Förlossningsdepression- Upplevelser ur kvinnors perspektiv

(1)

1

Förlossningsdepression

- Upplevelser ur kvinnors perspektiv

Postpartum depression

- Experiences from the women’s perspective

Författare: Dzenana Jakupovic & Gentiana Rama

VT 2019

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Siv Rosén, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet

(2)

2

Sammanfattning

Bakgrund: Cirka 8—15 % av nyblivna mammor drabbas av förlossningsdepression. Flera av de drabbade söker inte hjälp. Vanliga symtom på förlossningsdepression är nedstämdhet, ångest och oro. Förlossningsdepression kan diagnostiseras med hjälp av vårdpersonal och skattningsskalor. Förlossningsdepression behandlas med läkemedel och olika former av samtalsstöd.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelser av förlossningsdepression.

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design.

Resultat: Kvinnornas upplevelse av förlossningsdepression skiljde sig inte avsevärt, fler upplevde att deras förväntan på moderskapet inte stämde överens med verkligheten. Kvinnorna kände sig besvikna och upplevde skam över att få förlossningsdepression. Förlossningsdepression förknippas ofta med stigma. En känsla av att förlora sig själv i

mammarollen förekom. Psykisk instabilitet, tankar som att ta sitt liv samt tankar om att skada sitt barn uppstod. Andra upplevde ständig oro över att något skulle hända barnet. En viktig del i hanteringen av förlossningsdepressionen var stöttande samtal.

Slutsats: Förlossningsdepressionen påverkar moderskapet och kvinnans självbild som nybliven mamma. Stigmatisering förvärrade sjukdomen. Det samhällsuppbyggda idealet på moderskapet var svårt att uppnå.

(3)

3

Innehåll

1. Bakgrund... 4

1.1 Historik och prevalens ... 4

1.2 Symtom ... 4 1.3 Diagnostik ... 4 1.4 Behandling ... 4 1.5 Sjuksköterskans roll ... 5 2. Problemformulering ... 5 3. Syfte ... 5 4. Metod ... 6 4.1 Design ... 6 4.2 Datainsamling ... 6 4.3 Tabell 1. Sökordsöversikt ... 6 4.4 Urval ... 7 4.5 Granskning ... 7 4.6 Dataanalys ... 7 4.7 Forskningsetiska överväganden ... 7 5. Resultat ... 8

5.1 Att inte få uppleva det förväntade moderskapet ... 8

5.2 Stigma ... 8

5.3 Att förlora sig själv i mammarollen... 8

5.4 En fara för sitt eget barn och katastroftankar ... 9

5.5 Kvinnors upplevelse av att hantera sin förlossningsdepression ... 9

5.6 En oro inför framtiden ... 10

5.7 Resultatsammanfattning ... 10

6. Diskussion ... 10

6.1 Metoddiskussion ... 10

6.2 Resultatdiskussion... 11

7. Slutsats ... 12

8. Kliniska fynd/Fortsatt forskning ... 12

Referenslista ... 13

Bilaga 1. Sökmatris ... 15

(4)

4

1. Bakgrund

1.1 Historik och prevalens

Enligt Socialstyrelsen drabbas cirka 8–15 % kvinnor av förlossningsdepression.

Förlossningsdepression uppkommer oftast de första månaderna postnatalt (Socialstyrelsen, 2017). Depressionen påverkar individen i stort samt anhöriga runt omkring, även partnern kan drabbas av depression. Mammans förmåga till att ta hand om sitt barn kan påverkas vilket i sin tur kan påverka barnets kognitiva och känslomässiga beteendeutveckling. Endast ca 40 % av de kvinnor som drabbas av förlossningsdepression söker hjälp. Det nyfödda barnet tar upp mycket av föräldrarnas tid, vilket kan vara en anledning till att kvinnan inte söker hjälp. Det förekommer stigmatisering kring förlossningsdepression, en rädsla för att upplevas som ”psykiskt sjuk” vilken också kan vara en orsak till att inte söka hjälp (Pugh,

Hadjistavropoulos, Hampton, Bowen & Williams, 2015).

1.2 Symtom

Normala symtom efter förlossning kan vara trötthet, sömnstörning och nedstämdhet (Coates, de Visser & Ayers, 2015). Vid förlossningsdepression kan symtom som sömnproblem, tvångstankar, orostankar och ångest förekomma. Symtomen vid förlossningsdepression anträffas hos 10–25 % av nyblivna mödrar. Kvinnans relation till barnet kan vara störd på grund av att kvinnan känner hat, tar avstånd, har samtidiga och motstridiga känslor gentemot barnet. Tvångsföreställningar om att skada sitt eget barn och rädsla för plötslig spädbarnsdöd kan förekomma (Allgulander, 2016).

1.3 Diagnostik

Förlossningsdepression kan diagnostiseras med hjälp av samtal med kvinnor om deras välbefinnande kombinerat med självskattingsskalor. The Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är en självskattningsskala som används för att identifiera symtom på förlossningsdepression. EPDS inkluderar flera variabler som ålder, längd, vikt, BMI,

socioekonomisk status, fysisk aktivitet och stämningsläge som omvandlas till poäng. Poängen samlas och visar på ingen, liten eller stor risk för förlossningsdepression. Med hjälp av EPDS kan vårdpersonal tidigt fånga upp kvinnor som lider av förlossningsdepression eller har en risk att utveckla det (Songoygard, Stafne, Evensen, Salvesen, viki & Morkved, 2011; Socialstyrelsen, 2017).

Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder (DSM) tillämpas kliniskt i utredning av psykisk ohälsa. DSM stöds av kategorier av avvikelser och symtom. För att ställa en diagnos ska tydliga kriterier vara uppfyllda. I verkligheten uppfyller inte patienterna tydliga kriterier utan har lite av varje kriterium för förlossningsdepression (Allgulander, 2016).

Diagnoskriterierna för förlossningsdepression är ibland inte optimalt definierade för kvinnor som nyligen fött barn p.g.a. vanliga postnatala symtom. Förlossningsdepressionens symtom kan ignoreras och istället inkluderas symtom som kan vara normala postnatala faktorer, som trötthet och sömnstörning (Coates et al., 2015).

1.4 Behandling

Vanligt förekommande behandling vid förlossningsdepression är läkemedel, samt olika former av terapi som kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi. I dagens samhälle finns det fler möjligheter till att få hjälp med sin förlossningsdepression som till exempel terapi via internet. Kvinnorna kan söka hjälp hemifrån med hjälp av

(5)

5

behandla förlossningsdepression genom hembesök, telefonstöd och interpersonell psykoterapi (SBU, 2014). Det är viktigt att identifiera och behandla förlossningsdepression i tid då

interaktionen mellan mamma och barn är extra viktigt i det första levnadsåret (Pugh et al., 2015).

