Nyanserna från resultatet hjälper oss att förstå att informanterna pratar om utveckling på olika sätt. För Mattsson som representant för RP Frukt verkar utveckling innebära att miljömässigt ta beslut som i slutändan ska generera pengar. Nilsson menar att utveckling innebär ett samarbete mellan i- och u-länder för att uppnå balans.
Findley diskuterar utveckling i termer av välfärd och användning av resurser. Just socialt kapital och skogen som resurs är begrepp som informanterna ser väldigt annorlunda på. RP Frukt som en del av i-länderna tycker som konsumenter i Sverige att palmolja hållbarhetsmässigt brister både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Findley i Liberia försöker förmedla att palmoljans fördelar bör väga lika tungt som dess nackdelar, och framförallt tillkännages för en större förståelse till varför palmoljan måste få fortsätta produceras, om än på ett mer hållbart sätt.
Palmoljeindustrins problematik är en utmaning för främst global ekologisk hållbarhet samt lokal ekonomisk hållbarhet. Kärnländerna tillskriver miljön ett visst värde och anser att miljön är något som måste bevaras, medan länderna i periferin, exempelvis Liberia, måste använda sig av de resurser de har att tillgå för att utveckla och försäkra sin välfärd. Två åsikter kommer i konflikt och kärnländernas röst är den som i störst utsträckning blir hörd.
Findley (2017) lyfter en fråga ur ett hållbar utveckling perspektiv i sitt citat om människors livsstil. Idag lever vi i ett globalt samhälle, vilket innefattar att människor är medvetna om hur olika livssituationerna ser ut i världen. Findley ställer sig kritisk och understryker hur u- länderna hamnar i skuggan. Findley menar att alla människor ska få använda sig av olika resurser, något som han tycker att u-länderna ska få en chans att göra genom egen ekonomisk utveckling, inte genom bistånd från kärnländer. När det diskuteras om framtida generationers rätt att få leva under samma förutsättningar som vi lever under idag tenderar u-ländernas industriella revolution att undermineras - om u-länderna idag inte kan leva under samma förutsättningar som i-länderna gör, kommer inte framtida generationer heller att få möjligheten att göra det. Företag måste koncentrera sig mer kring den sociala delen av hållbar utveckling i sin planering. Mattsson (2017) menade att RP Frukt som företag måste tjäna pengar, men aldrig på bekostnad av sådant de kan påverka. Genom att stödja hållbart odlad palmolja, istället för att utesluta den, ökar chanserna för att ge bättre förutsättningar för de som jobbar inom palmoljeindustrin. Den sociala aspekten av palmoljeindustrin är något som företag kan ha mycket stort inflytande på.
29
7.1 Ska vi använda palmolja eller inte?
Bojkott av palmolja är inte lösningen på problemet. Lokalbornas fortlevnad, utveckling och välfärd, är viktiga anledningar att inte bojkotta palmolja. Som Findley (2017) förmedlar i sitt sista citat ett missnöje gentemot väst, när väst börjar ingripa i den industriella revolutionen som måste ske i u-länderna för att öka deras välfärd.
En av anledningarna till varför det diskuteras om uteslutning i relation till palmolja kan vara klyftan mellan konsument och produktion. Konsumenter ser palmolja som slutprodukt och tänker inte på betydelsen av produktionen i produktionsländerna (jfr. Hornborg, 2012:32) Från jordbrukets klimatpåverkan är det köttindustrin (nötkreatur, som Nilsson (2017) nämnde) som ger störst klimatpåverkan (Jordbruksverket, 2017). Köttindustrin är den industri som medför störst miljöpåverkan då nötkreatur bidrar till stora mängder koldioxid. Av de industrier som också skapar stor miljöpåverkan via koldioxid finns palmoljeindustrin, som släpper ut stora mängder koldioxid genom skövling av regnskog (WWF, 2017) Att bojkotta palmolja minskar chanserna för framtida hållbar odling av palmolja, och förflyttar endast problemet till odling av annan gröda.
