Projekt cell-och molekylärbiologi 2016

(1)

ROSENDALSGYMNASIET Biologi 2

Cell- och molekylärbiologi – möjligheter och risker!

Cellen och hur den fungerar är ett fascinerande område som vi lär oss mer och mer om! Med ny kunskap kommer också nya tillämpningsområden och utvecklingen går snabbt. I samband med utvecklingen behöver vi också fundera på de risker som finns och etiska aspekter.

Du ska fördjupa dig inom ett område inom cell- och molekylärbiologi.

Din uppgift är att formulera en frågeställning som du sedan besvarar genom att läsa relevanta böcker och artiklar. Du ska sedan skriva en rapport som du presenterar och diskuterar på ett seminarium. Rapporten skickas till din lärare och till din opponent en vecka innan seminariet. På seminariet granskas rapporten av en opponent (en av klasskamraterna). Du kommer själv att fungera som opponent på en av dina klasskamraters arbete. Slutversionen av rapporten lämnas till läraren inom en vecka efter seminariet (så att du hinner använda dig av kommentarerna från seminariet). Under seminariet diskuteras varje rapport under ca 10 minuter. Författaren av rapporten inleder med att presentera syfte, frågeställning och sina slutsatser. Därefter leder opponenten en diskussion som börjar genom att opponenten ställer sina frågor. Under slutet av seminariet deltar alla seminariedeltagare i diskussionen. Opponenten avslutar seminariet med några sammanfattande ord.

(2)

Frågeställningen

Att formulera en frågeställning är inte helt enkelt utan kräver en hel del tankearbete, så bli inte alltför frustrerade om det tar lite tid och kraft innan du kommer fram till bra frågeställning. Ta hjälp av läraren om du kör fast! Frågeställningen ska godkännas av läraren innan du fortsätter ert arbete. Under arbetets gång kommer du med stor sannolikhet att behöva omformulera din

frågeställning ett flertal gånger.

Den frågeställning som du utgår från kan prövas mot följande frågor: 1. Är frågeställningen relevant för den uppgift som du har fått?

2. Finns det ett svar på frågeställningen och går det över huvud taget att ta reda på det? 3. Är frågeställningen tillräckligt avgränsad för att kunna besvaras inom tidsramen?

4. Är frågeställningen tillräckligt komplex? En fråga som kan besvaras med ja eller nej bör undvikas. Frågeställningar som innehåller hur eller varför kräver ofta ett mer utredande svar. Frågan ska först och främst handla om något som du själv är nyfiken på! Den ska på något sätt behandla cell- och molekylärbiologins betydelse för klimat, miljö eller människokroppen och olika tillämpningar inom ditt valda område. Du ska både ta upp de möjligheter som finns men också risker och etiska dilemman. Det är viktigt att kritiskt värdera och skilja mellan påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Du ska alltså först formulera en fråga och söka svaret genom att bearbeta, tolka och kritiskt granska information. Frågan ska också leda till att du i din diskussion kan göra koppling till samhällsdebatten.

Källkritik

Inom naturvetenskap, teknologi och medicin sker kommunikationen av vetenskaplig information till största del via tidskrifter. Därefter kommer konferenshandlingar och i liten utsträckning sker kommunikationen via böcker. Inom samhällsvetenskapen är böcker

betydligt vanligare. I den här uppgiften kommer du att behöva använda böcker men ansträng dig också för att hitta vetenskapliga artiklar.

Här listas några knep som kan hjälpa till med den kritiska granskningen. Författaren

Vad känner jag till om författaren? Vilken utbildning har författaren?

Vilken organisation arbetar författaren för och påverkar det författarens inställning till ämnet? Tidskrift

Hur granskas tidskriftsartiklarna? Vem eller vilka granskar?

Webbplats

Vilka döljer sig bakom webbplatsen, vilka är ansvariga för innehållet på webbplatsen? Kan webbplatsens ansvariga ha en agenda?

(3)

Muntlig information Se författare.

Vad är min inställning till personen och påverkar det min inställning till informationen?

Disposition av rapporten

Inledning

Här leder du in läsaren i ämnet. Inledningen fungerar lite som en ingress, som reklam för rapporten. Här får du vara lite personlig, något som du senare i rapporten ska undvika. Fortsättningsvis är det en mer strikt objektiv stil som gäller.

Inledningsavsnittet ligger först i rapporten men skrivs sist. Bakgrund

I bakgrunden för du in läsaren tydligare i ämnet och i synnerhet mot de frågor du snart ska ställa. Allt ska presenteras med korrekta referenser till böcker, artiklar och webbsidor.

Syfte och frågeställning

Syftet ska alltid formuleras vetenskapligt, det ska kännas relevant efter din bakgrundsgenomgång och det ska kort beskriva vad målet med rapporten är. Syftet mynnar ut i din frågeställning. Det är med hjälp av frågeställningen du ska uppnå ditt syfte. Frågeställningen brukar ofta behöva omformuleras efter hand.

Metod

Motivera ditt urval av källor och diskutera giltighet och tillförlitlighet. Resultat

Allt ska presenteras med korrekta referenser till böcker, artiklar och webbsidor. Egna uppfattningar ska helt undvikas.

Diskussion och slutsatser

I diskussionen ska du sammanfatta dina resultat och resonera kring dem. Syftet är att tolka och förklara resultaten för läsaren, så att du kan dra begripliga slutsatser.

Diskussionen ska behandla de erhållna resultaten kritiskt. Var det ett rimligt resultat eller inte? Här arbetar du med att granska din egen undersökning.

Resultaten analyseras och kopplas samman ur olika perspektiv. Från en naturvetenskaplig utgångspunkt kan detta behandlas som ett inlägg i samhällsdebatten och/eller som en diskussion om etiska frågor och ställningstaganden.

Referenser

Ska ligga för sig sist i rapporten. Använd det referenssystemet enligt Harvard (se till exempel bibliotekets hemsida för hur man anger referenser enligt Harvardsystemet).

(4)

Opponentens uppgifter

Inför seminariet: Läs igenom rapporten ordentligt. Skriv ner alla dina kommentarer om arbetet, både stort och smått. Mindre detaljer som stavfel och liknande är en bra hjälp då författaren ska revidera sin rapport men det här ska du inte ta upp under seminariet utan ge till författaren efteråt. De större frågorna som kan leda till intressant diskussion tas upp under seminariet. När du läser igenom rapporten kan följande vara bra att tänka på: Varför har man gjort det man har gjort? Inledning och bakgrund ska motivera syftet. Uppfyller frågeställningen kraven? Blir

frågeställningen besvarad i rapporten? Använder författaren relevanta källor? Är texten i

resultatdelen neutral med tydliga referenser? Är det tydligt vad som är författarens egna slutsatser i diskussionen?

Glöm inte att ge dina kommentarer (gärna skrivna direkt i dokumentet) till författaren efter seminariet. Författaren (du) kan använda kommentarerna från opponenten för att revidera sin rapport innan den lämnas in till lärarna.

Under seminariet: Tänk på helheten snarare än detaljerna. Ställ frågor som kan leda till

spännande resonemang. Ställ korta, enkla frågor som kan leda vidare. Lyssna på svaren och ställ följdfrågor. Ställ även frågor där du tror att du har ett svar, det kan leda till intressanta