Rapport nr 2011-009
Emissioner av koldioxid från smältning av metall
och transport av gjutna komponenter
Peter Nayström
Swerea SWECAST AB Box 2033, 550 02 Jönköping Telefon 036 - 30 12 00 Telefax 036 - 16 68 66 swecast@swerea.se http://www.swereaswecast.se © 2011, Swerea SWECAST AB
Författare Rapport nr Datum
Peter Nayström 2011-009_ 2011-11-04
Sammanfattning
I rapporten beskrivs klimatpåverkan i form av CO2-emissionerna som genereras vid smältning av metall och transport av gjutna komponenter till en presumtiv kund i Sverige. Utöver Sverige omfattar studien 12 länder. Beräkningar har gjorts för gjutna komponenter tillverkade i järn, stål, aluminium, mässing, brons, magnesium och zink.
Syftet är att beskriva hur ett gjutgodsköpande företag kan påverka den globala klimatpåverkan genom sitt val av leverantör av gjutna detaljer.
IVL Svenska Miljöinstitutet har anlitats för att ta fram bakgrundsdata kring de aktuella ländernas el-mix. Dessutom har man analyserat emissionerna av CO2 från transport från aktuellt land till slutkund i Sverige.
Swerea SWECAST har därefter använt IVL:s data vid beräkningar av utsläppen från smältning och transport.
Resultaten visar betydande skillnader i klimatpåverkan mellan de olika länderna. Smältning i Sverige och Norge ger i särklass de lägsta utsläppen medan länder som Polen, Turkiet, Kina och Indien orsakar mellan 12-23 gånger större utsläpp av CO2.
Nyckelord:
Metall, smältning, gjutning, klimatpåverkan, koldioxidutsläpp, CO2, emissioner
Summary
The report describes the climate impact in terms of CO2 emissions generated during the melting of metals and transportation of cast components to a potential customer in Sweden. In addition to Sweden includes the study 12 countries. Calculations were made for cast components made of iron, steel, aluminum, brass, magnesium and zinc.
The aim was to describe how a casting buying companies can influence global climate through their choice of supplier of cast parts.
IVL Swedish Environmental Research Institute has been contracted to provide background data about the current national electricity mix. In addition, we analyzed the emissions of CO2 from transport your country to end customers in Sweden.
Swerea SWECAST have subsequently used the IVL data bid calculation of emissions from smelting and transportation.
The results show significant differences in climate between the countries. Melting in Sweden and Norway gives by far the lowest emissions, while countries like
Swerea SWECAST AB 2011-009_
Poland, Turkey, China and India causes between 12-23 times higher CO2 emissions.
Keywords:
Innehållsförteckning
1 TILLKOMST ... 1 2 INLEDNING... 1 3 SYFTE OCH MÅL ... 1 4 INNEHÅLL ... 1 4.1 FRAMTAGNING AV BAKGRUNDSDATA... 14.1.1 Data gällande elektricitet ... 1
4.1.2 Data gällande transporter ... 2
4.2 VAL AV DATAKÄLLOR FÖR BERÄKNINGARNA... 2
4.3 ANTAGANDEN SOM LIGGER TILL GRUND FÖR BERÄKNINGARNA... 3
5 RESULTAT ... 5
5.1 KLIMATPÅVERKAN I FORM AV UTSLÄPP AV CO2... 5
6 DISKUSSION ... 9 7 SLUTSATS ... 11 8 FORTSATT ARBETE... 11 9 REFERENSER ... 11
Bilageförteckning
Antal sidor Bilaga 1 IVL: Bakgrundsdata för Klimatsmart Gjutgods 6 Bilaga 2 Utsläpp i kg CO2 från smältning av metall som behövs 1för tillverkning av 1 ton gjutgods + transport till och i Sverige.
Swerea SWECAST AB 2011-009_
1 Tillkomst
Svenska Gjuteriförenings branschråd har givit i uppdrag åt Swerea SWECAST att ta fram faktaunderlag kring klimatpåverkan från smältning av metall i 11 konkurentländer och att jämföra dessa med förhållandena i Sverige och Norge. Dessutom skall klimatpåverkan från transporten från respektive land redovisas.
2 Inledning
Tillverkning av gjutna detaljer är en energiintensiv process och det är framför allt i smältverken man har den största energianvändningen. Huvuddelen av energin som används i smältprocessen i Sverige utgörs av el.
