Malmö högskola
Lärarutbildningen Kultur, språk, medierExamensarbete
15 högskolepoängOskars värld
– En digital produkt om vänskap
Oskar´s World
- A digital production about friendship
Bahareh Arshamfar
Johanna Zimmergren
Lärarexamen 270hp Handledare: Astrid Boström Kultur, medier och estetik
Syftet med vårt examensarbete är att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. Vårt syfte är även att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare år samt om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska språk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssätt i undervisningen.
Vi har skapat en DVD och ett bifogat arbetsmaterial, som vi valt att kalla för häfte, med ämnet vänskap. Ämnet är av stor vikt att fokusera på i skolan vilket Lpo94 samt FN:s barnkonvention tydliggör.
Genom kvalitativa intervjuer kom vi fram till att vår DVD och vårt häfte kan användas i undervisningen. Dock ansåg pedagogerna att vår målgrupp inte stämde överens med det material de fick se. De menade att förskolan hade varit en mer passande målgrupp. Trots detta användes vårt material i undervisning för grundskolans tidigare år av två pedagoger. I vår undersökning fann vi även att pedagogerna med lång erfarenhet ville ha ett material som gick att använda i en direkt undervisningssituation, medan den nyexaminerade pedagogen ansåg det självklart att man som pedagog anpassar materialet efter sina förutsättningar.
1. Inledning 1
2. Syfte och frågeställning 2
3. Teoriavsnitt 2
3.1 Huvudämnet kultur, medier och estetik 2
3.2 Estetiska språk 3
3.3 Forskning och teorier kring estetiska arbetssätt 3
3.4 Fröbels barnträdgård 5
3.5 Demokratisk fostran 5
4. Metodbeskrivning 6
4.1 Kvalitativa intervjuer som forskningsmetod 6
4.2 Forskningsetik 7 4.3 Urval 7 4.4 Dokumentation 8 5. Beskrivning av projektet 8 5.1 Temat vänskap 9 5.2 Manus 9
5.3 Inspelning och redigering 10
5.4 Diskussionshäfte 11
6. Analys och Tolkning 12
6.1 Oskars värld – ett fungerande undervisningsmaterial 12 6.2 Vänskapstemat – något som barnen kan relatera till 13 6:3 Tankar kring ett arbete med olika estetiska arbetsätt 14
6:4 Förskolan – en bättre åldersgrupp? 15
6:5 Skillnader mellan mindre och längre yrkeserfarenhet 16
7. Diskussion 17
8. Källförteckning 18
9. Bilagor 20
Bilaga 1, Brev till informanterna Bilaga 2 Intervjuguide med frågor
Bilaga 3 Dokumentation av inspelningen av DVD:n Bilaga 4 Diskussionshäftet Oskars värld
1. Inledning
Under vår utbildning vid lärarutbildningen på Malmö Högskola har vi i vårt huvudämne Kultur, medier och estetik (KME) arbetat med olika estetiska uttryckssätt som auditiv, kinestetisk och visuell kommunikation. Dessa olika uttryckssätt har legat till grund för vår vidareutveckling av vår pedagogiska kompetens. Johanna har inriktat sig på visuell kommunikation genom att läsa praktiska bildkurser och konstvetenskap och Bahareh har fördjupat sig inom den kinestetiska kommunikationen, det vill säga, drama och teaterkurser. Genom att kombinera olika estetiska uttryckssätt i undervisningen skapas olika redskap (Aulin - Gråhamn m.fl. 2004). Ett redskap som skapas kan var exempelvis drama. Att arbeta kinestetiskt i klassrummet kombinerat med ett mer teoretiskt ämne påverkar elevernas utveckling på ett positivt sätt samt ger dem ökat självförtroende (Hägglund & Fredin, 2008). Vi anser därför att det behövs olika sorters vägar, det vill säga redskap till inlärning och förståelse för att tillgodose alla individer i klassrummet. ”Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet” (Lpo94, s.6). Vi vill därför kombinera våra kunskaper inom bild och drama för att skapa ett redskap som möjligen kan användas ute i den pedagogiska verksamheten.
Genom våra erfarenheter inom skolan, bland annat genom vår verksamhetsförlagda tid (vft) har vi båda upplevt att undervisningen mestadels baseras på kunskaper från det skrivna ordet. Enligt Lpo94, läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, är skolans uppdrag att ”eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskap. Eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans och musicerande och skapande i bild, text, och form skall vara inslag i skolans verksamhet.” Detta har gjort oss nyfikna på hur en undervisning baserad på olika kunskapsformer kan gå till väga och därför vill vi erbjuda pedagoger en DVD och ett bifogat arbetsmaterial, som vi har valt att kalla för häfte (se bilaga 4). DVD:n och häftet behandlar ämnet vänskap då vi anser att det är viktigt att man lägger fokus på ämnet i skolan, vilket både Lpo94 och FN:s barnkonvention tydliggör. Vi förklarar detta mer ingående i teoriavsnittet på sidan 5 under rubriken Demokratisk fostran. DVD:n består av tre korta scener med utgångspunkt från vår tolkning av hur barn ser på vänskap. Scenerna har vi döpt till Behandla andra så som du själv vill bli behandlad, Vänskapsarmbandet och Förlåt. Man får i de olika scenerna följa pojken Oskar och hans nalle Leo när de stöter på tre olika händelser som handlar om vänskap. De får bland annat lära sig hur man ska behandla andra så
som man själv vill bli behandlad, hur en bra vän ska vara och hur man säger förlåt.
2. Syfte och problemställning
Med vårt examensarbete vill vi skapa en DVD samt ett tillhörande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur materialet tolkas av tre pedagoger samt att se om de kan använda sig utav DVD:n och häftet som undervisningsmaterial i grundskolan tidigare år. Vi vill undersöka om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Kan DVD:n och häftet vara användbar för de fyra pedagogernas nuvarande undervisning?
• Hur kan vi genom vår DVD och vårt häfte belysa ämnet vänskap i skolan? Kan det tänkas vara till en grund för pedagogerna att arbeta vidare med ämnet?
