LÄRARES DEMOKRATI
ARBETE I ÅRSKURS F-3
En kvalitativ studie om hur lärare arbetar för att främja elevinflytande i klassrummet genom läran om demokrati
SANDRA ONER
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Karin Bergman Examinator: Olle Tivienius
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod: OAU 245 15 hp
Termin: 6 År: 2020
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Sandra Oner
Lärares demokratiarbete i årskurs F-3
En kvalitativ studie om hur lärare arbetar för att främja elevinflytande i klassrummet genom läran om och genom demokrati.
Teachers democracy work in grade F-3
A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.
Årtal: 2020 Antal sidor: 23
_______________________________________________________ Syftet med studien är att studera hur fem F-3-lärare arbetar med skolans
demokratiuppdrag och hur de inkluderar eleverna i undervisningen. Den valda metoden är kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem
informanter. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån styrdokumenten och arbetar på ett inkluderade sätt och förbereder eleverna för att utvecklas till
demokratiska medborgare som ska verka i samhället.
_______________________________________________________
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 3
2 Bakgrund ... 3
2.1 Tidigare forskning ... 4
2.1.1 Förbereda eleverna till goda samhällsmedborgare ... 4
2.1.2 Praktik och teori ... 5
2.1.3 Möjligheter och svårigheter ... 5
3 Teoretiskt perspektiv ... 6 4 Metod ... 7 4.1 Metodiologi ... 7 4.2 Urval ... 7 4.3 Genomförande ... 8 4.3.1 Datainsamlingsmetod ... 8 4.3.2 Tematisk analys ... 8 4.4 Etiska principer ... 9 5 Resultat ... 10 5.1 Empiri från intervjuer ... 10
5.1.1 Lärarens roll och barnens roll ... 10
5.1.2 Pedagogiska problem och aspekter ... 12
5.1.3 Värdegrund ... 14
5.2 Tolkning av empiri ... 14
5.2.1 Demokratins definition ... 14
5.2.2 Demokratins användning i undervisningen ... 15
5.2.3 Hinder för demokrati ... 16
5.3 Resultatsammanfattning ... 16
6 Diskussion ... 17
6.1.2 Metoddiskussion ... 20
6.1.3 Pålitlighet och trovärdighet ... 20
6.1.4 Reflexivitet ... 20
6.1.5 Sanningskriterier ... 21
6.2 Fortsatt forskning ... 21
1 Inledning
Skolverket (2019) fastslår att skolväsendet vilar på en demokratisk grund. I skolan ska eleverna inhämta samt tillämpa ett demokratiskt förhållningsätt mot varandra och den gemensamma miljön. Eleverna ska lära sig att respektera varandras känslor samt sitt och andras egenvärde de ska också utveckla kunskaper om de mänskliga rättigheterna. Skolverket skriver att undervisningen ska använda och främja demokratiska processer och arbetssätt och elevernas inflytande på undervisningen ska öka med stigande ålder och mognad. Eleverna ska förberedas för att bli
ansvarstagande medborgare i samhället genom att vara delaktiga och ansvariga i klassrummet.
Skolverkets skrivningar ålägger skolan ansvar att varje elev ska utveckla kunskaper kring samhällets lagar, demokratiska normer och mänskliga rättigheter. Eleverna ska efter genomgången grundskola ha kunskaper om demokratiska värderingar i skolan och hur de utspelar sig i samhället. Genom fostran och värnandet om demokratins värden kan eleverna utvecklas till demokratiska medborgare vilket Cooper (2019) lyfter fram som en viktig punkt inom svensk utbildning.
Under de senaste decennierna har många förändringar skett avseende det
demokratiska uppdraget i skolan. Enligt Hedin och Lahdenperä (2007) kom ordet värdegrund in i läroplanen med lgr94 och diskrimineringslagen infördes den första januari 2009. Diskrimineringslagen infördes för att förebygga diskriminering mot bland annat olika etniciteter och sexuella läggningar. Diskrimineringslagen har även som syfte att lyfta fram den enskilda individens rättigheter och möjligheter vilket anses vara viktigt för skolans demokratiutveckling. Under 2020 blev
barnkonventionen lag. I läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Skolverket, 2019) står det att lärarnas demokratiska arbetssätt är en grund för hur eleverna ska utvecklas och bli goda medborgare i samhället. Demokrati ska bli en del av skolvardagen för att eleverna ska bli goda samhällsmedborgare och så att de sedan kan föra vidare demokratin till nästkommande generation (Hedin & Lahdenperä, 2007). Skolverket (2019) lyfter i grundskolans läroplan även fram hur demokrati ska tillämpas i klassrummet för att eleverna ska känna inflytande och delaktighet.
Skolverket slår fast att det är otillräckligt att enbart undervisa om demokratiska värderingar utan att själv tillämpa det arbetssättet. Det är därför viktigt att läraren
själv agerar demokratiskt och visar det genom olika arbetsformer som förbereder eleverna för det riktiga samhällslivet. Eleverna ska alltså få en möjlighet att kunna påverka sin utbildning genom att vara med och bestämma hur de vill att lärandet ska ske för att de ska känna delaktighet och inflytande i klassrummet. Rättigheter och skyldigheter ska tydliggöras för eleverna för att de efter avslutad utbildning ska kunna yttra sig om mänskliga rättigheter samt föra enkla resonemang om elevnära samhällsfrågor.
I barnkonventionens artiklar (Unicef, 2020) står det att beslut som tas ska beakta barnets bästa. Barn har rätt till att uttrycka tankar och åsikter vilket Skolverket (2019) lyfter fram. De samhällsorienterade ämnena ska behandla grundläggande rättigheter i relation till barnkonventionen och elever ska lära sig vilka rättigheter de har. Skolan ska arbeta för att främja barnens rättigheter och förebygga
diskriminering, fysiskt och psykiskt våld. Genom skolan ska eleverna utvecklas till ansvarsfulla samhällsmedborgare med fokus på jämställdhet, fred samt respektera varandras etniska grupper (Unicef, 2020). I enlighet med de centrala innehållen ska eleverna ta del av människans uppkomst, hur samhället har utvecklats samt aktivt delta i samhällsfrågor. Dessa samhällsfrågor kan handla om demokrati och hur människan levde förr när demokrati inte existerade eller om hur demokrati påverkar samhället vi lever i (Skolverket, 2019).
Det till synes omfattande demokratiuppdraget ställer enligt de samtal jag har haft och vad jag kunna iaktta under mina perioder i skolan till huvudbry för lärarna.