Klimatpåverkan från gjutning av metall härrör i huvudsak från produktionen av den el som köps in. I Sverige framställs elen i huvudsak via vattenkraft och kärn-kraft medan vattenkärn-kraften är helt dominerande i Norge. Vattenkärn-kraft såväl som kärnkraft genererar mycket låga emissioner av CO2 per producerad kWh jämfört med exempelvis kolkondens- och oljekondenskraftverk.
3 Syfte och mål
Syftet med arbetet har varit att analysera tolv, för Sverige, betydande gjuteripro-ducerande länders el-situation och att beskriva hur stor emission av CO2 som den nationella el-mixen ger upphov till. Hypotesen till arbetet är att tillverkning av gjutgods i Sverige och Norge ger en mindre klimatpåverkan beroende på att el-produktionen här genererar mycket låga emissioner av CO2.
4 Innehåll
4.1 Framtagning av bakgrundsdata
IVL Svenska Miljöinstitutet har på vårt uppdrag tagit fram indikativa, generella data på koldioxidutsläpp från elkonsumtion och godstransport från tretton länder som har eller kan komma att ha betydande roll i den Svenska gjutgodsförsörjning-en. Aktuella länder som omfattas av studien är förutom Sverige och Norge, Dan-mark, Finland, Polen, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Kina, Indien och Turkiet.
IVL:s rapport visas i sin helhet i bilaga 1.
4.1.1 Data gällande elektricitet
När det gäller elanvändningen har IVL i huvudsak använt två olika källor för sitt datainsamlande, dels International Energy Agency (IEA) och dels Swiss Centre for Life Cycle Inventories’s livscykeldatabas (EcoInvent). Resultaten från båda datakällorna visas separat i bilaga 1.
International Energy Agency (IEA)
Datan bygger på statistik från åren 2006 till 2008 och är ett medelvärde över de tre åren. Datan gäller CO2-emissioner från förbränning av fossila bränslen vid produktion av elektricitet, direkt uppvärmning och i
Swerea SWECAST AB
tionskraftverk (CHP), utslaget på den totala elproduktionen i det specifika landet. Datan är extraherad från tabellen ”CO2 emissions per kWh from electricity and heat generation” i boken “CO2 emissions from fuel com-bustion, 2010 ed.”, IEA Publications 2010.
EcoInvent
Accessad genom livscykelprogramvaran GaBi 4. Datan gäller CO2
-emissioner från hela livscykeln för medelspänning i elnätet, för respektive land. Beräkningarna bygger på data från 2004. Systembeskrivningar sak-nas.
De två datakällorna uppvisar relativt stora skillnader. Detta beror exempelvis på vilka systemgränser som man antagit. Relationerna mellan de olika länderna ur emissionshänseende påverkas emellertid inte. Detta visas i figur 1.
4.1.2 Data gällande transporter
IVL har även tagit fram emissionsdata för transporter inom respektive land samt till och i Sverige. Även här har två olika jämförande källor använts:
NTM
Nätverket för Transport och Miljö (NTM), accessad genom www.ntmcalc.org. Datan gäller CO2-emissioner från godstransport med ”Truck + trailer” (medellast 22 ton) (landtransport), ”RoRo 2000 laneme-ter” (inomeuropeisk sjötransport) och ”General Cargo 10000 dwt” (inter-kontinental sjötransport) och täcker hela livscykeln, men systembeskriv-ningar (dvs. avgränssystembeskriv-ningar och bedömsystembeskriv-ningar) saknas.
EcoInvent
Swiss Centre for Life Cycle Inventories’s livscykeldatabas EcoInvent. Ac-cessad genom livscykelprogramvaran GaBi 4. Datan gäller CO2 -emissioner från godstransport med ”RER: transport, lorry 16-32t, EURO4” (landtransport), ”RER: transport, barge” (inomeuropeisk sjö-transport) och ”RER: transport, transoceanic freight ship” (interkontinen-tal sjötransport) och täcker hela livscykeln, men systembeskrivningar sak-nas.
4.2 Val av datakällor för beräkningarna
Turkiet och Indien saknar data i EcoInvent för energiframställning därför har en grov uppskattning gjorts genom att räkna upp IEA:s värde med den genomsnittliga skillnaden mellan IEA´s och EcoInvent´s värden för övriga länder. I figur 1 visas en jämförelse av de resultat som erhålls beroende på om man väljer att använda IEA:s data för repektive lands el-mix eller data från Ecoinvent. I båda fallen har vi använt data från EcoInvent när det gäller transporter.
