Cocoture - möbler i kokos

C O C O F U R N I T U R E

Anna Ingels MVD 05 Vt. 2008

Innehållsförteckning

Målgrupp och ledord 2

Researchrapport 3

Sammanfattning researchrapport 4

Bakgrund 4

Hållbar utveckling 4

Designens roll 5

Vanliga trämaterial till möbler 5

Alternativa material 8

Designerns roll i möbelindustrin 10

Diskussion 11

Undersökningar 13

Konklusioner research 15

Designförslag 16

Avslutande diskussion och reflektion 20

Referenslista 22

Online artiklar till undersökning 3 23

Bildreferenser 24

Bilaga 1. Teknisk data och tabeller 25

Bilaga 2. Marknadsundersökning 27

Bilaga 3. Enkätundersökning 31

Bilaga 4. Bilder undersökning inspiration 32

Bilaga 5. Projektbeskrivning 36

Bilaga 6. Bilder prover av materialegenskaper 37

Bilaga 7. Inspiration trendiga, miljövänliga möbler 40

Bilaga 8. Ritningar Prototyp 41

Bilaga 9. Skisser 44

Bilaga 10. Ritningar 46

Bilaga 11. Bilder modulkoncept 49

Bilaga 12. Bilder prototyp 53

Inledning

I dag ställs allt högre kvar på en hållbar utveckling inom designområdet. Sustainable design är helt enkelt mer eftertraktat. Den enskilda konsumenten blir mer upplyst i frågan och också mer engagerad i sina köpbeslut. Det har också kommit fram fler alternativa material och fler valmöjligheter för att skapa hållbara produkter. Dock behövs det göras mer. Många designers och många konsumenter vet inte om alla de alternativ som finns och skillnaden i hur hållbara dessa olika material faktiskt är framkommer inte alltid. Dessutom är det så att flera av de träslag som används till möbler idag är hotade arter eller har andra etiska betänkligheter kring dem.

Jag vill undersöka vilka alternativa träslag, för möbelproduktion, som finns på marknaden idag och hur man kan använda dessa. Dessa ska sedan jämföras med vanligare träslag för att se vad de passar in vad deras egenskaper kan vara.

Med utgångspunkt i en av dessa mer hållbara träslags bra egenskaper, egenskaper och utseende till exempel, ska jag sedan skapa ett möbelkoncept. Detta koncept ska lyfta fram träets möjligheter som alternativ till andra och som faktisk resurs för möbeldesigners. Jag kommer också att undersöka hur processen att skapa en möbel går till för att se om materialen också går att använda i produktion.

Koncist så vill jag se om man kan göra en möbel i alternativa, mer miljövänliga material utan att behöva kompromissa i form eller utseende. Går det att alternativa trämaterial till möbelproduktion och hur kan man i så fall använda dessa?

Metod

Jag kommer att undersöka olika trämaterial teoretiskt och i praktiken. Detta genom litteraturstudier inom träteknik och möbeldesign. Jag kommer att genomföra enkätundersökningar och artikelundersökningar för att få fram allmänhetens bild av miljöaspekten hos olika material. Dessutom genomför jag prover i trä i verkstaden på skolan och i samarbete med min externa kontakt. Jag kommer också att undersöka trender i eco-möbler just nu för att se hur eco-möbler i den genren kan se ut.

Avgränsningar

Med tanke på tidsramen kommer jag att endast göra en prototyp ur konceptet. Sammansättningen av denna kommer utföras hos en producent.

Extern kontakt

Skandiform är ett svenskt möbelföretag med sitt huvudkontor i Vinslöv, Skåne. De har också showrooms i Stockholm, Göteborg och Oslo. Företaget startades 1962 och är idag ledande leverantörer av möbler för offentlig miljö och kontor. Ledord för Skandiform har ända sen starten varit Design, funktion och kvalitet. De vill också alltid kännas samtida i sina möbler, detaljerna är viktiga och deras möbler ska vara funktionella. Miljön är viktigt för Skandiform och de har en utarbetad miljöpolicy att arbeta utifrån.

Skandiform har idag 25 anställda och samarbetar med fler olika designers. De säger själva att deras vinnande koncept ligger i ett stort marknadskunnande, utpräglat möbel- och miljöintresse och ett nära samarbete med ledande designers. De har fått flera utmärkelser så som årets möbel, Utmärkt svensk form och Guldstolen.

Målgrupp och ledord

Jag kommer att använda mig av Skandiforms målgrupp med tillägget att möbeln ska vända sig till en medveten kund som vill ha ett miljövänligt alternativ där man inte behöver göra avkall på formen. De vill ha en möbel som håller länge, både i stil och i utförande. De eftersträvar kvalité, hållbarhet och estetik. Dessa två är inte två oförenliga grupper i min åsikt och jag argumenterar också för detta i texten. Skandiform arbetar idag mot att föra in mer av ett miljötänkande i deras målgrupp.

Ledord ska vara rent, enkelt, naturkvalité och samtida.

2

Reserchrapportdel:

Alternativa trämaterial

till möbelproduktion

3

Sammanfattning

I researchtexten undersöker jag olika vanliga träslag och några alternativa som alla används till möbelproduktion. Genom att jämföra dessa kommer jag fram till vilka träslag som kan behöva ett mer sustainable alternativ och också vilket träslag som skulle kunna vara detta alternativ.

Jag undersöker också vilka åsikter och konnotationer som finns kring de alternativa materialen idag och hur man kan använda detta. Till slut argumenterar jag fram till vilket material jag kommer använda i mitt designuppdrag.

Mitt uppdrag bestod i att utforma en förvaringsmöbel utifrån ett alternativt trämaterials egenskaper. Resultatet av researchen blev att jag valde att göra en möbel i palmträ/kokosträ.

Bakgrund

I denna text kommer jag hädanefter för design för hållbar utveckling, sustainability, att använda termen hållbar eller hållbar design. För ett specifikt materials tekniska egenskap som hållbart kommer termen hållfast, hållfasthet istället användas.

Hållbar utveckling

Länge har vi som konsumenter blivit matade med en konstant ström utav ”låd-färska” varor, det vill säga den senaste modellen som är omodern/ofärsk direkt du tagit den ur lådan. Du måste hela tiden ha den senaste versionen av varje produkt och den konsumtionen uppmanas genom att företag, istället för att göra nya typer av produkter, skickar ut nya versioner av deras produkter utan att egentligen vidareutveckla dem till det bättre. Boken Designers, visionaries + other stories, A Collection of sustainable design essays av Jonathan Chapman och Nick Grant, Earthscan 2007, så beskriver de detta fenomen. Chapman och Grant påvisar också det jag själv ser i dagens debatt och tidningar. Idag styrs köpbegäret av en mycket mer medveten kund. Mer miljövänliga, etiska och hållbara produkter söks upp och den statusen gör också skillnad för vad det slutliga inköpet blir. Det finns helt enkelt ett ökat ekonomiskt krav på hållbar design. Både tack vare den sociala medvetenheten och statliga förändringar så som lagstiftning. (Designers, visionaries + other stories, A Collection of sustainable design essays, Jonathan Chapman och Nick Grant, Earthscan, 2007) Det finns många olika infallsvinklar till att arbeta med hållbar utveckling. Design för att skapa objekt som inte byts ut ofta är något som ibland glöms bort. Objekt som behålls eller har andrahandvärde begränsar också i hur hållbart något är. (Chapman, Jonathan. Emotionally Durable Design: Objects, Experiences and Empathy. London, GBR: Earthscan Publications, Limited, 2005, http://site.ebrary.com.support.mah. se/lib/malmoe/Doc?id=10128919, hämtad 080215)

Designens roll

Designern har stort inflytande på en hållbar utveckling. Gör designern sina beslut utifrån en hållbar tanke så får det också efterdyningar i industrin och hos konsumenten. Industrin är väldigt viktig att få med i processen. Där tas många beslut som har stor betydelse för hållbarheten hos produkten. Inom det området bedrivs också idag en ”piska och morot”-taktik med lagstiftningar och regler mot farliga material och för hållbarhet. Steg mot större hållbarhet uppmuntras och eftersläntrare straffas genom lagarna. (Chapman och Grant, 2007)

Att arbeta hållbart ger dock vissa problem. Det kan vara svårt att få produkten 100 % hållbar och kritiken ligger ofta i just detta. I Designers, visionaries + other stories beskriver de dualiteten i att arbeta för detta. Hållbarheten går ibland inte igenom hela processen.(Chapman och Grant, 2007) De beskriver dock att varje litet steg har en inverkan. Blir dessutom konceptet uppmärksammat eller om designern arbetar på ett större företag spelar varje procentdel stor roll i verkligheten.