Skolverket skriver lite om hur det demokratiska uppdraget ska genomföras i undervisningen. Denna forskningsstudies utgångspunkt är att undersöka de intervjuade lärarnas diskussioner om demokratiska ställningstaganden i undervisningen eftersom det är oklart hur lärarna ska säkerställa det centrala innehållet om demokratiuppdrag i skolan. Fokus ligger även på att undersöka hur lärarna anser att skollagens och läroplanens skrivningar, främst i SO-ämnen, integreras i deras undervisning. Genom denna undersökning kan frågan hur lärare förhåller sig till demokrati i skolan besvaras.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur F-3-lärare inkluderar och undervisar i, och om, demokrati samt vilka svårigheter de anser finns med olika demokratiska arbetssätt.
Utifrån syftet har följande frågor formulerats:
1. Hur definierar fem F-3-lärare demokrati i skolan och i SO-undervisningen?
2. Hur beskriver fem F-3-lärare att de använder demokrati i undervisningen?
3. Vilka hinder ser fem F-3-lärare för att använda demokratiska arbetssätt?
2 Bakgrund
På 1800-talet kom det liberala idéer vilka ledde till förändringar i det svenska skolsystemet. Målet var att skapa ett demokratiskt samhälle och skolan var kärnan i utbildningen av elever till demokratiska samhällsmedborgare (Axelsson, 2007). I början av 1900-talet vilade skolans värdegrund på den kristna tron. Eleverna hade få rättigheter. Skolaga, vilket innebär kroppslig bestraffning av eleverna, var tillåtet fram till 1958. Lärarna satte ordningsbetyg och betygsatte deras beteende och inte endast kunskap. Betygsättningen på den tiden var från A till C där A innebar mycket god ordning och uppförande. B var lika med god ordning/gott uppförande och slutligen C där eleven hade mindre bra ordning och uppförande (Ne, 2020). Enligt Jonsson (2016) började skolans förändring efter andra världskriget och
fostransrollen skulle nu ske på ett annat sätt än vad den hade gjort tidigare. En ny läroplan och ett modernt sätt att undervisa på satte grunden för den demokratiska andan. Det demokratiska perspektivet kom nu att bli kärnan för ett nytt modernt samhälle samt att fostra till och för demokrati.
Skolan grundas numera på ett demokratiskt perspektiv (Hedin & Lahdenperä, 2007). Idag fungerar skolan på ett helt annat sätt än förut. Barnens betyg är inte i symbios med deras beteenden. Barnens betyg baseras endast på kunskapsnivån och läraren kan ge feedback till eleverna dagligen för att, som Skolverket (2019) nämner, eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället där de behandlar andra elever och personal på skolan på ett respektfullt sätt.
2.1 Tidigare forskning
Här presenteras tidigare forskning i förhållande till demokratiuppdraget i skolan som sedan diskuteras fördjupat under separata rubriker.
2.1.1 Förbereda eleverna till goda samhällsmedborgare
Enligt Nordmark (2015) ska fokus i undervisningen ligga på de unga att utvecklas till demokratiska medborgare som ska verka i det framtida samhället, ur ett socialt och politiskt perspektiv. Elever ska redan i tidig skolålder vara engagerade i
samhällspolitiska frågor och samhällsförändringar. Framförallt ska eleverna förberedas för att införlivas i ett redan välorganiserat samhälle. Engagemang och anpassning väcks hos den unga människan genom att aktivt vara en del av
beslutfattande situationer redan i skolan. Dahlkwist (2011) beskriver demokrati och värdegrund med en metafor som säger att det är som ett hus som ska byggas på en stabil grund för att dess inneboende ska kunna samspela och leva tryggt tillsammans. Detta ska också genomsyra hela skolverksamheten och inte endast
So-undervisningen. Samhällskunskapsundervisningen syftar till att lära elever att kritiskt granska och analysera samhällsfrågor som handlar om bland annat
demokrati ur olika perspektiv och hur den fungerar i samhället. Eleverna ska även få ta del av de rättigheter och skyldigheter de har och hur dessa ska samspela med samhällets struktur. Eleverna ska även på ett kronologiskt sätt studera hur samhället har förändrats och hur historiska händelser har skapat det samhället vi har idag. Eleverna ska genom kunskap om olika religioner och hur dessa utövas kunna utforma en identitet och lära sig om andra människors religioner samt acceptera människors olikheter (Odenstad, 2014).
Theofano (2010) menar att det framkommer att skolor i Sverige är fria att arbeta hur de vill så länge de följer ramarna som kommer från en övre förvaltning. Demokrati blir synlig då lärarna själva får välja vad de ska arbeta med. Skolverket (2019) skriver att elevers bästa ska beaktas i första hand. Eftersom det finns en läroplan att följa blir det enklare för läraren att bestämma vad eleverna ska arbeta med. Enligt Theofano (2010) är det svenska skolsystemet uppbyggt på ett specifikt sätt som gör att eleverna oftast hamnar i bakgrunden då det redan är bestämt vad som ska göras på
2.1.2 Praktik och teori
Det finns två typer av didaktik som visar en helhetsbild av hur demokrati kan tillämpas i skolan. Den första typen är ämnesdidaktik där läraren riktar in sig på ämnet som i det här fallet är So-ämnen för att förklara och dela med sig av kunskaper till eleverna om hur demokrati fungerar och vad det innebär. Den andra typen är allmän didaktik vilket innebär att det praktiska också spelar roll. Hur läraren behandlar sina elever och den övriga personalen kommer att avspegla sig hos
eleverna. Det ämnesknutna materialet som läraren kan använda sig av är exempelvis styrdokumenten för att utöva allmändidaktisk undervisning (Nordmark et al., 2018). Skolverket (2019) menar att läraren ska tillämpa demokratiska handlingar i
klassrummet för att eleverna ska ha inflytande och känna engagemang. Därför ska Skolverkets skrivningar följas då fokus ligger på att se den enskilda individen som delaktig och ansvarstagande och lika mycket värd som andra individer. Dessa
skrivningar uppnås genom de mål som sätts upp och beprövas samt förverkligas som Dahlkwist (2011) nämner.
