsnittliga individen som inte tillhör denna grupp. En av de anledningar som antas vara bidragande är just dåliga tidigare erfarenheter så som
diskriminering. Även Socialstyrelsen (2015) visar på samma fenomen för diskriminering. En rapport från Folkhälsomyndigheten (2020) beskriver att HBTQ-personer både har en sämre hälsa och nyttjar vården i mindre utsträckning än övriga befolkningen. En egen reflektion är att detta kan leda till att folkhälsan generellt blir försämrad då HBTQ-personer är en del av befolkningen. På grund av att dessa upplever en diskriminering som leder till att de mår psykiskt dåligt och att de undviker vården gör att detta anses vara ett hot mot liv och hälsa. En egen tanke är att det inte enbart är ett problem för hälso- och sjukvården utan för samhället i stort. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2003) visar att en sämre hälsa medför ökade samhällskostnader på grund av ökad sjukvård och sjukfrånvaro.
En egen åsikt är att ett sätt att motverka ignorans och diskriminering är att förstå varför de uppkommer. Enligt Travelbee (1971) är det viktigt att känna empati för att ge ett bra
bemötande och därmed god omvårdnad. Det lättaste sättet att känna empati är att ha upplevt samma sak som patienten. En egen reflektion är att det kan vara svårt för den vårdpersonal som inte tillhör HBTQ-gruppen identifiera sig med dessa individer. En liknande upplevelse är inte enda sättet att känna empati utan sjuksköterskans sociala förmåga och personlighet är av vikt. Det kan vara svårt att vara medveten om sina förutfattade meningar men viktigt eftersom det är först då som arbetet att minimera dem kan påbörjas. Enligt svensk
sjuksköterskeförening (2017) kan det vara svårt att uppfylla sjuksköterskans etiska kod om inte sjuksköterskan är medveten om sina förutfattade meningar. Vården får inte vara påverkad av sexuell läggning och kön. En egen tanke är att om sjuksköterskan trots vetskap om sitt handlande fortsätter att visa en bristande acceptans mot HBTQ-personer stridet detta mot sjuksköterskans etiska kod.
5.2.3 Kunskapsbrist inom vården
Resultatet visade på att HBTQ-personer upplever att det finns en kunskapsbrist inom vården kopplat till deras sexuella identitet. Denna kunskapsbrist beskrev personerna vara en
anledning till att de fick en vård som både var sämre i allmänhet men även direkt riktad mot en annan patientgrupp. En sjuksköterska har krav på sig i sin professionella yrkesroll där vården och omvårdnaden ska utföras utifrån evidensbaserad kunskap (Svensk
sjuksköterskeförening, 2017). En egen tanke är att det kan vara svårt att ha kunskap om alla områden, men att det är viktigt för sjuksköterskan att ha möjlighet att kunna tillgodose sig viktig information kontinuerligt. Därför att sjuksköterskan har ett informationssökande krav på sig för att kunna möta och tillgodose patientens behov. Heng et al. (2019) menar på även om det kan vara omöjligt för vårdpersonalen att ha kunskap som är viktig inför alla tänkbara situationer så bör personalen åtminstone veta var kunskapen kan hämtas.
En egen uppfattning är att det är viktigt för sjuksköterskan att på förhand utbilda sig för de vanligaste förekommande situationerna i yrkesrollen. En av dessa är att kunna ha tillräckligt med kunskap om HBTQ-personer för att ge dessa en så jämlik vård som möjligt. Högre utbildningsnivå hos sjuksköterskor har visat sig leda till ett mindre negativt förhållningssätt mot HBTQ-personer jämfört med sjuksköterskor som endast har grundutbildning (Della Pelle,
13 Cerratti, Di Giovanni, Cipollone & Cicolini, 2018). Det konstateras även att utbildning på arbetsplatsen behövs för att kunna tillmötesgå HBTQ-personers behov (Carabez et al., 2015; Manzer et al., 2018).