1.5 Sjuksköterskans roll

”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen” (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2018:649, 1 §). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor inriktar omvårdnaden på att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa och främja hälsa. Sjuksköterskan har ett eget etiskt ansvar inom vård och omsorg att på rätt sätt bemöta, bedöma och behandla människor. Det handlar om att bevara patientens integritet, respektera autonomin, inkludera patienten i sin vård och respektera patienten. Sjuksköterskan ska ge hälsofrämjande vård och omsorg för alla patienters rätt till god vård (International Council of Nurses, 2014, s.3). Sjuksköterskan ska bekräfta patientens mående och visa tillgänglighet och närvaro för att öka patientens sjukdomsinsikt. För att kunna lindra patientens lidande måste patientens mående bekräftas. Omvårdnad avser både fysiskt och psykiskt lidande, människans hela livssituation respekteras (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

2. Problemformulering

Flera kvinnor lider av förlossningsdepression i det tysta vilket kan bero på kunskapsbrist kring ämnet. Många känner skam och skuld för att de blivit drabbade, vilket kan vara anledningen till att kvinnor inte söker vård. Om kvinnan inte får vård kan anknytningen till barnet

påverkas och barnet kan få långsiktiga problem under uppväxten. Med kunskap kan

inställning och uppfattning gällande kvinnor med förlossningsdepression ändras. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om förlossningsdepression för att kunna se symtom, ta kvinnorna på allvar och tidigt påbörja behandling. Tidig upptäckt av förlossningsdepression ökar chanserna till bättre behandling och att vårdpersonal ska kunna identifiera ohälsa och kunna ge stöd till kvinnor med förlossningsdepression.

3. Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av förlossningsdepression.

(6)

6

4. Metod

4.1 Design

Metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Plus with Full Text och PsycINFO. De

vetenskapliga artiklar som var relevanta analyserades och sammanställdes till ett resultat.

4.2 Datainsamling

Datainsamlingen påbörjades med fritextsökning för att få en helhetssyn i ämnesområdet. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. Databasen Cinahl riktar in sig på omvårdnadsforskning. PsycINFO riktar in sig på psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin bland annat. Ett syfte bestämdes och de meningsbärande orden valdes ut, vilka var “upplevelse” och “förlossningsdepression”. Andra sökord testades men gav inga resultat. De mest specifika orden och som slutligen användes redovisas i tabell 1. “Postpartum

Depression” användes i samtliga databasers ämnesords listor. “Experience”, “Life Change events” användes som fritextord och “Life Experiences” användes som ämnesord. “Wom*” användes som fritextord i Cinahl och PsycINFO, i PsycINFO användes även ordet “Mother*” och “Motherhood” som fritext. “Perception” användes som fritextord i Cinahl. Sökningar kombinerades med ämnesord, fritextsökning och trunkering. Sökorden kombinerades med booleska operatorer AND och OR. Se bilaga 1. Sökmatris.

4.3 Tabell 1. Sökordsöversikt

Sökord Cinahl Subject

heading list

PsycINFO Thesaurus Förlossningsdepression Postpartum, Depression

(ämnesord) Postpartum Depression (ämnesord) Upplevelse (MH “Life Experiences”) (ämnesord)/ Experience* (fritext)

Life Change Events (fritext)/ Experience (fritext)/ Experience* (fritext)

Kvinnor/Mödrar/Moderskap Wom* (fritext) Wom* (fritext)/ Mother* (fritext)/ Motherhood (fritext)

(7)

7

4.4 Urval

Inklusionskriterier var kvinnor 18 år eller äldre som har eller har haft förlossningsdepression. Exklusionskriterier var reviewartiklar, samt sjuksköterskors eller annan personals upplevelse av förlossningsdepression. Tidsbegränsning i årtal gjordes mellan 2009—2019.

Författarna läste 533 titlar tillsammans i samtliga databaser. 169 titlar var intressanta för studiens syfte. 169 abstrakt lästes varav 24 artiklar valdes att läsas i fulltext i urval 1. Tretton artiklar valdes bort efter granskning då de inte svarade på syftet. 11 artiklar användes i urval 2 som utarbetades ihop till studiens resultat. Fem artiklar var från Cinahl och sex från

PsycINFO.

4.5 Granskning

Artiklarna granskades med hjälp av SBU:s granskningsmallar. De kvalitativa artiklarna granskades med en mall för studier med kvalitativ metod. Den kvantitativa studien granskades med SBU:s granskningsmall för observationsstudier (SBU, 2017). Utifrån frågorna i

granskningsmallen kunde kvalitén på artiklarna bestämmas. Artiklarna med hög och medelhög kvalité och med relevans togs med i studien. De slutliga artiklarna var

Peer-reviewed vilket betyder att de är granskade av ämnesexperter innan publicering. Syfte, metod, resultat och diskussion granskades.

4.6 Dataanalys

Artiklarna lästes av båda författarna enskilt och diskuterades gemensamt. En artikelmatris skapades där artiklarnas syfte, metod, värdering och resultatdel summerades i en

sammanfattning, se bilaga 2. Artikelmatris. Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel svarade på syftet och inkluderades. Artiklarna har global spridning. Artiklarna analyserades, och det som svarade på syftet färgkodades och kategoriserades i rubriker som sammanställdes till ett resultat. På text som färgkodning inte var möjligt skrevs en notering och diskuterades i efterhand. Tidigt i analysens gång utvecklades mönster som urskilde kvinnans upplevelse av förlossningsdepression, som sedan blev basen till rubriker i resultatet.

4.7 Forskningsetiska överväganden

Författarna har bortsett från sin förförståelse och haft ett etiskt förhållningssätt genom att inte förvränga innehåll eller exkluderat det som kan haft påverkan på studiens resultat. Vid framtagning v studier är det av vikt att utgå ifrån de forskningsetiska principerna, autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen vilket

författarna tagit i åtanke vid urval av artiklar med i studien (Kristensson, 2017). Artiklar som inkluderades i resultatet är etiskt godkända och har ett etiskt övervägande samt rättat sig efter etiska riktlinjer. Hela resultatet är hänvisat till olika grundkällor.

(8)

8

5. Resultat

Resultatet bygger på 11 artiklar och rubrikerna är; Att inte få uppleva det förväntade

moderskapet, Stigma, Att förlora sig själv i mammarollen, En fara för sitt eget barn och katastroftankar, Kvinnors upplevelse av att hantera sin förlossningsdepression & En oro inför framtiden.

5.1 Att inte få uppleva det förväntade moderskapet

Under graviditeten hade kvinnorna förväntningar på att modersinstinkten skulle komma naturligt och att de skulle kunna njuta av tiden som nyblivna mammor. De första veckorna efter förlossningen upplevdes vara den svåraste perioden (Hannan, 2016). Förväntningarna på tiden efter förlossningen var höga och stämde inte överens med verkligheten (Patel,

Wittkowski, Fox & Wieck, 2012; Mamisachvili, Ardiles, Manchewicz, Thompson, Rabin & Ross, 2013; Hannan, 2016). Vidare visar Patel et al., (2012) att idealet på den perfekta mamman ansågs vara en kvinna som klarar av allting. Kvinnorna ansträngde sig för att försöka uppnå de ideal på moderskapet som skapats av samhället.