Figur 1. Olika datakällors utfall vid beräkning av emissionen av CO2, i kg, för
smältning av den metall som krävs för att produccera 1 ton järngjutgods + transport till Sverige.
Figuren ovan visar att valet av datakälla påverkar de absoluta emissionsnivåerna. Däremot påverkas den inbördes relationen mellan länderna i ringa grad.
Elektricitet och transporter till och i Sverige
Som bas till de fortsatta beräkningarna har vi valt att använda data gällande emis-sioner från el-användningen såväl som transporter från EcoInvent. Detta motive-ras av att EcoInvent ger en mer heltäckande bild av emissionerna från el-användningen, IEA har ett snävare betraktelsesätt men här inkluderas emissioner från värmeproduktion.
En kompromiss som vi tvingats göra är att kompensera för avsaknaden av data i EcoInvent för Turkiet och Indien. Ett ungefärligt värde har här beräknats genom att IEA:s värde för Turkiet resp. Indien multiplicerats med den genomsnittliga skillnaden mellan IEA:s och EcoInvents värden för övriga länder. (Endast Norges värde har ignorerats eftersom det på ett extremt sätt avviker från de övriga)
När det gäller transporterna har vi valt att använda data från EcoInvent eftersom dessa är internationellt mer använda än motsvarande data från NTM.
4.3 Antaganden som ligger till grund för beräkningarna
Det totala energibehovet för att tillverka ett ton gjutgods av en specifik metall är beroende av en mängd faktorer. Det är därför inte möjligt att beskriva denna i nå-gon form av metallspecifikt nyckeltal.
Om man i detalj vill beskriva den faktiska klimatpåverkan från gjutgodsproduk-tion måste man utgå från ett specifikt gjuteri/gjutgods från ett land och jämföra det med motsvarande gjuteri/detalj från ett annat land. Det har inte varit möjligt att genomföra detta inom ramen för detta arbete. Främst beroende på bristen av offentliga data som är framtagna på samma sätt, i de olika länderna, men även för
Swerea SWECAST AB
att det inte rymts inom projektet att ta fram denna detaljerade kunskap från jäm-förbara gjuterier i de olika länderna.
För att kunna ge en indikativ bild av skillnaderna i klimatpåverkan från gjutgods tillverkat i olika länder och transporterat till svenska kunder har vi därför gjort vissa förenklingar och antaganden. Dessa antaganden påverkar nivåerna i klimat-påverkan men däremot påverkas inte relationerna mellan de olika länderna. De avgränsningar som gjorts är att vi enbart tagit hänsyn till den elenergi som till-förs en ugn för att smälta metall motsvarande den mängd som krävs för att produ-cera ett ton gjutgods. Smältenergin är densamma oavsett var i världen en metall smälts. Till detta har klimatpåverkan från transporten från det aktuella landet till svensk kund adderats.
Generellt gäller då att den klimatpåverkan som vi kommer att erhålla utgör en del av den totala påverkan som produktionen av ett ton gjutgods genererar. Normalt utgör energimängden som tillförs till en ugn för att just smälta metallen 10-25 % av den totala energiåtgången. Som exempel kan nämnas att för att smälta ett ton mässing krävs enligt tabellen nedan 293 kWh medan det typiskt åtgår totalt 1 360 kWh för att producera ett ton lågtrycksgjuten mässing. (1)
Gjorda avgränsningar och antaganden får till resultat att de värden som kommer att redovisas i kap. 5 relationsmässigt är korrekta mellan de olika länderna men den verkliga klimatpåverkan från framställning av gjutgods totalt sett är betydligt högre. Vidare betyder det att skillnaden mellan länder med låg klimatpåverkan och de med hög i realiteten kommer att vara ännu större än vad våra resultat visar. Tabell 1. Direkt elanvändning för smältning av ett ton metall samt antaget utbyte.
