Liberianskt och svenskt perspektiv på palmoljeanvändningen
“Go to hell with the africans, let them die!”
Liberian and Swedish perspective on palm oil use
Mariette Höst & Nicole Prieto
2017
Kandidatuppsats huvudområde Miljövetenskap 180 hp Miljövetenskap III MV109C 15 hp
VT 17
1
Innehållsförteckning
1. Inledning 4 2. Syfte 6 2.1 Frågeställningar 6 2.2 Avgränsningar och förtydligande 6 2.3 Förklaringsmodeller för studien 6 3. Bakgrund 7 3.1 Palmoljans tillgänglighet i Sverige 8 3.2 Liberia 10 3.3 Mänskliga rättigheter i Liberia 11 3.4 Ekologiska aspekter av palmoljeindustrin 12 3.3 Ekonomiska aspekter av palmoljeindustrin 12 3.4 Sociala aspekter av palmoljeindustrin 13 4. Teoretiskt ramverk 14 4.1 Wallersteins världssystemanalys 14 4.2 Stephen Bunkers teori om extraktiva ekonomier 15 4.3 Fosters teori om det begränsade goda 16 4.4 Beroendeskolan 16 5. Metod 19 5.1 Semistrukturerad intervju 19 5.2 Bearbetning av data 19 5.3 Diskursanalytisk fördjupning 20 6. Flera inställningar till palmolja - analys av empiriska resultat 21 6.1 Välfärd och utveckling. Vem har rätten till det? 22 6.2 En person i två läger - palmolja sedd från flera perspektiv 23 6.3 Hållbarhet - är det en fråga om ekologisk hållbarhet eller ekonomisk hållbarhet? 24 6.4 Hållbar utveckling skildrad på två sätt 25 6.5 Rätten att uttrycka sig - vem får och vem får inte? 26 7. Vad kan vi förstå av resultatet? Analys och diskussion 28 7.1 Ska vi använda palmolja eller inte? 29 8. Slutsats 31 9. Referenslista 332
Sammanfattning
Den negativa attityden kring palmolja har uppkommit för att industrin ur ett hållbarhetsperspektiv brister i sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Produktionen finns i utvecklingsländerna, främst i Malaysia och Indonesien. Intresset för palmolja har ökat i Liberia, som tillsammans med Sverige är studieländer i den här undersökningen. Industrin har en stor miljöpåverkan, det förekommer dåliga arbetsförhållanden med låga löner och brist på rättigheter. Palmoljeindustrin har samtidigt i utvecklingsländerna gett möjlighet till ökad välfärd, då industrin är det som primärt ger inkomst för lokalbefolkningen.
Studiens resultat visar att en uteslutning av palmolja i produkter inte är en lösning på problemet. En möjlig lösning till problemet är istället att samarbeta och jobba för hållbar odling av palmolja.
Nyckelord
Sverige - Liberia - Palmolja - Hållbar utveckling - Ökad välfärd
Abstract
The negative attitude towards palm oil has arisen because of the sustainability of industry in social, economic and ecological aspects. Production is in developing countries, mainly in Malaysia and Indonesia. The interest in palm oil has increased in Liberia, which together with Sweden are study countries in this survey. The industry has a major environmental impact, there are poor working conditions with low wages and lack of rights. At the same time, in the developing countries, the palm oil industry has provided an opportunity for increased welfare, as the industry is the primary source of income for the local population.
The study results show that an exclusion of palm oil in products is not a solution to the problem. A possible solution to the problem is instead to cooperate and work for sustainable cultivation of palm oil.
2.
Keywords
Sweden - Liberia - Palm oil - Sustainable development - Increased welfare
3
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till RP Frukt som efterlyst studenter för exjobb om palmolja. Vi vill även tacka våra handledare Göran Ewald och Per Johansson, som styrt oss i rätt riktning, och Jonas Alwall som har hjälpt oss i den avslutande fasen av uppsatsarbetet. Vi vill också tacka för att vi fick intervjua miljö- och kvalitetschef Zandra Mattsson, Milton Findley, rådgivare till Liberias president och även ägare av lokal småskalig palmoljeproduktion i Liberia, som tog sig tiden att prata med oss. Robert Nilsson, produktion- och kvalitetschef på Godbiten har även försett oss med viktig information. Utan er hade vi inte fått vår idé till uppsatsen.
Mariette Höst & Nicole Prieto, 2017.
4
1. Inledning
Palmolja är ett vegetabiliskt fett som idag används som ingrediens i de flesta konsumtionsprodukter, som exempelvis margarin, kakor, choklad, tvål, djurfoder, med mera. I svenskt margarin utgör palmoljan 50 procent av ingredienserna (WWF, 2017; Nilsson, 2017). En av orsakerna till varför palmolja blivit en viktig komponent är för att palmolja är smaklös och har väldigt lång hållbarhet. Palmolja odlas i bland annat Indonesien och Afrika och utvinns från oljepalmens frukter som kan skördas upp till 15 gånger per år (Sveriges natur, 2017). Det finns konventionell palmoljeindustri och hållbar palmoljeindustri. Den konventionella palmoljeindustrin är i dagsläget störst, även om hållbar palmoljeindustri utvecklas snabbt. Ur ett hållbar utvecklings-perspektiv brister den konventionella palmoljeindustrin både i social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den konventionella palmoljeindustrins miljöpåverkan innebär att regnskog skövlas för att skapa fält för att plantera oljepalm, vilket påverkar djurlivet och förstör ovärderliga ekosystem (WWF, 2017). Industrin brister även i den sociala och ekonomiska aspekten, där rättigheter för arbetarna, som god arbetsmiljö och ordentlig lön tenderar att utebli. Bristerna är något som börjat uppmärksammas i Sverige, då miljö och mänskliga rättigheter har blivit mycket centrala frågor när exempelvis konsumenter ska göra sina val i butiken. När bristerna uppdagats, talas det ur ett konsumentperspektiv om bojkott av palmolja för att inte stödja miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden.
Certifieringsorganet Roundtable on Sustainable Palm Oil, RSPO är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att odla hållbar palmolja, som har skapat olika certifieringar och riktlinjer som både små och storskaliga producenter har möjlighet att följa. Certifieringarna och riktlinjerna innebär återplantering av regnskog, god arbetsmiljö och fullständiga rättigheter för arbetarna på plantagerna. Vissa palmoljeproducenter börjar som konventionella producenter, för att sedan övergå till att gå med i RSPO och arbeta efter deras riktlinjer. Vissa producenter producerar redan från början palmolja efter RSPO:s riktlinjer (RSPO, 2015).Det är inte bara konsumenter som reagerat på den konventionella palmoljeindustrins brister. Sedan palmolja blivit en av de centrala ingredienserna i konsumtionsprodukter har det varit av intresse att studera hur och varför palmoljeindustrin kunnat växa sig så stor som den är idag. Som en del av förståelsen har forskare undersökt bland annat attityder till miljöfrågor. Attityden gentemot miljön inom palmoljeindustrin skiljer sig mellan producent och företagen som köper in palmoljan. Fler företag väljer mer hållbara alternativ i förhoppning om att
5 minska sin miljöbelastning (jfr. Lidskog & Sundquist, 2011:89). Grossisten RP Frukt i Hässleholm har påbörjat en undersökning för eventuell utfasning av palmolja ur deras sortiment, som främst finns i kakor. Företagets beslut grundas i ett ställningstagande för miljö och mänskliga rättigheter, som kan stärka företagets miljöprofilering.
Det dock finns stöd för att produktionen av palmolja är en bidragande faktor för fattigdomsbekämpning i u–länderna, exempelvis Indonesien och Afrika, då plantagerna ger inkomst till de arbetande (Antoinie, 2009 & de Vos, 2016). Detta öppnar upp för diskussionen om hållbar utveckling kan förändra inställningen till palmolja genom att granska palmoljeindustrin utifrån social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
6
2. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan palmoljeindustrin och hållbar utveckling i u-länder och hur detta förhållande skulle kunna påverka svenska livsmedel- tillverkares beslut om att använda eller inte använda palmolja i sina produkter.
2.1 Frågeställningar
Vilken roll spelar palmoljan i produktionsländerna? Vilka konsekvenser kan uppstå om livsmedelstillverkare fasar ut palmoljan från sina produkter?
