Emotionella faktorers betydelse för konsumentpreferens

Full text

(1)SIK-rapport Nr 768 2007. Emotionella faktorers betydelse för konsumentpreferens Anna Sverkén, SIK Annika Åström, SIK Karin Wendin, SIK Leif Ekstedt, TNS Gallup.

(2) SIK-rapport Nr 768 2007. Emotionella faktorers betydelse för konsumentpreferens. Anna Sverkén, SIK Annika Åström, SIK Karin Wendin, SIK Leif Ekstedt, TNS Gallup. SR 768 ISBN 978-91-7290-262-6.

(3) Sammanfattning Det här projektet utgör ett delprojekt i ett större forskningsprojekt, FO-05-13482, ”Konsumentbaserad produktutformning”. Syftet med den här delstudien var att undersöka de känslomässiga aspekterna relaterade till konsumtion av chokladbars. Projektet finansierades av SIKs Intressentförening och Friggs AB bistod med produkter. De produkter som ingick i testet var följande; Naturdiet Karamell, Naturdiet Choklad, Naturdiet Kanel, Nutrilett Karamell/toffee och Nutrilett Chokladkrisp. I den kvalitativa förstudien ingick även Naturdiet Hasselnöt. Friggs AB tillverkar och säljer Naturdietprodukterna medan Nutrilett är en konkurrerande produkt. Konsumenttesterna genomfördes dels på SIK i Göteborg i ett sk halltest, CLT (central located test) och i hemmiljö i ett sk hemma hos test, HUT (home use test). Detta gjordes för att ta reda på om testmiljön var av betydelse för resultatet. HUT distribuerades via Umeå universitet. I CLT deltog 129 konsumenter boende i Göteborgsområdet, 60% kvinnor och 40% män. I HUT deltog 116 konsumenter boende i alla delar av Sverige, framför allt i de större städerna, 69% kvinnor och 29% män. Den kvalitativa förstudien med djupintervjuer av 13 konsumenter från målgruppen visade att Naturdiet var ett relativt okänt och otydligt varumärke, som inte skapade några särskiljande förväntningar hos konsumenten. Alla testade produkter tillfredställde behovet ” ersätta måltid” och behovet att ”gå ner i vikt”, och ingen av produkterna upplevdes ha en särskiljande karaktär. Det finns en stor potential att stärka varumärket och tydliggöra produkterna mot ett eller flera av de sex emotionella behov som studien identifierade. Detta kan göras genom att arbeta med olika namn, olika smaker, olika förpackningar och olika typer av kommunikation till konsument. Den kvantitativa konsumentstudien baserad på konsumentundersökningen som gjordes som CLT (129 st) och HUT (116 st), visade att den emotionella upplevelsen av produkterna skiljde sig både mellan de olika produkterna och mellan de olika situationerna som produkten testades i CLT eller HUT. Efter att konsumenterna hade bedömt sitt gillande av respektive produkt med avseende på utseende, lukt, smak, konsistens och totalintryck fick de välja en bild av sex möjliga som bäst illustrerade deras känsla eller upplevelse efter att de provsmakat produkten. Bilderna är framtagna och validerade för att fånga konsumenters emotionella och omedvetna upplevelser relaterade till produkt och varumärke. Bilderna används i det av TNS Gallup licentierade marknadsverktyget NeedScope. Dessutom ställdes direkta frågor om känsloupplevelsen, i vilken situation man kunde tänka sig att äta de här produkterna och vilka motiven var för att äta chokladbars, samt om man inte hade tillgång till en bar vad skulle man ta istället. För chokladprodukterna både Naturdiet Choklad och Nutrilett Chokladkrisp, valde konsumenterna i CLT liknande bilder för att illustrera sin känsla efter konsumtion. Flest konsumenter valde bilden på trädet som enligt den psykologiska modellen illustrerar känslan av att orka mer och få kraft. När samma produkter bedömdes i hemmiljö, HUT, var valet av bilder mer varierat, och skiljde sig dels mellan Naturdiet Choklad och Nutrilett Choklad och framförallt skiljde det sig från bedömningen i labmiljö, CLT. Den bild som valdes av flest konsumenter i HUT var den som föreställde en äng, och. 3.

(4) som illustrerar känslan av harmoni och att må bra. Det mer analytiska bedömningssättet i labmiljö kan vara en orsak till dessa skillnader, vilket även noterades från konsumenternas preferensbedömningar. Detta kan vara en effekt av att i hemmiljö bedömer konsumenterna produkterna i sin egen takt och när man känner sig sugen, medan i labmiljö bedöms samtliga produkter vid ett och samma tillfälle och under mer kontrollerade former. För karamellprodukterna, både Naturdiet karamell och Nutrilett Karamell/toffee, visade resultaten att konsumenterna bedömde respektive produkt på ett liknande sätt både i CLT och HUT. Däremot skiljde sig bedömningarna mellan testsituationerna men inte i lika hög grad som för chokladprodukterna. Känslan efter konsumtion av karamellprodukterna i CLT illustrerades framförallt av lugn och kontroll genom val av bilderna på löv och alle´, medan de i HUT illustrerades av nyttig och sund genom att flest konsumenter valde bilden på solros för att illustrera sin känsla. För Naturdiet Kanel var däremot konsumenterna i de olika testsituationerna, CLT och HUT relativt överens om vilka bilder som illustrerade känslan efter konsumtion. Här valdes i första hand bilden på trädet och löven, karaktäriserade av att samtidigt orka mer och få kraft och vara ersättare för godis, tröstätande. Vid direkta frågor om känslan efter konsumtion, där konsumenterna fick välja bland ett antal uttalanden, visade sig igen otydligheten mellan de olika chokladbarerna, på så sätt att liknande känslobeskrivning valdes för alla produkter. Känslan av att vara nyttig och att få ny energi var de mest utmärkande för produkterna men även njutning och dåligt samvete. Detta antyder att produktkategorin får konsumenten att känna sig nyttig och den ger energi samtidigt som den skänker njutning och lite dåligt samvete. I CLT övervägde känslan av att ge ny energi, medan den vanligaste känslan i HUT var nyttig. Den vanligaste situationen man trodde sig konsumera chokladbars var på resande fot, emellan olika aktiviteter och i samband med sport och träning, medan de främsta motiven för att äta produkterna är viktminskning och att dämpa hungern. Frukt var det allra vanligaste att ta istället för en bar. En slutsats från denna delstudie, som överensstämde med de tidigare delstudierna är att inte bara produkterna utan även testsituationen har en inverkan på konsumenternas känsla efter konsumtion av produkterna.. 4.