Enligt Wu & Hung (2015) finns det ett samband med emotionell påverkan under graviditeten och emotionell påverkan med oro efter graviditeten (ibid). Kvinnorna kände sig irriterade, kämpade med sömnbrist, blev överemotionella och grät, de kände även sorg, ångest, panik och frustration. Brist på självförtroende och kritiskt tänkande förekom. Dessutom förlorade de hoppet och kände sig hjälplösa (Gardner, Bunton, Edge & Wittkowski, 2013; Chan,

Williamson & McCutcheon, 2009).

Kvinnorna förnekade ofta depressiva symtom och påstod att det var en reaktion på rubbad hormonbalans, trötthet eller att det bara var en övergångsfas (Patel et al., 2012). Flera kvinnor beskyllde sig själva för att de drabbats av förlossningsdepression, vilket ledde till ökade skuldkänslor och känsla av besvikelse. Enligt Gao, Chan, You & Li (2009) upplevde kvinnorna att de inte hade tillräckligt med kunskap för att ta hand om sitt barn. Kvinnorna upplevde besvikelse när de ville amma och amningen inte fungerade. Hannan (2016) visar att kvinnorna upplevde stödet från sjukvården som bristande då vårdpersonal koncentrerade sig främst på barnets välbefinnande och inte kvinnans.

5.2 Stigmatisering

Förlossningsdepressionen försvårades på grund av stigma. Att vara ”märkt” med förlossningsdepression var skrämmande eftersom det hotade kvinnornas självbild som mamma. Kvinnorna var rädda för att misslyckas och att bli sedda som dåliga mödrar, de relaterade det med skam (Patel et al., 2012; Kathree & Petersen, 2012). De försökte förneka eller förminska sin ohälsa genom att hålla skenet uppe i samhället och försöka upprätthålla personliga, samhälleliga och kulturella ideal om moderskapet. Patel et al. (2012) och Hannan (2016) menar att kvinnorna som upplevde att de förväntade idealen på moderskapet inte uppfylldes kände skuld, som senare ledde till sänkt självkänsla som mamma. Den dåliga självkänslan kunde bero på en oförmåga till att fullgöra de uppgifter som enligt kvinnorna krävdes för att ta hand om sina barn.

5.3 Att förlora sig själv i mammarollen

Kvinnorna upplevde att de förlorade sig själva i rollen som nybliven mamma då all fokus låg främst på barnet den första perioden (Gardner, Bunton et al., 2013; Patel et al., 2012; Hannan, 2016). Kvinnorna kände sig olyckliga i sig själva och sörjde förlusten av den person de en gång var (Gardner et al., 2013). Kvinnan saknade sitt tidigare aktiva liv, sin fritid och sitt

(9)

9

arbete (Mamisachvili et al., 2013). Kvinnorna upplevde att deras utseende förändrades sedan barnets födsel och att det påverkade hur de såg på sig själva, vilket ledde till låg självkänsla. Tankar om att avsluta livet kunde förekomma (Gardner et al., 2013). De såg moderskapet som en kamp, samtidigt som de försökte utveckla sin identitet som mamma. Kvinnor som tidigare inte upplevt depression förstod inte vad som pågick medan kvinnor som upplevt depression kände igen symtomen. Oavsett tidigare depression ansågs symtomen hota profilen av att vara en bra mamma (Patel et al., 2012).

5.4 En fara för sitt eget barn och katastroftankar

Kvinnorna hade problem med att erkänna barnet som sitt eget. Oavsett hur mycket de försökte kändes det inte som att det var deras barn (Chan, Williamson & McCutcheon, 2009). Några av kvinnorna identifierade sig själva som potentiell fara för sina barn och beskriver det som “dåliga tankar”. Kvinnorna mindes scenarion där de föreställde sig skada barnet allvarligt på olika sätt (Santos, Sandelowski & Gualda, 2013). När de dåliga tankarna intensifierades var kvinnorna rädda för att vara ensamma med sitt barn på grund av en rädsla för att skada barnet (ibid). Kvinnorna var inte rädda att de själva skulle komma till skada utan fruktade barnets säkerhet. En kvinna kunde inte lita på män då hon var misstänksam och trodde att männen skulle skada hennes barn om de fick chansen. Rädsla för att barnet skulle drabbas av

sjukdomar eller något annat som kunde döda barnet förekom (Chan et al., 2009; Santos et al., 2013). Oron att det skulle hända något fruktansvärt med deras barn gjorde att de hörde “fantomgråt”, trots att barnet inte grät (Chan et al., 2009). Enligt Kathree & Petersen (2012) var en del av kvinnorna rädda för att förlora vårdnaden om barnet ifall de talade om för någon om hur de mådde eller sökte vård.

5.5 Kvinnors upplevelse av att hantera sin förlossningsdepression

En del av kvinnorna upplevde att en viktig del i att acceptera sin depression var att få tala ut om det och vände sig främst till vårdpersonal, eftersom de ansågs som en källa till stöd och hjälp. De kunde inte vara lika ärliga med vänner och familj samt att de inte ville belasta dem med sina bekymmer eller riskera att bli dömda (Hannan, 2016). Kvinnorna upplevde även att deras anhöriga inte hade förståelse för deras mående. Att en del anhöriga såg depressionen som en allvarlig psykisk sjukdom (Mamisachvili et al., 2013).

Kvinnorna fann stöd hos vårdpersonal, de menar att vårdpersonal har ansvar att försöka förstå och inte döma, vilket tog bort rädslan av att bli fråntagen sitt barn. En del kvinnor kände sig dock besvikna på sjukvården, de upplevde att sjukvården inte tog dem på allvar. Deras känsla av misslyckande påverkade hela deras syn på moderskapet och sjukvården hade inte förståelse för det (Hannan, 2016). Masood, Lovell, Lunat, Atif, Waheed, Rahman, Mossabir, Chaudhry & Husain (2015) menar att kvinnorna som deltog i gruppbaserade samtal kände att det ledde till en ökad hantering av depressionen. De upplevde att de andra i gruppen hade en förståelse och delade perspektiv vilket öppnade upp för att uttrycka sina känslor.

Kvinnorna drog slutsatsen att stödet från familjen hjälpte dem att anpassa sig till den oväntade depressionen, och att familjemedlemmarna var de enda personerna de kunde prata med om sina känslor (Santos et al., 2013). Kvinnorna beskriver att erfarenheterna av

förlossningsdepressionen givit dem styrka. De upplevde sig själva även som bättre föräldrar, genom de stödgrupper de deltog i (Nilova, Ward & Hall, 2017).

