Sida 1 av 41
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Victor Eriksson OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11955
Erik Wikberg Beteckning Kurskod
1OP415
KOMBINERADE VAPEN – HUR DET KAN FÖRKLARA LUFTLANDSÄTTNINGAR ABSTRACT:
Combined arms is a central and integral part of how Sweden’s armed forces choose to operate on strategic, operative and tactical level. Despite this fact the manuals, regulations and doctrine which Sweden’s armed forces rely on does not allow for tracing the military theory behind the concept. Focusing on Sweden’s light air assault battalion, which only have lighter weapons, the question arise on how they are to achieve combined arms. The study’s aim was to get an answer if combined arms also are applicable to airborne and air assult operations. To tackle this question this study used Robert Leonhard’s theory of combined arms and asked the question of how it can explain success and failure in two historic cases, operation Mercur 1941 and operation Market Garden 1944. The analysis focused on the initial three days of each operation.
The method used was a qualitative textanalysis of empirical descriptions of the events during the initial phases of the operations using indicators deducted from Robert Leonhard´s theory of combined arms.
The result was that combined arms was used extensively in operation Mercur and by quite a large degree in operation Market Garden. What the analysis show is that despite the fact that it was used to quite an extent during operation Market Garden it was not sufficient to achieve success, however in operation Mercur it played a big role in achieving success. The analysis on the operations showed that other factors played a role such as veterancy, differences in equipment and tactics but also a difference in numbers.
Sida 2 av 41
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3
1.1 Problemformulering ... 3
1.2 Forskningsöversikt... 4
1.3 Frågeställning och syfte ... 8
1.4 Avgränsningar ... 9 1.5 Disposition ... 9 2. TEORI ... 10 2.1 Teori... 10 2.2.1 Kompletteringsprincipen ... 10 2.2.2 Dilemmaprincipen ... 11 2.2.3 Alcyoneusprincipen... 11 2.2.4 Sammanfattning ... 12 2.3 Centrala begrepp ... 12
2.3 Kritik mot teori ... 13
2.4 Motivering till vald teori ... 14
3. METOD ... 15
3.1 Forskningsdesign ... 15
3.2 Reliabilitet och validitet ... 16
3.3 Forskningsetiska övervägande ... 17
3.4 Empiri och fall ... 18
3.5 Operationalisering ... 21 3.5.1 Operationalisering av kompletteringsprincipen. ... 21 3.5.2 Operationalisering av dilemmaprincipen. ... 22 3.5.3 Operationalisering av alcyoneusprincipen. ... 22 3.5.4 Operationalisering sammanfattning ... 23 3.5.5 Analysverktyg ... 24 4. BAKGRUND ... 25 4.1 Operation Merkur ... 25 4.2 Operation Market-Garden ... 26 5. ANALYS ... 28
5.1 Analys operation Merkur ... 28
5.2 Analys operation Market Garden ... 31
5.3 Resultat ... 33
6. AVSLUTNING ... 35
6.1 Sammanfattning ... 35
6.2 Slutsats ... 35
6.3 Diskussion ... 36
6.4 Förslag till vidare forskning ... 37
6.5 Yrkesrelevans ... 37
7. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 39
7.1 Litteratur ... 39
7.2 Artiklar... 40
7.3 Uppsatser FHS ... 41
Sida 3 av 41
1. Inledning
1.1 Problemformulering
I svenska Försvarsmaktens reglementen och handböcker redovisas inte källor vilket gör det problematiskt att försöka spåra vad som ligger bakom doktrin, principer och taktik som den svenska Försvarsmakten nyttjar sig av. Principen om kombinerade vapen återfinns exempelvis i Arméreglemente taktik men ingen källhänvisning återfinns. Kombinerade vapen är principen om att flera vapensystem, understödjande system och olika typer av förband tillsammans ska leverera mer verkan än om de hade agerat enskilt.1
Militärstrategisk doktrin beskriver tre principer som ska arbeta tillsammans för att kunna uppnå manöverkrigföring. Dessa tre principer är kombinerade vapen, system i samverkan och slutligen gemensamma operationer. Den första principen behandlar kombinerade vapen lokalt i förband och bygger på förutsättningen att varje taktisk enhet ska ha en tillräcklig arsenal för att kunna nyttja kombinerade vapen samt att dessa vapen nyttjas för maximal verkan. Den andra punkten behandlar sensorer och att data från sensorer kommer till ett system som kan avge verkansmedel, exempelvis indirekt eld. Den tredje principen behandlar att de fyra vapengrenarna, mark, luft, sjö och specialförband ska utföra gemensamma operationer för att uppnå målsättningar inom ett operationsområde.2
Robert Leonhards teori om kombinerade vapen bygger på tre principer och är inte helt olik den svenska modellen som beskrivs i militärstrategisk doktrin. Den första principen är kompletteringsprincipen, som beskriver hur vapensystem och funktioner ska arbeta tillsammans. Den andra principen är dilemmaprincipen, som beskriver hur motståndaren ska utsättas för flera problem och få ett dilemma, där oavsett vad han väljer att göra i en situation, är det ett dåligt val. Slutligen den tredje principen är alcyoneusprincipen, som beskriver hur motståndaren ska tvingas strida i terräng som är ofördelaktig för honom och hans typförband.3
Trots dessa beskrivningar om kombinerade vapen finns det förband i den svenska Försvarsmakten som i stort saknar tyngre vapensystem. Exempelvis den lätta skyttebataljonen saknar tillgång till tunga direktriktade vapen och stridsfordon. Den lätta skyttebataljonen är 1 Försvarsmakten. Arméreglemente taktik. 2013. s. 22
2 Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin – MSD 16. 2016. s. 62-63
3 Leonhard, Robert R., The art of maneuver: maneuver-warfare theory and AirLand battle, Ballantine Books,
Sida 4 av 41 snabbrörlig med helikopter, flygplan eller egna fordon och strider i huvudsak till fots. Efter 2001 tog man beslutet att inte införskaffa attackhelikoptrar till förbandet, något som avsevärt sänkte den tidigare tänkta och planerade förmågan.4 Frågor om hur principen om kombinerade vapen skall uppnås uppstår.
Kombinerade vapen är inte ett obeforskat fenomen i krigsvetenskaplig bemärkelse men som forskningsöversikten gör gällande är det inte vida studerat inom ramen för luftlandsatta förband. Detta innebär att det finns en inomvetenskaplig relevans att undersöka kombinerade vapen på förband som genomför luftlandsättningar. Bristen på studier av denna sort gör att det finns en inomvetenskaplig lucka kopplat till det diskuterade ämnet. Vidare är luftlandsättningsoperationer speciellt då det inneboende i dessa förband är att man saknar tillgång till en stor arsenal av vapensystem. Denna brist har inte funnits i tidigare studier vilket gör ämnet vetenskapligt intressant.5 Denna studie vigs åt att se på tidigare fall av luftlandsättningar och undersöka om kombinerade vapen nyttjades och bidrog till framgång eller avsaknaden utav det kan härledas till misslyckande. Genom att ta avstamp i ett fall där man nådde framgång, och ett fall där operationen var ett misslyckande, är målet att identifiera tidigare sagda framgång och misslyckande utifrån principen om kombinerade vapen. Detta syftar till att bidra till att fylla den inomvetenskapliga lucka som identifierats men även till del bidra till att förstå hur kombinerade vapen kan nyttjas vid luftlandsättningsoperationer.6
1.2 Forskningsöversikt
För att hitta tidigare forskning inom luftlandsättningar samt för att granska forskningsläget om kombinerade vapen har Anna-Lindh biblioteks databas genomsökts samt boken Contemporary
military theory av Jan Ångström och Jerker Widén. Inledningsvis tar vi avstamp i teorier inom
landoperationer för att därefter identifiera militärteori och fallstudier inom ramen för kombinerade vapen och gemensamma operationer.
