• No results found

Accelererad långtidsprovning av polyuretanlim för bärande konstruktioner av trämaterial och stålkomponenter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Accelererad långtidsprovning av polyuretanlim för bärande konstruktioner av trämaterial och stålkomponenter"

Copied!
76
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A C C E L E R E R A D L Å N G T I D S P R O V N I N G AV P O L Y U R E T A N L I M F Ö R B Ä R A N D E K O N S T R U K T I O N E R AV T R Ä M A T E R I A L O C H S T Å L K O M P O N E N T E R

A K E D O L K / F I R M A L I M P R O J E K T

J A N - F R E D R I K J A N S S O N / T E K N I S K A H Ö G S K O L A N

T R Ä T E K N I K C E N T R U M / S T O C K H O L M

Detta digitala dokument slcapades med anslag från Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

(2)

A C C E L E R E R A D L Å N G T I D S P R O V N I N G AV P O L Y U R E T A N L I M F Ö R B Ä R A N D E K O N S T R U K T I O N E R AV T R Ä M A T E R I A L OCH S T Å L K O M P O N E N T E R

A K E D O L K / F I R M A L I M P R O J E K T

J A N - F R E D R I K J A N S S O N ^ T E K N I S K A H Ö G S K O L A N

(3)

3. DELPROVER - PROVPLATSER 4. LIM 5. MATERIAL 6. FÖRBEHANDLING 7. KRYP-/HYDROLYSPROV 7.1 Uppläggning - d i s k u s s i o n 7.2 Provkropp 7.3 U t r u s t n i n g 7.4 Provningssystematik - m e t o d u t v e c k l i n g

7.5 Hållfasthet hos vfita r e s p e k t i v e t o r r a o x i d s k i k t 7.6 Brottförlopp 7.7 B r o t t y p e r 7.8 Samband temperatur - k o r r o s i o n s h a s t i g h e t för z i n k 7.9 Samband pH^varde - k o r r o s i o n s h a s t i g h e t för z i n k 7.10 Inverkan av l u f t f u k t i g h e t v i d l i m b l a n d n i n g 7.11 V a t t e n l a g r i n g av l i m p r o v k r o p p a r 7.12 K r y p h f i l l f a s t h e t hos limmet 8. VITROTSPROV 8.1 Uppläggning - d i s k u s s i o n 8.2 R e s u l t a t 8.3 Samstämmighet med k r y p - / h y d r o l y s p r o v 9. MIKROBIOLOGISKT PROV

10. BEDÖMNING AV LÄNGTIDSHÄLLFASTHETEN HOS AKTUELLA KONSTRUKTIONER DIAGRAM Last-miljö-temperatur-kurvor Prov i v a t t e n - Diagram 1-4 Prov i 100 % f u k t - Diagram 5-8 Prov i t o r r l u f t - Diagram 9-12 Inverkan av v a t t e n t e m p e r a t u r pfi k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e n för z i n k Diagram 13 pH-vardets i n v e r k a n pfi k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e n för z i n k Diagram 14 Hfirdhetsmatning av v a t t e n l a g r a d e l i m - p r o v k r o p p a r Diagram 15-16 BILAGOR B i l a g a 1 - STFI-redogörelse 800331/2680/3 B i l a g a 2 - A c c e l e r e r a d I f i n g t i d s p r o v n i n g av l i m för barande k o n s t r u k t i o n e r av trämaterial och stålkomponenter i samverkan - p r i n c i p e r för provningarna (Äke Dolk, Firma L i m p r o j e k t ) B i l a g a 3 Förslag t i l l program för p r o v n i n g av I f i n g t i d s h f i l l -f a s t h e t e n hos l i m -f o g a r i "System L e t t a k " -från A-Betong ( 3 a n - F r e d r i k Jansson, KTH) B i l a g a 4 - Rapport " v i t r o s t " - p r o v (NIF/NIFAB) B i l a g a 5 - Rapport M i k r o b i o l o g i s k t prov ( N T I )

(4)

Por l i m n i n g av t r a mot tunnplåt har 2-komponent p o l y u r e t a n l i m kommit t i l l användning, då dessa v i s a t s i g ha goda egenskaper.

For hållfasthets och b e s t a n d i g h e t s p r o v n i n g av t r a l i m , b l a f e n o l och f e -n o l - r e s o r c i -n o l l i m f i -n -n s prov-ni-ngs-normer. Lim f o r bära-nde träko-nstruktio-ner provas b l a e n l i g t BS 1204 ( B r i t i s h Standard).

Det p o l y u r e t a n l i m som kommit t i l l användning i de a k t u e l l a k o n s t r u k t i o n e r n a har p r o v a t s och u p p f y l l t f o r d r i n g a r n a i BS 1204 INT och WBP ( l a g r i n g i k a l l t och kokande v a t t e n ) .

Likaså har delamineringsprov e n l i g t ASTM 110159 utförts med godkänt r e s u l -t a -t . I n g e -t av dessa prov ger dock någon u p p f a -t -t n i n g om lång-tidsbes-tändig- långtidsbeständig-heten för p o l y u r e t a n l i m .

P o l y u r e t a n l i m s långtidsegenskaper måste dokumenteras med metoder som är an-passade t i l l denna l i m t y p s f y s i k a l i s k a egenskaper v i d åldring.

Det s p e c i e l l a provningsbehovet för p o l y u r e t a n l i m i de a k t u e l l a k o n s t r u k t i o -nerna d i s k u t e r a d e s i en arbetsgrupp v i d sammantrSde 1978-03-28 och f i n n s r e d o v i s a t i STFI-redogörelse 800331/2680/3 ( b i l a g a 1 ) .

P r i n c i p e r n a för det redovisade provprogrammet överenskoms e f t e r e t t samman-träde hos A-Betong i Växjö 1981-08-20 och f i n n s r e d o v i s a t i b i l a g a 2. F i l o s o f i n bakom k r y p - / h y d r o l y s p r o v e t redovisas i b i l a g a 3.

Limning sker mellan trä och varmförzinkad stålplåt (A-Betong) och mellan trä och varmförzinkad, l a c k e r a d stålplåt ( M a s o n i t e ) .

Det v a r av i n t r e s s e a t t undersöka mer än e t t p o l y u r e t a n l i m , varför även e t t l i m från Sadofoss, Fredensborg, Danmark, har p r o v a t s .

(5)

Box 11010

1 0 0 6 1 STOCKHOLM Masonits AB

Ängermanlandsgatan 17 891 00 Ö R N S K Ö L D S V I K

A d m i n i s t r a t i v och ekonomisk samordnare

Ingenjör Lars Sandberg, A-Betong-Sabema AB, Strängnäs. Teknisk samordnare

Ingenjör Äke Dolk, Firma L i m p r o j e k t , Trfingsund. Oavhängig expert utsedd av Statens Planverk

Professor Jan-Fredrik Jansson, i n s t i t u t i o n e n f o r P o l y m e r t e k n o l o g i , KTH, Stockholm.

v-Representant f o r S v e n s k a _ T r a f o r s k n i n g s i n s t i t u t e t (STFI) Civilingenjör Torbjörn Schmidt.

3. DELPROVER - PROVPLATSER M i k r o b i o l o g i s k t e s t

Motstånd mot svampar och b a k t e r i e r , e n l i g t BS 1204, appendix H. Utfört v i d Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t ( N T I ) Postboks 337, B l i n d e r n OSLO 3 /Norge V i t r o s t p r o v B i l d n i n g av z i n k h y d r o x i d under l i m f o g e n . Utfört v i d Nordiska I n s t i t u t e t för F a r g f o r s k n i n g ( N I F ) Agern Allé 3, DK-2970 H0RSHOLM /Danmark /NIFAB

Stora Nygatan 75 211 37 MALMÖ KryphålIfasthetsprov

Limfogens motstånd mot f l y t n i n g under b e l a s t n i n g och H^drcloseringsprov

Inverkan av v a t t e n och f u k t under b e l a s t n i n g . Utfört v i d Firma L i m p r o j e k t

Branta backen I B / Passvagen 9 142 00 TRÄNGSUND

(6)

Foss-Than 505-2 Härdare 84-0956

T i l l v e r k n i n g s d a t u m 82 05 18 Tillverkningsnummer 21 00 24

B l a n d n i n g s f o r h f i l l a n d e ( v i k t ) 100:28 Leverantör: Sadofoss A.S.

Pr«stemosevej 2-4 3480 FREDENSBORG / Danmark 5. MATERIAL Tra Svensk f u r u , f u k t h a l t 12 ± 1 ^ M a t e r i a l t i l l k r y p - / h y d r o l y s p r o v t a g e t från rundstav 15 mm. Prover på trä-m a t e r i a l e t l e v e r e r a d e t i l l STFI f o r k o n t r o l l av e v e n t u e l l a r e s t e r från e v e n t u e l l impregnering. ( R e s u l t a t : inga r e s t e r . ) Stålplåt, varmförzinkad. Stålplåt, varmförzinkad, f o r b e h a n d l a d , l a c k e r a d med a k r y l l a c k . Stålplåt, " A l u z i n k - b e l a q d " (tilläqqsprovninq).

Levererad från SSAB, Borlänge. Pinnar f o r k r y p - / h y d r o l y s p r o v

Vid k r y p - / h y d r o l y s p r o v e t har använts stålpinnar 0 4 mm. Dessa h a r behandlats på motsvarande sätt som a k t u e l l plåt. Pinnarna har behandlats genom doppförzinkning (= v a r m f o r s i n k n i n g ) .

För l a c k e r a t underlag har sedan y t b e h a n d l i n g s k e t t hos AB Y t t e k n i k , Bålsta e n l i g t följande program:

Arbetsgång Produkt K o n c e n t r a t i o n T i d Temperatur A v f e t t n i n g Bonder V338M 1,5 % 30 sek 65 'C

Sköljning K a l l t v a t t e n

A k t i v e r i n g Varmt v a t t e n 50 *C F o s f a t e r i n g Bonder 1303 12 % 20 sek 55 'C Sköljning K a l l t v a t t e n

Eftersköljning Bonder NL62 2,4 % 10 sek 45 'C T o r k n i n g Ugn 5 min 70 'C Behandlingen r e s u l t e r a d e i en k r a f t i g s k i k t b i l d n i n g (gulfärg).