Vanliga trämaterial till möbler

Materialen i möbler är något som kan påverka möbelindustrin mycket mot en hållbar utveckling. Vanliga träslag till möbelproduktion är bland andra björk, ek, bok, teak och mahogny. Jag ville se hur dessa materials egenskaper gjorde de lämpade för detta. Detta också för att se vilka material som kan behöva alternativ och vilka alternativa material som kan ersätta dessa mer vanliga. Även om flertalet av dessa material finns i Sverige behöver det kanske inte betyda att alla är utan etiska betänkligheter. Specifik teknisk data för de olika träslagen samt hör de förhåller sig till egenskaperna vikt, hårdhet, böjlighet och krympning återfinnes i bilaga 1. Trämaterial delas in i fem olika beständighetsklasser beroende på hur beständiga dessa är. Av de träer som finns i Sverige är det ingen som placeras i den högsta klassen. (http://www.thomassondesign.com/entry.aspx?id=108, hämtad 080123)

Björk

Björk är icke beständig mot röta och insekter. Det sliter måttligt på verktyg och är lätt att spika i. Träet går att limma med alla förekommande limtyper. Det har dessutom inga speciella hälsorisker förknippade med sig. (Träfakta, Trätekniskt Centrum, Institutet för träteknisk forskning, Konstfack, 1985)

Ek

Eken är måttligt till svårbearbetat beroende på specifik densitetet i olika bitar. Verktygsslitaget är måttligt och ek kräver, i likhet med andra hårda träslag, omsorg vid limning. Detta för att få ett bra resultat. Vanlig ytbehandlig är olja. Eken blir i fuktiga förhållanden färgad av järn och garvsyran i materialet reagerar på ammoniak. (Guide för inredningssnickerier, den viktiga kommunikationen arkitekt – beställare - tillverkare, SNIRI och AB Svensk byggnadstjänst, 2002)

Ek har en sträv textur men lätt att använda och göra finish på. Den har

också bra vattenresistans. Dock är vissa ekar fridlysta. (Materials for inspirational design: Wood, Chris Lefteri, Rotovision SA 2003) Kärnveden hos ek är mycket beständig, dock är inte ytveden det. Ek är också utmärkt att böja. (Trätekniskt Centrum, Institutet för träteknisk forskning, Konstfack, 1985)

Teak

Teak är ett mediumdensitets träd. Det har en bra kemikalieresistens och är medium till lätt att arbeta i. (Lefteri, 2003) Teak sliter hårt på verktyg. Limning teak mot teak är svårt. Mot andra material är dock oftast inga problem. Teak är väldigt motståndskraftigt mot väder och kan lämnas obehandlat ute. (SNIRI och AB Svensk byggnadstjänst, 2002) Träet har liten krympningsgrad både radiellt och tangentiellt. Trädammet från teak kan dock ge irritationer på huden. Den mesta teaken kommer från koloniala plantager på Java där elefanter fortfarande används för att flytta stockarna. Mycket av veden är dock tyvärr inte certifierad. (Lefteri, 2003)

Bok

Bok har utmärkt styrka och yta. Det är lätt att använda, alltså relativt lätt att såga, slipa och bearbeta. Bok är också utmärkt till att böja. (Lefteri, 2003) Boken är icke beständig mot

6

väder och insekter. Träet har mycket goda svarvegenskaper. Vid spikning är förborrning nödvändigt. Limtyper för industriell limning ger normalt inga problem. (Trätekniskt Centrum, Institutet för träteknisk forskning, Konstfack, 1985)

Mahogny

Mahogny finns i flera varianter. Afrikansk och Amerikansk är de vanligaste och också de som räknas som riktig mahogny. Afrikansk mahogny har en beständighet på cirka 10-15 år och medium hållbarhet. Det har en liten fuktrörelse/krympning vid torkning. Det är svårbehandlat. Det är mediumarbetat och har en mediumbra struktur. Den amerikanska mahognyn har något bättre hållbarhet, upp mot 15-25 år. Det är mer arbetsvänligt än den afrikanska varianten och har också en bra struktur. (Lefteri, 2003) Vildvuxna fibrer förekommer vilket kan göra träet svårare att arbeta med. Det är oftast problemfritt att torka. (SNIRI och AB Svensk byggnadstjänst, 2002)

Mahogny är dock väldigt dyrt och på flera ställen hotad av för stor utvinning. Processen för att hugga ner mahogny hotar också djurlivet och resten av skogsområdet där träet växer. Handeln med mahogny är reglerad av flera internationella bestämmelser. Dock pågår också en illegal handel med mahogny, därför bör man endast handla med och använda certifierad mahogny. (http://worldwildlife.org/trade/ faqs_mahogany.cfm)

Filippinsk mahogny

Filippinsk mahogny är egentligen ett samlingsnamn för flera olika träslag med mahognyliknande kvalitéer. Dessa används ibland som substitut för mahognyn. Tanguile och White lauan är två av de mest vanliga.

White Lauan

Lauan har lågt verktygsslitage och fungerar bra att såga. Bearbetning av det är generellt tillfredsställande om blad och verktyg hålls skarpa. Hårdheten ligger i närheten av europeisk bok. Spikning i trädet fungerar tillfredsställande och det är bra att limma i. White Lauan är dock inte alls bra att böja. (Handbook of hardwoods 2nd edition, R.H Farmer B.A, D. Sc. (Tech), F.R.I.C, Her majesty´s stationery office. F.I.W.Sc. Crown, 1972)

Tanguile

Lätt träslag, mjukt till mediumhårt hårdträ. Tanguile är lättarbetat och relativt lättdelat. Bra till möbler och

inredningsdetaljer. (http://nature.berkeley.edu/departments/

7

espm/forsci/woodcoll/TANGU.HTM) Tanguile liknar riktig mahogny men krymper och sväller mer vid kontakt med vatten. Ytterveden är ljust röd och kärnveden brunröd. (http://www.answers. com/topic/tanguile-tangile-1)

Apitong

Apitong är i medel något hårdare än europeisk bok. Träet ger medium till mycket verktygsslitage. Att såga är tillfredsställande förutom det snabba förslöandet av bladen. Vid bearbetning kan man få en fin yta, eventuellt något fibrig. Spikning fungerar tillfredsställande och limningsmöjligheterna är väldigt varierande. Apitong är inte så hållbart dock kan man preservera materialet något. Vissa sorter går bra att böja. (R.H Farmer B.A, D. Sc. (Tech), F.R.I.C, Her majesty´s stationery Office. F.I.W.Sc. Crown, 1972)

