Svenskt Litteraturlexikon. Andra utvidgade upplagan. Lund 1970. — Folmer Christensen under medvirken af Lotte Eskelund: Litteraturleksikon. Kbhvn 1969.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Årgång 91 1970

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman

Stockholm: E. N. Tigerstedt, Örjan Lindberger

Umeå: Magnus von Platen

Uppsala: Gunnar Tideström, Gunnar Brandeil

Redaktor: Docent U lf Wittrock, Hällbyg. 34 C, 752 28 Uppsala

Printed in Sweden by

204 Övriga recensioner

sin go d a k lan g . D e t är v ä l också fö rk la rin g e n till att den dött ut.

B ern h ard M e ije rs fö r tr ä fflig a

Svenskt Lite-

ratur-lexikon

( 18 8 6 ) b ek räftar Strin d b ergs ra n g ­ o rd n in g och g er ö ver h u vu d en u tm ä rk t b elys­ n in g åt de litterära titlarnas sociologi. E fte r ett ty d lig en gen om tän k t system karak teriserar M e ije r sitt p erso n g alleri m ed elst nyan serad e yr- kesbeteckningar. D e n v a n lig a b eteckn in gen fö r sk ön litterär fö rfattare är

vitterhets-idkare,

ib lan d

vitter författare,

m en den store diktaren kallas

skald.

P er E lg strö m är

skald,

P e r E n b o m

vitter­

hets-idkare.

(P å sam m a sätt k allas h isto riefo rs- k arn a

historiker,

om de in te är b eröm d a som t. ex. G e ije r och H a lle n b e rg , då de k allas

häf-

datecknare.)

P ek o ralister kallas

rimmare.

T id ­ n in gsm än n en betecknas som

publicister,

om de v a rit ch efred aktörer eller h aft h ö g akad em isk e lle r social status. I an nat fa ll få r de n ö ja sig m ed att v ara

litteratörer.

M e ije r u n d v ik e r f. ö. att b egagn a beteckn in gen som bestäm m an de y r ­ kestitel; den m öter v a n lig e n endast in n e i artiklarn a.

Magnus von Platen

Svenskt

Litteraturlexikon.

A n d ra u tvid g ad e u p p lagan . L u n d 19 7 0 .

F o lm er C h risten sen u n d er m e d v irk e n a f Lotte E sk elu n d :

Litteraturleksikon.

K b h v n 19 6 9 . N ä r G lee ru p s b o k fö rla g 1 9 6 4 u tg av fö rsta u p p ­ la gan av

Svenskt Litteraturlexikon

gran sk ad e ja g fö r Sam laren s rä k n in g tä m ligen in gåen d e lexik o n ets p rin c ip e r och p raxis. (Se Sam laren 19 6 4 , s. 2 9 3 - 2 9 9 , d är fö rsla g till å tsk illig a än d ­ rin g a r och u tv id g n in g a r fram fö rd es.) T id s k r if­ tens redaktör önskar nu en an m älan av den i n o vem b er 1 9 7 0 utsänd a an d ra u p p lag an un d er an k n ytn in g till den tid ig are u tfö rlig a p resen ta­ tionen. K o n tin u iteten i g ran sk n in g en fö r Sa m ­ laren har ansetts v ik tig a re än det fö rh ållan d et, att recensenten m ed arbetar m ed n å g ra artik lar i den nya u p p lagan . E fterso m ja g inte d eltag it i lexik o n ets p la n e rin g eller re d ig e rin g h ar jag ansett det fö rsv a rlig t att acceptera recensions- u p pd raget.