3. Teoriavsnitt
I litteraturavsnittet presenterar vi huvudämnet kultur medier och estetik samt estetiska språk. Därefter beskriver vi tidigare forskning kring estetiska uttryckssätt i undervisningen och lyfter fram Dunns & Dunns teori om olika inlärningsstilar samt Fröbels pedagogiska teorier om barnträdgården. Vidare behandlar vi styrdokumentens och FN:s barnkonventions syn på bland annat vänskap.
3:1 Huvudämnet kultur, medier och estetik
Kultur, medier och estetik förkortas KME och är ett huvudämne inom lärarutbildningen vid Malmö högskola. Studierna vid lärarutbildningen består av högskoleförlagd tid (hft) och verksamhetsförlagd tid (vft). Vft:n är den del av utbildningen som är förlagd till en förskola/skola det vill säga partnerskolan. Hft:n är den tiden som sker på högskolan. Den består av schemalagda tillfällen men även grupparbeten och individuella studier (Malmö högskolas hemsida, 2009/12/04).
I texten Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation (2008), skriven vid enheten KSM (Kultur, språk och medier) på lärarutbildningen, beskrivs KME:s huvudsyfte som ”att utveckla kunskap om hur man kommunicerar effektivt med bibehållen komplexitet och öppenhet med de medel som står till buds” (s.3). I utbildningen undervisas hur man i ett lärande syfte kan använda sig utav estetisk gestaltning och kommunikation.
Intentionen för KME är att studenterna ska kunna använda ett omfattande register av material, medier och metoder för det pedagogiska yrket. Målet är att studenterna skall ha en mångspråkig kompetens för ett vidgat språkbegrepp. Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation (2008) delar in den mångspråkiga kompetensen i fem områden:
• Auditiv kommunikation och gestaltning • Kinestetisk kommunikation och gestaltning • Visuell kommunikation och gestaltning • Verbal kommunikation och gestaltning
• Multimodalitet (kombinationer av områdena 1-4) (s.3)
3:2 Estetiska språk
De estetiska språken innebär olika sätt att kommunicera förutom skriv- och talspråk. Det kan vara genom auditivt, kinestetiskt och visuellt. (Exempelvis musik, drama och bild.) Man kan även kombinera och integrera de olika språken. Detta kallas för multimodalitet (Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation, 2008). Förutom estetiska språk talar vi om estetiska uttrycksmedel. Med det menar vi olika sätt att uttrycka sig estetiskt genom auditiv, kinestetisk, visuell kommunikation. Dessa uttryck används för att gestalta ett kunskapsstoft. Valet av gestaltande uttryck påverkar kunskapsstoftet. Detta betyder att innehållet och formen samverkar och kan därför inte stå för sig själva (Aulin - Gråhamn, Persson & Thavenius, 2004).
3:3 Forskning och teorier kring estetiska arbetssätt
Strömberg (2008) skriver i sin bok Goda grupper med pedagogisk dramalek hur hon genom sina egna erfarenheter skapat en bok om pedagogisk dramalek. Detta för att erbjuda en metod som alla kan använda sig av. Strömberg beskriver hur man kan skapa ett bättre klimat i klassrummet och en mer välmående grupp genom att stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Hon menar även att allt värdegrundsarbete börjar hos oss vuxna, då vi fungerar
som förebilder. Vi bör vara engagerade för att pedagogisk dramalek ska ge ett hållbart resultat.
För få en större förståelse kring den sceniska gestaltningen använde vi oss av Sjöströms (2007) bok Skådespelaren i handling. Strategier för tanke och kropp. Sjöström behandlar skådespelarens tankemässiga och kroppsliga tillvägagångssätt för det sceniska arbetet och hur skådespelaren förhåller sig till detta. Han menar att det alltid finns en uppgift (roll) som skådespelaren kommer att förhålla sig till. Skådespelaren kommer alltid att skapa sig en uppgift, medvetet eller inte, även om det inte var den ursprungliga tanken. Vidare förklarar han att utsatthet på scen kan göra att skådespelaren skärper sin uppmärksamhet eller tvärtom. Det kan resultera i att det kan bli en skräckupplevelse eller en njutning för skådespelaren att stå på scen vilket vi upplevde under skapandet av vår DVD. Vi använde även oss av Keith Johnstones (1985) bok Impro, imperovisation och teater. Johnstone lyfter fram skapandet och hur människans kreativitet har hämmats av den stela pedagogiken i skolan. Han framhåller att det är tre rädslor som är orsaken till att människan blir hämmad i sitt skapande. Vi är rädda för att folk ska tro att man är galen, pervers eller tråkig. Johnstone förklarar hur man kan komma förbi de rädslor som spärrar och hindrar det skapande arbetet genom att ha uppbyggande och trygga gruppövningar. Med hjälp av en ansvarsfull och koncentrerad lärare blir det möjligt att övervinna sina rädslor (Johnstone, 1985).
Arne Malténs (1995) bok Lärarkompetens – i ett mångdimensionellt perspektiv förklarar hur man som lärare kan gå tillväga när man skall välja läromedel. Han beskriver hur man kan kombinera olika typer av brevidläromedel, ett komplement till andra läroböcker eller läromedel som ger eleverna grundkunskaper. Han menar att man skall kombinera det skrivna läromedlet med olika urval av bild -, text- och ljudmaterial (Maltén, 1995).
I boken Skolan och den radikala estetiken resonerar författarna Aulin - Gråhamn, Persson och Thavenius (2004) kring behovet av en estetik som sätter skolans kunskapssyn och kultursyn på spel. Genom att kombinera olika estetiska uttryckssätt menar de att kunskapssynen vidgas och förändrar på så sätt lärandet i skolan. Forskarna Dunn & Dunn menar också att vi lär oss bäst genom att förena de visuella, auditiva, kinestetiska och taktila kanalerna (Dunn, Dunn & Treffinger, 1995). De anser att alla individer har en lärstil och inlärningsstyrkor. De menar att ingen lärstil är bättre eller sämre än någon annan. Alla lär sig mer genom sin egen inlärningsstyrka än genom någon annans, exempelvis sin handledares (Dunn, Dunn & Treffinger, 1995).