Alternativa trämaterial

Med alternativt trämaterial menas

ett material som är förnyelsebart och går att få certifierat som miljövänligt vid nedhuggning. Materialet ska kunna fungera till möbelproduktion och det ska heller inte vara av en hotad art. Bambu

Bambun är förnyelsebar och väldigt snabbväxande. Bambu har bra styrka-vikt ratio. Det är alltså starkt för sin vikt. Bambu ger en låg transportkostnad eftersom det

är så lätt och kan också plockas isär och återvinnas lätt. (Lefteri, 2003) Bambun behöver ingen återplantering och skördas för hand, vilket gör den väldigt miljövänlig. Emellertid är den inte så beständig och ganska attraktiv för insektsangrepp. Detta kan dock motverkas genom att till exempel koka bambun. Det finns också problemet att all bambu inte är av samma kvalité. När efterfrågan ökar klarar inte alla leverantörer av att hålla samma standard. Det är

8

också viktigt att kontrollera området varifrån bambu skördas. Vissa bambuskogar är nämligen habitat för utrotningshotade djur. (http://www.greenliving.se/om_bambu.php) Ett annat problem kan vara att bambu ofta behöver mer miljöfarliga bindemedel och gödningsmedel. (http://www.treehugger.com/files/2005/09/ bamboo_flooring.php, hämtad 080227)

Palmträ/Kokosträ

Palmträ har en stängd, jämn yta och är väldigt hårt. Det har bra vädermotstånd och är mediumtåligt mot repor. Det är i genomsnitt av mediumvikt men till

möbelproduktion är egentligen högdensitetsdelen bäst. (www. materia.nl/734.0.html) Palmträ har en annorlunda struktur och inga växtringar. Det är också ett av de mest varaktiga träslagen. Palmträ har dock en begränsad bredd och tjocklek vilket innebär att man måste limma ihop större skivor. Det är också något svårt att såga och kan precis som andra högdensitets träd vara svårt att spika i, förborrning krävs. Palmträ är jämförbart med filippinskt trä och bambu i den kemiska sammansättningen. Det har dock

också små luftkanaler vilket kan göra att det obehandlade träet inte får en 100 % slät yta. (Asia Pacific Forestry Sector Outlook: Focus on coconut Wood, Romulo N Arancon Jr, Asia-Pacific Forestry Sector Outlook Study Working Paper series, oktober 1997, ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/W7731E/W7731E00.pdf,) Färgen på palmträ varierar från honung till mörk mahogny. De träd man använder till produktion är senila och producerar inga nötter. Detta gör att man använder material som annars skulle gå till spillo. (http://www.holistic-interior-designs.com/Palmwood. html)

Designerns roll i möbelindustrin

Skillnaden i att ha en designer på ett möbelföretag kan vara stor. Design kan vara differentieringen som behövs för att hamna hos de företag som faktiskt säljer. Andelen företag som har en designer anställd eller som använder en designer till produktutveckling har ökat markant de senaste 25 åren. I artikeln Designerns roll i svensk möbelindustri beskriver Ulrika Kjellström Attar detta. Attar beskriver också att dessa företag väljer att ta in en designer för att ge enhetlighet. Designerns roll blir helt enkelt att ge en linje för företaget och skapa en särskiljning från andra liknande företag. Designern beskrivs också som den som kan utveckla produkterna till att passa en målgrupp och som den som har en syn för helheten hos ett företag. (Ulrika Kjellström Attar, Designerns roll i svensk möbelindustri, 1996 (3:2), s. 27-37,Designjournalen, Stockholm: Svensk industridesign)

Diskussion

När man talar om hållbarhet så finns det flera olika aspekter att ta in. Många träslag har något sorts problem med skövlig eller miljöpåverkan, du hugger alltid ner och påverkar naturen för att få tag på trä även om detta kan ske på bra sätt. De träslag som förekommer i Sverige verkar inte ha några större etiska betänkligheter. Vissa ekar kan vara fridlysta men detta är inte vara något problem för materialtillgången.

De träslag som skulle behöva alternativ är främst mer exotiska trä som mahogny och teak, även Filippinsk mahogny som redan är alternativet till mahogny behöver detta. Man skulle kunna argumentera att problemet skulle vara löst genom att bara använda de träslag som finns hos oss. Det är dock så att det finns fem beständighetsklasser hos trä och ingen svenskt träslag finns bland de mest beständiga. Därmed så kan man inte alltid hålla sig till svenskt trä. Då blir det där också omöjligt att hålla sig 100 % sustainable eftersom att frakta dessa mer exotiska träslag från deras växtplatser innebär stora utsläpp. Dock finns också aspekten att transportutsläpp kan anses till viss del kompenserande i och med att denna import eller produktion i mer exotiska träslag skapar produktionstillfällen och arbetstillfällen på dessa platser. Genom den möjligheten är det också lättare för de platserna och länderna att utveckla en mer hållbar industri.

Är det då överhuvudtaget möjligt att arbeta 100 % sustainable? Att få in alla delled i en möbelproduktion under en hållbar tanke är väldigt svårt idag. Även om något industriellt produceras nära dig så innebär detta inte automatiskt att inga utsläpp, inget energislöseri eller kemikalier blir inblandade. I den frågan vill jag hävda att varje steg räknas. Varje liten vilja att föra fram design för hållbar utveckling skulle göra skillnad. Varje val påverkar tillverkningen och i och med det tillverkningsindustrin. Och det är i massproduktionen och industrin som de stora stegen kan tas. Hållbar utveckling behöver inte heller bara vara miljöpåverkan och transportutsläpp. Att göra objekt som blir favoriter hos sin konsument kan också vara hållbar design. Om du inte byter ut dina varor ofta innebär det att produktionsutsläppen får mer återhämtningstid och att energin inte slösas på att hela tiden göra nya varor.

Återvinning och design för återvinning brukar ofta också lyftas fram som hållbar utveckling. Detta har en stor inverkan men är inte något jag anser kunna vara hela lösningen. Även återvinning kräver energi och ger utsläpp. Den ultimata varianten vore ju att kombinera alla dessa olika definitioner till hela processen för produktframtagning. Tyvärr verkar vi inte ha viljan eller tekniken för detta än.

Materialval

Mitt projekt kommer att sluta i en möbel i något av de två alternativa material jag diskuterat. Om jag då väger bambu och kokos emot varandra till möbelproduktion anser jag att kokos ändå vinner. Kokos är mer ombytligt till just möbler. Det är hårdare och dessutom just nu mycket billigare. De är i princip lika miljövänliga om man hela tiden väljer certifierat trä, vilket man alltid bör. Dock ska bambun vara mer svårlimmad och behöver mer giftiga limtyper. Bambun har också använts mycket mer inom möbeldesign än kokosen därför vill jag prova med just detta material i stället för bambu.

Undersökningar

Utifrån diskussionen ville jag göra ett antal undersökningar, hur fungerar den befintliga marknaden för kokos/palmträ? Vad har gjorts? Och vart vill jag passa in? Jag ville också se vad det fanns för allmän åsikt om detta material och om det gör någon skillnad i konsumtionsbeteendet om produkten går under design för hållbar utveckling.

Undersökning 1. Vad är den allmänna åsikten om Palmträ? Jag ville också göra en undersökning om hur allmänheten såg på palmträ som alternativt material. Fanns det några dåliga konnotationer om materialet? Vad kopplades materialet till? Och var det överhuvudtaget något som man kände till?

Jag skickade ut en enkät med ett par frågor om materialet och ett antal begreppspar för att få en liten inblick i åsikterna kring detta. Denna skickade ut till personer i åldern 20 till 45 eftersom jag anser att de förmodligen är i den åldersgrupp min målgrupp mycket är i. Jag fick till slut 12 st. svar på enkäten.

