Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
även som ö v ersättare, ra p p o rte ra r o m sv å rig h e tern a att ö v e rfly tta sk an d in avisk p o e si till u n g ersk a, m ed an V a le riu M u n téa n u an m ärk n in g svärt n o g kan re d o v isa ett sto rt in tresse fö r sk an d in avisk litteratu r i R u m än ien .
B lan d » h u v u d re fe ra te n » m å näm nas H an s K u h n s båd e tän k värd a och u n d erh ållan d e fö re d ra g om » E x e m p la risc h e M ö g lic h k e ite n d er In te rp re ta tion M o d e rn e r L y r ik » , som m y n n ar ut i k o n sta te ran d et att en in terp retatio n fö ru tsä tter en i sig slu ten k o n stn ärlig h elh et, o ch att de m o d ern a, » ö p p n a » , k o n k re ta d ik tern a bara läm n ar två vägar öppn a: an tingen d en ren a b e sk riv n in g e n som lätt b lir ta u to lo g isk , e lle r en re d o v isn in g av en s u b je k tiv läsarreak tio n , som lätt b lir g o d tyc k lig .
I sitt e leg an ta och in tressan ta fö re d ra g » N a tu ren s fö rvan d lin g ar. N a tu rsk ild rin g i sven sk ly rik 1 9 5 0 - 7 0 » g år B jö r n J u lé n ig en o m ett antal n atur d ik ter från F o lk e Isak sso n till T o b ia s B e rg g re n o ch k o n statera r, att naturen som tem a fö r d ik t in galun da fö rsv u n n it, m en att den fö rvan d lats från själstillstån d till o b je k t fö r m iljö v å rd sp ro b le m a tik , v ilk e t snarast är ett tec k en p å d en fö rän d ra d e sy nen p å d ik ta ren s u ppgift.
Slu tlig en b ö r näm nas S v e n M n ller K riste n se n s bid rag om m o d ern ism en s fö rh ållan d e till m arxis m en . H an p e k a r p å de o lik a b ed ö m n in g ar m an in om m arxistisk a le d g jo r t av d en m o d e rn istisk a ström n in gen : dels som ett u ttry ck fö r d ek a d en sen i den b o rg erlig a k u ltu ren , d els som en p ro te st m o t d en n a k ultur. M e n , fastslår M e lle r K riste n se n m ed rätta, m o d ern ism en är ett y tte rst sam m ansatt och m o tstrid ig t fen o m en , som inte låter sig etik e tte ra s utan en b ety d lig t g ru n d lig a re och m era n yan serad analys.
M an k a n sk e inte i fö rsta hand ska b e d ö m a en b o k av d etta slag som en v e te n sk a p lig p u b lik atio n avsed d att tillfö ra fo rsk n in g en nya rö n o ch a s p e k ter — även om som liga b id rag g ö r d et — utan som en ra p p o rt från en sam m anslutn in g, vars in satser inte är m in d re v ä rd e fu lla o m de o ck så lig g e r p å e tt annat plan än d et i strik t m en in g veten sk ap lig a.
Gunilla Bergsten
2 5 6
Övriga recensioner
J ö r g H ie n g e r:
Literarische Zukunftsphantastik.
Eine Studie iiber Science Fiction.
V a n d e n h o e c k & R u p re c h t. G ö ttin g e n 1 9 7 2 .D e t v e te n sk a p lig a in tresse som p å sen are år k o m m it triviallitteratu ren till d el har en dast i ringa o m fattn in g in riktats p å d et såväl k va litativ t som in n eh ållsm ässigt syn n erlig en sk iftan d e fo rsk n in g s fä lt som b ru k a r sam m anfattas u n d er ru b rik e n Sci e n ce fiction . F le ra av de g ru n d läggan d e arb eten a p å o m rå d e t är fö rfa tta d e av s k rib e n te r som s jä lv a p ro d u c e ra t sig i g e n re n - B ria n W . A ld iss och A r th u r C . C la rk e bl. a. — o ch d eras hålln in g till
ämnet är naturligt nog partisk och saknar littera
turvetenskaplig disciplin. Jörg Hiengers bok utgör
därför ett välkommet bidrag till den allvarligt syf
tande forskningen på Science fictionområdet, där
vedertagna litteraturvetenskapliga arbetsmetoder
med fördel kan kompletteras med synsätt hämtade
från sociologi och psykologi.