Landoperationer delas i huvudsak in i två stora övergripande rubriker, manöverkrigföring och utnötningskrig. Manöverkrigföring fokuserar på vad namnet antyder, att manövrera med
4 Collin, Charlotte & Jeppsson, Ulla, Förbandsutvecklingsprocessen fallstudie Från luftburen förmåga till
luftburen bataljon, Totalförsvarets Forskningsinstitut – FOI, Stockholm, 2004 s. 13
5 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, Femte upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017 s. 32
Sida 5 av 41 förband mot specifika mål, mot motståndaren eller förbi denne, medan utnötningskrig handlar om ett mer industriellt angreppssätt där eldkraft och materiell överlägsenhet står i fokus. I och med att en luftlandsättning svårligen kan medbringa stor eldkraft eller materiell överlägsenhet fokuseras forskningsöversikten vidare om manöverkrigföring, kombinerade vapen och det som kallas för gemensamma operationer.7 Manöverkrigföring kan delas in i två läger, med olika förespråkare för respektive läger och alla med dess egna teorier om krig och krigföring. Ett antal teoretiker som är framstående är bland annat Liddell Hart, med sin indirekta metod, och William S. Lind med sin integrering av Boyds OODA-loop in i manöverkrigföring. Även Fuller med sina idéer om små mekaniserade arméer som orsakar genombrott har bidragit till vidare utveckling om teorier inom manöverkrigföring.8 Dessa teoretiker kan sägas vara uttryck för den tyska tolkningen av manöverkrigföring och således uppdragstaktik. Det finns också en rysk eller sovjetisk tolkning av manöverkrigföring som istället fokuserar mer på direkt ledning.9
Robert Leonhard samt Jonathan House kan sägas utgöra teoretiker både inom manöverkrigföring och det spektrum som kallas gemensamma operationer. Jonathan House betonar inte bara vikten av gemensamma operationer men även verkan genom att kombinera flera olika vapensystem på en lägre nivå. På så sätt skapas dilemma för motståndaren och han tvingas ta skydd för ett system, men exponerar sig för ett annat. 10 Jonathan House har i sin bok
Toward combined arms warfare: a survey of 20th-century tactics, doctrine, and organization
gjort en studie över 1900-talets användande av kombinerade vapen.11 Hans slutsats är att den
moderna versionen av kombinerade vapen tog sin utgångspunkt i första världskriget. På låg stridsteknisk nivå började kulsprutor, automatvapen, granatgevär och gevärsgranater att nyttjas för både direkt och indirekt eld. På kompani och bataljonsnivå började kombinerade vapen nyttjas främst genom att samordna tyngre indirekt eld. De allierade påbörjade även nyttjandet av kombinationen stridsvagnar, infanteri, artilleri och luftunderstöd.12
7 Ångström, Jan & Widén, Jerker, Contemporary military theory: the dynamics of war, Routledge, Milton Park,
Abingdon, Oxon, 2015. s. 113
8 Ångström, et al., 2015. s. 116-117 9 Ångström, et al., 2015. s. 118-119 10 Ångström, et al., 2015. s. 95
11 House, Jonathan M. Toward combined arms warfare: a survey of 20th-century tactics, doctrine, and
organization., Fort Leavenworth, KS: U.S. Army Command and General Staff College ; Washington, D.C.: U.S. Army Command and General Staff College, 1985 s. 3
Sida 6 av 41 En teoretiker som gett sin syn på kombinerade vapen är Stephen Biddle. Han beskriver i sitt verk Military power – explaining victory and Defeat in Modern battle flera förutsättningar för att kunna nyttja kombinerade vapen. Det ställer krav på chefer att nyttja rätt vapen på rätt plats samt att fler vapensystem innebär logistik som måste ta med sig många olika typer av ammunition. Vid samordning mellan olika typer av förband, exempelvis infanteri och artilleri, ställs krav på hög utbildningsnivå för att inte av misstag orsaka egna förluster. Synergieffekten och värdet av kombinerade vapen resulterar dock i mindre egna förluster och fler förluster hos motståndaren.13
Inom studier om kombinerade vapen återfinns flera tidigare fallstudier. Jonathan Boff har genomfört en fallstudie där han undersöker kombinerade vapen på de tre sista månaderna av första världskriget. Hans presenterade resultat är att det delvis genomfördes, och med blandade resultat mellan olika förband. Han identifierade även en yttre faktor vilket var utbildningsståndpunkten på officerare, varav vissa var skolade innan kriget började. De hade således en utbildning grundad i en gammal skola och ett gammalt tankesätt.14 En annan yttre faktor var huruvida en armé kunde lära sig ett nytt angreppssätt, något andra författare menar att den brittiska armén hade gjort. Boff ifrågasätter detta och menar att det är mer komplext än tidigare beskrivet och förklaringen är djupare än så. Det är bland annat detta som ligger till grund för att kombinerade vapen endast delvis kan sägas ha använts under detta fall.15
Xavier Rubio-Campillo samt Francesc Xavier Hernández har genomfört en fallstudie på spanska inbördeskriget 1936–1939 för att undersöka förekomsten av kombinerade vapen. Detta gör man för att de ingående parterna i konflikten inte hade någon teoretisk anknytning till nyttjandet av kombinerade vapen men hade ett antal typförband och stridskrafter att nyttja. Särskilt ville man undersöka stridsvagnens roll i tagandet av anfallsmål.16 För att undersöka detta analyserar man terrängen vid det sista utkämpade slaget i konflikten samt även text som beskriver händelserna.17 Slutsatsen är att man i början på konflikten inte nyttjade sig av
13 Biddle, Stephen, Military power - explaining victory and defeat in modern battle, Princeton University Press,
Princeton, N.J., 2004. s. 37-39
14 Boff, Jonathan, Combined Arms during the hundred days campaign, August – November 1918. War in
History, 2010 17(4) 459-478. s. 459
15 Boff, 2010 459-478, s. 477-478
16 Rubio-Campillo, Xavier & Xavier Hernàndez, Francesc. Combined Arms Warfare in the Spanish Civil War:
The Assault on the Republican Defence Line at Fatarella Ridge. Journal of Conflict Archaeology, 2015. 10:1, 52-69 s. 54
Sida 7 av 41 kombinerade vapen i stor utsträckning men att man däremot i slutet lyckades med detta.18 Det
intressanta med denna fallstudie är att man nyttjar sig av datamodelleringar, arkeologi samt text som empiri, vilket tillsammans ger en mycket nyanserad och djupgående analys av ett fall. Den kompletta bilden som ges går djupare än andra fallstudier, som ofta baserar sig på textanalys och/eller intervjuer.19
Tittar vi på modernare fall finns bland annat David Rodman. Han har genomfört en fallstudie på den israeliska sidans nyttjande av kombinerade vapen under Yom Kippur kriget 1973. Tidigt i kriget nyttjades inte kombinerade vapen men efter kort tid återgick den israeliska armén till nyttjandet av kombinerade vapen. Rodman hävdar starkt att just det var en stor förklaring till Israels seger.20 Den traditionella skolan av kombinerade vapen i detta fall, enligt Rodman, var kombinationen av stridsvagnar understött av mekaniserat infanteri, artilleri och luftvärn. Understöd från luften kom in i den senare delen av kriget och hjälpte till att fälla avgörandet.21
Genom att nyttja mig av sökordet ”Combined arms” inom ämnet ”war” återfinns en mängd litteratur och artiklar. Det finns gott om empiriska beskrivningar och redogörelser för händelser men fokus är i huvudsak mekaniserade stridskrafter. För att hitta ytterligare forskning genomfördes sökningar på genomförda luftlandsättningsoperationer. Sökordet ”airborne” samt ”air assault” inom ämnet ”world war II” ger resultat på ett flertal empiriska beskrivningar av genomförda luftlandsättningar. Det saknas dock konkreta fallstudier som söker förklaringskraft utifrån ett teoretiskt ramverk på genomförda luftlandsättningar. Även om titlar på böcker som återfinns insinuerar förklarandekraft till olika händelser återfinns författarens egna reflektioner och det hen har identifierat som olika förklaringar.
Även om få forskare har fokuserat på fallstudier inom ramen för kombinerade vapen finns det ett antal studentuppsatser genomförda på Försvarshögskolan. Bland annat Patrik Nöjdh, Gustav Blysa och Max Areskoug. Nöjdh fokuserar på kombinerade vapen inom ramen för amfibieoperationer, och nyttjar sig av fall under andra världskriget från både västfronten samt
18 Rubio-Campillo, et al, 2015. s. 65 19 Rubio-Campillo, et al, 2015. s. 66
20 David Rodman, Combined arms warfare: the Israeli experience in the 1973 Yom Kippur War, Defence
Studies, 2015 15:2, 161-174. S.161 s. 53-54
Sida 8 av 41 fronten i Stilla havet.22 Gustav Blysa studerar även han amfibieoperationer, men Blysa
använder fall under Falklandskriget.23 Slutligen Areskoug, som studerar kombinerade vapen
inom ramen för Jom Kippurkriget samt Kuwaitkriget och tittar på mekaniserade styrkor.24 Dessa tre studentuppsatser på c-uppsatsnivå har studerat amfibieoperationer samt mekaniserade styrkor. De har alla tre nyttjat sig av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen och har hittat förklaringskraft i den principen. De har även tillsammans stärkt bilden av att teorier om kombinerade vapen kan nyttjas på historiska fall.
