”In this program they feel more open… they find themselves”
En kvalitativ studie om kvinnliga migranters erfarenheter av separatistiska
arbetsmarknadsintegrerande insatser
”In this program they feel more open… they find themselves”
A qualitative study of female migrants’ experiences of separatist activation
policies for a more inclusive labor market
Kajsa Huss
IMER
Kandidatnivå 15 hp
Vårterminen 2018
ABSTRACT
The aim of this thesis is to examine female migrants’ experiences of separatist activation policies for a more inclusive labor market, and to contribute to a more nuanced and heterogeneous view on "immigrant women" in Sweden. I interviewed five women who have participated in these types of programs. The empiric material was analyzed from a social constructionist perspective and using postcolonial feminist theory. The result of this thesis is that the separatist room worked as a form of consciousness-raising. It also shows how the interviewees both identify themselves with, and disidentify themselves from a stereotypical image of “immigrant women”.
Nyckelord: postkolonial feminism, separatism, medvetandehöjning, identifikation, disidentifikation, kvinnliga migranter
FÖRORD
Till att börja med vill jag tacka alla fantastiska intervjupersoner som ställt upp med öppna armar och gjort att den här studien har varit möjlig att genomföra. Jag vill även passa på att tacka min handledare Susan Lindholm som varit ett enormt stöd under processen.
Tusen tack! Kajsa Huss
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 5
1.1. Syfte och frågeställningar ... 6
2. BAKGRUND OCH FORSKNINGSORIENTERING ... 7
2.1. Bakgrund ... 7
2.1.1. Arbetsmarknadsintegrerande insatser för kvinnliga migranter ... 7
2.1.2. Separatism ... 7
2.2. Tidigare forskning ... 8
2.2.1. IMER-fältet ... 8
2.2.2. Patriarkala strukturer ... 9
2.2.3. Det separatistiska rummet ... 9
2.2.4. Bilden av ”invandrarkvinnan” ... 10
2.2.5. Unga muslimers erfarenheter av det separatistiska rummet ... 11
2.2.6. Kvinnoverksamheter i Sverige ... 12 2.2.7. Studiens bidrag ... 13 3. TEORI... 14 3.1. Socialkonstruktivism ... 14 3.2. Postkolonial feminism... 14 3.3. Centrala begrepp ... 15 3.3.1. Medvetandehöjning ... 15
3.3.2. Identifikation och disidentifikation ... 17
4. METOD & MATERIAL ... 18
4.1. Intervju som metod ... 18
4.1. Urval och avgränsning ... 18
4.2. Presentation av intervjupersonerna ... 19
4.3. Genomförande... 20
4.4. Forskarens roll ... 21
4.5. Trovärdighet och generaliserbarhet ... 22
4.6. Etiska överväganden ... 23
5. ANALYS ... 25
5.1. ”It’s a man’s world” – ett rum fritt från män ... 25
5.2. ”Lättare för att prata med varandra” – kvinnliga migranter som grupp ... 28
5.3. ”Women are so strong” - motstånd mot stereotypiska föreställningar om ”invandrarkvinnan” ... 31
5.4. Sammanfattning av analys ... 34
6. RESULTAT & SLUTSATSER ... 35
7. SLUTDISKUSSION & VIDARE FORSKNING ... 37
8. LITTERATUR ... 38 8.1. Tryckt material ... 38 8.2. Elektroniskt material ... 40 8.3. Offentligt material ... 41 8.4. Empiriskt material ... 41 9. BILAGOR ... 42 Bilaga 1 ... 42
1. INLEDNING
Att vara kvinna och invandrare i Sverige är att vistas i ett vetenskapligt ingenmansland, bortom kvinno- och genusforskningens ambitioner att synliggöra kvinnors arbete och levnadsvillkor och så gott som ignorerad av den traditionella invandrarforskningen.1
Inom forskningen lyser kvinnliga migranters arbetssituation med sin frånvaro. Forskare menar att manliga migranter har fått symbolisera ”invandrargruppen” vilket betyder att kvinnliga migranter för det mesta har förblivit osynliga. Kvinnor med migrationsbakgrund har även inom arbetslivet historiskt sett osynliggjorts på grund av den manliga normen.2 Det saknas med andra
ord ett hänsynstagande till att kvinnliga migranter lever underordnade inom två separata genusordningar, dels som kvinnor inom ”invandrargruppen” och dels som ”invandrare” i majoritetssamhället.
Det är mot denna bakgrund som studien avser att belysa och lyfta kvinnliga migranters upplevelser eftersom de utesluts på arbetsmarknaden och i forskning. Eftersom forskning hittills osynliggjort kvinnor med migrationsbakgrund och dessutom framställer ”invandrarkvinnor” som en homogen grupp, avser studien att nyansera bilden av ”invandrarkvinnan”.
I Sverige finns arbetsmarknadsintegrerande insatser som riktar sig specifikt mot kvinnor med migrationsbakgrund. Forskning kring dessa insatser är ytterst begränsad i Sverige, vilket visar på osynliggörandet av kvinnliga migranter och att det därför finns en lucka inom IMER-forskningen. Studien fokuserar på det separatistiska rummets påverkan på deltagarna och belyser intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter för att bredda bilden av den ”invandrargrupp” som ofta framställs som homogen. Detta har gjorts genom intervjuer av ett urval kvinnliga migranter som deltar eller har deltagit i insatser som syftar till att möjliggöra kvinnliga migranters inträde på arbetsmarknaden.
1 P. de los Reyes ”I skärningspunkten mellan genus och etnicitet. Ett ekonomiskt historiskt perspektiv på
invandrarkvinnor i svenskt arbetsliv” Arbetsmarknad & Arbetsliv, nr. 1 (1998), 13
1.1. Syfte och frågeställningar
Arbetets syfte är att bidra med en mer nyanserad och bred bild av ”invandrarkvinnan” i Sverige genom att fokusera på kvinnors upplevelser och erfarenheter av separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatser i Sverige. De kvinnliga migranterna som är del av denna studie har olika bakgrund, ålder och erfarenhet vilket innebär att studien kan bidra med ett bredare perspektiv kring erfarenheter av deltagande i arbetsmarknadsintegrerande insatser för kvinnor med migrationsbakgrund.
Studien avser att besvara följande frågeställningar:
- Vilka konsekvenser får det separatistiska rummet för intervjupersonerna?
- Vilka egenskaper tillskriver intervjupersonerna sig själv och gruppen ”invandrarkvinnor”?
2. BAKGRUND OCH FORSKNINGSORIENTERING
2.1. BakgrundFöljande del redogör kort för arbetsintegrerande insatser för kvinnliga migranter som finns i Sverige idag. Vidare definieras begreppet separatism och slutligen presenteras relevant tidigare forskning för studien.
2.1.1. Arbetsmarknadsintegrerande insatser för kvinnliga migranter
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige skapas i form av arbetsmarknadspolitiska program eller projekt. Program med sådana åtgärder riktar sig till arbetslösa individer eller individer som riskerar att bli arbetslösa. Målgrupperna kan vara ungdomar, individer som redan har anställning och individer med nedsatt arbetskapacitet. Målet med programmen är att ”syfta till arbete eller till att stärka den enskildes möjligheter att få ett reguljärt arbete”.3 De
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan även utföras som projekt. Inom den här typen av projekt finns det flera som riktar sig specifikt till kvinnor med migrationsbakgrund i Sverige. Målet med denna typ av projekten är att verka för att deltagarna ska få en anställning, en praktik eller starta eget företag. Genom stöd, hjälp och att bidra med kunskap är projektens mål att få deltagarna från olika former av arbetslöshet till någon form av anställning.4 Det är deltagare
inom sådana projekt, riktade specifikt till kvinnor med migrationsbakgrund som den här studien undersöker.
2.1.2. Separatism
Eftersom de arbetsmarknadsintegrerande projekt specifikt riktade mot kvinnor med migrationsbakgrund är separatistiska introducerar jag detta begrepp kort.