Literarische Zukunftsphantastik
är en s. k. habi- lita tio n ssk rift o ch h ö r so m p ro v p å ak ad em isk t h an tv erk till m ästarstadiet. N o ta p p a ra t, litte ra tu r fö rte c k n in g och re g iste r är inte b ara fö re d ö m lig t k o rr e k ta och u tfö rlig a, d e in n eh åller o ck så en ri k e d o m p å an visn in gar fö r d en som v ill g å v id a re i äm n et. Stilen är v isse rlig e n in te särd eles le d ig m en klar o ch k o n k re t och g e n o m g å e n d e k u ltiv e ra d och n atu rlig tvis fri från v a rje spår av d en flåsen tu siasm som annars u tm ä rk e r så m ån ga fram ställn in g ar in om äm net.H ie n g e rs u n d e rsö k n in g är u p p d elad i två hu v ud avsn itt, ett tem atisk t in n eh ållslig t och ett stil- h isto risk t b erättartek n isk t. D e t fö rsta o ch till o m få n g et stö rsta re d o g ö r p å sam m anlagt 1 5 0 sto ra sid o r u n d er d e n g e m e n sa m m a titeln » G e d a n k e n - sp iele» fö r en rad in o m Science fiction v an lig en fö re k o m m a n d e id é e r och m o tiv , v ilk a an tin gen v a r fö r sig e lle r i k o m b in atio n bildar sto m m en i de ro m an er som u tg ö r u n d e rsö k n in g sm a te ria le t: c ir ka 1 3 0 titlar av ett 6 0-tal o lik a fö rfa tta re alltifrån Ju le s V e r n e och H . G . W ells fram till v å ra dagars sto rh e te r so m A s im o v , B ra d b u ry o ch H e in le in . K a rin B o y e s
Kallocain
fin n s f. ö. o ck så m ed . B la n d avsn ittets k a p ite lru b rik e r m ärk s » A b sc h ie d v o n d er E r d e » , » W e ltg e sc h ic h te a u f rassisch er G ru n d - la g e » , » E x p e rim e n te m it d er C o n se c u tio T e m p o rum » och » In d iv id u e n d iv id ie rt und d u p liz iert» . H ie n g e r b e m ö d a r sig om att g e en sam m an h än g an de och rättvis bild av de » ta n k e le k a r» han tar u p p till b eh an d lin g o ch e x e m p lifie ra r rik h altigt. D e n g e n o m g å e n d e o b je k tiv a ton en stö rs inte av v ärd eran d e in p ass som »en av de få lä sv ärd a ro m a n e rn a ö v e r d e tta m o tiv » och lik n an d e.S ä rsk ilt in tre sse v ä c k a n d e o ch g iv a n d e blir H ie n g e rs fram ställn in g g e n o m hans led ig a m en säk ra h än visan d e till äld re tid ers litteratu r i v il k e n han ty ck e r sig u rs k ilja de g e n re - e lle r m o tiv m ässiga fö ru tsä ttn in g arn a fö r d en m o d e rn a Science fiction . Låt oss som e x e m p e l ta k a p ite l 7 , » M e n - sch en m asch in en », som avh an d lar ro b o ta rn as g e n e a lo g i o ch fu n k tio n in o m litteratu ren .