(10)

10

5.6 En oro inför framtiden

Kvinnorna var rädda för framtiden, mestadels oroliga för framtida depression (Patel et al., 2012). Kvinnan upplevde att framtiden inte kändes ljus och förlorade allt sitt hopp (Chan et al., 2009). En del kvinnor uppgav att de inte tänkte skaffa fler barn i framtiden för att inte riskera att drabbas av förlossningsdepression igen. Kvinnorna ville ha en framtid utan

förlossningsdepression, även en framtid utan antidepressiva läkemedel, då de inte ville riskera beroende eller användning av läkemedel under lång tid. Långvarig läkemedelsanvändning gjorde kvinnorna oroliga över att de aldrig skulle bli bra mödrar utan medicin. En känsla som uppstod var att förlossningsdepressionen inte bara orsakat förlust på tid utan kan potentiellt även stjäla framtida tid då återhämtning från depressionen inte går att tidsbestämma (Patel et al., 2012).

5.7 Resultatsammanfattning

Kvinnornas förväntningar på moderskapet kan se olika ut men övergripande upplevelser från kvinnor i studierna visar på att moderskapet inte blir som förväntat. Många som drabbas av förlossningsdepression söker inte vård, en del finner det även svårt att prata om det med sina anhöriga vilket kan vara på grund av stigmatiseringen kring ämnet. Kvinnorna upplevde en känsla av skam och dålig självkänsla vilket kunde leda till att de försökte dölja sin

förlossningsdepression för andra. Depressionen var mer hanterbar om de fick tala om sina upplevelser. Övergripande såg kvinnorna förlossningsdepressionen som en tuff start i moderskapet.

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Studien hade som avsikt att beskriva kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Sökningen började med att söka ämnesord i Svensk MeSH. Synonym för

förlossningsdepression på Svensk MeSH var Depression Postpartum. På Svensk MeSH gav upplevelser inga relevanta synonymer därför söktes Experience på engelska vilket blev Life Change Events. På Svensk MeSH gjordes sökningen uppfattning vilket blev “perception” på engelska.

Studien innehåller 10 kvalitativa artiklar och 1 kvantitativ artikel. Kvalitativ forskning riktar sig till att begripa människans erfarenheter av fenomen. Med kvalitativ metod får människan tillfälle för att uttrycka sig för känslor och tankar på ett deskriptivt sätt. Med kvantitativ forskning ges möjlighet att generalisera och se exempelvis symtom i ett bredare samband (Kristensson, 2017). Att studien erhåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan ses som en styrka.

Sökningar genomfördes i Cinahl och PsycINFO. Databaserna Cinahl och PsycINFO är

inriktade på omvårdnad därav relevansen för litteraturstudien. Det gjordes även fler sökningar i andra databaser som t.ex. Medline men utan resultat därför redovisas inte de sökningarna under sökhistoriken. Sökningar genomfördes med sökorden som framförs i Tabell 1.

Sökordsöversikt. Sökningarna genomfördes med headings i Cinahl och thesaurus i PsycINFO

och kompletterades sedan med fritextsökningar. Andra sökord testades som

“Phenomenology” och “Well being” men gav inget resultat. Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016) säger att författarna ska pröva sökord som är av betydelse för syftet och undvika sökord som inte är relevanta. Begränsningar gjordes för att få lämpliga träffar på sökningen. Författarna bestämde sig för att artiklarna inte skulle vara mer än 10 år gamla, för relevans i nutiden (ibid). Författarna ville öka trovärdigheten genom att begränsa sökningen

(11)

11

med “Peer-Review”. I urvalen exkluderades sjuksköterskans upplevelser då det inte svarade på syftet. Inklusionskriterier för studien var kvinnor 18 år eller äldre samt kvinnor som har eller har haft förlossningsdepression.

Artiklarna som påträffas i resultatet har global spridning. Artiklarna kommer från Kina, Australien, Kanada, USA, UK, Brasilien, Irland och Sydafrika, vilket författarna anser vara en styrka. Samtliga artiklar bedömdes med SBU:s granskningsmallar. Artiklarna med hög eller medelhög kvalité förekommer i resultatet. Enligt Kristensson (2017) är det viktigt att granska artiklarna för att bedöma trovärdigheten. Författarna granskade alla artiklar på varsitt håll och diskuterade sedan artiklarna gemensamt för att avgöra ifall artiklarna hade en hög kvalité för studien. Artiklarnas resultat har analyserats av båda författarna och förförståelse har bortsetts. Resultatet har inte förvrängts eller påverkats, vilket ökar tillförlitligheten (Kristensson, 2017).

6.2 Resultatdiskussion

Resultatet visar på att kvinnorna upplevde att moderskapet inte alltid sker naturligt. Flera kvinnor upplevde en frustration över att verkligheten skilde sig mycket från deras

förväntningar vilket resulterade i att de kände sig vilse. Kvinnorna påverkas av samhällets ideal på den perfekta mamman och stigmatiseringen kring förlossningsdepression. Enligt Leung, Arthur & Martinson (2005) kämpar nyblivna mammor med väsentliga delar i

moderskapet som exempelvis amning. Resultatet visar att en viktig del i att kunna hantera det nya livet som förälder med förlossningsdepression var att få tala ut om det. En del kvinnor beskriver att de var lättare att tala med utomstående personer som exempelvis

sjukvårdspersonal (Hanna, 2016). De ville inte belasta sina vänner och sin familj och valde därför att inte prata med dem om sina känslor (Turner, Graham, Folkes & Sharp, 2009). Andra kvinnor såg däremot familjen som sitt enda stöd. Oavsett typ av stöd, var stödet en viktig del i hanteringen av förlossningsdepression.

Leung et al. (2005) visar på att flera kvinnor upplevde att de misslyckats som mamma om de drabbats av förlossningsdepression. Moderskapet var inget de kunde förbereda sig inför. Ett orosmoment i det nya föräldraskapet var amning/mat. Kvinnorna upplevde enorm besvikelse när amningen inte fungerade. Mödrar som valde att amma kunde uppleva oro kring mängden mat som barnet fick i sig. Vilket resulterade i en frustration bland kvinnorna.

I resultatet framkommer det att förlossningsdepression är starkt behäftat med skam och skuld. Stigma förvärrar sjukdomen och kvinnorna var rädda att ses som dåliga mammor.