2.1.3 Möjligheter och svårigheter
Det är viktigt att eleven ska kunna göra sin talan hörd samt att delta i diskussionerna för att vara delaktig.Odenstad (2014) lyfter fram att eleverna ska få kunskaper inom religionsämnet och aktivt diskutera livsfrågor. Eleverna ska skapa en förståelse för de olika religionerna och kunna lära sig om vad det innebär att vara en människa enligt vissa religioner. Det är även viktigt att ta del av vilken inverkan religioner har haft på samhället och hur de är sammankopplade idag. I samhällskunskapsundervisningen ska samhällsfrågor såsom demokratibegreppet tas upp i diskussioner. Eleverna ska få ta del av och lära sig hur samhället och människan samspelar och vilka rättigheter eleverna har i samhället för att klara vuxenlivet och bli goda medborgare (Odenstad, 2014). En lärare har en klass med elever från många olika länder och kulturer och det läraren gör för att bemöta alla elevers behov är att använda sig av ett bildstöd som eleverna får gå igenom varje dag på morgonsamlingen. I bildstödet finns det olika språk som eleverna talar i klassrummet och på det sättet kan eleverna känna en gemenskap och samhörighet där de kan uttrycka sig i klassrummet. Bunar (2020) skriver att de nyanlända eleverna som placeras i ordinarie klasser där de ska få
stödinsatser i klassrummet riskerar att fara illa och bli osynliggjorda. Samtidigt är det bra att hamna i en ordinarie klass direkt. Om eleverna placeras i förberedelseklasser
där de lär sig baskunskaper om det svenska ämnet riskerar de att inte utveckla kunskaper då dessa klassrum är segregerade. Informanterna jag har intervjuat har elever i sina klasser från olika kulturer och för att arbeta på ett demokratiskt sätt får eleverna hjälp i klassrummet för att kunna känna delaktighet och inflytande.
Skolverkets (2019) skrivningar om de centrala innehållen i samhällsorienterade ämnen talar om att undervisningen ska behandla hur det är att flytta inom ett land eller flytta mellan länder samt vilka orsaker och konsekvenser som kan uppstå. Eleverna ska alltså få ta del av det för att skapa en förståelse för sina medmänniskor och hur de tillsammans ska hjälpas åt för att alla elever ska känna sig inkluderade trots svårigheter med språket. Bunar (2020) lyfter fram att de elever som nyligen kommit till Sverige oftast hamnar i ordinarie klasser. Detta har sina för- och nackdelar. Samtidigt som det är bra att börja direkt i en ordinarie klass för att utvecklas och undgå segregation så kanske eleverna inte får rätt hjälp eller inte får synas tillräckligt mycket.
Eklöf & Kristensson (2017) tar upp att pedagogiska strategier ska vara en del av undervisningen för att eleverna inte ska känna sig uteslutna eller behandlade på ett annorlunda sätt. Langmann och Månsson (2016) hävdar att det viktiga är att lärarna ska fullfölja skolans likabehandlingsarbete som syftar till att alla elevers välmående och trygghet förankras i första hand. Samtidigt ska eleverna få möjlighet att lära och utvecklas och att respektera alla människors likavärde (Dahlkwist, 2011).
3 Teoretiskt perspektiv
Studiens empiri tolkas utifrån Vygotskijs (2001) sociokulturella perspektiv som förklarar att människor formas och påverkas utifrån omgivningen och sociala sammanhang. Det lyfts fram att teori och praktik hänger ihop eftersom
kommunikation och redskap som används har en påverkan på det inlärda. Detta kan även kopplas till Nordmark, Jonsson & Månsson (2018) som lyfter fram de olika typerna av didaktik som utgör en kombination av teori och praktik där eleverna lär sig om demokrati genom den teoretiska delen som bygger på kommunikation samtidigt som demokratiska handlingar lyfts fram praktiskt och synliggörs i
klassrummet. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan människor utvecklas med avseende på kommunikation och det sociala samspelet. Detta kan tolkas utifrån lärares och elevers kommunikativa sammanhang och av de lärmiljöer som finns kan
elevernas bild av demokrati utvecklas (Säljö, 2020). Det sociokulturella perspektivet styr lärares metodval eftersom språket står i centrum vilket innebär att det
sociokulturella perspektivet lämpar sig för en kvalitativ ansats. Ett tydliggörande av hur demokrati fungerar kan ske med hjälp av lärares gestaltningar av demokrati. Elevernas kunskaper utvecklas genom att kunna visa hänsyn till varandras känslor och inre tänkande och detta utvecklas genom lärarens förhållningssätt till det demokratiska perspektivet samt den miljön eleverna befinner sig i.
4 Metod
I detta avsnitt presenterar jag alla metoder som har använts för denna studie. I avsnittet 4.1 Metodologi presenteras val av metod som jag har ansett vara lämplig för att få fram ett resultat till studien. I nästa avsnitt 4.2 Urval där valet av
tillvägagångssättet av vilka informanter jag har valt presenteras. Avsnittet 4.3 Genomförande behandlar hur studien har genomförts och i avsnittet 4.3.1
Datainsamlingsmetod samt 4.3.2 Databearbetning framkommer vilken data som har tillämpats för studien och på vilket sätt datainsamlingen har bearbetats. I det sista avsnittet 4.4 Etiska principer redogörs för hur forskningsetiska principer har verkställts för min studie.
4.1 Metodologi
Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats vilket i denna studie innebär intervjuer med olika lärare från två olika skolor för att få ett bredare perspektiv på hur demokrati utspelar sig i olika skolor. Genom mina intervjuer och följdfrågor blir min forskningsstudie djupare och då får jag reda på hur lärarna tänker om demokrati i klassrummet. Någon som styrker valet av min metod är Bryman (2018) som anser att fokus för kvalitativ forskning är ord, perception och tolkning. Detta innebär att lärarnas tolkningar av demokrati förklaras med ord och på så sätt kan lärarnas uppfattningar synliggöras.
4.2 Urval
Studien inleddes med ett missivbrev som skickades via mejl till min handledare på
hopp om att de kunde ställa upp på min intervju vilket hon lyckades med.
Missivbrevet skickades även till en lärare på en annan skola som valde att ställa upp tillsammans med två kollegor. Dessa fem F-3-lärare arbetar i olika årskurser på två olika skolor där de intervjuades. Jag förberedde mina frågor som jag ville få svar på av lärarna och ställde frågorna till lärarna. Jag fick ta del av deras uppfattningar och tolkningar. Deras tolkningar och beskrivningar bildade underlag för min studie.
4.3 Genomförande
I detta avsnitt presenteras först datainsamlingsmetod, därefter databearbetningsmetod och sedan tolkning av empirin.
4.3.1 Datainsamlingsmetod
Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon och dator för att spela in intervjuerna. Sedan transkriberades samtalen med hjälp av en dator i ett Word
dokument. Jag valde att intervjua lärarna enskilt då Bryman (2018) lyfter fram att om två eller fler lärare intervjuas kan deras svar påverkas av varandras svar. Detta kan skapa ett störningsmoment då felkälla kan uppstå. Det var viktigt för mig att både jag och lärarna satt i en ostörd miljö för att kunna fokusera på frågorna och svaren. Frågorna delades ut i samband med intervjuerna då jag ville undvika genomtänkta svar från informanterna eftersom risken fanns att informanterna skulle dela med sig av svar som de trodde var önskvärda. Anledningen till att jag valde att intervjua en informant i taget var att jag ville ta del av informantens känslor och insikter på djupet där var och en berättade om sina erfarenheter och vad de utgår ifrån när de arbetar på sina specifika sätt (Denscombe, 2018). Det insamlade materialet för studien är intervjuer via telefon som spelades in via datorn efter informantens godkännande. Efter ett flertal gånger av lyssnande på de inspelade intervjuerna transkriberades de.
