Livsmedelsverket

Rapport 14 -2016

Av Petra Bergkvist

Utvärdering av Livsmedelsverkets

samordnade kontrollprojekt 2015

Innehåll

Slutsatser ... 2

Bakgrund ... 3

Syftet med och önskad effekt av de samordnade projekten ... 3

Urvalsprocessen ... 4

Kontrollprojekten ... 5

Kontrollmyndigheternas deltagande i projekten ... 6

Livsmedelsverkets effektmätning av kontrollprojekten ... 7

Livsmedelsverkets utvärdering ... 8

Slutsatser

Konceptet med samordnade kontrollprojekt har varit framgångsrikt under 2015. Tillsammans vände sig kontrollprojekten till samtliga kategorier av kontrollmyndigheter - lokala, regionala och centrala. Projekten har haft inriktning mot kontroll av olika kategorier av verksamheter. Därmed har en hög andel av kontrollmyndigheterna haft möjlighet att delta i ett eller flera kontrollprojekt.

Kontrollmyndigheterna bedömer att deras kompetens inom respektive kontrollområde har ökat. Kontrollprojekten har i hög grad medfört att kontroll och provtagning har utförts inom områden som annars sannolikt inte hade kontrollerats.

De projekt som inkluderade provtagning och analys har tydliggjort svagheter i de anlitade och ackrediterade laboratoriernas kompetens i att följa de förordningar som ställer krav på ana-lysmetod och rapportering. Inför sådana projekt bör projektledaren ha tydliggjort de krav som ska ställas på de laboratorier som åtar sig att utföra analys i offentlig kontroll.

Kontrollmyndigheterna som deltagit i projekten uppskattar i hög grad utbildningsmaterialet och kontakten med projektledarna. En snabb återkoppling till projektdeltagarna från projekt-ledarna är mycket viktig. En hög bortfallsfrekvens från tidigare anmälda kontrollmyndigheter har noterats i både projekten 2015 och i de tidigare riksprojekten. Detta medfört att det slut-liga deltagarantalet i projekten inte har kunnat förutses under planeringen av projekten. Kontrollprojekten är stimulerande för projektledarna och ger möjlighet till kompetensutveck-ling även för dem. Förankringen för projekten i ledningen för Område Livsmedelskontroll behöver förstärkas. Ett delat projektledarskap är av vikt, eftersom genomförandet av projekten annars blir mycket sårbart vid frånvaro av projektledaren. Framtida kontrollprojekt måste ha en tydlig beställare samt styrgrupper för att projekten ska kunna genomföras med framgång. Samordnarfunktionen för kontrollprojekten har varit uppskattad och bör bestå.

Bakgrund

Livsmedelsverket har som central myndighet ett antal uppgifter, vilka framgår av regeringens förordning (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket. Däri anges bland annat att myndigheten ska verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet, samt att leda, samordna och följa upp livsmedelskontrollen.

Ett av flera arbetssätt för att genomföra dessa uppgifter har varit att Livsmedelsverket tidigare år har drivit så kallade riksprojekt. Dessa projekt genomfördes vid Livsmedelsverkets under åren 2002-2014. Under dessa år genomfördes varje eller vartannat år ett mer omfattande kon-trollprojekt inom ett utvalt kontrollområde. Projekten riktade sig till samtliga kontrollmyn-digheter i landet som hade kontroll över den aktuella typen av verksamheter.

År 2014 beslutade Livsmedelsverkets ledningsgrupp att konceptet med ett enda stort rikspro-jekt som vänder sig till ett urval av kontrollmyndigheter skulle ersättas av ett nytt koncept − att årligen genomföra flera mindre kontrollprojekt som sammanlagt vänder sig till samtliga kontrollmyndigheter och som omfattar flera olika kontrollområden och kontrollmetoder. Livsmedelsverket uppdrog åt en samordnare att skapa struktur för processen att ta fram de projekt som skulle genomföras 2015 och 2016. I urvalsprocessen deltog en berednings-grupp av medarbetare vid Livsmedelsverket med olika kompetenser. Livsmedelsverkets led-ningsgrupp beslutade under september 2014 om de projekt som skulle drivas under 2015 och 2016. Sedan januari 2016 är Petra Bergkvist vid Avdelningen Styrning och uppföljning sam-ordnare för Livsmedelsverkets samordnade kontrollprojekt.