I och med att många kända militärteoretiker inom manöverkrigföring och kombinerade vapen har fokuserat i huvudsak på mekaniserade styrkor så ligger det också till grund för varför fallstudier som genomförts inom ramen för kombinerade vapen fokuserar på i huvudsak mekaniserade styrkor. Studentuppsatserna som funnits i DIVA har fokuserat på mekaniserade styrkor samt amfibieoperationer. Ingen studie har testat med en fallstudie om teorin är giltig även för lätta styrkor med färre vapensystem. Den identifierade forskningsluckan är om Leonhards teori om kombinerade vapen även gäller för lätta förband vid luftlandsättningsoperationer.
1.3 Frågeställning och syfte
Hur kan Robert Leonhards teori om kombinerade vapen förklara framgång och misslyckande på taktisk och operativ nivå i luftlandsättningsoperationer?
Syftet är att bidra till den identifierade forskningslucka som finns på militära luftlandsättningar och undersöka om hur deras stridsförlopp på operativ och taktisk nivå och utgången av det kan förklaras av Leonhards teori om kombinerade vapen. Det syftar till att stärka eller försvaga Leonhards teori om kombinerade vapen i aspekten om den kan nyttjas för att undersöka historiska fall om luftlandsättningsoperationer. Del av denna studie syftar även till den yrkesrelevanta frågan om hur luftlandsättningsförband ska utformas, nyttjas, tränas och utrustas i framtiden för att nå framgång.
22 Nöjdh, Patrik. Teoriprövande fallstudie av Robert Leonhards teori om kombinerade vapen vid
amfibieoperationer. Försvarshögskolan, Stockholm, 2019
23 Blysa, Gustav. Kombinerad bekämpning som metod för verkan Lätt infanteritaktik under brittiska
markoperationerna i Falklandskriget. Försvarshögskolan, Stockholm, 2013.
24 Areskoug, Max. Hur kan kombinerade vapen skapa framgång på taktisk nivå? En teoriprövandefallstudie av
Sida 9 av 41
1.4 Avgränsningar
Denna studie avgränsas till den taktiska och operativa nivån och tittar inte på strategisk nivå eller implikationerna av en luftlandsättning på strategisk nivå. Vidare studeras parten som luftlandsätter då det är det som är relevant enligt forskningsproblemet. I fallen studeras och analyseras det inledande skedet av respektive operation. Avgränsningen har gjort gällande att de första tre dagarna av respektive fall är mest intressant då det ses som mest relevant kopplat till att just luftlandsättningar är i fokus för denna studie. Större historiska luftlandsättningsoperationer återfinns enbart i andra världskriget och därav kommer studien avgränsas till andra världskriget.
1.5 Disposition
I kapitel två beskrivs den militärteori som ska prövas gentemot fallen. I kapitel tre beskrivs metoden som nyttjas för att analysera fallen. Kapitel fyra redogör för bakgrunden till respektive fall. Kapitel fem redogör för analysen samt dess resultat. I kapitel sex redovisas slutsatser, sammanfattning samt diskussion om betydelsen av resultatet samt förslag till vidare forskning. Kapitel sju redogör för de källor som har nyttjats.
Sida 10 av 41
2. Teori
2.1 Teori
Robert Leonhards teori om kombinerade vapen är den teori som prövas i denna studie. Inledningsvis genomförs en redogörelse för teorin, därefter en redogörelse av centrala begrepp och avslutningsvis kritik och motivering för den valda teorin. Robert Leonhards teori om kombinerade vapen grundar sig i tre principer. De tre principerna är kompletteringsprincipen, dilemmaprincipen samt alcyoneusprincipen. Enligt Leonhard är det en förutsättning att förstå de tre principerna för att därefter kunna förstå helheten av kombinerade vapen. Leonhard benämner kompletteringsprincipen som tes, dilemmaprincipen som antites och alcyoneusprincipen som syntes.25 Enligt Leonhard är kombinerade vapen inte ett nytt fenomen, utan har använts sen antiken. Det Leonhard menar är att vapen, vapensystem, funktioner, organisationer och ledarskap är föränderligt, men synergieffekten av att kombinera vapen är oföränderligt över tid.26
2.2.1 Kompletteringsprincipen
Leonhard inleder kompletteringsprincipen genom att differentiera olika typförband, i Leonhards exempel infanteri, mekaniserade styrkor och artilleri. Dessa har olika kvaliteter och brister i sitt utformande och funktion. Infanteri är exempelvis många i numerären, kan röra sig tyst men rör sig långsamt. Infanteri är relativt oskyddade och fungerar dåligt i öppen terräng. Mekaniserade styrkor är snabba, besitter stor eldkraft och har ett gott skydd men är svåra att nyttja i betäckt terräng. Kompletteringsprincipen går då ut på att kombinera flera typförband, under samma taktiska chef, för att komplettera varandras brister och nyttja alla typförbands styrkor.27 För att sätta detta i perspektiv organiserar den svenska Försvarsmakten armén i bataljoner som organiseras enligt ett typförband. Exempelvis manöverbataljon, artilleribataljon eller stridsvagnskompani. Detta sätts sedan samman i en brigad, och det är i huvudsak på brigadnivå som kombinerade vapen uppfylls. Det finns dock undantag, där tillgång till indirekt eld finns på lägre nivå samt kombination av infanteri och mekaniserade styrkor inom ramen för samma bataljon.28 Kompletteringsprincipen sträcker sig inte endast till markförband utan även stridsflyg kan sägas utgöra en komponent i kompletteringen av verkan och funktioner.
25 Leonhard, 1994, s. 90 26 Leonhard, 1994, s. 94 27 Leonhard, 1994, s. 91-92 28 Försvarsmakten, 2013. s. 12
Sida 11 av 41 Stridsflyg bidrar med direktriktad eld, spaning och snabbhet men kan inte försvara terräng och är sårbara. Komplettering mellan stridskrafter kan alltså också ske.29
2.2.2 Dilemmaprincipen
Dilemmaprincipen innebär att ens typförband ska komplettera varandra i relation till motståndaren. Oavsett vad motståndaren gör ska han möta ett dilemma. Leonhard själv ger exemplet att om motståndarens stridsvagnspluton försvarar en plats, ska han möta både infanteri och mekaniserade styrkor. Detta syftar till att om han väljer att vara statisk och försvara mot de mekaniserade styrkorna blir han utmanövrerad och anfallen av infanteriet. Om han istället väljer att manövrera mot infanteriet blir han nedkämpad av de mekaniserade styrkorna som understödjer infanteriet. I sin enkelhet är det ett olösbart dilemma för motståndaren. Lägger man därtill fler typförband, exempelvis artilleri orsakar man ytterligare problem för sin motståndare.30 Fokus för principen är just motståndaren. Dilemma för motståndaren orsakas inte enbart av kombinationen av olika typförband. Exempelvis ny teknologi, ny taktik eller överraskning kan för stunden orsaka ett dilemma för motståndaren. Leonhard exemplifierar detta genom att påpeka hur sårbara falanxsoldater blev när hästdragna lätta fyrhjuliga vagnar bärande pilbågsskyttar introducerades långt innan Jesus födelse. Om falanxerna spred ut sig blev dem sårbara för att bli överkörda och stod dem tätt packade blev dem sårbara för pilbågsskyttarna.31 Att skapa ett dilemma för motståndaren genom att nyttja
flera olika typförband kan dock vara komplicerat. Det kräver samordning mellan exempelvis infanteri och stridsvagnar, så att man anländer samtidigt och kan lösa det genom att kombinera typförband. Om inte så sker, riskerar ett typförband att bli utslaget för att därefter låta motståndaren anpassa sig till nästa typförband.32
2.2.3 Alcyoneusprincipen
Alcyoneusprincipen handlar om att tvinga motståndaren att slåss i för honom och hans typförband ofördelaktig terräng. Att tvinga hans mekaniserade styrkor att strida i betäckt terräng och tvinga ut hans infanteri i öppen sådan. USAs armé har länge förespråkat att stridsvagnar ska slåss mot stridsvagnar men Leonhard anser att det är felaktigt. Båda måste då gå in i öppen
29 Leonhard, 1994, s. 93 30 Leonhard, 1994, s. 94-95 31 Leonhard, 1994, s. 95-96 32 Leonhard, 1994, s. 96
Sida 12 av 41 terräng, vilket är bra för stridsvagnar, men striden blir rättvis. Leonhard beskriver att låta två typförband slåss i dem för båda fördelaktig och ”rätt” terräng är ett exempel på utnötningskrig, där eldkraft, träning och erfarenhet avgör. Alcyoneusprincipen handlar istället om att göra striden orättvis och strida med sin motståndare där han och hans typförband är som svagast.33 Detta kan göras och uppnås på flera olika sätt. Exempelvis att placera infanteri i tät skog och på så sätt ta bort våra egna långräckviddiga robotsystem, men kunna använda korträckviddiga system. På det sättet kan inte motståndaren nyttja sig av manövrerbarheten i mekaniserade styrkor. Ett annat sätt är att överraska motståndaren när han befinner sig i, för hans typförband, ofördelaktig terräng. Exempelvis infanteri kan infiltrera och göra räder eller slåss i urban miljö.34
2.2.4 Sammanfattning
Leonhards tre principer är uttryck för kombinerade vapen i tre olika aspekter. De tre principerna är kopplade till ens egna styrkor, till motståndarens styrkor och slutligen terrängen. Principerna får dock inte tolkas ordagrant, då de är just principer. Infanteri har idag system som kan bekämpa mekaniserade styrkor på långa avstånd, och i teorin då kan vara i öppen terräng. Leonhard hävdar dock ändå att det inte betyder att infanteriet ska vara i öppen terräng eller i närheten av det. Infanteriet har bara breddat sin porté och minskat sin svaghet, som fortfararande kan ses som en svaghet i jämförelse med mekaniserade styrkor.35
2.3 Centrala begrepp
Nedanför presenteras viktiga centrala begrepp som nyttjas genom hela studien.