Med hänvisning till Wallersteins världssystemanalys kan Foucaults diskursanalys appliceras till kärnländernas möjlighet att uttrycka sig om att eventuellt fasa ut palmolja. De sociala strukturerna som kan appliceras till ett globalt samhälle där länderna i periferin, utvecklingsländerna, med stöd av diskursanalysen inte ges möjlighet att uttrycka sig och få lika stort gensvar som i-länderna får. Förbuden och de som tillåts att strunta i förbuden är kopplat till makt och dominans. Findley (2017) uttrycker starkt i sitt sista citat att det inte finns någon jämvikt i palmoljeindustrin ur ett hållbarhetsperspektiv. De röster som blir hörda är de som kommer från kärnländerna. Det tas mindre hänsyn till palmoljans betydelse lokalt eller producenternas syn på palmolja som ett sätt att öka välfärden i u-länderna.
Företag arrenderar mark och startar plantager som inte alltid gynnar den lokala befolkningen. I andra fall har det gynnat produktionslandet och landet får möjlighet till ökad välfärd och en väg ut från fattigdom. På något sätt måste avverkningen av regnskogen begränsas, speciellt ur miljösynpunkt, då regnskogen är ett ekosystem med många arter och är viktigt för Jorden. Det tar oss till ett av Findleys (2017) citat där han ifrågasätter varför i-länder inte begränsar sina koldioxidutsläpp mer, och anser att i-länderna bland annat bör begränsa sina resor med
30 flygplan. Findley tycker inte att i-länderna förmedlar att de strävar efter att u-länder ska få möjlighet att leva på samma villkor. Hur kan i-länder först utnyttja utvecklingsländernas mark för produktion för att sedan ändra sig och säga att det inte är möjligt på grund av de miljöproblem som uppstår, men samtidigt fortsätta bidra till koldioxidutsläpp?
31
8. Slutsats
För att RP frukt enklare skall kunna göra ett ställningstagande för den sociala hållbarheten i palmoljeindustrin bör företaget fokusera på hållbarhet som en helhet innefattande både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet för att kunna göra en ordentlig bedömning. De tre delarna kan inte separeras och bedömas utifrån sig själva, utan måste analyseras tillsammans för att uppnå en förståelse för varför palmolja finns i så många olika produkter idag.
Ur ett hållbar-utvecklingsperspektiv bör social hållbarhet lyftas ytterligare, så att social hållbarhet prioriteras lika mycket som ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling syftar till en global utveckling som alla människor ska få ta del av. Ekologisk hållbarhet är central i diskussionen om hållbar utveckling, medan social hållbarhet tenderar att prioriteras mindre. Det utkristalliseras tydligt hur social hållbar utveckling brister ur ett globalt perspektiv ur Findleys uttalande; “Go to hell with the africans, let them die. We don't care about them! So, we say: -You don't care about us, why should we care about you?” (Findley, 2017).
Miljöförstörelse är ett komplext problem som fortsätter att växa i takt med att världsbefolkningen ökar. Den industriella revolutionen i utvecklingsländerna måste ske, främst för ökad välfärd, vilket innebär att tillsammans försöka hitta lösningar som hjälper utvecklingsländerna att få ökad välfärd.
I klyftan mellan i- och u-ländernas tillgång till att få uttrycka sig i frågan om palmoljeindustrins miljöpåverkan kan i-länderna istället använda sin röst till sin fördel - ur ett hållbar utvecklingsperspektiv är det inte bara framtida generationer lokalt man ska ha i åtanke när det ska fattas beslut om framtiden, då det handlar om hela planeten, därför måste man ha ett globalt tänkande. Med resurserna och faciliteterna som kärnländerna har att tillgå bör social hållbarhet sättas likvärdigt med ekonomisk vinning, eftersom den sociala hållbarheten tenderar att ha ett mindre fokus i problematiken kring palmoljeindustrins miljöpåverkan. Globalt kommer det alltid att finnas en efterfrågan på palmolja, så att företag i Sverige väljer att fasa ut palmolja från sitt sortiment är för produktionsländerna bara en droppe i havet. Palmoljeproduktionen är ett komplext problem och det finns än ingen lösning som kan gynna alla på bästa sätt.