Brenning & Soenens (2017) visar vidare att stigmatiseringen sågs som ett stort problem och flera kvinnor kämpade med att upprätthålla bilden av att vara “den perfekta mamman”. Det gjorde i sin tur att kvinnorna ibland glömde bort sig själva i den nya rollen som mamma vilket påverkade deras välbefinnande. Brenning & Soenens (2017) menar på att människans

psykologiska behov att bli hörd och sedd har en inverkan i hanteringen av livet som nybliven förälder. Författarna anser att samhällets bild av den perfekta mamman/föräldern påverkar stigmatiseringen. Samhället förändras ständigt och okunskap kan leda till fördomar. Enligt ICN:s etiska kod ansvarar sjuksköterskan för att ge relevant och korrekt information

(International Council of Nurses, 2014). Författarna anser att sjuksköterskan bör vara etiskt tänk och bemöta patienter med förlossningsdepression på ett professionellt och tryggt sätt. Vilket kan vara en bidragande faktor till minskad känsla av stigmatisering.

(12)

12

I resultatet framkommer det hur kvinnor har upplevt förlossningsdepression. Studiens teoretiska referensram är omvårdnad. En viktig del i sjuksköterskans roll är att ha ett

genusperspektiv då alla nyblivna föräldrar även män kan drabbas av förlossningsdepression. Sarkar (2018) menar att det har utförts för få studier på förlossningsdepression bland män. Trots detta skiljer sig inte männens upplevelser avsevärt från kvinnans. Männen beskriver att faderskapet inte var något de kunde förbereda sig inför. De upplevde det svårt att finna sig själv i den nya rollen som far. Det blev inte som de förväntat sig. För att författarna skulle få en klarare bild av skillnaden utfördes en sökning i en databas innehållande omvårdnadsstudier orden “postpartum depression” och “Mothers” vilket resulterade i 2,436 träffar. Orden

“postpartum depression” och “Fathers” resulterade i 295 träffar. Vilket visar på signifikant skillnad i antalet studier om kvinnor respektive män.

7. Slutsats

De förväntningar som kvinnorna hade om moderskapet stämde inte överens med det verkliga livet. Förlossningsdepression är kopplat till skam, skuld och stigma. Skammen kan vara en orsak till att flera kvinnor lider i det tysta. De håller sig borta från vården och isolerar sig från omvärlden. Kvinnorna förlorade sig själva i den nya rollen som mamma. Det nya livet

begränsade möjligheten att leva som förut, tiden innan de blev mödrar. Kvinnan upplevde olika strategier för att hantera sin förlossningsdepression. I vården kunde deras känslor göras mindre och leda till att kontakt med vården ställdes in.

8. Kliniska fynd/Fortsatt forskning

Sjuksköterskan kan möta kvinnor med förlossningsdepression på flera olika platser inom vården. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om förlossningsdepression. Det är också viktigt att förstå att sjukdomen är kopplad till skam, och veta att kvinnor därav inte vågar tala om sitt tillstånd. Sjuksköterskan bör ha ett lyssnande och respektfullt bemötande när kvinnan väl vågat ta kontakt med vården och talar ut. Information om sjukdomen borde vara mer spridd för ökad kännedom, och för att kvinnorna själva ska kunna observera tidiga tecken och kontakta vården för att få hjälp tidigt. Allmänheten behöver få bredare information om sjukdomen för att öka förståelse och för att stigmatiseringen ska avta. Fokus ligger på kvinnan i den här studien, men forskning på hur andra personer i kvinnans nätverk berörs kan vara relevant. I dagens samhälle ser alla familjer olika ut. Forskning på hur män och

(13)

13

Referenslista

Allgulander, C. (2016). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Brenning, K., & Soenens, B. (2017). A Self-Determination Theory Perspective on Postpartum Depressive Symptoms and Early Parenting Behaviors. Journal Of Clinical Psychology, 73(12), 1729—1743. Doi: 10.1002/jclp.22480.

Chan, S.W-C., Williamson, V., & McCutcheon, H. (2009). A Comparative Study of the Experiences of a Group of Hong Kong Chinese and Australian Women Diagnosed with Postnatal Depression.

Perspectives in Psychiatric Care, 45(2), 108—118.

Coates, R., de Visser, R., & Ayers, S. (2015). Not identifying with postnatal depression: a qualitative study of women’s postnatal symptoms of distress and need for support. Journal of Psychosomatic

Obstetrics & Gynecology, 36(3), 114—121. Doi: 10.3109/0167482X.2015.1059418

Gardner, P. L., Bunton, P., Edge, D., & Wittkowski, A. (2013). The experience of postnatal depression in West African mothers living in the United Kingdom: A qualitative study. Midwifer, 30, 756—763.

http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2013.08.001

Gao, L-L., Chan, S. W-C., You, L., & Li, X. (2009). Experiences of postpartum depression among first-time mothers in mainland China. Journal of advanced nursing,303—312.

Hannan, J. (2016). Older mother’s experiences of postnatal depression. British Journal of Midwifery,

24(1), 28—36.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Svensk författningssamling.

International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för

sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Kathree, T., & Petersen, I. (2012). South African Indian women screened for postpartum depression: a multiple case study of postpartum experiences. South African Journal of Psychology, 42(1), 37—50. ISSN 0081—2463

Kristensson, J. (2017). Handbok i uppsatsskrivande: för studenter inom hälso- och vetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

(14)

14

Leung, S., Arthur, D. G., & Martinson, I. (2005). Stress in women with postpartum depression: a phenomenological study. Journal of Advanced Nursing, 51(4), 353—360.

http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2005.03506.x

Mamisachvili, L., Ardiles, P., Mancewicz, G., Thompson, S., Rabin, K., & Ross, L. E. (2013). Culture and Postpartum Mood Problems: Similarities and Differences in the Experiences of First- and Secong- Generation Canadian Women. Journal of Transcultural Nursing, 24(2), 162—170. Doi:

10.1177/1043659612472197

Masood, Y., Lovell, K., Lunat, F., Atif, N., Waheed, W., Rahman, A., Mossabir, R., Chaudhry, N., & Husain, N. (2015). Group psychological intervention for postnatal depression: a nested qualitative study with British South Asian women. BMC Women’s Health, 15(109), 1—8. Doi: 10.1186/s12905-015-02-63-5.

Nilova, V., Ward, L., & Hall, P. (2017). Women’s experiences of parenting toddlers following postnatal depression. Australian Journal of Psychology, 69, 192—199. Doi: 10.1111/ajpy.12138.

Patel, S., Wittkowski, A., Fox, J. R.E., & Wieck, A. (2012). An exploration of illness beliefs in mothers with postnatal depression. Midwifery, 29, 682—689.

http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2012.06.012

Pugh, N. E., Hadjistavropoulos, H. D., Hampton, A. J. D., Bowen, A., & Williams, J. (2015). Client experiences of guided internet cognitive behavior therapy for postpartum despression: a qualitative study. Arch Womens Ment Health, 18, 209—2019. Doi: 10.1007/s00737-014-0449-0

Santos, H, P, O., Sandelowski, M., & Gualda, D, M, R. (2013). Bad thoughts: Brazilian women’s responses to mothering while experiencing postnatal depression. Midwifery, 30, 788—794. Doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.midw.2013.11.004.