A tt den nya u p p lag an kallas fö r den an dra u tvid gad e är v ä l m otiverat. R ed ak tio n en — fö r an dra u p p lag an s del bestående av docent L ou ise V in g e m ed fil. kand. In g e r A n d ersén som assis­ tent och p ro fesso r A lg o t W e rin som råd g iv are n är det g ä lle r p la n lä g g n in g och u rv a lsfrå g o r — kan inte utan stolth et p ek a p å att 3 8 0 nya u p p ­ slagsord h ar tillk o m m it. H u v u d p arten av tillä g ­ gen g ä lle r g iv e tv is b io g ra fisk a artik lar om y n g re fö rfattare, k ritik e r och litteratu rh isto rik er m en även en rad v ik tig a term in o lo gisk a a rtik ­ la r är n y sk rivn a e lle r k ra ftig t om arbetade.

S ä rsk ilt två fö rfattark ateg o rier ä r v id a bättre representerad e än fö rut: fö rfattare av barn- och u n g d om sb ö cker och översättare. M a n b eh ö ver in te lä n g re heta E lsa B esk o w , T o v e Ja n sso n , L en n art H e lls in g e lle r A s tr id L in d g re n fö r att ko m m a m ed. U rv a le t av b arn b o k sfö rfattare h ar nu b liv it g an sk a rik t; m an fin n e r i den nya u p p lag an artik la r om t. ex. K a r in A n c k a rsv ä rd , In g e r B rattströ m , M a ria G r ip e , G u n n e l L in d e, In g rid Sjö stran d och Sv en W ern strö m .

Ö versättarn a är fö r den sven ska k u ltu rk retsen av u to m o rd en tlig b etydelse som k u ltu rfö rm e d ­ la re och å tsk illig a h ar g jo r t beaktans v ä rd a k o n stn ä rlig a in satser g en o m sin a to lk n in g ar. M e d h än syn till att lex ik o n ets fö rfa tta ru rv a l är så stort efterlystes bl. a. ju st ö versättarn a i S a m ­ laren -recen sion en . I n ya u p p la g a n u p p täcke r m an å tsk illig a fö r äld re lä sarg en era tio n er v ik ­ tig a översättare. E n system atisk g ra n sk n in g har ja g sökt g ö ra m ed u tg å n g sp u n k t frå n n u ­ lä g et, som ju le x ik o n e t i sin eg en sk ap av a k ­ tu ell h an d b o k sä rsk ilt b em ö d ar sig om att b e ­ lysa. E n jä m fö re lse m ed S v en sk a Ö versättarfö r- bundets m atrik el v ittn a r om att red ak tio n en g jo r t ett r im lig t och in te a lltfö r sn äv t u rv a l.

B e trä ffa n d e den stora g ru p p e n a v » van lig a» fö rfattare av sk ön litteratu r h ar m an fortsatt fram å t i tid en och efte r u n g e fä r sam m a g e n e ­ rösa u rv a lsp rin c ip e r som fö ru t flyttat p o sitio ­ n ern a till in em o t tryckåret 1 9 7 0 . D essu tom har fö rsta u p p lag an s b io g ra fie r i en d el fa ll n y ­ sk rivits. O fta är det dock h ä r frå g a om re ­ d a k tio n ell a k tu aliserin g g en o m att b ö ck er från åren 1 9 6 4 - 6 9 ko rtfattat noterats m o t slu tet av artik larn a. G iv e t v is sk u lle a v v ä g n in g a rn a och p ro p o rtio n ern a i en h el del b io g ra fie r ö ver fo r t­ fa ran d e v erk sam m a fö rfa tta re ha b liv it an d ra om a rtik e ln n y skri vits in fö r an d ra u p p lag an . M e n tillv ä g a g å n g ssä tte t är än d å fu llt resp ek ta­ belt: h e la le x ik o n e t k an in te g ä rn a sk rivas om v a rt fem te år.