2.2 Avgränsningar och förtydligande
Uppsatsen har inte plats till att ge konkreta lösningar. Vi kommer att begränsa oss till att lyfta fram vissa delar i den komplexa frågan om palmoljeindustrins ekonomiska, ekologiska och sociala hållbarhet och koppla det till frågan om hur en livsmedelstillverkare i ett i-land som Sverige bör agera. Studien är gjord utifrån odlare i Liberia och två svenska företag.
När begreppet certifierad palmolja nämns i texten kommer det innebära att certifieringen av palmoljan är utifrån någon av Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) certifieringsnivåer. Eftersom det i litteraturen endast benämns som certifierad palmolja vet vi inte vilken av nivåerna som menas.
2.3 Förklaringsmodeller för studien
I uppsatsen kommer vi att diskutera attityder och beteenden kopplade till palmoljeindustrin. Eftersom palmoljeindustrin är en komplex fråga, finns det många teoretiska ingångar som kan vara till hjälp att förstå det komplexa problemet. Vi har därför valt Wallersteins (2004) världssystemanalys och beroendeskolan som grund för arbetet, och kompletterat med Foucaults (1970) kritiska diskursanalys för vissa specifika analyser. Världssystemanalysen belyser var studieländerna Sverige och Liberia befinner sig i den globala världsmarknaden, beroendeskolan belyser de maktstrukturer som finns mellan i-länder och u-länder. Foucaults diskursanalys belyser kopplingen mellan språket och hur det tillämpas i relation till makt och sociala skillnader i samhället, varför den är av intresse för oss i diskussionen mellan företag i Sverige och lokala palmoljeodlare i Liberia (jfr. Bryman, 2008: 474).
7
3.
Bakgrund
Palmolja är en av de äldsta oljorna som använts av människor. Arkeologiska fynd har visat att palmolja användes i Västafrika redan för omkring 5000 år sedan (Republic of Liberia, u.å.). Palmoljan är ett vegetabiliskt fett som idag finns i de flesta konsumtionsprodukter, bland annat i kakor, glass, som fyllning i chokladpraliner, rengöringsprodukter, kosmetik med mera. Palmoljan utvinns från oljepalmen, Elaeis guineensis, vilken är en grov palm som kan bli 15–30 meter hög och leva i upp till 200 år (WWF, 2017). Dock blir oljepalmerna produktiva först tre år efter plantering, tills plantan blir 30 år, sedan minskar avkastningen drastiskt (Republic of Liberia, u.å.). Malaysia och Indonesien började plantera oljepalm redan på 1800-talet. De är idag de största producenterna av palmolja på världsmarknaden, med en produktion på mer än 85 % på världsmarknaden (Republic of Liberia, u.å.). År 2010 hade Indonesien plantager som tog upp 8,4 miljoner hektar mark motsvarande 4,5 % av Indonesiens yta (WWF, 2017; Abram et al. 2017). Palmoljan utvinns sedan från oljepalmens frukter genom torkning, pressning, och centrifugering. Oljan är halvfast vid rumstemperatur och har väldigt lång hållbarhet (Republic of Liberia, u.å.). Palmolja används för den är billig, smaklös och bidrar till att bibehålla smak och textur i de produkter den används i. Man sökte också efter ett fett som kunde ersätta de delvis härdade fetter som innehöll transfett. Palmoljan lämpade sig bäst eftersom den naturligt inte innehåller transfetter (Livsmedelsföretagen, u.å). Oljepalmen kan även skördas 4–15 gånger per år, vilket gör den till den gröda som har högst avkastning av oljeproducerande växter, exempelvis solros eller raps, i förhållande till markanvändningen (Sveriges natur, 2017; WWF, 2017; Republic of Liberia, u.å.).
Figur 1.
Illustration över var i världen palmolja produceras. Liberia har särskilt pekats ut, eftersom Liberia är studieland i denna undersökning.
8 Sedan palmolja blivit en av de centrala ingredienserna i konsumtionsprodukter har det varit av intresse att studera hur och varför palmoljeindustrin kunnat växa sig så stor som den är idag. Som en del av förståelsen har forskare undersökt bland annat attityder till miljöfrågor. Attityden gentemot miljön inom palmoljeindustrin skiljer sig mellan producent och företagen som köper in palmoljan. Fler företag väljer mer hållbara alternativ i förhoppning om att minska sin miljöbelastning (jfr. Lidskog & Sundquist, 2011:89). Grossisten RP Frukt i Hässleholm har påbörjat en undersökning för eventuell utfasning av palmolja ur deras sortiment, som främst finns i kakor. Företagets beslut grundas i ett ställningstagande för miljö och mänskliga rättigheter, som kan stärka företagets miljöprofilering.
3.1
Palmoljans tillgänglighet i Sverige
Via konsumtionen ges utrymme för självuttryck och medvetenhet. Det är ett sätt att uttrycka sig och skapa en identitet. Sättet individer klär sig, äter eller dricker tyder på individuell smak och stil. Sedan masskonsumtionens begynnelse har möjligheten och uttrycket att vara den du
vill vara skapats (Featherstone, 1991:83). I årtusenden har saker som exempelvis stenar,
pälsar, eller siden utsmyckat människors kroppar. Prestigevaror har varit ett sätt för konsumenter att visa sin ställning i samhället (Hornborg, 2012: 26). I-ländernas konsumtionen av processad mat, bakverk, med mera är en av de viktigaste drivkrafterna bakom palmoljeindustrins utveckling.
Eftersom priset på palmolja är lågt blir möjligheten att konsumera exempelvis kakor enklare. Ett exempel är den svenska fikan. Att äta kakor har idag blivit en del av den svenska vardagen då “fika” har blivit en stor del av den svenska kulturen. Kakor från exempelvis Godbiten finns i många hem och fikarum i Sverige på grund av deras låga pris och tillgänglighet, varför efterfrågan kring kakorna fortsätter och marknaden kring det fortsätter att växa. Den globala konsumtionen av palmolja steg från 14,6 miljoner ton år 1995 till 61,1 miljoner ton år 2015 (Palmoil and food, 2016). I Sverige uppskattas det att vi använder cirka 60 000 ton palmolja i livsmedel. Den globala produktionen av palmolja är cirka 56 000 miljoner ton. Enligt beräkningar gjorda av RSPO förväntas produktionen bli 120–150 miljoner ton år 2050 (Livsmedelsföretagen, u.å.).
9
Tabell 1. Import fördelad på länder. Siffror från 2012. p.a. står för per annum och betyder per år. Källa: Republic of Liberia, u.å.
Palmolja som ingrediens och som exotisk vara leder till förskjutning av miljöbelastning när produktionen sker i utvecklingsländer och det sker ett ojämnt utbyte av naturresurser. Detta systematiska “ekologiska ojämna utbyte” har sedan konstaterats vara mätbart i hektaravkastning, även kallat “ekologiskt fotavtryck” eller materialflöden (jfr. Hornborg, 2012: 27).
10 Bilden ovan illustrerar exemplet om hur kakor som konsumtionsvaror innehållande palmolja fortsätter att ta sig in på marknaden, just för att palmolja är billigt, smaklöst och inte härsknar (Gunnerud & Jansson, 2014). Kakorna på bilden är nedsatta till 10 kronor per paket, vilket öppnar upp för att individer inom alla klasser ges möjligheten att kunna köpa dem. Samtliga kakor innehöll palmolja som vegetabiliskt fett.
3.2 Liberia
År 2015 var befolkningen i Liberia 4,503,438 miljoner människor (The world bank, u.å.). Omkring 35 procent av landets yta täcks av äldre regnskog och är i Västafrika det land som har mest bevarad regnskog, trots skogsavverkning (NE, u.å.b). Fattigdomen i Liberia är hög, år 2007 levde 95 procent i fattigdom (NE, u.å.b). Tillgången på färskvatten är liten i Liberia. På landsbygden har omkring 13 procent av invånarna tillgång till rent vatten (Globalis, 2013). År 2015 beräknades landets BNP till 456 dollar per capita (NE, u.å.b). Jordbrukssektorn bidrog med 36 procent till BNP 2013 och 70 procent av den arbetande befolkningen var sysselsatta inom jordbruk (NE, u.å.b; Brown, 1955). Hälften av de 35 000 ton palmolja som producerades i Liberia 2007 förädlades från oljepalmer som växte vilt (Republic of Liberia, u.å.).
Det finns både stora och små aktörer, de större aktörerna dominerar. De mindre aktörerna skördar oftast från vilda skogar eller har små plantager på hushållsgårdar. De större aktörerna har storskaliga plantager som ger högre avkastning då de använder sig av exempelvis konstgödsel och bekämpningsmedel (Republic of Liberia, u.å).