3:4 Fröbels barnträdgård
Den tyska pedagogen Friedrich Fröbel (1772 - 1852) skapade en pedagogisk teori om kallas för barnträdgården. Enligt Ohman (1992) manar Fröbel att barn är som plantor och behöver god skötsel, rätt bemötande, aktsamhet och näring. Syftet är att barnet skall få pröva sig fram och förbli den som skapar. Pedagogens uppgift är enligt Fröbel att bistå barnet med de verktyg, näring, som han/hon behöver. Fröbel anser att leken är den viktigaste uttrycksformen då barnet genom den förstår sin omvärld. Genom leken ska barnet växa upp till fria tänkande människor (Ohman, 1991).
Fröbels tankar och idéer låg till grund för utvecklandet av vår DVD och vårt häfte. Han skapade ett pedagogiskt lekmaterial som ska främja barnets fantasi. Materialet bestod bland annat av klossar, bollar och flätmattor. Under inspelningen av DVD:n använde oss av liknande leksaker då vi inredde studion där vi spelade in scenerna till ”Oskars värld”. Fröbels syfte med lekmaterialet är att barnet ska få uppleva form, material och dimensioner. Lekmaterialet har en strikt pedagogisk uppbyggnad, precis som naturen (Ohman, 1991).
3:5 Demokratisk fostran
I styrdokumenten framgår det att vänskap är en del av den demokratiska fostran som lärare skall utbilda den kommande generationen i. I Lpo94 står det ”att alla människor ska behandlas lika, vilket är ett utav de värden som skolan skall gestalta och förmedla” (Lpo94, s.5). Lpo94 säger även att eleverna ska få uppleva olika utryck för kunskap. De ska bland annat få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans och musicerande och skapande i bild, text, och form ska vara inslag i skolans verksamhet. Det framgår även i styrdokumenten att skolans arbete måste inriktas på att ge rum för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där de olika kunskapsformerna uppvägs och blir till en enhet. Vidare är det även viktigt att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen.
FN:s barnkonvention tillkom 1989 och är en samling lagar om barns rättigheter som gäller för alla barn i alla länder utom USA och Somalia. Konventionen säger bland annat att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid allt beslutsfattande och alla åtgärder som rör barn.
I Artikel 29 tydliggörs relevansen för vänskap i barns utbildning. ”Barnets utbildning skall syfta till att: förbereda barnet för ett ansvarfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk.”
4. Metodbeskrivning
Vi har valt att gestalta vårt arbete genom att skapa en DVD och ett häfte. Detta val beror på våra tidigare erfarenheter inom utbildningen KME, våra sidoämnen samt våra personliga intressen. Läraren ställs nästan varje dag i sin yrkesutövning inför avgöranden av estetisk natur. Därför är det viktigt för läraren att känna till medias olika uttryckssätt och problematiken kring olika estetiska och pedagogiska värderingsfrågor (Sundin, 2003). Genom att vi gjort ett gestaltande arbete får vi en större förståelse kring hur man skapar och utrycker sig med hjälp av drama. Dessa erfarenheter som vi fått kan vi sedan plocka fram, begrunda och använda i vårt framtida yrkesliv.
Vi såg detta examensarbete som en möjlighet att kombinera våra färdigheter inom de olika estetiska uttryckssätten och valde därför att göra en kort film av det dramatiserande innehållet av vänskap i tre avsnitt. Utöver detta bestämde vi oss för att ha en teoretisk del i form av ett häfte, vilket gör det möjligt att som pedagog arbeta mer djupgående kring DVD:n med eleverna.
4:1 Kvalitativa intervjuer som forskningsmetod
Den forskningsmetod som vi använt oss av i vårt examensarbete är kvalitativa intervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger är personer som vi träffat på vår vft och som vi är bekanta med. I boken Närhet och distans nämner Repstad (2007) att det kan vara en fördel att välja intervjupersoner som man är bekant med, vilket gör att de kan känna sig tryggare och öppnare i intervjusituationen. Som underlag vid intervjuerna diskuterade vi fram olika frågor som vi skulle ha. Frågorna användes inte ordagrant utan fungerade som stöd, vilket gjorde att vi fick formulera om dem under intervjuerna och improvisera beroende på vilket svar informanterna gav oss. Vår grundtanke var att intervjuerna skulle gå tillväga på så vis att informanterna fick se DVD:n och sedan titta i häftet. Därefter skulle de få en andra visning av DVD:n och därefter svara på
frågorna. Men på grund av informanternas tidsbrist visades DVD:n endast en gång.
4:2 Forskningsetik
Innan intervjuerna ägde rum bifogade vi ett informationsbrev (se bilaga 1) där vi presenterade oss själva och hur informanterna kunde kontakta oss samt information om forskningens syfte och mål. Vi ville vara tydliga med att vi använder oss av materialet i vetenskapligt syfte och inte för kommersiellt bruk. Likaså att de närhelst fick avbryta sin medverkan utan att det skulle medfölja negativa påföljder. Informanterna är i vårt examensarbete anonyma med fingerade namn för att bibehålla deras personliga integritet. Detta enligt Vetenskapsrådets (2007) fyra huvudkrav;informations- samtyckes- konfidentialitets- och nyttjandekraven.
4:3 Urval
Vår ursprungliga tanke var att intervjua fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år. För att få ett så brett perspektiv som möjligt av det område vi ville undersöka, valde vi två manliga samt två kvinnliga pedagoger som undervisar i staden och på landsbygden. Då de två manliga informanterna, som arbetar i staden, avböjde sin medverkan blev vi tvungna att hitta två ersättare. Dock lyckades vi endast hitta en informant som ersättare, en kvinnlig pedagog som arbetar på landsbygden. På så vis begränsades vår empiri till tre informanter. Dock anser vi att den information vi samlat in ändå är tillräcklig för att vår undersökning skall vara tillförlitlig. De tre informanterna arbetar på landsbygden och har olika lång yrkeserfarenhet.
Vi har valt att kalla de tre informanter för Clara, Lisbeth och Jonna. Clara är utbildad lågstadielärare med över 20 års arbetserfarenhet inom skolomsorgen. Lisbeth är från början utbildad gymnasielärare och har sedan ett år tillbaka arbetat som lågstadielärare. Dessa två pedagoger arbetar på en skola som ligger i en tätort i östra Skåne. Den tredje pedagogen, Jonna, är nyexaminerad mot förskolan samt grundskolans tidigare år. Hon arbetar på en liten ort belägen i västra Skåne.
