• No results found

Rättssäkerhet för beräkning av byggnadshöjder Motion 2020/21:1295 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rättssäkerhet för beräkning av byggnadshöjder Motion 2020/21:1295 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M2035

Motion till riksdagen

2020/21:1295

av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M)

Rättssäkerhet för beräkning av

byggnadshöjder

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa rättssäkerhet för beräkning av byggnadshöjder och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om föreskriftsrätt för Bolagsverket och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Boverket har, efter att en ny lagändring på ett tidigt stadium, kunnat konstatera att domstolstolkning och tidigare praxis av höjd och beräkningsgrunder av fasad helt plötsligt inte gått hand i hand. Den nya tolkningen av beräkning av byggnadshöjder och vad som kan anses vara den för bygghöjden beräkningsgrundande fasaden medför att åtskilliga byggnader i Sverige helt plötsligt var bygglovsstridiga.

Boverket har därför tagit fram rapporten 2016:30 med namnet ”Exempel på reglering av byggnadshöjder och våningsantal” och överlämnat till regeringen. För att Boverket ska kunna gå vidare och kunna göra en föreskrift behöver regeringen ge Boverket en föreskriftsrätt genom en ändring i plan- och byggförordningen. Det har inte skett.

Systemet för mätning och beräkning av byggnadshöjd och våningsantal har gett upphov till stora bekymmer i såväl kommuner och på länsstyrelser som i domstolar, vilket avspeglas genom den närmast oöverskådliga rättspraxis som finns. Det finns ett flertal domar där byggnadshöjden varit tvistefrågan, och det är mycket sällan som generella slutsatser kan dras. Istället visar rättspraxis på stor splittring och förvirring i den beräkning som sker i byggnadsnämnder, länsstyrelser och domstolar. Ofta kommer de fram till helt olika mätresultat. Konsekvenserna för de drabbade fastighetsägarna är helt enkelt orimliga och framförallt för de som givits bygglov enligt den äldre plan- och bygglagen och vars bygglov aldrig vann laga kraft. Inte heller minst för de kommuner

(2)

2

som i anledning härav måste lägga tid på att ta fram nya detaljplaner för att ”läka” de rättsvårdande instansernas svängning i fråga om hur till exempel byggnadshöjden ska beräknas utifrån vilket som ska anses vara den beräkningsgrundande fasaden. Tid som skulle kunna användas för att ta fram detaljplaner för nya boenden. Hur och vilka delar som ska ligga till grund för byggnadshöjdens beräkning måste fastställas lagstiftnings-mässigt för att för framtiden säkra rättssäkerheten på detta område. Då Boverkets rapport 2016:30 ”Exempel på reglering av byggnads höjder och våningsantal” lär vara ett utmärkt instrument bör också deras möjlighet att få föreskriftsrätt övervägas.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Helena Antoni (M) Lars Püss (M) Åsa Coenraads (M)

References

Related documents

Vi har mot bakgrund av bristen på forskningsbelägg för nyttan av tidiga betyg, svårt att förstå skälet till att överlåta från nationell nivå till varje enskild rektor att

Skolinspektionen har tidigare framfört sina synpunkter i yttrandet över Möjlighet till betyg från årskurs 4 (U2019/04190/S) och avstår därför från att ytterligare kommen-

Utredningen föreslår lösningar för samverkan, nationellt stöd och myndigheternas roll, dels adekvat stöd, kunskap och förbättrade förutsättningar för personal. Remissen är