Gjutmetall Genomsnittligt utbyte %
Elanvändning för att smälta 1 ton metall,
kWh Järn 80 700*1 Stål (Induktionsugn) 60 740*2 Stål (ljusbågsugn) 60 550*1 Mässing 50 293*3 Brons 55 227*3 Aluminium 70 530*1 Magnesium 55 518*3 Zink 30 120*3
*1 Integrated Pollution Prevention and Control. Reference Document on Best Available Techniques in the Smitheries and Foundies Industry, May 2005
*2 BBC Inductive schmeltzen
*3 Theoretical/Best Practice Energy Use In Metalcasting Operation. U.S. De-partment of Energy. De teoretiska värdena har multiplicerats med en faktor 1,5 för att erhålla en ungefärlig siffra på den energimängd som tillförs en ugn för att smälta ett ton metal.
5 Resultat
5.1 Klimatpåverkan i form av utsläpp av CO
2Baserat på de bakgrundsdata som presenterats av IVL (Bilaga 1) och gjorda anta-ganden som beskrivits i kap. 4.3 har beräkningar gjorts för aktuella gjutmetaller. För stål har utsläpp från smältning i såväl induktionsugn som ljusbågsugn beräk-nats.
Genomgående gäller att utsläppen för Turkiet och Indien har en större osäkerhet eftersom de har beräknats utifrån data från IEA vilket beskrivits i kap. 4.2.
De siffror som använts vid framtagningen av diagrammen visas i bilaga 2.
Figur 2. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i järn + transport till kund i Sverige.
Figur 3. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i stål (induktionsugn) + transport till kund i Sverige.
Swerea SWECAST AB
Figur 4. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i stål (ljusbågsugn) + transport till kund i Sverige.
Figur 5. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i aluminium + transport till kund i Sverige.
Figur 6. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i magnesium + transport till kund i Sverige.
Figur 7. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i brons + transport till kund i Sverige.
Swerea SWECAST AB
Figur 8. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i mässing + transport till kund i Sverige.
Figur 9. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter i zink + transport till kund i Sverige.
Ett annat sätt att visa resultaten används i figur 10. Här har vi valt att endast redovisa erhållna värden gällande för Tyskland och Kina som jämförelse med Sverige. Det framgår tydligt att emissionen av CO2 från båda dessa länder när det gäller smältning av metall + transport är avsevärt mycket högre än från svensktillverkade produkter.
Figur 10. Koldioxidutsläpp vid smältning av metall för 1 ton gjutna komponenter + transport till kund i Sverige.
Om man enbart fokuserar på olika metallslag smälta i Sverige ser man att de totala utsläppen är små. Dessutom är skillnaderna mellan olika metallslag när det gäller emissionerna även de små. (Figur 11). Detta beror naturligtvis på att den svenska elen är framställd med låga utsläpp av CO2.
Figur 11. Koldioxidutsläpp vid smältning, i Sverige, av metall för 1 ton gjutna komponenter + transport till kund i Sverige.
6 Diskussion
Resultaten i kap. 5 ger en tydlig indikation på att det finns stora klimatmässiga skillnader mellan gjutna komponenter tillverkade i olika länder. Även om transporten till Sverige i många fall ger ett betydande bidrag till CO2-utsläppen är det framför allt det det enskilda landets el-mix som bestämmer hur stor
Swerea SWECAST AB
klimatpåverkan blir. En el-mix där fossila bränslen dominerar ger naturligtvis höga CO2-utsläpp per producerad kWh.
Figur 12. Fossilandelen i den nationella el-mixen.
Enligt den använda databasen EcoInvent släpper den svenska el-mixen ut 91 g CO2 per kWh att jämföra med t.ex tysklands 657 gram och kinas 1 178 gram. Det bör nämnas att i Sverige anger man ofta 10 - 50 gram CO2 per producerad kWh. Att EcoInvent här har en högre siffra antas bero på vilka systemgränser som används vid beräkningarna.
Som beskrivits tidigare utgör den energi som används direkt för smältning av metall endast en del av det totala energibehovet vid framställning av gjutna komponenter. Resultaten kan därför endast användas som en indikation för att visa skillnader mellan olika länder och inte som absolutvärden för den totala klimatpåverkan från framställning av gjutna komponenter.
7 Slutsats
Klimatpåverkan från framställning av gjutna komponenter varierar kraftigt beroende på var i världen tillverkningen sker. Det finns alltså inget globalt nyckeltal som kan användas generellt.
Studien visar att den nationella el-mixen har en avgörande betydelse för klimatpåverkan vilket betyder att länder med låg fossilandel i elproduktionen som Sverige och Norge hamnar i en klass för sig jämfört med i princip alla andra betydande gjutgodsproducenter.