Nationalencyklopedin definierar begreppet på följande sätt: ”strävan att frigöra sig från ngn större helhet; särsk. i pol. el. kyrkliga sammanhang”.5 Begreppet separatism är komplext och
bär på olika innebörder då separatism kan se olika ut beroende på kontext. Ofta leder tanken om separatism till lesbiska queerfeminister som i den mediala bilden utmålas som rabiata och
3 H. Thomsson och L. Hoflund, Vem ska hjälpa vem? En kritisk analys av arbetsmarknadspolitiska insatser
riktade till kvinnor med invandrarbakgrund, Forskningsrapport 2000:9 (Uppsala: Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2000) https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/to2000/fr00-9.pdf hämtad 2018-04-04, 28
4Ibid, 27-28
5 Nationalencyklopedin [online] https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/separatism hämtad
hotande. Även terroristiska grupperingar beskrivs ofta som separatistiska.6 Här frånträder
gruppen kontakten med den resterande omvärlden och protesterar mot rådande normer, synsätt och strukturer. Inom exempelvis kvinno- och tjejjourer i Sverige fungerar det
separatistiska rummet istället som ett utrymme fritt från manligt tolkningsföreträde och skapar enligt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige en slags trygghet för kvinnor som har mindre makt och handlingsutrymme än vad män har.7 Inom både kvinno-
och tjejjourer samt arbetsmarknadsintegrerade insatser specifikt riktade mot kvinnor med migrationsbakgrund handlar det däremot inte om att frånträda kontakten med samhället likt andra separatistiska rörelser, utan de får istället ofta stöd från samhället genom bland annat bidrag.
2.2. Tidigare forskning
Denna genomgång börjar med en diskussion om forskning inom Internationell Migration och Etniska relationer (IMER). I den andra delen av kapitlet redogörs för forskning som rör patriarkala strukturer för att få en förståelse kring hur samhället är uppbyggt genom maktstrukturer. Vidare presenteras forskning om separatism, om det separatistiska rummets möjligheter och begränsningar. Eftersom studien syftar till att undersöka kvinnliga migranter inom arbetsmarknadsintegrerande projekt kommer det under det här avsnittet även att redogöras för bilden av ”invandrarkvinnan” följt av en introduktion till forskning om unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus och vad det separatistiska rummet inneburit för dem. Till sist presenteras forskning som handlar om kvinnoverksamheter och kvinnors erfarenheter av dessa.
2.2.1. IMER-fältet
Då studien bidrar till IMER-fältet belyser jag här kort att IMER-forskning framförallt fokuserar på migration, integration och etniska relationer. I Vem älskar imerforskning? En jubileumsskrift
för CIEFO 2009 problematiserar forskare att IMER-fältet ofta saknar ett genusvetenskapligt
perspektiv.8 Av denna anledning kommer jag att presentera tidigare forskning som innefattar
6 J. Anderson, Separatism, feminism and the betrayal of reform. Signs. Nr.19:2 (1994), 437-448
7 Kvinnoseparatism – var, när, hur och varför? Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,
[webbsida], https://www.roks.se/om-roks-roks-stallningstaganden/kvinnoseparatism-var-nar-hur-och-varfor, hämtad 2018-04-23
8 Vem älskar imerforskning? En jubileumsskrift för CIEFO 2009 (Stockholms Universitet, 2009) [webbsida]
https://www.socant.su.se/polopoly_fs/1.30561.1329318248!/Imerforskning_hemsidan.pdf hämtad 2018-05-09, 4
ett genusperspektiv som kan bidra till att bredda IMER-fältet genom att synliggöra en större komplexitet inom migrationsforskningen.
2.2.2. Patriarkala strukturer
Ett skäl till varför arbetsmarknadsintegrerade insatser specifikt riktade mot kvinnliga migranter existerar är då vårt samhälle fortfarande till stora delar präglas av patriarkala strukturer. Lena Gemzöe, socialantropolog och genusforskare, beskriver hur patriarkatet är ett maktförhållande som ”består i mäns dominans mot kvinnor inom alla områden i samhället” och att denna dominans blivit en norm i samhället genom att uppfattas som naturlig och osynlig.9 Gemzöe
pekar också på hur idéer som ryms inom patriarkatets ideologi internaliseras hos flickor redan i ung ålder, det vill säga att de internaliserar en bild där de är underordnade och har ett lägre värde än män. Flickorna internaliserar denna bild genom att gå i skolan och läsa litteratur som framhäver denna bild. Siv-Britt Björktomta redogör för olika teorier kring patriarkala system, varav ett definieras av sociologen Gwen Hunnicutt som beskriver patriarkala system på makro och mikronivå.10 Hunnicut placerar byråkratier, lagstiftningar, regeringar, marknader och
religioner på makronivå, och interaktioner, familjer, organisationer och handlingsmönster i förhållande till mikronivå. Både makro och mikronivån samspelar med varandra och förändras över tid och rum. Utifrån denna utgångspunkt ses patriarkala strukturer inte som statiska utan som föränderliga. Strukturer som dessa samt andra maktstrukturer förändras med andra ord över tid. Då patriarkala strukturer påverkar kvinnor har det som tidigare nämnt uppkommit separatistiska rörelser, vilket jag kommer att gå närmare in på härnäst.
2.2.3. Det separatistiska rummet
Separatism kan som tidigare nämnt möjliggöra ett utrymme fritt från den fysiska manliga närvaron och det manliga tolkningsföreträdet. Cecilia Björck belyser i avhandlingen Claiming
Space Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change hur separatistiska grupper
och rum har flera fördelar men också paradoxer. Björck menar att det separatistiska rummet möjliggör en flykt från vad hon menar är en ”(genus)disciplinerande blick”.11 I det
separatistiska rummet kategoriseras kropparna inte bara som ”kvinna” utan här möjliggörs en kategorisering av kvinnorna som ”bara människor”. Här pekar även Estelle Freedman,
9 L. Gemzöe, Feminism (Stockholm: Bildas förlag, 2002), 47
10 S. Björktomta, Om patriarkat, motstånd och uppbrott: tjejers rörelser i sociala rum (Malmö: Egalité, 2012),
52-53
11 C. Björck, Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change (University of
professor i historia, på positiva effekter av separatistiska grupperingar och rörelser. Separatism har historisk sett varit en strategi för kvinnor att utveckla kvinnorörelser och på så sätt kunnat motarbeta patriarkala strukturer. Den har även bidragit mycket till de feministiska insikter som finns i dagens samhälle.12 Slutligen påpekar Freedman hur det genom historien går att se hur
kvinnor skapat rörelser för att kunna nå självständighet. Freedman menar att de separatistiska kvinnogrupperna har fungerat effektivt vid skapandet av gräsrotsrörelser.