Bild 3. Äldre oljepalm-plantager finns främst i landets norra och nordvästra delar, medan nya plantager planerades 2011 i den södra delen av landet. Källa: Republic of Liberia, u.å.
11 Det finns cirka 29 080 hushåll inom produktionen, av dessa är 23 860 drivna av män och 5 220 drivs av kvinnor (Republic of Liberia, u.å.).
Tabell 2. Antalet hushåll som odlar respektive gröda. Källa: Republic of Liberia, u.å.
Under inbördeskrigen 1989-1996 och 2000-2003 minskade Liberias BNP kraftigt, efter slutet av det senaste inbördeskriget syns en årlig tillväxt på 5-10 procent (NE, u.å.b). Inbördeskriget orsakade stora nedläggningar och förstörelse av plantager och anläggningar (Republic of Liberia, u.å.). Efter inbördeskriget har utländska företag investerat pengar i palmoljeproduktionen i Liberia. Genom att företagen investerat i produktionen förväntas omkring 81 000 jobb skapas. Investeringarna som företagen gör är fokuserade på export och har stor betydelse för landet själv och exportens framtid (Republic of Liberia, u.å.).
3.3 Mänskliga rättigheter i Liberia
I Liberia har mänskliga rättigheter förbättrats sedan man skrev på fredsavtalet efter det senaste inbördeskriget som slutade 2003. År 2005 valdes Liberias första folkvalda kvinnliga president, Ellen Johnson Sirleaf. Det finns dock brister i arbetet för mänskliga rättigheter, regeringen saknar ekonomiska förutsättningar för att stärka de sociala, kulturella och ekonomiska rättigheterna. Men under de senaste åren har olika paraplyorganisationer för mänskliga rättigheter växt fram (NE, u.å.b; Utrikesdepartementet, 2007). När Utrikesdepartementet skrev rapport om mänskliga rättigheter i Liberia år 2007, var arbetslösheten uppe i över 80 procent och arbetslagstiftningen var mycket svag. I arbetslagstiftningen finns dock bestämmelser för arbetstider, löner och semester, men arbetsdepartementet i Liberia saknar resurser och har därför svår att kontrollera om lagstiftningen följs. Arbetstiden är lagstadgad till 48 timmar per vecka fördelade på sex dagar. Tiden kan sträckas ut till 56 timmar, för gruvarbetare kan den till och med sträckas till
12 72 timmar. Vägrar man att utsätta sig för farliga arbetssituationer riskerar man att bli avskedad (Utrikesdepartementet, 2007).
3.4 Ekologiska aspekter av palmoljeindustrin
I diskussionen kring palmolja riktas uppmärksamheten främst till den klimatpåverkan som palmoljeindustrin medför (WWF, 2017). Oljepalm kan bara odlas i områden som har samma klimat som regnskog, vilket betyder att den kräver förutsättningar som hög luftfuktighet och värme. För att tillfredsställa marknadens stora efterfrågan avverkas stora mängder regnskog för att göra plats åt plantagerna. Förutom förlust av regnskog och arter ger skövlingen stora utsläpp av växthusgaser då de träd och växter som fungerat som lungor genom sin fotosyntes minskar eller förloras helt (Wright & Boorse, 2014:202). I vissa delar av världen är palmoljeindustrin också ett hot mot lokalbefolkningens rättigheter och tillgång till rent vatten (WWF, 2017).
Diagram 1. Det vänstra diagrammet illustrerar hur mycket mark som används i förhållande till avkastning per år. Diagrammet till höger illustrerar hur mycket energi det krävs för att producera respektive gröda i förhållande till energin grödan ger. Källa: Republic of Liberia, u.å.
3.3 Ekonomiska aspekter av palmoljeindustrin
För palmoljeodlarna är den sociala och ekonomiska hållbarheten i centrum om man utgår från de tre delarna som tillsammans skapar hållbar utveckling enligt Brundtland-rapporten (Ammenberg, 2012:39). I Malaysia har palmoljeproduktionen omkring 590 000 direkta arbetstagare, i Indonesien är 3,7 miljoner människor verksamma inom produktionen (Republic of Liberia, u.å.). Västvärlden har haft sin industriella revolution där miljön stod utanför centrum och inte prioriterades. När ekonomin och välfärden blev bättre fick miljön en centralare roll. I många i-länder skapar det ekonomiska välståndet ett utrymme för beslut som
13 i första hand syftar till att skydda naturen, där man kan kosta på sig att inte öka den ekonomiska aktiviteten i ett område. I Många i-länder skapar det ekonomiska välståndet ett utrymme för beslut som i första hand handlar om att skydda naturen, där man kan kosta på sig att inte öka den ekonomiska aktiviteten i ett visst område (jfr. Bonnedahl, 2014:294). För Liberia är regnskogens värde sett från i-ländernas hållbarhetsperspektiv ett hinder i deras väg till välfärd (Findley, 2017). De som behöver bruka regnskogen som resurs ser inte det värdet och ekosystemtjänsterna regnskogen bidrar med, så som vaccin och mediciner.Därför väljer en del att skövla och tjäna pengar (jfr. Bonnedahl, 2012:294; Wright & Boorse, 2011:132-135). Lokalt är palmoljeindustrin av stor betydelse då palmolja är bland de största bidragande faktorn till fattigdomsbekämpning i u-länderna (Pirker, Mosnier, Kraxner, Havlík & Obersteiner, 2016).
3.4 Sociala aspekter av palmoljeindustrin
Som tidigare nämnts, tenderar u-ländernas arbetare och deras rättigheter att hamna i skuggan (Pirker, Mosnier, Kraxner et al, 2016). Globala mål som klassas inom sociala aspekter är bland annat utbildning, ingen hunger, hälsa och välbefinnande, rent vatten och jämställdhet (Globalamålen, u.å.). Det är genom forskningen som miljöproblem uppmärksammas och studeras. Globala miljöproblem uppmärksammas inte i det vardagliga livet, för att det varken finns kunskap eller resurser att ta sig an miljöproblem av den graden där. Det är dock de lokalbor som befinner sig i miljön där problemen uppstår, som först får uppleva konsekvenserna av problemen. Enligt Gustafsson (2011) är lokalbor en betydande del av identifierandet av miljöproblem (Hannigan, 2014:56-57). Banterle, Cereda och Fritz (2013) menar att konsumenternas miljömedveten ökar kring produktionen. Samtidigt menar Hornborg (2012) att det finns de som har ett solidariskt tänkande att köpa varor från u-länder för att bidra till ett bättre välmående i landet där produkten produceras och en annan del som anser att det är ett utnyttjande av billig arbetskraft som har dåliga arbetsförhållanden (Hornborg, 2012:15). Det finns belägg för att palmoljeindustrin skulle få fattigdomen att minska (Cahyadi & Weibel, 2013). I detta fallet anser en del att vi inte bör utesluta palmoljan eftersom fattigdomen utan den skulle öka igen, medan andra anser att den ska uteslutas eftersom det sker skövling av regnskog och att man inte ska stötta dåliga arbetsförhållanden (Unileverfoodsolutions, u.å.; Livsmedelsföretagen, u.å.; Hornborg, 2012:15).
14
4. Teoretiskt ramverk
Eftersom palmoljan är en industri som växt sig väldigt stor, trots dess miljöpåverkan, finns det många teoretiska ingångar som kan bidra med förklaringar till att svara på hur attityderna till palmoljan ser ut. Gällande klyftan mellan u-och i-länder har vi valt att använda oss av världssystemanalysen för att förklara grundproblematiken med palmolja, och sedan beroendeskolan för en djupare analys av klyftan mellan i- och u-länderna.
4.1 Wallersteins världssystemanalys
Världssystemanalysen beskriver ett scenario där billiga produkter och arbetskraft, i detta fallet palmolja, skickas från periferin in till centrum. Wallerstein (2004), en av grundarna till världssystemsanalysens uttryck “historisk kapitalism”, menade att det historiskt sett funnits ett kapitalistiskt system där det primära syftet var att utvidga sitt egna kapital genom att investera i utvecklingsländer (jfr. Karsan, 2014).