För att disponera tiden väl valde vi att dela upp informanterna mellan oss och på så vis vara effektiva. Vi följde Repstads (2007) råd att hålla intervjuerna på en trygg och ostörd plats där informanterna kände sig hemma. Detta resulterade att vi, när förutsättning fanns, höll
intervjuerna hemma hos informanterna. Det insamlade materialet överfördes från diktafonen till datorn genom att vi skrev ner det som sades på bandet. Vi valde att ta bort onödigt material så som pauser och harklingar. Förutom intervjuerna hade vi även mejlkontakt med två av informanterna. Detta på grund av att de hade ett mer pressat tidschema som gjorde att de inte fick sagt allt de ville säga. Därför valde de att komplettera intervjun med mejl.
4:4 Dokumentation
Vi valde att dokumentera intervjuerna med en diktafon. På så sätt fick vi möjlighen att lyssna igenom materialet många gånger. Därmed fick vi ett rikare material genom att få med ordagranna citat (Repstad, 2007). Repstad skriver dock att en nackdel med att spela in intervjun kan vara att intervjupersonen kan ”bli hämmade och att hela situationen kan bli konstlad” (Repstad, 2007 s.93). Eftersom vi har valt informanter som vi har god kontakt med anser vi inte att detta blir ett stort problem. Utöver diktafonen har vi även dokumenterat med hjälp av en stillbildskamera. Detta för att kunna se tillbaka på den process som vi haft under skapandet av vår DVD.
5. Beskrivning av projektet
Vi ville tidigt skapa en gestaltande del i examensarbetet som vi båda kunde koppla till våra tidigare erfarenheter, däribland våra sidoämnen. Vi fastnade båda för att arbeta med film som gestaltning, eftersom vi båda kände oss trygga och bekväma att jobba med detta estetiska uttryckssätt. Som KME-studenter har vi i vårt huvudämne fått prova på olika estetiska uttryckssätt vilket har gett oss en bredare repertoar av material, medier och metoder för didaktiska ändamål (Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation, 2008).
Vår ursprungstanke var att skapa flera DVD:er med olika teman som pedagoger kan använda i sin undervisning. Dock fann vi att tiden var knapp och att vi endast skulle hinna skapa en DVD. Utöver DVD:n ville vi skapa ett bifogande arbetsmaterial (häfte) som gör det möjligt för pedagoger att arbeta med DVD:n i skolan.
5:1 Temat vänskap
Vi började med att ta fram temat för vår DVD. Eftersom vi precis påbörjat vår sista vft-period hämtade vi mycket inspiration från innehållet i den pågående undervisning som fanns på våra partnerskolor. På en av skolorna startades ett vänskapstema och därför var det naturligt att fortsätta med samma tema.
Vänskap är ett viktigt innehåll i förskolan och skolan. Skolan är den plats där barnen spenderar största delen av sin tid och därför är vi skyldiga som pedagoger, att skapa en harmonisk och en socialt utvecklande skola där barn blir medvetna om vad som är rätt och fel och hur det är och hur det borde vara. För att hjälpa barn i deras lärande ska förskola/skola inte enbart ställa krav utan även stimulera och engagera barnen i deras utveckling (Ekholm, 1976). Ur detta resonemang fick vi idén till att skapa ett manus kopplat till våra egna erfarenheter av vänskap i skolan.
5:2 Manus
Manuset består av tre olika avsnitt. Avsnitten heter: Behandla andra så som du själv vill bli behandlad, Vänskapsarmbandet och Förlåt. Som grund för avsnitten ligger tre olika händelser som vi upplevt under vår vft. Handlingen utspelar sig kring två huvudkaraktärer: Oskar, en pojke som går i skolan och Leo, Oskars gosedjur. Utöver dessa två finns även Oskars mamma och Oskars vän Kim. Eftersom vi endast är två personer valde vi att koncentrera handlingen kring två huvudkaraktärer. Vi valde därför att enbart visa mamman i halvbild och endast ha med Kims röst.
Med tanke på de genusperspektiv som framgår i Lpo94, bland annat att läraren skall ”verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen” (Lpo94, s.13) ville vi vara noggranna med hur genusrollerna i vår film var fördelade. Vi valde att ha en manlig huvudroll, Oskar, eftersom vi inte ville hamna i genusfällan genom att ha en karakteristisk tjej som trär pärlor till ett vänskapsarmband och leker med gosedjur. Enligt Kärrbys forskning kring könskillnader inom förskolan har pojkar och flickor ett tydligt mönster i sina val när de får styra sina lekar själva. Flickor har en tendens att välja lekar som handlar om rollspel, exempelvis mamma, pappa och barn. De väljer även att rita, klippa och klistra samt andra typer av pyssel så som trä pärlor och göra pärlplattor (Kärrby, 1987).
Karaktären Kim ville vi hålla rätt neutral genom att namnet Kim kan vara både en pojke och en flicka. Även rösten gör det svårt att fastställa vilket kön Kim har.
5:3 Inspelning och redigering
Genom tidigare kontakter med professionella kameramän inom tv-branschen fick vi möjlighet att få den hjälp och den utrustning som behövdes för att spela in en kortare film. Via mejl och telefonkontakt kunde denna del av vårt gestaltande arbete genomföras. Platsen för inspelningen av vår DVD var från början tänkt äga rum i en studio i Köpenhamn, Danmark. Detta visade sig vara mer arbetsamt och tidspressade då våra resurser inte gjorde det möjligt att genomföra resan. På så vis fick vi därför vända oss till Immanuelskyrkan i Malmö. De ville gärna hjälpa oss och kunde förse oss med en realistisk inspelningsmiljö. Inspelningen ägde rum under tretton intensiva timmar, från 14.00 på eftermiddagen till 03.00 på natten. Vi började med att ställa i ordning de scener som skulle filmas och testade olika ljussättningar. Därefter gick vi igenom manuset tillsammans och gick in i våra roller i den rätta miljön. När vi väl spelade in de tre avsnitten fann vi att manuset inte alltid följdes då dialogen ändrades utifrån de förutsättningar som fanns i den miljön vi vistades i. En annan avgörande faktor var att när vi gick in i våra roller som Oskar och Leo fick vi anpassa dialogerna efter varandra. Vi använde oss av två kameror stående på stativ. Den ena kameran användes till närbilder och den andra till helbilder. Under arbetets gång fick vi båda möjlighet att stå bakom kameran och vara tillhands för kameramannen. För att få så mycket material som möjligt till redigeringen filmade vi alla scener fyra till fem gånger. Detta för att få ett rikare och mer varierande resultat. Medan vi filmade kunde vi följa arbetet på en monitor vilket gav oss möjlighet att få så bra kameravinklar som möjligt. Vi dokumenterade inspelningen med stillbildskamera, vilket gav oss material till häftet och projektredogörelsen.