Enligt Björck finns det däremot även paradoxer inom det separatistiska rummet, då rummet visserligen ”avkönar” individerna men att det samtidigt kan visa sig få motsatta effekter. Då flykten från den ”(genus)disciplinerande blicken” kan tyckas framstå som könsneutral inom rummet kan det från samhällets sida, från det ”könsblandade” perspektivet, göra att individerna i rummet framstår som ”speciella” vilket kan resultera i kategorisering som ”de andra”. Risker finns här, menar Björck, att skapandet av ”missgynnade kvinnor” som grupp kan leda till en föreställning att kvinnor som grupp framstår som offer och i behov av hjälp. Björck pekar också på ytterligare en paradox hur det separatistiska rummet fungerar som ”skyddande väggar” men att det samtidigt också isolerar och begränsar, detta på grund av att det separatistiska rummet endast är en temporär flykt från den ”(genus)disciplinerande blicken”.13 Sammanfattningsvis
pekar forskare på både för- och nackdelar med det separatistiska rummet, då det dels kan öppna upp för ett utrymme fritt från män och förändring men samtidigt leda till isoleringseffekter.14
2.2.4. Bilden av ”invandrarkvinnan”
Då studien diskuterar kvinnliga migranters erfarenheter är det även av vikt att lyfta forskning rörande kvinnor med migrationsbakgrund. I avhandlingen Inkludering, marginalisering,
integration? Enskilda medborgares identifikationer och kommunalpolitisk utveckling belyser
Klara Folkesson hur det inom forskningen saknats perspektiv på kvinnliga migranter men att kopplingen mellan genus och etnicitet ökat sedan 80-talet. Forskning visar på att invandrade män och kvinnor delar många erfarenheter och upplevelser men att kvinnliga migranter riskerar att hamna i ett annat utanförskap än manliga migranter.15 Folkesson pekar också på hur
12 E. Freedman, Separatism as stategy: Female institution buildning and American feminism, 1870-1930,
Feminist studies Vol.5, nr. 3, 512-528
13 C. Björck, Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change, 175-176 14 E. Freedman, Separatism as stategy: Female institution buildning and American feminism, 524 15 K. Folkesson, Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgares identifikationer och
kommunalpolitisk utveckling (Diss. Örebro studies in history, 1650-2418; 13, Örebro: Örebro universitet, 2012)
upprepad stigmatisering kan leda till negativ självuppfattning hos kvinnliga migranter. Forskaren Paulina de los Reyes menar att det finns en enformig och förenklad bild av invandrade kvinnor. Synen på dem som ”avvikelser” har genomsyrat det offentliga samtalet om ”invandrarkvinnan”. Andra forskare som Nancy Foner betonar också problematiken i att förenkla bilden av invandrade kvinnors livsvillkor. Hon ämnar istället lyfta fram invandrade kvinnors möjligheter och svårigheter i ett nytt land.16 Den förenklade bilden och
viktimiseringen av ”invandrarkvinnan” visas idag av många forskare vara något som inte stämmer överens med kvinnornas erfarenheter. Enligt Folkesson visar flera forskare att kvinnliga migranter visar på det motsatta, det vill säga, enskilda individer kämpar för att motverka bilden som offer och stereotypa föreställningar som finns om kvinnliga migranter.17
2.2.5. Unga muslimers erfarenheter av det separatistiska rummet
För att bredda förståelsen av kvinnors erfarenheter av separatistiska rum tar studien även utgångspunkt i Pia Karlsson Mingantis doktorsavhandling Muslima – Islamisk väckelse och
unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige. Avhandlingens fokus
ligger på att försöka förstå ett fåtal unga kvinnliga muslimers möjligheter att vara aktörer som individer, som kvinnor och som medlemmar i religiösa/etniska minoritetsgrupper.
Minganti belyser ett ”multipelt förtryck” hos kvinnorna då de påverkas av olika maktordningar, dels genom genusordningar men också rasifierande och marginaliserande effekter från majoritetssamhället.18 Ur Mingantis resultat framgår det att den islamiska väckelserörelsen
kunde verka som en förutsättning och medel för en möjlig utväg ur det multipla förtrycket.19
Det var genom väckelserörelsen som kvinnorna fick möjligheten att göra sina röster hörda som aktiva aktörer med möjligheter att skapa förändring.20 Här kunde kvinnorna också ifrågasätta
och omförhandla traditionella uppfattningar.21 Sammanfattningsvis kunde kvinnornas
kulturella förhandlingar resultera i både kulturell och social reproduktion men också i förändring.22
16 K. Folkesson, Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgares identifikationer och
kommunalpolitisk utveckling, 37
17 Ibid, 38
18 P. Karlsson Minganti, Muslima: islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det
samtida Sverige (Stockholm: Carlsson bokförlag, 2007), 13
19 Ibid, 57-58 20 Ibid, 14 21 Ibid, 81
22 P. Karlsson Minganti, Muslima: islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det
Forskningen som hittills har redogjorts för under avsnittet har relevans för studien då de utgör en grund för de aspekter som studien utgår ifrån: patriarkala strukturer, separatism, bilden av ”invandrarkvinnan” samt kvinnors erfarenheter av det separatistiska rummet. Däremot är det Heléne Thomssons bok Kvinnor, makt och förändring – att möta kvinnor i behov av stöd som står närmst den här studiens inriktning vilken jag kommer att presentera härnäst.
2.2.6. Kvinnoverksamheter i Sverige
Heléne Thomssons bok Kvinnor, makt och förändring – att möta kvinnor i behov av stöd är ett resultat av flera forskningsprojekt som bland annat studien Vem ska hjälpa vem? En kritisk
analys av arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till kvinnor med invandrarbakgrund av
Heléne Thomsson och Linda Hoflund. Boken syftar mestadels på kvinnoverksamheter där fokus ligger på syverksamheter, matlagning och andra sysselsättningar och inte specifikt arbetsintegrerande insatser. Däremot är Thomssons forskning relevant att lyfta fram då forskningen rör separatistiska rum och vilka möjligheter och begränsningar som kan finnas inom dem.
Thomsson diskuterar kvinnoverksamheter och varför separatistiska verksamheter behövs. Författaren belyser hur kvinnoverksamheter å ena sidan är problematiska då de riskerar att förstärka könsidentiteter på grund av uttalade och föreställda tankar om vilka behov och möjligheter som finns för kvinnor. Å andra sidan pekar Thomsson på kvinnors underordning i samhället och att kvinnor i många familjer inte alla gånger har tillåtelse, dels från andra men också sig själv, att få möjligheten att tala fritt om vad de vill. Därför blir kvinnoverksamheter viktiga då kvinnor som annars inte får möjligheten att komma till tals får möjligheten att göra det.
Det finns enligt Thomsson också risken att deltagare i kvinnoverksamheter inte lär sig att samtala med andra män och att det i sin tur kan leda till att kvinnor ”lämnar över” viktiga diskussioner kring samhällsproblem, politik och andra betydande ämnen till männen.23
Samtidigt menar Thomsson att dessa risker tycks vara minimala för kvinnor inom dessa verksamheter då kvinnor aldrig helt ut lever utan kontakt med andra män. Kvinnor måste
23 H. Thomsson, Kvinnor, makt och förändring: att möta kvinnor i behov av stöd (Lund: Studentlitteratur, 2002),
konstant ställas inför och föra samtal med män och att det genom kvinnoverksamheter kan det istället medföra möjligheten att samla kraft och stärka självförtroendet.24
2.2.7. Studiens bidrag
Forskning som rör kvinnors upplevelser och erfarenheter av separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatser i Sverige är, utöver ovan nämnda bidrag, begränsad. Viktigt att poängtera är att Thomssons studie kring kvinnoverksamheter är en rapport skriven för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och är alltså inte fristående som den här studien. Studien avser att bidra med en fristående undersökning och belysa en mer nyanserad och heterogen bild av ”invandrarkvinnan” och då det som ovannämnt även är begränsat med forskning inom detta ämne är det också ett relevant och viktigt bidrag till IMER-fältet. Eftersom forskning tenderar att osynliggöra olika kvinnliga migranters livs- och arbetssituation kan den här studien bidra med att lyfta kvinnliga migranters röster. Relevant är även det separatistiska rummets påverkan på intervjupersonerna som kan generera ett bredare perspektiv på det separatistiska rummets påverkan på kvinnliga migranter.
3. TEORI
Härnäst presenteras studiens teoretiska utgångspunkter samt de centrala begrepp och analytiska verktyg som kommer att användas i analysen för att uppnå studiens syfte och besvarar dess frågeställningar. Inledningsvis presenteras socialkonstruktivism som perspektiv vilket studien kommer att utgå ifrån, och vad perspektivet kan möjliggöra vad gäller förståelser om verkligheten. Vidare introduceras det postkoloniala feministiska perspektivet och till sist presenteras centrala begrepp som kommer att appliceras i det analytiska kapitlet i den här studien.