(5) INNEHÅLL SAMMANFATTNING.....................................................................................................3 BAKGRUND ....................................................................................................................6 BESKRIVANDE TEST .......................................................................................................6 KONSUMENTSTUDIE .......................................................................................................6 PREFERENCE MAPPING...................................................................................................7 MÅL..................................................................................................................................8 PROJEKTUPPLÄGG OCH GENOMFÖRANDE ........................................................... 9 PROVER ..........................................................................................................................9 NEEDSCOPE OCH NEEDSCOPE SENSER ...........................................................................9 MODIFIERAD VERSION AV NEEDSCOPE ........................................................................10 RESULTAT OCH DISKUSSION ..................................................................................11 RESULTAT KVALITATIV FÖRSTUDIE – DJUPINTERVJUER ...............................................11 RESULTAT KVANTITATIV KONSUMENTSTUDIE - CLT OCH HUT..................................20 RESULTAT – UPPLEVELSE, SITUATION, MOTIV, ANNAT VAL ..........................................28 SLUTSATSER................................................................................................................29 BILAGA 1 – BEDÖMNINGSFORMULÄR.................................................................. 31 BILAGA 2 – UPPLEVELSE/KÄNSLA......................................................................... 55 BILAGA 3 – SITUATION .............................................................................................58 BILAGA 4 – MOTIV......................................................................................................61 BILAGA 5 – TA ISTÄLLET?........................................................................................64. 5.

(6) Bakgrund Den här studien utgör en del i ett större projekt, FO-05-13482, Konsumentbaserad produktutformning. SIKs intressentförening finansierade projektet och Friggs AB försåg projektet med produkter. De produkter som ingick i testet var fem olika chokladbars, Naturdiet Karamell, Naturdiet Choklad, Naturdiet Kanel, Nutrilett Karamell/toffeem Nutrilett Chokladkrisp. Alla produkterna var måltidsersättningar. Produkterna testades dels sensoriskt med ett beskrivande test av SIKs externa analytiska panel, och dels med en konsumentstudie med ingående produkter. Utifrån de båda studierna utfördes sedan en Preference Mapping på materialet. Denna rapport fokuserar på resultatet från de emotionella delarna av konsumentundersökningen. Beskrivande test Den beskrivande sensoriska analysen genomfördes med sex tränade bedömare från SIKs externa panel. Panelen genomförde testet under fyra träningstillfällen och två huvudförsök. Under träningstillfällena tog panelen under ledning av panelledaren fram en ordlista som definierade vilka sensoriska egenskaper som bäst karaktäriserade produkterna. Vid huvudförsöken, som utfördes vid två tillfällen bedömde panelen alla fem produkterna i triplikat, dvs varje produkt bedömdes tre gånger. Produkterna bedömdes med sexton olika egenskapsord med avseende på utseende, lukt, smak och konsistens, på en kontinuerlig intensitetsskala (0-100). Produkterna serverades i halvor kodade med tresiffriga koder i en randomiserad ordning Signifikanta skillnader (p≤0,05) fanns för flertalet av produkterna och egenskapsorden. Med hjälp av multivariat analys utfördes en principalkomponentanalys, PCA. Denna visade att produkterna delade upp sig i tre tydliga grupperingar; en grupp bestående av Naturdiet Karamell och Nutrilett Karamell/toffee, en grupp bestående av Naturdiet Choklad och Nutrilett Chokladkrisp, samt en grupp som enbart bestod av Naturdiet Kanel. ”Karamellgruppen” karaktäriserades av att de var söta, hade homogen struktur och stark karamellukt och karamellsmak. ”Chokladgruppen” karaktäriserades av de var sega, krispiga och hade hårt tuggmotstånd. De hade även stark chokladlukt och chokladsmak. Naturdiet Kanel karaktäriserades av en stark total-, frukt- och kanelsmak, samt en stark total- och kanellukt. Produkten var utseendemässigt även mörkare brun med en räfflad ovansida. För detaljerade resultat, se SIK-rapport 763, Jämförelse av hemma hos test (HUT) och halltest (CLT) med hjälp av Preference Mapping. Konsumentstudie Konsumenttesterna utfördes dels på SIK i Göteborg, CLT (n=129), och i hemmiljö, HUT (n=116). Detta gjordes för att ta reda på om testmiljön var av betydelse för resultatet. Utskicken till hemma hos testet gjordes via Umeå universitet till konsumenter, boende i alla delar av Sverige. All databearbetning gjordes på SIK. Målgruppen för konsumentundersökningen var kvinnor och män i åldrarna 20-45 år, med en önskad fördelning av 70% kvinnor och 30% män. Det fanns inga krav från att. 6.

(7) man skulle vara konsument av den här typen av produkt för att få vara med i undersökningen. Utfallet blev 60% kvinnor och 40% män i CLT och 69% kvinnor och 29% män i HUT. Produkterna presenterades i sin förpackning märkta med 3-siffriga koder. Serveringsordningen var randomiserad, och konsumenterna fick själva leta upp rätt produkt med tillhörande kod. Det fanns också ett bifogat instruktionsblad med bedömningsformuläret om hur man skulle gå tillväga. Konsumenterna bedömde produkterna enligt bedömningsformuläret som bestod av tre olika delar och återfinns som bilaga 1. Den första delen innehöll frågor om demografiska data och frågor om varumärkena. Den andra delen handlade om gillandet av produkterna utifrån utseende, lukt, smak, konsistens och totalintryck bedömda på en 9-gradig hedonisk skala, där 1 = Tycker extremt illa och 9 = Tycker extremt bra om. Den tredje delen var av mer emotionell och upplevelsekaraktär. Där fick konsumenterna bland annat med hjälp av bilder och målningar försöka beskriva och illustrera känslan de upplevde när de åt baren, vilket är den del av undersökningen som denna rapport fokuserar på. Dessutom fick de svara på vissa påståenden om bland annat i vilken situation de kunde tänka sig att konsumera produkten, vilka motiven var samt vad man skulle äta istället om man inte hade tillgång till en bar. Resultatet från konsumentstudien visade att enbart sett till medelvärdet av alla produkterna var det ingen större skillnad i gillandet. Nästan alla produkterna hade ett medelvärde på ca 6, vilket motsvarar ”Tycker något bra om” på skalan. Det får anses vara ett bra medelvärde vid ett konsumenttest. Även om det inte var så många signifikanta skillnader i resultatet kunde man dock se vissa trender. Konsumenterna i HUT föredrog produkten Nutrilett Chokladkrisp och konsumenterna i CLT gillade Naturdietprodukterna bättre än Nutrilettprodukterna. Andra skillnader mellan CLT och HUT var att konsumenterna i HUT genomgående gav högre gillandepoäng på produkterna än konsumenterna i CLT. Generellt sett visade konsumenterna i CLT en mer varierad fördelning i sitt gillande över hela skalan (1-9), medan konsumenterna i HUT hade tydligare ”toppar” när de verkligen gillade en produkt. En annan skillnad mellan CLT och HUT var konsumenternas sätt att kommentera produkterna. Konsumenterna i CLT hade många kommentarer, positiva som negativa, medan konsumenterna i HUT var fåordiga. För detaljerade resultat, se SIK-rapport 763, Jämförelse av hemma hos test (HUT) och halltest (CLT) med hjälp av Preference Mapping. Preference Mapping Den teknik man använder för att utföra en Preference Mapping heter PLS (Partial Least Squares) och är en regressionsmetod som baseras på samma principer som PCA (Principal Component Analysis). Första steget i en Preference Mapping är att göra klusteranalys som används för att identifiera de grupperingar som fanns bland konsumenterna. Beräkningarna utfördes med SYSTAT 10.0, och utgick ifrån hur konsumenterna bedömt produkternas totalintryck, alla beräkningar bygger på K-means.. 7.