Redigeringen genomfördes i redigeringsprogrammet Final Cut Pro då vi kände oss mest behändiga i detta program. Vi började med att föra över det ca130 minuter långa materialet till datorn. Därefter gick vi igenom materialet och bestämde vilka tagningar som var mest användbara. Vi upptäckte snart att ljudkvalitén inte blev så bra som vi önskade och försökte att ändra ljudet i redigeringsprogrammet. Tyvärr gick det inte att genomföra då ljudet var av för dålig kvalité. Vi insåg att inställningen på mikrofonerna var feljusterade och därför gick ljudet inte att åtgärda. Musiken i DVD:n är den musik som medföljer redigeringsprogrammet. Valet av musik beror på upphovsrättslagen, att man inte får lov att använda sig utav vilken
musik som helst utan upphovsmannens godkännande (http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19600729.HTM 10/01/06). I efterhand upptäckte vi att källan för musiken föll bort i eftertexten.
Redigeringen tog 96 timmar att genomföra och den färdiga DVD:n blev 13.08 minuter lång. De olika avsnitten blev 3.31, 3.34 och 6.43 minuteter långa. För att barn ska upprätthålla intresset för en film eller liknande krävs det att avsnittet inte är mer än tio minuter långt (Wehner-Godée, 2000). Därför valde att hålla avsnitten under 10 minuter. På så vis kan vi bibehålla elevernas uppmärksamhet och nyfikenhet under en visning. Likaså kan man visa flera avsnitt vid samma tillfälle.
5:5 Diskussionshäfte
Idén med häftet kom till då vi i planeringsstadiet ville kombinera det visuella och kinestetiska samt det skriftliga språket. Då vi skrev manuset till DVD:n ville vi lyfta fram innehållet i de olika avsnitten. Därför blev det självklart med ett häfte. Vi ville genom häftet tydliggöra manuset ännu mer och belysa temat och dess innebörd. Tanken är att man som pedagog genom häftet kan arbeta vidare med DVD:n och få en mer berikad insikt kring de arbetssätt vi presenterar.
Häftet är uppdelad i tre olika kapitel och har samma titlar som DVD:ns tre avsnitt. Kapitlen är strukturerade på samma sätt. Först följer en kort sammanfattning om vad avsnittet handlar om därefter följer en diskussions del med frågor kring avsnittet. Därpå följer någon form av praktisk uppgift som erbjuder pedagogerna att låta eleverna agera mer på djupet kring temat vänskap. Vi har främst koncentrerat oss på pedagogisk dramalek eftersom detta skapar förutsättningar för en välmående grupp. “Idag vet vi alla att hur en grupp mår och fungerar har stor betydelse i värdegrundsarbete; elever som mår bra trakasserar och mobbar inte varandra” (Strömberg, 2008, s.8).
Som inspiration för de praktiska övningarna hade vi boken Goda grupper med pedagogiskt dramalek (Strömberg, 2008) samt tidigare erfarenheter i pedagogiskt drama inom KME-utbildningen. För att skapa ett trevligare intryck av häftet bifogade vi bilder från inspelningen av DVD:n. Häftet skapades först som ett vanligt word-dokument, för att senare ändras till pdf-format eftersom detta underlättade tryckningen av häftet.
6. Analys och tolkning
I detta avsnitt har vi sammanställt de tre intervjuerna och ni får stifta bekantskap med pedagogerna Clara, Lisbeth och Jonna. Utifrån vår analys av deras svar kom vi fram till fem genomgående ämnen som var återkommande i de tre intervjuerna (Repstad, 2007). Ämnena valde vi att kalla för Oskars värld – ett fungerande undervisningsmaterial, Vänskapstemat - något som barnen kan relatera till, Tankar kring att arbeta med olika estetiska arbetssätt, Förskolan - en bättre åldersgrupp? och Skillnader mellan mindre och lång yrkeserfarenhet.
6:1 Oskars värld - ett fungerande undervisningsmaterial
Vårt syfte var att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolan tidigare år. Detta blev bekräftat då de tre pedagogerna spontant gav ett flertal olika förslag på hur de hade kunnat använda sig utav DVD:n och häftet i sin undervisning. Lisbeth berättar att ”naturligtvis kan man använda detta (häftet och DVD:n) som en grund och sedan utveckla samtalet i (barn) gruppen. För detta förstår alla (barnen)…” Även Clara menar att DVD:n fungerar i grupper. Hon utrycker följande:
Vi skulle kunna ha ett tema några veckor där vi just har tema vänskap som vi fokuserar på, vi inriktar på det, och då kan vi ha det här som introduktion, en sån här film då... så här visar man ju hur de här två personerna (Oskar och Kim) fixa det här problemet de hade ställts inför. Sen är det ju bra om man kan låta barn i klassen jobba två och två vidare med detta och kanske spela upp saker från deras liv, när de har upplevt att de inte kunnat lita på en kompis… Så detta är liksom ett sätt att få igång deras egna idéer för att kunna göra något utifrån sig.
Jonna skulle tänka sig att använda DVD:n och häftet i ett tema om vänskap, för att få en större samhörighet i klassen så att de ska bli mer tillsammans och inte vara var för sig. Vi bedömer utifrån intervjuerna att informanterna fick en positiv bild av vår DVD och vårt häfte eftersom de ser trovärdiga ut och har en yrkesmässig framtoning. Arne Maltén (1995) skriver i sin bok Lärarkompetens att ”läraren måste ha tillgång till bredvidläromedel eller vara uppfinningsrik i sitt förslag till eleverna. Det gäller då inte enbart tryckta läromedel utan även utbudet av text-, bild- och ljudmaterial i olika kombinationer”(s.151). Vår uppfattning är att informanterna har ett begränsat antal eller saknar ”bredvidläromedel”. Detta kan vara en orsak till att två av de tre pedagogerna uttryckte en stark vilja att pröva vår digitala produkt i sin undervisning. Detta
gav oss stor glädje eftersom det bevisar att vår dvd och häfte har relevans för yrket.