32 Granskat från ett hållbar utveckling perspektiv, vad är då bäst? Att sluta producera palmolja som bidrar till ökad social och ekonomisk välfärd i u-länder på grund av miljöproblemen? Är det bättre att fortsätta producera och inte göra någonting? Eller är det bättre att exempelvis Sverige, som är ett av de länder som kan kräva certifieringar, hjälper exempelvis Liberia som är i uppstarten av sin produktion med att satsa på certifieringar. Då skulle efterfrågan och utbudet på certifierad palmolja öka och kanske en dag vara det enda som finns på marknaden. Det kanske inte är den bästa lösningen, men det borde vara bättre än att Sverige lämnade marknaden. För slutar exempelvis Sverige att efterfråga certifierad palmolja och slutar använda palmolja, är risken att länder som inte har så höga krav om hållbar produktion är ensamma på marknaden och att det inte förbättrar produktionen för varken miljön eller den sociala hållbarheten. Lösningen blir därför att inte utesluta palmolja, utan istället fokusera på utvecklingen av hållbart odlad palmolja.
33
9. Referenslista
Abram, N. K., Meijaard, E., Wilson, K. A., Davis, J. T., Wells, J. A., Ancrenaz, M., & Mengersen, K. (2017). Oil palm–community conflict mapping in Indonesia: A case for better community liaison in planning for development initiatives. Applied Geography, pp 7833-44.
Allen, W E. (2005). Historical Methodology and Writing the Liberian Past: The Case of Agriculture in the Nineteenth Century. History in Africa, vol 32. pp 21-39.
Ammenberg, J. (2012). Miljömanagament: Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra
organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Axfood. (2016). Certifierad palmolja. Hämtad 2017-04-05.
http://axfood.se/sv/Hallbarhet1/Varans-vag/Varans-vag1/Palmolja/
Balcilar, M., Kutan, A. M. & Yaya, E Y. (2017). Testing the dependency theory on small island economies: The case of Cyprus. Economic Modelling 61. pp 1-11.
Banterle, A., Cereda, E. & Fritz, M. (2013). Labelling and sustainability in food supply networks. British Food Journal. Vol 115.5. pp 769-783.
Bonnedahl, K. J. (2012) Från ekonomiskt till hållbart. En bok om att tänka om från
exploatering till samexistens. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Brown, V. J. (1955). Economic Development in Liberia. Journal of Negro Education. Vol 24. No 2. pp 113-119.
Bunker, S. (2005). The Poverty Of Resource Extraction. Research in rural sociology and
development. pp 211-226.
Cahyadi, E. K. & Waibel, H. (2013). Is Contract Farming in the Indonesian Oil Palm Industry Pro-poor? Journal of Southeast Asian Economies. Vol 2013. pp 62-76.
De Vos, R. E. (2016). Multi-Functional Lands Facing Oil Palm Monocultures: A Case Study of a Land Conflict in West Kalimantan, Indonesia. Austrian Journal of South-East
Asian Studies. Vol 9. No. 1. pp 11-32.
Duff Rutherford, D., Burke, H. M., Cheung, K. K. & Field S. H. (2016). Impact of an
Agricultural Value Chain Project on Smallholder Farmers, Households, and Children in Liberia. World Development.Vol. 83. pp 70-83.
Elfström, C. (2016). Regnskog skövlas trots miljömärkning av palmolja. Hämtad 2017-05-10. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/regnsskog-skovlas-trots-miljomarkning-av-palmolja Featherstone, M. (1991). Consumer Culture & Postmodernism. London: SAGE Publications
ltd.
Fairtrade. (u.å.). Kakao. Hämtad 2017-04-06. https://fairtrade.se/kakao/
Foster, G M. (1965). Peasant Society and the Image of Limited Good. American
Anthropologist. pp 293-315.
Foucault, M. (1981). The Order of Discourse. In Young, Robert (Ed.), Untying the Text: A
Post-Structuralist Reader (p. 51-78). Boston, London and Henley: Routledge & Kegan
Paul.