Med taktik avser Arméreglementet att det är en sammanfattande benämning på de över tiden varierande medel och metoder som används för att nå ett bestämt syfte med en strid eller övrig verksamhet. Taktik innebär indelning av förband inför strid och att samordna eld, rörelse och funktioner. Metoder för att samordna eld och rörelse kallas på lägre förband för stridsteknik men gränsen mellan taktik och stridsteknik är flytande.36
33 Leonhard, 1994, s. 94-96 34 Leonhard, 1994, s. 103 35 Leonhard, 1994, s. 97-98 36 Försvarsmakten, 2013. s. 19-20
Sida 13 av 41
Operativ nivå, och det som kallas operationskonst är på en högre ledningsnivå än taktik. Ofta
innebär denna nivå samordning av luft, mark och sjöstridskrafter för att nå mål uppsatta på den strategiska nivån.37
Framgång måste definieras då det finns olika definitioner som olika teoretiker använder sig av.
Exempelvis definierar Leonhard och den svenska Försvarsmakten framgång på olika sätt. Leonhard beskriver framgång inom ramen för kombinerade vapen som att göra motståndarens styrkor irrelevanta vid ett kritiskt tillfälle.38 Försvarsmakten definierar det som att avgörande endast kan nås genom anfall och således en offensiv inriktning. En defensiv inriktning syftar endast till att skapa bättre förutsättningar eller förhindra att situationen förvärras. En offensiv inriktning syftar till att bryta motståndarens anfallskraft, vilket kan tolkas som att göra dennes styrkor irrelevanta.39 Vidare betonar Försvarsmakten vikten av att nyttja elden på ett effektivt sätt då det är avgörande för framgång i strid.40 Försvarsmakten har inte en enhetlig definition om när man når framgång utan istället formuleras mål med en operation och som även kan inneha delmål. När mål uppnås kan framgång sägas ha skett.41
Luftlandsättning är en transport av personal genom en flygfarkost. Det kan antingen vara en
helikopter, ett flygplan som landar på en bana, ett flygplan som släpper personal i fallskärm eller ett flygplan som landar i terrängen och endast nyttjas en gång. Syftet är att kunna transportera personal till terräng som annars är otillgänglig, för att uppnå överraskning eller för att snabbt förstärka en front eller andra förband. Det negativa med en luftlandsättning är att väldigt lite utrustning kan tas med då fraktmängden i flygfarkoster är begränsad.42
2.3 Kritik mot teori
Leonhards teori om kombinerade vapen är inte utan kritik. Leonhard beskriver själv att han inte anser att validiteten kopplat till teorier om manöverkrigföring är det absolut viktigaste, utan snarare användbarheten av teorin i sig.43 Dock ska sägas att Leonhard inte förkastar historiska studier för att stärka eller försvaga en teori, eller för den delen dra slutsatser från fall. Snarare
37 Försvarsmakten, 2013. s. 19 38 Leonhard, 1994, s. 92 39 Försvarsmakten, 2013. s. 46 40 Försvarsmakten, 2013. s. 50 41 Försvarsmakten, 2013. s. 54
42 Försvarsmakten, operativ doktrin, 2014. s. 52 43 Leonhard, 1994, s. 78
Sida 14 av 41 ska det inte ses som en exakt vetenskap då krig har många friktioner och förklaringar, beroende på vilket perspektiv man anammar. Leonhard menar att krig ska studeras, men att man ska akta sig för att dra för stora slutsatser av sitt resultat.44
2.4 Motivering till vald teori
Valet att pröva Leonhards teori om kombinerade vapen är för att den är väldigt lik den svenska Försvarsmaktens definition av kombinerade vapen. De tre principerna går in i det som den svenska Försvarsmakten betecknar som manöverkrigföring, vilket Leonhard anser att kombinerade vapen är en del av. Exempelvis står det skrivet i militärstrategisk doktrin: ”Rummet ska användas för att avskära, dela upp och splittra motståndaren. Rummet ska vändas till nackdel för motståndaren, inte minst genom att få motståndaren att göra misstag och bli gripbar för anfall.”45 Detta kan tolkas som ett uttryck för alcyoneusprincipen samt
dilemmaprincipen, där målet är att få motståndaren att slåss i för honom ofördelaktig terräng och att få honom att göra misstag. Vidare kan kompletteringsprincipen kopplas till Försvarsmaktens syn att se på kombinerade vapen, och hur verkan ska levereras av en mängd olika system, på olika taktiska nivåer.46 Dilemmaprincipen ger Försvarsmakten uttryck för i
citatet ”Vår mångfald av verkansmedel ska skapa svårhanterade hot och lokala dilemman för motståndaren.”47 Baserat på detta är det troligt att den svenska Försvarsmakten har byggt delar
av sitt uppträdande på bland annat Robert Leonhard och därav kommer Leonhards teori att prövas i denna studien.
Vidare kan principer om kombinerade vapen sägas ha använts i hundratals år. Det är dock först på senare tid som det studerats i detalj och formulerats och prövats i skrift på ett sådant sätt som görs idag. Kombinerade vapen har också tryckts nedåt i militära organisationer och nyttjas nu som princip på både bataljons och kompaninivå.48
44 Leonhard, 1994, s. 79 45 Försvarsmakten, 2016. s. 60. 46 Försvarsmakten, 2016. s. 62 47 Försvarsmakten, 2016. s. 62 48 House. 1985. s. 1-2
Sida 15 av 41
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
Genom att ta utgångspunkt i Leonhards teori om kombinerade vapen och hur den kan förklara luftlandsättningar tillämpas en teoriprövande flerfallsstudie. Fallstudien tillåter djupdykning i fallen och ta reda på hur teorin kan förklara nyttjandet av kombinerade vapen.49 Beslutet att använda två fall möjliggör jämförelse mellan resultaten och på det sättet försöka uppnå förklaring i de två specifika fallen samt delvis mellan dem.50 Att dra sådana slutsatser är svårt då det kan vara problematiskt att identifiera vilka förklaringar som var avgörande i respektive fall. Genom att nyttja teorin som ledstång blir det dock enklare att identifiera dessa förklaringar.51 Teoriprövande studier, som denna studie, fokuserar på teorin och dess förklaringskraft. Empirin i det här fallet är bara ett medel för att pröva om teorin klarar av att förklara framgång eller misslyckande i två fall som uppfyller de kriterier som forskningsluckan påvisat existerar.52 Ansatsen som valts är en deduktiv ansats, det vill säga, det generella antagandet att en teori leder till någonting specifikt prövas med empiriska data.53 Det studien
inte kommer att kunna svara på är ett generellt förklarande av respektive fall, vilket hade varit fallet om fokus istället legat på fallen. Studien hade då istället varit teorikonsumerande.54 Vidare kan det sägas att det kommer finnas andra förklaringsfaktorer än teorin om kombinerade vapen, men de faller utanför denna undersöknings syfte.