(7)

Trä

B o r r n i n g av hål i provkropp samma dag som l i m n i n g . Stålplåt, varmförzinkad ( r e s p e k t i v e Aluzinkbehandlad) B o r s t n i n g med " A l o n y l b o r s t e " ( S i n j e t , Huskvarna). P i n n a r , varmförzinkade

B o r s t n i n g med S c o t c h - B r i t e i n d u s t r i t y p A (7447) (3M-Company). Pinnar, lackerade

Ingen förbehandling (förvaring och h a n t e r i n g - r e n t ) . 7. KRYP-/HYDROLYSPROV

7.1 Uppläggning - d i s k u s s i o n

A v s i k t e n med provet var a t t bestämma limfogens användbarhet med avseende på krypmotstånd och beständighet mot h y d r o l y s .

E r f a r e n h e t e r n a , även i n t e r n a t i o n e l l t , av denna t y p av a c c e l e r e r a d provning är mycket begränsad. E f t e r h a n d som provningarna f o r t s k r i d i t har d e t också v i s a t s i g nödvändigt a t t m o d i f i e r a metoderna och också a t t väsentligt utöka undersökningarna. T o t a l t har ca 600 provkroppar b e l a s t a t s i d e t t a prov. Eftersom d e t kan antas a t t e f f e k t e n av s a m t i d i g i n v e r k a n av l a s t , miljö och temperatur är s y n e r g i s t i s k s t a r t a d e s provningarna med b e l a s t n i n g i v a t t e n v i d o l i k a temperaturer (23, 40, 50 och 60 *C). Provkropparna seriekopplades t r e och t r e , varför "sämst av tre"-värden erhölls.

Genom a t t börja med höga l a s t e r och därigenom få k o r t a b r o t t i d e r och där-e f t där-e r s u c c där-e s s i v t minska l a s t där-e n på nya p r o v k r o p p a r , mdär-ed längrdär-e b o r t t i d där-e r som följd, erhölls s l u t l i g e n l a s t - / t i d k u r v o r för o l i k a t e m p e r a t u r e r .

B e l a s t n i n g i v a t t e n avsågs s a m t i d i g t ge svar beträffande kryphållfasthet och h y d r o l y s r i s k .

7.2 Provkropp

För a t t minska r a n d e f f e k t e r n a v i d s k j u v b e l a s t n i n g användes en provkropp med cirkulärt tvärsnitt. E f t e r de inledande försöken visade d e t s i g också nöd-vändigt a t t förse provkropparna med elförzinkade stålhylsor i ändarna, för a t t minska de tvärdragkrafter på l i m f o g e n som uppkommer då träet sväller. F i g u r 1 v i s a r använd provkropp.

(8)

'o -1 /•<?> C//6r2. \//'Oi/mrr>f -P2 06 /IL Figur 1.

(9)

Provkropparna omges av e t t glasrör som innehåller provmediet ( v a t t e n ) . Be-l a s t n i n g e n e r h f i Be-l Be-l e s genom e t t hävstfingssystem som Be-länkas u t genom värmeskå-p e t s t a k . Lasten utgörs av b l y h a g e l i behållare. Lastökningar kan göras s u c c e s s i v t genom d o s e r i n g av b l y h a g e l .

U t r u s t n i n g e n medger möjlighet t i l l mätning av provkroppskedjans förläng-n i förläng-n g . Se f i g u r 2.

7.4 Provninqssystematik - m e t o d u t v e c k l i n q

Utgående från a t t nedsänkning i v a t t e n ger större påverkan än f u k t i g miljö s t a r t a d e s provningen med b e l a s t n i n g av provkropparna under v a t t e n . Prov-n i Prov-n g a r med b r o t t i d e r upp t i l l 1000-1500 timmar geProv-nomfördes. R e s u l t a t e t

framgår av diagram 1-4.

Genomgående erhölls b r o t t e n i z i n k o x i d s k i k t e t v i d l i m n i n q mot varmförzinkat m a t e r i a l .

Vid l i m n i n q mot l a c k e r a t underlaq erhölls a l l t i d b r o t t i l a c k e n .

Zinkoxiden r e s p e k t i v e lacken visade s i g således vara kedjans svagaste

länk. Provmetoden kunde alltså e j f r a m t v i n g a det v i avsåg, nämligen b r o t t i själva limmet.

Dessa r e s u l t a t r a p p o r t e r a d e s t i l l p r o j e k t g r u p p e n .

För a t t försöka frambringa b r o t t i limmet ändrades provmiljön f r f i n v a t t e n t i l l l u f t med 100 % f u k t .

Samtal med b l a ingenjör Rune Thomas, Nordisk Zinkförening, gav oss anled-n i anled-n g a t t t r o a t t p r o v anled-n i anled-n g i deanled-nanled-na miljö s k u l l e ge mianled-ndre zianled-nkoxidtillväxt. Det visade s i q också a t t t o r r a z i n k o x i d s k i k t hade större hållfasthet än våta.

P r o j e k t g r u p p e n beslutade a t t f o r t s a t t p r o v n i n g s k u l l e ske i l u f t med 100 % f u k t , samt utökas med b e l a s t n i n g av t o r r a provkroppar för a t t särskilja kryphållfasthetsprovet från h y d r o l y s p r o v e t .

För a t t få e t t mått på e v e n t u e l l h y d r o l y s beslutades a t t mäta brotthåll-f a s t h e t hos torkade provkroppar som u t s a t t s brotthåll-för b e l a s t n i n g i brotthåll-f u k t och värme under de längre b e l a s t n i n g s t i d e r n a . Det visade s i g dock a t t p r o v n i n g i 100 % f u k t i n t e innebar någon väsentlig minskning av oxidtillväxten. Lacken uppvisade v i d temperaturerna 50 och 60 *C mycket låg b e l a s t b a r h e t och gav k o r t a b r o t t i d e r . L a c k s k i k t e t v a r v i d b e l a s t n i n g i 100 % f u k t v i d 60 *C h e l t upplöst. R e s u l t a t e n v i s a s i diagram 7-8.

(10)

nJTjnru

F i g u r 2. U t r u s t n i n g för långtidsbelastning av provkroppar under i n v e r k a n av temperatur och miljö p r i n c i p i e l l uppbyggnad 4 x 8 b e l a s t -n i -n g s s t a l l e -n .

(11)

Den s t o r a s p r i d n i n g e n kan antas bero på krympningsspanningar v i d t o r k n i n g av trä.

S k i l l n a d e r i s t y r k a hos våta r e s p e k t i v e t o r r a z i n k o x i d s k i k t - utan i n v e r k a n av trarörelser - framgår v i d a r e av NIFs p r o v n i n g a r , redovisade i b i l a g a 4. 7.6 Brottförlopp

Rörelserna i provkroppskedjorna har r e g i s t r e r a t s genom d a g l i g matning på det s a t t som b e s k r i v e s i f i g u r 2.

T o t a l a brottförlangningen per kedja om t r e provkroppar l i g g e r normalt på 0,25 - 0,50 mm. Då b r o t t e n genomgående sker i z i n k o x i d s k i k t e t ( r e s p e k t i v e lacken) i vått r e s p e k t i v e f u k t i g t tillstånd kommer brottförloppskurvornas l u t n i n g , förutom av l a s t e n s s t o r l e k , aven a t t vara beroende av o x i d t i l l -vaxten.

Deformationen ökar linjärt med t i d e n . För de provkroppar som b e l a s t a t s med l a s t e r som i n t e r e s u l t e r a t i b r o t t har ingen rörelse i provkroppskedjan kunnat i a k t t a g a s . Förloppet t y d e r på a t t förskjutningar aven sker i d e t vå-ta o x i d s k i k t e t .

De provkroppar som b e l a s t a t s t o r r t har ingen r e g i s t r e r b a r förlangning v i d l a s t e r som i n t e f r a m k a l l a r b r o t t inom 100 timmar.

Vad som ovan nämnts om brottförloppen g a l l e r främst i kombination med z i n k -u n d e r l a g . V i d p r o v n i n g mot l a c k -u n d e r l a g har brottförloppet v a r i t l i k n a n d e , men l a s t e r n a lägre. Lacken har mjuknat under i n v e r k a n av v a t t e n och f u k t och b r o t t e t har genomgående s k e t t i l a c k s k i k t e t .

7.7 B r o t t y p e r

Hos provkroppar som b e l a s t a t s mer an 100 timmar sker b r o t t e n genomgående i z i n k o x i d s k i k t e t . För 23 och 40 'C ar o x i d y t a n v a n l i g e n mörkare. Genomgående g a l l e r , a t t hos provkroppar som förvarats v i d 23 r e s p e k t i v e 40 *C, ar d e l a r som l i g g e r utanför l i m f o g e n mycket mindre påverkade an de som u t s a t t s för 50 och 60 'C

För l a c k e r a t u n d e r l a g sker b r o t t e n a l l t i d i l a c k s k i k t e t -T o r r b e l a s t n i n g

Vid b e l a s t n i n g i t o r r t tillstånd har blandade b r o t t med t r a , l i m och z i n k -o x i d på samma y t a erhållits.

(12)

Genomgående z i n k o x i d b r o t t . Matningen har e j genomförts mot l a c k e r a t under-l a g .

D r a g b e l a s t n i n g av t o r k a d e provkroppar som I f i n g t i d s b e l a s t a t s i 100 % f u k t v I d " 6 Ö ' * c "

Z i n k o x i d b r o t t med i n s l a g av t r a och l i m . Matningen e j genomförd mot l a c k e -r a t u n d e -r l a g .