3.1. Socialkonstruktivism
Den här studien kommer att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som fokuserar på vad som skapats av, för och bland människor. Socialkonstruktivister menar att den sociala världen har formats och har möjlighet att bli omformad av individers handlingar och uppfattningar. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ses kategorier som socialt och kulturellt skapade vilket i den bemärkelsen dock inte gör dem mindre betydelsefulla då de spelar en stor roll för individers liv.25 Genom att denna undersökning baseras på ett urval av
kvinnliga migranters upplevelser och berättelser är en socialkonstruktivistisk utgångspunkt givande för studien. Med denna socialkonstruktivistiska synvinkel går det därför att skapa förståelser och teorier om verkligheten och som kan användas som utgångspunkt för att bygga lokala teorier om kvinnors liv med olika perspektiv.26
3.2. Postkolonial feminism
För att kunna tänka in ett genusperspektiv i IMER-fältet utgår den här studien även från postkolonial feminism som är en sammansättning av feminism och postkolonialism som båda kritiserar dominanta världsbilder.27 Postkolonial feminism synliggör det koloniala arvet som än
idag påverkar strukturer och individer. Med en analys som utgår ifrån postkolonial feminism synliggörs hur det koloniala arvet påverkar samhället och därmed även individers identiteter. Här synliggörs även normaliseringen av gränsdragning och kategorisering av vad exempelvis
25 L. S. Chancer och X. B. Watkins, Sociala positioner – en översikt (Lund: Studentlitteratur, 2009), 14-15 26 E. Magnusson, Vardagens könsinnebörder under förhandling - om arbete, familj och produktion av
kvinnlighet (diss. Umeå: Umeå universitet, 1998)
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:659083/FULLTEXT01.pdf, hämtad 2018-04-05, 75-76
”svenskhet” betraktas innebära. Det dikotomiska synsättet har blivit följden av kolonialismen och har medfört ett ”vi och dom”-tänk, ett öst och ett väst, som lett till att individer blir kategoriserade i förhållande till dessa dikotomiska kategorier.28 Denna uppdelning förekommer
enligt den postkoloniala feminismen genom upprätthållande av föreställningar om olika individer som grundas på individens utseende, som i sin tur sägs inneha karaktäristiska egenskaper. Dessa föreställningar upprätthålls sedan genom sociala maktstrukturer.29
Den dikotomiska uppdelningen ses vidare som en process, en ”andrafiering”, där ”de andra” kontrasteras i förhållande till ett ”vi”. Det är genom denna process som skillnader, föreställda som reella, skapar avstånd mellan individer som tillhör olika (folk)grupper.30 I denna studie
används det postkoloniala feministiska perspektivet för att synliggöra och diskutera ”vi” och ”dem”-tänket, skapandet och upprätthållandet av sociala identiteter samt att bidra med att bredda IMER-fältet med ett genusperspektiv.
3.3. Centrala begrepp
I följande del beskrivs de centrala begrepp som kommer att användas för att uppnå studiens syfte, det vill säga bidra med en mer nyanserad och heterogen bild av ”invandrarkvinnan” i Sverige genom att fokusera på kvinnors upplevelser och erfarenheter av separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatser i Sverige. De begrepp som kommer att presenteras är: medvetandehöjning, identifikation och slutligen disidentifikation.
3.3.1. Medvetandehöjning
Ett centralt begrepp som kommer att användas i studien är medvetandehöjning. Begreppet används inom kvinnoforskning och kvinnorörelser som en metod och går ut på att individer samlas i grupp och diskuterar personliga erfarenheter. När de personliga erfarenheterna tas upp förändras de gemensamma erfarenheterna från personligt till politiskt.31
28 C. Eriksson, M. Eriksson Baaz och H. Thörn (red.), Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen,
rasismen och det mångkulturella samhället (Nora: Nya Doxa, 2011), 15 ff.
29 Ibid, 18;29
30 Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, Svenska nyhetsmedier och mänskliga rättigheter i Sverige -
En översikt. Rapport nr 1 (SOU 2007:102; Stockholm: Edita Sverige AB, 2007),
https://data.riksdagen.se/fil/B1BEBFB0-E4A4-41C3-984A-2FA8FBF98BEF hämtad 2018-05-09, 20
31 K. Widerberg, ”Minnesarbete – en metod för att komma erfarenheterna på spåret” Tidskrift för
Medvetandehöjning används av radikalfeminister med utgångspunkt i att kvinnor som grupp är förtryckta på grund av sitt kön. Gruppen möjliggör att kvinnor kan dela med sig av erfarenheterna av att vara kvinna, om förtrycket, för att sedan kunna inleda ett politiskt förändringsarbete.32 Det finns många olika sätt att använda medvetandehöjning men det
centrala är att, tillsammans med andra kvinnor, problematisera erfarenheten av att vara kvinna. Genom att se kön och patriarkatet som sociala konstruktioner möjliggörs ett potentiellt förändringsarbete.33 Catharine A. MacKinnon, amerikansk feminist och jurist använder
begreppet genom att belysa hur medvetandehöjning gör att kvinnor känner sig fria, i förhållande till männens frånvaro, då de inte behöver tävla mot den manliga uppmärksamheten och bekräftelsen och inte heller behöver känna sig passiva eller avskräckta.34
Det finns dock kritik som riktas mot medvetandehöjning som metod. Kum-Kum Bhavnani pekar på hur kvinnors erfarenheter skiljer sig åt i förhållande till att leva i rasistiska och sexistiska samhällen och att dessa erfarenheter är olika beroende på hudfärg. Många svarta feminister pekar också på vikten av att belysa kvinnor som har annan hudfärg än vit för att få en förståelse för hur rasistiska och sexistiska strukturer förhåller sig till varandra. Bhavnani menar slutligen att empiriska studier som rör medvetandehöjning tar sin utgångspunkt i ”västerländska” kvinnor och tillämpar sedan resultatet som generaliserande för resten av världen.35
I denna studie använder jag medvetandehöjning som begrepp enligt MacKinnons definition. I studiens första analys förekommer begreppet med syfte att förstå vilka effekter som det separatistiska rummet har på deltagarna och på vilka sätt intervjupersonerna upplever männens fysiska frånvaro. Jag diskuterar även vilka konsekvenser medvetandehöjning får för intervjupersonerna i denna kontext. Jag tar med mig Bhavnanis kritik då det är viktigt att förstå att kvinnor har olika möjligheter som påverkas av etnicitet, sexualitet, klass och ålder och att dessa möjligheter inte är könsbestämda.
32 L. Gemzöe, Feminism, 45-46
33 Se C. Chambers, ”Masculine domination, radical feminism and change”, Feminist Theory (London: Sage
Publications, 2005), C. A. MacKinnon, Toward a feminist theory of the state (London: Harvard University Press, 1989), L. Gemzöe, Feminism (Stockholm: Bildas förlag, 2002)
34 C. A. MacKinnon, Toward a feminist theory of the state (London: Harvard University Press, 1989), 86 35 K-K. Bhavnani, Women’s Studies and its Interconnection with ’Race’, Ethnicity and Sexuality ur V. Robinson
3.3.2. Identifikation och disidentifikation
För att förstå hur individer klassificerar andra och hur individer kan veta vilka de är (eller inte) kommer studien även att utgå från Beverly Skeggs teori kring identifikation och disidentifikation. Skeggs undersöker i Att bli respektabel hur ett urval arbetarklasskvinnor står i relation till sin klassidentitet. Här använder sig Skeggs av begreppet respektabilitet som något att sträva efter och menar att respektabilitetsbegreppet kan ses som en klassmarkör.36
I Skeggs studie används disidentifikation för att belysa hur hennes intervjupersoner strävade efter respektabilitet genom att tala om vilken klasstillhörighet de inte hade. Disidentifikation definieras här som en form av ”vägran att erkänna”. Istället för att beskriva den egna positionen, distanserar individer sig istället från hur deras position gestaltas av andra. Disidentifikation är alltså motsatsen till identifikation: ”att disidentifiera sig med något eller någon är att säga ’sådan är jag inte’, ’till dem hör jag inte’”.37 Alltså handlar identifikation om det motsatta, där individen
själv aktivt placerar sig inom en kategori.