Som sjuksköterskestudenter har vi upplevt på VFU-placering att negativa kommentarer fällts om HBTQ-personer bakom deras ryggar. Det oacceptabla beteendet fick stå oemotsagt från övriga kollegor. De upplevelser framgår även i en tidigare studie där sjusköterskestudenter vittnat om att de sett vårdpersonal ha en nedlåtande attityd mot HBTQ-personer. Dessa värderingar har även här varit oemotsagda (Richardson, Ondracek & Anderson, 2017). En egen tanke är att det är beklagligt att detta förekommer och att desto mer vetskap om detta beteende som lyfts upp desto lättare blir det att motverka detta. Som ett exempel kan mer resurser som dediceras till HBTQ-frågor inom sjuksköterskeutbildningen minska denna nedlåtande attityd. Att även andra sjuksköterskestudenter tycker detta styrks i en studie om HBTQ-frågor kopplat till deras sjuksköterskeutbildning (Röndahl, 2011). En egen tanke är att det kan vara ett bra tillfälle att inkludera HBTQ-frågor i grundutbildningen för
sjuksköterskestudenter. En ytterligare reflektion är att det kan vara viktigt att se över aktuella kurser så att inte heteronormativitet förekommer. Röndahl (2011) visar att heteronormativitet har förkommit tidigare i grundutbildningen på universitets- och högskolenivå. Utbildningen har ofta dragit paralleller från ett heteronormativt samhälle. En egen åsikt är att om
sjuksköterskan placerar människor i kategorier riskerar detta att radera individuella särdrag och därmed utgöra ett hinder för att kunna se den unika individen. Travelbees (1971) teori styrker detta när hon menar att då begreppen patient och sjuksköterska används så riskeras de individuella särdragen att suddas ut.
6 Slutsats
Diskriminering av HBTQ-personer är något som trots en större tolerans i samhället upplevs i vården idag. I resultatet framkom att HBTQ-personer upplever både diskriminering och ignorans vid kontakt med vården. De beskrev en oro både inför och under vårdmötet. En orsak till oron var rädsla för att bli diskriminerad. Det upplevs finnas en kunskapsbrist för HBTQ-personer inom vården. HBTQ-personers sexuella läggning kan utgöra ett hinder för en adekvat vård på lika villkor. Personernas negativa erfarenheter kan leda till att de får en sämre hälsa i framtiden då de med anledning av detta söker vård i mindre utsträckning. Det är inte enbart ett problem för hälso- och sjukvården utan för samhället i stort då det kan medföra ökade samhällskostnader.
7 Klinisk nytta
Studien kan användas för att belysa de negativa upplevelser som HBTQ-personer än i dag erfar i vården, trots att sexuella minoriteter fått en högre grad av synliggörande i samhället. Studien kan leda till att visa hur viktigt mötet är för patienten. Ansvaret för sjuksköterskan är att både utveckla och leda omvårdnaden i kombination med att försöka motverka
diskriminering och på så sätt lindra lidande. Sjuksköterskan har även ett ansvar att utbilda sig och sina kollegor i frågor som rör HBTQ-personer för att kunna se deras behov när de söker vård. Underlaget kan bidra till att ta fram riktlinjer för vårdmiljön vid mötet av dessa
personer. Resultatet visar även att negativa upplevelser kan bottna i icke-verbal
kommunikation som broschyrer och anslagstavlor i vårdmiljön. Att belysa detta är ett första steg i att kunna förändra den icke-verbala kommunikationen. Mötet mellan sjuksköterskan och HBTQ-personer ska bidra till att patienten upplever en givande och positiv vård.
14 Studien kan bidra till att utveckla riktlinjer vid framtagandet av broschyrer och annan icke-verbal information vilket därmed kan leda till en inkluderande vårdmiljö. En egen önskan och förhoppning är att studien ska resultera i att sjuksköterskan börjar reflektera mer kring hur patienter bemöts och kritiskt granskar sitt eget beteende. Granskandet kan ske genom att exempelvis ställa sig själv frågor. Som vilka egna värderingar som påverkar sättet att arbeta. Sker vården på lika villkor utan heteronormativa antaganden? Behövs mer kunskap om HBTQ för att kunna utföra en bra vård?
