Sida 1 av 44
Självständigt arbete (15 HP)
Författare Program/Kurs
Flaggkadett Erik Watsfeldt OP SA 17-20
Handledare Antal ord: 11724
Oscar Larsson Beteckning Kurskod
1OP415
Irreguljära metoder i marina konflikter
En teoriutvecklande studie om Guerre de razzia i modern kontext
ABSTRACT:
This paper examines naval irregular warfare by developing the theory Guerre de razzia written by Benjamin Armstrong. In its ambition to develop Guerre de razzia this paper analyses recent events of maritime conflicts containing at least one state actor. The analysis is based on the three main categories described in the theory: methods, goals, and success factors.
Past research on naval irregular warfare determines it as warfare conducted by non-state actors. Events as recent as April 2020 shows the use of irregular methods in maritime conflicts by state actors when Iran employed swarming attacks against the US Navy. Contemporary research emphasizes that irregular methods are no longer reserved to rebels and guerrillas but a way for state actors to reach their goals more efficiently.
The analysis establishes Guerre de razzia as a theory with high level of explanatory value for naval irregular warfare used in recent maritime conflicts. In terms of developing Guerre de razzia the analysis makes the following conclusions:
-Methods used in naval irregular warfare utilizes a higher degree of nonviolent approaches with the ambition of keeping the conflict from escalating
-Partnership as a mean of receiving logistics enables a small actor to expand its area of operation -The specialized equipment required to undertake naval irregular warfare should increase mobility as a way of approaching the opponent with greater diversity
Nyckelord:
Sida 2 av 44
Innehåll
1. Inledning ...3
1.1Problemformulering ...3
1.2 Forskningsöversikt ...4
1.3 Syfte och forskningsfråga...9
1.4 Avgränsningar ... 10 1.5 Disposition ... 10 2. Teori ... 11 2.1 Bakgrund teori ... 11 2.2 Guerre de razzia ... 12 2.3 Teoridiskussion ... 16 3. Metod ... 18 3.1 Forskningsdesign ... 18 3.2 Operationalisering ... 21 3.3 Forskningsetiska överväganden ... 23 3.4 Val av fall ... 23 4. Analys ... 25
4.1 Attacken på USS Cole... 25
4.2 Kinesiska fiskefartyg ... 27 4.3 Ryssland i Kertjsundet ... 28 4.4 Iran i Hormuzsundet ... 31 4.5 Irans småbåtsflotta ... 32 4.6 Slutsatser ... 34 4.7 Materialdiskussion ... 35 5. Avslutning ... 36
5.1 Diskussion och forskningsfråga... 36
5.2 Relevans för professionsutövning... 39
5.3 Vidare forskning ... 39
Sida 3 av 44
1.
Inledning
“There are only two ways to fight the US Army: asymmetrically or stupid” — Lt. Gen. McMaster, 20141
Dagens konflikter präglas av krigföring som nyttjar en större mångfald av medel och metoder för att nå uppsatta målsättningar. Den allmänt uppfattade gränsen mellan krig och fred är sedan länge utsuddad och konflikter kan idag pågå i det tysta. Irreguljära metoder för krigföring har använts i många konflikter genom historien men har under det senaste decenniet återigen fått vind i seglen. Nutida händelser vittnar om statliga aktörer som tar sig an irreguljära metoder för att överraska motståndaren.
Händelsen i Kertjsundet 2018 då Ryssland blockerade passagen med ett civilt handelsfartyg för att sedan beslagta ukrainska örlogsfartyg påvisar användandet av irreguljära metoder inom den marina miljön. Irreguljära metoder är inte längre reserverat till gerillor och rebellgrupper utan används nu även av statliga aktörer i mellanstatliga konflikter.
Forskning på användandet av irreguljära metoder av statliga aktörer är centrerat kring konflikter på land. Detta är en konsekvens av bland annat utvecklingen av Rysslands förhållningssätt till krigföring under 2010-talet. Det finns emellertid ett behov av förståelse kring irreguljära metoder som utövas av statliga aktörer i marina konflikter.
Den forskning som gjorts inom detta område har fokus på marina fredsbevarande operationer som exempelvis pirat- och narkotikaoperationer där marina förband utövar ett polisiärt arbete. Samtida forskning kring irreguljära metoder i marina konflikter påvisar en mer betydande och fristående roll än tidigare förståelse. Således stärks behovet av att fortsätta ifrågasätta den allmängiltiga förståelsen av fenomenet.2
1.1 Problemformulering
Ett behov av att förstå irreguljära metoders påverkan och utövande i marina konflikter har uppstått. Forskning kring irreguljär sjökrigföring är trots detta endast i ett skede av uppstart. En av uppsatsen identifierad problematik är att forskning kring irreguljär krigföring främst fokuserar på markarenan och väljer att se land som den främsta skådeplatsen för konflikter.
1https://www.ledger-enquirer.com/news/local/military/article133566199.html
2 Dunigan, Molly et al., Characterizing and Exploring the Implications of Maritime Irregular Warfare, 2012, Santa
Sida 4 av 44 Konflikter i den marina miljön har tidigare ansetts inneha en stödjande roll till händelser i land och därmed inte utgjort något självändamål.3 Likväl bör konflikter i denna miljö betraktas som mer än en stödjande funktion då de kan ha en avgörande effekt på händelseutvecklingen. Teorier kring irreguljär krigföring i den marina miljön är begränsade men forskare som exempelvis Benjamin Armstrong visar att dessa företeelser kan få betydande påverkan för konflikters avgörande. Det finns emellertid brist på empiriska undersökningar av fall som tillämpat irreguljära metoder i en marin miljö och få studier som ägnar sig åt teoriprövning kring de befintliga teorierna. Behovet av att pröva dessa nya teorier är relevant i syfte att åstadkomma falsifiering eller utveckling av förståelsen.
Benjamin Armstrong utgör en av de främsta akademikerna kring irreguljär sjökrigföring. Förståelsen av hans forskning har sammanfattats i en nyligen publicerad bok där han lanserar sin teori Guerre de razzia. Teorin utmanar traditionell syn på sjökrigföring och lanserar ett nytt sätt att förstå och kategorisera sjöstaters utövande av militär makt i marin miljö.
Genom induktiv teoriutveckling arbetar Armstrong fram förståelse för en statlig aktörs möjligheter i användandet av irreguljära metoder i sjökrigföring. Empirin som ligger till grund för arbetet är dock avgränsat till en tidsålder då fartygen drevs av segel och vapnen av krut. För att teorin ska vara relevant för dagens utövare av sjökrigföring krävs ytterligare teoriutveckling. Detta kan uppnås genom att studera samtida händelser där irreguljära metoder gör sig gällande.
1.2 Forskningsöversikt
Avsikten med detta avsnitt är att identifiera luckor i förståelsen kring det studerade fenomenet för att ytterligare förankra uppsatsens syfte. Artiklar från Armstrong själv ingår inte i forskningsöversikten då dessa anses inarbetade i hans publicerade bok.
Den tidigare forskning som genomförts kring irreguljär krigföring har ofta krigföring på land som fokus. I denna uppsats står dock irreguljära metoder som utövas på havet i fokus varför en mer detaljerad översikt av forskning med just denna inriktning är motiverat. De arbeten som gjorts avseende irreguljär sjökrigföring har genom olika angreppssätt och metoder påbörjat kartläggning av begreppet och dess implikationer på krigföring. Forskning av begreppets påverkan på både strategisk och taktisk nivå har skett genom olika analyser. Nedan följer en presentation kring befintlig forskning som är relevant för uppsatsens problemområde.