Syftet med och önskad effekt av de samordnade projekten

Projektmodellen har flera syften: Livsmedelsverkets uppdrag är att leda och samordna kon-trollen; kontrollprojekten är en metod att samordna och prioritera i kontrollen. Projekten ska höja kompetensen hos samtliga kontrollmyndigheterna, att skapa delaktighet, engagemang och ökad vi-känsla mellan kontrollmyndigheterna, och att utveckla olika kontrollmetoder. Kontrollprojekten syftar också till att öka kompetensen i riskbaserad provtagning.

Den effekt som konceptet med samordnade kontrollprojekt bör uppnå är ett genomtänkt an-vändande av metoden provtagning för t ex kemiska faror, ökad tydlighet i redovisning av kontrollresultat, samt en mer likvärdig och riskbaserad kontroll.

Urvalsprocessen

Livsmedelsverkets beredningsgrupp för samordnade kontrollprojekt utarbetade under 2014 en metodik för att inhämta och bereda förslag till kontrollprojekt och tog då fram ett antal ur-valskriterier. Förslag inhämtades genom inbjudan till samtliga kontrollmyndigheter vid kom-muner, länsstyrelser och vid livsmedelsverkets regionala och centrala avdelningar. I urvals-processen angavs sju kriterier, där fler än tre ja-svar utöver ja på fråga 1 skulle vara uppfyllda för att projektidén skulle gå vidare i beredningsprocessen:

1) Finns lagstöd att agera mot?

2) Är kontrollområdet prioriterat av t ex FVO, NKP eller andra skäl? 3) Finns risk för människors hälsa?

4) Finns risk att människor blir lurade?

5) Saknas kunskap om hur lagstiftningen efterlevs?

6) Finns kunskap eller misstanke om att lagstiftningen inte efterlevs?

7) Saknas tillräcklig kunskap hos kontrollmyndigheterna för att kunna kontrollera och bedöma hur lagstiftningen efterlevs?

I urvalsprocessen och i verkets ledningsgrupp beslutades att 6 av de föreslagna kontrollpro-jekten skulle genomföras under 2015 samt ytterligare ett antal under 2016. I figur 1 beskrivs Livsmedelsverkets process för urval av samordnade kontrollprojekt. Chefsbesluten om pro-jekten fattas av Livsmedelsverkets chefer vid område Livsmedelskontroll (LK/LG).

Inriktningsbeslut av LK/LG

Figur. 1 Urvalsprocessen för Livsmedelsverkets samordnade kontrollprojekt 2015

Kontrollprojekten

De samordnade kontrollprojekten år 2015 och deras projektledare framgår av

tabellen 1.

Tabell 1. Tablå över kontrollprojekten

Projektnamn Berörda

kontrollmyn-digheter Berörda livsmedels-företag Projektledare Distributionsanläggningar för dricksvatten Kommuner, Generalläkaren Dricksvattenproducen-ter och tillhandahållare av dricksvatten Agneta Tollin Faroanalys för dricksvatten Kommuner, Generalläkare, Livsmedelsverkets kontrollavdelningar Dricksvatten-producenter Agneta Tollin Odeklarerade allergener i färdigförpackad mat Kommuner, Livsmedelsverkets kontrollavdelningar Importörer Tillverkare Butikstillverkare Ylva Sjögren-Bohlin Glykoalkaloider, kadmium

och bly i potatis

Länsstyrelser Primärproducenter Renée Norlin Polycykliska aromatiska

kolväten (PAH) i rökta fisk- och köttprodukter

Kommuner, Livsmedelsverkets kontrollavdelningar

Mindre rökerier som direktröker fisk- och köttprodukter Sören Wretling Mykotoxiner i svenskodlad spannmål Kommuner Spannmålslager, kvarnar Petra Fohgelberg Förslag in Första urvals-omgång Första urvals-beslut Andra urvals-omgång Slutligt beslut Kommunice - ring av beslutet Höst till februari Mitten av mars Mitten av april Slutet av april Mitten av maj Innan mid-sommar Beslut av LK/LG Berednings-gruppen väljer ut ca 15 förslag Beredningsgruppen kompletterar vissa frågor från LK/LG

Projektplaner, stödmaterial och checklistor i projekten lagras på Livstecknets filarkiv. Materi-alet är lämpligt att ”återanvända” för de kontrollmyndigheter som efter projekttiden vill ge-nomföra kontrollprojekt med samma eller liknande inriktning. Materialet kan dock behöva uppdateras med avseende på lagstiftning, laboratorier m.m.