8 Förslag till fortsatt forskning
Den nuvarande forskningen av HBTQ-personers upplevelser och hur de blir bemötta i vården är inte tillräcklig. Att hitta relevant forskning inom området var svårt, dels på grund av att HBTQ innefattar många olika sexuella identiteter men även för att det inte fanns en tillräckligt hög mängd nya artiklar. Fortsatt forskning, både kvantitativ och kvalitativ, kan synliggöra områden där problem förekommer för HBTQ-personer. Forskning från
vårdpersonals perspektiv är även av vikt för att på sikt öka kompetensen inom vården. Idag upplevs det att tydliga riktlinjer inte finns, eller är så pass undermåliga att de inte följs. Kvantitativa studier kan i detta avseende bidra till att skapa ett brett perspektiv som kan tjäna som underlag vid framtagande av nya arbetssätt. HBTQ-begreppet bör brytas ned i mindre delar för att sedan utföra en kompatibel studie, antingen mellan de olika sexuella identiteterna inom HBTQ-gruppen eller mot övriga befolkningen. En kvalitativ studie som jämför hur personalen på en HBTQ certifierad vårdcentral kontra en icke certifierad tar hänsyn till patientens sexuella läggning och vilket perspektiv de har på bemötandet skulle kunna påvisa om ökad kunskapsnivå bidrar till en bättre förståelse för problematiken.
15
9 Referenser
Artiklar markerade * återfinns i resultatet
Carabez, R., Pellegrini, M., Mankovitz, A., Eliason, M., Ciano, M., & Scott, M. (2015). “Never in all my years…”: nurses' education about LGBT health. Journal of Professional
Nursing, 31(4), 323-329. https://doi.org/10.1016/j.profnurs.2015.01.003
Dahlborg, E., Lau, M. & Tengelin, E. (2015). Normer som hinder för jämlik och
rättighetsbaserad vård. I Dahlborg, E., Lyckhage, G. & Tengelin, E. (red.), Jämlik vård:
normmedvetna perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Della Pelle, C., Cerratti, F., Di Giovanni, P., Cipollone, F., & Cicolini, G. (2018). Attitudes towards and knowledge about lesbian, gay, bisexual, and transgender patients among Italian nurses: An observational study. Journal of Nursing Scholarship, 50(4), 367-374.
https://doi.org/10.1111/jnu.12388
Elliott, M. N., Kanouse, D. E., Burkhart, Q., Abel, G. A., Lyratzopoulos, G., Beckett, M. K., ... & Roland, M. (2015). Sexual minorities in England have poorer health and worse health care experiences: a national survey. Journal of General Internal Medicine, 30(1), 9-16. https://doi.org/10.1007/s11606-014-2905-y
Folkhälsomyndigheten (2020). HBTQ. Hämtad 5 april, 2020, från folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/hbtq/ Forsberg, U (2015). 10 fakta om HBTQ, UNHCR och Pride, hämtad 18 april, 2020, från UNHCR, https://sverigeforunhcr.se/blogg/10-fakta-om-hbt-unhcr-och-pride.
*Fredericks, E., Harbin, A., & Baker, K. (2017). Being (in) visible in the clinic: a qualitative study of queer, lesbian, and bisexual women's health care experiences in Eastern
Canada. Health care for women international, 38(4), 394-408. https://doi.org/10.1080/07399332.2016.1213264
Förenta nationerna, FN. (2017). Universal declaration of human rights. Hämtad 15 maj, 2020, från Förenta nationerna, FN,
http://www.ohchr.org/EN/UDHR/Documents/UDHR_Translations/eng.pdf
Hayman, B., Wilkes, L., Halcomb, E., & Jackson, D. (2013). Marginalised mothers: Lesbian women negotiating heteronormative healthcare services. Contemporary nurse, 44(1), 120-127. https://doi.org/10.5172/conu.2013.44.1.120
Hedegaard, J. (2014). The production and maintenance of inequalities in health care: A
communicative perspective(Doctoral dissertation, School of Education and Communication,
Jönköping University).