Globala Målen. (u.å.). Globala målen. Hämtad 2017-05-04. http://www.globalamalen.se/om- globala-malen/
Globalis. (2015). Liberia. Hämtad 2017-04-06. http://www.globalis.se/Konflikter/Liberia Globalis. (2013). Liberia. Hämtad 2017-05-03. http://www.globalis.se/Laender/Liberia Godbiten (u.å.). Om godbiten. Hämtad 2017-04-28. http://www.godbiten.se/sv/om-godbiten/ Gunnerud, U. & Jansson, N. (2014). Hälsomässiga effekter av palmolja - från vetenskap till
34 Göteborgs Kex. (u.å.). Orkla Confectionery & Snacks slutar helt att använda palmolja 2016.
Hämtad 2017-02-05. http://www.goteborgskex.se/om-oss/press/orkla-confectionery- snacks-slutar-helt-att-anvanda-palmolja-2016
Haigh, N. & Griffiths, A. (2007). The Natural Environment as a Primary Stakeholder: the Case of Climate Change. Business Strategy and the Environment. pp 347-359. Hardin, G. (1968). The Tragedy of the Commons. Science. Vol. 162. No. 3859. pp 1243- 1248.
Hannigan, J. (2014). Environmental Sociology. New York: Routledge.
Harrison Church, R. J. (1969). The Firestone Rubber Plantations in Liberia. Geography. Vol 54. No 4. pp 430-437.
Hegre, H. Østby, G. Raleigh, C. (2009). Poverty and Civil War Events. A Disaggregated Study of Liberia. Journal of Conflict Resolution. pp 598-623.
Hornborg. A. (2012) Myten om maskinen. Göteborg: Daidalos AB.
Hydén, M. (2014). The teller-focused interview: Interviewing as a relational practice.
Qualitative social work. pp 795-812.
Ica. (u.å.). Palmolja. Hämtad 2017-04-05 http://www.ica.se/ica-tar-ansvar/ravaror/palmolja/ Jickling, B. (2005). Sustainable Development in a Globalizing World: a few cautions. Policy
Futures in Education. Vol 3. No 3. pp 251-259.
Jordbruksverket (2017) Kött och klimatpåverkan. Hämtad 2017-05-07.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/k ottochklimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html
Karsan, G. (2014). ”Another World is Possible” A Monograph On Wallerstein’s World System Analysis. Akademik Araçtirmalar Dergisi 2013-2014, pp 21-46.
Kronlid, D. (2005). Miljöetik i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Labey, A. (2009). Socioéconomie des oléagineux en Afrique. Oléagineux Coprs Gras,
Lipides Vol 16. pp. 276-279.
Lidskog, R. Sundqvist, G. (2011). Miljösociologi. Lund: Studentlitteratur AB. Livsmedelsföretagen (u.å.) Frågor och svar om palmolja. Hämtad 2017-04-28.
https://www.livsmedelsforetagen.se/medlem/faktabank/fragor-och-svar-om-palmolja/ Livsmedelsverket (u.å). Smör, margarin och matolja. Hämtad 2017-05-02.
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor- margarin-och-matolja
Magnusson, L. (2002). Teorier om imperialism och globalisering. Stockholm: Prisma. Marabou. (u.å.) Hållbarhet. Hämtad 2017-04-05. http://www.marabou.se/hallbarhet Millenniemålen. (2013). Mycket har blivit bättre men klyftorna ökar. Hämtad 2017-05-04.
http://www.millenniemalen.nu/sa-gick-det/
Naturskyddsföreningen. (u.å). Lär dig mer om palmolja. Hämtad 2017-04-13. http://www.naturskyddsforeningen.se/palmolja
NE. (u.å.a). Hållbar utveckling. Hämtad 2017-03-28.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hållbar-utveckling. NE. (u.å.b). Liberia. Hämtad 2017-04-18.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/liberia
Nilsson, A. & Martinsson, J. (2012). Attityder till miljöfrågor. Lund: Studentlitteratur AB. Nutella. (u.å.) Palmolja. Hämtad 2017-04-05. https://www.nutella.com/sv/se/nutella-palmolja Oatly. (u.å.) Hämtad 2017-04-05. http://www.oatly.com/faq/
Orklafoods. (u.å.). Palmolja och avskogning. Hämtad 2017-04-05.