F ö rfattaren b ö rja r m ed o rd e t ro b o ts h ärstam ning: d et är bild at av ett slav isk t ord som b e ty d e r arb eta o ch p räg lad es av tje c k isk e sk riftställaren K a r e l C a p e k i hans sk å d e sp e l
R. U.R.,
fö r fö rsta g ån g en u p p fö rt 1 9 2 1 . T e n d e n se n i C ap ek s styc k e är v isse rlig e n socialt p o litisk - ro b o ta rn a står fö r d et u tsu gn a p ro le ta ria te t — m en H ie n g e r ty ck e r sig u rs k ilja » e in e d eu tlich e F a m ilien äh n lich - k eit m it zw ei trad itio n sreich en G e s c h le c h te rnk ü n stlic h er M en sc h e n in d er erzäh len d en und sp ek u lativ en L ite ra tu r» . D e t en a släk tet är p ro v- rö rsm än n isk an , H o m u n c u lu s, som är ett å te rk o m m an de m o tiv i alk em istisk och annan o ck u lt lit teratur, d y k e r upp bl. a. hos P aracelsu s och längre fram i G o e th e s Faust. H ie n g e r an ty d er m otivets sam ban d m ed o ck u ltism en s allm än na strävan att tränga in i tillvaro n s in n ersta m y sterier: att p å k e m isk v äg sk apa o rg a n isk t liv har alltid fram stått som m ålet fö r de fa u stisk a veten sk ap sm än som vill v a ra G u d s v e d e rlik a r. H ie n g e r d r ö je r v id G o e th es H o m u n cu lu sfan ta si o ch går d ä re fte r v id are till en annan av d e äldre litterära k ällorn a: M a ry S h e lle y s Fran k en stein o ch hans b e rö m d a m o n ster, som även d et är att b e trak ta som e tt fö r sö k att sk ap a o rg a n isk t liv — m o n stret är ju inte fu llb o r dat fö rrä n d e t fatt en m än sk lig hjärn a.
D e t an dra släk te som m e d v e rk a t till ro b o ten s u p p h o v är inte p å m ag isk v äg fram ställt o rg a n isk t liv utan den m än n isk o lik n an d e autom aten. H ie n g er h ärled er m än n isk o m ask in en s u rsp ru n g ur m e d e ltid a sp ek u latio n — T h o m a s ab A q u in o skall en ligt trad itio n en i h elig v re d e ha fö rstö rt en järn m än n iska som hans lärare A lb e rtu s M agn us k o n stru e rad e — sn u d d ar vid 17 0 0 -ta lsu p p ly sn in g s- m än nen s syn p å m än n iskan som en m ek an ism - L am ettrie s
L ’homme machine -
och an tyd er m o tivets u tfo rm n in g in om tysk ro m an tik , t. ex. d en b erö m d a.d o c k an i E . T . A . H o ffm a n s D e r S a n d m ann. D e båd a g e n e a lo g isk a lin je r som fö ren as i den m o d e rn a Science fiction s ro b o ta r fö ra n le d e r o ck så v issa m era allm än na re fle k tio n e r röran d e d essa v a re lse rs e lle r tin gestars este tisk a status: » D o c h ein M o n stru m ist, stren g ge n o m m e n , nur ein L e b e n d ig e s, d essen E n tsteh u n g o d er B e s c h a f fe n h e it so w e it v o n d en v o rg e se h e n e n E n tw ick - lu ngs- und F o rm m u ste rn d er N a tu r ab w eich t, dass u n ter d eren G a ttu n g e n k e in e existiert, d er es rech ten s zu g e o rd n e t w e rd e n k ö n n te. A ls g attu n g s lo ses In d iv id u u m ist das M o n stru m ein zig in sei n er A rt. E b e n d ie se r E ig en sc h aft v e rd a n k t es sei nem N a m e n . M it d em H ä sslic h e n o d e r E k le n , das ihm an h aften o d e r fe h len m ag, d a rf es nicht v e r w e c h se lt w e rd e n . D as H ä sslic h e hat als ästh etisch e K a te g o rie sein en legitim e n Platz in d er O rd n u n g d er D in g e . D as M o n strö se , das allen K a te g o rie n sich en tzieh t, stellt d ie O rd n u n g in Frage. Es b e le id ig t nicht u n seren g u ten G e sc h m a c k , son d ern v e rw irrt u n ser R e a lite tsg e fü h l.» (S. 1 3 3 .) D e s s a b e tra k te lse r, som närm ast r ö r sig in om den e ste tiska trad itio n en från B a u m g a rte n och K a n t, kan synas främ m an d e fö r Science fiction s tek n isk a v ärld , m en H ie n g e r fö r m ed fast hand u tred n in gen vid are fram till m o d e rn a ro b o tfan tasier, där in tel le k tu e lla och i viss m ån m o ralisk a p ro b le m helt ö v e rsk u g g a r d e estetisk a. T . ex. A