Clara kontaktade oss och berättade hur hon använt den praktiska uppgiften vänskapsarmbandet då hennes klass fick besök av en annan klass från en skola i en närliggande stad. För att de olika eleverna skulle lära känna varandra och knyta vänskapsband mellan de olika skolorna ville hon använda uppgiften som en början till ett samarbete. Via ett mejl fick vi bekräftat att även Lisbeth har planerat att använda häftet som underlag till ett arbete om vänskap. Hon tänker kombinera häftet med en lärobok som hon använder med sin klass.
6:2 Vänskapstemat - något som barnen kan relatera till
I intervjun med Clara beskriver hon hur hon upplevt vårt val av temat vänskap. ”Det är ju mycket problem här alltså (handlingen i DVD:n) och det är ju mycket problem och ha med folk och göra, det är det ju, och det upplever ju barn också.” Clara menar att det ständigt förekommer olika sorters konflikter i skolan. Det kan var barn som blir oense med varandra men även vuxna som kommer i konflikt med barn. Genom att barnen får se olika konflikter som spelas upp får de en större förståelse för dessa. På så sätt kan de relatera till händelser som kan ha inträffat och begrunda dessa. FN:s konvention om barnets rättigheter tydliggör relevansen för ämnet vänskap i barns utbildning. ”Barnets utbildning skall syfta till att: förbereda barnet för ett ansvarfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk” (Artikel 29). Liknande finns att ta del av i Lpo94 i det första kapitlet, skolans värdegrund och uppdrag, att alla människor ska behandlas lika, vilket är ett utav de värden som skolan skall gestalta och förmedla. (Lpo94, s.5) Även Jonna talar om vänskapstemat som något barnen kan relatera till. Hon säger att ”det är lättare att se när andra gör någonting, än när man gör det själv… att man kan visa eleverna hur det ser ut.” Hon förklarar även att den praktiska övningen vänskapsarmbandet är en givande uppgift eftersom det är en gemensam uppgift som gör att klassen blir påminda om hur en bra kompis ska vara. Hon poängterar att om en konflikt inträffar kan det vara bra att gå tillbaka till det pappersark som barnen gjort för lösa konflikten.
Under intervjun med Lisbeth poängterar hon hur viktig hon anser att leken och fantasin är för barn. Hon dra kopplingat till Nallen Leo i DVD:n som är Oskars gosedjur men som i hans fantasi får liv. Han blir då ”den största i Oskars värld” och ”den som han ventilerar
tillsammans med och talar i förtroende till”. I riktning med Friedrich Fröbels teori, ”barnträdgården”, är det i leken och genom den som barnet lär sig förstå om världen (Ohman, 1991). Genom att Oskar har skapat sin låtsaskompis Leo kan han få en större insikt i sin omgivning. Clara lyfter också upp karaktären Leo och menar att han är ett sätt för Oskar att klara av vardagen. Hon förklarar vidare att Leo säger de sakerna som en vuxen människa skulle ha sagt.
6:3 Tankar kring att arbeta med olika estetiska arbetssätt
Genom att kombinera olika estetiska uttryckssätt vidgas kunskapssynen och förändrar lärandet i skolan. (Aulin - Gråhamn m.fl. 2004) Detta överensstämmer med forskarna Dunns och Dunns teorier om olika inlärningsstilar. De menar att alla människor kan lära sig via sin visuella, sin auditiva, sin kinestetiska eller taktila kanal, men vi lär oss bäst genom att förena dem (Dunn, Dunn & Treffinger, 1995). I vår DVD och i vårt häfte kombinerar vi olika estetiska uttrycksätt. Detta gör att vi erbjuder ett verktyg för pedagoger som främjar elevers inlärning och på så vis skapar en god lärandesituation. Vi ville undersöka om pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserad på en kombination av olika estetiska uttryckssätt när de sett vår DVD och vårt häfte. Jonna berättar i intervjun att hon gärna skulle vilja arbeta med film och teater i sin undervisning. När hon sedan fick frågan om hon arbetade med dessa uttryckssätt sa hon: ”Nä, Vi gör inte det mycket. Men absolut är det ett bra arbetssätt.” Jonna kunde inte svara på varför utan sa nej och skrattade. Kan det bero på att Jonna är nyexaminerad och precis börjat arbeta? Arne Maltén (1995) bekräftar detta då han i kapitlet Vardagsperspektivet skriver att:
När läraren kommer till sin första egna tjänst, framstår för första gången den totala läraruppgiften klart och tydligt. Tyvärr blir denna verklighetskontakt ofta en omtumlande upplevelse, något av en chock. Skillnaden mellan förväntningar på läraryrket och faktiska förhållandena ger näring åt besvikelser och oro (s.224).
När Clara läste i häftet stannade hon upp vid den praktiska uppgiften vänskapsarmbandet. Hon utbrast: ” Ja, vet du vad, det här var ju en bra idé. När de (besök från en annan skola) ska komma upp kan de ju göra vänskapsarmband. Där har vi lösningen. Jättebra!” Lisbeth var även hon inspirerad av häftet. I ett mejl skriver hon: ”Tänkte spontant på att vi i klassen skulle kunna använda detta att jobba vidare på i "Otto", du vet boken vi läser och ritar till och diskuterar EQ- frågor med barnen. Kunde inte det vara en bra tanke?” Vi anser därför att vi
har lyckats förverkliga vårt syfte. Två av pedagogerna har fått tankar kring en undervisning baserat på kombinationer av olika estetiska uttryckssätt.
6:4 Förskolan - en bättre åldersgrupp?