4.3.2 Tematisk analys
Materialet bearbetades genom tematisk analys som bygger på att stegvis koda viktiga utsagor i materialet för att finna ett mönster för studien. Utsagorna sorterades efter dess innehåll och kontext för att skapa ett mönster av kategorier för läsaren att förstå budskapet. Av totalt 35 utsagor var endast 16 unika, och de 19 övriga var således dubbletter som inte bidrog till kategorierna. Dessa utsagor är exempel på hur de olika
kategorierna bildades, först genom att urskilja initiala koder, och i ett nästa steg kategorisera utifrån de mönster som framträdde.
• Utsaga 1: ”Jag gör en grovplanering på VAD som ska göras under veckorna och sedan ser jag till att barnen på ettdemokratiskt och rättvist sätt får vara med och bestämma HUR vi ska utföra det” Initiala koder: Läraren bestämmer innehållet; Barnen bestämmer formen. Kategorikod: Lärarens roll, Barnens roll
• Utsaga 2: ”Dock upplever jag att de barn som inte får som just de vill ser det som orättvist och sedan associerar demokrati till något negativt”: Initial kod: Demokratins syften kan missförstås (av barnen).: Kategorikod: Pedagogiska problem
• Utsaga 3: ”alla elevers synpunkter är lika viktiga och eleverna ska känna sig behövda” Initial kod: Alla är lika värda; Alla ska känna sig behövda. Kategori: Värdegrund.
• Utsaga 4: ”elever får hjälp med översättning till sitt modersmål, så att de förstår vad vi pratar om” Initial kod: Språkbrister måste kompenseras: Kategorikod: Pedagogiska problem
• Utsaga 5: ”Det är viktigt att mitt förhållningssätt går i samklang med alla styrdokument och barnens perspektiv” Initial kod: Styrdokument, tillsammans med barnens erfarenheter av demokrati, genomsyrar undervisningen.
Kategorikod: Pedagogiska aspekter.
Dessa fem utsagor är exempel på hur kategorierna genererats utifrån de initiala koderna, vilka sedan bildade kategorikoder, vilket förespråkas av Yin (2013).
Mönstren som fanns sammanfördes i olika kategorier. Dessa kategorier är Lärarens roll, barnens roll, pedagogiska problem, Värdegrund och pedagogiska aspekter och utgör studiens empiri som i nästa fas tolkas och tilldelas mening utifrån studiens teoretiska perspektiv, sociokulturell teori. Därmed besvaras studiens frågeställningar.
4.4 Etiska principer
De forskningsetiska principer som jag använde mig av är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som Vetenskapsrådet (2017) lyfter fram. Informationskravet betyder att jag ska presenterasyftet med forskningen och framhålla att det är frivilligt att delta och att informanterna när som
helst kan avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innefattar att informanterna själva får välja om de vill medverka i forskningen eller inte. Konfidentialitetskravet innebär att informanternas uppgifter ska behandlas med största möjliga
konfidentialitet och förvaras på en säker plats där ingen obehörig ska ha åtkomst till informationen. Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet endast får användas i forskningssyfte och inget annat. Informanterna fick ta del av de etiska principerna via mejl i samband med missivbreven.
5 Resultat
I avsnitt 5.1 Empiri från intervjuer beskrivs fyra kategorier. I nästa avsnitt som är 5.2 Tolkning av empiri försöker jag förstå, förklara och tilldela mening åt empirin med stöd av det teoretiska perspektivet, sociokulturell teori, för att slutligen kunna besvara frågeställningarna. Till sist sammanfattas kapitlet i avsnittet 5.1.4 resultatsammanfattning.
5.1 Empiri från intervjuer
Under fyra rubriker presenterar jag min empiri som utgörs av fyra olika kategorier. Dessa kategorier är Lärarens roll och barnens roll, Pedagogiska problem,
Pedagogiska aspekter och Värdegrund.
5.1.1 Lärarens roll och barnens roll
Lärare använder sig till viss del av samma arbetssätt för att förtydliga demokrati i klassrummet. Nyckeln till ett demokratiskt klassrum är barns delaktighet.
Jag gör en grovplanering på VAD som ska göras under veckorna och sedan ser jag till att barnen på ett demokratiskt och rättvist sätt får vara med och bestämma HUR vi ska utföra det, i den mån det går […] Ofta får eleverna välja hur de ska jobba med något. Inte vad de ska jobba med utan hur.
Eleverna får i viss mån vara med och bestämma hur de vill arbeta, men lärarna ser fortfarande till att eleverna följer den grovplanering som är gjord. Eleverna får vara med och bestämma när det är möjligt, men att det inte alltid finns möjlighet för eleverna att styra sin undervisning. Hur lärarna möjliggör för eleverna att få vara med och bestämma varierar. Ett exempel är en beskrivning av ett samhälle i
som bestämmer vilket innebär att det inte är säkert att alla elever får vara med och bestämma under sin skoltid:
Ett problem som ofta uppstår är när alla barn inte är överens om till exempel hur vi ska göra något.
Det är viktigt att låta alla barn få sin röst hörd så att ingen elev utesluts:
Jag arbetar med att alla barn ska få komma till tal och kunna vara med och bidra till hur lärandet ska ske. Det gäller att alla elever ska få möjligheten till att vara delaktiga och känna sig ansvarsfulla. Ett exempel kan vara att tillämpa röstning vid en situation. Då gäller det att se efter varje enskild individ och se till att alla röster är lika värda.
Inga elever ska hamna i bakgrunden. Varje enskild individ har sina egna känslor och åsikter vilket är av vikt att läraren ska kunna förstå eleverna. Varje individ ska
komma till tals därför är det väsentligt att läraren fördelar uppmärksamheten bland eleverna där deras röster lyfts upp och är värdefulla. Det läggs tyngd på att framföra ett demokratiskt budskap till eleverna och vikten av att förklara att demokrati inte handlar om att alla ska vara överens men att individer ska försöka diskutera fram en sådan rättvis lösning som möjligt. Ett problem i sammanhanget kan vara att alla elever inte kommer överens och att någon sedan känner sig ohörd.
Dock upplever jag att de barn som inte får som just de vill ser det som orättvist och sedan associerar demokrati till något negativt.