Genom att undersöka två olika konfronterande sidor i samma krig, med olika syn på nyttjandet av principer och taktik, söks fler förklaringar än genom att undersöka samma sida men två olika fall. Detta kan sägas vara ett uttryck för en mest lika design, där det lika är luftlandsättning och förbanden som luftlandsätts är lätta förband. Det som ska skilja fallen åt är att i det ena fallet är operationen en framgång och i det andra fallet är det ett misslyckande. För att välja fall tillämpas strategiskt urval. Den oberoende variabeln som står i centrum är teorin om kombinerade vapen medan den beroende variabeln är stridsförloppen och huruvida de var en framgång eller ett misslyckande.55
49 Esaiasson, et al., 2017 s. 42-43
50 George, Alexander L. & Bennett, Andrew, Case studies and theory development in the social sciences, MIT,
Cambridge, Mass., 2005 s. 67-68 51 George, et al, 2005. s. 206 52 Esaiasson, et al., 2017 s. 41 53 Johannessen., et al, 2003 s. 35 54 Esaiasson, et al., 2017 s. 40-41 55 Esaiasson, et al., 2017 s. 101-102
Sida 16 av 41 En teoriprövande ansats har ett uttryckt mål att uppnå generaliserbarhet56, och teorin kan sägas
försvagas eller stärkas som förklaringsmodell beroende på vad vi kommer fram till i analysen.57 Generaliserbarhet är svårt att uppnå men att studera äldre slag och dra lärdomar därifrån har genomförts inom krigsvetenskap under lång tid.58 Denna studie uppnår inte nödvändigtvis fullständig generaliserbarhet bara som enskild studie, men den kan bidra till forskningen om kombinerade vapen som helhet genom att addera en pusselbit, i det här fallet kombinerade vapen inom ramen för luftlandsättningar.59
För att undersöka det empiriska materialet tillämpas en kvalitativ textanalys med analysverktyg. Genom att använda kvalitativ textanalys tillåts en tolkning av text vilket blir nödvändigt för att kunna få ut meningen i empirin som sedan kan användas i analysen. En kvantitativ metod lämpar sig inte för denna studie då det är svårt att analysera händelseförloppet genom att räkna frekvensen av händelserna. Tolkningen av empirin utgår från analysverktyget. Analysverktyget skapas som ett textschema och grundar sig i operationaliserade indikatorer ur Leonhards teori om kombinerade vapen.60 Syftet med att använda ett analysverktyg är att undvika systematiska fel vid databearbetningen och således öka reliabiliteten.61 Indikatorer operationaliseras ur
Leonhards teori om kombinerade vapen. Analysverktyget grundar sig på Johannessen och Tuftes exempel.62
3.2 Reliabilitet och validitet
När operationaliseringen sker är det viktigt för studien att de operationaliserade indikatorerna befinner sig nära Leonhards teori om kombinerade vapen. Därav kommer inte en bred tolkning under operationaliseringen ske utan indikatorerna måste ligga teoretiskt nära det Leonhard själv ger uttryck för och beskriver. Detta bidrar till en högre begreppsvaliditet och ett högre forskaroberoende än om en författare lägger sina egna förutfattade värderingar in i
56 Esaiasson, et al., 2017 s. 89-90 57 Esaiasson, et al., 2017 s. 43
58 Högström, Ulf. Lära om taktik. kungl. Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 2011(1),
116-127. s. 1-3
59 Esaiasson, et al., 2017 s. 106 60 Esaiasson, et al., 2017 s. 211 61 Esaiasson, et al., 2017 s .64-65
62 Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber,
Sida 17 av 41 operationaliseringen.63 För att öka begreppsvaliditeten och visa att de operationaliserade
indikatorerna befinner sig nära kombinerade vapen som teori kommer en jämförelse med tidigare operationaliseringar att ske. Dessa har skett på studentnivå men tillåter en jämförelse med andra personers resonemang i frågan.64
För att slutligen få en god resultatvaliditet, kombinationen av god begreppsvaliditet och god reliabilitet, finns det flera åtgärder som kan genomföras. Exempelvis kan undersökningen genomföras av en annan forskare med samma analysverktyg. Då kan reliabiliteten ökas då slarviga och slumpmässiga fel kan åtgärdas. Sådan möjlighet finns dock ej inom ramen för denna studie, därav kommer analysen genomföras två gånger på samma empiriska material. Detta gör att det som eventuellt missades eller tolkades in som exempel på en indikator värderas återigen.65
3.3 Forskningsetiska övervägande
Då denna studie refererar till texter som redan är publicerad empirisk data uppstår färre forskningsetiska överväganden än om uppsatsen hade insamlat primärdata i form av intervjuer, exempelvis rörande samtycke.66 Därav kan det sägas att forskningsetiska överväganden för
denna studie behandlar konsekvensen av att undersöka just krig inom ramen för krigsvetenskap samt forskningsetik i allmänhet. Krigsvetenskap studerar situationer där människor förlorar liv, vilket kan vara känsligt. Ulf Högström menar att målet med att vi ska söka nya kunskaper inom ämnet är att vi ska undvika att göra misstag och orsaka egna förluster.67 Studier på krig är därför
nödvändigt, även om det är svårt att argumentera att krig är etiskt riktigt.
Forskningsetik kan sägas behandla forskarens förutfattade meningar, studiens utformning, dess transparens och forskarens genomförande av studien. Denna studie tar sin utgångspunkt i transparens, systematik i utförandet av analysen samt ett forskaroberoende. Då forskaroberoende är svårt att bevisa i en kvalitativt genomförd studie redovisas alla steg som föregått analysen och under analysen. Stor vikt har lagts vid att redovisa tankegångar och
63 Esaiasson, et al., 2017 s. 60-61 64 Esaiasson, et al., 2017 s. 64 65 Esaiasson, et al., 2017 s. 64-65 66 Johannessen., et al, 2003 s. 61-63 67 Högström. 2011. s. 8
Sida 18 av 41 motiveringar till valda metodologiska angreppsätt. Detta innebär att studien kan replikeras av en annan forskare.68
3.4 Empiri och fall
Genom att tillämpa strategiskt urval har valet av fall resulterat i att operation Merkur samt operation Market Garden uppfyller de kriterier som ställts i kapitel 3.1. Båda operationerna var luftlandsättningar och det var två skilda händelseutvecklingar i respektive operation. En operation som nådde framgång och en operation som misslyckades. I maj 1941 genomförde den tyska krigsmakten en operation mot Kreta genom luftlandsättning som blev högst framgångsrik. Operationen kom att kallas operation Merkur.69 I september 1944 inledde den allierade sidan i andra världskriget operation Market Garden, som i kontrast till tyskarnas luftburna anfall mot Kreta blev ett misslyckande.70 Genom att nyttja fall där det ena är framgångsrikt och det andra ett misslyckande söks svaret på frågan om kombinerade vapen som militärteori fungerar även på luftburna operationer.
Empiri i denna fallstudie kommer utgöras av böcker som beskriver fallen och som uppnår flest kriterier enligt de fyra källkritiska principerna. De fyra källkritiska principerna som denna studie tar sin utgångspunkt i är äkthet, oberoende, samtidighet samt tendens.71 Äkthet är en
bedömning som tar sin utgångspunkt i att materialet är det som det påstås sig vara. Om ett källmaterial säger sig ha utgångspunkt i intervjustudier måste intervjuerna ha ägt rum.72 Oberoende handlar om att vi kan bekräfta en redogörelse från andra källor, att primärkällor är bättre än sekundärkällor samt att den som är författare av exempelvis en text är oberoende, eller minst beroende, från utomstående faktorer.73 Tendens handlar om källan är tendensiös, exempelvis om hen har en underliggande vilja att snedvrida en händelse positivt eller negativt till sin egen fördel. Samtidighet behandlar tiden mellan en händelse och dess berättande där tiden skall vara så liten som möjligt. Tid har en tendens att få människor att minnas fel.74 Genom att ta utgångspunkt i källkritik och att vi behandlar två historiska fall måste en triangulering ske. Därmed kommer de båda fallen analyseras med hjälp av fyra historiska redogörelser per
68 Esaiasson, et al., 2017 s. 24-26
69 Antill, Peter D., Crete 1941: Germany's lightning airborne assault, Osprey, Oxford, 2005. s. 7 70 Zaloga, Steve, Operation Market-Garden 1944, Osprey Publishing, Oxford, 2014. s. 87 71 Esaiasson, et al., 2017 s. 288
72 Esaiasson, et al., 2017 s. 291 73 Esaiasson, et al., 2017 s. 292-293 74 Esaiasson, et al., 2017 s. 294
Sida 19 av 41 fall i form av böcker som beskriver händelseförloppet. Böckerna som redovisas nedan är de som har valts ut som empiri.