Noteras bör a t t inga b r o t t mellan l i m och t r a kunnat i a k t t a g a s .

7.8 Samband temperatur - k o r r o s i o n s h a s t i q h e t för z i n k

K o n t a k t e r med b l a Nordisk Zinkförening ( i n g Rune Thomas) har g e t t oss kun-skaper om varmförzinkning, som v i v i d provens i n l e d n i n g saknade.

Då dessa kunskaper kan ha b e t y d e l s e för provens u t t o l k n i n g har v i v a l t a t t ta med dessa, t r o t s a t t de i n t e d i r e k t ingår i provningsuppdraget.

I v a t t e n , 55 *C, ökar o x i d t i l l v a x t e n snabbt och b l i r mångdubbelt större an v i d lägre t e m p e r a t u r e r . S t o r l e k s o r d n i n g e n framgår av diagram 13. K o r r o -s i o n -s p r o d u k t e r n a har g r o v k o r n i g -s t r u k t u r och förlorar vidhäftningen mot z i n k y t a n . (Ref.: Varmförzinkning, Nordisk Zinkförening.)

Vid de a k t u e l l a p r o v n i n g a r n a har provkropparna b e l a s t a t s i n n e s l u t n a i för-seglade glasrör med v a t t e n r e s p e k t i v e 100 % f u k t i g h e t . Tiden t i l l b r o t t är i n t e längre v i d 100 % f u k t än i v a t t e n . Det f i n n s ingen a n l e d n i n g a t t anta a t t oxidtillväxten s k u l l e vara mindre under dessa p r o v b e t i n g e l s e r än kurvan i diagram 13 a n t y d e r .

7.9 Samband pH-värde - k o r r o s i o n s h a s t i g h e t för z i n k

"Zinken är nära nog s t a b i l mellan pHvärde ungefär 6 och 12,5 medan k o r r o -sionen utanför dessa värden är snabb. Hårda v a t t e n , som innehåller k a l k och magnesium är föga a g g r e s s i v a . Kalk b i l d a r t i l l s a m m a n s med k o l s y r a svfirlösl i g a k a r b o n a t e r pfi z i n k y t a n varigenom z i n k y t a n skyddas mot v i d a r e k o r r o -s i o n ...." (Ref.: Varmförzinkning, Nordi-sk Zinkförening.)

Se pH-värdets i n v e r k a n pfi oxidtillväxten i diagram 14.

"När e t t varmförzinkat föremfil lämnar zinkbadet a n g r i p s y t a n omedelbart av l u f t e n s oxygen och en extremt tunn f i l m av z i n k o x i d (ZnO) b i l d a s . I t o r r l u f t och rumstemperatur b l i r denna f i l m ca 0,1 nm (nm = 10"^m) pfi 100 t i m -mar. Först när z i n k o x i d f i l m e n v u x i t t i l l ungefär 20 nm är den s y n l i g för b l o t t a ögat.

Utomhus omvandlas z i n k o x i d e n under i n v e r k a n av f u k t i g h e t i l u f t e n t i l l z i n k h y d r o x i d , Zn(0H)2. Denna omvandlas v i d a r e under i n v e r k a n av l u f t e n s k o l d i o x i d t i l l b a s i s k t z i n k k a r b o n a t , 2ZnC03 •

(13)

3Zn(0H)2r e s p e k t i v e våta o x i d s k i k t f i n n s a n l e d n i n g a t t anta a t t något b a s i s k t z i n k -karbonat e j har u t v e c k l a t s , vare s i g före e l l e r under v a t t e n - / f u k t p r o v e t s genomförande.

Provmetoden t o r d e b e t r a k t a s som mycket hård.

Det är även r i m l i g t a t t den e v e n t u e l l a påverkan som limmet kan ha på pH-värdet i gränsskiktet l i m / z i n k har b e t y d e l s e .

7.10 Inverkan av l u f t f u k t i g h e t v i d l i m b l a n d n i n q

De ca 600 provkropparna som använts v i d k r y p - / h y d r o l y s p r o v e t har i n t e kun-nat t i l l v e r k a s v i d samma t i d p u n k t . R e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n och temperaturen har e m e l l e r t i d n o t e r a t s v i d v a r j e tillverkningstillfälle. RF har v a r i e -r a t f-rån 52 - 78 %. S k i l l n a d e -r i hå-rdhet ha-r n o t e -r a t s fö-r l i m som b l a n d a t s v i d o l i k a RF. R e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n s i n v e r k a n är störst hos lim/härdare 1819/1821.

Lim som härdats utan fukttillgång under så lång t i d som 150 dagar har i n t e uppnått s i n sluthårdhet.

Limprovkroppar som efterhärdats 14 dagar i l u f t , 20 "C, RF 60 %, har i n t e h e l l e r sluthärdat. Först e f t e r 10 dagars v a t t e n l a g r i n g har hårdheten s t a b i -l i s e r a t s .

Den r e l a t i v t s t o r a s k i l l n a d e n i hårdhet mellan de tvä o l i k a limmen samt mellan blandningar v i d o l i k a RF jämnas s l u t l i g e n u t t i l l a t t b l i små. I sluthärdat tillstånd är lim/härdare 1819/1821 mjukare än lim/härdare 505-2/0956.

Se även 7.11 och diagram 15 och 16. 7.11 V a t t e n l a q r i n q av l i m p r o v k r o p p a r

Provkroppar har t i l l v e r k a t s av de c y l i n d r i s k a l i m r e s t e r som b i l d a t s i de p o l y p r o p y l e n s p r u t o r som använts v i d t i l l v e r k n i n g av provkroppar för k r y p - / h y d r o l y s p r o v e t .

Limkropparna har diametern 0 30 mm och t j o c k l e k e n 10 mm.

Limmen som b l a n d a t s i l u f t v i d o l i k a RF har l a g r a t s i v a t t e n med temperatu-ren 40, 50 och 60 'C.

Hårdhetsmätningar har g j o r t s på våta provkroppar i 20 *C med i n t e r v a l l e r n a O, 3, 10, 30, 85, 135 och 280 dagar.

Metod SIS 92 35 05 har tillämpats. Metoden innebär a t t en stålkula,

0 20 mm, t r y c k a s mot mätobjektet med k r a f t e n 500 N under 5 m i n u t e r . I n

-t r y c k n i n g s d j u p e n mä-tes.

(14)

Med a n l e d n i n g av d e t t a har även b e l a s t n i n g av provkroppar i t o r r miljö u t -förts.

Temperatur- och RF-förhållande v i d proven: 40 *C ' n % RF

50 *C - 18 % RF

60 'C - 16 S RF.

Lim 505-2/0956 har b e l a s t a t s med 4,8 N/mm^ under 7500 timmar i 40 och 50 'C utan a t t b r o t t s k e t t . I 60 'C uppstod b r o t t v i d samma b e l a s t n i n g e f t e r 5700 timmar.

Lim 1819/1821 har b e l a s t a t s med

4,0 N/mm^ i 40 *C under 7900 timmar, 3,2 N/mm2 i 50 'C under 7900 timmar och

2,4 N/mm^ i 60 'C under 7500 timmar utan a t t b r o t t s k e t t . Se k u r v o r i diagram 9 och 10.

Någon brottöjning har e j gått a t t utläsa. Det bör noteras a t t limmen är roende av f u k t för a t t härda u t fullständigt. (Se 7.10 och 7.11.) V i d be-l a s t n i n g t i be-l be-l b r o t t med k o r t a r e b r o t t i d e r kan provkropparna förmodas vara ofullständigt härdade. Detta gäller s p e c i e l l t l i m 1819/1821, som är avse-värt mjukare utan tillgång t i l l f u k t under lång t i d .

Vid matning av resthållfastheten i 20 'C hos provkroppar som b e l a s t a t s i 40 - 60 *C under 7900 timmar, u t a n a t t b r o t t uppstått, v a r b r o t t l a s t e r n a :

12,7 - 16,5 N/mm2 för l i m 1819/1821 och 15,3 - 17,1 N/mm2 för l i m 505-2/0956. 8. VITR05TPR0V

8.1 Uppläqqninq - d i s k u s s i o n

D e t t a prov s t a r t a d e s r e l a t i v t s e n t . V i d p r o v s t a r t hade man k o n s t a t e r a t lackens r e l a t i v t dåliga vattenbeständighet. Möjlighet a t t b y t a u t lacken fanns alltså inför d e t t a p r o v . Av t i l l v e r k n i n g s t e k n i s k a skäl v i d t i l l v e r k -ningen hos Masonite-Lättelement var man dock e n l i g t utsago hänvisad t i l l a t t erhålla plåt u r l a g e r s t o c k e n , varför annan l a c k dfi e j var a k t u e l l . (Det förtjänar dock a t t nämnas, a t t andra l a c k k v a l i t e t e r kan ge h e l t andra, bättre hållfasthetsvärden.)

E f t e r samtal med Masonite AB b e s l u t a d e s a t t d e t t a prov istället s k u l l e ge-nomföras med plåt som hade "Aluzink"-beläggning. (Brevbekräftelse

(15)

Provkroppen ändrades också mot vad som från början avsågs. Provkroppen u t -fördes som en dubbel överlappsfog med mått e n l i g t f i g u r 3 nedan.

v*

<

•—

, ]

r

o

OJ F i g u r 3.

Ändringarna från det u r s p r u n g l i g a programmet g j o r d e s för a t t erhålla så mycket i n f o r m a t i o n från provningarna som möjligt.

Provkropparna t i l l v e r k a d e s av Firma L i m p r o j e k t , Trångsund, och postades e f t e r 14 dagars hardning i 20 *C, 60 % RF t i l l NIF, Hörsholm, Danmark. Ca 400 provkroppar har använts v i d provningarna.

8.2 R e s u l t a t

B e s k r i v n i n g av provprogram och provningsmetod samt r e s u l t a t framgår av NIF:s r e d o v i s n i n g i b i l a g a 4.