Sarkar, S. (2018). ’Post-natal’ depression in fathers or Early Fatherhood Depression. Psychoanalytic

Psychotherapy, 32(2), 197-216. Doi: 10.1080/02668734.2018.1458048.

SBU, 2014. Förebyggande av postpartumdepression – Psykosocial och psykologisk profylax mot

depression efter förlossningen. Hämtad 9 april, 2019 från: https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/forebyggande-av-postpartum-depression/

SBU, 2017. Statens beredning för medicinisk och social utvärdering. (2017) hämtad 7 juni. 2019 från

https://www.sbu.se/sv/var-metod/

Socialstyrelsen, 2017. Vård efter förlossning – En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter

förlossning. Hämtad 21 maj, 2019 från:

(15)

15 Songoyard, K. M., Stafne, S. N., Evensen, K. A. I., Salvesen, K. Å., Vik, T., & Morkved, S. (2011). Does exercise during pregnancy prevent postnatal depression? Acta Obstetrica et Gynecologica, 91, 62—67. Doi: 10.1111/j.1600-0412.2011.01262.x.

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Turner, K. M., Chew-Graham, C., Folkes, L., & Sharp, D. (2009). Women’s experiences of health visitor delivered listening vists as a treatment for postnatal depression: A qualitative study. Patient

Education and Counseling, 78, 234—239. Doi: 10.1016/j.pec.2009.05.022.

Willman, A., & Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en

bro mellan forskning och klinisk praktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Wu, W-R., & Hung, C-H. (2016). First-Time Mothers Psychiatric Health Status During the Transition to Motherhood. Community Ment Health J, 52, 937—943. Doi: 10.1007/s10587-015-9892-2.

Bilaga 1. Sökmatris

Databas Sökord Resultat av

sökningen Lästa abstrakt Urval 1 Urval 2 PSYKINFO 2019.04.04 (MH ”depression postpartum”) 3714 Motherhood 3807 (S1 AND S2)

(DE “Postpartum Depression” AND Motherhood)

Begränsningar: Published date 20090101-20191231 Peer Reviewed 93 20 5 1 CINAHL 2019.04.08 (MH “Depression, Postpartum”) 5012

(16)

16 (MH "Life Experiences") 12 070 (S1 AND S2) (MH “Depression, Postpartum”) AND (MH “life experiance”)

Begränsningar: Published date 20090101-20191231 Peer Reviewed 53 10 1 1 CINAHL 2019.04.22 (MH “Depression, Postpartum”) 5012 Experience* 352 216 Perception* 131 386 Wom* 357 245 (S2, S3) Experience* OR Perception* 454 846 (S1 AND S4 AND S6) (MH “Depression, Postpartum”) AND (Experience* OR

Perception*) AND Wom*

Begränsningar: Published date 20090101-20191231

(17)

17

Peer Reviewed

PsycINFO 2019.05.09

(DE “Postpartum Depression”) 4 380

Life change events 22 038

Experience 549 708

Wom* 324 194

(S2 OR S3)

(Life change events OR Experience)

561 712

(S1 AND S4 AND S5)

(DE “Postpartum depression “ AND Wom* AND Life change events OR Experience)

Peer Reviewed

Adulthood: (18 yrs & older) Peer Reviewed

251 47 8 4

PsycINFO 2019.05.09

(DE "Postpartum Depression") 4 380

Experience* 633 443

Wom* 324 194

(18)

18

(DE “Postpartum Depression”) AND Experience* AND Wom*)

Peer Reviewed

(19)

19

Bilaga 2. Artikelmatris

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Chan, S.W.C., Williamson,V. & McCutcheon, H. 2009 A Comparative Study of the Experiences of a Group of Hong Kong Chinese and Australian Women Diagnosed With Postnatal Depression. Perspectives in Psychiatric Care Vol, No. 2.

108—118.

Kina och Australien.

The aim of this study was to compare the experiences during PND between a group of Chinese women in Hong Kong, China, and a group of Caucasian women in Adelaide, Australia.

Metod: Kvalitativ studie. Åter analyserade teman och kategorier som genererades från de primära studierna för att jämföra erfarenheterna av förlossningsdepression mellan kvinnor i Honkong och Australien.

Inklusionskriterier: Kvinnor som hade upplevt förlossningsdepression och som hade en diagnos samt behandlades av en psykiatriker, samt kvinnor över 20 år. Exklusionskriterier: Kvinnor som drabbats av förlossningspsykos eller samsjuklighet som drogmissbruk. Urvalsförfarande: Deltagarna från Hongkong rekryterades från en förlossningsdepressions klinik.

Deltagarna från Australien rekryterades från ett hälsocenter och psykiatriskt sjukhus.

Urval: 47 kvinnor.

Datainsamlingsmetod: Systematisk och detaljerad inspelning av intervjuer. Analysmetod: Sekundäranalys.

Styrkor: - Stort urval. - Sekundäranalys.

- Kvinnorna intervjuades 6—12 månader efter avslutad behandling av förlossningsdepression. - Samtliga kvinnor gav skriftligt samtycke för att medverka i studien. Svagheter:

- De olika kulturerna och skillnaden mellan sjukvården kan påverka deltagarnas upplevelse.

Kvinnorna påverkades emotionellt. De kände skuldkänslor och besvikelse över att drabbas av

förlossningsdepression. Kvinnorna hade problem med att erkänna barnet som sitt eget. Flera kvinnor upplever rädsla för att något ont ska hända barnet.

(20)

20 Författare, år, titel,

tidskrift,

sidnummer och land

Gao, L-L., Chan, S. W-C, You, L & Li, X. 2009

Experiences of postpartum depression among frst-time mothers in mainland China. Journal of Advanced Nursing.

303—311 Kina.

This paper is a report of a study conducted to describe the experience of postpartum depression mong first-time mothers in mainland China.

Metod: Kvalitativ design med fenomenologisk utgångspunkt. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Rekrytering skedde via en postnatal klinik på ett regionalt sjukhus i Kina.

Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer som spelades in.

Analysmetod: Analyserades på originalspråket. Integrerad analys.

Styrkor:

- Integrerad analys. Svagheter: - Bortfall.

- Kriterier framgår ej.

Resultatet visar att kvinnorna upplever en kunskapsbrist inom moderskapet. De upplevde en enorm besvikelse när amningen inte fungerade.

(21)

tidskrift,

sidnummer och land

Gardner, P.L., Bunton, P., Edge, D. & Wittkowski, A.

2013

The experience of postnatal depression in West African mothers living in the United Kingdom: A qualitative study Midwifery 30 (2014) 756–763 UK

To explore the lived experience of postnatal depression (PND) in West African mothers living in the United Kingdom (UK).

Metod: Kvalitativ studie.