F o rtfara n d e består ten den sen att äv e n g e m e ­ m o arfö rfattare, resesk ild rare och in te så få sak- p ro se-p u b licister in o m det h u m an istisk a äm n es­ o m rådet u trym m e i le x ik o n et. E rn st W ig fo r s s, C a rl G . L a u rin och en rad fö rfattare in o m fo lk ­ rörelsern a, vars frå n v a ro påtalad es i S a m laren 1 9 6 4 , h ar n u b iog rafera ts. Ö verh u vu d taget tycks m an ha tagit h än syn till båd e d en n a och n å g ra an d ra u tfö r lig a recen sioner. N ä r så m ån g a efte rly sn in g a r g iv it resu ltat ä r det k a n ­ ske sm åak tig t att än en g å n g fö rv å n a sig ö ver att in te Sv en H e d in få tt k o m m a m ed i den gan sk a v id a kretsen a v resesk ild rare (Sten B e r g ­ m an , E ric L u n d q v ist och a n d ra ); kan sk e ä r det in rik tn in g e n p å det ak tu ella som sp ela r in h är, kan ske b ara en slu m p . F o rtfara n d e fin n s histo- rie fö rtä lja rn a P ed er Svart, F r y x e ll, S tarb äck och ä ven J . O. Å b e r g m ed , m en C a rl G r im b e rg

— fö rfattare till b öcker, som v a rit fo lk lä sn in g och b ästsäljare i h e la N o rd e n u n d er fem ti år — saknas. — E n fu llstä n d ig a re ö versik t ö ver de o lik a k ate g o rier av sk rib en ter som m ed tagits i

Svenskt Litteraturlexikon

läm n ad es i Sa m la ­ rens recen sion 1 9 6 4 .

T ro ts det stora an talet n y a a rtik la r har o m ­ få n g et b ara stig it frå n 6 2 0 till 6 4 3 sid or och p rise t frå n 7 5 : - till ca 9 0 kr. A t t le x ik o n et k u n n at b e h å lla ett rim lig t o m g å n g b ero r h u v u d ­ sak lig en p å att m an u teslu tit det u trym m esk rä­ v an d e tite lreg ister som fan n s i slu tet av första u p p lag an . D e t torde v a ra ett rik tig t beslut. M in e rfaren h et är att tite lreg istret v a rit re la tiv t lite b egagn at; efterso m det in te p å n å go t sätt ku n d e b li k o m p le tt m åste m an än d å g å till reg ister­ d elarn a i Sv en sk t fö rfa tta rle x ik o n n ä r en sk rift u ta n fö r det v a n lig a re titelsortim en tet sk u lle up p sp åras.

E n v ä se n tlig fö rb ä ttrin g , som u n d erlättar stu­ den tern as a n v ä n d n in g av le x ik o n e t, ä r att re­ d aktion en i an d ra u p p la g a n g e r ett fy llig t fö re ­ tal m ed ö v e rsk å d lig a a n visn in g a r. L ik so m tid i­ g are k ä n n e r en lä ra re i litteratu rveten sk ap sig sä rsk ilt tacksam fö r de te rm in o lo g isk a artik larn a. D e h å lle r i re g e l en g o d n iv å och g e r i m ån g a fa ll de aktu ellaste ö versik ter v i fö r ö g o n b lick et h ar ö v e r fo rsk n in g e n in o m v issa ep o k er eller intresseom råd en . Sed an sist h ar det tillk o m m it a rtik la r om bl. a. A b su rd ism , A u to d id ak t, C o l­ la ge, D a ta m a sk in e ll litte ra tu rfo rsk n in g , D o k u - m en tarism , E x iste n tia lism , F ic k b o k , Fu tu rism , F ö rfattarcen tru m , K o n k o rd a n s, K o n k re tism , K v a n tita tiv litte ra tu rfo rsk n in g , K y rk o s p e l, L it ­ teratu rsociolog i, M o d ern ism , T io ta le t och T r i ­ v iallitteratu r. D ä rm e d h ar en d el p å p ek ad e fö r ­ biseen d en och b rister botats och nyh eter på fä lte t få tt sitt.