Kontrollmyndigheternas deltagande

i projekten

Projekten har vänt sig till olika kontrollmyndigheter och till olika typer av verksamheter. An-talet kontrollmyndigheter som deltagit i projekten är därför inte jämförbara. I Tabell 2 nedan visas antal kontrollmyndigheter som deltagit i respektive projekt.

Tabell 2: Antal kontrollmyndigheter som deltagit i respektive projekt.

Projektnamn Antal deltagande

kontrollmyndigheter Distributionsledningar för dricksvatten 63 Faroanalys för dricksvatten 22 Odeklarerade allergener i färdigförpackad mat 37 Glykoalkaloider, kadmium

och bly i potatis

12 Polycykliska aromatiska

kolväten (PAH) i rökta fisk-och köttprodukter

13

Mykotoxiner i svenskodlad spannmål

14

Totalt har 96 olika lokala kontrollmyndigheter och samarbeten mellan lokala kontrollmyndig-heter deltagit i ett eller flera av 2015 års samordnade kontrollprojekt. Antalet lokala kontroll-myndigheter uppgick 2014 till cirka 250, beaktat att flera kontrollkontroll-myndigheter har etablerade samarbeten. Därmed har nästan 40 procent av de lokala kontrollmyndigheterna deltagit i de samordnade kontrollprojekten.

Av landets 21 länsstyrelser har 11 st deltagit i det projekt som vände sig till bland annat läns-styrelser. Av Livsmedelsverkets fyra regionala kontrollavdelningar deltog två i två olika kon-trollprojekt.

I Bilaga 1 redovisas vilka kontrollmyndigheter som deltagit i respektive projekt under 2015. Efter att projekten avslutats avrapporterar varje projektledare resultat och slutsatser

Kontrollmyndigheternas effektmätning

För att utvärdera kontrollprojektens effekt i den praktiska livsmedelskontrollen har Livsme-delsverket skickat ut en enkät till samtliga kontrollmyndigheter som deltog i respektive pro-jekt år 2015 efter propro-jektperioden. Kontrollmyndigheterna har besvarat enkäten via enkät-verktyget ES-Maker. Enkäterna har syftat till att besvara om kontrollmyndigheterna har fått ökad kompetens, genomfört kontroll som inte var planerad tidigare, haft nytta av stödmaterial inom projekten m.m.

Av enkäternas svar framgår att kontrollmyndigheternas erfarenhet av konceptet med de sam-ordnade kontrollprojekten är övervägande positiva, se bilaga 3.

Effektmätningen visar genomgående att kontrollmyndigheterna bedömer att kontrollprojekten har gett både kontrollmyndigheterna och de kontrollerade företagarna ökad kompetens inom det aktuella kontrollområdet. Även kunskapen om den aktuella kontrollmetoden har ökat. Kontrollmyndigheterna har också genom kontrollprojekten genomfört kontroller inom områ-den, eller med kontrollmetoder, som de annars sannolikt inte hade genomfört. Då projekten är utvalda bland annat med avseende på risk för människors hälsa och redlighet pekar detta på att de samordnade kontrollprojekten är ett sätt att främja en riskbaserad kontroll inom områ-den som en del kontrollmyndigheter traditionellt inte har tillräcklig kunskap om. Det bidrar till en mer riskbaserad kontroll.

För de projekt där provtagning ingick ställde Livsmedelsverket frågan om provtagning kom-mer att ingå i den ordinarie kontrollen inom respektive område under den kommande femårs-perioden. Av svaren framgår att drygt hälften av kontrollmyndigheterna bedömde att kon-trollmetoden verifierande analys skulle genomföras.