Inklusionskriterier: 18 år eller äldre. Anse sig vara av västafrikanskt ursprung. Förstå och kunna tala engelska. Fött barn de senaste 24 månaderna. 10 eller högre på skattningsskalan EPDS.

Exklusionskriterier: Kvinnor med annan afrikansk bakgrund.

Urvalsförfarande: Deltagarna identifierades via assisterande psykologer, klinisk psykolog och familjeuppdragsarbetare. Urval: 6 kvinnor.

Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) användes för att utforska och analysera data.

Styrkor:

- Provstorleken ansågs tillräcklig med tanke på den analys som krävdes. - Frågorna var öppna för att uppmuntra mödrar att utveckla sina berättelser. Svagheter:

- Endast 6 deltagare.

Kvinnnor uppvisade symptom på förlossningsdepression men ansåg inte att det var en sjukdom. Resultatet visade att kvinnorna kände sig irriterade, kämpade med sömnbrist, emotionell påverkan och hopplöshet. Brist på självförtroende förekom också. Kvinnorna förlorade sig själva i mammarollen.

(22)

tidskrift, sidnr och land

Hannan, J. 2016

Older mothers’ experiences of postnatal depression

British Journal of Midwifery January 2016 • Vol 24, No 1 (28-35)

The current study sought to shed light on the lived experience of older first-time mothers with PND. The central question addressed was: How is postnatal depression experienced by first-time mothers who are aged 30 years and above and have never suffered with depression in the past?

Metod: Kvalitativ

Inklusionskriterier: Första gångs föderskor som fyllt 30 år. Kvinnor som inte drabbats av depression tidigare. Exklusionskriterier: Kvinnor som var yngre än 30 år.

Urvalsförfarande:

Kvinnorna rekruterades via sociala medier och stödsidor för

förlossingsdepression. Urval: 4 kvinnor

Datainsamlingsmetod: Två intervjuer med varje deltagare 4-6 månader efter förlossningen.

Analysmetod: Alla intervjuer

transkriberades i sin helhet och analyserades med användning av tolkningsfenomenologisk analys (IPA) som sedan delades in i teman.

Styrka:

-Forskarna vill ha fler deltagare än 4,

med olika bakgrunder.

-Fokus var att försöka förstå den upplevda erfarenheten av en viss grupp av kvinnor i ett visst sammanhang.

Svagheter:

-Endast 4 kvinnor medverkade. -Deltagarna har likande egenskaper.

De upplevde en besvikelse när moderskapet inte blev som förväntat. Kvinnorna upplevde att de inte kunde fullgöra uppgifter som krävdes för att ta hand om sitt barn. Kvinnorna förnekade att de led av förlossningsdepression och försökte upprätthålla samhälleliga ideal. De upplevde rädsla för att bli dömda som dåliga mammor p.g.a. sin depression.

(23)

tidskrift, sidnummer och land

Kathree, T. & Petersen, I. 2012

South African Indian women screened for postpartum depression: a multiple case study of postpartum experiences.

South African Journal of psychology, 42(1). 37—50.

Sydafrika.

One of the aims of this study was to ascertain whether South African Indian women maintain any traditional postpartum healing and care rituals, adn the perceived psychosocial benefits of these rituas, as historically in non-western cultures, including India, postpartum confinement and support were considered to be protective against PPD.

Metod: Kvalitativ metod.

Inklusionskriterier: Kvinnorna skulle vara av indiskt ursprung, vara barnets biologiska mor och fött barn inom 4— 24 veckor.

Exklusionskriterier: Kvinnor som överskred EPDS-skalan med 12 eller mer poäng.

Urvalsförfarande: Potentiella deltagare rekryterades i väntrummen på 5 olika vårdcentraler.

Urval: 10 deltagare.

Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer.

Analysmetod: Data analyserades tematiskt med hjälp av NVivo 8.

Styrkor: - 10 deltagare. Svagheter: -Avsiktligt urval. - Bortfall.

Resultatet visar att förlossningsdepressionen

relaterades mes skam. Att bi märkt med förlossningsdepression hotade självkonceptet som mamma. Rädsla förekom för att misslyckas som mamma och bli sedda som dåliga mödrar och därför

förnekade/förminskade de sin ohälsa. Kvinnorna försökte upprätthålla olika ideal. Rädsla för att förlora vårdnaden om sitt barn uppkom.

(24)

tidskrift, sidnr och land

Mamisachvili, L., Ardiles, Paola., Mancewicz, G., Thompson, S., Rabin, K., & Ross, L. E.

2013

Culture and Postpartum Mood Problems: Similarities and Differences in the Experiences of First- and Second-Generation Canadian Women

Journal of Transcultural Nursing 24(2) 162–170. This study explored differences and similarities in experiences of PPMP between first- and second-generation Canadian women. Metod: Kvalitativ.

Inklusionskriterier: Att deltagarna inte var mer än 1 år postpartum identifiera sig som antingen

första/andra generationens kanadensare och var engelsktalande.

Exklusionskriterier: Kvinnor som led av depression sen innan.

Urvalsförfarande: Deltagarna fick förfrågan genom Women's Health Center på St Josephs Health Center i Toronto, Kanada.

Urval: 17 Kvinnor. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer.

Analysmetod: Deltagarna fick först ett frågeformulär för att utvärdera

humörstatus. Intervjuer transkriberades och analyserades med hjälp av

kvalitativ tematisk analys till teman.

Styrkor:

-Deltagarna träffade en utbildad intervjuare.

Svagheter:

-Fler andel kvinnor i gruppen med andra genaratioenens invandrare var europeiska invandrare, i den andra gruppen bestod deltagarna främst av kvinnor från Centralamerika och Afrika.

Skillnaderna kan ha påverkat de skillnader som observerades i studien.

Resultatet påvisar stigma kring förlossningsdepression. Kvinnorna upplevde att förväntningarna inte stämde överens med verkligheten. Kvinnan saknade sitt tidigare jag, med ett aktivt liv och fritiden och ett arbete att gå till. Kvinnorna upplevde att deras anhöriga såg depressionen som en allvarlig psykisk sjukdom, och att de inte hade förståelse.

(25)

tidskrift, sidnummer och land

Masood, Y., Lovell, K., Lunat, F., Atif, N., Waheed, W., Rahman, A., Mossabir, R., Chaudhry, N. & Husain, N. 2015.

Group psychological intervention for postnatal depression: a nested

qualitative study with British South Asian women. BMC Women’s Health. 1—8.

UK.

The aim of this study was to assess the acceptability and overall experience of the Positive Health Programme by British South Asian mothers.

Metod: Kvalitativ studie. Inklusionskriterier: Framgår ej. Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Deltagarna rekryterades från flera platser i Manchester och Lancashire, inklusive allmänna mottagningar och

barnmottagningar. Urval: 17 kvinnor.

Datainsamlingsmetod: Fördjupade intervjuer genomfördes med deltagarna med hjälp av en ämnesguide.