Världssystemanalysen är en teori som utvecklades av bland annat Immanuel Wallerstein (2004). Teorin beskriver förhållandet mellan fattiga och rika länder. Den grundläggande idén med världssystemanalysen skildrar den internationella handeln som ett system med en handel som inte var mellan jämlikar. I systemet beskrivs tre strukturella positioner som finns i världen; centrum, periferi och semiperiferi. I centrum finns de starka länderna. Dessa länder har förmågan att införa handelsvillkor, vilka innebar ett ekonomiskt mervärde för de varor som flödar från periferin till centrum (Wallerstein, 2004:30).
15
Figur 2. Wallersteins världssystemanalys. Modellen illustrerar en tolkning av var studieländerna befinner sig enligt världssystemanalysen. I modellen placeras Sverige som kärnland och Liberia placeras i periferin, på grund av fattigdom skapad av bland annat inbördeskrigen (Hegre, Østby & Raleigh, 2009). Illustration Nicole Prieto, 2017.
Industriländerna finns i centrum, utvecklingsländerna i periferin och de utvecklingsländer som kommit längst i utvecklingen mot industriländer finns i semiperiferin. Tjänster, oftast billig arbetskraft och råvaror flyttas från periferin, in till centrum och säljs sedan tillbaka till semiperiferin och periferin vilket ger centrum vinst. Wallerstein åsyftade ur ett marxistiskt perspektiv att utvecklingen som finns i periferin beror på strukturellt beroende av centrum, och att systemet syftar till beteendet hos länder i centrum (Nasehi-Moghaddam & Ghazanfari, 2016; Wallerstein, 2004:30). Dock är det viktigt att veta att termerna centrum, periferi och semiperiferi inte syftar till länderna, utan produktionsprocesserna i länderna. Modellen förstärker Bunkers (2005) resonemang om att extraktiva ekonomier strategiskt väljer platser där de kan koncentrera sig på vissa material, i detta fallet palmolja, som sedan ger en högre avkastning.
4.2 Stephen Bunkers teori om extraktiva ekonomier
Stephen Bunker (2005) teori om extraktiva ekonomier kan illustrerar hur palmoljan utvecklats från att vara en lokal konsumtionsvara till att bli en global konsumtionsvara (jfr. Bunker, 2005). Extraktiva ekonomier fortlever genom att extrahera en ökande mängd materia från områden med fondresurser, varför extraktiva ekonomier ständigt måste söka efter nya ställen att extrahera materia från (Bunker, 2005). Fondresurser kan vara skog och djur som
16 har en viss resiliens mot exploatering, men som vid bristande skötsel kan riskera att utarmas (Ammenberg, 2012: 169). Problematiken kring palmoljeindustrin som extraktiv ekonomi blir att resursen, regnskogen, blir lidande när regnskogen skövlas för att göra plats åt plantagerna (jfr. Bunker, 2005). Bunker diskuterade att utvecklingen skett när självförsörjande regionala ekonomier, som exploaterade områden för sin egen användning, sedan utökade sin produktion mot högre avkastning från utomstående marknader (Bunker, 2005). Extraktiv ekonomi kan kopplas tillbaka till Wallersteins världssystemanalys när länderna i centrum med större ekonomiskt kapital började importera exempelvis palmolja för att sedan förädla, till kakor, fyllningar till praliner, choklad, med mera som sedan såldes tillbaka till länderna i semiperiferin och periferin.
4.3 Fosters teori om det begränsade goda
Fosters (1965) teori om det begränsade goda beskriver hur valen individer i samhällen gör kopplas samman med samhällets kultur och sociala strukturer. Individerna i samhället delar kognitiv orientering, vilket beror på förståelsen för de normer som styr samhället. Fosters modell om kognitiv orientering kan liknas vid hur medlemmarna i samhället kognitivt orienterar sig efter grundläggande premisser och antaganden som varken erkänns eller ifrågasätts, ungefär som grammatiska regler inte erkänns eller ifrågasätts av de flesta människor (Foster, 1965). Med koppling till Bunkers (2005) extraktiva ekonomier, i detta fall med expansion av odling av oljepalm för att tjäna pengar, förlorades den kognitiva orienteringen när bondesamhällen inkorporerades in i det globala samhället. Det rationella tänkandet inom den sociala gruppen var inte längre rationellt när gruppen befann sig i ett större sammanhang. Sociala och kulturella mönster krockar med varandra när miljöerna kopplande till mönstren ligger utanför kontexten. Ekonomiskt uteblir förståelsen för samhällets regler när möjligheterna att exploatera utan konsekvenser plötsligt finns (Foster, 1965).
4.4 Beroendeskolan
Begreppet beroende innebär att utvecklingen av ett visst lands ekonomi beror på ekonomin i ett annat land med större ekonomiska möjligheter. Santos (1970) definierar begreppet som en situation där ekonomin i ett visst land är beroende av utveckling och expansion i ett annat land, eftersom landet ifråga inte har möjlighet att konkurrera på den internationella
17 marknaden. Länder som befinner sig i beroendeposition är oftast länder som befinner sig i periferin, det vill säga u-länder (Balcilar, Kutan & Yaya, 2017). Det är de semiperifera länderna som kämpar hårdast för att komma in mot kärnan och gör vad de kan för att inte halka efter och hamna i periferin. Kärnländer har kapaciteten att påverka processerna eftersom de rymmer störst andelar av produktionsprocesserna. Eftersom uppdelningen av produktionsprocesserna är så ojämn, och länderna i periferin har en väldigt liten möjlighet att påverka sin situation, får länderna i periferin nöja sig med de medel de har att tillgå. Detta förstärker i sin tur hierarkin mellan kärnländer, länder i semiperiferin, och länder i periferin (Wallerstein, 2004:56). Även om utbytesrelationerna är frivilliga, uppstår systematisk kontinuerlig urholkning av den ena partens resurser, självständighet och utvecklingsmöjligheter (Hornborg, 2012:37–38).
Vi skulle kunna definiera ”underkompensation” och ”underbetalning” som en relation vilken de rådande utbyteskvoterna tillåter den som kontrollerar tillverkningsprocessen att öka sin relativa andel av den sammanlagda mängden köpkraft i systemet, på bekostnad av de grupper som levererar arbetskraft, energi eller råmaterial. Med ”köpkraft” menar jag när någonting mera generellt än pengar, nämligen den symboliska förmågan att göra anspråk på andra människors resurser (Hornborg, 2012: 96).
Citatet valdes för att författaren på̊ bästa sätt beskriver det ojämna makt utbytet mellan i- och u-länder, en del av de drivkrafter som bidragit till att utveckla palmoljeindustrin.
Hornborg (2012) beskriver i kapitel imperialismens termodynamik: Ekosystem, världsyststem
och miljörättvisa, fem huvudkategorier av ackumulationssätt och utveckling som privilegium.
I den fjärde huvudkategorin Underkompensation av arbetskraft betonas förhållandet mellan arbetare och köpare. Det innebär att arbetaren inte får tillräckligt betalt i relation till det arbete hen lagt ner på att skapa en viss produkt. Den andra huvudkategorin Köpmannakapitalism beskriver att typiskt för den nu moderna högkulturen inom köpmannakapitalismen är att ”köpa billigt och sälja dyrt”. Marx menade här att kapitalackumulation är underkompensation av arbetskraft, det vill säga skillnaden mellan arbetets avkastning och kostnad (Hornborg, 2012: 94–95).
Hornborg diskuterar även förskjutning av miljöbelastning och lyfter exemplet om det nyindustrialiserade England som på 1850-talet inträdde världsmarknaden genom att byta bomullstyger mot råbomull. Det som miljömässigt och arbetsmässigt hände då, var att bomullstyget byttes mot betydligt fler arbetstimmar och markanspråk, i det fallet handlade
18 det om 14,000 arbetstimmar i brittisk fabrik jämfört med 32,000 arbetstimmar på tropiska bomullsodlingar, samt 58 hektar utländsk åkerjord (Hornborg, 2012:27). Med palmoljeindustrin kan man se ett “ojämnt ekologiskt utbyte”, när vi använder oss av mark och arbetskraft som är billigare än om produktionen hade funnits i ett i-land.
19
5. Metod
Som metod för uppsatsen användes semistrukturerad intervju för att erhålla den empiri som behövdes för uppsatsens grund, samt Michel Foucaults kritiska diskursanalys som ett sätt att fördjupa analysen. Metoden utfördes i två steg, först gjordes semistrukturerade intervjuer, och sedan gjordes en avslutande diskursanalys av transkriberingarna.