Projekten får höga betyg för utformningen av vägledningar, checklistor och följesedlar inom projekten.

Kontrollmyndigheterna betygssätter även Livstecknets arbetsrum högt, som varande en ändamålsenlig plats för kommunikation mellan kollegor och mellan kontrollmyndigheterna och Livsmedelsverket.

Av svaren framgår också att kontrollmyndigheterna i lägre grad anser att kontrollprojekten har ökat deras trygghet i att fastställa om avvikelse föreligger, och att fastställa lämplig hante-ring av avvikelser. En lärdom för kommande planehante-ring av kontrollprojekt är att det är viktigt att i informationsmaterialet och instruktionerna vara tydlig med vad som definierar en avvi-kelse, eftersom kontrollmyndigheterna har bedömt att detta är svårt. Uttömmande svar på hantering av avvikelser kan i många fall inte ges i stödmaterialen. Utöver de metoder för han-tering av avvikelser som anges i lagstiftningen styrs hanhan-teringen också av omständigheter och historik, gällande de enskilda företagen.

Även i tidigare kontrollprojekt, t ex riksprojekt, har kontrollmyndigheterna efterfrågat gemen-samma riktlinjer för bedömning och hantering av avvikelser.

Livsmedelsverkets utvärdering

I den utvärdering av erfarenheter från 2015 års projekt som genomfördes vid Livsmedelsver-ket med projektledarna framkom bland de positiva bedömningarna att flera samordnade kon-trollprojekt har större effekt i livsmedelskontrollen än ett riksprojekt och att samarbete mellan projektledarna, bland annat i utformning av utformning av informationsmaterial och utvärde-ringsenkäter hade fungerat väl.

Kontrollprojekten är under pågående projektperiod ett effektivt verktyg att öka kompetensen i olika kontrollmetoder hos kontrollmyndigheterna. Det går inte idag att utvärdera om den ökade kontrollkompetensen blir varaktig. Det framgår tydligt av enkätsvaren från kontroll-myndigheterna att kontrollaktiviteten för projekten sannolikt inte hade genomförts utan just dessa samordnade projekt.

Stödmaterial och checklistor från kontrollprojekten laddas upp i Livstecknets filarkiv efter avslutat kontrollprojekt och är därmed tillgängliga för framtida kontrollprojekt även utan ledning och samordning från Livsmedelsverket.

Som förbättringspunkter framkom bland annat att beställare och styrgrupp måste vara identi-fierade i processen när kontrollprojekten beslutas. Minskad sårbarhet med viss dubbelbeman-ning för projektledarna föreslogs också. Att det inte går att förutsäga antal kontrollmyndighet-er som kommkontrollmyndighet-er att genomföra projektet ellkontrollmyndighet-er antal prov som kommkontrollmyndighet-er att tas ut var också en svårighet som inte helt lätt kan övervinnas. Även synpunkter på interna rutiner framkom.

Bilagor

Bilaga 1. Sammanställning över kontrollmyndigheter som deltagit i de samordnade kontrollprojekten 2015

1. Dricksvattendistribution

Ale Kävlinge Täby och Vaxholm-Södra

Roslagens miljö- och hälso-skyddsnämnd

Borås Lomma Tjörn

Bromölla Ludvika Tranås

Degerfors Luleå Trollhättan

Eskilstuna Mjölby-Boxholm, miljö-nämnden

Uppsala Falköping, Skövde, Hjo,

Tibro och Karlsborg- Mil-jösamverkan Östra Skara-borg

Motala Valdemarsvik

Filipstad Norrköping Vellinge

Forshaga och Munkfors, Miljö- och bygg-nämnden

Norrtälje Vårgårda

Gagnef Nyköping Vänersborg

Göteborg Oxelösund Värmdö

Hallsberg Partille Värnamo

Hallstahammar Smedjebacken Västerås

Halmstad Solna Ånge

Herrljunga Linköping Tingsryd

Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora- Bergslagens Bygg- och miljönämnd