Operation Mercury – The battle for Crete, 1941 är skriven av Tony Simpson. Boken är en
blandning av förstahandskällor, andrahandskällor samt redogörelser från dokument och rapporter. Simpson redogör för sina källor och sina påståenden vilket ökar trovärdigheten i empirin. Tony Simpson är nya zeeländsk och är särskilt intresserad av upplevelserna hos sina landsmän, vilket han redogör för. Trots det är boken korrekt skriven och källor och personliga redogörelser citerade. Det ger en unik inblick in i förstahandskällorna.75
Crete 1941: Germany's lightning airborne assault är skriven av Peter D Antill och utgiven av
Osprey. Den något korta boken ger en stor överblick över slaget med både skrivna redogörelser samt bilder som visar trupprörelser och stridsförlopp. Boken har som sina källor ett 20-tal artiklar samt böcker. Detta innebär att boken kan klassas som en tredjehandskälla. I och med att många artiklar och böcker används kan den i det närmaste ses som en sammanställning av flera andra verk. Det som sker är dock att redogörelserna blir något ytliga. Peter D Antill har studerat internationella relationer samt krigsvetenskap. Han har skrivit flera liknande verk om bland annat striderna om Berlin och striderna om Stalingrad.76
The lost battle: Crete 1941 är skriven av MacDonald, C. A. Boken har ett hundratal källor och
bygger på förstahandskällor, andrahandskällor samt officiella rapporter och dokument. Macdonald har djupgrävt i riksarkiv för att ta fram detta. Boken bygger på redogörelser från både de allierade och axelmakterna.77
Kreta: erövring och motstånd78 samt Arnhem: Tysklands sista seger är skrivna av Antony
Beevor. Anthony Beevor är en förre detta brittisk officer och numera historiker och professor. Han har vunnit priser för sina skildringar om andra världskriget. Det som talar emot Beevor är det faktum att han är brittisk, och huruvida han kan sägas ha en tendens att glorifiera sitt eget lands insatser. Det som talar för hans skildringar om andra världskriget är att han redogör för
75 Simpson, Tony, Operation Mercury: the battle for Crete, 1941, Hodder and Stoughton, London, 1981. 76 Antill, Peter D., Crete 1941: Germany's lightning airborne assault, Osprey, Oxford, 2005.
77 MacDonald, C. A., The lost battle: Crete 1941, Free Press, New York, 1993 78 Beevor, Antony, Kreta: erövring och motstånd, Historiska media, Lund, 2004
Sida 20 av 41 sina källor samt att källorna har en bredd i sig. Det är dagböcker, förstahandsredogörelser, andra böcker och artiklar. Dessa är från både de allierade och axelmakterna.79
Arnhem - soldater från luften!, är skriven av Eddy Bauer. Eddy Bauer var överstelöjtnant och
har i denna bok haft brigadgeneral James L. Collins jr som militär rådgivare. Arnhem – soldater
från luften! är en bok av totalt 26 böcker som skildrar andra världskriget. Eddy Bauer är från
Schweiz och kan därför som författare sägas vara mer neutral i sin ställning. Bauer redogör dock inte för varifrån han har fått sitt material till att skriva boken.80
Airborne carpet: Operation Market Garden är skriven av Anthony Farrar-Hockley och är en
del av en lång serie av skildringar av slag under andra världskriget. Anthony var soldat under andra världskriget i den brittiska armén och blev sedan officer och nådde graden general. Han har under hela sin 40-åriga militära karriär skrivit ett tiotal böcker om krig. Boken Airborne
Carpet är dock inte från hans personliga erfarenheter utan bygger på ett tjugotal andra böcker.81
Operation Market-Garden 1944 (2): the British 1st Airborne Division at Arnhem är skriven av
Ken Ford. Ken Ford är från Storbritannien och har skrivit flera verk om andra världskriget. Han har dock ingen militär bakgrund. Ken har skrivit ett trettiotal böcker inom militärhistoria och skriver särskilt om andra världskriget. Boken bygger på andra verk samt officiella rapporter taget från riksarkivet i London. Han skriver i denna bok endast om britternas sida. Boken är ännu en del ur förlaget Ospreys serie om andra världskriget.82
Sammanfattningsvis kan det sägas att författarna och empirin i vissa fall har en tendens åt en viss sida i de båda fallen. I vissa fall kan författarna sägas vara oberoende och i vissa fall att de kan ha ett beroende, exempelvis officerare som tjänstgör eller har tjänstgjort. Vad avser samtidighet är det många år sen fallen var samt att det har varit tiotals år mellan att böckerna skrivits och när fallen var. Källor böckerna använder sig av uppvisar dock en mycket bättre samtidighet och stärker istället kriteriet samtidighet. Allt material har bedömts som äkta då det inte har funnits någonting som visar på motsatsen. Sammanfattningsvis kan det sägas att flera böcker bedöms enskilt som otillräckliga och att de inte uppnår en hög skattning enligt de
79 Beevor, Antony, Arnhem: Tysklands sista seger, Historiska media, Lund, 2018 80 Bauer, Eddy, Arnhem - soldater från luften!, Bokorama/Wiken, Höganäs, 1979
81 Farrar-Hockley, Anthony, Airborne carpet: Operation Market Garden, Macdonald & Co, London, 1970 82 Ford, Ken, Operation Market-Garden 1944 (2): the British 1st Airborne Division at Arnhem, Osprey, London,
Sida 21 av 41 källkritiska principerna. Därav bedöms triangulering som viktigt mellan flera olika empiriska verk. Detta ökar då tilltron till empirin som helhet om fakta kan bekräftas ur flera olika verk, med flera olika författare och flera olika källor.
3.5 Operationalisering
Operationaliseringen syftar till att ta fram indikatorer, utifrån Leonhards teori om kombinerade vapen, för att därefter konstruera ett analysverktyg. Detta innebär att Leonhards teori om kombinerade vapen kommer att nyttjas fr att pröva den på empirin. De tre centrala principerna arbetas om till mer konkreta indikatorer, med stöd av Leonhards egna exempel som han refererar till. Vidare kommer denna operationalisering jämföras och ta stöd i tidigare genomförda operationaliseringar av Leonhards teori om kombinerade vapen. Dessa operationaliseringar är från de uppsatser som tagits upp i forskningsöversikten och syftar till att stärka de val av indikatorer som görs.
3.5.1 Operationalisering av kompletteringsprincipen.
Kompletteringsprincipen går ut på att flera förband och funktioner ska komplettera varandras svagheter och är i stort egenfokuserad till det egna förbandet. Därav har dessa tre indikatorer identifierats som centrala.83
- Kombination av olika typförband inom ramen för ett förband.84
- Kombination av olika stridskrafter inom ramen för en militär operation.85
- Kombination av verkan från flera olika vapensystem.86
Dessa tre indikatorer är nära Leonhards teori om kombinerade vapen och beskrivs också som exempel som Leonhard själv ger.87 På c-uppsatsnivå har detta operationaliserats tidigare av både Nöjdh88 och Areskoug89 och de operationaliseringarna skiljer sig inte nämnvärt från dessa
83 Leonhard, 1994, s. 93-94 84 Leonhard, 1994, s. 93 85 Leonhard, 1994, s. 93 86 Leonhard, 1994, s. 93 87 Leonhard, 1994, s. 93-94 88 Nöjdh. 2019. s. 16 89 Areskoug. 2019. s. 20
Sida 22 av 41 operationaliserade indikatorer. Snarare är det huruvida man väljer att analysera sin empiri implicit eller explicit som är avgörande för hur man uttrycker indikatorerna.
3.5.2 Operationalisering av dilemmaprincipen.
Då dilemmaprincipen i stort är motståndarfokuserad innebär det att ens eget agerande ska leda till ett, för motståndaren, olösbart dilemma.90 Därav har följande indikatorer identifierats:
- Genom eget agerande ställa motståndaren inför två problem samtidigt.91
- Genom överraskning åstadkomma dilemma för motståndaren.92
Denna indikator är mycket lik Nöjdhs indikator på samma princip som löd: ”Motståndaren ställs inför minst två problem samtidigt till följd av eget agerande”93 Areskoug bryter istället ned dilemmaprincipen i tre indikatorer och specificerar istället fler olika scenarion där dilemmaprincipen kan sägas ha nyttjats.94 Areskougs operationalisering är i det här fallet mer fritt tolkat och har rört sig ifrån Leonhards teoretiska beskrivning av principen. Nöjdhs indikator är närmare Leonhards teori om kombinerade vapen men i denna uppsats tar indikatorn mer stöd i det egna agerandet. Utgångspunkten är det egna agerandet som skapar ett dilemma för motståndaren och därav har formuleringen ändrats i jämförelse med Nöjdhs indikator. 95