Analysmetod: Intervjuer transkriberades ordentligt,

anonymiserades och analyserades med tematisk analys.

Styrkor:

- Del av en undersökande randomiserad kontrollerad studie (RCT).

Svagheter: - Bortfall.

- Framgår inga kriterier.

Kvinnorna upplevde att

gruppbaserade samtal hjälpte till i hanteringen av

förlossningsdepressionen. Det uppskattades och stöttades av nästan alla deltagare. De ansåg att gruppen fick dem att dela med sig av information, förstå och utforska lösningar på problem. Mödrarna ansåg att gruppen var den enda plattform där de kunde uttrycka sina känslor.

(26)

tidskrift, sidnummer och lad

Nilova, V., Ward, L. & Hall, P.

2017.

Women’s experiences of parenting toddlers following postnatal depression. Australian Journal of psychology; 69. 192—199. Australien.

The aim of this study was to gain an in-depth understanding of women’s lived experience of parenting older babies and toddlers, having experienced PND.

Metod: Kvalitativ studie.

Inklusionskriterier: Kvinnor hade deltagit i en perinatal stödgrupp (PSG) i Adelaide, södra Australien mellan 2011 och 2014. Hade 12 eller högre poäng på EPDS skalan. Behärskade engelska språket. Barnet skulle vara 6 månader eller älre.

Exklusionskriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Kvinnor mellan 31 och 44 år rekryterades via avsiktligt prov (purposive sample).

Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Inspelningar transkriberades av forskaren och deltagarna erbjöds att granska. Tematisk analys användes för att analysera data. Varje inspelad intervju och transskript granskades flera gånger för att identifiera teman inom studien.

Styrkor:

- Datamättnad framgår. Svagheter:

-Avsiktligt urval.

- Framgår inga exklusionskriterier.

Kvinnorna upplevde att de fått styrka från erfarenheterna av förlossningsdepression. De upplevde sig själva även som bättre förälder genom stödgrupper.

(27)

tidskrift, sidnummer och land

Patel, S., Wittkowski, A., Fox, J.R.E. & Wieck, A.

2012

An exploration of illness beliefs in mothers with postnatal depression Midwifery 29 (2013) 682–689 UK och Irland. To explore illness beliefs in women with postnatal depression and suggest an appropriate health belief model.

Metod: Kvalitativ studie. Inklusionskriterier: Kvinnor diagnostiserade med depression efter förlossning eller rekommendationer. Kvinnor vars depression startade under graviditeten och fortsatte efter

förlossningen. Kvinnor med bebisar upp till 24 månader gammla och mödrar som hade 10 poäng på EPDS skalan.

Exklusionkriterier: Framgår ej. Urvalsförfarande: Deltagarna rekryterades via två perinatala mottagningar.

Urval: 11 deltagare.

Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory metod.

Styrkor:

-Flera öppna frågor med instruktioner. -Ljudinspelade intervjuer som varierade i längd från 45 till 83 minuter. Grounded theory metod. Två oberoende kvalitativa forskare.

Svagheter:

-Exklusionskriterier framgår ej.

I resultatet framkommer det att förlossningsdepression är förknippat med skam och skuld. Kvinnorna försökte att

upprätthålla ideal. Deras

förväntningar stämde inte överens med verkligheten. Kvinnorna förnekade ofta depressiva symtom och såg det som en övergångsfas. De upplevde att de förlorade sig själva i mammarollen. Symtomen hotade profilen av att vara en bra mamma. De kände sig oroliga inför framtiden.

(28)

28

Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och ad

Santos, H.P.O., Sandelowski, M. & Gualda, D.M.R.

2014

Bad thoughts: Brazilian women's responses to mothering while experiencing postnatal depression Midwifery 30 (2014) 788–794 Brasilien This study explores Brazilian women’s experiences of mothering of their infants while experiencing postnatal depression.

Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design.

Inklusionskriterier: Kvinnor som diagnostiserats med

förlossningsdepression och kunde delta i intervjuer, vars spädbarn levde och var friskt.

Exklusionskriterier: Kvinnor med annan psykisk sjukdom.

Urvalsförfarande: Kvinnorna rekryterades från en akademisk psykiatrisk instintution. Urval: 15 kvinnor.

Datainsamlingsmetod: Minimalt strukturerade öppna intervjuer genomfördes från maj 2011 till januari 2012.

Analysmetod: Den första författaren transkriberade intervjuinspelningarna och startade sedan en process för språköversättning från portugisiska till engelska.

Styrkor:

- Översättningen i tvärspråkiga kvalitativa studier är en strategi för att mildra språkgapet mellan forskare som inte delar samma spark.

- 15 deltagare.

- Intervjuer genomfördes från maj 2011 till januari 2012.

Svagheter:

-Översättningen från portugisiska till engelska kan misstolka berättelser.

Flera kvinnor upplevde att familjestöd hjälpte dem med hanteringen av

förlossningsdepressionen. Kvinnorna var rädda för att skada sitt eget barn, för de hade ”dåliga tankar”. Kvinnorna var även rädda för att barnet skulle bli allvarligt sjukt, eller att barnet skulle dö.

(29)

29 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Wan-Ru Wu & Chich-Hsiu Hung 2015

First-Time Mothers Psychiatric Health Status During

the Transition to Motherhood Community Ment Health J (2016) 52:937–943. Springer

Science+Business Media New York

The study was conducted to examine the

changes of first-time mothers’ psychiatric health status, social support, marital intimacy, postpartum stress, and

maternal attachment during the transition to motherhood.

Metod: Deskriptiv statistik. Inklusionskriterier: Försgångs föderskor.

Exklusionskriterier:

Kivnnor som har barn sen tidigare. Urvalsförfarande: Deltagarna rekryterades via vården under graviditeten.

Urval: 58 kvinnor Datainsamlingsmetod: Upprepade mätinstrument genomfördes vid 36: e veckan i graviditen, den första veckan Postportum och den fjärde veckan.

Postportum med 217 primiparösa kvinnor.

Analysmetod: Forskarna använde sig av flera frågeformulär vid flera tillfällen under graviditeten och efter förlossingen.

Stitistiken delades upp i variaber.

Stykor:

-Alla deltagare har underteckat samtycke till medverkan. Författarna förklarar ingen intressekonflikt -Forskarna använder flera mätinstrument. -forskarna tar upp flera aspekter till

förlossnings- depression.

Svagheter:

-En del av Kvinnornas upplevelser kan falla bort med pga förmycket mätinstrument. -En del skillnader i yrken förekom i två av grupperna.

Resultaten visade att sjukligheten minskade över tiden från sen graviditet till tidigt postpartum.

Kvinnor med mindre psykisk stabilitet rapporterade signifikant högre postpartum stress än kvinnor utan mindre psykiatrisk sjuklighet.

(30)