3 Hughes, Wayne P. & Girrier, Robert, Fleet tactics and naval operations, Third edition., Naval Institute Press,
Sida 5 av 44
Tidigare forskning
En förklaring av irreguljär sjökrigföring återfinns i ett arbete av Dunigan et al. Här förklaras fenomenet inom det övergripande begreppet irreguljär krigföring. De argumenterar emot den allmängiltiga förståelsen att irreguljär sjökrigföring primärt har en stödjande roll inom större operationer. Efter nutida konflikter skapas upphov till att förstå fenomenet som en fristående form av krigföring med större möjligheter än tidigare förståelse. Artikeln avser ytterligare att påverka framtidens doktriner kring irreguljär krigföring inom den amerikanska försvarsmakten då författarna menar att den marina kontexten inom begreppsanvändningen i nuläget är utelämnad.4
Genom analys av doktriner och aktuella empiriska fall skapar artikeln en definition av irreguljär sjökrigföring. Fenomenet definieras som operationer som innehåller minst en irreguljär aktör eller metod som avser uppnå minst ett av följande kriterier inom den marina miljön:5
• Förhindra förnödenheter eller förstärkningar från att nå motståndaren • Öka förmågan hos en allierad
• Insätta militär förmåga för att direkt slå mot en motståndare
Ur definitionen presenteras olika operationstyper i olika konfliktskalor där irreguljär sjökrigföring förekommer. Särskilt intressant för denna uppsats är de metoder som kategoriseras som tillhörande högre konfliktnivåer och som ingår i både irreguljär krigföring och militära operationer. Dessa metoder beskrivs som okonventionella och tillämpas ofta vid sidan av huvudsakliga konflikter.6
Artikelns inramning kring irreguljär sjökrigföring placerar fenomenet i en strategisk kontext utifrån syfte och typ av konflikt. Det som saknas i artikeln är den taktiska tillämpningen av irreguljär sjökrigföring och vilka metoder som faktiskt innefattas av begreppet.
I Vegos artikel On littoral warfare beskrivs sjökrigföringen inom det område kring kusten som benämns the littorals. Detta område tillskrivs flera definitioner och kan kortfattat beskrivas som havsområdet mellan öppet hav och kusten. Attribut för detta område är bland annat skärgård, sund och slutna hav. Exempel på sådana områden är Östersjön, Hormuzsundet och Sydkinesiska havet.7
4 Dunigan et al., Characterizing and Exploring the Implications of Maritime Irregular Warfare, s. xi-xii 5 Ibid., s. xii
6 Ibid., s. xii, s. 9
Sida 6 av 44 Vego argumenterar i likhet med Dunigan et al. att sjökrigföringen får påverkan utifrån de särskilda förutsättningarna som dessa områden medför. Målsättningarna för krigföringen förblir samma men närheten till land och miljöns utformning får påverkan på taktikens utformning och hur mariner uppträder. Här är Vego mer detaljerad än Dunigan et al. och exemplifierar Sveriges skärgård som ett område som medger snabba taktiska förflyttningar mellan öar och en taktik som därmed präglas av större mängd överraskning.8
Striden som förs i den beskrivna miljön littorals karakteriseras av mångfaldiga hot, små snabbgående enheter och överraskande anfall. För att vara framgångsrik i denna strid menar Vego att taktiken måste vara anpassad efter miljöns karakteristika. En motståndare kan genom irreguljära metoder nå framgång mot en numerärt eller teknologiskt överlägen motståndare. Ett exempel på en irreguljär metod menar Vego är svärmattacker som syftar till att överbelasta motståndarens försvarsåtgärder genom gemensamma anfall av många små bemannade eller obemannade system.9
I likhet med Dunigan et al. kategoriserar Vego metoden räd som en irreguljär metod inom sjökrigföring. Denna metod menar Vego kan användas för att anfalla motståndarens basområden och hamnar längs kusten eller i skärgården. Sådana räder syftar till att minska motståndarens sjökontroll inom området och försvåra för motståndaren att utgångsgruppera. Artiklarna skiljer sig åt i det avseende att Dunigan et al. placerar räd som en strategisk metod medan Vego placerar räd som en taktisk metod. Trots artiklarnas olika synsätt så återfinns en röd tråd i deras argument i avseendet att räder åstadkommer mer än enbart materiella eller personella förluster för motståndaren. Exempelvis kan räder få påverkan på lokalbefolkningens hållning gentemot de stridande parterna eller få motståndaren att lämna baseringsområden.10 Utveckling av taktik hos irreguljära aktörer studeras i Sörenson och Widéns artikel. Artikeln visar på hur irreguljära aktörer i en marin miljö kan använda irreguljära metoder för att nå sina målsättningar. Detta genom analys av den utveckling och anpassning av taktik som skett av somaliska pirater för att attackera och kapa handelsfartyg utanför Somalias kust.11
8 Vego, On Littoral Warfare, s. 9, 34-36 9 Ibid., s. 16-18, 31
10 Ibid., s. 28, 57; Dunigan et al., Characterizing and Exploring the Implications of Maritime Irregular Warfare,
s. 15
11 Sörenson, Karl, Widén, Jerker, Irregular Warfare and Tactical Changes: The Case of Somali Piracy, Terrorism
Sida 7 av 44 Analysen sker utifrån sex grundläggande förmågor som utgör centrala delar av taktik. Slutsatsen från analysen visar på att förmågorna ledning och uthållighet genomgick de största förändringarna. Detta skedde bland annat genom att piraterna kapade fiskefartyg som sedan utgjorde bas för attackerna mot handelsfartygen. De små snabbgående fartygen som användes i attackerna kunde därmed bogseras av fiskefartyget längre ut till havs och operationsområdet blev då större.12
Av särskilt intresse i artikeln är piraternas framgång genom användandet av dessa små snabbgående fartygen. Dessa fartyg gjorde att piraterna kunde överraska handelsfartyg genom hög hastighet och manövrerbarhet. Anfallens korta tidsförlopp skapade svårigheter för marina styrkor att reagera effektivt.13
I Arreguíns artikel How the Weak Win Wars behandlas irreguljär krigföring utan ett explicit fokus på den marina arenan. Fokus är istället på irreguljära konflikter med minst en statlig aktör. Artikelns huvudsakliga tes är att resultatet ur irreguljära konflikter kan förklaras ur aktörernas val av strategi. Arreguín menar att den militärt starka aktören i en irreguljär konflikt kan genom fel val av strategi försätta sig själv i förlust.14
Artikeln beskriver olika strategival för den militärt starka respektive svaga aktören. Utifrån den kombination av aktörernas valda strategier kan konfliktens utfall på förhand bestämmas. Aktörerna kan utifrån artikeln tillämpa följande strategier:15
Tabell 1: Starka aktören
12 Sörenson, Widén, Irregular Warfare and Tactical Changes, s. 416-417 13 Ibid., s. 406
14 Arreguin-Toft, Ivan, How the weak win wars, International Security,2001, Vol.26(1), s. 95 15 Arreguin-Toft, How the weak win wars, s.100-101, 107-109
Sida 8 av 44
Tabell 2: Svaga aktören
Utfallet av en konflikt kommer leda till vinst för den starka aktören om bägge aktörerna väljer att tillämpa en strategi med antingen direkt eller indirekt tillvägagångssätt. Detta eftersom vid samma val av tillvägagångssätt har den svaga aktören ingen metod för att kringgå den starka aktörens militära övertag. Om aktörerna väljer skilda tillvägagångssätt (direkt-indirekt/indirekt-direkt) menar artikeln att den svaga aktören kommer gå segrande ur konflikten. Genom skilda tillvägagångssätt så sätts den starka aktören i ett läge där dess militära överlägsenhet inte längre utgör en relevant fördel. Den svaga aktören kringgår helt enkelt styrkemätningar. Detta leder dock till ett långsammare avgörande på konflikten än en lika kombination av strategier gör.16 Särskilt intressant inom ramen för denna uppsats är artikelns teoretiserande kring irreguljära metoder i reguljära konflikter. Här beskriver artikeln ett behov av en anpassad del inom försvarsmakter för att framgångsrikt kunna tillämpa irreguljära metoder. Detta kräver anpassad taktik och utrustning samt särskilda doktrinära förutsättningar. För en stark aktör krävs kännedom kring motståndarens strategiska utgångspunkt och önskade strategiska utveckling i syfte att vara framgångsrik. En stark aktör bör således anpassa val av strategi och vara beredd att åsidosätta sin militära styrka som främsta verktyg.17
Morrison för konkretiserade resonemang av Arreguíns synsätt på val av strategi. Han argumenterar för hur en statlig aktör genom användandet av irreguljära metoder därigenom tillämpar en indirekt strategi. Direkta irreguljära metoder förklaras som en tillämpning av en stats indirekta strategi för att framgångsrikt använda sin militära fördel mot en motståndare som tillämpar en indirekt strategi.18
16 Arreguin-Toft, How the weak win wars, s.105-106 17 Ibid., s. 121-123
18 Morrison, Scott, Redefining the Indirect Approach, Defining Special Operations Forces Power, and the Global
Sida 9 av 44 Här menar Morrison i likhet med Arreguín att om en statlig och en irreguljär aktör båda tillämpar en indirekt strategi så går den statliga aktören segrande ur konflikten. Morrison för mer nyanserande argument genom att ytterligare presentera taktiska tillämpningar och dess implikationer av en indirekt strategi. Intressant inom ramen för denna uppsats är hur en direkt taktisk metod ingår i en indirekt strategi. Räd förklaras som en statlig aktörs möjligheter att kringgå en irreguljär aktörs fördelar av gerillastrategi. Detta genom att angripa centrala knytpunkter i motståndarens förmåga till strid eller skapa förutsättningar för ett senare större avgörande anfall.19
1.3 Syfte och forskningsfråga
Det finns ett behov att förankra irreguljär sjökrigföring för att fortsätta studier kring fenomenet på ett likartat sätt. Särskilt relevant är behovet av att förstå hur irreguljära metoder påverkar statliga aktörer och dess flottor samt hur metoderna används av dessa aktörer. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för irreguljär sjökrigföring genom att analysera nutida händelser där de stridande parterna har använt sig av irreguljära metoder för att uppnå taktiska, strategiska och politiska/diplomatiska målsättningar. Detta görs genom att bygga vidare på det teoretiska ramverk som Armstrong skapat. Med en teoriutvecklande ansats avses empirin analyseras utifrån Armstrongs teori Guerre de razzia (se kapitel 2. Teori).