Heng, A., Heal, C., Banks, J., & Preston, R. (2019). Clinician and client perspectives regarding transgender health: a North Queensland focus. International Journal of
16 Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
*Hirsch, O., Löltgen, K., & Becker, A. (2016). Lesbian womens’ access to healthcare, experiences with and expectations towards GPs in German primary care. BMC family
practice, 17(1), 162. https://doi.org/10.1186/s12875-016-0562-4
*Hood, L., Sherrell, D., Pfeffer, C. A., & Mann, E. S. (2019). LGBTQ college students’ experiences with university health services: An exploratory study. Journal of
homosexuality, 66(6), 797-814. https://doi.org/10.1080/00918369.2018.1484234
*Kattari, S. K., Atteberry-Ash, B., Kinney, M. K., Walls, N. E., & Kattari, L. (2019). One size does not fit all: differential transgender health experiences. Social Work in Health
Care, 58(9), 899-917. https://doi.org/10.1080/00981389.2019.1677279
King, M., Semlyen, J., Tai, S. S., Killaspy, H., Osborn, D., Popelyuk, D., & Nazareth, I. (2008). A systematic review of mental disorder, suicide, and deliberate self harm in lesbian, gay and bisexual people. BMC psychiatry, 8(1), 70. https://doi.org/10.1186/1471-244X-8-70 Kristensson, J. (2014). Handbok för uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Norberg, A., (2014). Förord. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.), Omvårdnadens grunder
Perspektiv och förhållningssätt (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Manzer, D., O'Sullivan, L. F., & Doucet, S. (2018). Myths, misunderstandings, and missing information: Experiences of nurse practitioners providing primary care to lesbian, gay, bisexual, and transgender patients. The Canadian Journal of Human Sexuality, 27(2), 157-170.
*Marques, A. M., Nogueira, C., & de Oliveira, J. M. (2015). Lesbians on medical encounters: Tales of heteronormativity, deception, and expectations. Health Care for Women
International, 36(9), 988-1006. https://doi.org/10.1080/07399332.2014.888066
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2019). Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv
2019. Hämtad 21 maj, 2020, från Vårdanalys,
https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2020/04/2020-5-vf-web.pdf
Nylander, L. (2019). Därför är det lättare att vara HBTQ-person idag. Hämtad 18 maj, 2020, från forskning.se, https://www.forskning.se/2019/02/12/darfor-ar-det-lattare-att-vara-hbtq-
person-idag/?fbclid=IwAR1oXfmdNlwcN4xcilOyMmUkQltHm6cc59HOr9OCP5PgFtsJ88E1XLjwE 88
Pakula, B., & Shoveller, J. A. (2013). Sexual orientation and self-reported mood disorder diagnosis among Canadian adults. BMC public health, 13(1), 209.
17 Persson Tholin, J., & Broström, L. (2018). Transgender and gender diverse people's
experience of non-transition-related health care in Sweden. International Journal of
Transgenderism, 19(4), 424-435. https://doi.org/10.1080/15532739.2018.1465876
*Quinn, G. P., Sutton, S. K., Winfield, B., Breen, S., Canales, J., Shetty, G., ... & Schabath, M. B. (2015). Lesbian, gay, bisexual, transgender, queer/questioning (LGBTQ) perceptions and health care experiences. Journal of gay & lesbian social services, 27(2), 246-261. https://doi.org/10.1080/10538720.2015.1022273
*Rambarran, N., & Simpson, J. (2016). An exploration of the health care experiences encountered by lesbian and sexual minority women in Guyana. International Journal of
Sexual Health, 28(4), 332-342. https://doi.org/10.1080/19317611.2016.1223254
Regeringen. (2018). Historik om utvecklingen av HBTQ-personers rättigheter i Sverige. Hämtad 17 april, 2020, från Regeringen, https://www.regeringen.se/artiklar/2018/06/historik-om-utvecklingen-av-hbtq-personers-rattigheter-i-sverige/
RFSL (2019). Begreppsordlista och Pride, hämtad 18 april, 2020, från RFSL, https://www.rfsl.se/hbtqi-fakta/begreppsordlista/
Richardson, B. P., Ondracek, A. E., & Anderson, D. (2017). Do student nurses feel a lack of comfort in providing support for Lesbian, Gay, Bisexual or Questioning adolescents: what factors influence their comfort level?. Journal of advanced nursing, 73(5), 1196-1207. https://doi.org/10.1111/jan.13213