(8) I PCA arbetar man med en matris och får en överblick över hur olika variabler är korrelerade till varandra. I PLS försöker man hitta samband mellan två olika matriser, X och Y. I denna rapport utgör X-matrisen data från den beskrivande sensoriska analysen (medelvärden för respektive egenskap) och Y-matrisen består av data från klusteranalysen av konsumentdata (medelvärden för totalintrycket inom respektive kluster). För multivariat beräkning användes programmet SIMCA-P+. För CLT (n=129) visade klusteranalysen att det fanns fem tydliga kluster, som väl korrelerade med de sensoriska attributen. Konsumenterna grupperade sig för CLT i följande kluster; kluster 1 (27%) gillade alla produkterna, kluster 2 (22%) föredrog Naturdiets produkter före Nutriletts, kluster 3 (9%) tyckte inte om någon produkt, kluster 4 (22%) föredrog karamellprodukterna och kluster 5 (20%) föredrog Nutrilett Chokladkrisp. I klusteranalysen för HUT (n=116) grupperade sig konsumenterna på följande sätt; kluster 1, drygt hälften (56%) av alla konsumenterna gillade alla produkterna, särskilt Nutrilett Chokladkrisp, kluster 2 (21%) föredrog Naturdiet Karamell och Naturdiet Choklad, kluster 3 (7%) gillade inte Naturdiet Choklad, och kluster 4 (16%) tyckte varken bra eller dåligt om någon av produkterna. Dessa kluster var i vissa fall väl korrelerade med de sensoriska attributen, men generellt sett var de inte lika väl korrelerade som klustren var i CLT. Totalt (n=245) sett när man slog ihop data från CLT och HUT-studierna bildades fyra tydliga konsumentkluster; kluster 1 (42%) gillade alla produkter, särskilt Nutrilett Chokladkrisp, kluster 2 (24%) föredrog karamellprodukterna, kluster 3 (14%) tyckte varken bra eller dåligt om någon av produkterna och kluster 4 (20%) föredrog Naturdiets produkter framför Nutriletts, och gillade framför allt Naturdiet Kanel. Dessa kluster korrelerade väl med de sensoriska attributen. En slutsats från Preference Mapping studien som överensstämde med de tidigare delstudierna var att även här verkade testsituationen ha en inverkan på hur konsumenterna bedömt produkterna och hur de grupperade sig efter gillande. För detaljerade resultat, se SIK-rapport 763, Jämförelse av hemma hos test (HUT) och halltest (CLT) med hjälp av Preference Mapping.. Mål Att kombinera och komplettera klassisk konsumentundersökning och analytisk beskrivande test med mer otraditionella metoder för att ta reda på konsumenternas känslomässiga upplevelser relaterat till produkterna.. 8.

(9) Projektupplägg och genomförande Prover Produkterna som ingick i testet var alla måltidsersättningar i form av chokladbars. Detta innebar att en bar näringsmässigt och kalorimässigt skulle kunna ersätta en eller flera måltider. Följande produkter ingick i testet: • • • • •. Naturdiet Karamell Naturdiet Choklad Naturdiet Kanel Nutrilett Karamell/toffee Nutrilett Chokladkrisp. (1) (2) (3) (4) (5). Naturdiet och Nutrilett är två konkurrerande produkter på marknaden. De fem olika produkterna levererades till SIK respektive Umeå universitet från Friggs AB. NeedScope och NeedScope Senser NeedScope är ett licentierat och internationellt marknadsverktyg som används för att förstå konsumenters undermedvetna drivkrafter och behov. I Sverige används metoden av företaget TNS Gallup. Metoden fångar upp de emotionella och omedvetna upplevelserna relaterade till produkt och varumärke med hjälp av validerade foto-set, bilder och målningar. Metoden används för att förklara och förstå varumärkens personlighet eller image samt för att ta reda på vilka fysiologiska och emotionella behov som olika produkter och varumärken tillfredsställer. NeedScope baseras på en psykologisk modell och använder sig av en projektiv intervjuteknik som utgår från olika bilder eller foto-sets. Genom den projicerande tekniken kan man komma runt det rationella svarsmönstret och få intervjupersonerna att uttrycka implicita, omedvetna tankar, känslor och upplevelser. Tillsammans med SIK har TNS utvecklat systemet NeedScope Senser, där NeedScope Senser är en del i verktyget/metoden NeedScope. Metoden används för att fånga upp sensoriska emotionella upplevelser. Tekniken man använder är en projektiv teknik, där konsumenten får beskriva sin sensoriska upplevelse genom att använda sig av olika typer av foto-set. Dessa foton är i sin tur kopplade till en plattform, Figur 1.. 9.

(10) Vitalitet. Sund Product Product. Product. B e h a g l i g. Product. Product Product. Product Product Product Product. S k ä r p t. Product Product. Lugn. Kontroll. Figur 1 Plattformen som används vid NeedScope metoden.. Inom ramen för det här projektet genomfördes dels en kvalitativ djupintervju av TNS Gallup av 13 konsumenter från målgruppen, dels en kvantitativ studie kopplat till de traditionella CLT och HUT konsumentundersökningarna. Vid intervjuerna användes metoden NeedScope samt TNS/SIKs metod NeedScope Senser, medan en modifierad version av NeedScope användes i de kvantitativa studierna. Modifierad version av NeedScope Vid de kvantitativa konsumentundersökningarna användes en modifierad version av verktyget NeedScope, detta genomfördes både i CLT (129 konsumenter) och i HUT (116 konsumenter). Delar av de foto-set som i normala fall används i NeedScope användes för att försöka fånga den emotionella känslan/upplevelsen konsumenterna kände efter konsumtion av respektive produkt. Konsumenterna ombads välja det fotografi eller målning som bäst beskrev eller illustrerade deras emotionella upplevelse. Denna bedömning gjordes efter att konsumenterna hade bedömt respektive produkt utifrån sitt gillande av produkternas utseende, lukt, smak, konsistens och totalintryck. En skillnad i denna version var att alla bilder och målningar presenterades i samma ordning för alla respondenter, i normala fall används fler foton och de är slumpvis ordnade. Bilderna som användes i CLT och HUT visas i Figur 2 och målningarna i Figur 3.. 10.

(11) Figur 2. Figur 3. Utöver att konsumenterna fick uttrycka sin emotionella upplevelse med hjälp av ovanstående bilder ställdes också direkta frågor om känsloupplevelse, i vilken situation man kunde tänka sig att äta de här produkterna och vilka motiven var för att äta produkterna, samt om man inte hade tillgång till en bar vad skulle de då ta istället.. Resultat och diskussion Resultaten redovisas dels från den kvalitativa förstudien (djupintervjuerna) och dels från den kvantitativa modifierade versionen av konsumentunderökningarna, CLT och HUT. I den senare redovisas enbart resultatet från bildvalen, eftersom det visade sig svårt att gå vidare med resultaten från målningarna. Resultat kvalitativ förstudie – djupintervjuer Resultaten från djupintervjuerna är baserade på intervjuer av 10 kvinnor och 3 män. Alla konsumenterna hade ätit eller kunde tänka sig att äta den här typen av produkt, bars. 11.