Uppsatsens forskningsfråga är:
Hur kan befintlig teori om irreguljär sjökrigföring utvecklas genom analys av irreguljära metoder i moderna marina konflikter?
För en sjöstat är det relevant att utforma sin strategi utifrån samtida forskning kring sjöstrategi och vara följsam på utveckling i omvärlden. I kölvattnet av den ökande användningen av irreguljära metoder från statliga aktörer är det aktuellt att nyansera den traditionella synen på sjöstrategi. En nyansering av denna syn bidrar till ökad förståelse kring de medel och metoder som den irreguljära sjökrigföringen innebär. Genom ökad förståelse kan sjöstater anpassa och utveckla egna medel och metoder för att bemöta och eventuellt utöva irreguljär sjökrigföring. Utveckling av en teori bidrar till bättre förklaringsvärde och större generaliserbarhet.
Sida 10 av 44
1.4 Avgränsningar
Uppsatsen utgår från ett teoretiskt ramverk som ska kontrasteras mot ny empiri. Detta tillvägagångssätt utgör grunden för teoriutvecklingen. Motiveringen till att avgränsa utvecklingen till endast en teori är att de slutsatser som återfinns i teorin berör irreguljära metoder som idag återfinns i modifierade former i moderna marina konflikter. De irreguljära metoder som teoretiseras skapar grund för vidare forskning av fenomenet i modern empiri. Sammanfattningsvis har teorin relevant förförståelse av de irreguljära metoder som avses analyseras inom detta arbete.
Som val av fall är uppsatsen avgränsad till att analysera fem fall av konflikter i marin miljö. Fallen är avgränsade till att omfatta minst en statlig aktör som utövat eller blivit utsatt för irreguljära metoder i en marin konflikt från år 2000 och framåt. Motiveringen till val av fall återfinns under kapitel 3. Metod. Fenomenet irreguljär sjökrigföring ses i denna uppsats på samma sätt som Armstrong ser på fenomenet i syfte att få en likartad hantering av begreppet. Vidare avgränsar sig uppsatsen till att studera och analysera irreguljära metoder på taktisk, strategisk, politisk och diplomatisk nivå. Den operativa nivån behandlas inte eftersom målsättningar och agerande på denna nivå är svåra att särskilja från målsättningar och agerande på taktisk och strategisk nivå.
1.5 Disposition
Denna uppsats innefattar sex kapitel. Kapitel 1. Inledning redogör för arbetets bakgrund och målsättning genom att presentera problemområde, syfte och forskningsfråga. I detta kapitel ingår forskningsöversikten där tidigare studier presenteras och ställs mot varandra syftandes till att kartlägga vilken kunskap som är producerad inom problemområdet. Under kapitel 2. Teori beskrivs uppsatsens teoretiska ramverk som utgör grunden i analysen. Teorins centrala delar redogörs i syfte att användas i operationaliseringen. Här förs också en teoridiskussion. I kapitel
3. Metod presenteras forskningsdesignen och en operationalisering av teorin görs för att skapa
ett analysverktyg. En diskussion kring uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt förs också. Under kapitel 4. Analys genomförs analysen av moderna marina konflikter utifrån analysverktyget. Kapitel 5. Avslutning presenterar slutsatserna kring utvecklingen av teorin och relevansen för professionsutövningen. Avslutningsvis i kapitel 6. Litteratur- och
Sida 11 av 44
2. Teori
I detta kapitel presenteras uppsatsens teoretiska ramverk. Slutprodukten av detta kapitel är förståelse av teorins tre centrala delar som sedan operationaliseras under kapitel 3. Metod.
2.1 Bakgrund teori
Traditionell förståelse av sjömakt kategoriserar två olika strategier för en nation att föra krig till sjöss nämligen Guerre de course (krig mot handelssjöfart) och Guerre d’escadre (krig mot flottor). Dessa strategier är allmänt uppfattade som etablerade sanningar varvid sjöstrateger som Alfred Mahan och Julian Corbett har deltagit i strategiernas utformning. Inom respektive strategi existerar flera sätt att tillämpa strategin. Ett exempel på Guerre de course är Tysklands sänkningar av handelsfartyg med hjälp av ubåtar under Andra världskriget. Som exempel på
Guerre d’escadre är ambitionen hos den amerikanska flottan att uppnå ett så kallat avgörande
slag under slaget om Midway.20
Krig mot handelssjöfart och sänkning av civila fartyg är en form av irreguljär sjökrigföring som kan utövas av statliga aktörer. En sjöstat kan genom Guerre de course indirekt påverka sin motståndare. Strategins förklaringsvärde medger inte kategorisering av flertalet av de irreguljära operationer som kan utövas i marina konflikter.
Armstrong presenterar en tredje kategori av strategi för att föra krig till sjöss. Denna strategi kallas Guerre de razzia och Armstrong argumenterar för att strategin utgör ett komplement till de två etablerade strategierna som en sjöstat kan tillämpa. Strategin präglas av användandet av irreguljära metoder för att nå taktiska och strategiska målsättningar.21
Guerre de razzia möjliggör kategorisering av de marina irreguljära operationer som inte
innefattar krig mot handelssjöfarten eller en annan flotta. Metoder som används för denna typ av operationer är bland annat räder och kidnappning. Här menar Armstrong att det finns ett outforskat fält som kan förändra dagens traditionella definitioner och kategorisering av sjökrig. Vidare för Armstrong argument att förståelse för dessa operationer bör beaktas i utvecklandet av framtida doktriner.22
20 Armstrong, Benjamin, Small boats and daring men: maritime raiding, irregular warfare, and the early
American Navy, University of Oklahoma Press, Norman, 2019, s 4-6; Widén, Jerker & Ångström,
Jan, Militärteorins grunder, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s. 221-222
21 Armstrong, Small boats and daring men, s. 4-6 22 Ibid., s. 6-7, 191-192
Sida 12 av 44
2.2 Guerre de razzia
I Armstrongs teori Guerre de razzia presenteras en förståelse som sträcker sig bortom den traditionella synen på strategier inom sjökrig. Inom teorin belyser Armstrong de marina operationer som genomförs i kustnära vatten23 så som floder och skärgårdar. Fokus är på den särskilda taktik som används i dessa områden och med vilka metoder taktiken tillämpas. I likhet med flera av författarna i forskningsöversikten kräver denna miljö en anpassad taktik och möjliggör då användandet av irreguljära metoder. Metoderna ifråga är exempelvis räder, beslagtagning och kidnappningar. Armstrong menar att dessa metoder är tidlösa i sjökrigföringens historia.24
En taktik som grundar sig i användandet av dessa irreguljära metoder fyller olika syften i krig och fred. I krigstid syftar metoderna till att uppnå tydliga och avgränsade militära målsättningar som ryms inom övergripande strategiska målsättningar. I fredstid däremot syftar metoderna till att uppnå nationella målsättningar som kan vara så väl politiska som militära. Utmärkande för dessa metoder i fredstid är att de gör gränsen mellan krig och fred mer diffus och kan tillgodose nationella intressen även i gråzonskonflikter.25
2.2.1 Guerre de razzia - metoder
Metoderna som ryms inom ramen för Guerre de razzia lämpar sig både för tillämpning i krig, fred och i en gråzonskonflikt. Nedan redogörs för de metoder som Armstrong presenterar i sin teori.26
Marin räd
Räd som inleds ifrån ett fartyg. En numerärt liten och välutrustad styrka landstiger i syfte att uppnå en konkret målsättning som främst syftar till sabotage. Detta görs ofta med ambitionen att förbli dold och därmed kringgå motståndarens militära övertag. En räd är avgränsad i både tid och rum och innehåller en plan för hur styrkan ska dra sig ur när målsättningen väl är uppfylld.27
23 Att likställa med Vegos beskrivning av the littorals 24 Armstrong, Small boats and daring men, s. 191-193 25 Ibid., s. 40-41, 191-193
26 Ibid., s. 52-53 27 Ibid., s. 26-27, 47-48
Sida 13 av 44
Kidnappning
Tillfångatagandet av individer eller besättningar från motståndarens hamnar och fartyg. Genom våld eller hot om våld tvingas motståndare till att ingå fångenskap. Detta kan vara konsekvensen från en krigshandling då motståndaren är besegrad men kan också vara en målsättning i en marin räd.28
Beslagtagning
Tillfångatagandet av resurser från motståndaren. I likhet med kidnappning görs detta genom våld eller med hot om våld. Genom att besegra motståndaren i strid kan kvarvarande resurser sänkas för att förneka motståndaren dem alternativt beslagtas för eget bruk. Dessa resurser kan exempelvis vara fartyg, förnödenheter eller vapen.29
Maskering