Röndahl, G. (2010) Heteronormativitet i vården. I Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K. (Red.), Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur. Röndahl, G. (2011). Heteronormativity in health care education programs. Nurse Education
Today, 31(4), 345-349. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2010.07.003
Röndahl, G., Innala, S., & Carlsson, M. (2006). Heterosexual assumptions in verbal and non‐ verbal communication in nursing. Journal of Advanced Nursing, 56(4), 373-381.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.04018.x
Schuster, M. (2015). Det mellanmänskliga mötet – vårdandets existentiella dimension. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber
SFS 1972:119. Lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 1994:1117. Lag om registrerat partnerskap. Stockholm: Justitiedepartementet L2 SFS 2001:1286. Lag om likabehandling av studenter i högskolan. Stockholm: Integrations- och jämställdhetsdepartementet DISK
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet
SFS 2018:1999. Lag om ändring i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser
18 *Soinio, J. I. I., Paavilainen, E., & Kylmä, J. P. O. (2020). Lesbian and bisexual women’s experiences of health care:“Do not say,‘husband’, say,‘spouse’”. Journal of clinical
nursing, 29(1-2), 94-106. https://doi.org/10.1111/jocn.15062
SOU 2017:92. Transpersoner i Sverige: Förslag till stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Hämtad 18 maj, 2020, från Regeringen,
https://www.regeringen.se/4adda9/contentassets/3e2e892900fc4034a9d822413fdaefe7/transp ersoner-i-sverige---forslag-for-starkt-stallning-och-battre-levnadsvillkor
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2003). Sjukskrivning - orsaker,
konsekvenser och praxis - en systematisk litteraturöversikt. Hämtad 22 maj, 2020, Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering,
https://www.medicine.gu.se/digitalAssets/1360/1360966_sjukskrivninghelarap.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020). Bedömning av studier med
kvalitativ metodik. Hämtad 4 maj, 2020 från Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering, https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Steele, L. S., Daley, A., Curling, D., Gibson, M. F., Green, D. C., Williams, C. C., & Ross, L. E. (2017). LGBT identity, untreated depression, and unmet need for mental health services by sexual minority women and trans-identified people. Journal of Women's Health, 26(2), 116-127. https://doi.org/10.1089/jwh.2015.5677
*Stepleman, L. M., Yohannan, J., Scott, S. M., Titus, L. L., Walker, J., Lopez, E. J., ... & Eldridge, E. D. (2019). Health needs and experiences of a LGBT population in Georgia and South Carolina. Journal of homosexuality, 66(7), 989-1013.
https://doi.org/10.1080/00918369.2018.1490573
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspect of Nursing (2. uppl.). Philadelphia: F.A. Davis Company.
von Vogelsang, A. C., Milton, C., Ericsson, I., & Strömberg, L. (2016). ‘Wouldn't it be easier if you continued to be a guy?’–a qualitative interview study of transsexual persons’
experiences of encounters with healthcare professionals. Journal of clinical nursing, 25(23-24), 3577-3588. https://doi.org/10.1111/jocn.13271
19 *Westerbotn, M., Blomberg, T., Renström, E., Saffo, N., Schmidt, L., Jansson, B., &
Aanesen, A. (2017). Transgender people in Swedish healthcare: The experience of being met with ignorance. Nordic Journal of Nursing Research, 37(4), 194-200.
https://doi.org/10.1177/2057158517695712
Örebro universitet (2015). Granskningsmall kvantitativa studier utan kontrollgrupp. Granskningsmallen är utformad och modifierad utifrån SBU:s granskningsmallar (2010, 2012) Polit & Becks (2012) kriterier, Pace et al. (2012) Mixed Method Apprasial Tool
(MMAT) och Critical Appraisal Skills Program, CASP (2013). Modifierad av Ulrica Nilsson, Institutionen för Hälsovetenskaper och Medicin, Örebro universitet.