sim o v s tre »la gar» fö r ro b o ta rs b e te e n d e v isar sig rym m a in tres santa e tisk a im p lik atio n e r.U n d e rsö k n in g e n s an dra o ch b ety d lig t k o rta re h u vu d d el ägnas ett jä m fö re lse v is su m m arisk t stu dium av de b e rättartek n isk a g re p p och p e rsp e k tiv som k o m m e r till an vän d n in g v id gestaltan d et av de m o tiv som p resen tera ts i fö rsta d elen . U n d e r h u v u d ru b rik e n » S p ie lre g e ln » b ehan dlas i v a rd e ra ett k ap ite l » R atio n a lität» , » A b e n te u e rlic h k e it» och » U n h e im lic h k e it und K o m ik » . D å s to ffe t i Science fiction i sig ställer så sto ra k rav p å läsaren s fö rm åga att tänka sig in i o van lig a m iljö e r, sk e e n d e n och fö ru tsättn in g ar, v ä lje r fö rfa tta rn a o fta en h elt k o n v e n tio n e ll b erättarstil fö r att inte även i fo rm e llt h än seen d e utm ana läsarna. Sc ie n c e fiction s v e rk - lig h e tsb e g re p p är, k o n statera r H ie n g e r, fast fö r an krat i den m o d e rn a n atu rv eten sk ap en s allm änna v ärld sb ild m en g ö r antagand en o m v id a re u tv e c k lin g av en sk ild a id é e r och lagar in o m d en n a v ärld sb ild . T id e n s relativ i tet och lju sh astig h eten som den m axim ala h astig h eten ö v e r hu vu d taget är sjä lv k la ra ting fö r de s k rib e n te r som la b o rerar m ed re so r i tid sd im en sio n en , m en de tillåter sig k rin g g å d en v e rk lig a v e te n sk a p e n s b egrän sn in g g e n o m att in fö ra b e g re p p som » h y p e rry m d » , i v ilk e t m ed iu m m an tän k es k u n n a fö rfly tta sig m ed h astig h eter som v id a ö v e rstig e r lju sets. E n b e rä t telse som sto fflig t sett han dlar om fö rsk ju tn in g a r och in v e rsio n e r i tid sd im en sio n en sk u lle bli fu ll k o m lig t k ao tisk o m d en d essu to m b erättad es m ed de v äxlan d e tid sp e rsp e k tiv som är v an liga i m o d ern ro m an k o n st av allm än litterär art.
M ed an Science fiction alltså o ftast avstår från d en sam tid a s e riö sa rom an en s fo rm e lla e x p e ri m en teran d e, står den i g en g äld i d esto intim are b e ro e n d e av äld re tid ers u n d erh ålln in gslitteratu r. H ie n g e r hittar b e rö rin g sp u n k te r inte b ara m ed p ik a re sk ro m a n e n utan o ck så m ed rid d arrom an och h jältesaga, i syn n erh et de u n d er- och avarter som flo re ra d e u n d er 18 0 0 -ta le t: » K e in Z w e ife l, dass d ie h o h en A n le ih e n b ei d e r p o p u lä ren A b e n - te u erliteratu r zu d em sch lech ten R u f, den d ie S c i en ce Fiction b ei v ie le n L iteratu rk u n d ig en g en iesst, b eig etrag en h aben .» (S. 2 0 3 .)
Literarische Zukunftsphantastik
u p p eh åller sig som fram g ått h u vu d sak lig en v id äm nets k valitativa a sp ek ter, vid sto ffe ts sam m ansättning och även v id k ritisk a v ärd erin g ar av h u r o lik a fö rfattare lyckats inom ram en fö r sp elets reg ler. N å g o n strävan efter k van titativa bestäm n in gar g ö r sig d ä rem ot inte m ärkb ar. G ra d e n av re p re se n ta tiv ite t hos de b e ly sand e e x e m p e l som an förs k o m m en teras inte, an talet re so r i tid en vägs inte m ot antalet re so r i rum m et, den b io lo g isk a v e te n sk a p e n s ställnin g i fö rh ållan d e till den fy sik a lisk a d isk u tera s inte osv. M e n k van titativa u n d ersö k n in g ar som g e r svar på sådana fråg o r lär v i snart nog få till ö verm ått; r o b o tarn a står ju i b e g re p p att in v ad era även litteratu r fo rsk n in g en . Sa klig , k ritisk , k rin g sy n t och in telli g e n t d isk u ssio n av den art som J ö r g H ie n g e r b ju2 5 8
Övriga recensioner
d er ter sig i d etta fra m tid sp e rsp e k tiv särsk ilt v ä r d efu ll. In g en k o m m an d e scien c e fic tio n fo rsk n in g kan k o sta på sig att ig n o re ra hans åsik ter och resu l- tat·
Staffan Bergsten
Victorian Prose. A Guide to Research.