5.1 Semistrukturerad intervju
Inför intervjuerna gjordes ett frågeschema för att underlätta intervjuernas gång, med utrymme för variation i frågornas ordningsföljd (jfr. Bryman, 2008:206). Vid intervjuerna försökte vi möjliggöra för respondenterna att ha en så avslappnad stämning som möjligt, för att de inte skulle påverkas av vår roll som intervjuare. Vår avslappnade inställning berodde på att vi fokuserade på att få ut en berättelse när vi intervjuade Mattsson och Findley för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna (jfr. Hydén, 2014).
Det hölls tre intervjuer i början av 2017:
· Zandra Mattsson, Miljö- och hållbarhetschef på RP Frukt. Mattsson intervjuades om
varför RP frukt eventuellt vill fasa ut palmolja ur sitt sortiment, och deras syn på palmolja. Intervjun gjordes i en konferensrum på RP Frukt.
· Milton Findley, före detta talman i liberiska senaten och även ägare av lokala
palmolje-, kakao- och gummiplantager i Liberia. Findley har tidigare bott i Sverige under 10 år och har därför kunskap och perspektiv från Sverige och Liberia. Findley intervjuades om hans syn på konsumenter i exempelvis Sverige, och vilka skillnader han tyckte fanns mellan Sverige och Liberia. Findleys intervju gjordes via telefon.
· Robert Nilsson, produktionschef / kvalitetsansvarig på Godbiten. Nilsson intervjuades
om varför Godbiten använder palmolja i deras kakor. Intervjun gjordes via telefon.
5.2 Bearbetning av data
Innan sessionerna blev informanterna informerade om att samtalen skulle behöva spelas in. Sedan transkriberades intervjuerna för att minska risken för felkällor, samt för att underlätta
20 att göra en djupare analys av empirin (Bryman, 2008: 428). Det gjordes även mindre anteckningar under sessionernas gång för att ytterligare understryka vissa tonlägen, etc.
Ur transkriberingarna kunde vissa återkommande begrepp urskiljas, vilka sedan kategoriserades tematiskt enligt Brymans modell (jfr Bryman, 2008: 528). Detta tillvägagångssätt kallas tematisk analys, eller kvalitativ analys av data. Metoden underlättar likheter och skillnader i hur intervjupersoner kan diskutera samma tema på olika sätt (Bryman, 2008: 529) detta var speciellt intressant i Mattsons och Findleys intervjuer.
5.3 Diskursanalytisk fördjupning
Michel Foucaults kritiska diskursanalys fungerade som teoretisk utgångspunkt i den djupare analysen av empirin. Foucaults kritiska diskursanalys bygger bl.a. på en hypotes som han framförde i artikeln “The order of discourse” (1970) och som lyder: I alla samhällen finns strukturer och ramar (för) vilka gemene man skall hålla sig inom. I samhällena finns krafter som bestämmer och upprätthåller dessa strukturer och ramar, saker som exempelvis förbud utformas. Med förbud menar Foucault förbud mot att människor inte har rätten att prata om precis vad de vill, när de vill. Kopplat till Wallersteins världssystemanalys blev detta en viktig utgångspunkt för oss i arbetet med att tolka vissa av intervjusvaren då informanterna kom från väldigt olika bakgrunder, Sverige (centrum) och Liberia (periferin). Beroende på vilken del av världssystemanalysen landet befinner sig i tillkommer antingen privilegier, att exempelvis uttrycka sig om vissa saker, eller inte.
21
6. Flera inställningar till palmolja - analys av empiriska resultat
Via den tematiska kategoriseringen identifierades teman om ”välfärd”, “hållbarhet”, ”hållbar utveckling” och ”utveckling”. Det uppmärksammades en skillnad mellan främst hur Mattsson och Findley resonerade i frågan om den fortsatta produktionen och inköp av palmolja. Nilsson upplevdes ha en större insikt i palmoljeindustrin jämfört med Mattsson, då han även hade en viss kunskap kring certifieringarna som RSPO skapat. Från RP Frukts perspektiv grundade den eventuella utfasningen sig i att palmolja nu är en aktuell fråga, som företag med en viss miljöprofil adresserar: “Det är en aktuell fråga hela tiden, de senaste åren
framförallt” (Mattsson, 2017).
För Nilsson handlade frågan om fortsatt produktion av palmolja mer om certifieringar och hållbarhet ur ett globalt perspektiv, då i– och u–länder har ett samarbete för hållbar produktion av palmolja. Findley hade starka åsikter om att u–länderna skuldbeläggs för miljöförstöring, men att västvärlden redan förstört miljön via sin industriella revolution tidigare och gärna fortsätter att expandera med fler fabriker, och att u–länderna nu hindras från sin industriella revolution av i–länderna:
Well ya, you’re blaming Liberia for example cutting the rainforest and allowing plantations, but you have said nothing about your factories and the level of destruction, or the level of carbon dioxide. You say look, ”let us produce carbon dioxide, make money and you keep your forest and make nothing.” I mean it doesn't make sense. So if I want to use my forest to buy food, to buy clothes, you say: “No, don't do that, because it will affect the way I’m living”, that's what you are saying. You say [...] the environment is being destroyed. Who is destroying the environment? If you stop and [...] put it this way, there are two ways to look ahead. If you shut down all the factories, all the nuclear plants, all the energy plants, all the generators who will produce, we stop the producing. Otherwise everything that produces gas that destroy the ozone or mainly carbon dioxide. We not going use any we shut it down, will anybody be complain about the forest will not be a issue (Findley, 2017).
Mattssons citat är för oss svårtolkat då det inte framgår exakt vad som är aktuellt, om det är en social, ekonomisk eller ekologisk fråga, eller alla tre delarna. Det framgår dock att Mattsson och Findley har olika perspektiv gällande skogen som resurs och socialt kapital. Vi tror att Mattsson menade ur ett företagsperspektiv, då hållbarhetsfrågor är aktuella p.g.a. miljöprofilering. För i-länderna är det viktigt att produkterna som konsumeras kommer från hållbara produktioner, då social hållbarhet är främst viktig. Brister då den sociala
22 hållbarheten är det sannolikt att företag och konsumenter inte vill stödja exempelvis dåliga arbetsförhållanden. För Liberia är synen på skogen som en resurs för dem att använda i deras väg till välfärd.
6.1 Välfärd och utveckling. Vem har rätten till det?
Gällande temat väldärd och utveckling är det för palmoljeoldjare främst den sociala och ekonomiska hållbarheten som står i centrum om man utgår från de tre delarna som tillsammans skapar hållbar utveckling enligt Brundtland-rapporten (Ammenberg, 2012:39). Vid frågan om vilka skillnader Findley såg mellan Sverige och Liberia inom välfärd och utveckling svarade han:
Their [Sveriges] lifestyle is what it is. Some people argue that because of modernization people must be current with what is happening in the rest of the world. People should be able to use the internet, people should be able to use telephone, people should be able to use all of these different facilities, […], so that is another part of this whole story (Findley, 2017).
Ekologisk hållbarhet är inte lika prioriterat, då Findley (2017) uttryckte att regnskogen står i vägen för u–ländernas väg till välfärd. Findley förklarade att liberianerna använder de resurser som finns att tillgå, eftersom de inte har förutsättningar, som exempelvis teknologi till att driva fabriker (Findley, 2017). Findley uttryckte även att liberianerna inte ser regnskogen som ett område som bör bevaras eller att regnskogen har ett viktigt värde, då liberianerna är i behov av att tjäna pengar och hellre väljer att använda sig av skogen (Findley, 2017; jfr Bonnedahl, 2012:294).
Måste då Liberias palmoljeproduktion vara en del av den globala marknaden? Magnusson (2012) diskuterar att varken avkolonialisering eller kontroll över exportsektorn skulle kunna motverka beroendet av globaliseringen. Som Magunusson såg det var det många som drog slutsatsen att dra sig tillbaka helt från världsmarknaden. Det gick dock emot nationalekonomins rekommendationer som underströk att handeln var en fördel för alla parter (Magnusson, 2012:140). Shiva (2009) anser att det är den globala ekonomin som är det riktiga problemet och har skapat en ekologisk obalans på planeten. Inom ekonomiska aspekter finns det globala mål som att avskaffa extrem fattigdom, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk utveckling, hållbara industrier och infrastruktur (Globalamålen, u.å.). Över hela världen lever mer än 2 miljoner människor på under 2 dollar om dagen och den huvudsakliga inkomstkällan är jordbruk (Duff Rutherford, Burke, Cheung & Field, 2016).