Genom att dölja sin identitet och tillhörighet kan våld från motståndaren undvikas. Detta görs oftast genom att förklä eget fartyg eller egen besättning med ett utseende eller uppträdande som efterliknar civil handelssjöfart. Ytterligare sätt är att gömma beväpning och bedriva skenverksamhet med fartyg. Maskering används främst i inledningsfasen av attacker i syfte att undvika upptäckt.30
Svärmattacker
Anfall med numerärt överlägsen styrka av fartyg. Fartyg som används i dessa anfall är ofta snabbgående, lätta att manövrera och har enklare beväpning. Målsättningen med en svärmattack är att överbelasta motståndarens vapensystem genom kvantitet och därefter sänka fartyget. Svärmattacker lämpar sig främst för att anfalla enskilda fartyg hos en militärt överlägsen motståndare.31
28 Armstrong, Small boats and daring men, s. 58-59 29 Ibid., s. 24-25, 46
30 Ibid., s. 26, 49 31 Ibid., s. 43-44, 56-57
Sida 14 av 44
Självmordsattacker
Anfall som medvetet kräver förlust av egna fartyg eller egen personal. Detta främst genom att beväpna ett fartyg med sprängmedel för att sedan framföra det till ett gynnsamt läge gentemot motståndaren. Självmordsattacker kan användas som en del i en svärmattack och kan använda sig av maskering för att överraska motståndaren.32
2.2.2 Guerre de razzia - målsättningar
De ovan beskrivna irreguljära metoderna kan användas för att nå taktiska och strategiska målsättningar. Armstrong menar ytterligare att metoderna kan uppnå både diplomatiska och politiska målsättningar. Sammanhängande är att de eftersträvar strategisk framgång före taktisk framgång. Ett exempel på detta är genomförandet av räder på spridda platser över motståndarens territorium. Detta syftar till att tvinga motståndaren att sprida ut sina styrkor för att kunna försvara sig gentemot räderna. Oaktat rädernas taktiska resultat så blir en geografisk utspridning av motståndaren en strategisk vinst.33
En genomgående målsättning med dessa metoder är att ingjuta oro bland befolkningen längs motståndarens kust. Förlängningen av denna målsättning är att skapa en politisk oro i landet i hur bemötandet av metoderna ska ske. Om fredstid råder menar Armstrong att användning av irreguljära metoder har hög effektivitet eftersom fredstida regelverk inte möjliggör effektivt militärt bemötande.34
Målsättningen med att tillfångata motståndare och civila är att förbättra sin underrättelse om motståndaren och skapa ökad lokalkännedom. Förbättrad kunskap om motståndaren och den rådande miljön som operationer bedrivs i utgör en taktisk målsättning. Som strategisk målsättning kan fångar användas för att skapa en hävstångseffekt i politiska och diplomatiska förhandlingar. Vidare kan också fångar användas i utbyte för egna fångar som motståndaren har tagit tillfånga.35
32 Armstrong, Small boats and daring men, s. 66-67 33 Ibid., s. 20-21, 32-35, 52-53, 90-91
34 Ibid., s. 32-33, 36 35 Ibid., s. 28-29
Sida 15 av 44
2.2.3 Guerre de razzia - framgångsfaktorer
Sammanfattningsvis presenterar Armstrong i sin teori tre olika faktorer för framgång i irreguljära sjökrigföring. Nedan följer en beskrivning av respektive framgångsfaktor.
Partnerskap
För en sjöstat att framgångsrikt tillämpa dessa metoder krävs samarbeten och vänskapliga relationer till andra sjöstater inom det strategiska intresseområdet. Att tillämpa dessa irreguljära metoder på taktisk nivå kräver ofta detaljerad kunskap om motståndaren och den miljö som metoderna ska utövas i. Sådan typ av information menar Armstrong kan nås genom politiska, diplomatiska och främst militära partnerskap. Lokalkännedom kan vara direkt avgörande för ett lyckat resultat. Som exempel lyfts navigatorisk kunskap om lokala farvatten som en dimensionerande faktor för de beskrivna metodernas resultat. Eftersom de beskrivna metoderna ofta ser en tillämpning i andra vatten än aktörens egna krävs kunskap om möjliga farleder och hamnar.36
Samarbeten och partnerskap kan också bidra med ökad uthållighet genom försörjning och möjlighet till basering långt ifrån ordinarie baser. På detta vis kan en sjöstat utöka sitt operationsområde och uppnå målsättningar på tidigare otillgängliga vatten. Vidare kan operationer genom partnerskap utformas för att skapa ett komplexare hot för en motståndare. Armstrong menar att en kombination av irreguljära och reguljära metoder inom samma operationsområde försvårar för motståndaren att på ett enhetligt sätt bemöta metoderna.37
Ledarskap
För att framgångsrikt genomföra dessa irreguljära metoder krävs det ett dynamiskt ledarskap menar Armstrong. Då de taktiska metoderna ofta avser nå strategiska målsättningar behöver högre befäl ha förståelse för vilka konsekvenser deras agerande kommer få på strategisk nivå men också på politisk och diplomatisk nivå. Operationer bör utformas och ledas med eftersträvan att påverka motståndaren bortom materiella och personella förluster.38
Då dessa metoder av sin natur ofta utövas under numerär underlägsenhet behöver ledarskapet hos lägre befäl präglas av aggressivitet och initiativförmåga. Genom överraskning och vilseledning avses motståndarens överlägsenhet inte längre utgöra en fördel. Här menar Armstrong att förmågan till initiativ och anpassning efter rådande förutsättningar är
36 Armstrong, Small boats and daring men, s. 18-19, 25, 35 37 Ibid., s. 32, 52-53 194-195
Sida 16 av 44 dimensionerande för metodernas framgång. Vidare behöver lojalitet och förståelse för de övergripande strategiska målsättningarna prägla de lägre befälen. Detta för att inte taktiska vinster ska företräda de strategiska målsättningarna.39
Både de högre och lägre befälen som står för tillämpandet av dessa irreguljära metoder behöver ha mandat att anpassa operationer efter föränderliga förutsättningar. En decentraliserad ledning av sjöstatens samlade marina operationer menar Armstrong är framgångsrikt. Detta ger utrymme för taktiken att utformas på det sätt som bäst lämpar sig för de lokala förutsättningarna.40
Utrustning
Det operationsområde som dessa metoder oftast utövas i kan likställas med området littorals som beskrivs i forskningsöversikten av Vego. Här menar Armstrong, i likhet med Vego, att taktiken kräver fartyg som har högre fart, bättre manöverförmåga och är mindre i storlek än motståndaren. Eftersom de irreguljära metoderna ofta kräver rörlighet över okända flodområden och farvatten är fartygen som används dimensionerande för metodernas framgång. Vidare bidrar fartyg med högre relativ fart och bättre relativ manöverförmåga till att motståndarens fartyg kan kringgås och därmed görs en militär överlägsenhet hos motståndaren ineffektiv.41
Fartygen är inte den enda delen av utrustningen som behöver anpassas för irreguljära metoder. Även de vapen som används behöver vara anpassade för den strid som i metodernas natur ofta sker på ett kortare avstånd än reguljära konflikter i marin miljö. Särskilt viktigt menar Armstrong är att vapen och sprängmedel möjliggör sabotage av motståndarens resurser.42
2.3 Teoridiskussion
Den valda teorin är resultatet av Armstrongs induktivt drivna teoriutveckling som analyserat genomförda operationer av amerikanska flottan mellan slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. Teorin förklarar ett avgränsat område med ett djupt förklaringsvärde som har en hög detaljnivå. Med andra ord är teorin tydlig och konkret vilket möjliggör en entydig stärkning
39 Armstrong, Small boats and daring men, s. 27-28, 34-35 40 Ibid., s. 23
41 Ibid., s. 42-43, 52-53 42 Ibid., s. 62-63
Sida 17 av 44 eller falsifiering. Det motsatta, en teori som är bred och vag i sitt förklaringsvärde är svårare att stärka eller falsifiera då relevanta indikatorer blir komplexa att framställa.43
Empirin som ligger till grund för teoriutvecklingen ger underlag för ytterligare diskussion. Under den tidsålder som empirin utgörs av förlitade sig besättningarna på större användande av analoga metoder och instrument för att framföra fartyg och föra krig. Att utöva de tidigare beskrivna metoderna i denna tidsålder kan anses ha begränsad likhet med utövandet av metoderna idag. Dagens sjökrigföring präglas av stor tillgång till information, övervakning och spaning. Oavsett reguljär eller irreguljär sjökrigföring är dagens möjligheter till insamling av information mer utbredd än under Armstrongs valda tidsålder. Ytterligare är framgångsrika operationer mer beroende av teknik för att effektivt nyttja fartyg och tillämpa taktik. Trots detta återfinns allmängiltiga förutsättningar i Armstrongs faktorer för framgång. Den externa validiteten hos teorin utgör således föremål för vidare analys för att eventuellt öka generaliserbarheten.