De vanligaste svaren var att man inte kände till materialet förutom möjligtvis som något man sett under semesterresor eller i TV-program. Däremot hade de svarande aldrig sett något färdigt i materialet eller någon företag som använder det. De vanligaste associationerna var till sommar, sol och semester. Få får associationer till själva träets egenskaper. Många tänker också på matprodukter och kokosnötter

Resultat Undersökning 1.

Allmänt verkar det inte finnas någon större uppfattning om materialet palmträ. Materialet är mest kopplat till tropiska palmer och matprodukter av kokos. Därför borde det också möjligt att marknadsföra palmträ som något annat. Alltså ska man nog akta sig för alltför stora kopplingar till strand och tropik för att undvika kokosnötsassociationer. (Se bilaga 1)

Undersökning 2. Marknadsundersökning. Vad finns det för möbler i Palmträ idag?

Jag ville använda palmträ precis som vilket annat trä och utnyttja dess möjligheter. Därför undersökte jag också vilka typer av möbler i palmträ som fanns på marknaden idag. Det är dock inte alltför många företag som använder detta trä. Till slut kunde jag lokalisera fyra olika företag. Bilderna i bilaga 2 är exempel på deras produkter.

Undersökning 2: Marknadsundersökning

De möbler som finns i Palmträ idag är ofta tunga att se på och känns inte moderna. Man utnyttjar inte potentialen hos den

13

speciella ådringen när en möbel inte innehåller någon kontrast till denna. Ögat blir helt enkelt förvillat av den mängd palmträ som finns och kan inte helt se det unika hos träet. Möblerna känns heller inte speciella eller exklusiva. (Se Bilaga 2)

Undersökning 3. Vad skrivs om alternativa trämaterial på eco-design sidor?

Jag undersökte vad som skrivs om bambu och kokosträ i den typen av artiklar och också vad kommentarerna till dessa är. Flest artiklar fann jag på sidan www.treehugger.com och det var också där den största delen av informationen för undersökningen blev ifrån. Resultat Undersökning 3.

Artiklarna på sidorna var ofta positiva till bambu och palmträ. De ansågs som goda alternativ även om man också belyste de svårigheter som finna i att jobba i dem. Kommentarerna hos läsarna varierande. Många var positiva till att använda palmträ då materialet annars bara gick till spillo. När senila palmer huggs ner för att ge plats till nya kan man få ut mycket trä av dessa. De negativa åsikterna kring användandet av bambu och palmträ fanns också. Bambu kan vara svårt att veta exakt vart den kommer ifrån och mycket bambu växer där utrotningshotade djur lever och dessutom gör stor efterfrågan att kvalitén sjunker och att träet inte certifieras som det ska. Palmträ fick kritiken att palmoljeindustrin är miljöfarlig och att palmer är en monokultur, vilket innebär att inget annat kan växa på palmplantager. Undersökning 4. Vart vill jag passa in och vad är min inspiration. För att få fram ungefär vilken möbelmarknad jag vill passa in i undersökte jag vad det finns för möbeltyper idag, hur de ser ut, vilka jag gillar och varför. Jag ville få fram inspiration både till funktioner och till form hos min blivande produkt. Dessutom ville jag se vilken typ av möbel som kunde passa eller komplettera bland de möbler Skandiform har idag. Resultat Undersökning 4.

Jag hittade fler exempel på inspiration. Både i utnyttjandet av träslags egenskaper och i spel mellan material. Dessutom hittade jag flera källor till inspiration för min form. (Se bilaga 5)

Undersökning 5. Materialegenskaper

Efter att ha fått tag på palmträet provade jag hur detta reagerade på vanliga träbehandlingar. De jag provade var att olja, lacka och måla. Dessutom provade jag hur palmträ reagerade på borrning, fräsning och sågning.

Resultat Undersökning 5.

Palmträt reagerade bra på alla behandlingar. För borrning var en varvhastighet på 350 mest optimal. Fräsningen utfördes med handöverfräs och lämnade en fin yta. Såga gick oväntat lätt och lämnade en fin yta. Även tunna bitar gick bra att såga.

14

på längden var tunna bitar svåra att bryta, på tvären däremot gick det även om det var svårare än en jämförbar bit i ek. Att lacka och olja träet gick bra men dock kräver det mycket arbete för att få en helt slät yta. Se mer info och bilder i bilaga 6. Tidigare undersökning.

Under ett tidigare projekt gjorde vi en undersökning om Fair Trade. Där en del i denna undersökning var om det gjorde någon skillnad att en produkt var etisk, miljövänlig, ekologisk eller Fair Trade.

Vi gjorde intervjuer runt Davidhalls Torg i Malmö och också en enkätundersökning som skickades ut. Nästan enhälligt fick vi svaret att det gjorde stor skillnad om produkten ifråga var etisk eller miljövänlig. Man var mer villig att lägga pengar på något där man kände att man gjorde en insats eller skillnad. Detta var också något som stöddes i Jonathan Chapmans Emotionally Durable Design: Objects, Experiences and Empathy där han nämner flera undersökningar där upp mot 75 % av de tillfrågade tyckte att hållbara preferenser gjorde att de valde vissa produkter över andra. (Chapman, 2005)

Researchkonklusioner

Man kan använda alternativa mer miljövänliga material utan att ge avkall på formen hos en möbel. Design för hållbar utveckling är en komplicerad genre och det är svårt att kontrollera alla aspekter i processen. Alla steg man kan ta som designer som ett steg mot en bättre utveckling av det området är bra. Ju fler som intresserar sig och engagerar sig desto större blir också möjligheterna för en hållbar utveckling inom designen.

Palmträ har inga större negativa konnotationer kopplade till sig. Nästan ingen verkar känna till materialet eller veta någon som arbetar med det. Detta borde göra det väldigt möjligt att föra fram palmträ till en liknande position som bambu har idag. Palmträ finns idag inte i en helt tilltalande möbelform. Träets egenskaper utnyttjas inte till fullo. Jag kommer också att använda detta material i mitt projekt.

Designförslag

Mitt designförslag är ett modulkoncept i kokosträ till kontor/ offentlig miljö. Modulerna byggs i kokosträ och träets egenskaper och utseende ska tas till vara i utformandet. Skandiform kom in sent i mitt projekt eftersom jag från början hade ett annat företag som extern handledare. Detta företag kom dock fram till att de hade för lite tid för att handleda mig och jag fick försöka hitta någon ny. Skandiform var som tur var väldigt intresserade av att vara med i mitt projekt och såg också tydligt allt de skulle få ut av detta samarbete. De fick tillgång till all den information jag samlat och också en erfarenhet av ett miljövänligt, alternativt material. Skandiform arbetar mycket med böjträ och det första vi gjorde i samarbetet var att undersöka huruvida det gick att arbeta så med kokosträ. Det som kom fram var att det skulle kunna gå att göra faner i kokos men att det inte finns någon som kan tillhandahålla det i vår region och att framtagandet av kokosfaner skulle ta alltför lång tid för att passa till projektet.

I den därefter följande utformningen av designförslaget hade jag följande punkter att förhålla mig till.