I den här studien använder jag mig av begreppen identifikation och disidentifikationsbegreppen för att belysa hur intervjupersonerna antingen förknippar sig med olika kategorier eller distanserar sig från dem. Disidentifikationsbegreppet kommer i den här studien att användas för att synliggöra hur intervjupersonerna visar motstånd mot kategorier som de inte identifierar sig med, exempelvis genom att motsätta sig tillskrivna kategoriseringar. Studiens andra analytiska del kommer att behandla identifieringsprocesser och studiens tredje del kommer att redogöra för intervjupersonernas disidentifieringsprocesser.
36 B. Skeggs, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön (Göteborg: Diadalos, 1999), 21 37 Ibid, 119
4. METOD & MATERIAL
I det här kapitlet presenteras studiens val av metod, tillvägagångssätt vid urvalet samt hur genomförandet av intervjuerna gått till. Utöver dessa metodologiska tillvägagångssätt beskrivs även aspekter kring forskarens roll, studiens trovärdighet och generaliserbarhet samt de etiska överväganden som gjorts.
4.1. Intervju som metod
Då syftet med denna text är att undersöka och förstå kvinnliga migranters upplevelser, erfarenheter och tankar kring deltagandet i separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatser har jag valt att genomföra en kvalitativ studie där fokus ligger på ”mjuka” data i form av intervjuer.38 Studien använder sig av intervjuer för att samla in muntliga källor då dessa
möjliggör att på ett mer djupgående sätt förstå studieobjektens livssituation och historia.39 Klara
Folkesson beskriver i sin studie Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda
medborgares identifikationer och kommunalpolitisk utveckling hur en analys som baseras på
intervjuer inte utgår från att söka sanning utan att snarare ”förstå mening och meningsskapande” hos intervjupersonerna och att se förbisedd kunskap.40 Jag har använt mig av metodlitteratur
för att likt Folkesson försöka förstå mening och meningsskapande hos intervjupersonerna. Genom att analysera det muntliga materialet går det även att synliggöra kunskap om nonchalerande människogrupper och genom att lyfta kunskapen kan detta leda till ”en slags upprättelse för det vanliga folkets historia”.41
4.1. Urval och avgränsning
Vid studiens urval av intervjupersoner har jag använt mig av så kallade ”dörröppnare”, personer inom den miljö som studien utgått från, som varit av betydelse för att få tillträde och acceptans hos intervjupersonerna.42 Personerna har på olika sätt arbetat med kvinnor i arbetsintegrerande
insatser och har öppnat upp för möjligheten att få kontakt med intervjupersonerna. Urvalet har
38 R. Patel & B. Davidsson, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning (Lund: Studentlitteratur, 2003), 14
39 L. Hanson och M. Thor (red.), Muntlig historia (Lund: Studentlitteratur, 2006), 8-9
40 K. Folkesson, Inkludering, marginalisering, integration? Enskilda medborgares identifikationer och
kommunalpolitisk utveckling, 85
41 Ibid, 85
sedan gjorts genom ett snöbollsurval som innebär att en intervjuperson har valts ut som har intressanta erfarenheter kring studiens ämne. Därefter har denna tipsat om fler intervjupersoner som sedan fått en förfrågan om att ställa upp till intervju.43 Genom att ha hittat återkommande
mönster i intervjupersonernas svar, har därför studiens mättnad uppnåtts, och det är på så sätt som det har avgjorts hur många intervjupersoner som behövts för studien.44
Sammanlagt har totalt fem kvinnor intervjuats som alla deltar eller har deltagit i någon form av arbetsmarknadsintegrerande insats som specifikt riktas mot kvinnor med migrationsbakgrund. Valet av arbetsmarknadsintegrerande insatser var inte komplicerat då jag endast valde insatser som riktar sig till kvinnor då det är erfarenheter av separatistiska rum som studien avser att undersöka.
För att skapa en så representativ bild av intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser som möjligt var det av stor vikt att intervjupersonerna också avspeglar grupperna inom de arbetsmarknadsinriktade insatserna. Det har i den här studien strävats efter mångfald vad gäller vilka geografiska områden intervjupersonerna fötts i, deras ålder och arbetslivserfarenheter. Spridningen inom urvalsgruppen möjliggör därför en ökad trovärdighet och generaliserbarhet för studien.45 Härnäst kommer en presentation av urvalsgruppen och en närmare beskrivning
kring dessa aspekter.
4.2. Presentation av intervjupersonerna
Följande är en presentation av intervjupersonerna för att få en tydlig överblick över urvalsgruppen. I studien kommer intervjupersonerna att vara anonyma, då det är deras erfarenheter och upplevelser som är av största betydelse för studiens syfte och frågeställningar.
Intervjuperson 1 (IP 1) föddes i norra Sydamerika och är 29 år. IP 1 har studerat marknadsföring på universitet och har därefter bland annat arbetat med administration, bokföring, marknadsföring och som au-pair. IP 1 kom till Sverige 2017.
43 G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder, 30
44 U. Eriksson- Zetterquist och G. Ahrne, ”Intervjuer” ur G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa
metoder (Stockholm: Liber, 2011), 44
45 P. Öberg, ”Livshistorieintervjuer” ur G. Ahrne och P. Svensson (red), Handbok i kvalitativa metoder
Intervjuperson 2 (IP 2) föddes i norra Afrika och är 34 år. IP 2 har studerat till ingenjör och arbetade efter studierna inom detta. Även IP 2 kom till Sverige 2017.
Intervjuperson 3 (IP 3) föddes i sydöstra Asien och är 32 är. IP 3 har läst ekonomi och IT och arbetade bland annat på café och som lagerarbetare. IP 3 kom till Sverige 2016.
Intervjuperson 4 (IP 4) föddes i norra Västasien och är 49 år. IP 4 studerade Business Administration på universitet och har arbetat mer än 20 år inom Human Resources och har även haft eget företag. IP 4 kom till Sverige 2016.
Intervjuperson 5 (IP 5) föddes i sydöstra Europa och är 47 år gammal. IP 5 har studerat ekonomi och har arbetat med bland annat ekonomi och ansvar över inventering och inköp. IP 5 kom till Sverige 2014.
I den analytiska delen av studien benämns intervjupersonerna med förkortningar: IP 1, IP 2, IP 3, IP 4 och IP 5.
4.3. Genomförande
Som tidigare nämnt fick jag kontakt med deltagare från projekt som riktar sig mot kvinnliga migranter med arbetsmarknadsintegrerande syfte genom en ”dörröppnare”, som jag kände till sedan tidigare. Vid intervjutillfällena hade samtliga deltagare fått information via mail huruvida intervjun skulle gå till, att alla svar och namn skulle anonymiseras i texten, att intervjun spelades in, samt att ljudmaterialet inte skulle användas av obehöriga. I mailet framgick även syftet med studien och varför deras bidrag med tankar och funderingar är viktigt för studien. Vid varje intervjutillfälle tillfrågades intervjupersonerna igen rörande inspelning av intervjun för att än en gång vara tydlig, vilket samtliga intervjupersoner godkände.
Med en vilja att intervjupersonerna skulle känna sig så bekväma som möjligt under intervjun fick de själva välja var intervjuerna skulle hållas. De flesta intervjuer hölls i lokaler och konferensrum där de hade deltagit i arbetsmarknadsintegrerande insatser men även på bibliotek, café och vid ett tillfälle hemma hos en intervjuperson. Majoriteten av intervjuerna genomfördes avskilt och ostört utan några personer i rummet medan andra gånger kom det att bli oundvikligt, till exempel på bibliotek, men då längre bort från andra personer. Språket vid intervjutillfällena
varierade också då intervjupersonerna själva fick bestämma om intervjun skulle hållas på engelska eller på svenska. Fyra av intervjuerna hölls på engelska varav en intervju hölls på svenska och därför finns både engelska och svenska citat vidare i den analytiska delen av studien.