23 Man vill ju väva samman alla aspekter och sedan kunna göra en bra
bedömning. Men vi måste veta mer hur det ser läget ser ut i vårt sortiment först. Och då kanske vi kan ta bort värstingarna, som inte ens har certifierad palmolja (Mattsson,2017).
Gemensamt för samtliga informanter inom temat välfärd och utveckling är att alla på något sätt vill uppnå välfärd och utveckling. Dock skiljer sig tolkningen av begreppen mellan Findley och Mattson medan Nilsson kan placeras någonstans i mitten. Findleys frustration över frågeställningen baseras på hans uppfattning av att u-länderna hindras från utveckling och välfärd p.g.a. i-ländernas fokus på den ekologiska hållbarheten.
6.2 En person i två läger - palmolja sedd från flera perspektiv
Det är viktigt att ställa krav på certifieringar som hjälper producenterna till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas det oftast kunskap och pengar för att göra den typen av investeringar hos speciellt småproducenter (Chayadi & Weibel, 2013). Foucaults kritiska diskursanalys hjälper till att belysa de skillnader som medföljer centrum och periferi enligt Wallersteins världssystemanalys. Nilssons intervju är svår att placera med koppling till dessa teorier. Nilsson, som arbetar för ett företag som befinner sig i centrum, tar upp betydelsen av certifierad palmolja för att certifiering innebär ekonomisk hjälp som stöttar småskaliga producenter i periferin som antingen vill certifiera sig, eller som arbetar med att producera certifierad palmolja. Nilsson står i två läger - han kommer från centrum, men talar inte för centrum, utan mer för periferin:
Vi har sedan år 2011 haft certifierad palmolja i våra kakor. Vi började med [certiferingen] book and claim, vilken har en låg avgift och som ger direkta bidrag till återplantering. Vi vet att Malaysia fick bidrag. År 2016 började vi med [certiferingen] mass balance och 2017 gick vi över till segregerad palmolja. Problemet med segregerad palmolja är att småskaliga producenter inte klarar av att betala avgiften. Book and claim är också jättebra, för det hjälper småskaliga odlare att fortsätta med sitt arbete. Den certifieringen är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv, med sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter (Nilsson, 2017).
Många anser att utveckling av plantager ger möjlighet för utveckling av landsbygden, antalet arbetstillfällen ökar och utvecklad infrastruktur. Studier har visat att bönderna har kunnat dra nytta av att odla oljepalm, självständigt eller genom avtal med företag. Men vid storskaliga plantager har markförvärv skett utan samtycke från lokala samhällen. Problemet är dock inte oljepalmen, många hävdar att det beror på vilket sätt grödor odlas på, vilka
24 egendomsarrangemang, arbetsordningar och i vilken råvarukedja produkten ingår i. Det finns ändå de som menar att markkonflikterna härrör från brist av tydliga rättigheter på landsbygden (de Vos, 2016).
Godbiten följer här som ett exempel på hur företag istället för att ställa sig kritiska gentemot palmolja tvärtemot bestämmer sig för att bidra till utvecklingen av hållbart producerad palmolja. RP frukt skulle kunna ta efter Godbiten i synen på palmolja då det skulle gynna både den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Certifieringen som Nilsson talar om, Book and claim, även kallad Green Palm Certifications, är ett verktyg som skapats för att stötta produktionen av certifierad palmolja. Det innebär att företag kan betala en premie per ton palmolja till en producent som producerar certifierad palmolja. Premien som betalas in når även de små odlarna. Den fysiska palmolja som företaget får är dock inte certifierad (Livsmedelsföretagen, u.å.)
6.3 Hållbarhet - är det en fråga om ekologisk hållbarhet eller ekonomisk
hållbarhet?
Det uttrycks att vi borde förbruka mindre resurser och bland annat köra mindre bil och använda mindre el. Trots det ses istället en ökning i konsumtionen (Lidskog & Sundqvist, 2011:9). Lidskog & Sundqvist (2011) menar också att världen är skiktad och att miljöproblemen ser olika ut i olika länder och samhällsklasser. Det finns länder som oroar sig för framtida klimatförändringar, men som har svårigheter att dra ner sin konsumtion. Samtidigt finns det länder som idag har översvämningar, vattenbrist och uttorkad mark. För dessa länder är klimatförändringen inte ett framtida hot utan något de kämpar med idag (Lidskog & Sundqvist, 2011:10). Mattsson uttryckte att RP Frukt måste ta hänsyn till palmoljans miljöpåverkan i deras verksamhet:
Man kan tänka på att egentligen så handlar det mycket om hållbarhet när vi gör våra inköp, den ekonomiska aspekten, ekologiska och även sociala också. Vi har en uppförandekod, som vi har tagit fram med våra ägare, så alla våra leverantörer skriver på den och där är det ju mycket sociala aspekter inblandade. Den är ganska omfattande, vi ställer redan idag höga krav gällande sociala biten och där ingår även miljöaspekter och djur, hantering och sådant också (Mattsson, 2017).
Findley (2017) var i sin intervju upprörd över sin uppfattning av att i-länderna inte funderade på att dra ner på sin miljöpåverkan, såsom resor:
25 We have a hand the land and the weather, the climate. The climate
conditions give us advantages to plant all these different crops since we don't have the technology [...] (Findley, 2017).
Om landet haft en teknisk utveckling som skulle det vara möjligt att ha olika fabriker som skulle bidra till bättre välfärd. Istället är jordbruket deras väg och då i-länderna efterfrågar flera olika produkter som produceras i det klimatet är jordbruket en möjlig väg. För en part handlar det om ekonomisk hållbarhet, för en annan part handlar det en ekologisk hållbarhet.
6.4 Hållbar utveckling skildrad på två sätt
När västerländska företag väljer att utesluta palmolja, ser företagen det som hållbar utveckling eller undersöker de bara den ekologiska hållbarheten?
Man får göra en samlad bedömning, det viktigaste är ju att få bort värstingarna som inte ens har certifierad palmolja. Det är ju grunden (Mattsson, 2017).
Nilsson poängterade även att palmolja har en miljömässig fördel gentemot exempelvis smör: Vi har gjort en livscykelanalys i frågan om palmolja som visade att
skulle vi byta från palmolja till exempelvis smör i våra produkter, skulle vi behöva öka nötkreatur i Sverige 10 gånger. Vilket ur miljösynpunkt skulle sluta i katastrof med tanke på hur mycket klimatförändringar det redan bidrar till. Det hade inte varit ett hållbart alternativ alls (Nilsson, 2017).
Kronlid (2005) skriver om ett fall där SJ använder bekämpningsmedel och Eric Jönsson som utsätts för bekämpningsmedlet. I fallet går samhällsekonomin före då man endast fokuserar på att få bort ogräset och inte tänker på effekterna som drabbar på miljö och hälsa, de ekologiska och sociala delarna. Situationen kan figurera som ett exempel på att ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet inte kan separeras från varandra utan bör analyseras tillsammans (Kronlid, 2005:227,243). Våra handlingar får konsekvenser på andra sidan jorden, men produktionen är så komplex att det är svårt att göra ett etiskt val (Hornborg, 2012:83). Det är också enligt Bonnedahl (2012) i-länderna som är rikare och att i-länderna på så sätt äger mer av naturens resurser och andras människors arbete i andra länder. Det är i-länderna som styr resursanvändningen. Hade i-i-länderna inte efterfrågat palmolja hade det inte funnits någon marknad för den och man hade inte odlat palmolja i den utsträckningen (Bonnedahl, 2012:137). Men hade det inte odlats något annat då? Det är trots allt
26 västerlänningarna som har det största ekologiska fotavtrycket medan man i Afrika har det minsta avtrycket (Bonnedahl, 2012:26). Samtidigt ökar konsumenternas vilja att betala för en god miljö i takt med att de blir rikare. Miljöpolitiken i i-länderna uppmuntrar en utveckling av miljöteknik. Tillväxt och teknisk utveckling kanske skulle kunna göra det möjligt att ha plantager utan att avverka regnskog (Hornborg, 2012:43). Findley sade under sin intervju att för att kunna sträva efter en hållbar utveckling, måste Liberia börja med att utvecklas först:
You keep the forest, you keep the people poor. Keep the resources and do not exploit the resources okey? The pine trees in Sweden, every year they cut some of them for sale and make paper [...]. So you have this issue of how do you balance them two? And I think that is a question that you have to pull some thinking [...] into. Which is good, which is better? One side is good for the environment. When it comes to Sweden, it's good for the environment. If you want to talk about environmental recreation, shut iron factories, stop riding airplanes, stop riding cars or restrict it to a certain level. Maybe not shut it down but restrict it would be the right thing to do. (Findley, 2017).
