6.1 Sammanfattning
I denna studie har teorin om kombinerade vapen operationaliserats i syfte att undersöka lätta förband under och omedelbart efter luftlandsättning och pröva hur teorin kan förklara händelseförloppet och förklara varför de inledande tre dagarna var en framgång eller ett misslyckande. Fallen som valdes var ett där luftlandsättningsoperationen var framgångsrik och ett där luftlandsättningsoperationen kan sägas vara ett misslyckade. Metoden som nyttjades var en teoriprövande flerfallsstudie med kvalitativ textanalys som nyttjades på empirin. Empirin bestod av fyra böcker per fall som redogjorde för händelseförloppen under respektive fall. Resultatet var att principen om kombinerade vapen nyttjades under operation Merkur och delvis under operation Market-Garden.
6.2 Slutsats
Frågeställning: Hur kan Robert Leonhards teori om kombinerade vapen förklara framgång och misslyckande på taktisk och operativ nivå i luftlandsättningsoperationer?
Leonhards teori om kombinerade vapen, förklarar händelseförloppet i operation Merkur och framgången som skedde där genom att alla tre indikatorer av Leonhards principer nyttjats. Kombinerade vapen har på ett tydligt sätt varit en avgörande faktor. Den kompletterande principen har i stort uppnåtts genom en kombination av infanteri, artilleri och flygstridskrafter. Dilemmaprincipen har varit en central del både i planeringen samt i utförandet av operationen. De allierade var över tid tvungna att välja mellan flera dåliga alternativ, och utsattes för dilemma utan att ibland vara medvetna om det. Alcyoneusprincipen uppnåddes i huvudsak genom att tyskarna försökte positionera sig på ett sådant sätt med infanteri, att anfall mot dem blev svårt. De allierade är tvungna att strida i terräng som är ofördelaktig för dem.
Vad avser operation Market-Garden har två av tre principer nyttjats fullt ut men endast delar av dilemmaprincipen. Man lyckas på den taktiska nivån vinna mindre strider och uppnå små mål, vilket kan tillskrivas kompletteringsprincipen samt alcyoneusprincipen. Principerna för kombinerade vapen nyttjades och kan tillskrivas viss framgång. Bristen eller avsaknaden av nyttjandet av hela dilemmaprincipen kan vara en del i att förklara varför man misslyckas i de inledande dagarna i operation Market-Garden, men kan inte tillskrivas endast denna brist.
Sida 36 av 41 Skillnaderna mellan fallen vad avser just kombinerade vapen är att i operation Merkur lyckas man åstadkomma dilemma för sin motståndare och i operation Market Garden lyckas man endast delvis med detta och endast i det inledande skedet. Frågan som då uppkommer naturligt är om huruvida detta var avgörande för händelseförloppen i operation Merkur samt operation Market Garden. Om man tror att detta var avgörande kan teorin sägas ha ett starkare förklaringsvärde. Denna undersökning indikerar att så är fallet men det är en orimlig slutsats att tänka att det ensamt kan förklara varför händelseförloppen mynnade ut i de resultat som de gjorde. Snarare är nyttjandet eller avsaknaden av dilemmaprincipen en del av flera variabler som kan sägas förklara händelseförloppet i just operation Market Garden.
6.3 Diskussion
Leonhards teori om kombinerade vapen bedöms vara en del i att kunna förklara stridsförloppen och huruvida de leder till framgång eller misslyckande i militära luftlandsättningar men kan inte ensamt förklara det. Det bedöms dock vara så att undersöka militära luftlandsättningsoperationer med hjälp av Leonhards teori om kombinerade vapen ger svar på hur och på vilket sätt nyttjandet av kombinerade vapen har förekommit. Tron på Robert Leonhards teori som förklarande teori på historiska fall i form av luftlandsättningar har stärkts i aspekten att den kan förklara huruvida kombinerade vapen har nyttjats och på vilket sätt. Leonhards teori om kombinerade vapen är bred i sin ansats, och tar in flera olika aspekter inom ramen för kombinerade vapen. Detta upplevs som positivt för teorin då flera aspekter och olika typer av operationer kan undersökas med hjälp av teorin.
Metoden som nyttjades för att med teori undersöka två fall upplevs som adekvat för ändamålet. En metodkritisk invändning är dock att det som saknades var en värderande skala att undersöka empirin med. Metoden som nyttjades var bra i den aspekten att det gick att påvisa huruvida en princip nyttjades eller inte men det gick inte att undersöka förekomsten av det i ett större perspektiv. En värderande skala är snarare inbäddat i metoden i den aspekten att författaren värderar graden av nyttjandet av en princip men analysen hade gynnats av en explicit sådan. Detta hade ökat transparensen i analysen ytterligare. En explicit sådan hade dock varit mer kvantitativ i sitt utförande, och hade byggt på att klassificera fler händelser inom ramen för respektive fall. Detta hade krävts mer i form av ytterligare empiri och framförallt tidsåtgång.
Sida 37 av 41 Genom att genomföra analysen två gånger med ett tidsspann på två veckor emellan analyserna och kontrollera det egna resultatet upptäcktes slarv och slumpmässiga fel. Detta upplevdes som en bra metod för att öka reliabiliteten. Det bästa hade dock varit om en oberoende forskare genomfört analysen med samma analysverktyg. Detta blir dock istället ett förslag till vidare forskning.
6.4 Förslag till vidare forskning
Eftersom väldigt lite kan sägas om teorins generaliserbarhet utifrån denna studie behöver teorin tillämpas på fler fall för att kunna presentera generaliserbara slutsatser. Att studera fler fall alternativt studera något av de studerade fallen men studera operationerna i sin helhet hade kunnat bidra med fler slutsatser samt ytterligare bidra till att stärka eller försvaga Leonhards teori om kombinerade vapen. Att komplettera den teoriprövande fallstudien med fler undersökningsmetoder kan fler och mer djupgående slutsatser troligtvis dras. Exempel på detta från forskningsöversikten är att komplettera med intervjustudier, datorsimulationer och arkeologiska studier. Detta hade kunnat göra analysen än djupare.
Vad avser fallen har det vid analysen framkommit flera variabler som inte är kopplade till kombinerade vapen men som troligtvis hade en påverkan på stridsförloppens utfall. Dessa faktorer är truppens erfarenhet, befälens erfarenhet, skillnader i materiell och taktik men även styrkeförhållanden. Om syftet är att förstå fallet eller fallen behöver dessa parametrar också studeras och vägas in. Syftet med denna studie var dock att pröva om Leonhards teori om kombinerade vapen kan förklara framgång eller misslyckande i det inledande skedet av luftlandsättningsoperationer.
6.5 Yrkesrelevans
Syftet med studien var inte enbart en vetenskaplig sådan utan att även bidra till slutsatser vad avser hur lätta luftlandsättningsförband ska nyttjas, tränas och utrustas. Slutsatsen för svensk del är att luftlandsättningsförband kan nyttja principen om kombinerade vapen och dra fördel av det. Svensk förmåga vad avser luftlandsättning sträcker sig till i huvudsak en bataljon, den 31 lätta skyttebataljonen och det huvudsakliga förflyttningssättet är med helikopter.
Sida 38 av 41 Kombinerade vapen är, som tidigare nämnts i studien, centralt för hur den svenska Försvarsmakten bygger, tränar och nyttjar militära förband. Det är också centralt i den svenska Försvarsmakten handböcker, reglementen och doktriner. Därav kan det sägas att resultatet stärker tron på kombinerade vapen och att den svenska Försvarsmakten bör fortsätta nyttja detta i lätta förband.
Sida 39 av 41