8.3 Samstämmighet med k r y p - / h y d r o l y s p r o v

Som framgår av NIF-undersökningen så ökar hållfastheten hos provkroppar som t o r k a t s jämfört med våta provkroppar endast tendensiöst för l i m 1819/1821. Vid dessa prover har använts en provkropp som ger en tunn l i m f o g jämfört med provkroppar som använts i k r y p - / h y d r o l y s p r o v e t .

Referensproven i t o r r t , opåverkat tillstånd ger hållfastheter i samma s t o r -l e k s o r d n i n g för de båda -limmen. (Något högre för -l i m 505-2/0956.) E f t e r l a g r i n g i 100 % RF var dock hållfasthetssänkningen för l i m 505-2/0956 j l

förelsevis större - både i vått och i t o r k a t tillstånd.

lam-Huruvida denna s k i l l n a d mellan de båda limmen b e r o r på a t t oxidtillväxten sker snabbare under l i m 505-2/0956 e l l e r ( v i l k e t är t r o l i g a r e ) b e r o r på a t t d e t t a l i m är hårdare och ger större spänningskoncentrationer i z i n k o x i d -s k i k t e t kan med -säkerhet e j -säga-s.

(16)

NIF:s metod a t t erhålla 100 % RF l i k n a r den som använts v i d kryp/hydrolysp r o v e t ( s l u t e t kärl med ukryp/hydrolyspkryp/hydrolyspvärmning). I n t e h e l l e r här kan någon k a r b o n a t i -s e r i n g anta-s ha kommit t i l l -stånd.

Både k r y p - / h y d r o l y s p r o v e t och v i t r o s t p r o v e t har således utförts v i d sämsta tankbara forhållanden f o r z i n k e n .

9. MIKROBIOLOGISKT PROV

Detta standardprov för trä har utförts v i d NTI i Oslo. Provet är godkänt. R e s u l t a t e t v i s a s i s i n h e l h e t i b i l a g a 5.

(17)

I 100 % RF k l a r a r l i m f o g 1819/1821 l a s t e r pfi 0,8 N/mm^ i mer an ca

8000 timmar v i d 50 *C, medan denna l a s t och t i d k l a r a s v i d 60 *C f o r l i m f o g 505-2/0956. Hållfastheten f o r samma l i m f o g i 20 'C a r f o r l i m 1819/1821 4,3 - 6,5 N/mm^ och f o r l i m 505-2/0956 2,8 - 10 N/mm^. I v a t t e n och 100 % RF uppkommer b r o t t e n a l l t i d i z i n k o x i d s k i k t e t . I t o r k a t tillstånd a r resthållfastheten f o r l i m 1819/1821 4,3 - 12,0 N/mm^ och f o r l i m 505-2/0956 5,6 - 14,7 N/mm2.

Inga b r o t t m e l l a n l i m och t r a har kunnat i a k t t a g a s . De provade limmen v i s a r inga tecken på n e d b r y t n i n g .

Den svaga länken f o r e f a l l e r a t t vara vfita z i n k o x i d s k i k t r e s p e k t i v e våt l a c k .

De höga t e m p e r a t u r e r i kombination med höga f u k t h a l t e r d e t h a r a r fråga om i n v e r k a r också m e n l i g t på k o n s t r u k t i o n e n i s i n h e l h e t . Av d e t t a kan man s l u t a s i g t i l l a t t elementen e j får u t s a t t a s f o r dessa forhållanden mer an en mycket r i n g a d e l av s i n livslängd.

E f t e r dessa p r o v n i n g a r s genomforande s e r v i d a r f o r ingen anledning a t t anta a t t de provade limmen i n t e s k u l l e kunna ge l i m f o g a r som tillfredsställer takens f u n k t i o n v i d de uppgivna b e l a s t n i n g a r n a och de anförda begränsning-arna beträffande f u k t och temperatur avseende de varmforzinkade plåtytorna. Den provade lacken bedoms dock e j kunna användas om f u k t e l l e r v a t t e n kan förekomma.

(18)
(19)

l a a t I t / B i ' 8 4. 4 4-2 t 10 100 — I — 1000 I l o g t i d 10000 ttmnar • - 23°C A - 40°C • - 50°C • - 60°C o^Ca m b r o t t e j erhållet Diagram 1 . L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : v a t t e n . Lim: 1819/1821. Ytbehandling: v a r m f o r z i n k n i n g .

(20)

l a s t M/MB^ € A. 4 4. 2 t I l o g t l d 10000 tiinmar 10 100

—*—

1000 • - 23*'C A . 40°C • - 50°C • - 60°C 0^00 m b r o t t e j erhållet Diagram 2. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : v a t t e n . Lim: 505-2/0956. Y t b e h a n d l i n g ; v a r m f o r z i n k n i n g .

(21)

l a s t m/wm^ 4 U 2 + 10 • - 23"C A - 40°C • - 50"C • - 60°C 100 — 1000 I l o g t l d 10000 t t r m a r O A O O - b r o t t e j erhållet Diagram 3. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : v a t t e n . Lim: 1819/1821. Ytbehandling; l a c k EJ-603-5120.

(22)

l a s t n/wr? 1000 4 l o g t i d 10000 tijTonar • - 23«C * - 40°C • - SO^C • - 60°C O A O D - b r o t t e j erhållet Diagram 4. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : v a t t e n . Lim: 505-2/0956. Ytbehandling: l a c k E3-603-5120.

(23)

R a a t h i l l f a s t h a t v i d provning v i d 20°C «v våta» Kvarvarande provkroppar från 60 C, 100% f u k t Reathållfaathet e f t e r t o r k n i n g av kvarvarande prov-kroppar från 60 C) 100% f u k t 1000 I l o g t i d 10000 t l m n a r - 23"C - 40°C - "so^c - 60°C O ^ O O - b r o t t e j erhållet Diagram 5. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : 100 % f u k t . Lim: 1819/1821. y t b e h a n d l i n g : v a r m f o r z i n k n i n g .

(24)

Reithållfasthet v i d provning v i d 20 C av våta, kvarvarande prov-kroppar från 60°C, 100% f u k t l a a t R/m^ ReathållfBBthet e f t e r t o r k n i n g av kvarvarande prov-kroppar från 60 C, 100% f u k t 4 l o g t i d 10000 timmar 23°C 40°C 50°C 60°C O A O O « b r o t t e j erhållet Diagram 6. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . Provmiljö: 100 % f u k t . Lim: 505-2/0956. Y t b e h a n d l i n g : varmförzinkning.

(25)

l a s t m/wm^ B 4. 4 4-2 f 10 • - 23"C A - 4oOc • - 50°C • - 60°C 100 — I — 1000 I l o g t i d 10000 tlnonar 0 m b r o t t e j erhållet Diagram 7. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : 100 % f u k t . Lim: 1819/1821. Ytbehandling: lack E3-603-5120.

(26)

l a a t ll/«ri' 8 4. C 4. 4 + 2 t 10 • - 23°C A . 40°C • - 50°C • - 60°C 100 — I — 1000 I l o g t i d 10000 timmar O i ä O D - b r o t t e j erhållet Diagram 8. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : 100 % f u k t . Lim: 505-2/0956. Ytbehandling: l a c k E3-603-5120.

(27)

100 1000 I lo< 10000 t • - 23*'C A . 40''C • - 50°C • - 60°C Oi&OO - b r o t t e j erhållet Diagram 9. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : t o r r l u f t Lim: 1819/1821. Ytbehandling: varmförzinkning.

(28)

l a a t R/m • • • a -AO I l o g t i d 10000 t i n n a r 10 • - 23°C A . 40°C • - 50°C • - 60°C 100 1000 o ^ O D - b r o t t e j erhållet Diagram 10. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : t o r r l u f t . Lim: 505-2/0956. Ytbehandling: v a r m f o r z i n k n i n g .

(29)

l a a t N/an' 8 4 . 6 4. 4 4. 2 + 100 1000 I l o g t i d 10000 tlJTsnar - 23°C - 40Oc - 50°C - eo^c o ^ O O - b r o t t e j erhållet Diagram 1 1 . L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : t o r r l u f t . Lim: 1819/1821. Ytbehandling: lack E3-603-5120.

(30)

2 I l o g t l d 10000 tiJtmar - 23°C - lO^C - SO«C - 60°C 100 1000 O i ^ O O - b r o t t e j erhållet Diagram 12. L a s t - m i l j o - t e m p e r a t u r - k u r v a . P r o v m i l j o : t o r r l u f t . Lim: 505-2/0956. Y t b e h a n d l i n g : l a c k E3-603-5120.

(31)

100

vattentemperattir °C Diagram 13. Inverkan av v a t t e n t e m p e r a t u r på k o r r o s i o n s h a s t i g

-heten f o r z i n k .

(32)

Diagram 14. pH-vardets i n v e r k a n på k o r r o s i o n s h a s t i g h e t e n f o r z i n k .

(33)

I n t r y c k , 2,77 1.5+ 2,06 1,0 0,54. A B 3 10 30 85 135 A - 40°C • - 40°C • - 60°C

A > E f t e r hHrdnlng ISO dagar utan l u f t t l l l t r X d * B - E f t e r hKrdnlng 14 dagar 1 20^C RF 60«

— • — t i d 1 v a t t e n 2S0 dagar

Diagram 15. Hfirdhetsmatning av v a t t e n l a g r a d e lim-provkroppar e n l i g t SIS 92 35 05. Lim: 1819/1821.

(34)

Z a t r y c k . 1,5.. 1.0 0.54. 1 B 3 10 30 lit 85 il' 135 » t l d 1 v«tten 280 dagar A - 40*'C • - 40<»C • - €0**C A - E f t e r h l r d n l n g ISO dagar a t a n l u f t t l l l t r l d e B - E f t e r hÄrdnlng 14 dagar 1 20°C RP 60%

Diagram 16. Hfirdhetsmatning av v a t t e n l a g r a d e lim-provkroppar e n l i g t 515 92 35 05. Lim: 505-2/0956.