8 Fortsatt arbete
Ett alternativ för att få en bättre bild av klimatpåverkan av en specifik gjuten komponent är att studera denna detalj och göra en ingående energi-kartläggning/CO2-beräkning vid det gjuteri som producerar den. Därefter är det relativt enkelt att ”flytta” detta gjuteri och göra motsvarande beräkningar om det varit lokaliserat i andra länder.
9 Referenser
[1] Integrated Pollution Prevention and Control. Reference Document on Best Available Techniques in the Smitheries and Foundries Industry, (May 2005) European Commission
[2] BBC Inductive schmeltzen
[3] Theoretical/Best Practice Energy Use In Metalcasting Operation. U.S. De-partment of Energy.
Swerea SWECAST AB
BILAGA 1
Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg
Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg
Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 www.ivl.se
Bakgrundsdata för
Klimatsmart Gjutgods
För Swerea SWECAST .Jonatan Högberg Tomas Rydberg
Tekn. Dr.
1
Inledning
På begäran från Swerea SWECAST och Svenska Gjuteriföreningen har IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram indikativa, generella data på koldioxidutsläpp från elkonsumtion och godstransport från tretton länder som har en gjutgodsindustri, tio europeiska länder plus Kina, Indien och Turkiet. Syftet är att bidra med underlag till förenklade
klimatpåverkansanalyser för gjutgods, som ska användas både internt och för marknadsföring.
CO2-utsläpp från elproduktion, genomsnitts-el
2006-2008 (g CO2 / kWh)
CO2-utsläpp per kWh från produktion av elektricitet och värme (g CO2 / kWh) Medelvärde för åren 2006 till 2008 IEA EcoInvent
Danmark 329 574
Finland 219 306
Frankrike 86 95
Indien 945 Data saknas
Italien 403 582 Kina 764 1178 Norge 7 38 Polen 660 1125 Spanien 361 517 Storbritannien 497 604 Sverige 43 91
Turkiet 471 Data saknas
Tyskland 438 657
Datakälla: International Energy Agency (IEA) och EcoInvent.
IEA: Data bygger på statistik från åren 2006 till 2008 och är ett medelvärde över dessa tre åren. Datjan gäller CO2-emissioner från förbränning av fossila bränslen vid produktion av elektricitet, direkt uppvärmning och i kombinationskraftverk (CHP), utslaget på den totala elproduktionen i det specifika landet. Data är extraherad från tabellen ”CO2 emissions per kWh from electricity and heat generation” i boken “CO2 emissions from fuel combustion, 2010 ed.”, IEA Publications 2010.
EcoInvent: Swiss Centre for Life Cycle Inventories’s livscykeldatabas EcoInvent. Accessad genom livscykelprogramvaran GaBi 4. Data gäller CO2-emissioner från hela livscykeln för medelspänning i elnätet, för respektive land. Beräkningarna bygger på data från 2004. Systembeskrivningar har inte studerats närmare.
2
CO2-utsläpp från godstransport (kg CO2 / ton
gods)
CO2-utsläpp från godstransport från olika länder (kg CO2 / ton gods)
Land Rutt NTM EcoInvent
Danmark Odense - Stockholm 60 125
Finland Tampere/Tammerfors - Stockholm 30 48
Frankrike Paris - Stockholm 137 283
Indien Hyderabad - Stockholm 333 458
Italien Milano - Stockholm 154 317
Kina Wuhan - Stockholm 466 576
Norge Oslo - Stockholm 39 81
Polen Poznan - Stockholm 83 172
Spanien Madrid - Stockholm 232 479
Storbritannien Birmingham - Stockholm 139 281
Sverige Borlänge - Sthlm 16 33
Turkiet Ankara - Stockholm 263 543
Tyskland Hannover - Sthlm 83 171
Datakälla: NTM och EcoInvent. Avstånd tagna från viamichelin.com (landtransport Europa), travelmath.com (landtransport i Indien och Kina), uppskattningar med hjälp av gogglemaps.com (sjötransport Puttgarten – Rödby och Harwich – Rotterdam)och maritimechain.com (all övrig sjötransport).