Teorin är utvecklad i förhållande till historiska aspekter genom induktivt arbete och är publicerad under 2019. Som följd av detta är teorins förklaringsvärde och generaliserbarhet i behov av prövning och kontrastering mot modern empiri. Detta stärker behovet av att inomvetenskapligt förankra teorin. Resultatet från uppsatsen förväntas påverka teorins externa validitet och möjlighet till att generalisera teorin för modern irreguljär sjökrigföring.
Begreppsvaliditeten i Armstrongs induktiva analys, och sedermera teori, för de irreguljära metoderna i sjökrigföring präglas av logiska resonemang och en tydlig begreppshantering. Ett ställningstagande som inte presenteras är huruvida Armstrong har likställt sin syn på irreguljära metoder med de samtida begreppen som exempelvis asymmetriska och okonventionella metoder. En förklaring på teorins begreppshantering hade bidragit till ökad transparens och eventuellt bidragit till ökad samförståelse mellan aktuella forskningsarbeten.
43 Esaiasson, Peter et al., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan,
Sida 18 av 44
3. Metod
Under detta kapitel presenteras uppsatsens forskningsdesign och det teoretiska ramverket operationaliseras i syfte att göra teorin mätbar. Förståelsen från detta kapitel är hur uppsatsen avser att angripa problemområdet, svara på forskningsfrågan och slutligen uppfylla arbetets syfte.
3.1 Forskningsdesign
Undersökningen i denna uppsats är en induktiv teoriutvecklande flerfallsstudie som avser skapa ökad förståelse för empiri genom omprövning och vidareutveckling av befintlig teori. Teoriutvecklingen sker genom att befintlig teori kontrasteras mot ny empiri för att undersöka förklaringsvärdet och därefter eventuellt tillföra nya förklaringsfaktorer. Teorins beskrivna metoder, målsättningar och framgångsfaktorer ska prövas mot empiri från nutida marina konflikter i en flerfallsstudie. Genom att undersöka generaliserbarheten på andra fall än vad teorin härstammar från kan analysen falsifiera eller stärka teorins slutsatser.44
3.1.1 Flerfallsstudie
Uppsatsens undersökning kommer att använda en design som är att beteckna som en flerfallsstudie där existerande teori används för att nå förståelse kring avgränsade händelser inom nutida marina konflikter. Undersökning avser skapa ett teoretiskt bidrag av förståelse för samtida fenomen genom analys av olika sorters fall inom det studerade fenomenet. Slutsatserna från analysen förväntas påverka den externa validiteten hos teorin och nå generaliserbarhet på andra fall av irreguljära metoder i moderna marina konflikter.45
Valet av en flerfallsstudie som forskningsstrategi motiveras av ambitionen att nå djupare förståelse kring det studerade fenomenet irreguljär sjökrigföring genom att jämförelse kan göras fallen emellan. Utveckling av befintlig teori kring ett fenomen är fördelaktigt genom induktiv användning av fallstudie som forskningsstrategi.46
Genom utformning av forskningsstrategi, metod och analysverktyg efter uppsatsens studerade fall avser uppsatsen nå en hög nivå av intern validitet. Detta eftersom de drivande delarna i uppsatsen utformas till att undersöka det studerade fenomenet. Utöver att avgränsa vad som ingår i fallen är det också viktigt med material som grundligt beskriver empirin som ska
44 Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö,
2003, s. 35
45 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 240-241
46 George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT,
Sida 19 av 44 studeras. Dimensionerande för en fallstudie som strategi är materialets förmåga att fånga det som är utstickande och karakteriserande för fallen. För att fallstudiestrategin ska vara framgångsrik krävs med andra ord bred empirisk grund.47
Detta omhändertas i uppsatsen genom att analysen grundar sig på källor som kommer från olika slag som exempelvis den krigsvetenskapliga disciplinen, nyhetsbyråer och myndigheter. Vidare är antalet fall i analysen utformat för att täcka samtliga av de irreguljära metoder som beskrivs ur teorin, se mer under avsnitt 3.4 Val av fall.
3.1.2 Textanalys
Metoden för att analysera teorins tillämpning och närvaro i empirin kommer att utgöras av kvalitativ textanalys. Motiveringen till detta val av metod är att empirins material utgörs av texter som till exempel vetenskapliga artiklar, böcker och nyhetsartiklar. Texterna ska då analyseras som en helhet snarare än enskilda meningar. Metoden lämpar sig därmed för att utröna det centrala ur innehållet och vilka avsnitt i materialet som är relevant.48
Vidare lämpar sig en systematik av kvalitativ textanalys till att nå förståelse bortom textens utformning. Materialet kan som följd av detta förstås ur ett mer nyanserat perspektiv och förklaringsfaktorer kan därmed enklare åskådliggöras. De fall av irreguljära metoder som studeras kräver förståelse för avsikten med handlandet och metoderna behöver förstås utifrån konfliktens samlade perspektiv. Därmed lämpar sig en kvalitativ ansats till textanalys väl då det medger en möjlighet till tolkning av helheten.49
3.1.3 Teoriutveckling
Teoriutveckling kan kategoriseras till två olika former av utveckling. Den ena formen av utveckling handlar om att hitta förklaringsfaktorer för teorin. Det handlar då om att identifiera kompletterande förklaringsfaktorer eller konkurrerande förklaringsfaktorer. De kompletterande förklaringsfaktorerna tillför förklaring till den samlade förståelsen av ett fenomen medan de konkurrerande förklaringsfaktorerna erbjuder en ny förklaring av ett fenomen som ersättning av tidigare förståelse.50
47 Johannessen, Tufte, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 56-57, 192 48 Esaiasson, et al., Metodpraktikan, s. 211-212
49 Ibid., s. 216-217 50 Ibid., s. 112-113
Sida 20 av 44 Den andra formen av teoriutveckling är att utveckla de kausala mekanismerna som existerar inom teorin. I denna form av utveckling genomförs en fördjupad analys av redan existerande förklaringsfaktorer för att förstå det studerade fenomenet bättre.51
Figur 1: Metodpraktikan s. 112
Denna studie avser att finna kompletterande förklaringsfaktorer till det teoretiska ramverket genom att analysera fall av irreguljära metoder i moderna marina konflikter. Med detta tillvägagångssätt avses teorin utvecklas genom att undersöka om teorin har förklaringsvärde på moderna fall av irreguljära metoder.