Vi upptäckte att de tre pedagogerna var osäkra på vilken åldersgrupp DVD:n var tänkt för. Vårt syfte var att skapa en digital produkt bestående av en DVD samt ett häfte med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Pedagogerna ansåg att detta inte gick fram. Lisbeth tyckte att DVD:n riktade sig mot förskolan. Hon relaterar åldersgruppen till Oskars barnsliga språk, hans lek med klossar och gosedjur. Clara kopplade också till förskolan och förklarar att ”jag tycker kanske att det var lite barnsligt för en åttaåring. Jag skulle nog snarare vilja ha det från fem år, tror jag nog. Fem till… ja kanske en sjuåring. Men absolut inte längre (upp i åldrarna) tror jag.” Hon kommenterar också Oskars barnsliga språk och undrar om barnen kommer att uppskatta det då hon anser att Oskar inte har en sjuårings röst. Av de tre pedagogerna var Jonna den som var mest mottaglig för att DVD:n visades mot grundskolans tidigare år. Men hon ansåg likväl att förskolan var en passande åldersgrupp för DVD:n. Att pedagogerna tyckte att DVD:n riktade sig mot förskolan var fascinerade tyckte vi. Att Oskar sänder ut signaler som riktar sig till förskolan var vi inte medvetna om. Dock har vi skilda uppfattningar huruvida vi i våra roller som Oskar och Leo har riktat oss till specifika åldersgrupper. Sjöström (2007) menar att när kroppen blir offentlig på scen och hamnar i en utsatt situation får den en ökad självmedvetenhet eller en skräckupplevelse vilket kan ge upphov till spänningar eller rörelser som inte finns till vardagen. När vi tog oss an rollerna som Oskar och Leo använde vi ett annat kroppsspråk som vi inte var vana vid. Vi reflekterade inte över de rörelser vi använde när vi spelade in DVD:n och kan på så sätt ha sänt ut signaler som vi inte var medvetna om. Detta kan vara en förklaring till varför pedagogerna tolkade våra karaktärer till förskolan. Sjöström (2007) nämner även att ”det finns alltid en uppgift att förhålla sig till. Är den inte utsagd eller formulerad, så menar jag att skådespelaren ändå alltid kommer att skapa en uppgift, mer eller mindre medvetet” (Sjöström 2007, s.12). Förutom manuset hade vi inga specifika direktiv hur vi skulle förhålla oss till karaktärerna Oskar och Leo. Var och en av oss hade en egen bild hur våra karaktärer förhöll sig till varandra. Detta beror på att vi har olika erfarenheter av att stå på scenen. En av oss har stor erfarenhet av att dramatisera och agera framför kameran. Medan den andra inte har någon större erfarenhet. Även detta kan vara en anledning till hur åldersgruppen tolkades på annat sätt än vad vår
avsikt var. En annan förklaring kan vara hur pedagogerna tolkade budskapet som DVD:n sänder ut. Arne Maltèn (1998) förklarar i sin bok Kommunikation och konflikthantering att när någonting kommunicerar sänder det ut ett budskap till en mottagare. Denna avkodar och tolkar budskapet innan hon/han tar det till sig. Mottagarens personlighet, tidigare erfarenheter, känslor, attityder och sinnesstämningar påverkar hur hon/han avkodar budskapet (Maltèn 1998, s. 13). När Clara, Lisbeth och Jonna såg DVD:n avkodade de budskapet. De har då tolkat utifrån faktorerna vi nämnt ovan och på så vis skapat sig en annan bild av Oskar än vad vi har.
6:5 Skillnader mellan mindre och längre yrkeserfarenhet
Genom våra intervjuer kom vi fram till att de två pedagogerna med lång yrkeserfarenhet, Clara och Lisbeth, såg vårt häfte på ett mer kritiskt sätt än vad Jonna, den nyexaminerade pedagogen, gjorde. Clara och Lisbeth hade synpunkter på hur vi presenterade uppgifterna i häftet. De önskade ett mer lätthanterligt material som var direkt användbart för pedagogen i en undervisningssituation. De ville att häftet skulle vara tydligare. Clara hävdade ”att man kan vara tydlig med allting”. Dessa åsikter skiljer sig från Jonnas då hon under intervjun utryckte att ”om då detta är tänkt som ett underlag (häftet) så är det upp till pedagogen också att föra det vidare tycker jag. Man kan ju inte bli serverad allt.” Vi tror att dessa skillnader kan beror på att Clara och Lisbeth har arbetat under en lång tid och de därför är bekväma med att undervisa så som de alltid har gjort. När de stöter på ett nytt material blir de osäkra och kritiskt inställda. Detta stämmer överens med Keith Johnstone (1985) och hans teori att människor blir kritiska mot nya idéer så att de inte vågar säga eller göra någonting som de tror kan bryta mot mängden. Men enligt yrkesetiska principer skall läraren arbeta utifrån en vetenskaplig kunskapsbas kring lärande och vidareutvecklar det pedagogiska arbetet enligt angelägen forskning och beprövade pedagogiska erfarenheter. Läraren skall även ta ansvar för att öka sin kompetens, både när det gäller yrkets utveckling och innehållet i undervisningen (Lärarens handbok, 2004). Eftersom vi enbart intervjuat tre informanter vet vi inte om detta är ett generellt resultat. Hade vi haft ett större antal informanter hade vi kunnat undersöka saken närmare och fastställt om det är så att pedagoger med längre yrkeserfarenhet är mer kritiska till nya material än pedagoger som har mindre arbetserfarenhet.
7. Diskussion
Den gestaltande del vi skapat i vårt examensarbete är vi mycket tillfredsställda med. Ett av våra syften var att skapa en DVD samt ett häfte med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi anser att vi har lyckats med detta genom att ta tillvara våra erfarenheter från vår utbildning i huvudämnet KME. Den gestaltning som vi valt hade inte kunnat genomföras om vi inte hade tagit vara på de olika färdigheter som vi besitter inom kinestetisk och visuell kommunikation. Trots att vi haft svårigheter på vägen mot det färdiga resultatet, exempelvis att hitta en lämplig inspelningsplats och att ljudkvalitén inte blev den bästa vid redigering, är vi mycket stolta över att ha lyckats förverkliga en idé till ett färdigt material. Examensarbetet har gett oss en möjlighet att göra ett gestaltande arbete. Genom att använda andra språk än det skriftliga kan vi förverkliga de tankar och idéer som vi fått av vår utbildning. På så vis kan vi använda de redskap som KME har gett oss och skapa nya förutsättningar för lärande.