(12) för viktminskning/låg kalori. Konsumenterna fick även provsmaka på de sex barer som ingick i studien; Naturdiet Karamell, Naturdiet Choklad, Naturdiet Kanel, Naturdiet Hasselnöt, Nutrilett Karamell/toffee, Nutrilett Chokladkrisp. Till skillnad från konsumentundersökningen som genomfördes som CLT och HUT ingick här även produkten Naturdiet Hasselnöt. Varumärke Friggs som varumärke visade sig vara relativt okänt hos konsumenterna, och placerade sig i mitten av NeedScope plattformen, se Figur 4. De konsumenter som hade hört talas om märket hade en otydlig bild av vad märket stod för. Det fanns en viss dragning åt “vi-hållet” till vänster i plattformen, som kan förklaras av Friggs position som leverantör av “naturliga hälsoprodukter”.. Bold Dynamic Independent. Fun-loving Carefree Spontaneous. Selfassured Assertive Forthright. Affiliative Approachable. Focused Competent Controlled. Careful Caring Sensitive. Figur 4 Varumärket Friggs position. Även om flera respondenter hade provat Naturdiets produkter var det få som uppfattade Naturdiet som ett varumärke och positioneringen som varumärke var liksom för Friggs otydlig, Figur 5. Detta berodde på flera faktorer, som t ex låg kännedom, otydlig förpackning och helhet (image av sport, naturligt och medicinsk). Flera konsumenter menade att förpackningen lyfte fram namnet Naturdiet lika starkt som produktens innehåll och smak. Detta gjorde att varumärket blev otydligt. Dessutom upplevdes namnet Naturdiet som två generiska ord – natur och diet, något som inte upplevdes som ett varumärke. Varumärket skapade inte några särskiljande förväntningar hos konsumenterna. I många fall köper konsumenten en produkt som kan ersättas av en. 12.

(13) konkurrent. Det finns en potential att stärka varumärket för att öka intresset för produkterna.. Bold Dynamic Independent. Fun-loving Carefree Spontaneous. Sportigt För storstadskvinnor Hälsosamt Affiliative Approachable Friendly. Selfassured Assertive Forthright. Naturligt. Medicinskt Tråkigt. Focused Competent Controlled. Careful Caring Sensitive. Figur 5 Varumärket Naturdiets position. Konsumentbehov Resultatet från intervjuerna visade att det fanns sex tydliga emotionella och funktionella behov som denna typ av produkt skulle kunna tillfredställa, men ingen av de testade produkterna skiljde ut sig eller upplevdes specifikt tillfredställa något av dessa enskilda behov. Däremot fanns några generiska roller som konsumenterna upplevde att samtliga produkter tillfredsställde; produkten kunde ersätta måltid, och produkten var ett sätt att gå ner i vikt. Därtill fanns det några ytterligare roller som bara vissa av produkterna hade. Naturdiet Kanel hade den mest otydliga rollen bland produkterna och var den enda produkten som man inte tycktes använda i samband med träning. Nutriletts produkter var mer orienterade mot bantning, och hade inte samma tydliga roll som godisersättare som några av Naturdiets produkter hade. De sex emotionella och funktionella behov som produkterna skulle kunna tillfredsställa är markerade i Figur 6.. 13.

(14) Extrovert. Del i sportig livsstil, före/efter träning. I farten/on-the-go. Vi. Jag Må bra, harmoni. Orka mer/få kraft. Tröstätande, istället för godis. Medicinskt fokus. Introvert Figur 6 Funktionella och emotionella behov som bars kan fylla.. En viktig iakttagelse i studien var att i princip alla produkter associerades med alla olika behov, det fanns få produkter som upplevdes ha en ensam och tydlig behovsroll. Det fanns med andra ord en upplevd otydlighet i de testade produkterna, och öppnar upp möjligheterna för att differentiera och tydliggöra produkterna genom att arbeta med smaksättning, namn, förpackning och kommunikation.En smaksättning som fokuserar på fräschhet, t ex frukt, skulle kunna fylla ett tomrum längre upp i kartan. Positionering av produkterna, baserat på sensorisk upplevelse Konsumenterna fick provsmaka alla produkterna och nedan presenteras en rangordning av preferens för de olika produkterna, detta ska tolkas med försiktighet då det är en kvalitativ studie och basen är låg, enbart 13 konsumenter: 1. Naturdiet Choklad 2. Naturdiet Hasselnöt 3. Naturdiet Karamell 4. Nutrilett Chokladkrisp 5. Nutrilett Karamell/toffee 6. Naturdiet Kanel Efter att produkterna provsmakades tillskrevs de olika sensorisk profil och ansågs smakmässigt tillgodose olika behov, Figur 7 - Figur 11. Positionen är baserad på i vilken grad produkten har associerats med de olika fotona. Det är främst de attribut som. 14.

(15) särskiljde produkterna från varandra som är illustrerade, generiska attribut (dvs de som användes för alla produkter) är inte illustrerade. Man bör dock ha i åtanke att detta material enbart är baserat på 13 konsumenter. Till varje bild följer en smakbeskrivning utifrån de tretton konsumenternas upplevelse. Vill man ha en tydligare och mer objektiv sensorisk beskrivning av produkterna, se Delrapport – Beskrivande test Chokladbars.. Del i sportig livsstil, före/efter träning. Må bra, har mon i. I farten/on-the-go. Fräsch Glad Barnslig Somrig Pigg Lättsam. Smakbeskrivningar från konsumenter: mjuk, söt, karamell. Njutning Värme Istället för godis. Medicinskt fokus, kontroll. Tröstätande, istället för godis. Figur 7 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Naturdiet Karamell). 15. Orka mer/ få kraft.

(16) Del i sportig livsstil, före/efter träning. Må bra, har mon i. I farten/on-the-go. Smakbeskrivningar från konsumenter: mjuk, söt, choklad Glädje. Stimulans Njutning. Harmoni. Orka mer/ få kraft. Lyxig. Värme. Ingen skuldkänsl Istället för godis a Trygghet Ro Lugn Medicinskt fokus, kontroll. Tröstätande, istället för godis. Figur 8 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Naturdiet Choklad). Del i sportig livsstil, före/efter träning. I farten/on-the-go. Smakbeskrivningar från konsumenter: söt, mjuk, kryddig, pepprig, sträv/torr,. Må bra, har mon i. Odefinerbart/otydligt. Traditionellt. Konnässörsmak Skärpt En smak att fundera över Kontrollerad Ett eftertänksamt Elegant Medicinskt fokus, lugn Tröstätande, istället för kontroll. godis. Figur 9 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Naturdiet Kanel). 16. Orka mer/ få kraft.