Samtidigt kan inte alla barns talan alltid bli uppfyllda men det är fortfarande av vikt att alla elever känner sig sedda och hörda.
Det finns olika metoder för att få alla elever delaktiga och ett annat exempel är att eleverna får olika förslag på vad som ska göras under dagen och därifrån får de
bestämma hur det ska utföras. Att eleverna kan ta det som något negativt när inte just den enskilda personen får sin vilja igenom menar en informant kan fortfarande ses som ett lärande trots att det kan bidra till komplikationer och en negativ syn på demokrati.
Varje enskild individs röst är lika mycket värd som en annans och att det är av betydelse att eleverna får känna ansvarsfullhet och delaktighet i klassrummet. Barn som känner att man lyssnar på dem blir ofta engagerade.
Om läraren riktar in sig på att vara inkluderande och få eleverna att känna delaktighet bör det inte uppstå komplikationer då ett engagemang väcks hos eleverna. På så sätt kan eleverna känna att de kan påverka och ha synpunkter på moment i sin utbildning.
Ett arbetssätt där styrdokumenten ligger som underlag för att lära elever att agera bra och bli demokratiska medborgare är bärande. Det är av vikt att utgå ifrån
styrdokumenten och ha ett demokratiskt synsätt för att det ska spegla av sig på elever för att de ska lära sig om demokrati och bli demokratiska medborgare som utövar inflytelse i samhället:
Vi ska fostra eleverna till demokratiska medborgare, som ska kunna verka i samhället, som demokratiska medborgare. För att det ska fungera, måste eleverna få chans att öva, och den chansen får de i skolan. Alltså måste alla lärare ha ett demokratiskt tänk.
Det finns styrdokument som ska följas men lärarnas demokratiska tänkande är ändå en viktig del i undervisningen när de arbetar demokratiskt med eleverna på sitt eget sätt:
eftersom vi har en del styrdokument att rätta oss efter anser jag att alla lärare bör ha ett
demokratiskt arbetssätt precis som det demokratiska tänk som genomsyrar den läroplan vi har.
Trots att det finns skrivningar som ska följas finns det inte nödvändigtvis något rätt eller fel arbetssätt att utöva i klassrummen:
sedan tänker jag inte att det finns ett rätt och ett fel, men det kan vara en bra hjälp på vägen om man utgår ifrån styrdokumentets definition av demokrati.
Fokus ska ligga på att främja elevernas talan i klassrummet. Eleverna ska känna att alla människor är lika mycket värda oavsett bakgrund eller andra
diskrimineringsgrunder. Genom att läraren visar hur viktigt det är att varje enskild elev kommer till tals och får uttrycka sig kan eleverna ta lärdom av det för att kunna respektera varandras talan. På det sättet hjälper det sociala samspelet och
kommunikationen att forma eleverna till demokratiska medborgare som ska kunna verka i samhället. Eleverna kan även känna sig engagerade och kan bidra till sitt eget lärande då deras talan kan utgöra skillnad, framhåller informanten. ser inte några större svårigheter med eller hinder för att arbeta demokratiskt. De enstaka små problemen som kan uppstå är att när omröstning sker kan eleverna titta på varandra vilket de inte får göra. Detta kan undvikas genom att tala om för sina elever att blunda och luta huvudet mot bänken när de ska rösta för att inte påverka varandras svar.
5.1.2 Pedagogiska problem och aspekter
Grunden för ett demokratiskt klassrum vilar på bra kommunikation. Det ska finnas pedagogiska insatser tillgängliga om eleven är i behov av sådana för att kommunicera
med lärare och klasskamrater. Lärare ska värdesätta elevernas behov och utgå ifrån vad som kan göras för att uppnå elevens bästa.
Om elever behöver hjälp med översättning till sitt modersmål, kan de få hjälp av modersmåls-/hemspråkslärare.
Resultaten visar att extra anpassning för de elever som inte kan det svenska språket finns tillgängligt:
Är det så att någon elev är flerspråkig och har svårt med det svenska språket behöver jag som lärare se till att synliggöra att allas talan är lika viktig och då ge förutsättningar som krävs så att alla kan vara med
Alla barn ska kunna uttrycka sig och göra sig förstådda och därför ska hjälpmedel finnas till hands för att underlätta språkinlärningen för elevers deltagande i
klassrummet. Samhörighet bland eleverna ska genomsyra klassrummet då eleverna behöver lära sig att respektera varandras olikheter och det sker när läraren, som ska vara en förebild, behandlar varje enskild elev utifrån dennes behov. För att få
eleverna att känna en samhörighet är det av vikt att eleverna känner sig inkluderade i alla sammanhang, vilket är i samklang med skolans läroplan:
Det är viktigt att barn med brister i det svenska språket känner sig minst lika delaktiga i besluten som tas, precis som ett enspråkigt barn som exempelvis pratar det svenska majoritetsspråket.
Barns olika modersmål inte ska vara ett hinder för att de ska känna sig inkluderade utan de ska kunna föra sin talan oavsett om de kan det svenska språket eller inte. Det finns flera exempel på arbetssätt och hjälpmedel som tillämpas för att alla barn ska känna sig inkluderade i undervisningen. Ett exempel är bildstöd som finns både på svenska och andra språk:
På så vis kan även de barnen med brister i svenska få känna en samhörighet till gruppen och det blir lättare för dem att våga göra sin röst hörd i en grupp där de känner sig trygga och
inkluderade.
Bildstödet ska finnas som hjälpmedel till eleverna:
Ett exempel är bildstödet vi varje dag använder på tavlan för att gå igenom dagens schema. Varje bild finns på svenska men sedan även på de språk som talas i gruppen.
Bildstödet ska även påminna elever om att de alla är olika men att det ändå går att tillfredsställa deras behov trots skillnader, exempelvis olika modersmål. Bildstödet finns även som hjälpmedel för att det svenska språket ska utvecklas då de kan läsa och associera orden till bilderna som finns på korten.
5.1.3 Värdegrund
Det är av vikt att utgå ifrån ett barns perspektiv och inte bara ett barnperspektiv för att hålla den demokratiska andan i klassrummet:
Att använda mitt barnperspektiv på saker och ting kan göra att viktiga aspekter missas. För det kan vara stor skillnad på mitt barnperspektiv och ett barns perspektiv.
En annan viktig utgångspunkt i det demokratiska arbetet som lyfts i intervjuerna är alla styrdokument:
Det är även viktigt att mitt förhållningssätt går i samklang med alla styrdokument och lagar som finns för Sveriges skolor att följa. På så vis tror jag att ett demokratiskt klassrum blir väldigt lätt att uppnå.