Svenskt Litteraturlexikon

h ar nu b liv it så bra och g e r en så m å n g sid ig b e ly sn in g av v å r lit ­ teratur, att n y a k ra v föds u r det fö r tr ä fflig a le x ik o n e t sjä lv t. J u s t fö r att det är så pass a llsid ig t b ö rja r m an p lö tslig t äv en söka efter fö rlä g g a rn a och fö rla g e n — en in te o v ä se n tlig p a rt i m ålet. D e t ä r in te m er än n å g ra få fö rlä g g a re , tillik a sk rib en ter, som fin n s m ed. E n m ö jlig h e t v o re att i en k o m m an d e u p p ­ la g a ta in a rtik la r om de a llra v ik tig a ste sv e n ­ ska fö rlag en . T id s k r ifte rn a ä r redan m ed tagn a. E tt an n at ex e m p e l p å att den recen sent som få r n å go t v ill ha m er, är att notisen om S v e n ­ ska Ö sterbottens litte ra tu rfo re n in g v ä c k e r tan ­ k en p å att de sven sk a p r o v in s ie lla fö r fa tta rfö r­ b u n d en b o rd e h a notiser. E tt an n at o m råd e d är le x ik o n e t h a ft p å ta g lig a svårig h eter att b estäm m a sig fö r ett k o n sek ven t o ch fu llt fö rsv a rb a rt u r ­ v a l a v u p p sla g so rd är de litterära p risen s och stip en d iern as o m råd e. Ä n d å ä r det ju så, att det ä r u p p ly sn in g a r om ju st detta och lik n a n d e

som m an o fta söker i ett le x ik o n . K a n s k e k u n d e p ro b le m e t lösas g en o m n å g ra avslu tan d e ta b ella­ risk a översik ter. D e tta sk u lle då k u n n a b li ett k o m p le m en t till den i och fö r sig fö r tr ä fflig a lilla artik el, som le x ik o n e t fö rm ått sekreteraren i F ö rfattarfo n d en G ö sta Fo rsströ m att s k riv a — en artik e l d ä r dock g iv e tv is en dast n åg ra få en sk ild a litte rä ra p rise r kan n äm nas av ut- rym m essk äl.

Sam laren s recen sion av fö rsta u p p la g a n 1 9 6 4 avslutad es m ed ett lo v p risa n d e a v

Svenskt Lit­

teraturlexikons

b etydan de fö rtjä n ste r som lä tt­ h a n te rlig u p p sla g sb o k fö r a lla litteratu rstu d e­ rande. D e t bästa b ev iset fö r verk ets fak tisk a a n vän d b a rh et ä r v ä l att fö rsta u p p la g a n så sn abbt k o m att ta slut. I det lä g e t är det tack­ n ä m lig t att fö r la g och red ak tio n b estäm t sig fö r att satsa p å en n y u p p la g a som inte bara är ett o m tryck utan rym m er av se värd a tillä g g , o m arb etn in g ar och fö rb ä ttrin g a r.

#

T ro ts att sid talet är så h ö g t som 3 0 0 i F o l­ m er C h risten sen s danska

Litteraturleksikon

p å G je lle r u p s fö r la g ( 1 9 6 9 ) ä r detta ett v e rk i en h elt an n an o m fån g sk lass än det g lee ru p sk a lex ik o n et. Sid o rn a ä r så sm å att b o k en inte rym m er m er än fjä rd e d e le n av textm assan i Sv en sk t litteratu rlexik o n .

In rik tn in g e n ä r också d elvis en an nan : h är läm n as 2 0 0 0 d e fin itio n e r av litte rä ra b e g re p p och b o k tek n isk a term er; v id a re uttyds 5 0 0 för- fattarp seu d o n ym er i ett avslu tan d e p seu d o n y m ­ reg ister, som dock v e rk a r m e r t illfä llig t och i v a rje fa ll är av m in d re intresse fö r sven sk a lä ­ sare. N å g r a b io g ra fisk a a rtik la r fö rek o m m er ö verh u vu d taget inte. O ch d är Sv en sk t L itte ra ­ tu rle x ik o n kan ha en rik t ig artik el p å en eller an n an sp alt (t. ex.

genre

fö r att n ä m n a ett en da ty p isk t fa ll) in sk rä n k e r sig C hristen sen s

Littera­

turleksikon

till en notis m ed en k o rt term b e­ stäm n in g.