(17) Del i sportig livsstil, före/efter träning. Må bra, har mon i. Smakbeskrivningar från konsumenter: söt, mjuk, hård, nötig. I farten/on-the-go. Energigivande Intensiv Smak av kraft Potent Manlig. Orka mer/ få kraft. Robust Njutning. Istället för godis. Medicinskt fokus, kontroll. Tröstätande, istället för godis. Figur 10 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Naturdiet Hasselnöt). Del i sportig livsstil, före/efter träning. I farten/on-the-go. Smakbeskrivningar från konsumenter: seg, söt, torr, karamellig. Må bra, har mon i. Odefinerbart/otydligt. Medicinskt fokus, kontroll. Tröstätande, istället för godis. Figur 11 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Nutrilett Karamell/toffee). 17. Orka mer/ få kraft.

(18) Del i sportig livsstil, före/efter träning. Må bra, har mon i. Glädje. I farten/on-the-go. Smakbeskrivningar från konsumenter: mjuk, choklad Energi Kraft Stimulans Njutning. Harmoni Värme. Orka mer/ få kraft. Lyxig. Ingen skuldkänsl Istället för godis a Trygghet Lugn Medicinskt fokus, kontroll. Tröstätande, istället för godis. Figur 12 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Nutrilett Chokladkrisp). I Figur 13 visas en sammanfattande bild över hur Naturdiets produkter var positionerade. Som tidigare påvisats så skiljer de inte åt i så stor utsträckning, utan ligger relativt samlade runt origo. Det är endast Naturdiet Hasselnöt som skiljde sig en del från övriga Naturdiets produkter.. 18.

(19) Del i sportig livsstil, före/efter träning. I farten/on-the-go. Må bra, harmoni. Orka mer/ få kraft. Medicinskt fokus, kontroll Tröstätande, istället för godis. Figur 13 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Naturdiets produkter). På samma sätt som för Naturdiets produkter visas positioneringen av Nutriletts produkter i Figur 14. Inte heller de särskiljer, utan ligger samlade runt origo.. 19.

(20) Del i sportig livsstil, före/efter träning. I farten/on-the-go. Orka mer/ få kraft. Må bra, harmoni. Medicinskt fokus, kontroll Tröstätande, istället för godis. Figur 14 Positionering av produkterna baserat på upplevelse (Nutriletts produkter). Resultat kvantitativ konsumentstudie - CLT och HUT Denna del av resultatet är baserat på konsumentundersökningen som genomfördes både som CLT (129 st) och HUT (116 st). Efter att konsumenterna bedömt respektive produkt utifrån utseende, smak, lukt, konsistens och totalintryck fick de välja den bild av bilderna från Need Scope som bäst illustrerade deras känsla efter att ha ätit respektive bar. Naturdiet karamell Fördelningen av de olika bilderna i CLT och HUT för Naturdiet Karamell visas i Figur 15. I CLT var det en relativt jämn fördelning mellan de olika bilderna, bilden med havet valdes dock inte så ofta. I HUT-studien var det övervägande bilden med solrosen som valdes, 33% jämfört med 18% i CLT. Positioneringen är åt vänster i plattformen för både CLT och HUT, meden en tydligare dragning åt ersättare för godis för CLT. Sensoriskt karaktäriserades Naturdiet Karamell av den analytiska sensoriska panelen genom att den hade homogen struktur, karamellukt, karamellsmak, söt och var mjuk i konsistensen.. 20.

(21) CLT - Bildfrekvenser. HUT - Bildfrekvenser. Naturdiet Karamell. Naturdiet Karamell. 18%. 4%. 7% 33%. 11% 17% 19%. 18%. 16%. 17%. 23%. 17%. Figur 15 Bildfrekvenser från respektive test för Naturdiet Karamell. Figur 16 Positionering Naturdiet Karamell, CLT. 21.

(22) Figur 17 Positionering Naturdiet Karamell, HUT. Naturdiet Choklad Bildfrekvenserna för produkten Naturdiet Choklad var helt olik varandra mellan de olika testsituationerna, Figur 18. I CLT valde 37% av konsumenterna bilden med trädstammen, medan den bilden endast valdes av 8% av konsumenterna i HUT. Den bilden som valdes mest i HUT var ängen med 33%, den bilden valde enbart 10% av konsumenterna i CLT. Utmärkande sensoriska egenskaper, framtagna av den analytiska panelen, för Naturdiet Choklad var att den hade slät yta, choklad/kakao lukt, choklad/kakao smak, och var relativt seg med tuggmotstånd. CLT - Bildfrekvenser. HUT - Bildfrekvenser. Naturdiet Chok lad. Naturdiet Chok lad. 4%. 12%. 16%. 3% 8%. 10%. 13% 37%. 18%. 33%. 27% 19%. Figur 18 Bildfrekvenser från respektive test för Naturdiet Choklad. 22.

(23) Figur 19 Positionering Naturdiet Choklad, CLT. Figur 20 Positionering Naturdiet Choklad, HUT. Naturdiet Kanel För Naturdiet Kanel var konsumenterna i de olika testerna relativt överens om vilken bild som bäst illustrerade känslan, Figur 21. I både CLT och HUT var det trädstammen. 23.

(24) och löven som var mest förekommande. Det som skiljde mellan testsituationerna var att bilden med allén enbart valdes av 1% av konsumenterna i HUT och av 11% i CLT. Sensoriskt karaktäriserades Naturdiet Kanel av att den hade vågig yta, mörkbrun fyllning, choklad/kakao lukt, kanellukt, choklad/kakao smak, kanelsmak, fruktig smak och var seg och krispig med tuggmotstånd. CLT - Bildfrekvenser. HUT - Bildfrekvenser. Naturdiet Kanel. Naturdiet Kanel. 9%. 6%. 15%. 3%. 12% 16%. 28%. 37%. 34%. 11%. 28%. Figur 21 Bildfrekvenser från respektive test för Naturdiet Kanel. Figur 22 Positionering Naturdiet Kanel, CLT. 24. 1%.

(25) Figur 23 Positionering Naturdiet Kanel, HUT. Nutrilett Karamell/toffee För Nutrilett Karamell/toffee valde konsumenterna i HUT framför allt bilderna solros (28%) och ängen (25%), medan konsumenterna i CLT främst valde löven (26%) och allén (25%), Figur 24. Nutrilett Karamell/toffee karaktäriserades sensoriskt av att den hade ljusgul fyllning, karamellukt, karamellsmak, söt och var seg med tuggmotstånd. CLT - Bildfrekvenser. HUT - Bildfrekvenser. Nutrilett Karamell/toffee. Nutrilett Karamell/toffee. 11%. 7%. 28%. 3% 11%. 19% 12%. 20%. 26%. 25% 25%. 13%. Figur 24 Bildfrekvenser från respektive test för Nutrilett Karamell/toffee. 25.

(26) Figur 25 Positionering Nutrilett Karamell/toffee, CLT. Figur 26 Positionering Nutrilett Karamell/toffee, HUT. Nutrilett Chokladkrisp För Nutrilett Chokladkrisp var fördelningen av bilder väldigt olik mellan de två testsituationerna, Figur 27. Konsumenterna i CLT valde främst trädstammen (36%),. 26.