Intervjuerna baserades på en på förhand ihopsatt intervjuguide46 och var semistrukturerade till
sin form, detta för att ge intervjupersonerna så mycket utrymme som möjligt att svara inom.47
Intervjuerna varade mellan 15–25 minuter per samtal. Denna samtalslängd berodde helt på hur mycket tid som intervjupersonerna hade att avsätta för intervjun. Samtliga intervjuer transkriberades via ljudfiler och anteckningar snarast efter att intervjuerna gjordes. Transkriberingen har genomförts som en ”vanlig” transkribering där allt som sagts tagits med, med utrymme för mindre justeringar. Detta för att möjliggöra att materialet blir mer läsvänligt samt att intervjupersonerna beskrivs på ett rättvist sätt.48
4.4. Forskarens roll
Enligt Ahrne och Svensson är samhällsforskare alltid en del av det de forskar om oavsett hur mycket forskaren än försöker distansera sig. Det är inte bara forskaren som påverkas utan även intervjupersonen då ”de blir ett föremål för forskning; de kan göra på ett annat sätt om de vet att de utfrågas och observeras”.49 Med en konstruktivistisk utgångspunkt ses också
intervjupersonerna i den här studien som meningsskapare tillsammans med mig som intervjuare.50 Specifikt för den här studien är också att jag är medveten om den maktposition
som finns mellan intervjuare och intervjuperson. Även i studier som den här kan det vara problematiskt mellan två kvinnor då det ”kan innebära ett möte mellan en kvinna från tredje världen och en priviligierad kvinna från västvärlden”.51 Det är en reflektion som jag tagit med
mig in i både intervjusituationerna men också vid produktionen och analysen av det empiriska materialet. Jag har hela tiden varit medveten om de risker att reproducera stereotypiska
46 Se bilaga 1
47 R. Patel & B. Davidsson, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, 72
48 U. Eriksson-Zetterquist och G. Ahrne, ”Intervjuer” ur G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa
metoder, 54
49 G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder, 10
50 U. Eriksson-Zetterquist, ”Intervjuer” ur G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder, 40 51 Ibid, 50
föreställningar om exempelvis ”tredjevärldens kvinnor”, något som jag inte avser att göra utan snarare att öppna upp för ett mer nyanserat perspektiv.52
Betydande är också min egna kulturella bakgrund, vit heterosexuell kvinna, som dels kan ha varit till min fördel och på så sätt öppnat upp för möjligheten att kunna se annars förgivettagna företeelser,53 men också att riskera att reproducera stereotypiska föreställningar. Det är också
av stor vikt att forskaren bemöter intervjupersonen och skapar en jämlik relation mellan sig själv och intervjupersonen.54 Jag gjorde därför allt jag kunde för att vid intervjutillfällena skapa
en trygg, avslappnad och jämlik relation mellan mig och intervjupersonerna, och jag hoppas att intervjupersonerna också upplevde det. Det finns ett ansvar hos forskaren att ”vi måste erkänna våra begär, vår makt och vår inblandning i de olika praktiker vi befinner oss i”.55 Jag som
forskare har alltså ansvar för det som skapas och vad som också görs med det empiriska materialet och att jag undersöker det jag avser att undersöka.
4.5. Trovärdighet och generaliserbarhet
En viktig aspekt i en kvalitativ studie är att forskningen ska vara trovärdig och det nås genom en transparent forskningsprocess. För att nå transparens inom forskning är en central aspekt att det ska finnas möjlighet att diskutera och kritisera forskningen, vilket jag uppmuntrar till i studiens avslutande del.56 Inom kvalitativ forskning är det även viktigt att sträva efter god
validitet genom hela forskningsprocessen och, till skillnad från i den kvantitativa forskningen, att ”upptäcka företeelser, att tolka och förstå innebörden av livsvärlden, att beskriva uppfattningar eller en kultur”.57 Det är viktigt att i den kvalitativa forskningsprocessen fånga
det som är unikt, och att göra en tillförlitlig tolkning av intervjupersonernas livsvärld, för att uppnå god validitet.58 Genom intervjustudier är det alltså möjligt att studien kan bidra med att
fånga det unika i det empiriska materialet men också att skapa möjligheter för vidare diskussion kring detta viktiga ämnesområde.
52 C. Talpade Mohanty, Feminsm utan gränser. Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. (Stockholm:
TankeKraft Förlag, 2003), 35
53 P. Öberg, ”Livshistorieintervjuer” ur G. Ahrne och P. Svensson (red), Handbok i kvalitativa metoder, 69 54 U. Eriksson-Zetterquist och G. Ahrne, ”Intervjuer” ur G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa
metoder, 46
55 B. Skeggs, Att bli respektabel. Konstruktioner av klass och kön, 66–67 56 G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder, 27
57 R. Patel & B. Davidsson, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, 102
58 P. Lalander ”Observationer och etnografi” ur G. Ahrne och P. Svensson (red.) Handbok i kvalitativa metoder,
Vidare bör även generaliserbarheten i studien diskuteras. Eftersom resultatet i den här studien utgår från ett mindre urval av individer som deltar i separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatser går det inte att generalisera resultaten till en hel population. Studien syftar snarare till att få en förståelse för hur det kan se ut i ett specifikt sammanhang för ett fåtal individer.59 En
viktig aspekt att poängtera är även att majoriteten av intervjupersonerna valde att hålla intervjun på engelska, vilket har varit ett sekundärspråk för både intervjupersonerna och för mig som intervjuare. Med den insikten kan vissa ord eller begrepp som ställts till intervjupersonerna ha tolkats annorlunda mellan intervjupersonerna, och också omvänt vad gäller tolkandet av intervjupersonernas svar.
4.6. Etiska överväganden
Det finns fyra etiska principer som bör strävas efter i all forskning. Dessa principer benämns vanligtvis som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.60 Informationskravet berör den information som forskaren ska informera
intervjupersonen om inför deltagandet. Här ingår information om studiens syfte och vilka villkor som gäller för dennes deltagande. Det ska också tydligt framgå för intervjupersonen att deltagandet är frivilligt samt att uppgifter från intervjun inte kommer att användas till något annat syfte än forskning. Inför intervjun skickades ett mail ut till respektive intervjuperson med information om intervjun samt om att intervjun skulle komma att bli inspelad. Intervjupersonerna fick också information rörande att de själva fick bestämma över deras medverkan och att de när som helst kunde avbryta intervjun, vilket uppfyller samtyckeskravet. Det är också av stor betydelse att uppfylla konfidentialitetskravet, att intervjupersonerna är medvetna om att deras svar från intervjuerna, deras personuppgifter och annan information är skyddade från obehöriga. Intervjupersonerna ska garanteras anonymitet och det är en av anledningarna till varför det inte tydligt framgår i studien vilka länder intervjupersonerna är födda i eller annan personlig information då det är viktigt att inte intervjupersonernas identiteter ska rubbas. Till sist är det också av stor vikt att uppnå nyttjandekravet vilket uppnås genom att vara tydlig med att studien endast kommer att användas för forskningsändamål. Samtliga intervjupersoner var införstådda och godkände ovanstående. Jag kommer även låta de
59 R. Patel & B. Davidsson, Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning, 54
60 Se exempelvis G. Eljertsson Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Lund: Studentlitteratur, 2005),
29-30‚ God forskningssed, Vetenskapsrådet (2017),
intervjupersoner som vill läsa den färdiga analysen när studien är klar för godkännande av den tolkning som jag har gjort av det empiriska materialet.
5. ANALYS
I följande kapitel presenteras och analyseras studiens empiriska material. För att skapa en tydlig struktur har det empiriska materialet delats in i tre teman där en uppdelning har gjorts utifrån de upprepade teman som gått att urskilja ur intervjuerna.
I varje tema analyseras det empiriska materialet utifrån de teorier som redovisats i tidigare avsnitt. Det första temat behandlar upplevelser av det separatistiska rummet fritt från män följt av det andra temat som redogör för vilka egenskaper intervjupersonernas tillskriver bilden av ”invandrarkvinnan”. Följande kapitel avslutas med det sista temat som behandlar på vilka sätt intervjupersonerna samtidigt motsätter bilden av ”invandrarkvinnan”. Det första analytiska temat avser att besvara studiens första frågeställning, tema två avser att besvara studiens andra frågeställning och den sista frågeställningen besvaras i det sista temat.