Det tydliggörs för eleverna vilka rättigheter de har och hur viktigt det är att vara goda demokratiska individer. Sverige beskrivs som ett demokratiskt land där alla är
jämlika
Det är också viktigt att lyfta vikten av att vi alla är lika värda oavsett kön, ålder och etnicitet och därför har ingen elev en talan som är mindre eller mer värd.
Ett förhållningssätt är att lärare ska utgå från sig själva och hur hen hade velat bli behandlad som elev och detta kan ligga till grund för hur hen behandlar sina elever. Eleverna får tycka som de vill men det måste ske utan att kränka någon annan. Eleverna får lära sig att yttrandefrihet finns och att de får säga det som är lämpligt och som inte kränker någon annans identitet. Lärare kan utgå ifrån Sveriges lagar och betonar att Sverige är ett demokratiskt land där det skall råda jämställdhet och att det är något som inte kan förhandlas. Dessa arbetssätt är generella och lärare har inte ett specifikt arbetssätt som alla lärare bör använda sig av.
5.2 Tolkning av empiri
I detta avsnitt försöker jag, genom att förstå och förklara empirin i belysning av det teoretiska perspektivet, att besvara studiens frågeställningar, vilket sker i separata underavsnitt för varje frågeställning.
5.2.1 Demokratins definition
Här besvaras studiens första frågeställning som lyder: Hur definierar fem F-3-lärare demokrati i skolan och i undervisningen?
Det sociokulturella perspektivet handlar om mediering som innebär att människan använder sig av redskap eller material för att kunna göra sig förstådd i den värld vi
lever i. Empirin påvisar en osäkerhet bland lärare om hur de ska tillämpa det
demokratiska uppdraget i sin undervisning men detta bemöts med kommunikation, aktivt deltagande i praktiska övningar om demokrati samt diskussioner för att förebygga missförstånd.
Informanter uttrycker sig olika om vilket förhållningssätt de har för att fostra
eleverna till demokratiska medborgare. Att utgå från sitt eget barnperspektiv är inte samma som att utgå från barns perspektiv då dessa kan vara olika. Viktiga punkter kan utelämnas om barnens perspektiv på saker och ting inte tas med hänsyn. Nordmark et al. (2018) lyfter fram de olika typerna av didaktik som består av teori och praktik där material och tänkande spelar en stor roll i skolan. Genom
kommunikation och redskap som det sociokulturella perspektivet vilar på hävdar läraren att redskap som styrdokument och kommunikation utifrån barnens perspektiv är utgångspunkten för det demokratiska arbetssättet.
5.2.2 Demokratins användning i undervisningen
Här besvaras studiens andra frågeställning som lyder: Hur beskriver fem F-3-lärare att de använder demokrati i undervisningen?
Utifrån det sociokulturella perspektivet arbetar lärare på sitt eget sätt för att
elevernas uppfattningar av sin omvärld ska utvecklas. Lärare bestämmer vad de ska arbeta med och majoriteten av eleverna får tycka till om hur de ska arbeta med det läraren har valt ut.
Vygotskij (2001) nämner att tänkande och språk är en viktig del i det sociokulturella perspektivet, då lärarna behöver tänka över vilket språk de använder med eleverna och vilka redskap som framkallar demokrati i klassrummet.
Det finns resurser som modersmålslärare delar ut till elever som behöver utveckla det svenska språket. Alla elever ska kunna medverka i klassrummet trots svårigheter och skolans ansvar och mål är att eleverna ska förstå det som sägs. Dewey (2005) lyfter fram att mål sätts upp och beprövas för att eleverna eller skolan ska nå dem. Om målen inte uppnås ska de uppdateras och nya mål införs för att alla elever ska kunna medverka i klassrummet. Målet är att alla elever ska förstå och göra sig förstådda.
5.2.3 Hinder för demokrati
Här besvaras studiens tredje frågeställning som lyder: Vilka hinder ser fem F-3-lärare för att använda demokratiska arbetssätt?
Trots att demokrati kan anses vara en självklarhet som underlättar för eleverna att kunna känna sig som ansvarsfulla och delaktiga individer kan det uppstå problem eller svårigheter för läraren. Ett problematiskt moment uppstår när elever kan uppleva orättvisa trots demokrati. Detta leder till att elevernas syn på demokrati förändras till något negativt. Elever vars röst inte räknas då de tillhör
minoritetsgruppen som inte får sin vilja igenom upplever att de inte får komma till tals och att möjligheter ofta är tillgängliga för de elever vars vilja alltid går igenom. För att kunna forma eleverna utifrån det sociokulturella perspektivet ska dessa problem synliggöras för att eleverna ska vara medvetna om hur samhället och omgivningen fungerar. Genom det sociala samspelet och kommunikation kan elevernas uppfattningar utvecklas (Vygotskij, 2001).
Språkliga brister kan påverka demokratiarbetet om eleven inte förstår eller kan göra sig förstådd i det svenska språket och behöver pedagogiska insatser. De pedagogiska insatserna kan innebära att eleven behöver gå ut från klassrummet eller ha en
modersmålslärare närvarande i klassrummet för att få hjälp. Detta kan påverka situationen negativt då eleven kan känna utanförskap och inte lika behandlad som resten av eleverna. I förhållande till det sociokulturella perspektivet handlar det om att eleverna själva får uppleva och bilda egna uppfattningar av det som sker i
klassrummet för att de ska utvecklas i sitt livssammanhang och ha stort förklaringsvärde (Säljö, 2020).
5.3 Resultatsammanfattning
Sammanfattningen visar att det finns på flera olika sätt att arbeta med demokrati, även olika uppfattningar om demokrati. Lärare strävar efter att fostra eleverna till demokratiska medborgare som förbereds för att agera i samhället. Det finns olika utgångspunkter för lärare att kunna arbeta på ett demokratiskt sätt men framförallt finns det underlag som lärare ska följa från styrdokumentens skrivningar. Fastän dessa skrivningar ska följas så väljer lärare att utgå från exempelvis sig själva och barnens perspektiv. Det finns olika arbetssätt som synliggör demokrati i klassrummet och det är upp till läraren att forma sin undervisning och använda sig av arbetssätt
som anses vara lämpliga förutsatt att de utgår från styrdokumenten. Trots att
demokratiuppdraget är en självklarhet i skolvärlden, kan det uppstå komplikationer och svårigheter där elever inte får sin röst hörd när de ska rösta på hur de vill arbeta. Detta kan leda till att elever känner orättvisa och ser demokrati som något negativt.