D e tta sägs in te som n e g ativ k r itik u tan fö r att v is a h u r o lik a syften a h ar v a rit m ed de tv å le x ik o n e n .

Litteraturleksikon

har v isa t s ig v a ra en resp ek tab el u p p sla g sb o k i sitt sla g och fo r ­ m at. V a d g ä lle r

antalet

u p p sla g so rd k o m m er C h risten sen inte h e lle r lå n g t efter Sv en sk t lit ­ teratu rle xik o n . H a n h ar 2 0 0 0 (fö ru to m sin a p seu d o n ym er) m o t det g le e ru p sk a lex ik o n ets 2 6 5 0 u p p slag so rd . F ö rk la rin g e n är n a tu rlig tv is att C h risten sen — sedan han avstått frå n a lla fö rfa tta rb io g ra fie r och ö v e rlå tit åt e n cy k lo p e­ d ier, ren a fö rfa tta rle x ik a och litteratu rh an d b ö c ­ k er att svara fö r detta sto ff — fa k tisk t få r så pass m yck et u trym m e k v a r, att h an k an sk riv a n otiser om en fö rb lu ffa n d e m ä n g d p u n k tu e lla u p p slag so rd . Sv en sk t litte ra tu rle x ik o n k o n cen t­ rerar sig d ä rem ot som v i sett p å sam lan d e

över-sik tsartik lar — det kan sedan g ä lla term er, fo rsk n in g sfält, m e trik e lle r vad det n u m å vara.

E n jäm fö relse m ellan de första sid orn a i de b ägge le x ik o n e n v isar k la rt h u r m ån ga ord som C hristensen v e rk lig e n få r m ed såsom egn a u p p ­ slagord: P å två sid or av b okstaven A , d ä r de fö r b ägge verk en g em en sam m a u p p slag so rd en u p p gå r till 5, fö rek o m m er fö lja n d e ord endast

i C hristensens lex ik o n : a ballata, ab b reviatu r, abonn em en t, abstrakt, A cad em ie fran çaise, ac­ centuerende sp rog, accession, accidenstryk, A cta sanctorum , addenda, -ade (eller -iad e), de ad er­ ton, adespota, ad spectatores, ad usum d elp h in i. Som synes ä r det inte m in st fö rk la rin g a r av »bevingade» e lle r » främ m an d e ord» in o m litte­ ratu rhistoriens v id sträck ta d o m än er som lä m ­ nas.

Ju s t p å g ru n d av u trym m esb risten tvin gas

206 Övriga recensioner

C h risten sen ib lan d till v ag h eter i fö r k la r in g ­ arna. M e n fö rvisso är det lilla le x ik o n e t n y t­ tig t och u n d er en lä n g re tids a n v ä n d n in g har det v isat u p p h u vu d sak lig en go d a sidor.

E tt m o tsvaran d e le x ik o n m ed o rd fö rk lara n d e och te rm in o lo g isk in rik tn in g och ett b egrän sat fo rm at v o re n å g ot att ön ska äv en fö r v å rt lan d som ett k o m p le m en t till — m en in g a lu n d a n å­ g o n ersä ttn in g fö r — det m er m ag istrala S ven sk t litte ra tu rle x ik o n , v ars styrk a är ö versik tern a och de o fta a v exp erter utarbetade fö rfattarb io g ra- fiern a. T ills v i få r n å g ot lik n a n d e ä r F o lm e r C h ristensens Litteraturleksikon b ra att ha till hands. I stort sett h ar ju det danska och sv e n ­ ska litteratu rveten sk ap lig a sp råk et sam m a te rm i­ n o lo gi.