(27) men även allén (18%) och löven (19%). Konsumenterna i HUT valde framför allt ängen (37%) och solrosen (32%). De utmärkande sensoriska egenskaperna för Nutrilett Chokladkrisp var fyllningen var brun och inte så homogen, choklad/kakao lukt, choklad/kakao smak, inte så söt, krispig och något seg. CLT - Bildfrekvenser. HUT - Bildfrekvenser. Nutrilett Chok ladk risp. Nutrilett Chok ladk risp. 7%. 7%. 8% 32%. 13%. 14% 36%. 5% 19%. 4%. 37%. 18%. Figur 27 Bildfrekvenser från respektive test för Nutrilett Chokladkrisp. Figur 28 Positionering Nutrilett Chokladkrisp, CLT. 27.

(28) Figur 29 Positionering Nutrilett Chokladkrisp, HUT. Jämförelse mellan produkterna Vid en jämförelse av karamellprodukterna med varandra (Naturdiet Karamell och Nutrilett Karamell/toffee), Figur 15 och Figur 24, kunde man se att konsumenterna bedömt respektive produkt på ett likvärdigt sätt både i CLT och i HUT. Dvs skillnaden mellan testsituationerna var större än vad den var mellan produkterna. Om man på samma sätt jämförde chokladprodukterna (Naturdiet Choklad och Nutrilett Chokladkrisp), Figur 18 och Figur 27, såg man att konsumenterna i CLT hade bedömt båda produkterna på ett likvärdigt sätt. Däremot skiljde det en del mellan produkterna för HUT. Fördelningen av bilden med ängen var lika för de två produkterna. För Naturdiet Choklad valdes bilderna med solrosen (16%) och lövet (27%), medan för Nutrilett Chokladkrisp valdes solrosen (32%) och lövet (4%). Detta kan vara en effekt av att konsumenterna gjorde bedömningen i sin egen takt i sin hemmiljö utan yttre påverkan, medan konsumenterna i CLT gjorde alla bedömningar vid ett och samma tillfälle och agerade lite mer analytiskt. Genomgående för alla produkterna var att bilden med havet inte valdes särskilt ofta. Resultat – upplevelse, situation, motiv, annat val Känslan eller upplevelsen efter konsumtion av respektive produkt skiljde inte så mycket emellan produkterna. Däremot var skillnaderna större mellan CLT och HUT än mellan produkterna, se bilaga 2. I CLT var den allra vanligaste upplevelsen att man fick Ny energi efter man ätit respektive bar. I HUT var den vanligaste känslan att det var Nyttigt. De fyra vanligaste upplevelserna för CLT var, Ny energi och Nyttigt, men även Njutning och Dåligt samvete var vanliga känslor. I HUT upplevde man framför allt att. 28.

(29) det var Nyttigt, men även Njutning, Ny energi, Belåtenhet, Uppiggad och Duktig förekom. I både CLT och HUT förekom Lugn sinnesro och Fokuserad ytterst sällan. I vilken situation man åt respektive bar visade inte heller någon större skillnad mellan produkterna, bilaga 3. De vanligaste situationerna man trodde sig konsumera barerna på i CLT var; På resande fot, Mellan aktiviteter och I samband med att man sportar. För HUT var det; Mellan aktiviteter, På resande fot, På bussen/spårvagnen, På jobbet och I samband med att man sportar. I både CLT och HUT var det få som åt baren På parkbänken, På stranden, eller Efter lunch/middag. En skillnad mellan CLT och HUT var att i CLT åt man baren på utflykt, vilken man nästan aldrig gjorde i HUT. De främsta motiven till att äta barerna skiljde inte heller de nämnvärt mellan produkterna, se bilaga 4. De främsta motiven för konsumenterna i CLT var; Viktkontroll, Fikasugen, Dämpa hunger och Mellanmål. I HUT ansåg konsumenterna att de främsta anledningarna var; Viktkontroll, Exakt vad man behöver, Hinner ej laga mat och Ersätta måltid. Det var få konsumenter både i CLT och HUT som åt barerna för att; Koppla av, Erhålla behaglig mättnadskänsla eller som Komplement till måltid. Om man inte har tillgång till en bar, vad tar man i stället? Se bilaga 5. Inte heller här skiljde det mellan produkterna och konsumenterna både i CLT och HUT tyckte relativt lika. Frukt var det allra vanligaste att ta istället för en bar, både för CLT och HUT. Andra vanliga ersättningsprodukter var; Choklad, Risifrutti, Yoghurt och Kaffe. Det var inte vanligt att man istället för en bar tog; Soppa, Sallad och Energi/sportdryck.. Slutsatser Den sensoriska upplevelsen och njutningen som uppkommer i samband med att man äter olika typer av produkter är ett av de starkaste motiven för konsumenters upprepade val av en produkt. Därför är det viktigt att känna till och förstå vilka sensoriska upplevelser hos en produkt som föredras hos olika konsumenter i olika situationer. Konsumenters val av produkter styrs inte enbart av rationella skäl utan till stor del av emotionella, känslomässiga skäl som är svåra att mäta med traditionella sensorik och konsumentundersökningar. I denna undersökning har vi kombinerat traditionell sensorik och konsumentundersökning med mer otraditionella metoder för att ta reda på konsumenternas känslomässiga upplevelser relaterade till konsumtion av chokladbars. De undersökta produkterna ansågs av konsumenterna samtliga kunna ersätta en måltid och vara ett sätt att gå ner i vikt. Naturdiet produkterna upplevdes som mer lämpliga i samband med träning och samtidigt som en ersättare för godis, medan Nutriletts produkter i första hand upplevdes som bantningsprodukter. Det finns en stor potential att tydliggöra produkterna och stärka varumärket mot ett eller flera av de sex emotionella behov som undersökningen identifierat. Förväntningar kommunicerade via namn, förpackning och PR måste stämma överens med den sensoriska upplevelsen och tillfredställelse produkten ger vid konsumtion, och resultaten från denna studie är ett utmärkt underlag för ett sådant utvecklingsarbete.. 29.

(30) På liknande sätt som i fallet med resultaten från konsumenternas gillande eller preferens av de olika produkterna är det större skillnader i konsumenternas känsloupplevelser vid konsumtion av produkterna, mellan hur konsumenttestet utförts, CLT eller HUT, än mellan liknande produkter. Konsumenternas uttryckta känsla efter konsumtion är genomgående också mer diversifierad och varierad vid bedömning i hemmiljö än i labmiljö, ytterligare en iakttagelse som överensstämmer med bedömningen av preferenser. Konsumentundersökningar i labmiljö där samtliga produkter bedöms vid ett och samma tillfälle och under större kontroll jämfört med undersökning i hemmiljö där konsumenterna väljer att provsmaka produkterna i sin egen takt och under mer naturliga förhållanden, återspeglas i ett mer analytiskt svarsmönster i CLT. Skillnaderna i känsloupplevelse mellan bedömningssituation var störst för chokladprodukterna, Naturdiet Choklad och Nutrilett Chokladkrisp, också några av de produkter som gillades allra mest av konsumenterna. Vid bedömning i CLT var den mest frekventa känsloupplevelsen att orka mer och få kraft, eller ny energi, medan samma produkter bedömda i HUT är det känslan av harmoni och att må bra som överväger. För karamellprodukterna, Naturdiet Karamell och Nutrilett Karamell/toffee var skillnaderna mindre men ändå påtagliga. Den mest framträdande känslan i CLT var lugn och kontroll, medan den var nyttig och sund i HUT. Slutligen för Naturdiet Kanel var bedömningarna mellan CLT och HUT mest lika och här uppgav konsumenterna företrädesvis känslan av att samtidigt få kraft och energi som en ersättning för godis och tröstätande. Den här typen av produkt anses av konsumenterna mest lämplig att konsumera när man är på resande fot, mellan olika aktiviteter och i samband med sport och träning.. 30.