Staffanstorp Ängelholm

Höör Stockholm Örebro

Järfälla Strömstad Österåker

Jönköping Sundsvall Östra Göinge

Kalmar Säffle

Kramfors Sävsjö Överkalix

Kumla Södertälje Övertorneå

2. Faroanalys dricksvatten

Bergslagens miljö- och byggnämnd

Kumla Södertälje

Borås Kungälv

Ekerö Lidköping Trollhättan

Eskilstuna Linköping Östersund

Hallsberg Mora Orsa Österåker

Halmstad Mölndal Östra Göinge

Haninge, Nynäshamn och Tyresö

-Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Norrköping

Helsingborg Nyköping

3. Odeklarerade allergener

Bergslagen Livsmedelsverket, NM Skellefteå Borlänge Livsmedelsverket, VG Stockholm

Borås Katrineholm Sundbyberg

Bromölla Kramfors Sundsvall

Enköping Kungsbacka Täby och Vaxholm- Södra Roslagens miljö-och hälso-skyddskontor

Eskilstuna Leksand Uppsala

Falun Linköping Vadstena

Falköping, Skövde, Hjo, Tibro och Karls-borg –

Miljösamverkan Östra Skaraborg

Lycksele Vänersborg

Habo och Mullsjö Mjölby -Boxholms miljö-nämnd

Västervik

Halmstad Ockelbo Örnsköldsvik

Helsingborg Osby Österåker

Jönköping Oskarshamn Kalmar Partille

4. Glykoalkaloider, bly och kadmium i potatis

Dalarnas län Norrbottens län Värmlands län Hallands län Skåne län Västerbottens län Jönköpings län Stockholms län Västernorrlands län Kalmar län Södermanlands län Hammarö kommun

5. PAH i direktrökta produkter

Borgholm Partille Örnsköldsvik

Enköping Sunne Livsmedelsverket, NM

Göteborg Söderhamn Livsmedelsverket, VG

Lycksele Trelleborg

Ockelbo Värmdö

6. Mykotoxiner i spannmål

Borås Kävlinge Uppsala

Falkenberg Malmö Varberg

Göteborg Norrköping Västerås

Helsingborg Sala Östersund

Bilaga 2. Förteckning över samtliga kontrollmyndigheter som deltagit i minst ett samordnat kontrollprojekt 2015 samt antal kontrollprojekt de deltagit i.

Kommun och kommunförbund Antal

kontroll-projekt Ale 1 Borgholm 1 Borlänge 1 Borås 4 Bromölla 2 Degerfors 1 Ekerö 1 Enköping 2 Eskilstuna 3 Falkenberg 1 Falköping 2 Falun 1 Filipstad 1

Forshaga och Munkfors´ miljö- och byggnämnd 1

Gagnef 1

Göteborg 3

Habo och Mullsjö 1

Hallsberg 2

Hallstahammar 1

Halmstad 3

Hammarö 1

Haninge, Nynäshamn och Tyresö i Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

1

Helsingborg 3

Herrljunga 1

Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora i Bergslagens Bygg-och miljönämnd 3 Höör 1 Järfälla 1 Jönköping 2 Kalmar 2 Katrineholm 1 Kramfors 2 Kumla 3 Kungsbacka 1 Kungälv 2 Kävlinge 2 Leksands 1 Lidköping 1 Linköping 3 Lomma 1 Ludvika 1 Luleå 1 Lycksele 2 Malmö 1

Bilaga 2, forts

Kommun och kommunförbund Antal

kontroll-projekt Mora Orsa 1 Motala 1 Mölndal 1 Norrköping 3 Norrtälje 1 Nyköping 2 Ockelbo 2 Osby 1 Oskarshamns 1 Oxelösund 1 Partille 3 Piteå 1

Sala

1 Skellefteå 1 Smedjebacken 1 Solna 1 Staffanstorp 1 Stockholm 2 Strömstad 1 Sundbybergs 1 Sundsvall 2 Sunne 2 Säffle 1 Söderhamn 1 Sävsjö 1 Södertälje 2 Tingsryd 1 Tjörn 1 Tranås 1 Trelleborg 1 Trollhättan 2

Täby och Vaxholm i södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor 2

Uppsala 3 Vadstena 1 Valdemarsvik 1 Varberg 1 Vellinge 1 Vårgårda 1 Vänersborg 2 Värmdö 2 Värnamo 1 Västerviks 1 Västerås 2 Ånge 1 Ängelholm 1 Örebro 1