För transporterna som går inom Europa gäller data för lastbilstransporter med lastbil med släp av EU-standard, inklusive utsläpp från RoRo-fartyg på sträckorna Puttgarten-Rödby (alla transporter bortsett från de med ursprung i de nordiska länderna), Helsingfors-Stockholm (transporten från Finland) och Harwich-Rotterdam (transporten från
Storbritannien). För transporten från Kina gäller data för lastbilstransporter inom Kina och Europa med lastbil med släp av EU-standard och båttransport från Shanghai i Kina till Rotterdam i Nederländerna med oceangående fraktfartyg. För transporten från Indien gäller data för lastbilstransporter inom Indien och Europa med lastbil med släp av EU-standard och båttransport från Mumbai i Indien till Rotterdam i Nederländerna med oceangående fraktfartyg.
NTM: Nätverket för Transport och Miljö (NTM), accessad genom www.ntmcalc.org. Data gäller CO2-emissioner från godstransport med ”Truck + trailer” (medel last 22
ton)(landtransport), ”RoRo 2000 lanemeter” (inomeuropeisk sjötransport) och ”General Cargo 10000 dwt” (interkontinental sjötransport) och täcker hela livscykeln, men systembeskrivningar saknas.
EcoInvent: Swiss Centre for Life Cycle Inventories’s livscykeldatabas EcoInvent. Accessad genom livscykelprogramvaran GaBi 4. Data gäller CO2-emissioner från godstransport med ”RER: transport, lorry 16-32t, EURO4” (landtransport), ”RER: transport, barge”
3
(inomeuropeisk sjötransport) och ”RER: transport, transoceanic freight ship”
(interkontinental sjötransport) och täcker hela livscykeln, men systembeskrivningar har inte studerats närmare.
Tolkning och användbarhet av data
CO2-utsläpp från elproduktion
Data på CO2-utsläpp från elproduktion presenterade i denna rapport ger en indikation om ungefärlig storlek av CO2-utsläpp förknippade med elproduktion och elkonsumtion i respektive land.
Data på CO2-utsläpp från elproduktion presenterade i denna rapport bör ej användas som en exakt beskrivning av CO2-utsläpp från elproduktion eller elkonsumtion, då många delar av produktionssystemet ej är inkluderade i beräkningen.
IEA
Data från IEA gäller CO2-emissioner från förbränning av fossila bränslen vid produktion av elektricitet, direkt uppvärmning och i kombinationskraftverk (CHP), utslaget på den totala elproduktionen i det specifika landet. Data tar alltså inte hänsyn till infrastruktur, export och import av el, byggnation och drift av kraftverk, extraktion och tillverkning av bränsle, eller förluster i elnätet. Förbränning av fossila bränslen är dock den enskilt viktigaste källan till CO2-utsläpp från elproduktion globalt, vilket leder till att data
presenterad här ger en god indikation om storleksordningen på utsläppen från elproduktion och elkonsumtion i respektive land.
Ett medelvärde över åren 2006 till 2008 används för att minska påverkan från fluktrationer mellan olika år, och därmed öka applicerbarheten av data på andra år än de rapporterade. En mer komplett beräkning av klimatpåverkan från elanvändning, som tar hänsyn till hela livscykeln, kan göras utifrån andra IEA-data, men det kräver också en relativt stor
utredning för att identifiera och matcha lämpliga utsläppsdata mot de olika kraftverksslagen i de studerade länderna.
EcoInvent
Data gäller CO2-emissioner från hela livscykeln för medelspänning i elnätet, för respektive land. Beräkningarna bygger på data från 2004. Systembeskrivningar har inte studerats närmare vilket minskar användbarheten hos data eftersom information saknas beträffande hur man har räknat och vilka delar som är inkluderade.
EcoInvent jämfört med IEA
Båda organisationerna har hög trovärdighet och producerar generellt bra data. Eftersom de beskriver så olika system, IEA inkluderar endast fossila bränslen medan EcoInvent täcker in hela livscykeln, så är det svårt att jämföra data direkt. Däremot ser man hur de relativa utsläppen korrelerar mellan de olika datasetten där EcoInvents data ger omkring 50%
4
större utsläpp än IEA:s. Anledningen till skillnaden beror framförallt på att EcoInvent täcker in en större del av livscykeln än IEA. Tre länder avviker dock märkbart mer än de andra, nämligen Sverige och Norge, som har drygt 2 respektive 5 gånger större utsläpp, och Frankrike som bara har drygt 9% större utsläpp för EcoInvents data.