(35)

Redogörelse n r : 8 0 0 3 3 1 / 2 6 8 0 / 3 Uppdragsgivare: A-betong AB, Växjö

Uppdragets a r t : Långtidsprovning av p o l y u r e t a n l i m , Minnesanteckningar 1 9 7 8 - 0 3 ~ 2 8 , hos AB Casco

LÄNGTIDSPROVNING AV POLYURETANLIM. MINNESANTECKNINGAR 1 9 7 8 - 0 3 - 2 8 , HOS AB CASCO

F ö r u t s a t t n i n g

A-betong AB t i l l v e r k a r t a k e l e m e n t där stålplåt och trämaterial v i a l i m n i n g samverkar i den bärande f u n k t i o n e n .

Systemet k a l l a s LÄTTTAK. Dimensioneringsmetoden för LÄTTTAK är t y p -godkänd av P l a n v e r k e t . Det förutsätts a t t d e t l i m , som används v i d t i l l v e r k n i n g e n ( p o l y u r e t a n l i m ) , inför en förlängning av typgodkännan-det jdokumenteras med avseende på långtidsegenskaper /!/. Det förut-sätts också a t t p r o v n i n g s p r o g r a m u t a r b e t a s i samarbete m e l l a n N T I , STFI och AB Casco. En d i s k u s s i o n om provningsprogrammet Sgde rum på AB Casco 1 9 8 0 - 0 3 - 2 8 . I d i s k u s s i o n e n d e l t o g undertecknad Torbjörn Schmidt ( S T F I ) , Åke Dolk ( L i m p r o j e k t Ä D ) , R o l f K a r l s s o n (A-betong) samt E r l i n g Sunde och Sören Andén från AB Casco. Vi g i c k igenom kemis-k a - f y s i kemis-k a l i s kemis-k a och mekemis-kaniskemis-ka påverkemis-kningar som kemis-kan tänkemis-kas i n v e r kemis-k a på

limmets långtidsegenskaper. De f l e s t a kunde avfärdas, som i n t e r e l e -vanta för e t t p o l y u r e t a n l i m .

(36)

A.l LIMMET I SIG

Förutsättningar: Icke a g g r e s s i v miljö, och obehand-l a t trä.

A. 1. 1 Hydrolys av limmet under I n v e r k a n av f u k t och tem- PROVAS p e r a t u r .

A.l.'2 O x i d a t i o n (av l u f t ) .

Limmet bedöms beständigt mot t o r r l u f t .

Provas e j

A. 1 . 3 Inverkan av l j u s .

Ljus kan e j komma St l i m f o g e n inne i elementen. A . l . ^ M i k r o b i o l o g i s k a angrepp (svampar och b a k t e r i e r )

Provas e j PROVAS A. 1 . 5 Värmepåverkan ( a v d u n s t n i n g ) .

Inom d e t a k t u e l l a temperaturomrSdet (under 80°C) bedöms limmet e j påverkas.

Provas e j

A. 1 . 6 Påverkan på limmet av m e t a l l e n z i n k . Ren z i n k bedöms e j kunna påverka limmet.

Provas e j

A. 1 . 7 Påverkan på limmet från träet.

Obehandlat trä bedöms e j kunna påverka limmets egenskaper.

Provas e j

A.2 GRÄNSSKIKTET MELLAN TRÄ OCH LIM

(37)

( T i l l v e r k n i n g s p r o c e s s e n förutsätter a t t l i m och stål a l l t i d är åtskiljt av e t t z i n k l a g e r ) .

A.3.1 V i t r o s t . Risken för a t t z i n k h y d r o x i d s k a l l b i l d a s PROVAS i gränsskiktet m e l l a n z i n k och l i m kan i n t e

av-färdas .

A.k LIMHETS PÅVERKAN PÅ TRÄET

(Härdaren i Cascofenlim visade s i g med t i d e n väsent l i g t a n g r i p a trämaterialet a l l d e l e s i n t i l l l i m s k i k -t e -t ) . A . ^ . l Limangrepp på träet. Avfärdas. Provas e j B. M e k a n i s k a p å f r e s t n i n g a r Så länge i n t e adhesionen m e l l a n limmet o c h de om-givande m a t e r i a l e n påverkas av andra o r s a k e r , för-utsätts de mekaniska påkänningarna med långtidsbe-roende egenskaper, påverka e n b a r t limmet som sådant

B.1 TIDSBEROENDE DEFORMATIONER

B.1.1 Krypning (särskilt v i d förhöjd t e m p e r a t u r ) PROVAS

B.2 UTMATTNING

Såväl f u k t , som t e m p e r a t u r och mekanisk påkänning förutsattes r e l a t i v t s e t t k o n s t a n t a inne I elemen-t e elemen-t under dess b r u k s elemen-t i d .

(38)

D e t a l j e r a d e p r o v n i n g s p r o g r a m s k a l l u t a r b e t a s för punkterna A . l . l , A. 1.'t, A.3.1 och B . 1 . 1 . Det v i l l säga h y d r o l o s , m i k r o b i o l o g i , v i t

-r o s t och k -r y p n i n g . Det ä-r möjligt a t t en och samma p -r o v n i n g s s e -r i e kan i n b e g r i p a f l e r a av dessa p u n k t e r .

Undertecknad lovade a t t undersöka möjligheterna t i l l stöd frän STU o c h / e l l e r STFIs k o l l e k t i v a budget för bekostande av p r o v n i n g a r n a . Så f o r t provningsprogrammen föreligger skaJJ de delges P l a n v e r k e t . Stockholm den 31 mars I98O

(39)

Förutsättningarna f o r följande provningsprogram a r : 1 . A-Betongs i p r o d u k t i o n varande "LÄTTAK".

2. STFI-redogorelse 800331/2680/3, v i l k e n är r e s u l t a t e t av e t t t e k n i s k t mote mellan p r o v n i n g s i n s t a n s e r n a och sammanfattar undersokningsbehovet. 3. Sammanträde i Vaxjo 810820 mellan r e p r e s e n t a n t e r för Statens P l a n

-v e r k , Nordisk F a r g i n f o r m a t i o n , KTH, Firma L i m p r o j e k t , A-Betong, Masonite, Casco och Sadofoss, dar undersokningsbehov och preliminära kostnader presenterades.

4. R e s u l t a t av ovanstående sammanträdes ekonomiska d e l , som önskar e t t kostnadssankande o c h / e l l e r e t t d e l s t e g s f e r f a r a n d e .

5. Äke Dolks, Firma L i m p r o j e k t , accepterande av f u n k t i o n e n som p r o j e k t -l e d a r e under forutsättning av övriga p r o v n i n g s i n s t a n s e r s samtycke. Tekniska samtal har sedan förts m e l l a n Äke Dolk och:

3an-Fredrik Jansson, KTH Ove Saberg, NIFAB

Torbjörn Schmidt, STFI E i r i k Raknes, NTI

L e i f Sahlman samt Sven Olof Björk, Statens Planverk v a r v i d följande har fastställts:

Provningarnas omfång kan i n t e minskas, utan a t t värdet av p r o v n i n g s r e s u l t a -t e -t -t i l l s -t o r d e l går förlora-t.

Cascos och Sadofoss l i m måste genomgå samma provningsprogram.

Masonites önskemål a t t limma mot l a c k e r a d , varmförzinkad stålplåt medför a t t den i b e l a s t n i n g s k e d j a n ingående lacken måste genomgå samma p r o v n i n g s -program som de båda limmen.

Vid möte med r e p r e s e n t a n t e r för A-Betong, Casco, Masonite och Sadofoss 82-01-20 bestämdes a t t k r y p p r o v e t på l a c k e r a d plåt s k a l l utföras i kombina-t i o n med l i m både från Casco och Sadofoss.

M i k r o b i o l o g i s k t prov behöver dock e j genomföras på l a c k e n , då denna e j kom-mer i d i r e k t k o n t a k t med t r a m a t e r i a l .

(40)

V i t r o s t - g r o v avseende möjligheten t i l l uppkomst av z i n k h y d r o x i d på det varmForzinkade m a t e r i a l e t under limmet/lacken.

H^drol^sgrov f o r a t t undersöka om limmet kan påverkas n e g a t i v t av kom-b i n a t i o n e n Tukt och värme under lång t i d s i n v e r k a n .

Krypprov f o r a t t v e r i f i e r a limmets förmåga a t t motstå långtidsbelast-nlngT""

M i k r o b i o l o q i p r o v

Provning kommer a t t ske av e t t l i m från Casco och e t t l i m från Sadofoss. V i t r o s t p r o v

Provning kommer a t t ske med e t t l i m från Casco och e t t l i m från Sadofoss samt med den a k t u e l l a lacken i Masonites k o n s t r u k t i o n .

Provningarna kommer a t t u t f o r a s av Nordisk I n f o r m a t i o n f o r Farg (NIFAB) i samarbete med Nordiska I n s t i t u t e t f o r Färgforskning, Köpenhamn.

Provkropparna iordningställes av NIFAB i nara k o n t a k t med Ake Dolk. Hydrolysprov

Genom a t t s a m t l i g a krypprov genomföres med provkroppar b e l a s t a d e under v a t ten, som håller provningsprogrammets temperatur, får en e v e n t u e l l h y d r o l y -s e r i n g av limmet b e t y d e l -s e f o r r e -s u l t a t av k r y p p r o v .

Genom a t t kombinera h y d r o l y s och krypprov får man den s y n e r g i s t i s k a e f f e k -ten av dessa båda påverkningar, v i l k e t ur provningssynpunkt a r mycket hår-dare an r e s p e k t i v e påverkan var f o r s i g . D e t t a p r o v n i n g s f e r f a r a n d e är också närmare det v e r k l i g a belastningsförhållandet.