Projektet har inneburit att vi har fått tillfälle att skapa ett eget material som vi kan använda i vår framtida yrkesroll. Våra kommande arbetsplatser har eventuellt inte alltid de resurser vi önskar. Därför är det bra att veta att man som pedagog kan skapa sitt eget undervisningsmaterial. På så vis finns det en möjlighet att kombinera det egna materialet med ett redan befintligt material som finns att tillgå i skolan.
Genom att intervjua tre pedagoger visade sig att vår DVD och vårt häfte vara trovärdiga och användbara som undervisningsmaterial. Resultaten av intervjuerna jämförde vi med styrdokument, forskning om estetiska uttryckssätt, teorier om olika inlärningsstilar och hur barn förstår sin omvärld med hjälp av lek. Resultaten överensstämde vilket gör att vi anser dem vara tillförlitliga.
Med vänskap som tema, har vi med hjälp av vår DVD och vårt häfte, fått en större kunskap om ämnet. Därför kan vi medvetengöra det omedvetna hos barnen och fördjupa deras förståelse kring vänskap. De praktiska övningar som vi har gjort till häftet är till stor hjälp i vår framtida yrkesroll. Övningarna som berör drama är ett sätt att skapa trygghet, gemenskap och god gruppkänsla. Förutom detta skapas även ett bra samarbete och stärker individens självförtroende och självkänsla (Strömberg 2008).
Genom att kombinera praktiska estetiska ämnen med teoretiska ger vi därför utrymme för olika kunskapsformer och skapar ett lärande. Det är därför som vi KME-pedagoger behövs ute i skolan.
8. Källförteckning
Dunn, Rita, Dunn, Ken & Treffinger, Donald (1995). Alla barn är begåvade – på sitt sätt. Jönköping: Brain Books.
Ekholm, Mats (1976). Social utveckling i skolan. Studier och diskussion. Göteborg: Studentlitteratur.
Gråhamn - Aulin, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Hägglund, Kent, Fredin, Kirsten (2008). Dramabok. Stockholm: Liber AB. Johnstone, Keith (1985). Impro, improvisation och teater. Entre/Rixteatern.
Kärrby, Gunni (1987). Könsskillnader och pedagogisk miljö i förskolan. Rapport/Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. FN:s barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet. Maltèn, Arne (1995). Lärarkompetens – i ett mångdimensionellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Maltèn, Arne (1998). Kommunikation och konflikthantering - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Malmö Högskola (2006). Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation. Ohman, Britta-Lena (1991). Fröbels lekteori och lekgåvor. Lund: Studentlitteratur. Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Sjöström, Kent (2007). Skådespelaren i handling. Strategier för tanke och kropp Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Strömberg, Camilla (2008). Goda grupper med pedagogisk dramalek. Varberg: Argument Förlag AB.
Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Smedjebacken: Bokförlaget Mareld.
Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Lieber AB.
Loggböcker från vft:n 05-09
Internet
Lpo94
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (2009/12/04) Malmö högskolans hemsida, om vanliga frågor angående vft.
http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Lararutbildningen/Partneromraden/Vanliga-fragor/ (2009/12/04)
Upphovsrättslagen
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19600729.HTM(2010/01/06).
Vetenskapsrådet. Publikation: Hur bör integritetskänsligtforskarmaterial hanteras?
http://www.vr.se/etik/publikationerochriktlinjer.4.45a6e939122880e7d8e80001820.html
(2009/12/04)
Redigeringprogram
Informationsbrev till informanterna
Hejsan!
Nu är vi, Bahareh och Johanna, inne på vår sista termin på lärarutbildningen, Kultur, Medier och Estetik, och är i full fart med vårt examensarbete. Denna utbildning har varit mycket berikande och utmanande. Vi har sett och lärt oss otroligt mycket genom åren som blivande pedagoger och det bland annat tack vare er, genom vår verksamhets förlagda tid (vft) . Än så länge är vi studenter inte i mål och vill nu därför vända oss till er pedagoger för den sista pushen in i mållinjen på detta långa lopp.
Under våra erfarenheter inom skolan, genom vår vft har vi båda upplevt att undervisningen mestadels baseras på kunskaper från det skrivna ordet. Detta har gjort oss nyfikna på hur en undervisning kan gå till väga genom att kombinera olika estetiska uttrycksformer i undervisningen. Vi har därför skapat en dvd samt tillhörande häfte med temat vänskap för grundskolans tidigare år som kan erbjuda pedagoger en kombination av de olika estetiska uttrycksformerna. Häftet innehåller olika drama och värderingsövningar kopplat till vänskap samt kreativa uppgifter. Utöver detta finns även en samtalsmall för diskussioner om filmens innehåll.
Genom att få spela upp ca 13 minuters lång DVD film (två gånger) för dig och dokumentera detta med diktafon så får vi studenter möjlighet att ta reda på hur du som pedagog tar emot DVD:n och om den kan tänkas användas som undervisningsmaterial samt om den har gett dig nya tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttrycksformer. På så vis får vi studenter en större uppfattning genom besvarandet av våra problemställningar i vårt arbete.
Vi vill vara tydliga med att vi att använder oss av det insamlade materialet i vetenskapligt syfte och INTE för kommersiellt bruk. Ni kommer givetvis att vara anonyma med fingerade namn i vår undersökning.
Vi vore tacksamma om du hörde av dig senast 15/11 om du har möjlighet att medverka i denna undersökning. Känn dig även fri att ställa frågor till oss som du är något du undra över!
Kontakta oss på följande nummer: Bahareh: 076-309 04 70, Johanna: 073-683 02 44 eller nå oss via mejl: Bahareh: LL051060@stud.mah.se, Johanna: LL051060@stud.mah.se
Tack på förhand!
Intervjuguide med frågor
• Vad får du för tankar när du ser materialet?
• Kan produkten vara användbar i skolan, på vilket sätt?
• Kan du tänka dig att använda produkten i din egen undervisning? Varför?/Varför inte?
• Är häftet tydligt? Går det att använda? Kan det vara ett stöd?
Dokumentation av inspelningen av DVD:n
Inspelning av scen ett. Vi hade tillgång till två kameror, en till
närbilder och en till helbilder.
Förberedelser inför inspelningen. Syr dockan Leos kostym.
Via en monitor kunde vi se materialet vi spelat in och på så vis få flera olika omtagningar av samma scen.
Repetition av scenen Förlåt.