En förvarings/konferensmöbel ska gärna vara så att höjden inte överskrider fönsterhöjden i den miljö den är tänkt för. Genom samtal med en arkitekt fick jag reda på att standardhöjder för fönster skiljer sig ganska mycket. Höjden ska dock aldrig överskrida 90 cm. Till kontorsmiljöer ligger standarden också på just 90 cm. Standard till bostadshus ligger på ungefär 82-85 cm. Både kontors- och bostadsfönsterhöjden är vad möbeln behöver förhålla sig till eftersom konceptet kommer vända sig till båda dessa miljöer. Bordshöjder till kontor/konferenssortiment ligger på ungefär 70 cm till 82 cm. Många av borden är också ställbara inom det spannet för att passa till de flesta stolstyper. Den höjden är också något att förhålla sig till vid måttsättning av en förvaringsmöbel. Dessa ska ändå ha ett samspel med varandra. Eftersom möbeln ska ingå i ett koncept av flyttbara och varierbara moduler behövde jag också undersöka vilka höjder som lämpar sig till detta rent ergonomiskt. Dock är detta av lite mindre betydelse eftersom möbeln inte är menad som en avlastningsvagn som ständigt är i rullning.

Vanlig golvstående kontorsförvaring och dokumentskåp har höjder mellan 75 cm och 100 cm. De vägghängda skåpen är runt 70-75 cm höga. Hurtsar ligger ofta på höjder på 53-65 cm. Byråer och skänkar har höjder runt 90 cm. Tevagnar och rullbord till bostäder har höjder 52 cm och 70 cm. Vagnar som används på arbetsplatser, så som köksvagnar och städvagnar varierar från 81 cm till 94 cm.

Dimensionerna på materialet som ska användas är 700x70x10 mm. Detta är en begränsning som också ska tas hänsyn till. Plankorna limmas ihop till större skivor men för att minska antalet limfogar i varje skiva är originalmåtten en aspekt i utformandet.

Förvaring till kontor- och konferensutrymmen bör också baseras

16

på kontorssakers mått för att vara säker på att möbeln faktiskt kan förvara dessa. En kontorspärm mäter 270x315mm i bredd och höjd samt cirka 60 mm i ryggbredd. Större tidningar/magasin har längd och bredd på 225x290 mm och en tjocklek på upp till 10 mm. Dessutom bör standardformat på foldrar, infomaterial och eventuellt också vattenflaskor och presentationsutrustning finnas med i beräkningen.

Alla delar i modulerna skulle ha ett miljötänk. Kokosträet i sig är ett alternativt, mer miljövänligt material och Skandiform vill gärna få in det tänket mer i sina möbler. Därför är det också viktigt att alla delar blir så miljövänliga de kan.

Process

För att få en bild av hur utbudet av möbler ser ut inom design för hållbar utveckling genomfördes en mindre undersökning som första steg. Möblerna i denna genre har väldigt olika bakgrund. De görs i återvunnet material, certifierade träer eller nya mer miljövänliga material. Exempel ur genre återfinns i bilaga 7. Min skissutformning började sedan i golvstående, vägghängda och mindre moduler. Se bilaga 8. Några mer vanligt förekommande och några som försökte tänja på gränsen för förvaring. Min tanke var att få fram en mer specifik förvaring baserad på kontorsmaterial. Skandiform hade också preferensen att

konceptet måste vara innovativt och kännas nytt för dem. Först fick de mer allmänna skisser skickade till sig. Dessa skulle vara en utgångspunkt för konceptet. Skisserna blev dock inte helt rätt mottagna. Skandiform förstod inte alla dessa och jag fick dessutom inte möjlighet att ge så mycket förklaring till de första skisserna. Genom handledning drog jag dock tanken med specifik förvaring och en öppenhet längre. Därefter hade vi ett fysiskt skissmöte hos Skandiform där det fanns större möjlighet till diskussion och förklaring på plats. Tillsammans kom vi då fram till att utveckla ett koncept med flyttbara moduler med specifika förvaringsfack. Detta var det förslag som Skandiform såg som mest intressant och innovativt. För att få fram en bra storlek på möbeln genomfördes därefter en måttundersökning där de tidigare nämnda måtthållpunkterna undersöktes och togs fram. Dessutom fick jag räkna ut hur mycket material som skulle behövas till en modul. I och med den uträkningen bestämdes också att jag skulle beställa mer trä. Genom en vidare skissutveckling togs därefter en konceptfamilj fram. För större bilder se bilaga 11. Konceptet består av flera mobila moduler. Alla spelar med öppen och gömd förvaring. Meningen är att användaren

17

fig 10. Skissexempel

fig 11.

själv ska kunna välja vad som är framsidan på modulen och därmed också få fler valmöjligheter i möbleringen av sitt kontor. Modulerna är alla på hjul för att underlätta vid omstrukturering och flytt. För att då inte ge en specifik fram- eller baksida har alla hjulen blivit försedda med låsning.

Den modul som kommer bli en prototyp är en multifunktionell modul. Huvudsyftet är att den kan användas som konferensmöbel och i kontorslandskapet. Höjden är därför satt till max 90 cm på just prototypmodulen. Ena sidan är öppen och den andra har en lucka över större delen av sidan. Specifika måttbeskrivningar finns i bilaga 9. Prototypmodulen ska också ha ett sekundärt användningsområde som till exempel

serveringsvagn eller avlastningsvagn till vårdmiljöer eller väntrum. Därför är också det stora utrymmet baserat på till exempel mått på matbrickor. Prototypmodulen har också en tidningshylla som är öppen från alla håll. Denna ska skapa ett mer luftigt intryck och också ge förvaringsmöjlighet för tidningar och dylikt. När stommen sedan helt hade måttsatts diskuterade jag fram en benkonstruktion tillsammans med min handledare på Skandiform. Benen skulle hållas relativt tunna för att ge kontrast till trästommen hos modulen. För att få stabilitet i prototypen beslutades dock att ha en diameter på 28 mm på benrören. Benrören är konstruerade så att de består av två delar. En längre som fäster hjulen och en kortare del som sitter mellan tidningshyllan och den övre stommen på modulen. Dessa två delar gängas sedan ihop. Överst på varje rördel finns en fästkopp fastsvetsad. Denna kopp

är det som gör att benen kan fästas på modulen. Diametern på koppen sattes till 70 mm för att också den bidra till stabiliteten i benen. Benen placeras sedan så att benröret och koppens centrum hamnar 50 mm in från modulens långsida och 70 mm in från modulens kortsida. Detta medför att koppen inte kommer synas speciellt mycket. Ritning på benen och kopp återfinnes i bilaga 10. Eftersom en miljöaspekt finns med i utformandet av modulen valdes det att lacka benen istället för att kroma dem. Färgen som valdes var RAL 9001, vilket är en vit med lite grått i sig. Fler färger provades men denna färg fungerade bäst till modulens intryck. Hjul till modulen valdes utifrån de leverantörer Skandiform har idag. Därför blev dessa heller inte helt optimala i färg. Hjulen skulle hellre gått mer i en liknande färg som benen.

Modulens lucka gick också igenom en process. Från början var tanken att luckan skulle vara nedsänkt i stommen och att kanterna på både lucka och stomme skulle vara fasade 45 grader och därmed ge en inneslutning. Detta skulle dock medföra väldigt

18

besvärliga möten eftersom luckan inte täcker en hel sida av modulen. Därför beslöts att luckan istället skulle inneslutas av stommen utan att ha någon fasning. Hela luckan ska också vara vitlackad för att tillsammans med benen ge en behövlig kontrast till kokosträet. Det är först med en sådan kontrast som träets speciella utseende kommer till sin rätt. Själva lucköppningen beslutade vi att lägga på ena kortsidan av luckan då en längre öppningsanordning på långsidan skulle störa intrycket av modulen. Öppningen skulle smälta in hos modulen men ändå ha en unikhet. Därför tog jag fram ett förslag med en kantigare urfräsning. Fräsningen är sedan fasad inåt för att ge ett bättre grepp och har också en tunn list av oljat kokosträ på insidan. Detta för att hindra insyn i modulen och ge ett mer helt intryck i mötet mellan stommen och luckan. För ritning se bilaga 9.