(31) Bilaga 1. Bilaga 1 – Bedömningsformulär. RPnr….. Barer Konsumentundersökning för dig mellan 20 och 45 år Du har fått ett frågeformulär i två delar samt fem stycken olika barer. Den första delen av formuläret består av frågor som handlar om Dig och om vad Du anser om olika varumärken. Den andra delen av formuläret består av frågor om vad Du anser om de barer Du fått. Varje bar är märkt med en kod som också återfinns i frågeformuläret. Börja med att svara på frågorna i Del 1 och fortsätt sedan med frågorna i Del 2. När Du svarar på frågorna i Del 2 gör Du det samtidigt som Du bedömer den bar som angetts i formuläret. Barerna skall ätas rumstempererade. Denna undersökning är individuell, dvs. det är en person som bedömer alla barerna och svarar på frågorna.. Ifyllt frågeformulär lämnas till bedömningsledaren.. 31.

(32) Bilaga 1. RPnr….. Barer Frågeformulär, del 1 Kryssa för lämpligt alternativ i följande frågor.. 1. Ålder. 20-25 år. 26-30 år. 2. Kön. 3. Kommun Floda Lerum Mölnlycke Umeå. 31-35 år. 36-40 år. Kvinna. Göteborg Lycksele Partille. Kungsbacka Malmö Stockholm. 41-45år. Man. Kungälv Mölndal Sundsvall. 4. Känner Du till något eller några varumärken för viktkontroll/måltidsersättning? 1. ........................................................................................................ 2. ......................................................................................................... 3. ......................................................................................................... 4. .......................................................................................................... 32.

(33) Bilaga 1. 5a. Känner du till varumärket Naturdiet sedan tidigare? JA NEJ 5b. Om JA, hur upplever du varumärket Naturdiet? Bra Dåligt Varken bra eller dåligt. 6. Vad är ditt spontana intryck av Naturdietbarens förpackning (utseende/design)? Bra Dåligt Varken bra eller dåligt. 7. Har du kommentarer om förpackningen kan du skriva dem här. 33.

(34) Bilaga 1. 8a. Känner du till varumärket Nutrilett sedan tidigare? JA NEJ 8b. Om JA, hur upplever du varumärket Nutrilett? Bra Dåligt Varken bra eller dåligt. 9. Vad är ditt spontana intryck av Nutrilettbarens förpackning (utseende/design)? Bra Dåligt Varken bra eller dåligt. 10. Har du kommentarer om förpackningen kan du skriva dem här. 11. Vilket varumärke föredrar du? Naturdiet Nutrilett Ingen åsikt. Annat Vilket?. Varför föredrar du just det varumärket?. Fortsätt att svara på frågorna i frågeformulär del 2!. 34.

(35) Bilaga 1. RPnr….. Barer Frågeformulär, del 2. Bedöm en produkt åt gången och kryssa för lämpligt svarsalternativ i följande frågor. Bedöm alla produkter enligt följande skala: 1. Tycker extremt illa om 2. Tycker mycket illa om 3. Tycker illa om 4. Tycker något illa om 5. Tycker varken bra eller illa om 6. Tycker något bra om 7. Tycker bra om 8. Tycker mycket bra om 9. Tycker extremt bra om Produktnummer: 351 Utseende. Tycker extremt illa om. Tycker extremt bra om. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Lukt Smak Konsistens Totalintryck Kommentarer_______________________________________________. ______________________________________________________. 35.

(36) Bilaga 1. Nu skall du få använda din fantasi. Nedan ser du bilder på natur och målningar. Föreställ dig att de olika bilderna och målningarna illustrerar vilken känsla man får när man äter denna typ av produkter. Använd nu din fantasi och välj den bild som bäst illustrerar känslan när du äter respektive produkt. Det finns inga rätta eller felaktiga svar, det är din egen upplevelse som är viktig för oss. 1. Vilken av följande bilder illustrerar eller uttrycker bäst Din känsla eller upplevelse när Du äter just den här baren? Välj endast ett alternativ!. 2. Kan Du på motsvarande sätt välja ut en av följande målningar som bäst beskriver Din känsla eller upplevelse när Du äter just den här baren? Välj endast ett alternativ. 36.

(37) Bilaga 1. 3. Om Du skulle sätta ord på Din känsla eller upplevelse när Du äter just den här baren, vilket av nedanstående skulle Du då välja? Välj max 3 alternativ! Känner mig harmonisk Får ny energi Får en kick Känner njutning Känner belåtenhet Blir uppiggad Får lite dåligt samvete Får kontroll på läget Känner mig nyttig Känner mig trendig Lugn, känner sinnesro Blir mer fokuserad Känner mig lite duktig Känner glädje, på gott humör. 4. Vilka situationer och platser tror du är vanliga att äta just den här baren? Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Välj max 3 alternativ! När man är på resande fot (flyg, tåg, bil) Mellan aktiviteter På jobbet Skrivbordet Hemma framför Tv:n På biblioteket Tillsammans med en bok/tidning På bussen/spårvagnen Parkbänk På utflykt Stranden Båten/fritidshuset I samband att man sportar Efter lunch/middag. 37.

(38) Bilaga 1. 5. Vilka tror du är de främsta motiven eller anledningarna till att personer äter den här baren? Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Välj max 5 alternativ! Måna om utseendet För att behålla vikten/eller för att gå ner i vikt Visa att man är medveten om vad man äter Få i sig vad man behöver men inget mer När man ej hinner laga mat För att få i sig något samtidigt som man gör något annat Energi innan aktivitet eller träning Energi under aktivitet eller träning Belöning efter aktivitet eller träning För att det är gott/en njutning Som paus innan man tar tag i nästa uppgift När man är fikasugen Ett sätt att koppla av Det är bekvämt och enkelt För att dämpa hunger För att ersätta en måltid Som ett komplement till måltid Det ger en behaglig mättnadskänsla Det är ett mellanmål. 6. Om Du inte hade tillgång till en bar, vad skulle Du då ta istället? Välj max 3 alternativ! Energidryck/sportdryck Frukt Choklad Kaffe Kaka Snabbmat Soppa Sallad Risifrutti (eller liknande) Yoghurt Godis. 38.

(39) Bilaga 1. Produktnummer: 835 Utseende. Tycker extremt illa om. Tycker extremt bra om. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Lukt Smak Konsistens Totalintryck Kommentarer_______________________________________________. ______________________________________________________. 39.




(43) Bilaga 1. Produktnummer: 722 Utseende. Tycker extremt illa om. Tycker extremt bra om. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Lukt Smak Konsistens Totalintryck Kommentarer_______________________________________________. ______________________________________________________. 43.