Bilaga 2, forts

Östersund 2 Övertorneå 1 Österåker 3 Östra Göinge 2 Överkalix 1 Länsstyrelser

Länsstyrelse

Antal

kontroll-projekt

Länsstyrelse

Antal

kontroll-projekt

Dalarna 1 Stockholm 1 Halland 1 Södermanland 1 Jönköping 1 Värmland 1 Kalmar 1 Västerbotten 1 Norrbotten 1 Västernorrland 1 Skåne 1

Livsmedelsverkets regionala avdelningar

Avdelning och Team

Antal kontrollprojekt

Norra och Mellan-Sverige, Team

Norrland 1

Västra Götaland, Team Skövde 1 Södra Götaland,

Bilaga 3, Resultat av enkätundersökningen som riktades till de kontrollmyndigheter som

deltagit i ett eller flera av de samordnade kontrollprojekten år 2015.

För alla frågor utom fråga 13 gäller följande svarsalternativ: 1= Stämmer inte alls, 4 = Stämmer helt. På fråga nr 13 utgör svarsalternativ 1= Inte alls sannolikt och 4 = Helt sannolikt.

0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 1: Vägledning och annan information var tydlig, enkel

och till praktisk nytta

n= 86, medelvärde 3,3 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 2: Checklistan var tydlig, enkel att följa och till praktisk nytta

n= 79, medelvärde 3,3 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 3: Följesedeln vid provtagning var tydlig, enkel och till praktisk nytta

n= 46, medelvärde 3,4 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 4: Kommunikationen med projektledaren var tydlig, enkel

och till praktisk nytta

n= 84, medelvärde 3,3 0 10 20 30 40 50 60

Fråga 5: Det var enkelt att fastställa om avvikelse förelåg n= 82, medelvärde 2,8 0 10 20 30 40 50 60

Fråga 6: Det var enkelt att hantera avvikelser och avgöra vad som var

lämplig åtgärd

0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 7: Inrapporteringen av resultaten har gått lätt n= 50, medelvärde 3,4 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 8: Projektet har ökat kontrollmyndighetens kompetens om aktuell lagstiftning n= 86 , medelvärde 3,3 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 9: Projektet har ökat kontrollmyndighetens kompetens om

den kontrollmetod som projektet innehöll - provtagning m.m. n= 86, medelvärde 3,2 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 10: Arbetsrum på Livsteck.net är en ändamålsenlig plats för kommunikation n= 86, medelvärde 3,5 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 11: Kontrollerna har bidragit till att de kontrollerade företagarnas

kunskap om aktuell risk eller problembild har ökat

n= 84, medelvärde 3,3 0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 12. Provtagning kommer att ingå i den ordinarie kontrollen inom detta kontrollområde inom den kommande

femårsperioden

0 10 20 30 40 50 60 1 2 3 4

Fråga 13: Sannolikheten för att kontrollmyndighet genomfört dessa

kontroller även utan detta projekt

Rapporter som utgivits 2015

1. Spannmål, fröer och nötter -Metaller i livsmedel, fyra decenniers analyser av L Jorhem, C Åstrand, B Sundström, J Engman och B Kollander.

2. Konsumenters förståelse av livsmedelsinformation av J Grausne, C Gössner och H Enghardt Barbieri. 3. Slutrapport för regeringsuppdraget att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola

och omsorg av E Sundberg, L Forsman, K Lilja, A-K Quetel och I Stevén.

4. Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2013 av A Jansson, P Fohgelberg och A Widenfalk. 5. Råd om bra matvanor - risk- och nyttohanteringsrapport av Å Brugård Konde, R Bjerselius, L Haglund,

A Jansson, M Pearson, J Sanner Färnstrand och A-K Johansson.

6. Närings- och hälsopåståenden i märkning av livsmedel - en undersökning av efterlevnaden av reglern av P Bergkvist, A Laser-Reuterswärd, A Göransdotter Nilsson och L Nyholm.