E d ited by D a v id J . D e L a u ra . T h e M o d e rn L an gu age A s s o c i ation o f A m eric a. N e w Y o r k 1 9 7 3 .M artin Se y m o u r-S m ith :
Guide to Modern World
Literature.
W o lfe P u b lish in g Lim ited . L o n d o n1 9 7 3
.A Dictionary of Modern Critical Terms.
E d ite d by R o g e r F o w le r. R o u tle d g e & K e g a n Paul. L on d o n1 9 7 3
.H a rry Sh aw :
Dictionary of Literary Terms.
M e G r a w - H ill B o o k C o m p a n y . N e w Y o r k 1 9 7 2 . F o lm e r C h risten sen u n d er m e d v irk e n a f L otte E sk e lu n d :Litteraturleksikon.
G je lle r u p . K b h v n (T r. O d en se) 1 9 7 3 .A v stö rsta v ik t o ch b e ty d e lse som litte ra tu rv e te n sk ap liga h an d b ö c k er v id stu d iet av v ic to rian ern a är V ic to ria n Fiction : A G u id e to R e se a rc h ( 19 6 4 ) , ed ited b y L io n e l S teve n so n och T h e V icto ria n P o ets: A G u id e to R e se a rc h (2n d e d ., 19 6 8 ) , ed ited by F re d e ric E. F a verty . T ill d e ssa båd a sällar sig den d ig ra v o ly m e n
Victorian Prose,
e d ite d by D a v id J . D eL au ra. » C o v e ra g e o f im p o rtan t m ate rial is c o m p lete th rough 1 9 7 1 » , h eter d e t i fö r o r det: »a fe w item s fro m 1 9 7 2 h ave b een in clu d ed .» D a v id J . D e L a u ra svarar själv fö r de in led an d e d e fin itio n ern a, g rän sb estäm n in ga rn a och litteratu ran visn in garn a i » G e n e r a l M aterials» lik so m fö r d et 7 0 -sid iga avsn ittet om M atth ew A rn o ld . I ö vrig t behan dlas M ac au ley, T h e C a rly le s, N e w m a n , M ill, R u sk in , P a ter, T h e O x fo rd M o v e m e n t, T h e V ic t o rian C h u rch e s, T h e C ritics och T h e U n b e lie v e r s av ytte rlig a re to lv »sch o lars, m any o f th em w e ll-k n o w n ex p e rts in V icto rian S tu d ie s» . V a r o ch en su m m erar och v ärd erar de m o d e rn a v e rk och stu d ier som fö r e lig g e r p å hans sp e c ie lla g e b it; d är jäm te är v a rje m ed arb etares in ten tio n att an tyda » n eg lected asp ects o f th ou gh t and artistry w o rth y o f th e atten tion o f fu tu re scholars and critics». V ik to ria n sk p o e si o ch sk ö n litte ratu r är o k o n tro v e rsie lla b e g re p p , m en »victo rian p ro se » är något v id a m er svårb estäm b art. » S o m e o f the b est p ro se o f th e p e rio d is q u ite ’u n lite ra ry ’ in c o n te x t and con ten t, and ap p ears in such n on stan d ard fo rm s as le tte rs, diaries and n o teb o o k s, m em o irs, b o o k s o f travel, scien tific treatises, h isto ries o f v ario u s sorts, and social criticism .» D e L a u ra k o n statera r att in om den v ic to ria n sk a p ro sa n » th e m a jo r social p ro p h e ts and lite ra ry critics» fö r n ärvaran d e står i cen tru m fö r in tresset. » T h e cu rren t liv e ly state o f stu d ies in V ic to ria n n o n fictio n al p ro se can n ot be said to b e a ’re v iv a l’ , sin ce fu lly c o m p e te n t stu d y inth e area is an affair by and la rg e o f the past tw en ty yea rs.» In fo rm a tiv a är inte m in st d e sid o r D e L a u ra in led n in gsvis ägn ar » th e art o f V ic to ria n p r o se » ; här har » m o d ern stylistics» b ö rja t g ö ra la n d v in ningar. D e L a u ra m en ar lik so m tid igare d en e m i n en te C a rly le - och N e w m a n k ä n n a re n C h a rle s F. H a rro ld ( U S A ) att » far to o fe w stu d ies o f the V ic torians sh ow a grasp o f the E u ro p e a n c o n te x t» . D e fram stötar som p å sisto n e g jo r ts e x e m p e lv is b e träffan d e Jo h n R u sk in — Fran cis G . T o w n se n d talar o m »a n ew in te re st in R u sk in » — lä g g er e m ellertid ju st an p å att ställa in h o n o m i ett stö rre p e rsp e k tiv . » A lw a y s th e re is the u n c o m fo rtab ly fe e lin g that even in his m ad n ess and c o n fu sio n R u sk in cou ld see w h at rem ain s in v isib le to o th e rs» , r e fle k te ra r T o w n se n d .