3.5.3 Operationalisering av alcyoneusprincipen.
Alcyoneusprincipen handlar om att på något sätt få motståndarens förband att slåss i för denne ofördelaktig terräng. Detta kan ske antingen genom att motståndaren tvingas eller trycks ut i denna terräng eller att han överraskas när han inte är beredd och befinner sig i för honom ofördelaktig terräng.96 90 Leonhard, 1994, s. 94-96 91 Leonhard, 1994, s. 94-96 92 Leonhard, 1994, s. 94-96 93 Nöjdh. 2019. s. 17 94 Areskoug. 2019. s. 20 95 Leonhard, 1994, s. 94-96 96 Leonhard, 1994, s. 96-98
Sida 23 av 41 - Motståndaren tvingas ut i för dennes typförband ofördelaktig terräng alternativt blir
påverkad genom verkan i för honom ofördelaktig terräng.97
Denna skiljer sig från tidigare operationaliseringar då denna indikator är bredare än exempelvis Nöjdhs och Areskougs. Leonhard beskriver det som terrängfokuserat då fienden ska tvingas ut i för hans typförband ofördelaktig terräng eller tvingas ta upp striden i terräng som inte är fördelaktig för honom. Nöjdh har istället beskrivit hur flera vapensystem ska tvinga motståndaren till rörelse samt att det är just motståndarens vapensystem som inte ska kunna verka på ett fördelaktigt sätt i terrängtypen. Värderingen som Nöjdh gör är att skydd och skyl exempelvis inte har en påverkan på huruvida terrängen är bra eller dålig, utan det är endast vapen och vapensystem som är i fokus.98 Areskougs indikatorer är mer omfattande och kan sägas vara teoretiskt närmare Leonhards beskrivning av principen.99
3.5.4 Operationalisering sammanfattning
Sammanfattningsvis har det identifierats sex indikatorer som visar på huruvida kombinerade vapen har nyttjats eller ej. Indikatorerna berör både förutsättningar för kombinerade vapen och handlingar som utförs under en militär operation. Kompletteringsprincipen tar sin grund och har som förutsättning att man har kombinerat flera olika vapensystem i ett förband eller en militär operation. Därefter berör kompletteringsprincipen nyttjandet av de olika vapensystemen och förbanden så att man kan leverera verkan från flera utav dem. Huvudfokus i dilemmaprincipen ligger i att det är det egna agerandet som ställer motståndaren inför problem. Slutligen vad avser alcyoneusprincipen har fokus varit att motståndaren strider i för honom ofördelaktig terräng och fokus har inte legat på hur han har kommit dit.
97 Leonhard, 1994, s. 98 98 Nöjdh, 2019. s. 18 99 Areskoug, 2019. s. 21.
Sida 24 av 41
3.5.5 Analysverktyg
Tabell 1: Analysverktyg
Oberoende variabler
Operation Merkur Operation Market GardenÅterfinns Återfinns inte Återfinns Återfinns inte
Kompletteringsprincipen
Kombination av olika typförband inom ramen för ett förband. Kombination av olika
stridskrafter inom ramen för en militär operation.
Kombination av verkan från flera olika vapensystem.
Dilemmaprincipen
Genom överraskning åstadkomma dilemma för motståndaren
Genom eget agerande ställa motståndaren inför två problem samtidigt.
Alcyoneusprincipen
Motståndaren tvingas ut i för dennes typförband ofördelaktig terräng alternativt blir påverkad genom verkan i för honom ofördelaktig terräng.
Sida 25 av 41
4. Bakgrund
För att få en bakgrund följer här en kort beskrivning av respektive fall och kort om händelseförloppen. Bakgrunden och upptakten till respektive fall kommer inte att beröras utan endast de militära operationerna i sig då det endast är det som är relevant för analysen. För att få en bild av operationerna redovisas styrkeförhållanden och händelseförloppen i korta ordalag under de inledande tre dagarna av respektive operation.
4.1 Operation Merkur
Operation Merkur började den 20 maj 1941 och målet med operationen var att Tyskland skulle ta Kreta. Kreta försvarades av 25 allierade stridsvagnar, 34 75mm artilleripjäser, 4 pansarvärnspjäser, 14 kustartilleripjäser, 20 tunga luftvärnspjäser, 36 lätta luftvärnspjäser100
samt ett antal infanteribrigader och bataljoner från Storbritannien, Grekland, Nya Zeeland och Australien.101 Totalt var det en styrka på cirka 43 000 man. Tyskarna hade en invasionsstyrka på totalt cirka 22 000 man102 organiserade i en kår. Kåren bestod av en luftlandsättningsdivison,
en bergsjägardivision samt understödda av en flygkår som bestod av olika typer av bombare.103 Inledningsvis påbörjades anfallet tidigt på morgonen med bombningsanfall för att därefter påbörja luftlandsättning med fallskärmstrupper 08.00 på morgonen. På sen eftermiddag luftlandsattes ytterligare trupper och man slog en ring runt flygplatsen Maleme och försvarade den.104 Man släppte även trupp runt Rethymnon, Órmos Soúdas105 samt Heraklion.106 Runt dessa platser skedde stridigheter med allierade förband och tyskarna tog kontinuerligt emot förstärkningar från glidflygplan.107 Efter den första dagen var läget kritiskt för de tyska trupperna och man var mycket sårbara. Man hade inte lyckats ta flygplatsen vid Maleme eller någon hamn.108 De allierade gjorde dock flera taktiska och operativa misstag de följande två dagarna. De allierade förbanden gav upp viktiga positioner, bland annat den så kallade kulle 107 samt flygplatsen vid Maleme.109 De allierade försökte göra motanfall men misslyckades då
100 Antill, 2005. s. 24-29
101 Daniel M. Davin, The Official History of New Zealand in the Second World War 1939–1945. Victoria
University of Wellington. 1953. 102 Antill, 2005. s. 87 103 Antill, 2005. s. 30-31 104 Antill, 2005. s. 37-39 105 Antill, 2005. s. 46-47 106 Antill, 2005. s. 50 107 Antill, 2005. s. 46 108 Beevor, Antony. 2004. s. 155 109 Beevor, Antony. 2004. s. 183-184
Sida 26 av 41 de upptäckte att tyskarna hade grävt ner sig.110 Den 21 maj lyckades tyskarna ta delar av
flygplatsen Maleme, precis så mycket att man kunde påbörja inflygning av förstärkningar.111
På den tredje dagen kunde tyskarna i slutändan flyga in bergsjägardivisionen i en takt om 20 flygplan i timmen. Detta blev den stora vändpunkten för tyskarna på kreta och fortsättningen på den militära operationen.112 I slutändan tog tyskarna Kreta och hade cirka 6500 förluster. De allierade hade cirka 3500 förluster samt tillsammans med Grekland totalt 20 000 förluster i form av fångar.113
4.2 Operation Market-Garden
Operation Market Garden var en samlad operation mellan amerikanska, brittiska och polska fallskärmstrupper. Operationen inleddes den 17 september 1944 och målet var att på västfronten i Europa ta ett antal broar i anslutning till holländska Arnhem. Dessa broar skulle sedan användas för att kunna avancera mekaniserade delar in mot Tyskland.114 Det brittiska bidraget bestod av en fallskärmsdivision, organiserade i tre brittiska brigader samt en polsk fallskämsbrigad. Två av de brittiska brigaderna som levererades till slagfältet levererades i fallskärm och en brigad levererades med glidarflygplan. Utöver det rena infanteriet levererades även ett artilleriregemente samt ett antal pansarvärnsbatterier med glidarflygplan.115 Den tyska
sidan bestod av spridda delar från flera förband som var under reträtt från de allierades framfart på västfronten. Bland annat nyttjades fallskärmsförbandet som tidigare hade tagit Kreta 1941.116 Specifikt i det tilldelade brittiska anfallsmålet, vilket var mellan Arnhem och Oosterbeek, bestod den tyska sidan av förband under träning, i huvudsak infanteriförband. Under operation Market Gardens gång utökade tyskarna sin styrka genom att ta förband från flera olika platser. Bland annat ett mekaniserat förband stationerades i och omkring Arnhem och Arnhem var även ledningsplats för armégrupp B.117
Inledningsvis under landningarna runt Arnhem var det lite motstånd för de brittiska styrkorna men tyskarna positionerade sig snabbt mellan britterna och Arnhem. Britterna blev utsatta för
110 Antill, 2005. s. 59-60 111 Beevor, Antony. 2004. s. 183-184 112 Antill, 2005. s. 65 113 Antill, 2005. s. 87 114 Ford, 2016. s. 8-9 115 Ford, 2016. s. 16-18 116 Ford, 2016. s. 20-21 117 Ford, 2016. s. 22-23
Sida 27 av 41 eldöverfall och sporadisk eldgivning men lyckades organisera sig för att ta det norra brohuvudet i Arnhem med en bataljon.118 Denna bataljon kunde dock inte bli förstärkt dagen därpå då
tyskarna lyckades hindra förstärkningarna att anlända. Den 18 september landar britterna in den andra vågen som sporadiskt trycks in i striderna i och runtom Arnhem och Oosterbeek. Den 19 september kantas av upprepade tyska motanfall, vilket hindrar förstärkningar till den bataljon som försvarar det norra brohuvudet. Den 20 september lyckas tyskarna genom en kombination av pansar och infanteri omringa den brittiska divisionen i Oosterbeek vilket totalt omöjliggör förstärkningar till den norra bataljonen.119
I slutändan blev den brittiska sidans bidrag till operation market garden ett stort misslyckande. Av den brittiska divisionen, som i början av operationen var cirka 10 000 man, lyckades endast cirka 2000 man ta sig söderut över floden och undkomma. Cirka 1200 man var döda, och cirka 6500 man var saknade, skadade eller tillfångatagna.120
118 Ford, 2016. s. 48-49 119 Ford, 2016. s. 10 120 Ford, 2016. s. 84-85
Sida 28 av 41
5. Analys
I detta kapitel presenteras resultatet av den genomförda analysen. Respektive indikator presenteras för sig och hur och varför den indikatorn har uppnåtts presenteras. Slutligen presenteras det sammanvägda resultatet med hjälp av analysverktyget.