5.1. ”It’s a man’s world” – ett rum fritt från män
Det första temat behandlar intervjupersonernas svar som kretsar kring patriarkala strukturer, något som var ett återkommande mönster vid intervjutillfällena. Det blev därför tydligt att de svar som kretsade kring en mansdominerad värld, ”manligt” kodade arbeten och vad de separatistiska arbetsmarknadsintegrerande programmen möjliggjorde i form av utrymme skulle få utgöra ett tema i den här studien. Av svaren framgick det att flera av intervjupersonerna också upplevde att det var lättare att prata med kvinnor än med män, något som jag kommer att återkomma till senare i det här avsnittet.
Vid intervjuerna fick intervjupersonerna frågan om varför de trodde att projekten de ingick i var riktade endast till kvinnor. Samtliga intervjupersoner menade att kvinnorna som ingick i programmen behövde stöd, dels för att lära sig om samhället och dess struktur men också i form av att stärka och lyfta kvinnliga migranter så att de kan komma in samhället. Så här svarade IP 4:
So.. I think that’s why this program is just reaching for those women to..really.. lift them up, to get them into the society which is the.. I think is a great job at that…well.. it’s a man’s world, most of all, so it’s good to be there with the woman more61
Kvinnliga migranter behöver enligt IP 4 ”lyftas upp” och komma in i samhället. Hon belyser också att världen är mansdominerad och att det därför är bra att vara ”där” för kvinnor mer. Jag tolkar det som att gruppen uppnår något som kan definieras som en form av medvetandehöjning. När gruppen är fri från männens fysiska närvaro kan det göra att det skapas mer utrymme för kvinnorna samt att de känner sig mer fria. Enligt IP 4 möjliggjorde gruppen att kvinnorna kunde komma in i samhället. IP 2 pekar på att gruppens utrymme var speciellt viktigt för kvinnor från ”arabisktalande” länder:
IP 2: Yeah, because the mentality. It’s all..before.. the mentality it’s about.. this is like man.. man.. it’s like ”man-job” or this is like...
I: Entrepreneurship?
IP 2: Sure, most of the businessmarket is dominated by men so it’s almost something in the mind.. with this kind of projects it will give more spaces.. especially for example that the women from like coming from arabland or they speaking my language.. they don’t have this courage to go.. I don’t know.. do something new.. with this kind of projects it will help them more.62
I ovanstående citat beskriver IP 2 hur de separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatserna gjorde kvinnor från ”arabisktalande” länder ”modiga”. Medvetandehöjning går ut på att kvinnor diskuterar erfarenheten av att vara kvinnor tillsammans med andra kvinnor. Därför skulle det ökade modet kunna ses som en effekt av erfarenhetsutbytet. När de ser att de har mycket gemensamt leder det till att de inte känner sig ensamma. Därifrån kan kvinnorna påbörja ett förändringsarbete och i det här fallet kan det ökade modet ses som ett steg i förändringen.
Andra intervjupersoner visade på fler effekter av det separatistiska rummet. IP 1 hade tidigare erfarenheter av separatistiska rum och hur rummet gör att ”you are in your own like space”.63 Som tidigare nämnt kan det separatistiska rummet öppna upp för att kvinnor
kan känna sig mer fria, vilket också IP 5 uppger att hon upplevde. Hon beskrev hur kvinnor känner sig mer skyddade i separatistiska rum och jag frågade henne om det enbart
62 IP 2, (2018-04-13) 63 IP 1 (2018-04-11)
var i rummet hon kände sig skyddad. IP 5 beskrev hur känslan av trygghet följde med även utanför:
I think only there.. about not only the program. The first time I see it was this buildning and only for woman and to help them in different ways, I think this it was very nice and perfect for the woman, and they need to learn more and to be.. […] You have care for them.. more care for them, yeah. And this I feel there, all time. […]. Ofcourse this feeling continuing to go outside, the day. […] A good feeling.
Samtliga intervjupersoner upplevde också att de olika arbetsmarknadsintegrerande insatser de deltagit i lett till ökat kontaktnät, möjligheten till att dela erfarenheter med andra samt att få möjligheten att träffa andra kvinnor med olika bakgrunder, kulturer och synsätt. Det är något som är värt att analysera närmre. Samtliga intervjupersoner upplevde att gruppen fungerade bra. Efter följdfrågan ”Varför tror du att gruppen fungerade så bra?”, svarade IP 1 så här:
Yeah, well,.. I have the chance, we were having different workshops to meet with the special group so we were helping eachother and sharing experiences and also helping and also if you need any extra help... so yeah, pretty much, it worked really well with other people and we were always helping and sharing contacts and ”if you need this you can contact this person” so we were mainly helping.64
Det som IP 1 beskrev här kan ses i linje med medvetandehöjning, där deltagarna i projekten kan dela erfarenheter med varandra och hon beskriver att det också öppnar upp för att kunna hjälpa varandra på olika sätt. IP 1 beskrev också fler effekter av det separatistiska rummet och hur detta rum skapar ett ”eget utrymme”. I relation till detta utrymme beskrev IP 1 att det fanns vissa saker som hon endast diskuterar med sina kvinnliga vänner:
IP 1: If you are talking about the personal life, you feel more comfortable of talking with a girl than a boy. It depends
I: Why is that?
IP 1: It depends of the.... how do you say.. how like.. you feel more.. like for example in my case I use to talk more stuff about myself, about my personal life to my mom rather
than my dad… […] It’s maybe because my mom is more like soft, maybe.. if I will say my dad is more like.... ”yeah, whatever”. Not whatever but I used to share more time with my mom.. […] it’s just something like I feel. 65
Även ovannämnda citat från IP 1 kan förstås som en form av medvetandehöjning. IP 1 beskrev att när det handlade om att prata om hennes personliga liv att hon hellre pratade med kvinnor än med män, och exemplifierade genom att belysa hur hon hellre pratade med sin mamma än sin pappa om personliga erfarenheter för att hennes mamma var mer ”mjuk” än hennes pappa. Det som också blir tydligt i ovanstående citat är att IP 1 även tillskriver män och kvinnor tydliga könsroller som är avskilda från varandra, genom att kvinnor skulle vara mer ”mjuka” än män.
I det första temat har studiens första frågeställning besvarats som rör vilka konsekvenser det separatistiska rummet har fått för intervjupersonerna. Sammanfattningsvis tolkar jag citaten som att konsekvenserna av gruppen, fri från män, upplevs skapa utrymme och kan göra att kvinnor lättare kan komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Det framgår också att de separatistiska arbetsmarknadsintegrerande projekten skapar utrymmen för kvinnor och kanske mest specifikt för ”arabisktalande” kvinnor. Projekten upplevs skapa ökat mod för dessa kvinnor, att våga prova nya saker, vilket kan ses som ett steg mot förändring då de upplever att de inte annars vågat ta sådana steg. Det här modet visade sig också följa med utanför det separatistiska rummet, ut i det vardagliga livet. Samtliga intervjupersoner talade också om att de kunde dela erfarenheter med varandra och att de kunde hjälpa varandra på olika vis. Det är just det som är det centrala inom medvetandehöjning att om rummet är fritt från fysisk manlig närvaro kan det öppna upp för ett utbyte mellan kvinnorna. Det blir även tydligt att avläsa utifrån citaten från IP 1 att det upplevdes lättare att prata med kvinnor, och detta på grund av att IP 1 bland annat verkade uppleva att män och kvinnor har tydliga könsroller och att könen är separata från varandra. Samtidigt kan det också vara ett tecken på just medvetandehöjande effekter då samtal mellan kvinnor, fritt från män kan innebära en känsla av att få utrymme.
5.2. ”Lättare för att prata med varandra” – kvinnliga migranter som grupp Av det empiriska materialet gick det även att utläsa identifieringsprocesser av intervjupersonernas bild av ”kvinnan”, vilket utgör studiens andra tema. Då det i flera av intervjupersonernas svar gick att urskilja tankar kring egenskaper hos kvinnliga migranter som
grupp, vill jag undersöka det närmre. I föregående tema redogjordes för vikten av att lyfta kvinnorna i gruppen och skapa utrymme för att öka modet hos dessa och i detta fall handlade detta mer specifikt om ”arabisktalande” kvinnor. Det här temat kommer behandla ytterligare citat som pekar på identifieringsprocesser av detta slag.