Fästning av luckan var ett problem. Eftersom kokosträ

är så pass hårt är det också något känsligt för expansion och belastning i till exempel borrade hål. Detta medför att vanliga möbelgångjärn ger en för liten belastningsyta och därmed också att materialet kan flisa eller spricka om luckan utsätts för belastning i utfällt läge. För att få fram

en fungerande konstruktion behövs det genomföras fler tester med andra typer av gångjärn där belastningsytan är större. Eftersom materialet är så oanvänt i Sverige så fick det också göras mindre konstruktionsändringar under framtagningen av prototypen. Detta var dock inget som påverkade min utformning. Resultatet blev väldigt bra och både Skandiform och jag var nöjda med den slutgiltiga prototypen. För större bilder på slutprototyp se bilaga 11.

19

Luckan och lucköppningen

Avslutande reflektioner

Innan detta projekt hade jag inte alls den insikt i design för hållbar utveckling som faktiskt är nödvändigt. Ju mer ämnet undersöktes insåg jag hur många bottnar detta har. I början kan det verka omöjligt att tillfredställa sina ambitioner inom området men desto längre projektet fortgått desto mer inser man hur viktiga varje steg kan vara. Genom att plantera iden kan efterföljderna bli väldigt stora. Skandiform blev ända från början fascinerade över detta material som hittills helt undgått den svenska marknaden. I förlängningen hoppas jag att mitt exempel är en början till att Skandiform och resten av möbelindustrin använder detta material och också undersöker vilka andra alternativ det kan finnas. Men vad är egentligen resultatet av att använda alternativa material? Möbelbranschen ligger efter i utvecklingen mot design för hållbar utveckling och behöver få in nya alternativa material. Just nu används mest bambu som alternativ. Jag anser dock att det behövs flera olika material om det ska finnas någon reell genomslagskraft i att använda alternativa material. Ska man sedan arbeta helt inom detta område måste tanke läggas på alla olika delar av den planerade möbeln eller artefakten. Bara att välja ett miljövänligt trä räcker inte. I mitt fall finns exempelvis också benen. Kromade ben är inte alls miljövänligt och ändå är det en ganska vanlig del i möbler. Detta ville jag absolut inte ha med. Ska möbeln vara mer miljövänlig så ska den vara det i alla delar. Det var också därför benen slutade i att bli lackade. Att lacka anses mer miljövänligt och det finns lacker som är mer snälla mot naturen.

Genom samarbetet med Skandiform AB har jag fått en mycket större inblick i hur den egentliga processen att ta fram en möbel går till. När man vanligtvis tar fram en möbelprototyp spenderas en mycket längre tidsrymd till varje projekt, cirka ett år brukar läggas på varje projekt. Något som kanske hade varit med idealiskt att arbeta med i framtiden. Tack vare det goda samarbetet med Skandiform har ändå min process gått att genomföra till den nivån de behöver. Skandiform var nöjda med resultatet av mitt arbete. En annan insikt som utkom ur samarbetet var den att det gör väldigt stor skillnad på vilket sätt man presenterar skisser. Företagen vill gärna säga att de förstår de enklaste handskisser men detta stämmer oftast inte. Det absolut bästa är också att få komma på ett personligt möte där du själv är med och förklarar och förtydligar idéerna.

I diskussionen av de tekniska konstruktionslösningarna var det också till stor hjälp att ha erfarenhet av att arbeta med ingenjörer och tekniska lösningar. Med detta hade jag en förståelse för de termer som används och kunde också lättare förklara mina tankar för dessa. Kan man förklara på olika sätt beroende på vem man pratar med ger det en fördel och tyngd till ditt förslag och dina lösningar. Just i mitt fall gjorde det också att de fick större förtroende för mina tankar och mig som designer. Ibland när man kommer som student med mindre andel facktermer innebär det

20

nämligen också att man får försvara sina tankar mer än om man hade varit mer erfaren.

I dag finns det ingen designer och heller inget designrelaterande företag i Sverige som använder kokosträ. Genom att använda ett så pass ovanligt material vill jag få fler att upptäcka möjligheterna. Det går att arbeta miljövänligare utan större begränsningar. All den research som mitt arbete inneburit blir där något som andra designers kan ha stor nytta av. Genom att sammanställa det viktigaste som kommit fram om kokosträet får man ut en tydlig materialbeskrivning som ger ett underlag för fortsatt användning. En kunskapsbas är framlagd och en riktig hopsättning av denna är en av fortsättningsaspekterna av projektet.

Genomförandet av prototypframtagningen var speciellt lärorik till framtida projekt. De aspekter och tester som måste fungera tillfredsställande innan, under och efter utvecklingen är väldigt många. Skandiform har dock varit en väldigt bra samarbetspartner i det sammanhanget. De har gett mig delaktighet i alla delar at utvecklingen och dessutom har de hela tiden gett feedback på hur min nivå varit i jämförelse med andra de arbetar med. Genom deras noggranna beskrivning av de delar vi tagit oss igenom har jag också fått en stor förståelse för möbelindustrins processer och delar. Det var också nyttigt att få tillfälle att höra prototypbyggarens utlåtande om träslaget. Eftersom träet är nytt så hade han några problem i konstruktionen men tyckte efter avslutandet att det fungerade bra. Speciellt nu när han hade fått prova träet i verkligheten och nu också visste hur han skulle behandla det. Denna process uttrycktes dessutom som något som alltid måste genomföras oavsett vilket nytt trä det handlar om. Därmed fick det också omdöme som fullt fungerande alternativ i möbelproduktion.

Referenslista

SNIRI och AB Svensk byggnadstjänst, 2002, Guide för

inredningssnickerier, den viktiga kommunikationen arkitekt – beställare - tillverkare

Trätekniskt Centrum, Institutet för träteknisk forskning, Konstfack, 1985, Träfakta

Jonathan Chapman och Nick Grant, Earthscan 2003, Designers, visionaries + other stories, A Collection of sustainable design essays Chris Lefteri, Rotovision SA, 2003, Materials for inspirational design: Wood

Crown, 1972, Handbook of hardwoods 2nd edition, R.H Farmer B.A, D. Sc. (Tech), F.R.I.C, Her majesty´s stationery office. F.I.W.Sc.

Böcker designdel

Dan Gordan, Byggförlaget, 2002, Svenska stolar och deras formgivare 1899-2001

Charlotte och Peter Fiell, Taschen, 2005, 1000 chairs

Matrin Helander, Taylor & Francis, 2006, Second edition: A Guide to Human Factors and Ergonomics

Artiklar

Ulrika Kjellström Attar, Designerns roll i svensk möbelindustri, 1996 (3:2), s. 27-37,Designjournalen, Stockholm: Svensk industridesign

Webpublikationer

Asia Pacific Forestry Sector Outlook: Focus on coconut wood, Romulo N Arancon Jr, Asia-Pacific Forestry Sector Outlook Study Working Paper series, oktober 1997, (ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/W7731E/ W7731E00.pdf) (hämtad 080108)

Coconut Program Area Research Planning and Prioritization, Corazon T Aragon, DISCUSSION PAPER SERIES NO. 2000-31,Philippine Institute for Development Studies, Juli 2000 (http://ideas.repec.org/p/phd/ dpaper/dp_2000-31.html) (hämtad 080125)

Emotionally Durable Design: Objects, Experiences and Empathy, Jonathan Chapman, London, GBR: Earthscan Publications, Limited, 2005, (http://site.ebrary.com.support.mah.se/lib/malmoe/ Doc?id=10128919) (hämtad 070215) Hemsidor http://worldwildlife.org/trade/faqs_mahogany.cfm (hämtad 080123) http://nature.berkeley.edu/departments/espm/forsci/woodcoll/ TANGU.HTM) (hämtad 080115)