Det finns emellertid ingen definierad gräns mellan teoriutveckling och teoriprövning då flera moment ingår i bägge ansatserna. Då fallstudie som forskningsstrategi ofta innefattar en förförståelse kring var förklaringsfaktorerna går att identifiera så utgörs studier med förklarande ambition i viss mån en form utav teoriprövning. 52
Det förekommer kritik mot teoriutvecklande studier som inte använder sig utav hypotesgenerering/-prövning. Denna kritik menar att slutsatserna ifrån en teoriprövande studie har högre förklaringsvärde än slutsatser ifrån en teoriutvecklande studie. Eftersom slutsatser från deduktivt drivna teoriprövande studier grundar sig i ett fastställt kausalt samband undviks problemet som kallas confirmation bias. Detta till skillnad från induktivt drivna teoriutvecklande studier som grundar förklaringar på en given mängd data. Här menar kritiken att förklaringar alltid kan skapas utifrån data men genom begränsad mängd data riskeras förklaringarna att sakna generaliserbarhet och vara missledande.53
Denna kritik ska inte ses som en förringning av induktivt drivna teoriutvecklande studier. Istället bör det förstås som en motivering till användandet av teoriutveckling genom att pröva teori mot ny empiri. Resultatet från en prövning med en utvecklande avsikt blir en mer
51 Esaiasson, et al., Metodpraktikan, s. 112-113 52 Ibid., s. 113-114
Sida 21 av 44 definierad teori som antingen avgränsar bort eller inkluderar den prövande empirin, på detta vis stärks eller falsifieras teorin ytterligare.54
Om teorin blir stärkt menas att den har förklaringsvärde för den empiri som den har analyserats mot. Om teorin däremot blir falsifierad menas att den inte har förklaringsvärde gentemot den empiri som analyserats. En utveckling av teorin är i så fall nödvändig för att den ska ha förklaringsvärde alternativt så är teorin felaktig. Med andra ord är det nödvändigt att operationaliseringen som görs är konkret och entydig i syfte att möjliggöra ett entydigt resultat utifrån prövningen.55
3.2 Operationalisering
Operationaliseringen avser att bearbeta det teoretiska ramverket och skapa ett analysverktyg. Detta analysverktyg ska sedan användas för att mäta teorins närvaro i de studerade fallen. För att göra detta mätbart ska operationaliseringen skapa indikatorer som påvisar närvaro av delfaktorer av teorin. Det är teorins tre centrala kategorier som ska operationaliseras och tillskrivas indikatorer. Som beskrivet av teorin utgörs de centrala kategorierna av metoder, målsättningar och framgångsfaktorer.56
Dessa kategorier ska skrivas om till frågor som kan besvaras genom analys av empirin. På detta sätt blir kategorierna indikatorer som kan påvisa närvaro av teorin. Genom att grunda indikatorerna ur teorin avses behovet av subjektivitet i analysen minska och högre spårbarhet kan då uppnås. Ytterligare avses intersubjektiviteten stärkas genom att indikatorerna formuleras som frågor grundade ur teorin. Syftet med detta analysverktyg är att producera analysresultat där slutsatser kan dras ifrån som bidrar till utvecklandet av uppsatsens teoretiska ramverk.
54 George, Bennett, Case studies and theory development in the social sciences, s. 109-111 55 Ibid.
Sida 22 av 44
Tabell 3: Analysverktyg
Som följd av att ledarskap är svårt att empiriskt mäta har indikatorer för denna framgångsfaktor inkluderats i andra indikatorer. Genom mätningen på vilken nivå handlingen fick påverkan och om våldsanvändning förekom så görs två antaganden. Det första är att högre befäl har konstruerat en bakomliggande högre målsättning om handlingen fick mer än taktisk påverkan. Det andra är att offensivt ledarskap är närvarande bland lägre befäl om handlingen innehåller våldsanvändning.
Vidare behöver de olika nivåerna taktisk, strategisk och politisk eller diplomatisk definieras för att uppnå hög reliabilitet. Med taktisk nivå menas det som sker på konfliktens slagfält med de direkt inblandande aktörerna exempelvis fartygsbesättningar som strider mot varandra. Påverkan på denna nivå präglas av förluster som konsekvens av strid eller andra direkta sammandrabbningar. Med strategisk nivå menas det som sker bortom konfliktens slagfält med indirekta aktörer som exempelvis landbaserade marina ledningsfunktioner. Påverkan på denna nivå präglas av att försvåra för motståndaren att nå sina övergripande målsättningar till förmån
Sida 23 av 44 för egna övergripande målsättningar. Med politisk eller diplomatisk nivå menas det som sker bortom den militära organisationen där istället nationen står i fokus. Påverkan på denna nivå präglas av global makt, ekonomi och nationers suveränitet. Påverkan på flera nivåer är möjligt i analysverktyget.
Ytterligare behöver nivåerna fred, gråzonskonflikt och väpnat angrepp definieras för att säkerställa hög reliabilitet i analysen. Med fred menas att inblandade aktörer i konflikten inte utövar pågående våld eller hot om våld mot varandra medan gråzonskonflikt innebär att minst en aktör i konflikten utövar våld eller hot om våld med en begränsad del av sin väpnade förmåga. Med väpnat angrepp menas att minst en aktör utövar våld mot den andra aktören med sin samlade väpnade förmåga.
Med en huvudsaklig konflikt menas att aktören som utövar irreguljära metoder gör det med avsikt att direkt nå önskvärd påverkan ur konflikten. I komplement till annan konflikt är avsikten att konflikten indirekt ska nå önskvärd påverkan genom att stödja ytterligare konflikter.
3.3 Forskningsetiska överväganden
Uppsatsens tillvägagångssätt använder en metod som inte kräver medverkan från personer genom exempelvis experiment eller intervjuer. Därmed bedöms inte uppsatsen medföra skada till vare sig individ eller egendom. Vidare bedöms resultatet från uppsatsens undersökning inte ha skadlig inverkan på individ utan resultatet förväntas bidra till den samlade förståelse för irreguljär sjökrigföring inom den krigsvetenskapliga disciplinen.
3.4 Val av fall
Som val av fall till uppsatsens analys har fall av irreguljära metoder i moderna marina konflikter identifierats. Fokus i fallen är metoderna som har använts och vilka konsekvenser de fick. Ett tidigare presenterat krav på fallen är att minst en statlig aktör måste ingå, oaktat om denna aktör utför eller blir utsatt för de studerade metoderna.
Genom förförståelse har fallen valts ut för att representera samtliga metoder som beskrivs i teorin. Denna förförståelse är en av styrkorna hos fallstudie som forskningsstrategi då val av fall kan anpassas utifrån analysens syfte.57 Logiken i analysen blir således att fallen ska vara representativa för hela teorin och möjliggöra utveckling av samtliga delar inom teorin. En annan logik hade varit att välja flera fall av samma metod för att kvantifiera förekomsten av den
Sida 24 av 44 studerade metoden. Detta hade möjliggjort en närmare analys av metoden och resulterat i djupare förståelse för dess tillämpning men inte fyllt analysens syfte.
Vid sökandet efter fall som var representativa för metoden självmordsattack identifierades inga fall där en statlig aktör utövade metoden. Exempel på fall utanför avgränsningen är Japans användning av Kamikaze-attacker under Andra världskriget. Detta fall anses ej relevant till analysen med anledning av att det skedde utanför uppsatsens avgränsning. Istället identifierades fall av självmordsattack utförd av irreguljär aktör mot statlig aktör.
Då det är metoderna som utgör föremål för analys så kan fall oaktad konfliktnivå inkluderas för att skapa ett relevant underlag för analys. De fall som har identifierats och kommer användas i analysen är:
Sida 25 av 44
4. Analys
Under detta avsnitt genomförs analysen med hjälp av det analysverktyg som presenterades under kapitel 3. Metod. Respektive fall analyseras separat och de enskilda resultaten presenteras utifrån analysverktyget. Slutligen förs en diskussion av analysens sammanslagna resultat och därifrån presenteras de slutsatser som görs utifrån analysen.