Findley fortsätter därefter att diskutera olika typer av miljöförstörande faktorer, speciellt skillnader i synen på miljöpåverkan mellan i- och u-länder. Hans resonemang blir svårt att följa på grund av brister i språket, men det han vill lyfta fram är just hur synen på miljöpåverkan och vilka åtgärder som bör göras skiljer sig åt. Palmoljeindustrin är ett sätt för u-länderna att skapa välfärd, något som leder till en positiv utveckling för samhället. För i-länderna står industrin för en miljöpåverkan som behöver åtgärdas, medan man i själva verket inte är beredd på att minska flygresor, tillverkningsindustrier och annat som har negativ miljöpåverkan. Det är de olika måttstockarna med vilka u- och i-länder jämförs som irriterar Findley.
6.5 Rätten att uttrycka sig - vem får och vem får inte?
Palmoljans miljöpåverkan är ett faktum. Dock diskuteras problemet inte i Liberia som det gör i Sverige. I Liberia fungerar palmolja som en stor del av fattigdomsbekämpning, och hjälper till att bygga upp samhällen. Foucault (1970) diskursanalys beskriver att i alla samhällen finns klasser, vilket innebär att det i samhällen finns delar av samhället som kan uteslutas på grund av exempelvis lägre status. De regler och strukturer för vilka individer i samhället som får lov att exkludera uppehålls av dem med mest makt. Med koppling till Wallerstein (2004) världssystemanalys finns det globala samhället vilket innebär i-länderna i centrum och u-länderna i periferin. I Foucaults diskursanalys tar författaren upp tabut om yttrandefrihet, och de med makten eller privilegiet att uttrycka sig, där Foucault tar upp politik och sexualitet
27 som exempel på tabu (Foucault, 1970). Findley riktar sitt missnöje mot Sverige i frågan om palmoljans miljöpåverkan och menar att i Liberia går ekonomi går före miljön i vägen mot välfärd:
Should we find ourselves in how we really get out of poverty, how do we get to improve the life for our people? It comes very difficult because we cut between the issue of the environmental recreating producing oxygen and feeding people. Which one we would take most likely we lead us to feeding people rather than producing oxidizing that nobody is going to pay for (Findley, 2017).
Ur detta citat urskiljs särskilt att Findley är medveten om att Liberia befinner sig i periferin, enligt Wallerstein (2004) världssystemanalys. I citatet nedan tolkar vi Findleys ordval “åt
helvete med afrikanerna, låt dem dö!” som att Findley har förstått att de med pengar,
kärnländerna, tillåts uttrycka sig om palmoljans miljöpåverkan, medan de fattiga länderna i periferin är “förbjudna” att förklara palmoljans betydelse för deras välfärd och utveckling:
You not saying you are not gonna buy gasoline, I’m not gonna fly a plane, I'm not gonna ride a car, I’m not gonna buy anything that has produced by electricity, because electricity is producing carbon dioxide [...]. So in another way you gonna say: -Go to hell with the africans, let them die. We don't care about them! So we say: -You don't care about us, why should we care about you? (Findley, 2017).
När vi frågade Mattsson vad hon ansåg om de olika aspekterna, ekologisk, ekonomisk och socialt, kunde hon inte göra något uttalande. Det var något som ledningsgruppen gemensamt fick sitta ner och gå igenom.
Det kan inte jag personligen besluta om, utan det är ju ledningen som gör. Alla sådana här stora beslut om vilka produkter vi har och hur det går till och vi ska ha och inte sälja osv, det tar vi i ledningsgruppen. Så det är där sådana beslut fattas. Men vi får ju titta närmare på vad vi har för produkter först och främst. Sen kan vi göra en bedömning (Mattsson, 2017).
Mattssons citat indikerar på att företag i i-länder kanske inte begrundar deras olika beslut från ett hållbarhetsperspektiv. I-länderna har ett väldigt stort inflytande till vilken omfattning u-länder får chansen att utvecklas, beroende på om i-u-länderna vill köpa in produkter som tillverkas i u-länderna.
28
7. Vad kan vi förstå av resultatet? Analys och diskussion
Nyanserna från resultatet hjälper oss att förstå att informanterna pratar om utveckling på olika sätt. För Mattsson som representant för RP Frukt verkar utveckling innebära att miljömässigt ta beslut som i slutändan ska generera pengar. Nilsson menar att utveckling innebär ett samarbete mellan i- och u-länder för att uppnå balans.
Findley diskuterar utveckling i termer av välfärd och användning av resurser. Just socialt kapital och skogen som resurs är begrepp som informanterna ser väldigt annorlunda på. RP Frukt som en del av i-länderna tycker som konsumenter i Sverige att palmolja hållbarhetsmässigt brister både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Findley i Liberia försöker förmedla att palmoljans fördelar bör väga lika tungt som dess nackdelar, och framförallt tillkännages för en större förståelse till varför palmoljan måste få fortsätta produceras, om än på ett mer hållbart sätt.
Palmoljeindustrins problematik är en utmaning för främst global ekologisk hållbarhet samt lokal ekonomisk hållbarhet. Kärnländerna tillskriver miljön ett visst värde och anser att miljön är något som måste bevaras, medan länderna i periferin, exempelvis Liberia, måste använda sig av de resurser de har att tillgå för att utveckla och försäkra sin välfärd. Två åsikter kommer i konflikt och kärnländernas röst är den som i störst utsträckning blir hörd.
Findley (2017) lyfter en fråga ur ett hållbar utveckling perspektiv i sitt citat om människors livsstil. Idag lever vi i ett globalt samhälle, vilket innefattar att människor är medvetna om hur olika livssituationerna ser ut i världen. Findley ställer sig kritisk och understryker hur u-länderna hamnar i skuggan. Findley menar att alla människor ska få använda sig av olika resurser, något som han tycker att u-länderna ska få en chans att göra genom egen ekonomisk utveckling, inte genom bistånd från kärnländer. När det diskuteras om framtida generationers rätt att få leva under samma förutsättningar som vi lever under idag tenderar u-ländernas industriella revolution att undermineras - om u-länderna idag inte kan leva under samma förutsättningar som i-länderna gör, kommer inte framtida generationer heller att få möjligheten att göra det. Företag måste koncentrera sig mer kring den sociala delen av hållbar utveckling i sin planering. Mattsson (2017) menade att RP Frukt som företag måste tjäna pengar, men aldrig på bekostnad av sådant de kan påverka. Genom att stödja hållbart odlad palmolja, istället för att utesluta den, ökar chanserna för att ge bättre förutsättningar för de som jobbar inom palmoljeindustrin. Den sociala aspekten av palmoljeindustrin är något som företag kan ha mycket stort inflytande på.
29
7.1 Ska vi använda palmolja eller inte?
Bojkott av palmolja är inte lösningen på problemet. Lokalbornas fortlevnad, utveckling och välfärd, är viktiga anledningar att inte bojkotta palmolja. Som Findley (2017) förmedlar i sitt sista citat ett missnöje gentemot väst, när väst börjar ingripa i den industriella revolutionen som måste ske i u-länderna för att öka deras välfärd.
En av anledningarna till varför det diskuteras om uteslutning i relation till palmolja kan vara klyftan mellan konsument och produktion. Konsumenter ser palmolja som slutprodukt och tänker inte på betydelsen av produktionen i produktionsländerna (jfr. Hornborg, 2012:32) Från jordbrukets klimatpåverkan är det köttindustrin (nötkreatur, som Nilsson (2017) nämnde) som ger störst klimatpåverkan (Jordbruksverket, 2017). Köttindustrin är den industri som medför störst miljöpåverkan då nötkreatur bidrar till stora mängder koldioxid. Av de industrier som också skapar stor miljöpåverkan via koldioxid finns palmoljeindustrin, som släpper ut stora mängder koldioxid genom skövling av regnskog (WWF, 2017) Att bojkotta palmolja minskar chanserna för framtida hållbar odling av palmolja, och förflyttar endast problemet till odling av annan gröda.