22

http://www.greenliving.se/om_bambu.php (hämtad 080206) www.material.nl (hämtad 080115) http://www.holistic-interior-designs.com/Palmwood.html (hämtad 080206) http://www.answers.com/topic/tanguile-tangile-1 (hämtad 080115) http://www.thomassondesign.com/entry.aspx?id=108 (hämtad 080123) www.kokoshout.nl (hämtad 080115) www.pacificgreeninternational.com(hämtad 080117) http://www.lovtrainstitutet.se/page.asp?lngID=32&lngLangID=1&extr aNav=1 (080203)

Onlineartiklar till undersökning 3.

http://www.treehugger.com/files/2006/03/pacific_green_p.php (hämtad 080203) http://www.treehugger.com/files/2007/11/palmwood_goes_a.php (hämtad 080203) http://www.treehugger.com/files/2007/10/durapalm.php (hämtad 080203) http://www.treehugger.com/files/2005/09/bamboo_flooring.php (hämtad 080203) http://www.treehugger.com/files/2006/01/straw_sticks_br.php (hämtad 080203) http://www.treehugger.com/files/2004/09/cratebarrel_kon.php (hämtad 080203) http://www.treehugger.com/files/2006/04/bamboo_mouse.php (hämtad 080205) http://www.treehugger.com/files/2005/12/ecodesignz_bamb.php (hämtad 080205)

23

Bildreferenser

Fig. 1. www.stolab.se/SE/ (hämtad 080205)

Fig 2. http://www.mobelkop.se/images/soffbord/kleppe/ (hämtad 080205)

Fig 3. http://site.morethanteak.com/images/ (hämtad 080205) Fig 4. www.gärsnäs.se (hämtad 080125)

Fig 5. www.banquet.se/visaprodukt.asp?prodID=60 (hämtad 080205) Fig 6. http://www.sfdesigncenter.com/pressroom/ (hämtad 080206) Fig 7. http://www.alumaform.com/ (hämtad 080206)

Fig 8. http://www.inhabitat.com/category/furniture/page/2/ (hämtad 080205)

Fig. 9. http://www.chista.net (hämtad 080205) Fig 10. Egen skiss

Fig 11. Egen skiss Fig 12. Egen skiss

Fig 13. Eget skiss och eget foto Fig 14. Egna foton

Bildreferenser Bilaga 7 (hämtade 080529)

http://www.nuacco.com/wp-content/uploads/2007/07/tennisballs5. jpg http://www.dominomag.com/galleries/objects/furniture/seating/ greenfurniture?slide=2 http://www.dominomag.com/galleries/objects/furniture/seating/ greenfurniture?slide=3 http://www.vivavi.com/catalog/product_info. php?cPath=146_131&products_id=1151 http://www.2modern.com/Iannone-Design-Mod-Lodge-Sideboard http://www.hautegreen.com/images/works/brian-schmitt_img.jpg http://www.hautegreen.com/images/works/trokk_img.jpg http://www.hautegreen.com/images/works/alex-suvajac_img.jpg

24

Bilaga 1: Teknisk data och tabeller

Täthet/ desitet [kg/m3]

Lätt Tungt

Gran Asp Furu Al Mahogny Björk Ask Teak Bok Ek 390-480 490-540 480-530 500-540 500-560 550-580 550-800 610-700 670-720 690-760

Hårdhet [Janka]

Mjukt Hårt

Gran Al Furu Asp Mahogny Björk Teak Ask Ek Bok Änd: 270-290 ca 440 ca 300 320-360 430-630 ca 460 450-500 ca 760 690-715 780-830 Längd: 160-230 ca 215 ca 250 250-270 290-530 ca 420 400-450 400-610 ca 450 565-675

Elasticitets modul [Mpa]

Låg Hög

Gran Mahogny Furu Asp Teak Al Ek Ask Bok Björk 8300-13000 8800-10600 10000-12000 11000-13500 10000-13000 120009000- 10000-13000 8300-13400 10000-16000 13000-15000 Krypmning från rått till 12% fuktkvot [%] Liten Stor

Mahogny Teak Gran Furu Ask Al Bok Asp Björk Ek Radiellt 1,2-2,0 ca 1,5 1,9-2,2 ca 3 2,3-4,5 4,3-4,7 ca 4,5 3,1-4,5 ca 5,3 ca 4-5 Tangent. 1,8-3,0 ca2,5 4,0-5,0 ca 4,5 4,9-7,0 9,3-9,7 ca 9,5 8,5-9,6 ca 7,8 7,8-10

Böjhåll-

fasthet [Mpa]

Sprött Segt

Gran Asp Furu Al Ek Ask Bok Björk 75 78 86 86 95 100 110 115

http://www.lovtrainstitutet.se/page.asp?lngID=32&lngLangID=1&extraNav=1

(hämtad 080203)

http://www.simetric.co.uk/si_wood.htm (hämtad 080225)

Asia Pacific Forestry Sector Outlook: Focus on coconut wood, Romulo N Arancon Jr, Asia-Pacific Forestry Sector Outlook Study Working Paper series, oktober 1997, (ftp:// ftp.fao.org/docrep/fao/W7731E/W7731E00.pdf) (hämtad 080108) http://www.chapelsteel.com/psi-mpa.html (hämtad 080225) http://www.bambooliving.com/PDF.cfm/BambooResearch2.pdf (hämtad 080225) http://www.snickarlaget.se/swe/traslag.html (hämtad 080225) Täthet/desitet [kg/m3] Palmträ/Kokos Bambu 600-900 300-400 Hårdhet [Janka] Palmträ/Kokos Bambu 714 600 Elasticitetsmodul [Mpa] Palmträ/Kokos Bambu 11400 1584 Krypmning från rått till 12% fuktkvot [%] Palmträ/Kokos Radiellt 6,3 Tangentiellt 6,6 Bambu Diameter 2 Tjocklek 2,5 Längd 0,2 Böjhållfasthet [Mpa] Palmträ/Kokos Bambu 104 103

Tabell 2 : Data Palmträ och Bambu

Källor teknisk data

Bilaga 3. Resultat Enkätundersökning

Antal svar: 12 st.

Antal kvinnor och män: 6 män och 6 kvinnor Åldersspann på de svarande: 20 – 45 år Frågor:

1. Känner du till materialet palmträ?

Vanligaste svaren här var nej eller knappt. 2 st. svarade ja.

2. Har du sett någon/några som använder palmträet?

Ingen av de svarande hade sett materialet användas.

3. Vad tänker du när du hör ordet palmträ?

Svaren här var exotiskt, trä av palm, palmolja, palmträ till hyddor, palm, sandstrand, frihet, hårt, Expedition Robinson, segt material, vita stränder, sol, USA och mörkbrun.

Ofta var associationerna till sommar och semester. Få tänkte på egenskaper eller utseende. Dessutom var det ingen som sa något direkt negativt om materialet.

4. Nämn tre ord du associerar med kokospalm? Här blev svaren väldigt lika ofta.

Kokosfett, palmvin, sol, kokosnöt, varmt, kokosmjölk, palmblad, kokos, olja, Pina Colada var de vanligaste

Kokosnötter och matprodukter är helt enkelt mest kända.

Välj det ord i begreppsparen du tycker stämmer bäst med din uppfattning om palmträ/kokosträ.