5.1 Analys operation Merkur
Kombination av olika typförband inom ramen för ett förband
Det finns flera exempel på att tyskarna kombinerar vapensystem inom ramen för division ner till bataljon. 7th Flieger Division delades in i tre regementen och ett regemente bestod av tre infanteribataljoner. Infanteribataljon var indelad i tre infanterikompanier, ledningskompani samt understödskompani där huvuddelen av tunga vapen befann sig. Inom luftlandsättningsdivisionen återfanns också artilleribataljon, pansarvärnsbataljon, kulsprutebataljon samt ingenjörsbataljon. Dessa syftade till att kunna understödja de tre infanteriregementena.121 5th Gebirgs Division, organiserades i två infanteriregementen, ett
artilleriregemente samt ledningsbataljon, spaningsbataljon, pansarvärnsbataljon samt ingenjörsbataljon. Utöver det förstärktes divisionen av ytterligare ett infanteriregemente för operation Merkur. Ett infanteriregemente delades in i tre infanteribataljoner. En infanteribataljon delades in i tre infanterikompanier, ledningskompani samt understödskompani.122 Inom ramen för hur dessa två divisioner organiserades fanns det förutsättningar att kunna nyttja kombinerade vapen då flera typförband med olika funktioner återfanns inom förbanden.
Kombination av olika stridskrafter inom ramen för en militär operation
Utöver att tyskarna kombinerar typförband finns flera understödjande element som understödde denna militära operation. De två stridande divisionerna hade understöd av Fliegerkorps VIII samt Fliegerkorps XI. Dessa understödde den militära operationen med flygunderstöd i form av jakt, attack, spaning och transport.123 Den första vågen av fallskärmstrupper understöddes av 280 bombare, 150 dykbombare samt 180 stridsflygplan.124 Utöver marktrupper och flygplan hade tyskarna även delvis understöd av sjöstridskrafter. Dessa bidrog med transport och skydd
121 Antill, 2005. s. 30 122 Antill, 2005. s. 31 123 Antill, 2005. s. 31 124 Simpson, 1981. s. 153
Sida 29 av 41 av sagda transport.125 Dessa transporter blev i slutändan ett misslyckande och nedkämpades i
stort av brittiska fartyg. Det lyckades dock med att agera som bete för tyska flygplan som lyckades nedkämpa ett antal brittiska fartyg.126 Detta innebär att tyskarna kombinerade tre stridskrafter inom ramen för den militära operationen Merkur.
Kombination av verkan från flera olika vapensystem
Tyskarna väljer att understödja sina anfall med attackflyg som släpper bomber127 samt när luftlandsättningarna omedelbart föregås av attackflyg.128 Kort tid, cirka 4 timmar, efter de första luftlandsättningarna började tyskarna nyttja sina granatkastare samt artilleri vid flygplatsen Maleme.129 Detta tillsammans med kulspruteeld och flygunderstöd mot samma geografiska plats ger starka uttryck för att tyskarna kombinerar verkan från flera olika vapensystem.130 På flera platser lyckades man dock inte utveckla sådan verkan utan var tvingade att slåss med enbart infanteri, bland annat vid Rethymnon och Heraklion.131
Genom överraskning åstadkomma dilemma för motståndaren
Tyskarna lyckades delvis åstadkomma överraskning med sin operation. Britterna var mycket medvetna om att en invasion av Kreta var omedelbart överhängande men man koncentrerade stora delar av sina styrkor på att försvara kusten. Man var mycket rädd för att tyskarna skulle lyckas genomföra en marinoperation och få in trupp på Kreta på det sättet.132 Detta förstärktes
ytterligare när en allierad chef misstolkade ett beslagtaget dokument som beskrev operation Merkur och man hade fortsatt stort fokus på en sjöburen invasion, snarare än att fokusera på luftlandsättningarna.133 De allierade kan här sägas vara i ett stort dilemma utan att faktiskt själva ha varit medvetna om det. Man behöll flera bataljoner som försvarade kustremsor och som inte, i det tidiga stadiet av invasionen, kunde bidra till att strida mot luftlandsättningarna.134
125 Beevor, Antony. 2004. s. 188-189 126 Antill, 2005. s. 62-63 127 MacDonald, 1993. s. 205-206 128 Antill, 2005. s. 37 129 Beevor, Antony. 2004. s. 150 130 Beevor, Antony. 2004. s. 151 131 Beevor, Antony. 2004. s. 161 132 Antill, 2005. s. 36 133 Beevor, Antony. 2004. s. 188-189 134 Beevor, Antony. 2004. s. 190
Sida 30 av 41
Genom eget agerande ställa motståndaren inför två problem samtidigt
Redan i planeringen av operationen var det ett uttryckt mål att ställa motståndaren inför ett dilemma. Istället för att kraftsamla mot ett mål var planen att försöka ta flera mål och ställa motståndaren inför flera problem.135 Detta lyckades man med delvis då flera allierade chefer tvekade att genomföra anfall mot de inledningsvis sårbara luftlandsättningsförbanden. Rapport om tyska förband över ytan och på flera platser gjorde att de allierade cheferna utsattes för ett dilemma.136 Denna osäkra situation för de allierade gjorde att de blev försiktiga och gav upp flera viktiga positioner.137 När man väl valde att genomföra motanfall gjorde man det försiktigt och höll tillbaka reserver.138 Tyskarna ställde även de allierade inför dilemman när de dels anföll från flera olika håll samtidigt och att man även understödde dessa anfall med luftunderstöd.139 Under dagen hade tyskarna luftunderstöd men på natten kunde inte flyget understödja tyskarna. De allierade hade ett dilemma, då nattanfall var mycket komplicerat och på dagen blev man bombad.140
Motståndaren tvingas ut i för dennes typförband ofördelaktig terräng alternativt blir påverkad genom verkan i för honom ofördelaktig terräng
Denna indikator ges uttryck för när de allierade försöker ta tillbaka flygplatsen vid Maleme genom anfall. En allierad stridsvagn blir utslagen i urban miljö där infanteriet befinner sig och allierat infanteri försöker rensa flera byggnader där tyskarna befinner sig.141 Vid Stavromenos
försöker britterna genomföra motanfall med infanteri och stridsvagnar men den kuperade terrängen gör att stridsvagnarna snabbt går sönder.142 Vidare är ett genomgående tema att terrängen på Kreta, som består av berg, städer, öppen sandig terräng blandat med vingårdar ger olika förutsättningar för anfall respektive försvar. Att befinna sig på berg och kullar med motståndaren nedanför sig är fördelaktigt för försvararen men exponerar försvararen för indirekt eld och bekämpning från luften. Vingårdarna ger ingen särskild fördel eller nackdel för varken den försvarande eller den anfallande parten.143 Det genomgående temat är dock att flest
135 Antill, 2005. s. 33 136 Antill, 2005. s. 57
137 Källa 1: Antill, 2005. s.58 Källa 2: MacDonald, 1993. s. 202-203 Källa 3: Beevor, Antony. 2004. s. 116 138 MacDonald, 1993. s. 198-199
139 Källa 1: MacDonald, 1993. s. 216-217 Källa 2: Antill, 2005. s. 37 Källa 3: Beevor, Antony. 2004. s.176 140 Beevor, Antony. 2004. s. 177
141 Antill, 2005. s. 64
142 Beevor, Antony. 2004. s. 161 143 Beevor, Antony. 2004. s. 160-162