Krypprov

Krypprov kommer a t t ske med e t t l i m från Casco och e t t l i m från Sadofoss samt på den a k t u e l l a lacken i kombination med de två limmen. (Det som v i d de inledande proven f o r e f a l l e r a t t ha den högsta varmebestandigheten.) Provningarna kommer a t t delas i n i t r e s t e g och i s i n h e l h e t utformas och stå under överinseende av J a n - F r e d r i k Jansson, KTH, som också bearbetar p r o v n i n g s r e s u l t a t e t och g o r den s l u t l i g a r a p p o r t e n av k r y p p r o v och

(41)

5teq 2 » krypprov

Med l e d n i n g av r e s u l t a t e t f o r s t e g 1 v a l j e s l a s t e r som förmodas f r a m k a l l a b r o t t inom 1 dygn, 2 veckor r e s p e k t i v e 1 månad i r e s p e k t i v e temperatur. For a t t prova 4 o l i k a v a r i a n t e r ( l i m 1 , l i m 2 och lack i kombination med l i m 1 och l i m 2) i 4 o l i k a temperaturer kravs 32 tempererade b e l a s t n i n g s -p l a t s e r . Dessa i o r d n i n g s s t a l l e s f o r steg 2. (Redovisning av -p r o v n i n g och p r o v p l e t s e r i d e t följande.)

E f t e r s t e g 2 har man möjlighet a t t gora en d e l u t v a r d e r i n g och kan a v b r y t a provningarna, om s t e g 3 bedoms som meningslöst a t t genomfora.

Steg 3 - krypprov

Med l e d n i n g av r e s u l t a t e t av s t e g 1 och s t e g 2 v a l j e s två nya l a s t e r för r e s p e k t i v e temperatur. Dessa l a s t e r beräknas f r a m k a l l a b r o t t inom 6 månader r e s p e k t i v e 1 år.

P r o v p l a t s - krypprov

Av k o o r d i n a t i o n s - och kostnadsskal kommer u t r u s t n i n g för steg 2 och 3 a t t byggas upp hos Firma L i m p r o j e k t , Trfingsund, där provningen kommer a t t stå under fortlöpande k o n t r o l l av Äke Dolk, i nara k o n t a k t med Jan-Fredrik Jansson.

P r i n c i p i e l l uppbyggnad av u t r u s t n i n g för krypprov s t e g 2 och 3

Provkroppar e n l i g t b i l a g a 1 kommer a t t s e r i e k o p p l a s t r e och t r e och omslu-t a s med e omslu-t omslu-t v a omslu-t omslu-t e n f y l l omslu-t , g e n o m s k i n l i g omslu-t plasomslu-trör. Provkropparna b e l a s omslu-t a s med s t a t i s k l a s t v i a en hävstfingsmekanism. Lasten införes v i a kullänkar för a t t e l i m i n e r a s n e d b e l a s t n i n g . B e l a s t n i n g a r n a beräknas a t t hamna i i n t e r v a l l e t 500 - 3000 N.

Provkropparna med v a t t e n o m s l u t n i n g b e l a s t a s i temperaturkammare v i d temper a t u temper e temper n a 20, 35, 50 temper e s p e k t i v e 60 "C. Tempetemperatutemperen s t y temper e s v i a k o n t e k t t e temper mometer ± 1 *C och åstadkommes genom v a r m l u f t c i r k u l a t i o n . B e l a s t n i n g s u t -r u s t n i n g e n p l a c e -r a s utanfö-r tempe-ratu-rkam-ra-rna. Fö-rlangning av p-rovk-ropps- provkropps-kedjan r e g i s t r e r a s och journalföres.

(42)

Äke D o l k ) . Hydrolys-Zkrypprov: Steg 1 90 + r e s e r v e r f o r e v e n t u e l l o m l a s t n i n g . Steg 2 V a r i a n t e r x temperatur x l a s t e r x s e r i e b e -l a s t n i n g a r = 4 x 4 x 3 x 3 = 144 (+ r e s e r v ) . Steg 3 4 x 4 x 2 x 3 = 96 (+ r e s e r v ) . T o t a l t 400 s t . Kostnader

M i k r o b i o l o g i p r o v e n l i g t brev f r f i n NTI 81-10-26 max 5.000 2.000 - 2.500 Nkr/prov = 4.000 - 5.000 t o t a l t V i t r o s t p r o v e n l i g t o f f e r t f r f i n NIFAB 81-11-10 40.000 Hydrolys-krypprov Steg 1 Personal och m a s k i n t i d KTH 6.000 Steg 1 och 2 Konsultarvode J a n - F r e d r i k Jansson

Provupplaggning, överinseende och d e l s t e g s b e a r b e t n i n g ^) 9.500 Steg 2

Andel i uppbyggnad av 32 b e l a s t n i n g s p l a t s e r e n l i g t ovan 48.800

T i l l v e r k n i n g av provkroppar ( i n k l f o r steg 1) 4.000 S t a r t och bevakning av provningarna (2 mån) 15.200 Steg 3

T i l l v e r k n i n g av provkroppar 2.500 S t a r t och k o n t r o l l av 32 b e l a s t n i n g s p l a t s e r under 12 mån 88.300

Konsultarvode J a n - F r e d r i k Jansson:

överinseende, beräkningar, databehandling och s l u t r e d o v i s n i n g 22.000 Konsultarvode Äke Dolk;

samordning och dokumentation 20.000 ^) Om s t e g 3 e j genomföres k r 15.000 p g a a t t s l u t r a p p o r t dfi s k r i v e s

e f t e r s t e g 2.

Tidsåtgång för genomförande ( e f f e k t i v p r o v t i d ) M i k r o b i o l o g i p r o v : 6 - 8 veckor

V i t r o s t p r o v : 3 mfin + analys Hydrolys-Zkrypprov: steg 1 - 3 dagar

s t e g 2 - 2 månader s t e g 3 - 1 2 månader

(43)

M i k r o b i o l o g i p r o v e t redovisas av NTI e n l i g t de normer som g a l l e r BS 1204.

V i t r o s t p r o v e t redovisas av NIFAB.

H y d r o l y s - / k r y p p r o v e t redovisas av Jan-Fredrik Jansson, KTH.

E v e n t u e l l h y d r o l y s e r i n g s i n v e r k a n på hållfastheten bedöms s a m t i d i g t i samarbete med tillgänglig e x p e r t i s på i n s t i t u t i o n e n för polymertekno-l o g i , KTH.

Redovisning av s t e g 1 och 2 beräknas ske inom 4 månader e f t e r p r o v s t a r t . Redovisning av s t e g 3 beräknas kunna ske 13 månader e f t e r b e s l u t om genom-förande.

I d e n t i f i e r i n g av p r o v m a t e r i a l

Ingående l i m s beteckningar anges fullständigt samt t i l l v e r k n i n g s o r t och t i l l v e r k n i n g s d a t u m och satsnummer.

Hårdheten på uthärdat l i m fastställes genom k u l i n t r y c k n i n g s p r o v e n l i g t SIS 92 35 05 ( p r o v u t r u s t n i n g som hos A-Betong, Kungsbacka).

Temperatur och r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t v i d p r o v k r o p p s t i l l v e r k n i n g e n anges. Limmet härdas i minst 14 dagar före p r o v n i n g .

F u k t h a l t på i proverna ingående trämaterial fastställs genom vägning-tork-ning-vägning.

Provad lack i d e n t i f i e r a s genom fullständig beteckning, t i l l v e r k n i n g s p l a t s , t i l l v e r k n i n g s d a t u m och satsnummer.

Ericsen-prov ( e l l e r motsvarande) s k a l l också genomföras för a t t bekräfta a t t vidhäftningen/tillverkningsproceduren v i d l a c k e r i n g v a r i t t i l l f r e d s -ställande.

I a k t u e l l t f a l l anges också v i l k e t l i m som använts i kombination med lacken v i d provningen.

I n t r e s s e n t e r - d e b i t e r i n g

ABetong a d m i n i s t r e r a r kostnadsfördelningen deltagarna emellan och b e t r a k -t a s av p r o v n i n g s i n s -t a n s e r n a som bes-tällare.

Provningsinstanserna d e b i t e r a r r e s p e k t i v e provning d i r e k t .

För h y d r o l y s - / k r y p p r o v e t sker d e l d e b i t e r i n g e f t e r r e s p e k t i v e d e l s t e g . Dock d e l d e b i t e r a s övervakningskostnaden för s t e g 3 e f t e r halva p r o v t i d e n .

(44)
(45)

Förslag t i l l

PROGRAM FÖR PROVNING AV LÄNGTID5HÄLLFA5THETEN H05 LIMFOGAR I "5Y5TEM LÄTT-TAK" FRÄN A-BETONG

Bakgrund

A l l a polymera limmers förmåga a t t bara mekaniska l a s t e r utan a t t b r i s t a , minskar med ökad b e l a s t n i n g s t i d och höjd t e m p e r a t u r . Dessutom påverkas I f i n g t i d s h f i l l f a s t h e t e n av o l i k a media i omgivningen, t ex v a t t e n och f u k t . Förhållandena är komplicerade och kan sällan förutsägas med tillräcklig säkerhet. I allmänhet måste utförliga p r o v n i n g a r göras.

F i g u r 1 v i s a r h u r b r o t t h f i l l f a s t h e t e n hos e t t l i m av den t y p som används i den a k t u e l l a k o n s t r u k t i o n e n kan förväntas bero av b e l a s t n i n g s t i d e n och tem-p e r a t u r e n .

F i g u r 1 .

Vid höjd temperatur förskjuts kurvorna mot k o r t a r e t i d e r (lägre brotthåll-f a s t h e t ) s a m t i d i g t som deras l u t n i n g ökar.

Fukt i omgivningen ger mjukgöring och för v i s s a limmer även kemisk nedbrytn i nedbrytn g , v i l k e t medför a t t I f i nedbrytn g t i d s h f i l l f a s t h e t s k u r v o r nedbrytn a s l u t nedbrytn i nedbrytn g ökar med t i -den.

(46)

ras dragbrottgräns e d y l .