Hård Mjuk Ljus Mörk Mat Möbel Svart Grön Land Stad Båt Hus Kantig Rund Varm Kall Manlig Kvinnlig Miljö Industri Lexus Ford IKEA Norrgavel

De orden som valdes ut mest var Hård, Mörk, Grön, Miljö, Lexus,

Norrgavel, Rund, Varm, Kvinnlig. Detta torde tyda på att palmträ ändå

ses som något miljövänligt, lite lyxigare.

De orden som inte valdes eller valdes väldigt sällan var Ljus, Svart,

Ford, Kall.

Kokos kunde vara både Land och Stad, och Båt och Hus.

Bilaga 5. Projektbeskrivning

Projektbeskrivning

Namn: Alternativa material till möbelproduktion. Designuppdrag: Jag ska utforma en förvaringsmöbel/ett modulkoncept i ett alternativt, mer miljövänligt, träslag där utgångspunkten är materialets egenskaper. Kvalitéerna hos materialet utnyttjas i utformningen av slutprodukten.

Jag kommer samarbeta med Skandiform AB, ett av de ledande leverantörerna av möbler för offentlig miljö. Företaget har ledorden Design, funktion och kvalitet och deras produkter är samtida, naturliga och självsäkra.

Syfte/Frågeställning: Jag vill utforska olika material och få en förståelse för designerns roll i möbelproduktionen. Jag kommer sammanställa vad materialen är bra till och hur det kan

användas. Dessutom vill jag jämföra alternativa material med de vanligaste träslagen och se hur de förhåller sig till dessa.

Mål: Jag ska förstå olika material och min roll som designer i produktionsfasen. Jag ska också ta fram en möbelprototyp till konceptet.

Extern kontakt: Peder Johansson, inköps- och produktionschef och Andreas Martinsson, produktutvecklare på Skandiform AB. Andreas och Peder kommer att assistera i konstruktionen och framtagningen av en prototyp.

Arbetsprocess: Jag kommer att genomföra olika materialundersökningar för att få reda på materialen egenskaper. Utifrån detta kommer jag skissa fram en möbel för hand och i dator. Möbeln kommer sedan tas från skiss till prototyp. Jag ska också undersöka möbelproduktionen och dokumentera materialet.

Research: Jag utgår från de teoretiska fakta jag hittar till

materialprovning och formgivning. Eftersom utgångspunkten är materialets egenskaper så är researchens resultat väldigt viktig för utformningsprocessen.

Tidplan:

21/1 Projektet börjar,

12/2 Researchrapport halvvägs klar.

Mitten av februari är text med info om materialet till Vujj klar. 29/2 Researchrapport klar, inlämning.

I slutet på mars bestäms det hur materialet ska användas. April, skissande.

Början av maj, prototyp bestäms och börjar tillverkas.

22 maj, vernissage på Form/design center, prototyp och produktblad klart.

Risker: Leverans av materialet kan ta tid. Det är svårt att korrekt beräkna tidsåtgången till de olika delarna därför är det möjligt att en prototyp i själva materialet inte hinner vara klar till vernissagen.

Bilaga 6. Bilder prover av materialegenskaper

Palmträ sågat på längden och tvären

Palmträ fråst med handöverfräs

Borrat Palmträ, de olika varvhastigheterna utmärkta. Borregenskaperna jämfördes med hur ek reagerade på varvhastigheterna. Hastigheten 350 gav bäst resultat.

Oljat palmträ Halvblank lack

Blank lack

39

Svartbetsning Spraylack

Att olja och lacka träet fungerade. Dock kräver kokos mycket jobb för att ge en fin tya vid heltäckande målning.

Bilaga 7. Inspiration trender, miljövänliga

möbler

Trender Eco-furniture

Exempel på eco-möbler som görs just nu. Anledningarna att de kallas eco är olika. Vissa ha miljövänliga material, vissa är av certifierat trä, vissa av återvunnet material. Många möbler som görs under eco-namn är dock inte speciellt miljövänliga. De använder visserligen alternativa material men dessa är ibland nyproducerade saker ven om de kallas återvunna.

Bilaga 8. Skisser

Steg 1.

Steg 2

Steg 3

Bilaga 9. Ritningar prototyp

Ritning lucka.

luckan

innerväggen

vy ovanfrån vy framifrån

Bilaga 10. Ritningar ben och benkopp/

bricka

Placering av svetsmutter i rörets Y-led kan göras

kant i kant med rör alternativt indraget med max 5mm

C 2 3 1 4 B A D E F

Ben med bricka

MATERIAL: DATE SIGNATURE NAME DEBUR AND BREAK SHARP EDGES FINISH:

UNLESS OTHERWISE SPECIFIED: DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS SURFACE FINISH: TOLERANCES: LINEAR: ANGULAR: Q.A MFG APPV'D CHK'D DRAWN

487 28x2 C 2 3 1 4 B A D E F

Rör för ben

MATERIAL: DATE SIGNATURE NAME DEBUR AND BREAK SHARP EDGES FINISH:

UNLESS OTHERWISE SPECIFIED: DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS SURFACE FINISH: TOLERANCES: LINEAR: ANGULAR: Q.A MFG APPV'D CHK'D DRAWN

70 28,20 8 25 5 C 2 3 1 4 B A D E F

Bricka för ben

MATERIAL: DATE SIGNATURE NAME DEBUR AND BREAK SHARP EDGES FINISH:

UNLESS OTHERWISE SPECIFIED: DIMENSIONS ARE IN MILLIMETERS SURFACE FINISH: TOLERANCES: LINEAR: ANGULAR: Q.A MFG APPV'D CHK'D DRAWN

Bilaga 11. Bilder konceptmoduler

49

Fakta

Kontors- och konferensmöbel med ett genomgående fack och lucka åt ena sidan. Modulen har en tidningshylla underst. Modu-len är rullbar och alla hjul är låsbara.

Mått

L 61 x B 35 x H 90 cm Multimodul Coco

50

Fakta

Hurts med tre hyllplan. En flyttbar modul där alla hjul är låsbara. Gjord i kokosträ och har ben av metall.

Mått

L 45 x B 45 x H 55 cm Planhurts Coco

51

Fakta

Två genomgående fack och två breda lådor som kan öppnas åt båda håll. Modulen är rullbar, alla hjul är dock låsbara. Stomme i kokosträ och ben i lackad metall.

Mått

L 100 x B 35 x H 65 cm Bänk Coco

52

Fakta

Hurts med ett genomgående fack och två lådor. Dessa är öp-pningsbara från båda håll.

Mått

L 47 x B 35 x H 55 cm Lådhurts Coco

Bilaga 12. Bilder prototyp

Bilaga 13. Presentationsblad

Mitt projekt är att utforma en förvaringsmöbel/ möbelkoncept i ett alternativt, mer miljövänligt träslag där utgångspunkten är materialets egenskaper. Materialet kvalitéer utnyttjas till utformningen av möbeln. Det material jag kommer använda är Palmträ. Palmträ är ett material som kan användas till möbeltillverkning men som idag inte är ett vanligt alternativ. Att använda palmträ innebär också att man använder en materialtillgång som idag ofta går till spillo. Jag genomför fysiska och teoretiska materialprover både själv och tillsammans med min externa samarbetspartner. Jag kommer att samarbeta med Skandiform AB och utgår ifrån deras sortiment och målgrupp. Skandiform är ett stort möbelföretag med huvudkontor i Vinslöv. De riktar sig mest emot offentlig miljö så som kontor och vårdinstutioner. Huvudfokus ligger också på stolar, bord och förvaringsmöbler. Viktiga frågor i mitt projekt kommer att vara miljövänlighet och design för hållbar utveckling. Materialen som används i den slutgiltiga prototypen ska också spegla detta.

Målet för mig är att visa att det går att använda alternativa material till en möbel utan att göra avkall på det estetiska uttrycket.

Cocoture