Med hänvisning till Wallersteins världssystemanalys kan Foucaults diskursanalys appliceras till kärnländernas möjlighet att uttrycka sig om att eventuellt fasa ut palmolja. De sociala strukturerna som kan appliceras till ett globalt samhälle där länderna i periferin, utvecklingsländerna, med stöd av diskursanalysen inte ges möjlighet att uttrycka sig och få lika stort gensvar som i-länderna får. Förbuden och de som tillåts att strunta i förbuden är kopplat till makt och dominans. Findley (2017) uttrycker starkt i sitt sista citat att det inte finns någon jämvikt i palmoljeindustrin ur ett hållbarhetsperspektiv. De röster som blir hörda är de som kommer från kärnländerna. Det tas mindre hänsyn till palmoljans betydelse lokalt eller producenternas syn på palmolja som ett sätt att öka välfärden i u-länderna.
Företag arrenderar mark och startar plantager som inte alltid gynnar den lokala befolkningen. I andra fall har det gynnat produktionslandet och landet får möjlighet till ökad välfärd och en väg ut från fattigdom. På något sätt måste avverkningen av regnskogen begränsas, speciellt ur miljösynpunkt, då regnskogen är ett ekosystem med många arter och är viktigt för Jorden. Det tar oss till ett av Findleys (2017) citat där han ifrågasätter varför i-länder inte begränsar sina koldioxidutsläpp mer, och anser att i-länderna bland annat bör begränsa sina resor med
30 flygplan. Findley tycker inte att i-länderna förmedlar att de strävar efter att u-länder ska få möjlighet att leva på samma villkor. Hur kan i-länder först utnyttja utvecklingsländernas mark för produktion för att sedan ändra sig och säga att det inte är möjligt på grund av de miljöproblem som uppstår, men samtidigt fortsätta bidra till koldioxidutsläpp?
31
8. Slutsats
För att RP frukt enklare skall kunna göra ett ställningstagande för den sociala hållbarheten i palmoljeindustrin bör företaget fokusera på hållbarhet som en helhet innefattande både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att kunna göra en ordentlig bedömning. De tre delarna kan inte separeras och bedömas utifrån sig själva, utan måste analyseras tillsammans för att uppnå en förståelse för varför palmolja finns i så många olika produkter idag.
Ur ett hållbar-utvecklingsperspektiv bör social hållbarhet lyftas ytterligare, så att social hållbarhet prioriteras lika mycket som ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till en global utveckling som alla människor ska få ta del av. Ekologisk hållbarhet är central i diskussionen om hållbar utveckling, medan social hållbarhet tenderar att prioriteras mindre. Det utkristalliseras tydligt hur social hållbar utveckling brister ur ett globalt perspektiv ur Findleys uttalande; “Go to hell with the africans, let them die. We don't care about them! So, we say: -You don't care about us, why should we care about you?” (Findley, 2017).
Miljöförstörelse är ett komplext problem som fortsätter att växa i takt med att världsbefolkningen ökar. Den industriella revolutionen i utvecklingsländerna måste ske, främst för ökad välfärd, vilket innebär att tillsammans försöka hitta lösningar som hjälper utvecklingsländerna att få ökad välfärd.
I klyftan mellan i- och u-ländernas tillgång till att få uttrycka sig i frågan om palmoljeindustrins miljöpåverkan kan i-länderna istället använda sin röst till sin fördel - ur ett hållbar utvecklingsperspektiv är det inte bara framtida generationer lokalt man ska ha i åtanke när det ska fattas beslut om framtiden, då det handlar om hela planeten, därför måste man ha ett globalt tänkande. Med resurserna och faciliteterna som kärnländerna har att tillgå bör social hållbarhet sättas likvärdigt med ekonomisk vinning, eftersom den sociala hållbarheten tenderar att ha ett mindre fokus i problematiken kring palmoljeindustrins miljöpåverkan. Globalt kommer det alltid att finnas en efterfrågan på palmolja, så att företag i Sverige väljer att fasa ut palmolja från sitt sortiment är för produktionsländerna bara en droppe i havet. Palmoljeproduktionen är ett komplext problem och det finns än ingen lösning som kan gynna alla på bästa sätt.
32 Granskat från ett hållbar utveckling perspektiv, vad är då bäst? Att sluta producera palmolja som bidrar till ökad social och ekonomisk välfärd i u-länder på grund av miljöproblemen? Är det bättre att fortsätta producera och inte göra någonting? Eller är det bättre att exempelvis Sverige, som är ett av de länder som kan kräva certifieringar, hjälper exempelvis Liberia som är i uppstarten av sin produktion med att satsa på certifieringar. Då skulle efterfrågan och utbudet på certifierad palmolja öka och kanske en dag vara det enda som finns på marknaden. Det kanske inte är den bästa lösningen, men det borde vara bättre än att Sverige lämnade marknaden. För slutar exempelvis Sverige att efterfråga certifierad palmolja och slutar använda palmolja, är risken att länder som inte har så höga krav om hållbar produktion är ensamma på marknaden och att det inte förbättrar produktionen för varken miljön eller den sociala hållbarheten. Lösningen blir därför att inte utesluta palmolja, utan istället fokusera på utvecklingen av hållbart odlad palmolja.
33
9. Referenslista
Abram, N. K., Meijaard, E., Wilson, K. A., Davis, J. T., Wells, J. A., Ancrenaz, M., & Mengersen, K. (2017). Oil palm–community conflict mapping in Indonesia: A case for better community liaison in planning for development initiatives. Applied Geography, pp 7833-44.
Allen, W E. (2005). Historical Methodology and Writing the Liberian Past: The Case of Agriculture in the Nineteenth Century. History in Africa, vol 32. pp 21-39.
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagament: Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra
organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Axfood. (2016). Certifierad palmolja. Hämtad 2017-04-05.
http://axfood.se/sv/Hallbarhet1/Varans-vag/Varans-vag1/Palmolja/
Balcilar, M., Kutan, A. M. & Yaya, E Y. (2017). Testing the dependency theory on small island economies: The case of Cyprus. Economic Modelling 61. pp 1-11.
Banterle, A., Cereda, E. & Fritz, M. (2013). Labelling and sustainability in food supply networks. British Food Journal. Vol 115.5. pp 769-783.
Bonnedahl, K. J. (2012) Från ekonomiskt till hållbart. En bok om att tänka om från
exploatering till samexistens. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Brown, V. J. (1955). Economic Development in Liberia. Journal of Negro Education. Vol 24. No 2. pp 113-119.
Bunker, S. (2005). The Poverty Of Resource Extraction. Research in rural sociology and
development. pp 211-226.
Cahyadi, E. K. & Waibel, H. (2013). Is Contract Farming in the Indonesian Oil Palm Industry Pro-poor? Journal of Southeast Asian Economies. Vol 2013. pp 62-76.
De Vos, R. E. (2016). Multi-Functional Lands Facing Oil Palm Monocultures: A Case Study of a Land Conflict in West Kalimantan, Indonesia. Austrian Journal of South-East
Asian Studies. Vol 9. No. 1. pp 11-32.
Duff Rutherford, D., Burke, H. M., Cheung, K. K. & Field S. H. (2016). Impact of an
Agricultural Value Chain Project on Smallholder Farmers, Households, and Children in Liberia. World Development.Vol. 83. pp 70-83.
Elfström, C. (2016). Regnskog skövlas trots miljömärkning av palmolja. Hämtad 2017-05-10. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/regnsskog-skovlas-trots-miljomarkning-av-palmolja Featherstone, M. (1991). Consumer Culture & Postmodernism. London: SAGE Publications
ltd.
Fairtrade. (u.å.). Kakao. Hämtad 2017-04-06. https://fairtrade.se/kakao/
Foster, G M. (1965). Peasant Society and the Image of Limited Good. American
Anthropologist. pp 293-315.
Foucault, M. (1981). The Order of Discourse. In Young, Robert (Ed.), Untying the Text: A
Post-Structuralist Reader (p. 51-78). Boston, London and Henley: Routledge & Kegan
Paul.
Globala Målen. (u.å.). Globala målen. Hämtad 2017-05-04. http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/
Globalis. (2015). Liberia. Hämtad 2017-04-06. http://www.globalis.se/Konflikter/Liberia Globalis. (2013). Liberia. Hämtad 2017-05-03. http://www.globalis.se/Laender/Liberia Godbiten (u.å.). Om godbiten. Hämtad 2017-04-28. http://www.godbiten.se/sv/om-godbiten/ Gunnerud, U. & Jansson, N. (2014). Hälsomässiga effekter av palmolja - från vetenskap till