7. Serveras fet fisk från Östersjön på förskolor och skolor, som omfattas av dioxinundentaget av P Elvingsson.

8. The Risk Thermometer - A tool for risk comparison by S Sand, R Bjerselius, L Busk, H Eneroth, J Sanner Färnstrand and R Lindqvist.

9. Revision av Sveriges livsmedelskontroll 2014 - resultat av länsstyrelsernas och Livsmedelsverkets revisioner av kontrollmyndigheter av A Rydin, G Engström och Å Eneroth.

10. Kommuners och Livsmedelsverkets rapportering av livsmedelskontrollen 2014 av L Eskilsson och M Eberhardson.

11. Bra livsmedelsval för barn 2-17 år - baserat på nordiska näringsrekommendationer av H Eneroth och L Björck.

12. Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel. Resultat 2014 av I Nordlander, B Aspenström-Fagerlund, A Glynn, A Törnkvist, T Cantillana, K Neil Persson, Livsmedelsverket och K Girma, Jordbruksverket.

13. Biocidanvändning och antibiotikaresistens av J Bylund och J Ottosson.

14. Symtomprofiler ‒ ett verktyg för smittspårning vid magsjukeutbrott av J Bylund, J Toljander och M Simonsson.

15. Samordnade kontrollprojekt 2015. Dricksvatten - distributionsanläggningar av A Tollin.

16. Oorganisk arsenik i ris och risprodukter på den svenska marknaden 2015 - kartläggning, riskvärdering och hantering av B Kollander.

17. Undeclared milk, peanut, hazelnut or egg - guide on how to assess the risk of allergic reaction in the populationby Y Sjögren Bolin.

18. Kontroll av främmande ämnen i livsmedel 2012-2013 av P Fohgelberg och S Wretling.

19. Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2014 av A Jansson, P Fohgelberg och A Widenfalk. 20. Drycker – analys av näringsämnen av V Öhrvik, J Engman, R Grönholm, A Staffas, H S Strandler

och A von Malmborg.

21. Barnens miljöhälsoenkät. Konsumtion av fisk bland barn i Sverige 2011 och förändringar sedan 2003 av A Glynn, Avdelningen för risk- och nyttovärdering, Livsmedelsverket och T Lind, Miljömedicinsk epidemiologi, Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm.

22. Associations between food intake and biomarkers of contaminants in adults by E Ax, E Warensjö Lemming, L Abramsson-Zetterberg, P O Darnerud and N Kotova.

Rapporter som utgivits 2016

1. Samordnade kontrollprojekt 2015. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) – kontroll av PAH i traditionellt direktrökta livsmedel av S Wretling.

2. Litteraturstudie av miljöpåverkan från ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel - fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik av B Landquist, M Nordborg och S Hornborg.

3. Grönsaker, svamp och frukt - analys av näringsämnen av V Öhrvik, J Engman, R Grönholm, A Staffas, H S Strandler och A von Malmborg.

4. Kontrollprojekt - Djurslagsverifiering av köttvaror av U Fäger, M Sandberg och L Lundberg.

5. Evaluation of the Nordic Nutrition Recommendations 2012 - Results from an external evaluation of the Nordic Nutrition Recommendations 2012 project and suggested improvements on the structure and process for a future revision by J Ahlin.

6. Riskprofil - Livsmedel som spridningsväg för antibiotikaresistens av M Egervärn och J Ottoson.

7. How you cook rice influence the arsenic level by L Abramsson-Zetterberg, B Sundström and B Kollander. 8. Endocrine active substances in the food – what is the problem? Hormonstörande ämnen i maten – vad är

problemet? Documentation of a workshop organiserad by the National Food Agency, November 2015. 9. Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige av I Mattisson.

10. Frukt, bär, grönsaker och svamp – Metaller i livsmedel, fyra decenniers analyser av L Jorhem, C Åstrand, B Sundström, J Engman och B Kollander.

11. Barns matvanor ur ett sensoriskt och pedagogiskt perspektiv – kunskapsöversikt av H Sepp, K Höijer och K Wendin.

12. Förekomst av sjukdomsframkallande bakterier i opatröriserad mjölk av Catarina Flink och Karin Nyberg. 13. Bra livsmedelsval under graviditet – baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012 av H Eneroth

och L Björck.