Bilaga 1
1 Sökmatris
Databas Sökord Resultat
av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa artiklar Psyc-Info 2020-04-07 Kl. 10.00 DE ”LGBTQ” 783
Psyc-Info Health care 282 753
Psyc-Info Experience 578 877
Psyc-Info DE ”LGBTQ”
AND Health care AND Experience • English language • 2015-2020 • Peer reviewed 52 52 15 9
Databas Sökord Resultat
av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien CINAHL Plus
with full text 2020-03-10
Kl. 12.00
(MH) ”GLBT
persons+” 2 647
CINAHL Plus with full text
2. Health care 678 425 CINAHL Plus
with full text
3.Experience 379 781 CINAHL Plus
with full text
4. (MH) GLBT persons+ AND Health care AND Experience • English language • 2015-2020 • Peer reviewed 162 55 20 11
Bilaga 2
1
Artikelmatris för artiklar som resultatet baseras på.
1/10
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Fredericks, E., Harbin, A., & Baker, K. (2017). Being (in) visible in the clinic: a qualitative study of queer, lesbian, and bisexual women's health care experiences in Eastern Canada. Health care for women international, 38(4), 394-408.
Kanada
To examine the ways in which 18 queer, lesbian, and bisexual (QLB) women in Eastern Canada negotiated their visibility in interactions with primary care providers.
Metod:
Kvalitativ metod.
Population:
Inklusionskriterier var att deltagarna identifierade sig som LGBTQ och bodde i Halifax, nova scotia.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Slutlig studiegrupp:
Totalt deltog 18 personer i studien varav 10 stycken identifierade sig som lesbiska och 3 som
bisexuella, 2 som queer och 3 som annan
icke-heterosexuell.
Design:
Semistrukturerade intervjuer.
Analys:
Intervjuerna spelades in, transkriberades och
analyserades sedan induktivt.
Styrkor:
Lämplig och väl genomförd analysmetod.
Inga brister i datainsamlingen.
Lämpligt urval för studien.
Svagheter:
Ingen förklaring om hur deltagarna valdes ut.
Deltagarna i studien sökte mer sällan vård än genomsnittet, bland annat kopplat till oro att uppge sig som sexuell minoritet. De deltagare som valde att inte uppge sin sexuella läggning bytte ofta vårdgivare.
De som valde att uppge sin läggning uppgav att personalens attityd och beteende var avgörande för det valet.
Bilaga 2
2 2/10 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Hirsch, O., Löltgen, K., & Becker, A. (2016). Lesbian womens’ access to
healthcare, experiences with and expectations towards GPs in German primary care. BMC family practice, 17(1), 162. Tyskland
To describe women's access to and experiences with healthcare in Germany, and to assess the responsibility of the general practitioner (GP) compared to other
specialities providing primary health care.
Metod:
Kvantitativ metod.
Population:
Inklusionskriterier var att deltagarna identifierade sig som lesbiska och var över 18 år.
Urvalsförfarande:
Via internetplattformer för online enkäterna och de skriftliga enkäterna via tillställningar och snöbollseffekt.
Slutlig studiegrupp:
Totalt deltog 766 personer i studien.
Design:
Onlinebaserade och skriftliga frågeformulär.
Analys:
Det insamlade materialet analyserades med deskriptiv statistik-
Styrkor:
Väldefinierat syfte.
Resultatet redovisas adekvat. Representativt urval.
Svagheter:
Ingen information om eventuellt bortfall av deltagare.
Deltagarna i denna studie uppgav ofta att de upplevt diskriminering i kontakt med vården.
Den avgörande faktorn om deltagarna uppgav sin sexuella läggning uppgav deltagarna vara personalens beteende och attityd.
Bilaga 2
3 3/10 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Hood, L., Sherrell, D., Pfeffer, C. A., & Mann, E. S. (2019). LGBTQ college students’ experiences with university health services: An exploratory study. Journal of homosexuality, 66(6), 797-814. USA explore LGBTQ college students’ perceptions of and experiences with university health services to assess the extent to which such services, and the campus-based health center in which they are administered, are LGBTQ-inclusive.