Som nämnt i föregående tema, upplevde intervjupersonerna att de separatistiska arbetsmarknadsintegrerande insatserna gav dem möjligheter att dela erfarenheter med andra kvinnor med olika (kulturella) bakgrunder och olika synsätt. Även om kvinnorna i grupperna var olika på många sätt, var det enligt IP 3 lättare att prata med ”internationella” individer än med ”svenskar”:
IP 3: Ja så.. när vi har liksom internationella människor så det är lättare för att prata varandra
I: Ja, på vilket sätt tror du det?
IP 3: Ehm.. vi är öppna tänka
I: Okej, mm.. på vilket sätt har ni ett öppet tänk?
IP 3: Vi kan prata vilket som helst
I: Med vem som helst?
IP 3: Liksom.. vi kan prata även.. vad tänker vi och sen vi kan prata om någonting vi tycker om inte.. i Sverige.66
IP 3 beskrev att det finns ett stort erfarenhetsutbyte mellan henne och individer från andra länder än Sverige. Hon berättade också att det är annorlunda för kvinnliga migranter än för manliga migranter att komma till Sverige och att kvinnliga migranter behövde mer stöd än män. När jag frågade vilken typ av skillnad i stöd som kvinnor respektive män som migrerat behöver svarar IP 3 så här: ”Så mannen liksom lite enkel.. lite enklare för att dom behöver att hitta jobb och ta hand om sin familj och men kvinna från andra länder även komma med dom mannen så behöver
mer hjälp”.67 Mannen behöver alltså få ett arbete men att det för kvinnan verkar vara svårare
att komma in i samhället på andra sätt.
Vid sortering av det empiriska materialet fanns det fler citat som beskrev den här typen av identifiering där kvinnliga migranter verkar behöva mer stöd än manliga migranter och också att kvinnliga migranter som grupp verkar sakna vissa kunskaper. Jag frågade samtliga intervjupersoner om hur de skulle uppleva samma arbetsmarknadsintegrerande insatser, men att de istället var könsblandade och inte separatistiska och IP 1 svarar:
IP 1: Well I don’t think it will be different at all, I mean, we are all equal. But.. it will be maybe to have more knowledge from the mens side or you know maybe something else.. you can learn from the opposite sex that you don’t know
I: What do you think.. what type of knowledge do you think that would be?
IP 1: I know guys, there are so many guys that are smart.. maybe in the economical side and all the politic stuff… […] so it’s really nice to also have other point of view, other like tips they can share with you.68
Här blir det tydligt hur IP 1 tillskriver män och kvinnor med tydliga könsroller som avskiljs från varandra och att män upplevs ha särskilda kunskaper som kvinnor inte besitter, som i det här fallet kunskaper inom politik och ekonomi. Även IP 5 tillskriver kvinnor specifika roller och i det här fallet skiljer hon mellan ”svenska” kvinnor och kvinnor från ”andra” länder:
In Sweden, yeah. What I think.. you are more.. they know the power the woman have and the possibility they have in the life, in the day and how they care for the self and how important are to do the things for themselves. In my country, and other countries they never learn about this, to take care for the self. […]69
I Sverige ses ”svenska” kvinnor som starka och självständiga medan kvinnor från ”andra” länder aldrig fått lära sig att ta hand om sig själva enligt IP 5. Här går det att se hur IP 5 identifierar sig med ”de andra” länderna och att hon ser ”de andra” i kontrast till föreställningen
67 IP 3 (2018-04-16) 68 IP 1 (2018-04-11) 69 IP 5 (2018-04-24)
om ”svenska självständiga” kvinnor. Även om kvinnorna i gruppen kom från olika länder kunde även IP 5 identifiera sig med kvinnor från ”andra” länder mer än ”svenska” kvinnor.
I det andra temat har jag besvarat studiens andra frågeställning om vilka egenskaper som intervjupersonerna tillskrivit sig själva och gruppen. Jag tolkar svaren som att intervjupersonerna tillskriver kvinnliga migranter som grupp vissa egenskaper och även ”svenska” kvinnor som grupp där de symboliserar olika grader av självständighet. Det går också att se hur samtliga intervjupersoner menar att kvinnorna i grupperna behöver stöd, och på vissa områden mer stöd än manliga migranter. Det blev även tydligt hur män tillskrevs vissa kunskaper och färdigheter som kvinnor inte upplevdes besitta, som exempelvis kunskaper inom politik och ekonomi. Sammanfattningsvis går det att urskilja hur intervjupersonerna identifierar sig med en bild av kvinnliga migranter i behov av stöd och att de saknar vissa kunskaper eller grad av självständighet. Det kan ses som effekt av det koloniala arvet som skapat en uppdelning av individer, ett ”vi” och ”dem”, som gjort att kvinnorna definierar sig som de andra i kontrast till ”vi”. För att ta det ytterligare ett steg ses också tydliga tecken på hur patriarkala strukturer bidragit till en bild av hur män besitter andra kunskaper än kvinnor och i det gör att kvinnor underordnas män. I det tredje och sista temat kommer jag att visa på hur intervjupersonerna samtidigt motsätter sig denna bild.
5.3. ”Women are so strong” - motstånd mot stereotypiska föreställningar om ”invandrarkvinnan”
Det sista temat i den här studien behandlar intervjupersonernas disidentifikation gentemot bilden som intervjupersonerna hade av kvinnorna i grupperna som presenterades i föregående tema. Vid genomgången av det empiriska materialet fann jag det intressant hur intervjupersonerna samtidigt pekade på deras styrka när de tidigare beskrivit sig som i behov av stöd, mer än manliga migranter, och att i jämförelse med ”svenska” kvinnor var mindre självständiga. I det här temat redogörs de svar som visar på motsatsen av det intervjupersonerna upplevde i föregående tema.
Det går i det här temat att urskilja disidentifieringsprocesser från intervjupersonernas svar och IP 5 får statuera med det första exemplet: ”Women are so strong, they want something for herself then they fight for the things they like to do in the life..”.70 IP 5 underströk kvinnors
styrka, vilket kan ses som en disidentifikation i förhållande till bilden som målades upp i föregående tema. IP 4 beskrev också hur hon upplevde att deltagare från krigsdrabbade länder inspirerade henne:
Well I heard many stories, I heard some of them came from countries.. they ran away because of the war or for other reasons. But now they are here and they are strong and they are going forward, which is really inspiring.. […]
[…]They could have just given up, they have just said ”no I must, I can’t do anything else there”. Moving forward and they are really.. I think great example to their kids and their children. They set an example for them so that they know what it’s like to be a powerful person. 71
IP 4 upplevde att de andra kvinnorna i gruppen inspirerade henne då de kämpat och fortsatt framåt trots krig eller andra motgångar i livet. IP 4 pekade också på hur kvinnorna i gruppen kunde ses som förebilder för sina barn, vilket också visar på hur hon disidentifierade sig med bilden som exempelvis IP 5 gav i förhållande till att kvinnor från ”andra” länder inte är självständiga. IP 2 belyste också hur kvinnor som ser andra kvinnor lyckas kan bli stärkta:
[…] if there’s more with this program I think that we’ll put more women in the businessmarket and.. when we have a number of successful women from this project that will encourage other women to go on and do the same thing so, maybe with time.. with time there is.. there will be more women in the business market
[…] by seeing other women that are succeeding and going to the businessmarket they will get.. be more empowered then they have the courage to go through the same experience.72
Citatet från IP 2 belyser också hur det snarare handlar om kvinnlig representation på arbetsmarknaden och inom företagsvärlden än en fråga om kvinnorna är starka nog att göra ett inträde där eller inte. IP 2 menade på att om fler kvinnor lyckas inom företagsvärlden gör det att fler kvinnor kommer att våga.
71 IP 4 (2018-04-18) 72 IP 2 (2018-04-13)