(47) Bilaga 1. Produktnummer: 219 Tycker extremt illa om. Tycker extremt bra om. Utseende 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Lukt Smak Konsistens Totalintryck Kommentarer_______________________________________________. ______________________________________________________. 47.




(51) Bilaga 1. Produktnummer: 697 Tycker extremt illa om. Tycker extremt bra om. Utseende 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Lukt Smak Konsistens Totalintryck Kommentarer_______________________________________________. ______________________________________________________. 51.




(55) CLT. 55. HUT. 30. 20. 10. 0 Nyttigt. Koll på läget. Dåligt samvete. Uppiggad. Belåtenhet. Njutning. Kick. Ny energi. Harmonisk. Glädje, gott humör. 40. Glädje, gott humör. 50 Duktig. 60. Duktig. 70 Fokuserad. 80. Fokuserad. 90 Lugn, sinnesro. 100. Lugn, sinnesro. Upplevelse/känsla när du äter: Naturdiet Choklad Trendigt. HUT. Trendigt. Nyttigt. CLT. Koll på läget. Dåligt samvete. Uppiggad. Belåtenhet. Njutning. Kick. Ny energi. Harmonisk. % %. Bilaga 2. Bilaga 2 – Upplevelse/Känsla Upplevelse/känsla när du äter: Naturdiet Karamell. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0.

(56) 56. CLT. HUT Glädje, gott humör. Duktig. Fokuserad. Lugn, sinnesro. Trendigt. Nyttigt. CLT. Koll på läget. Dåligt samvete. Uppiggad. Belåtenhet. Njutning. Kick. Ny energi. Harmonisk. %. Glädje, gott humör. Duktig. Fokuserad. Lugn, sinnesro. Trendigt. Nyttigt. Koll på läget. Dåligt samvete. Uppiggad. Belåtenhet. Njutning. Kick. Ny energi. Harmonisk. %. Bilaga 2. Upplevelse/känsla när du äter: Naturdiet Kanel. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0. HUT. Upplevelse/känsla när du äter: Nutrilett Karamell/toffee. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0.

(57) 57 CLT HUT. Glädje, gott humör. Duktig. Fokuserad. Lugn, sinnesro. Trendigt. Nyttigt. Koll på läget. Dåligt samvete. Uppiggad. Belåtenhet. Njutning. Kick. Ny energi. Harmonisk. %. Bilaga 2. Upplevelse/känsla när du äter: Nutrilett Chokladkrisp. 100. 90. 80. 70. 60. 50. 40. 30. 20. 10. 0.

(58) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0. 58. Bussen/spårvagn. CLT. HUT. Båten/fritidshus. Sport Efter lunch/middag. Sport. Efter lunch/middag. Utflykt. Parkbänk. Bussen/spårvagn. Bok/tidning. Bibliotek. Båten/fritidshus. I vilken situation äter man vanligtvis: Naturdiet Choklad Stranden. HUT. Stranden. Utflykt. CLT. Parkbänk. Bok/tidning. Bibliotek. Hemma vid TV. Skrivbordet. Jobbet. Mellan aktiviteter. Resande. % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0. Hemma vid TV. Skrivbordet. Jobbet. Mellan aktiviteter. Resande. %. Bilaga 3. Bilaga 3 – Situation I vilken situation äter man vanligtvis: Naturdiet Karamell.

(59) 50 40 30 20 10 0. 59. CLT. HUT. Båten/fritidshus. Sport Efter lunch/middag. Sport Efter lunch/middag. Utflykt. Båten/fritidshus. 100 90 80 70 60. Stranden. I vilken situation äter man vanligtvis: Nutrilett Karamell/toffee. Stranden. Utflykt. Bussen/spårvagn. HUT. Parkbänk. Bok/tidning. Bibliotek. CLT. Parkbänk. Bussen/spårvagn. Bok/tidning. Bibliotek. Hemma vid TV. Skrivbordet. Jobbet. Mellan aktiviteter. Resande. % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0. Hemma vid TV. Skrivbordet. Jobbet. Mellan aktiviteter. Resande. %. Bilaga 3. I vilken situation äter man vanligtvis: Naturdiet Kanel.

(60) 20 10 0. 60. Bussen/spårvagn. CLT HUT. Efter lunch/middag. Sport. Båten/fritidshus. Stranden. Utflykt. Parkbänk. Bok/tidning. Bibliotek. Hemma vid TV. Skrivbordet. Jobbet. Mellan aktiviteter. Resande. %. Bilaga 3. I vilken situation äter man vanligtvis: Nutrilett Chokladkrisp. 100 90 80. 70 60 50 40 30.

(61) Bilaga 4. Bilaga 4 – Motiv Vilka är motiven för att äta Naturdiet Karamell 100 90 80 70 %. 60 50 40 30 20 10 0. CLT. HUT. Vilka är motiven för att äta Naturdiet Choklad 100 90 80 70 %. 60 50 40 30 20 10 0. CLT. 61. HUT.

(62) Bilaga 4. Vilka är motiven för att äta Naturdiet Kanel 100 90 80 70 %. 60 50 40 30 20 10 0. CLT. HUT. Vilka är motiven för att äta Nutrilett Karamell/toffee 100 90 80 70 %. 60 50 40 30 20 10 0. CLT. 62. HUT.

(63) Bilaga 4. Vilka är motiven för att äta Nutrilett Karamell/toffee 100 90 80 70 %. 60 50 40 30 20 10 0. CLT. 63. HUT.

(64) Bilaga 5. Bilaga 5 – Ta istället?. Sallad. Risifrutti. Yoghurt. Godis. Sallad. Risifrutti. Yoghurt. Godis. CLT. Soppa. Snabbmat. Kaka. Kaffe. Choklad. Frukt. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Energi/sportdryck. %. Vad ta istället för en bar? Naturdiet Karamell. HUT. Vad ta istället för en bar? Naturdiet Choklad. CLT. 64. Soppa. Snabbmat. Kaka. Kaffe. Choklad. Frukt. 50 40 30 20 10 0 Energi/sportdryck. %. 100 90 80 70 60. HUT.

(65) Bilaga 5. Vad ta istället för en bar? Naturdiet Kanel. Sallad. Risifrutti. Yoghurt. Godis. Sallad. Risifrutti. Yoghurt. Godis. CLT. Soppa. Snabbmat. Kaka. Kaffe. Choklad. Frukt. 50 40 30 20 10 0 Energi/sportdryck. %. 100 90 80 70 60. HUT. Vad ta istället för en bar? Nutrilett Karamell/toffee. 70 60 50 40 30. CLT. 65. Soppa. Snabbmat. Kaka. Kaffe. Choklad. Frukt. 20 10 0 Energi/sportdryck. %. 100 90 80. HUT.

(66) Bilaga 5. Vad ta istället för en bar? Nutrilett Karamell/toffee 100 90. 50 40 30 20. CLT. 66. HUT. Godis. Yoghurt. Risifrutti. Sallad. Soppa. Snabbmat. Kaka. Kaffe. Choklad. Frukt. 10 0 Energi/sportdryck. %. 80 70 60.

(67)

No results found