4.1 Attacken på USS Cole
Den tolfte oktober 2000 låg jagaren USS Cole, tillhörande amerikanska flottan, förtöjd i staden Aden i Jemen för att bunkra bränsle. Stoppet var planerat och tillhörde en rutinmässig bunkring i en känd hamn för det amerikanska fartyget.58 Under tiden fartyget låg förtöjt blev det attackerat av ett litet fartyg som var fyllt med sprängmedel. Det lilla fartyget som framfördes av två personer styrde mot USS Coles babordssida och exploderade på litet avstånd.59 Förutom det lilla fartyget och dess besättning om två personer blev förlusterna 17 amerikanska besättningsmedlemmar och materiella skador ombord på jagaren.60 Det lilla fartyget kunde obehindrat närma sig jagaren då det liknade den vardagliga trafiken av småfartyg i hamnen och dessutom hälsade på amerikanska besättningsmedlemmar genom vinkningar.61
Attacken på USS Cole planerades och utfördes av terrororganisationen Al-Qaida som ett led i deras övergripande plan om fientligheter mot USA.62 Medlemmar ur Al-Qaida hade rest till Jemen innan attacken för att påbörja planering, köpa det fartyg och få tag i den information som de behövde. Bland annat så rådfrågades lokala fiskare om farvattnet och en fastighet gjordes om till bas för terroristerna.63
58https://www.govinfo.gov/content/pkg/CHRG-107shrg81231/html/CHRG-107shrg81231.htm; Kil-Joo Ban, The
Clash of David and Goliath at Sea: The USS Cole Bombing as Sea Insurgency and Lessons for the ROK Navy,
Asian Politics & Policy, 2010, Vol.2 (3), s. 468-469
59 Combs, Cindy C. & Slann, Martin W., Encyclopedia of terrorism, Facts on File, New York, 2002, s. 353
60https://www.fbi.gov/history/famous-cases/uss-cole-bombing; Kil-Joo, The Clash of David and Goliath at Sea,
s. 468-469
61 Combs, Slann, Encyclopedia of terrorism, s. 353
62
https://www.nytimes.com/2003/05/15/international/worldspecial2/2-yemeni-fugitives-indicted-in-qaeda-attack-on.html; Kil-Joo, The Clash of David and Goliath at Sea, s. 468-469
63 Combs, Slann, Encyclopedia of terrorism, s. 353;
https://www.nytimes.com/2003/05/15/international/worldspecial2/2-yemeni-fugitives-indicted-in-qaeda-attack-on.html
Sida 26 av 44
Tabell 5: Sammanfattning attacken på USS Cole
Analysen av detta fall visar på en sårbarhet som finns hos örlogsfartyg som inte befinner sig på öppet hav. De dimensionerande hoten för moderna örlogsfartyg medger inte hantering av hot i trånga miljöer som exempelvis hamnar. Detta utnyttjade Al-Qaida genom att använda sig av irreguljära metoder som kringgick jagarens vapen- och sensorsystem.
Genom att terroristerna utnyttjade maskering så undvek de upptäckt från jagaren intill dess att självmordsattacken utfördes. Detta medförde inte bara att de kringgick jagarens vapen och sensorer utan också dess rutiner och ramverk för upptäckt av hot. Handlingen bedöms fått påverkan på taktisk nivå på grund av de förluster som drabbade det amerikanska örlogsfartyget. Svårigheter uppstod dock vid kategorisering av Al-Qaidas målsättningar utanför slagfältet. Här var avsikten för Al-Qaida att etablera sig som en starkare aktör gentemot USA i avskräckande syften.64 En avskräckande målsättning ryms inte inom analysverktyget, fyndet behandlas under kapitel 5. Avslutning.
Sida 27 av 44
4.2 Kinesiska fiskefartyg
Kontrollen över Senkakuöarna i Östkinesiska havet har under lång tid varit föremål för konflikt mellan Kina och Japan. Ägandeskapet över öarna kan tillskrivas Japan men yttranden och handlingar från Kina sedan slutet av 1960-talet menar på att öarna tillhör Kina.65 Flera sammandrabbningar har skett mellan japanska och kinesiska fartyg relaterat till denna dispyt.66 Den händelse som är intressant för denna analys är sammandrabbningarna som skedde under augusti 2016.
Under denna period skedde upprepade forceringar in i det japanska territorialhavet från en formering om cirka 200–300 kinesiska fiskefartyg tillsammans med kinesiska statsfartyg. Dessa forceringar, som utfördes utan våld, bemöttes av japanska kustbevakningen som arbetade med att hålla de kinesiska fartygen utanför japanskt territorialhav. Forceringarna skedde under en period om tio dagar.67
Flera händelser har tidigare skett då kinesiska fiskefartyg har på ett gemensamt sätt forcerat andra nationers gränser till havs. 2012 begav sig en liknande gruppering med fiskefartyg mot Senkakuöarna och under 2019 skedde liknande forceringar fast med lägre intensitet mot filippinska öar.68
Både Kina och Japan gör anspråk på ägandeskapet över Senkakuöarna. Öarna utgör för bägge länderna en viktig del i ledet att hävda nationell integritet. Vidare medför kontroll över öarna också kontroll över sjöfarten samt ökad rörlighet i Östkinesiska havet.69
65 Seokwoo Lee, Territorial Disputes Among Japan, China and Taiwan Concerning the Senkaku Islands, Boundary
and Territory Briefing, Vol 3(7), University of Durham, 2002, s. 10-13
66https://www.mofa.go.jp/files/000180283.pdf s. 8-10 67https://www.maritime-executive.com/article/chinese-boat-swarm-crosses-into-japanese-waters; https://www.mofa.go.jp/files/000180283.pdf s. 8-10 68https://www.dn.se/nyheter/varlden/fiskare-kan-vacka-konflikt-mellan-kina-och-japan/; https://www.scmp.com/news/china/diplomacy/article/3005523/how-swarm-chinese-fishing-vessels-could-swamp-dutertes-effort 69https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-11341139; https://www.washingtonpost.com/news/monkey-cage/wp/2018/04/17/why-japan-is-making-a-big-fuss-over-tiny-islands-4-things-to-know/
Sida 28 av 44
Tabell 6: Sammanfattning kinesiska fiskefartyg
Denna analys visar på hur svärmattacker kan användas med avsikt att nå nationella målsättningar. I detta fall avsågs Kinas narrativ om kontroll över öarna stärkas genom användandet av irreguljära metoder. En svärm av civila fartyg som inte begår våldshandlingar blir för en sjöstat svår att bemöta med reguljära marina styrkor. Den studerade svärmattacken medgav möjlighet att kringgå rutiner, ramverk och vapensystem som japanska marinen använder för att bemöta hot. Vidare visar fallet på hur strategiska målsättningar är till förmån för taktiska framgångar i användandet av irreguljära metoder.
4.3 Ryssland i Kertjsundet
I november 2018 skedde en marin upptrappning i konflikten mellan Ryssland och Ukraina kring Kertjsundet som förbinder Svarta havet med Azovska sjön. Detta sund har betydelse för båda ländernas rörlighet till havs. Som ett led i Rysslands annektering av Krimhalvön stoppades fartyg från att passera igenom Kertjsundet då ryska marinen placerade ett civilt handelsfartyg i sundet.70
Ukrainska örlogsfartyg avsåg passera in i Azovska sjön vid denna tidpunkt men blev stoppade av ryska örlogsfartyg. Under sammandrabbningen mellan nationernas örlogsfartyg avlossades
70
Sida 29 av 44 skott som skadade ukrainska besättningsmedlemmar och ett ukrainskt fartyg blev rammat.71 De ukrainska örlogsfartygen och besättningsmedlemmarna blev slutligen tillfångatagna av ryska styrkor och förblev i ryskt förvar i nästan ett år.72
Det som möjliggjorde ryska marinen att stoppa passagen genom sundet var byggnationen av en bro mellan ryska fastlandet och Krimhalvön tidigare under samma år.73 Det var under brons passerbara del som det civila handelsfartyget placerades. Från ryskt perspektiv är bron en rättfärdigad förbindelse mellan ryska fastlandet och ryska Krimhalvön. Från ukrainskt perspektiv är bron ett led i annekteringen av Krimhalvön.74
Skilda narrativ finns således också kring rätten till rörlighet genom sundet. Från ukrainskt perspektiv utövade deras örlogsfartyg rätten till rörelsefrihet på havet och passage genom sund. Från ryskt perspektiv ansåg passagen genom sundet otillåtligt då sundet avgränsades av ryskt territorium.75 71https://www.maritime-executive.com/article/russian-forces-capture-three-ukrainian-navy-vessels; https://www.iiss.org/publications/strategic-comments/2018/the-kerch-strait-incident 72 https://www.bbc.com/news/world-europe-50458521; https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgift-ryssland-beskot-ukrainskt-fartyg 73 https://www.theguardian.com/world/2018/may/15/putin-opens-bridge-between-crimea-and-russian-mainland; https://www.telegraph.co.uk/news/2018/05/15/putin-opens-bridge-crimea-russias-first-road-link-annexed-peninsula/ 74 https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-crimea-bridge/putin-opens-russian-rail-route-to-annexed-crimea-idUSKBN1YR1AG; https://edition.cnn.com/2018/05/15/europe/russia-crimea-bridge-intl/index.html 75https://www.un.org/depts/los/convention_agreements/texts/unclos/part3.htm Artikel 38.