Metod:
Kvalitativ metod.
Population:
Inklusionskriterier var att deltagarna var studenter på ett publikt universitet i sydöstra USA.
Urvalsförfarande:
Medlemmar i studentgrupper tillfrågades och sedan via muntlig spridning från dessa medlemmar.
Slutlig studiegrupp:
Totalt deltog 14 personer i studien. Design: Semistrukturerade intervjuer. Analys: Tematisk narrativ analysmetod. Styrkor:
Syfte, teori, urval och metodik överensstämmer. Tydlig beskrivning av författarnas ansvarsområden. Lämpligt urval. Svagheter: Deltagarna fick kompensation.
Deltagarna uppgav att de upplevt att de diskriminerats i mötet med vården.
De upplevde att både miljöerna och
vårdpersonalens okunskap inte mötte deras behov. Transpersonerna i studien uppgav att de uppfattade att det fanns stora skillnader i bemötande från
vårdpersonal, de upplevde att detta bottnade i
personalens personliga åsikt och inte på den yrkesetiska principen.
Bilaga 2
4 4/10 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Kattari, S. K., Atteberry-Ash, B., Kinney, M. K., Walls, N. E., & Kattari, L. (2019). One size does not fit all: differential transgender health experiences. Social Work in Health Care, 58(9), 899-917.
USA
To explores nuanced experiences of gender identity and sexual
orientation around accessing health care.
Metod:
Kvantitativ metod.
Population:
Inklusionskriterier var att deltagarna identifierade sig som transsexuella och bodde i delstaten Colorado.
Urvalsförfarande:
Via partnerorganisationers sociala medier för online enkäterna och via
uppsökande på universitet och LGBTQ organisationer.
Slutlig studiegrupp:
Totalt deltog 416 personer i studien.
Design:
Onlinebaserade och skriftliga frågeformulär.
Analys:
Det insamlade materialet analyserades med deskriptiv statistik.
Styrkor:
Resultatet redovisas på ett adekvat sätt. Urvalet är representativt för studiens syfte. Redovisning av kunskapsområdet. Svagheter:
Ingen information om antal som eventuellt exkluderats. Inga uppgifter om mängd deltagare som svarat online- respektive skriftligt. Äldre deltagare kan ha haft mindre möjlighet att delta.
Deltagarna söker sig mer sällan till sjukvården men om vårdinrättningen upplevs som inkluderande så
minskade skillnaden. Transpersoner visade sig ha dubbelt så stor risk att undvika att söka vård och queerpersoner fyra gånger så stor risk.
Bilaga 2
5 5/10 Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Marques, A. M., Nogueira, C., & de Oliveira, J. M. (2015). Lesbians on medical encounters: Tales of heteronormativity, deception, and
expectations. Health Care for Women
International, 36(9), 988-1006.
Portugal
To understand lesbian womens difficulties in their relationship with
professionals and health services.
Metod:
Kvalitativ metod.
Population:
Inklusionskriterier var att deltagarna identifierade sig som lesbiska och var över 21 år. Urvalsförfarande: Snöbollsurval genom kontakter vid LGBT organisationer. Slutlig studiegrupp:
Totalt deltog 30 personer i studien.
Design:
Semistrukturerade intervjuer.
Analys:
Kvalitativ tematisk analys.
Styrkor:
Lämpligt urval.
Väl utförd datainsamling. Lämplig rekryteringsmetod.
Svagheter:
Ingen notering om antal sökande till studien och eventuella bortfall.
Deltagarna upplevde att vården var heteronormativ och att även om de var öppna med sin sexuella läggning fortsatte de få information anpassad till heterosexuella.
Flertalet deltagare undvek öppenhet om sin sexuella läggning på grund av skam och att de upplevde att de fick ett bättre bemötande då. Detta gällde även vid
tillfällen då deras sexuella läggning kunde vara till stor vikt för deras holistiska hälsa.