Ofta är temperaturkänsligheten hos m a t e r i a l e n i d e t a l j e n så s t o r a t t även en förhållandevis k o r t v a r i g användning v i d hög temperatur h e l t avgör kon-s t r u k t i o n e n kon-s livkon-slängd.

För a t t säkerställa a t t långtidshållfastheten hos en k o n s t r u k t i o n u p p f y l l e r ställda krav måste k u r v o r av den t y p som v i s a s i f i g u r 1 e l l e r motsvarande data framtagna på annat sätt jämföras med b e l a s t n i n g s - och temperaturspekt-r a fötemperaturspekt-r användningen.

F i g u r 2 v i s a r det ungefärliga t e m p e r a t u r s p e k t r a t för en ( i c k e s v a r t ) utom-h u s d e t a l j ( t ex e t t byggnadselement) i M e l l a n s v e r i g e . 5 0 V/7 Ny -2

-2

Q

s e r

cr

i

-o

l -<x UJ

Q

d •cr

-^0

10 o sto

Ho F i g u r 2.

För många p l a s t m a t e r i a l och limmer vet man a t t långtidshållfasthetens tem-peraturkänslighet är så s t o r a t t livslängden v i d flerårig användning h e l t

bestäms av den t i d ( c a 15 % av den t o t a l a livslängden) då d e t a l j e n b e f i n n e r s i g i området 40 - 60 'C.

(47)

En fullständig s i m u l e r i n g av anvandningsbetingelserna ar i n t e möjlig med r i m l i g a medel. I n t e h e l l e r kan provningen utsträckas så Ifing t i d som under v i l k e n k o n s t r u k t i o n e n avses b l i använd.

En begränsad e x t r a p o l e r i n g av matdata mot längre t i d e r kan dock göras base-r a t på p base-r o v n i n g a base-r v i d högbase-re tempebase-ratubase-r än användningstempebase-ratubase-ren.

Osäkerheten i p r o v n i n g s d a t a , som således b e r o r på matningarnas o m f a t t n i n g och p r o v t i d e n , måste kompenseras med en m a t e r i a l f a k t o r , M, som t a r hänsyn t i l l osäkerheten i :

E x t r a p o l e r i n g s f o r f a r a n d e n .

A v v i k e l s e r mellan p r o v n i n g s b e t i n g e l s e r n a och användningsforhfillandena. - I n v e r k a n av temperatur- och f u k t v a r i a t i o n e r genom s k i l l n a d e r i

mate-r i a l e n s t e mate-r m i s k a u t v i d g n i n g och v a t t e n a b s o mate-r p t i o n m m. Härtill måste läggas osäkerheten från:

Normala t i l l v e r k n i n g s v a r i a t i o n e r .

Uppskattningen ev de v e r k l i g a d r i f t b e t i n g e l s e r n a o s v .

M a t e r i a l f a k t o r n , M, ger tillsammans med säkerhetsfaktorn, S, som t a r hänsyn t i l l r i s k e n f o r egendoms- och personalskador m m v i d e t t h a v e r i , beräk-n i beräk-n g s f a k t o r beräk-n , K, som är deberäk-n f a k t o r varmed m a t e r i a l d a t a s k a l l reduceras för a t t maximalt tillåten b e l a s t n i n g s k a l l kunna anges.

Eftersom en p r o v n i n g som ger förhållandevis låg m a t e r i a l f a k t o r b l i r om-ständlig, och t a r lång t i d och därför b l i r kostsam, har t r e o l i k a prov-ningsprogram s k i s s e r a t s och motsvarande m a t e r i a l f a k t o r e r u p p s k a t t a t s . Kostnaderna f o r de t r e a l t e r n a t i v e n kan i d e t t a skede endast uppskattas ungefärligt.

Möjliga p r o v n i n g s s t a t i o n e r är:

- Statens P r o v n i n g s a n s t a l t (SP), Borås.

- P l a s t - och Gummitekniska I n s t i t u t e t ( P G I ) , S u n d s v a l l . I n s t i t u t i o n e n för P o l y m e r t e k n o l o g i , KTH, Stockholm.

Endast KTH har t i d i g a r e e r f a r e n h e t e r ev l i k n a n d e undersökningar. Där f i n n s också e t t mindre a n t a l u t r u s t n i n g a r tillgängliga. Kostnaden för p r o v n i n g -arna t o r d e v a r i e r a något mellan de t r e s t a t i o n e r n a .

(48)

mellan trä och plåt.

Il

m

T r e

Figur 3.

Limfogarnas t j o c k l e k s k a l l vara av samma s t o r l e k s o r d n i n g som i den a k t u e l l a k o n s t r u k t i o n e n .

PROVNINGSALTERNATIV 1 l a Draqprov i l u f t

Limfogens korttidshållfasthet och skjuvmodul bestäms v i d 5 temperaturer v i d en d r a g h a s t i g h e t som ger b r o t t inom 1 minut.

I b Åldring i v a t t e n

Provkroppar förvaras i v a t t e n v i d 5 t e m p e r a t u r e r . V i d o l i k a t i d p u n k t e r upp-t i l l 4000 upp-timmar upp-t a s prover u upp-t och deras broupp-tupp-tgräns, b r o upp-t upp-t och skjuvmodul bestäms v i d rumstemperatur.

Utvärdering

Äldringsprovningarna ger e t t g r o v t mått på den hållfasthetsnedsättning som orsakas av f u k t i omgivningen.

(49)

Figur 4 visar det förväntade p r i n c i p i e l l a utseendet hos provningsresultaten. Det vänstra diagrammet upptar fildringsvardena dar P/pp ar h f i l l f a s t -hetsreduktionen i förhållande t i l l hållfastheten fore åldring, Po.

o

o

LxJ e.K(rQpolcrinr| t ; vi/ 5 0 q p r o o n . i i c l

Q\

Figur 4,

Ur det högra s k Arrhenius-diagrammet kan e f t e r extrapolering reduktions-faktorn, P/po» ^or 50 år vid o l i k a temperaturer utläsas. Denna f a k t o r läggs därefter på hållfasthetsvardet f o r motsvarande temperatur i oåldrat tillstånd.

Undersökningarna ger dock ingen information om den synergistiska effekten av fukt + mekanisk långtidspfikanning.

Skillnaderna mellan provningsbetingelserna och anvandningsforhållandena ar dessutom mycket stora.

Totalt bor darfor en m a t e r i a l f a k t o r , M, ansattas av storleksordningen 20, exklusive inverkan från variationerna i t i l l v e r k n i n g e n .

Kostnaderna f o r provningen utgores huvudsakligen av personalkostnader. To-t a l To-t To-torde arbeTo-teTo-t kräva ca 200 To-timmar f o r provning av en fogTo-typ. Den To-toTo-ta- tota-la kostnaden for provning av en fogtyp torde e j överstiga 50.000 k r .

(50)

vid två draghastigheter som ger b r o t t inom 1 respektive 10 minuter. Resul-taten används f o r val av provningstemperaturer och belastningsnivåer f o r långtidsproven.

2b Provning av Ifinqtidshållfastheten Baserat på resultaten från 2a väljs:

5 belastningsnivåer som ger brott efter t i d e r jämnt fördelade u t e f t e r loga-r i t m i s k tidsskala floga-rån 1 t i l l 8000 timmaloga-r (ca 1 åloga-r) vid vardera

4_temgeraturer mellan rumstemperatur och en temperatur ovanför anvand-ningstemperaturen.

Provmedium: vatten.

Provkroppsantal: 3 v i d varje belastningsnivå/temperatur. Tiden t i l l b r o t t samt t o j n i n g mats.

Utvärdering

Bästa kurva genom de 15 brottidspunkterna v i d varje temperatur fastställs med normala s t a t i s t i s k a metoder. Icke rätlinjiga kurvor approximeras med två e l l e r t r e rätlinjiga delar. Kurvor av den typ som visas i f i g u r 1 e r -hålles.

Extrapolering gors genom parallellförskjutning av kurvorna u t e f t e r t i d s -axeln t i l l bästa överlappning. For en t o t a l livslängd hos konstruktionen på ca 50 år krävs en provningstid på åtminstone 1 år f o r a t t r i m l i g säkerhet i extrapoleringen s k a l l uppnås.

Provningen t a r e j hänsyn t i l l temperatur- och fuktvariationerna under an-vändningen. Dessutom är analysen av inverkan från de varierande lasterna svår och osäker. Tillsammans med övriga osäkerhetsmoment, extrapoleringen m m, måste därför en materialfaktor, M = 4, ansättas och läggas på de extrapolerade långtidshållfasthetsvärdena.

Uppskattning av e r f o r d e r l i g a resurser och kostnader Resursbehov - en fogtyp

Provkroppsmängd

For provningen erfordras t o t a l t ca 150 provkroppar per fogtyp.

Apparatur f o r långtidsprovning ( r e g i s t r e r i n g av t o j n i n g och b r o t t i d v i d konstant belastning).

(51)

T i l l v e r k n i n g av provkroppar, provning, utvärdering och rapportering kräver ca 850 man x timmar.

Kostnader '.en^fogt^g

Kostnaderna ar beroende av var provningarna utfores. Totalt torde kostna-derna dock e j överstiga kr 175.000:-.

PROVNINGSALTERNATIV 3

A l t e r n a t i v 3 överensstämmer i huvudsak med a l t e r n a t i v 2. Genom a t t minska antalet provplatser, utföra provningarna pfi f l e r a seriekopplade provkroppar samt utöka provningstiden har dock kostnaderna kunnat reduceras.

3a Draqprov i l u f t Identisk med 2a.

3b Provning av Ifinqtidshfillfastheten

Antalet belastningsnivfier och temperaturer, provmediet samt maximal prov-n i prov-n g s t i d övereprov-nsstämmer med 2b.