Sida 30 av 44
Tabell 7: Sammanfattning Ryssland i Kertjsundet
*Inga bevis som övertalande talar för svaret ”Ja” har hittats i empirin
Analys av fallet visar på hur en statlig aktör kan använda irreguljära metoder i en gråzonskonflikt för att nå taktisk framgång mot en annan statlig aktör. Detta genom att nationernas olika narrativ rättfärdigar skilda nivåer av våldsanvändning som följd av de regelverk som kommer av narrativet.
Ryssland fick taktisk påverkan genom materiella och personella förluster för Ukraina. Påverkan blev större på strategisk och politisk/diplomatisk nivå då Ryssland tillfångatog ukrainska fartyg och besättningsmedlemmar. Tillfångatagandet av fartyg minskade numerären hos den ukrainska flottan och bidrog därmed till negativ strategisk påverkan i operationsområdet. Tillfångatagandet av besättningsmedlemmar möjliggjorde att Ryssland kunde använda dem som hävstångseffekt i förhandlingar vilket hade negativ påverkan på politisk/diplomatisk nivå för Ukraina.76
76
https://www.reuters.com/article/us-ukraine-crisis-russia-sailors/russia-keeps-ukrainian-sailors-in-custody-despite-swap-talks-idUSKCN1UC11Z;
Sida 31 av 44 I detta fall var respektive nations örlogsfartyg dimensionerat för att hantera hot från varandras fartyg. Under sammandrabbningen användes dock inte de dimensionerande vapnen för att nå taktiska framgångar utan de ryska fartygen tillämpade irreguljära metoder medan de ukrainska fartygen avstod våldsanvändning. Att bruka de dimensionerande vapnen mot den andra nationens fartyg hade omöjliggjort ett fortsatt hävdandet av respektive nations narrativ. De ryska fartygen hade således fördel av att använda irreguljära metoder i syfte att behålla konflikten på en gråzonsnivå.
4.4 Iran i Hormuzsundet
Hormuzsundet är den passage där störst volym olja transporteras igenom per år och utgör därför ett viktigt sund.77 Flertalet konflikter har skett i området som fått påverkan på den marina miljön, bland annat attackerades handelsfartyg under Iran-Irakkriget på 1980-talet.78 Under perioden maj till juli 2019 skedde liknande händelser då Iran attackerade handelsfartyg i Hormuzsundet. Under denna period saboterades flertalet handelsfartyg med sprängladdningar och en oljetanker bordades och fartyget tillsammans med dess besättning togs tillfånga.79 Attackerna som skedde under denna period använde sig bland annat av sprängmedel som fästes på fartygsskrovet från gummibåtar och av dykare. Sprängmedlens avsikt var inte att sänka fartygen utan enbart att sabotera dem.80 Vidare bordades och tillfångatogs ett fartyg med hjälp av specialförband som använda liknande gummibåtar och en helikopter.81
Samtliga attacker mot handelsfartygen under den studerade perioden har pågått under en begränsad tid och handlat efter en konkret målsättning. Dessa attacker är en förlängning av det försämrade säkerhetspolitiska läget i Persiska viken där relationen mellan bland annat Iran och USA försämras.82 Bägge länder har ökat sin marina närvaro i Persiska viken i syfte att agera avskräckande och visa handlingskraft mot nationella målsättningar.83
77https://www.aljazeera.com/ajimpact/190613151244208.html;
https://edition.cnn.com/2019/06/13/business/strait-of-hormuz-importance/index.html; Rouhi Mahsa, US-Iran
Tensions and the Oil Factor, Survival: Global Politics and Strategy, 2018, Vol. 60(5), s. 34-35
78https://www.usni.org/magazines/proceedings/1988/may/tanker-war 79https://www.bbc.com/news/world-middle-east-48627014; https://www.theguardian.com/world/2019/jul/19/british-tanker-iran-capture-fears-stena-impero-uk-ship-latest 80 https://www.bbc.com/news/world-middle-east-48551125; https://edition.cnn.com/2019/06/06/middleeast/uae-saudi-oil-tankers-intl/index.html; https://www.aljazeera.com/news/2019/06/uae-tanker-attacks-carried-state-actor-190607015218237.html 81https://www.bbc.com/news/world-middle-east-49849718; https://www.theguardian.com/world/2019/sep/22/iran-to-release-british-flagged-tanker-seized-in-strait-of-hormuz
82 Ajili Hadi, Rouhi Mahsa, Iran's Military Strategy, Survival: Global Politics and Strategy, 2019, Vol. 61(6), s.
139
Sida 32 av 44
Tabell 8: Iran i Hormuzsundet
*Inga bevis som övertalande talar för svaret ”Ja” har hittats i empirin
Analys av fallet visar på hur en statlig aktör kan nå nationella målsättningar genom användning av irreguljära metoder mot civila aktörer. Handelssjöfarten blev scen för utövning av den gråzonskonflikt i Persiska viken som föreligger mellan Iran och USA. Genom de metoder Iran tillämpade mot handelsfartygen avsågs strategiska målsättningar nås som inverkade positivt för konflikten mot USA.
Irans agerande visar på att helikoptrar och dykare kan användas som medel inom irreguljära metoder. Dessa medel tillför ytterligare rörlighet samt möjlighet till undvikande av upptäckt vid användandet av irreguljära metoder. Iran använde dessa medel för att kringgå de begränsade försvarsåtgärder som ett handelsfartyg kan göra och utnyttjade sårbarheten hos fartyg som ligger förtöjda i hamn.
4.5 Irans småbåtsflotta
Flertalet händelser, varav den senaste i april 2020, fortsätter visa på Irans irreguljära förhållningssätt till den marina miljön. Den iranska flottan har sedan 1980-talet utvecklat en småbåtsflotta med avsikt att använda irreguljära metoder i sjöstrid mot statliga aktörer. Småbåtsflottan medger att de kan anfalla örlogsfartyg i flock med många små snabbgående fartyg med beväpning som utgör ett relevant hot för örlogsfartyg. Dessa attacker har utan
Sida 33 av 44 våldsanvändning utövats mot amerikanska örlogsfartyg i Persiska viken i syfte att avskräcka och hindra rätten till fri rörlighet på havet. Dessa attacker kringgår de dimensionerande vapensystem som finns på stora örlogsfartyg och kan genomföra överraskande anfall som en följd av hög hastighet, fartygen blir därmed svårhanterliga för moderna örlogsfartyg.84
De iranska småbåtar som den 15 april 2020 störde den amerikanska fartygsstyrkan hindrade fartygens navigering genom att på litet avstånd cirkulera och anlöpa fartygen i taktiska formeringar. Detta skedde som en del i den pågående konflikt i Persiska viken som beskrivs under avsnitt 4.4 Iran i Hormuzsundet. 85
Tabell 9: Sammanfattning Irans småbåtsflotta
Analys av fallet visar på en svårighet för moderna örlogsfartyg att hantera små snabbrörliga enheter. De iranska fartygen utövade inte våld mot de amerikanska fartygen utan begränsade sig till att endast störa framförandet av fartygen. Den taktiska framgången som nåddes av Iran begränsas till hämmande av rörlighet för de amerikanska fartygen. Den strategiska framgången
84Fariborz Haghshenass, Iran’s Asymmetric Naval Warfare, The Washington Institute, 2008, s. 4-5, 20-21;
Wehrey, Frederic, m.fl., Dangerous but not omnipotent - exploring the reach and limitations of Iranian power in
the Middle East, RAND, Santa Monica, 2009, s. 51, 60, 68; Office of Naval Intelligence, Iran's Naval Forces: From Guerilla Warfare to a Modern Naval Strategy, Washington, 2009, s. 22-23
85https://twitter.com/US5thFleet/status/1250534742472220678;
https://www.theguardian.com/world/2020/apr/15/iran-boats-persian-gulf-us-bnavy;
https://www.thedrive.com/the-war-zone/33033/iranian-speed-boat-swarm-harasses-american-naval-ships-at-very-close-range-in-persian-gulf ;