E u r o p e is k » o u tlo o k » , ja v id a m er än så d e m o n strerar M artin S e y m o u r-S m ith (f. 1 9 2 8 ) m ed en G u id e to M o d e r n W orld L ite ra tu re p å d ry g t 1 0 0 0 välm atad e sid or. E n så o m fatta n d e re d o g ö re lse fö r d e senaste h u n d ra årens litte ra tu ru tv e c k lin g har v äl ingen en sam fö ru t g rip it sig an m ed . S e y m o u r-S m ith är » sc h o la r» , m en o ck så »critic» o ch » p o et» till p ro fe ssio n e n . 1 9 7 1 - 7 2 v a r han V isitin g P r o fe s so r o f E n g lish o ch P o e t-in -R e si- d en c e v id U n iv e rsity o f W iscon sin . D e t p r o p o r tio n svis stö rsta u try m m e t i sin fram ställn in g som är d isp o n erad e fte r n atio n alite ter, har S e y m o u r- Sm ith ägn at d en a m e rik an sk a o ch brittisk a, den ty sk sp råk ig a, fran sk a, span ska, ry sk a o ch italien sk a litteratu ren . M e n han ö v e rb lic k a r o ck så A fric a n lik so m So u th A fric a n L iteratu re, au stralisk litte ra tur, latin am erik an sk , alban sk, arab isk , b u lg a risk , k in e sisk och jap an sk , ju d isk och p o lsk osv. E tt d y lik t sisy fo sa rb e te sk u lle h a k n ä ck t en m in d re v i tal och exp an siv k raft. J a g m åste b e ty g a m in d ju p a re sp e k t; S e y m o u r-S m ith fö rfa lle r sällan till to tra u p p räk n in g ar och la n cera r stän digt p å n ytt frisk a g r e p p och eg n a syn p u n k ter o ch v ärd e rin g a r. H an har e x e m p e lv is lyck ats u tm ä rk t m ed sitt nästan 15 0 -s id ig a svep ö v e r ty sk litte ra tu r från N ie tsc h e till W o lf B ierm an n . F ö rfa tta re från b ö rja n av en p e rio d b eh an d lar han g e n o m g å e n d e u tfö rlig a re än fö rfa tta re från p e rio d e n s slut. G e n re m ä ssig a län gd sn itt tilläm pas i fråg a o m ro m an , ly rik och dram a. » I h ave d iscu ssed so m e au th ors I b e lie v e to b e n e g lec ted o r m isu n d e rsto o d o r u n d errated (e.g. G e o rg e M o o r e , C é lin e , Fo rd ) at len g th .» S ti m u leran d e är S e y m o u r-S m ith s » c ro ss-re fe re n c e s to w rite rs o f o th e r c o u n trie s» . H an s o m so rg om k o rre k t in fo rm atio n fö r e fa lle r sto r o ch fö re d ö m lig är hans n o g g ran n h et att p re s e n te ra g o d a to lk nin gar i citaten — d e o sig n erad e ö versättn in g a rn a är hans egna. (R o b e rt B ly s ö v e rsä ttn in g av T ra n - strö m e rs 2 0