http://www.orklafoods.se/vart-ansvar/Aktuella-staellningstaganden/Palmolja- avskogning
35 Orklafoods, (2015). Orkla Foods Sverige tar ytterligare krafttag mot palmoljan. Hämtad
2017-04-19. http://www.orklafoods.se/Pressrum/Orkla-Foods-Sverige-tar-ytterligare- krafttag-mot-palmoljan
Palmoil and Food. (u.å.). Konsumtion av palmolja. Hämtad 2017-08-08. http://www.palmoilandfood.eu/sv/konsumtion-av-palmolja
Pham, J.-P. (2004). Liberia: portrait of a failed state. (1st American ed.). New York: Reed Press.
Pirker, J. Mosnier, A. Kraxner, F. Havlér, P & Obersteiner, M. (2016). What are the limits to oil palm expansion? Global Environmental Change 40. pp 73-81.
Regeringen. (u.å.). Globala målen och Agenda 2030. Hämtad 2017-03-28.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ Rainforest-rescue. (2010). Questions and answers about palm oil. Hämtad 2017-01-02.
https://www.rainforest-rescue.org/topics/palm-oil/questions-and-answers
Rainforest-rescue. (2016). Palm oil - deforestation for everyday products. Hämtad 2017-01- 02 från https://www.rainforest-rescue.org/topics/palm-oil
Republic of Liberia. (u.å.). National Export Strategy: Oil Palm, 2014-2018. Liberia: Republic of Liberia.
Rpfrukt. (u.å.). Om RP Frukt. Hämtad 2017-04-06. http://rpfrukt.se/om-oss/
RSPO. (2015). The Statutes of The Roundtable On Sustainable Palm Oil. Kuala Lumpur: Roundtable on Sustainable Palm Oil.
Shiva, V. (2009). Soil Not Oil Environmental Justice in an Age of Climate Crisis.
Alternatives Journal. Vol 35. No 3. pp 18-23.
Silva- castañeda, L. (2012). A forest of evidence: third-party certification and multiple forms of proof--a case study of oil palm plantations in Indonesia. Agriculture and Human
Values. Vol 2012. pp 361-370.
Sveriges natur (2016). Palmolja - snart på en mack nära dig. Hämtad 2017-04-28. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/palmolja-snart-pa-en-mack-nara-dig/. Sveriges natur (2017). Regeringen kan stoppa palmolja i biodiesel. Hämtad 2017-05-02.
http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/regeringen-kan-stoppa-palmolja-biodiesel/ The world bank (u.å.) Population, total. Hämtad 2017-05-10.
http://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=LR
Utrikesdepartementet. (2007). Mänskliga rättigheter i Liberia 2007. Stockholm: Utrikesdepartementet.
Unileverfoodsolutions. (u.å.). Säg inte nej till palmolja. Säg ja till certifierad och hållbar
palmolja! Hämtad 2017-03-02. http://www.unileverfoodsolutions.se/ett-hallbart-
liv/hallbar-produktion/Palmolja
Valks, V. (2014). Sustainable palm oil: Traceability a new priority. Chemical Week. Vol 176. No 5. pp 25.
Wallerstein, I. (2004). Världssystemanalysen. En introduktion. England: Duke University Press.
Wright, T. R. & Boorse, D. F. (2014). Environmental Science. Towards A Sustainable
Future. United States of America: Pearson Education Inc.
WWF. (2017). Palmolja. Hämtad 2017-01-17. http://www.wwf.se/wwfs-arbete/ekologiska- fotavtryck/palmolja-soja-och-forandrade-marknader/1551360-palmolja
Intervjupersoner
Mattsson, Z. Personlig kommunikation. 2017-04-24. Milton, F. (2017). Personlig kommunikation. 2017-03-10. Nilsson, R. Personlig kommunikation. 2017-05-05.