Anledningen till Sveriges och Norges större avvikelse är förmodligen att Sveriges och Norges egna elproduktion har relativt låga CO2-utsläpp per kWh men de importerar el från länder som har märkbart högre utsläpp, vilket gör att de påverkas mer negativt av importen än de andra länderna.
Ingen förklaring ges till varför Frankrikes relativa värde avviker från den allmänna korrelationen.
Avvikelse från vanligen använda CO2-siffror för svensk elproduktion
EcoInvents värde för svensk medelel, 91 g CO2 / kWh, ligger i den högre delen av vad som brukar citeras av svenska myndigheter och industri, som brukar ligga mellan 20-100 g CO2 / kWh. Förklaringen till dessa skillnader ligger främst i att EcoInvent täcker in hela livscykeln, inklusive nätförluster, och även inkluderar CO2-utsläpp från importerad el genererad i länder som har mer fossilintensiv energisektor än Sverige.
Genomsnitts-el och marginal-el
Elen presenterad i denna rapport är så kallad genomsnitts-el som beskriver vilka
kraftverksslag (t.ex. vind- eller kolkraft) som används vid tillverkning av el inom, i detta fallet, ett land. Ett annat sätt att se på el är som marginal-el som istället beskriver vilket kraftverksslag som utnyttjas vid ökad efterfrågan, och som då även minskar vid fallande efterfrågan. Båda sätten att se på el har sina begränsningar och problem, men en vanlig uppdelning att använda marginal-el för att svara på frågan vilken effekt det får om man ökar eller minskar elkonsumtionen, och att använda genomsnitts-el när man summerar utsläpp från pågående produktion.
Internationella elmarknader
Om två eller fler länder har en gemensam, väl fungerande, elmarknad så kan det ibland vara mer relevant att istället titta på det totala genomsnittet för alla dessa länders elproduktion. Om man t.ex. ser Norden (Sverige, Norge, Danmark och Finland) som en gemensam elmarknad så bidrar elen här med 117 g CO2 / kWh enligt IEA:s statistik (genomsnittliga CO2-utsläpp från 2006-2008, viktade med genomsnittlig total el- och värmeproduktion för 2006-2008 från respektive land).
CO2-utsläpp från transporter
För de listade transporterna som går inom Europa gäller data för lastbilstransporter med lastbil med släp av EU-standard, inklusive utsläpp från RoRo-fartyg på sträckorna
5
Helsingfors-Stockholm (transporten från Finland) och Harwich-Rotterdam (transporten från Storbritannien). För transporten från Kina gäller data för lastbilstransporter inom Kina och Europa med lastbil med släp av EU-standard och båttransport från Shanghai i Kina till Rotterdam i Nederländerna med oceangående fraktfartyg.
Skillnaderna i utsläpp mellan NTM och EcoInvent härstammar i huvudsak från skillnader i utsläpp för lastbilstransporter från de två databaserna. Eftersom systembeskrivningar saknas i båda fallen är det inte möjligt att säga vilken som är mest heltäckande, eller om någon av dem är mer eller mindre representativ i vissa specialfall.
Både NTM och EcoInvent har hög trovärdighet, men NTM kan antas vara mer inriktad på svenska förhållanden, medan EcoInvent kan antas vara mer känt utomlands.
Start och slutpunkterna är godtyckligt valda med hänsyn till geografiska och demografiska centra.
BILAGA 2
Utsläpp i kg CO2 från smältning av metall som behövs för tillverkning av 1 ton gjutgods + transport till och i Sverige.
Land Järn
Stål (Induktionsugn)
Stål
(Ljusbågsugn) Aluminium Magnesium Mässing Brons Zink
Sverige 113 145 116 113 119 86 71 69 Norge 114 128 116 115 117 103 97 96 Finland 316 425 329 318 336 227 174 170 Frankrike 366 400 370 367 372 339 322 321 Danmark 627 833 651 632 666 461 362 355 Tyskland 746 981 773 751 790 556 442 434 Storbritanien 810 1 026 835 815 850 635 530 523 Italien 826 1 035 851 831 865 658 557 550 Spanien 931 1 117 953 936 966 782 692 686 Polen 1 156 1 560 1 203 1 166 1 232 831 636 622 Turkiet 1 170 1 426 1 199 1 175 1 217 963 839 829 Kina 1 607 2 029 1 656 1 617 1 685 1 266 1 062 1 047 Indien 1 715 2 229 1 774 1 726 1 810 1 299 1 051 1 032 Metall