För varje belastningsnivfi/temperatur belastas 5 seriekopplade provkroppar. Tojningen samt tiden t i l l första b r o t t registreras. Brottiden kan ur sta-t i s sta-t i s k synpunksta-t ungefar anses mosta-tsvara värdesta-t för undre ssta-tandardavvikelsen för iSngtidshfillfastheten vid den aktuella belastningsnivfin.

Provningarna v i d de fyra högsta belastningsnivfierna t a r pfi detta s a t t t o -t a l -t kor-tare -t i d an ca 1/2 fir och den fem-te ca 1 fir. Sam-tliga provningar kan därför inrymmas i en t o t a l provningstid pfi ungefar 1 1/2 fir och utföras i samma p r o v s t a l l e n .

Utvärdering

Utvärderingen göres pfi samma s a t t som för 2b. Materialfaktorn b l i r densam-ma, M r 4.

Uppskattning av e r f o r d e r l i g a resurser och kostnader Resurser - en fogtyp

Provkroppsmangd

(52)

Trots den t o t a l t längre provningstiden behöver i n t e arbetstiden utökas i motsvarande grad. Det lägre antalet provstallen och b r o t t i d e r reducerar personalbehovet. Totalt erfordras ungefar 950 arbetstimmar.

Kostnader - en fogtyp

Kostnaderna ar beroende av var provningarna utfores. Utan uppbyggnad av ut-rustning torde kostnaden stanna under k r 150.000:-.

SAMMANFATTNING

Provnings- P r o j . t i d Material- Uppskattad a l t e r n a t i v mån f a k t o r , M kostnad

1 7 20 50 2 12 4 175 3 18 4 150

(53)

Projektnr. Project No. S 2100/83 D a t u m Dato Date 83-11-08

C

Projekt Project D r a g p r o v på limmade s a n d w i c h - e l e m e n t

C

Beställare Rekvirent Orderer A-Betong /Sabema Box 24 S-351 03 Växjö A t t . : L a r s Sandberg Projektledare Projektleder Project leader Eva Wallström N o r d i s k a I n s t i t u t e t för Färgforskning

W]^ NIFAB

NIF NIFAB

Nordisk Forskningsinstitut for Malir^ og TryWarver Nordiska Institutet tor Fargforskning

Scandinavian Paint and Printing Ink Research Institute Agem Alle 3, DK-2970 Horsholm, tel 00945-2570355 Nordisk Information för Färg AB

Scandinavian Paint Consultants Ltd.

Agem Allé 3, DK-2970 Horsholm. tel 00945-2570355 Stora Nygatan 75. S-211 37 Malmö, tel: 00946-4077230

Auklonserade anatyser och provningar av fargef och iryckfargof pä bagaran. Rapporten tår ei återges i utdrag utan NIFAB s sknttltga tillåtelse Aulonserde analyser og afprovnir>ger af malir>g og tryWarver etler toresporgsel Rapporten må i uddrag kun gengives med NIFAB s skrrtthge tilladelse Authorized analyses and testing of coatmgs and pnniing inks on request Fteproducton in pan t)y written permission only

(54)

A t t . : L a r s Sandberg

D r a g p r o v på limmade s a n d w i c h - e l e m e n t

Undersökning av l i m f o g e n s hållbarhet v i d dragprovförsök, för två o l i k a p o l y u r e t h a n - l i m o c h två plåttyper (förzinkad och a l u z i n k ) i a l l t f y r a o l i k a t y p e r av p r o v , samt m ö j -l i g h e t e n för v i t r o s t b i -l d n i n g m e -l -l a n p-låt o c h -l i m .

P r o v m a t e r i a l :

Förberedelsen o c h l i m n i n g e n av p r o v e r n a h a r utförts av F i r m a LIMPROJEKT AD. Före l i m n i n g , h a r f o g y t o r n a b o r s t a t s med A l o -n y l - b o r s t e . Limmet h a r härefter a p p l i c e r a t s på de-n m e l l e r s t a av p r o v b i t a r n a i s a n d w i c h - e l e m e n t e n . P r o v e n s d i m e n s i o n e r k a n ses i f i g u r 1 .

F i g u r 1

E f t e r l i m n i n g h a r p r o v e n förvarats i c a . 2 v e c k o r hos F i r m a LIMPROJEKT ÄD.

P r o v e n är märkta med en s i f f r a , som b e t y d e r : 1 L i m Casco 1819/1821 på z i n k

2 L i m Casco 1819/1821 på a l u z i n k

3 L i m S a d o f o s s 84-0505-2/0956 på z i n k 4 L i m S a d o f o s s 84-0505-2/0956 på a l u z i n k

P r o v e r n a v a r v i d ankomsten t i l l I n s t i t u t e t i n t e p e r f e k t a med avseende på r a k h e t o c h överlappning, överflödigt l i m på u t -s i d a n av p r o v e r n a h a r -s l i p a t -s b o r t , -så a t t d e t t a i n t e -s k u l l e få i n f l y t a n d e på inspänningen av p r o v e r n a i d r a g p r o v m a s k i n e n och därmed dragprovförsöken.

(55)

Försökens_omfattning:

L a g r i n g a v p r o v e r n a h a r s k e t t v i d t r e o l i k a t e m p e r a t u r e r 23°, 40° o c h eO^C ± 1 ° , v i d - 1 0 0 % RH. Den höga l u f t f u k t i g h e t e n h a r erhållits genom a t t t e r m o s t a t e r a v a t t e n i b o t t e n av stängda

kärl, så a t t också d e n r i k t i g a l u f t t e m p e r a t u r e n erhölls. L u f t -f u k t i g h e t e n k a n anses -för a t t v a r a tätt på 100% RH när d e t uppstår dugg på i n s i d a n av e t t s l u t e t kärl, v i l k e t v a r t i l l -fället för de t r e kärl som användes.

D r a g p r o v e n h a r utförts på e n H o u n s f i e l d u n i v e r s a l d r a g p r o v -m a s k i n W 5962 -med e n h a s t i g h e t på 11.75 -m-m/-minut.

N i o p r o v b i t a r a v v a r j e t y p h a r t a g i t s u t e f t e r 10, 30 o c h 100 dygn från de t r e kärlen. D r a g p r o v utfördes på 5 p r o v b i t a r p e r t y p o c h t e m p e r a t u r ("våta" p r o v ) d i r e k t e f t e r u t t a g a n d e t av p r o v e r n a v i d v a r j e tillfälle. R e s t e r a n d e 4 p r o -v e r t o r k a d e s i 30 d y g n ( " t o r r a " p r o -v ) , i e n behållare med s i l i c a g e l v i d 23^C, före d r a g p r o v n i n g .

De p r o v e r som " b l e v över", när e x p o n e r i n g e n i de t r e kärlen s t a r t a d e , h a r a l l e s a m m a n s använts som r e f e r e n s p r o v ( m i n . 10 p r o v / t y p ) . För e t t p a r a v de p r o v e r , som e x p o n e r a t s v i d 40°C i 100 d y g n , h a r F o u r i e r T r a n s f o r m Infraröd s p e k t r o s k o p i ( FT - IR) o c h röntgenanalys i s v e p e l e k t r o n m i k r o s k o p utförts på l i m f o g e n för a t t undersöka om v i t r o s t h a r b i l d a t s . Resultat_från_draggroyförsök: Draghållfastheten för de f y r a o l i k a t y p e r n a a v p r o v e r , både före o c h e f t e r e x p o n e r i n g , k a n s e s i t a b e l l 1 . Dessutom h a r r e s u l t a t e n åskådliggjorts i f i g u r 2-5. I både t a b e l l e n o c h f i g u r e r n a h a r v i v a l t a t t ange e t t i n t e r -v a l l inom -v i l k e n b r o t t s t y r k a n l i g g e r . Det k a n k o n s t a t e r a s a t t t e m p e r a t u r i k o m b i n a t i o n med f u ^ t -påverkan förringar draghållfastheten. E x p o n e r i n g v i d 60 C g e r en k r a f t i g m i n s k n i n g i b r o t t s t y r k a för a l l a f y r a t y p e r av p r o v . Dessutom förringas n a t u r l i g t v i s draghållfastheten också med e x p o n e r i n g s t i d e n s längd.

De s a n d w i c h - e l e m e n t , som består a v a l u z i n k o c h l i m , h a r gene-r e l l t u p p v i s a t e n stögene-rgene-re dgene-raghållfasthet än de e l e m e n t , som består a v z i n k o c h l i m . De p r o v e r , som e x p o n e r a t s i 100 d y g n , kan sägas a t t ha samma t e n d e n s , men r e s u l t a t e n är i n t e l i k a k o n s e k v e n t a .

Beträffande r e f e r e n s - p r o v e n , så g a v s a n d w i c h - e l e m e n t limmade med S a d o f o s s - l i m m e t e n högre d r a g s t y r k a än e l e m e n t limmade med C a s c o - l i m m e t .

References

Related documents

Inledning. Denna genomgås muntligt på samma sätt som sorter. Skulle cirkeln önska mera övning i skrivning av decimalbråk än vad ex. 372'—3 lämna, kan studieledaren endast läsa

[r]

Emotionerna och emotionsuttrycken kan således dömas av kontexten vilket innebär att det finns en underliggande norm kring vilka emotioner som är de riktiga (Hochschild,

För att enkelt få en uppfattning om var sättningarna leder till besvär jämförs sättningarna för varje pelarrad i området längs Östra Slussgatan, se även Figur 24 i avsnitt

Gunnar Johansson hade med sig intresset för den i Vänersborg nya sporten ishockey från Stockholm där ishockey hade funnits i 25 år och hunnit bli riktigt populär.. Alla

I bilaga 2 till rapporten, föreskrift om redovisning av nätverksamhet, anges dock att årsrapporten skall innehålla en resultaträkning vars uppställning ska följa

5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel

Artikel 23.3 i elmarknadsdirektivet, som saknar motsvarighet i det tidigare direktivet, föreskriver att behandlingen av personuppgifter inom ramen för elmarknadsdirektivet ska ske