6 Diskussion
Diskussionskapitlet behandlar följande områden: 6.1 Resultatdiskussion har sin utgångspunkt ifrån studiens frågeställningar och diskuterar resultatet fram till en slutsats i 6.1.1 slutsats. I avsnittet 6.2 metoddiskussion ska jag kritiskt granska de metodologiska aspekterna för studien och studien avslutas med det sista avsnittet som berör 6.3 framtida forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Alla elevers röst är lika viktiga och därför får eleverna gemensamt fatta beslut om hur de vill arbeta. Elevernas likvärdighet sätts i fokus. Barnen får bestämma hur de vill arbeta och inte vad de ska arbeta med och detta har att göra med att alla åtgärder som rör barnen ska i första hand beaktas om vad som bedöms vara barnets bästa (Skolverket, 2020). Därför får barnen vara delaktiga genom att på ett demokratiskt sätt kunna påverka hur de kan arbeta med det som erbjuds av lärarna.
Theofano (2010) beskriver det svenska skolsystemet som en serie med
undervisningar som består av frågor som ställs till eleverna där lärarna förväntar sig att eleverna ska kunna svaret. Tid finns inte för diskussioner där eleverna kan dela med sig av sina åsikter och erfarenheter. Det är viktigt att eleverna ska få ta del och veta vilka rättigheter och skyldigheter de har. De kan alltså inte fatta beslut om vad de ska arbeta med då det kan skapa distraktion och okunskap. Resultatet visar att det är väsentligt att eleverna gemensamt kan bestämma hur de vill arbeta för att inte tappa motivationen. Något som utmärktes var hur lärare väljer att fördela
demokratiuppdraget mellan sig själv och eleverna för att det ska vara en struktur men ändå rättvisa bland eleverna. Att fostra eleverna till demokratiska medborgare
innebär även att tala om för dem hur demokrati fungerar och att alla människor är lika värda men för att fatta rättvisa beslut som gynnar de flesta väljs
Langmann & Månsson (2016) lyfter fram att det finns en osäkerhet bland lärarna om hur de ska tillämpa Skolverkets skrivningar om likabehandling i praktiken. Att
eleverna får rösta genom handuppräckning och majoritetens röst vinner kan få till följd att eleverna som inte får sin vilja igenom kan känna att läraren särbehandlar och favoriserar vissa elever. Att eleverna ska få bestämma kan sällan leda till att alla elever kommer överens om att arbeta på ett visst sätt. Resultatet identifierar att alla barn är olika och har olika erfarenheter i sitt bagage vilket också påverkar deras val i vardagen. Dahlkwist (2011) menar att skolans läroplan ska syfta till att främja alla elevers skilda uppfattning för att det inte ska leda till trakasserier. Skolan ska arbeta på ett förebyggande sätt mot diskriminering och detta ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan ska fokusera på likabehandlingsarbete och utgå ifrån elevers olikheter. Detta motsvarar de åsikter som framkommer i resultaten om fostran då de tar hänsyn till elevernas olikheter och lär dem att respektera och acceptera varandras åsikter samt att allas röster räknas även om majoriteten alltid vinner valet att bestämma i klassrummet. Detta är viktigt att lyfta för att eleverna aktivt ska arbeta med att även om allas röst räknas finns det inte möjlighet att utföra det eleverna vill om alla vill olika eftersom det finns ramar som lärarna behöver anpassa sig efter.
Nordmark et al. (2018) lyfter fram de två olika typer av didaktik som har en viktig del i skolvärlden. Det handlar om ämnesdidaktik som innebär att den demokratiska andan lyfts fram i undervisningen och utförs utifrån styrdokumentens
förutsättningar med fokus på ämnets innehåll som också betygsätts. De lyfter sedan fram allmän didaktik som handlar om att eleverna lär sig ämnesspecifika särdrag som förvandlas till handlingar som är icke ämnesanknutna i vardagen. Det kan handla om sociala relationer eller ramfaktorer som skapar den formella undervisningen. Detta har en koppling resultaten då lärare utgår utifrån styrdokumentens skrivningar för att tillämpa demokrati i klassrummet samtidigt som de behöver visa hänsyn till den enskilda elevens förutsättningar och perspektiv. Något som framkommer i studien är att en lärares barnperspektiv inte är detsamma som barnens perspektiv. Detta
innebär att när läraren ska använda sitt barnperspektiv för att nå ut till alla elever så kan det leda till att de inte tillfredsställer alla barnens rättigheter och behov.
Varje enskild elev har olika perspektiv och det viktiga är att kunna skapa relationer för att lära känna barnen och utgå från deras perspektiv. När lärare har kunskaper
om varje enskild elevs perspektiv kan det bli lättare att dra paralleller mellan
ämnesdidaktik och allmän didaktik (Nordmark, et al., 2018). Att fostra eleverna till demokratiska medborgare är ett av läroplanens mål (Skolverket, 2019). Detta lyfter även Dahlkwist (2011) fram, att ansvaret ligger på skolans verksamhet att mål sätts och prövas för att sedan följa upp resultaten samt utvärderas. Nya metoder och mål sätts och utvecklas ständigt. Ett mål som ska förverkligas är ämnesdidaktik där lärare förmedlar kunskaper för att lära eleverna om demokratins grunder, rättigheter och skyldigheter samt att kunna fastställa det genom att agera i en allmän didaktik där deras handlingar i vardagen blir demokratiska och på så sätt har skolan lyckats
fastställa sitt mål genom att fostra eleverna till demokratiska medborgare (Langmann & Månsson, 2016). Scheutz (2020) lyfter fram att i samhället har alla rösträtt och majoriteten representerar Sverige. Med hjälp av de individuella rösterna ska det bli enklare att på ett demokratiskt sätt komma fram till hur landet ska styras. Det finns föreskrifter som ger yttre ramar för att lärarna ska känna sig fria att arbeta på ett demokratiskt sätt med sina elever och demokratimålet är att eleverna ska fostras och förberedas för demokrati.
När det gäller Språkliga brister arbetar lärare med att lyfta och inkludera eleverna i klassrummet. De samhällsorienterande ämnena ska vara till nytta för att eleverna ska utveckla kunskaper om nyanlända elever som kommer till Sverige och förstå vilka svårigheter som kan uppstå för dessa elever. Det är viktigt att utgå från elevernas behov för att de ska känna ansvarsförmåga, inkludering, inflytande samt kunna påverka sin utbildning (Skolverket 2019). Lärare ska hitta pedagogiska insatser som passar den enskilda individen på gruppnivå. Detta innebär att de barn som inte kan språket inte ska behöva gå ut från klassrummet för att få hjälp, utan de ska befinna sig i klassrummet samtidigt som de får hjälp (Eklöf & Kristensson, 2017). I denna studie lyfts det fram att modersmålslärare kan befinna sig i klassrummet för att översätta det som sägs för den elev som inte kan språket.
6.1.1 Slutsats
Lärare utgår ifrån styrdokumentens skrivningar som beskriver att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare och utveckla ansvarsförmåga, delaktighet och inflytande (Skolverket, 2019). Lärare arbetar utifrån SO-ämnena och får eleverna att utveckla kunskaper i hur samhället fungerar ur olika perspektiv. Lärare arbetar på ett inkluderande sätt genom att ta hänsyn till varje enskild elevs behov och utgå ifrån
dessa för att kunna arbeta på ett rättvist och demokratiskt sätt. Eleverna kan påverka sin utbildning genom att rösta fram hur de vill arbeta men inte vad de vill arbeta med, eftersom det är lärarens uppgift.
6.1.2 Metoddiskussion
En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer tillämpades för att fördjupa kunskaper om hur fem F-3-lärare från olika skolor arbetar och beaktar
demokratiuppdraget i skolan. Dessa intervjuer ledde fram till att lärarnas perspektiv synliggjordes genom deras resonemang och förklaringar kring demokratiuppdraget som berör elevinflytandet och delaktighet. Denna studie bygger på informanternas beskrivningar av hur de förhåller sig till styrdokumenten och vilka svårigheter som kan uppstå. Därför utfördes en intervjustudie. Observationer hade varit något som styrker lärarnas beskrivningar men studien handlar om att utgå från lärarnas resonemang och perspektiv och därför är intervjuer passande. En nackdel med att studiens underlag som är kvalitativ ansats som bygger på semistrukturerade
intervjuer med öppna frågor är att det kan leda till att informanterna ger de svar som kan tänkas vara önskvärda. En fördel med att intervjua informanterna med öppna frågor och följdfrågor är att jag kan förlita mig på att svaren var uppriktiga.
6.1.3 Pålitlighet och trovärdighet
Min studie är pålitlig och trovärdig då mitt syfte var att få ta del av lärarnas beskrivningar om demokratiuppdraget och det finns ingen anledning för mig att vinkla fakta åt något håll. Min studie har utförts på ett objektivt sätt som har kopplats till litteratur och artiklar för att sammankoppla informanternas beskrivningar med forskning.
6.1.4 Reflexivitet
Min resa genom denna studie har varit intresseväckande och spännande. Fastän jag inte har observerat de arbetssätten som togs upp på intervjuerna har det varit spännande att få ta del av den teoretiska delen och bakomliggande orsaker till lärarnas sätt att arbeta. Detta har gjort att jag har varit engagerad i att få ta del av vilka komplikationer som uppstår när lärarna använder sig av de arbetssätten de gör och hur dessa ska undvikas i mitt framtida yrke. Jag respekterar resultatet och som ovan nämns har jag inte haft en anledning att vinkla fakta åt något håll. Mitt mål har
varit att arbeta objektivt och fokusera på att få fram ett resultat som besvarar mina frågor.
6.1.5 Sanningskriterier
Rimlighetskriteriet uppfylls då resultatet är rimligt och frågeställningarna besvaras noggrant från flera olika perspektiv. Studien är väl strukturerad vilket får läsaren att förstå att delarna utgör en helhetsbild av svaret till frågeställningarna, varför studien uppfyller även koherenskriteriet. Studien följer en tydlig struktur och resultatet är framskrivet på samma allmänna abstraktionsnivå som bakgrunden. Därför uppfyller studien korrespondenskriteriet. Genom kategoriseringsproceduren av intervjuerna har det fördolda synliggjorts. Därmed uppfyller studien även det aletiska
sanningskriteriet.
6.2 Fortsatt forskning
I dagsläget finns det relativt mycket forskning om demokratiuppdraget i klassrummet och det var till hjälp för att utföra min forskning. För den fortsatta forskningen hade det varit intressant att stärka resultatet med observationer för att dra paralleller med lärarnas resonemang och det som görs i praktiken. En annan aspekt kan vara att intervjua elever angående deras åsikter och hur de tycker att demokratin tillämpas i klassrummet. Detta visar då om lärarna arbetar på ett korrekt sätt eller om det är något som behöver ändras. Studien skulle utökas om fler informanter intervjuades för att få en utförlig bild av hur lärarna arbetar demokratiskt och fostrar eleverna till demokratiska medborgare.
7 Referenslista
Axelsson, T. (2007). Rätt elev i rätt klass: skola, begåvning och styrning 1910-1950. (1. uppl.) Diss. Linköpings universitet, 2007.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:22897/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Liber. Bunar, N. (2020). Utbildning och mångkultur. Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C.
(red.), Lärande, skola, bildning (s. 491- 503). Natur & Kultur.
Cooper, A. (2019). Skolan som demokratiprojekt: En poststrukturell diskursanalys av demokratiuppdrag och lärarsubjekt: Karlstads universitet, 2007.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1340301/FULLTEXT01.pdf Dahlkwist, M. (2011). Att arbeta med skolans värdegrundsfrågor: en didaktisk
guide. (1. uppl.) Kunskapsföretaget.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Studentlitteratur
Dewey, J. (2005). Demokrati och utbildning. Daidalos.
Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. SWERA.
Linnéuniversitetet (1996-2018). Pedagogisk forskning i Sverige. Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1425
Hedin, C. & Lahdenperä, P. (2007). Värdegrund och samhällsutveckling. (Femte uppl).
Jonsson, L. (2016). Mellan tradition och förnyelse. Utmaningar i
religionsläraruppdraget. [Elektronisk resurs] Mälardalen University, Diss. Mälardalens högskola, 2016
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1033199/FULLTEXT01.pdf
Langmann, E. & Månsson, N. (2016). Att vända blicken mot sig själv: En problematisering av normkritiska pedagogiken. [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. file:///Users/sandraoner/Desktop/1425-Text%20(artikel)-3096-1-10-20180906%20(1).pdf
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2020). Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan). Natur & Kultur.
NE (2020). Nationalencyklopedin. [Elektronisk resurs].
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/ordningsbetyg Nordmark, J., Jonsson, L. & Månsson, N. (2018). Att bilda eller bedöma?
[Elektronisk resurs] Om skapandet av demokratiska medborgare. Nordisk tidskrift för allmän didaktik. (4:2, 3-16).
http://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/view/106/35
Odenstad, C. (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. (1. uppl.) Gleerup.
Scheutz, S. (2020). Utbildning och mångkultur. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande, skola, bildning (s. 673-684). Natur & Kultur.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Skolverket. www.skolverket.se Skolverket (2020). Barnkonventionen i skolan: reviderad 2020-11-13. Skolverket.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen Theofano, M. (2010). Democratic education in sweden. Lund University.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1600949&fi leOId=1612853
Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos
