Akademin för hälsa, vård och välfärd
ATT VÅRDA PATIENTER MED
CANCERRELATERAD SMÄRTA
-En systematisk litteraturstudie
FÖRFATTARE: SAIDA NOR AHMED
AYAAN HAAJI MAHAMED
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning
omvårdnad Nivå: Grundnivå Högskolepoäng: 15hp Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete Kurskod: VAE209
Handledare: Birgitta Johansson och Annelie
Rylander
Examinator: Helena Lööf Seminariedatum: 2021-01-15 Betygsdatum: 2021-03-01
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Varje år drabbas 60 000 personer av cancersjukdom och smärta är ett vanligt
förekommande symtom hos patienter med cancersjukdom. Smärta påverkar människan fysiskt, psykiskt och emotionellt och varierar från patient till patient. För att kunna lindra smärtan behöver sjuksköterskan erbjuda omvårdnad som bygger på öppenhet och
följsamhet. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerrelaterad smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie av tio utvalda
vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser. Resultat: Framkom två teman och fyra subteman: Strategiers inverkan på vårdande och två subteman; ”Samarbetet med andra” och ”Kunskapens betydelse”. Delaktighetens inverkan på vårdande med två subteman;
”Egenvårdens betydelse” och ”Relationers betydelse”. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att genom att använda strategier vid vårdande, inverkade det att på vården av patienter med cancerrelaterad smärta. Samarbetet hade en främjande betydelse för hur smärtbehandlingen och tillhörande vårdande kunde genomföras av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna använde sig av sin egna kunskaper och andras kunskap som strategier för att vårda patienter med cancerrelaterad smärta. Delaktighetens inverkan på vårdandet bidrog till att patienternas egenvård främjades och relationen stärktes när sjuksköterskorna gav utrymme för detta. Nyckelord: Erfarenheter, kunskap, kvalitativ, relation, sjuksköterskor
ABSTRACT:
Background: Every year 60,000 people suffer from cancer and pain is a common symptom
in patients with cancer. Pain affects people physically, mentally and emotionally. Torelieve the pain, the nurse needs to offer nursing that is based on openness and compliance. Aim: To describe nurses´ experience of caring for patients with cancer related pain. Method: A systematic literature study based on ten selected care science articles with qualitative approaches. Results: Two themes and four subthemes emerged; Theimpact strategies on caring and two sub-themes: “To collaboration with others” and “The importance of
knowledge”. The impact of participation on caring with two sub-themes: The importance of self-care” and “The importance of relationship”. Conclusion: The nurses experienced that
by using strategies in nursing, it had an impact on the care of patients with cancer-related pain. Collaboration had a promoting significance for how the pain treatment and associated care could be caried out by the nurses. The nurses used their own knowledge and the
knowledge of the others as a strategy to care for patients. The impact of participation on care contributed to the patient’s self-care being promoted and the relationship strengthened when the nurses provided space for this.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Cancersjukdom... 1
2.1.1 Smärta ... 2
2.1.2 Smärtupplevelser vid cancersjukdom ... 3
2.1.3 Hälsa ... 3
2.1.4 Sjuksköterskors ansvar utifrån styrdokument ... 4
2.1.5 Lagar ... 4
2.2 Tidigare forskning ... 4
2.2.1 Att leva med cancerrelaterad smärta ... 4
2.2.2 Upplevelsen av sjuksköterskornas bemötande... 5
2.2.3 Brister och förväntningar vid smärthantering ... 6
2.3 Teoretiskt perspektiv... 7
2.3.1 Vårdande ... 7
2.3.2 Ansa, leka och lära ... 8
2.4 Problemformulering ... 8
3 SYFTET ...9
4 METOD ...9
4.1 Datainsamling och urval ... 9
4.2 Genomförande och dataanalys ...11
4.3 Etiska ställningstagande ...12
5 RESULTAT ... 13
5.1 Strategiers inverkan på vårdande ...13
5.1.1 Samarbetet med andra ...13
5.1.2 Kunskapens betydelse ...14
5.2 Delaktighetens inverkan på vårdande ...15
5.2.1 Egenvårdens betydelse ...15
6 SAMMANFATTNING AV RESULTAT ... 18 7 DISKUSSION... 18 7.1 Resultatdiskussion ...18 7.2 Metoddiskussion ...21 7.3 Etisk diskussion ...23 8 SLUTSATS ... 24
9 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 25
REFERENSLISTA: ... 26 BILAGA A. SÖKMATRIS
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSMATRIS BILAGA C. ARTIKELMATRIS
1
1
INLEDNING
Varje år får många personer en cancerdiagnos. Sjukdomen kan ge olika symtom beroende på var tumören sitter. Beroende av detta kan sjukdomen orsaka olika symtom. Smärta är ett symtom som patienterna vid cancersjukdom kan få. Det är sjuksköterskors ansvar att vårda patienter med cancersmärta för att kunna lindra deras smärta. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse bör sjuksköterskan kunna vårda patienten med utgångspunkt från patientens individuella upplevelser vilket kan främja patientens hälsa.Därför är av intresse att som sjuksköterska ha en förståelse för att vårda patienter med cancersjukdom utifrån patientens upplevelser av smärta och även kunna ge stöd. Även att förstå vilka åtgärder som krävs för att hantera smärtupplevelser. Därför är det intressant attsjuksköterskan får erfarenhet och kunskap inom vård av patienter som lider av cancersjukdom. Detta
examensarbete började av ett intresse som uppstod efter att vi fick välja utifrån flera olika forskningsämnen, som kommer ifrån Mälardalens högskola/ hälsa, vård och välfärd,
MDH/HVV: ”Vårdhandlingar och vårdaktiviteter som främjar vila och återhämtning”.Detta väckte upp ett annat intresse som uppstod under den verksamhetsförlagda utbildningen vid möte med en patient som upplevde ångest och rädsla på grund av cancersmärta. Därigenom framträdde tanken om vilket stöd som sjuksköterskan kan ge patienten för att lindra dennes smärtupplevelse.
2
BAKGRUND
Olika centrala begrepp är av betydelse för förståelsen av examensarbetet. Begreppen som beskrivs nedan är Cancersjukdom, Smärta, Smärtupplevelser vid cancersjukdom, Hälsa,
Sjuksköterskors ansvar utifrån styrdokument och Lagar. Därefter framkommer tidigare
forskning som lägger fokus på patienters erfarenheter av vårdande vid cancersmärta. Vidare beskrivs även valt teoretiska perspektiv från Erikssons teorier om caritativa vårdteorier för vårdande och en problemformulering.
2.1 Cancersjukdom
Cancer är ett samlingsnamn för sjukdomar som beror på en genförändring som kan uppstå. Genom en rubbning i celldelningen kan cancerceller bildas. Cancercellen fördelar sig obegränsat och leder till tumörbildning (Cancerfonden, 2019a). Antalet personer som får cancerdiagnos ökar. År 2013 fick 57 830 personer cancer och i år 2018 drabbades 68 000 personer av cancersjukdom och 63 000 av dem är inskrivna i cancerregistret, vilket innebär
2
att personer som insjuknar är mer än de personer som dör på grund av cancersjukdom. Sedan 1990-talet har antalet cancertumörer ökat i genomsnitt 2 procent per år
(Socialstyrelsen, 2019). Ökningen kan bero på den ökande livslängden i befolkningen. Den kan även bero på ändringen av livskvalitén och faktorer som orsakas av omgivningen (Planck & Palmgren, 2016). Vidare beskrivs att det finns skillnad mellan antalet personer som
insjuknar och antalet cancerfall som registreras i cancerregistret, vilket innebär att en person kan få mer än en tumör och därför blir antalet cancerfall högre än antalet personer som insjuknar varje år, eftersom varje ny upptäckt tumör registreras och beräknas som ett nytt cancerfall (Socialstyrelsen, 2018). De vanligaste cancerformerna i Sverige är bröstcancer, prostatacancer, tjock och ändtarmscancer, lungcancer och hudcancer. Varje år får cirka 7800 kvinnor bröstcancerdiagnos och bland män får 10 900 prostatacancerdiagnos. Lungcancer är den cancerformen som kan orsaka flest dödsfall bland kvinnor och år 2018 dog 1800 kvinnor och även lika många män (Socialstyrelsen, 2019). Faktorer som kan orsaka att sjukdomen uppstår kan vara ärftliga faktorer. Risken är därför stor när några av släktningar har drabbats av sjukdomen. Livsstilen är också en vanlig faktor som kan orsaka att personen drabbas av cancersjukdom. Dessa faktorer är levnadsvanor såsom rökning, alkohol och ohälsosamma matvanor samt stillasittande. Miljöfaktorerna kan också vara en bidragande orsak till insjuknandet av cancersjukdomen såsom solstrålning och industri- och bensinutsläpp i miljön (Cancerfonden, 2019a). Cancersjukdom behandlas med flera metoder såsom kirurgi, strålbehandling eller cytostatikabehandling. Behandlingen är också indelad i två delar kurativt som är botande eller palliativ, vilket innebär tumörkontrollerande eller
symtomlindrande syfte. Det är sjuksköterskornas ansvar att kunna erbjuda all omvårdnad och behandling av patienter med cancersjukdomen. Sjuksköterskorna som arbetar i en onkologisk enhet kan ha varierande uppdrag, vilket omfattar att kunna vårda patienter i livets slutskede och kräver kunskap och flexibilitet. Sjuksköterskorna har också ansvar för att vara uppmärksam på patienternas behov av olika professionella stödjanden av till exempel kurator, dietist eller fysioterapeut. Patienter med cancersjukdom kan förekomma överallt i vården, vilket gör att sjuksköterskorna bör kunna uppmärksamma deras symtom. Även kunna möjliggöra patienternas delaktighet genom att skapa känslan av trygghet utifrån individuellt anpassad undervisning om patienternas sjukdom, utredning och behandling (Planck & Palmgren, 2016).
2.1.1 Smärta
International Association for the Study of pain (IASP, 2017) definierar ”smärta som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada”. Bergh (2016) beskriver att smärta har flera dimensionella
förklaringar på grund av otillräcklig förklaring om hur det påverkar kroppen. Smärta är en subjektivt upplevelser, vilket innebär att det inte kan mätas med siffror. Smärta påverkar patienterna fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Smärtorsaken indelas i fyra delar. Den Nociceptiva smärta som aktiveras vid kroppsskada såsom vid inflammation, operation eller kroppens inre organskada. Neurogen smärta som aktiveras vid kroppslig nervskada såsom vid stroke eller vid benamputation där nerverna involverats. Idiopatisk smärta där smärtan har okänd orsak och förklaras som smärta där patienten inte är diagnosticerad. Fysisk och psykisk ohälsa kan då ha samspelat. Den fjärde orsaken till smärttillståndet är psykiska
3
smärtor som beror på psykiska sjukdomar till exempel depressioner. Det förekommer också akut smärta och långvarig smärta. Akut smärta är kroppens varningssignal, exempelvis vid traumaskada. Långvarig smärta innebär den smärta som kvarstår under en lång tid och orsaken eller signalen till smärtan kan inte behandlas. IASP definierar smärta som kvarstår mer än 3 månader som långvarig smärta, vilket innebär att efter en normal läkningstid kan individen fortfarande uppleva smärta.
2.1.2 Smärtupplevelser vid cancersjukdom
Cancerrelaterad smärta är det vanligaste symtom som uppstår hos patienter med
cancersjukdom. Vid långvariga cancersjukdom eller med obotliga cancer är det vanligt att patienterna upplever smärta och dessa behandlas oftast med höga doser av opioder speciellt under livets sista tid. Smärtlindringen kan för det mesta hjälpa patienten, men kan också ge biverkningar, vilket i sin tur kan orsaka andra symtom såsom förvirring och dåsighet.
Patienter med smärta får oftast ångest via reflexer i det centrala nervsystemet, vilket innebär snabb signal till nervsystemet, varvid användning av opioder kan minimera ångesten
(Cancerfonden, 2019b). Cancerrelaterad smärta är ett multidimensionellt fenomen, vilket innebär att det framträder i fem olika dimensioner. Fysiologiska, sensoriska, effektiva, kognitiva och beteende dimensioner. Fysisk smärta kan leda till trötthet, andningssvårighet och illamående hos patienten. Hos personer med psykisk smärta framträder oro, depression och ångest. På grund av smärtupplevelser finns risk för att patienten förlorar sitt sociala nätverk såsom vänner och familj. Är smärtan andlig kan det uppstå existentiella frågor exempelvis varför upplever jag smärta (Bergh, 2014). Orsaken till smärta hos patienter med cancersjukdom varierar och det kan vara att cancercellen växer och tumörstrukturen
förändras. Smärtan kan även vara behandlingsrelaterad såsom vid cytostatika- och strålbehandling. Det finns även långvariga smärtor som kan bero på antingen kirurgiska ingrepp eller strålbehandling (Strang, 2012). Cancerrelaterad smärta varierar och består ofta i långvariga smärtor som också kan påminna om sjukdomen och kan leda till psykisk ohälsa. Smärtan kan också vara en genombrottssmärta som kan förekomma kraftigt och plötsligt vid rörelse och vara mindre vid vila (Cancerfonden, 2019b).
2.1.3 Hälsa
Folkhälsomyndigheten beskriver att världshälsoorganisationen, WHO, definierar hälsa som ”ett fullständigt tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande inte endas frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning” (Folkhälsomyndigheten, 2018, s.6). Hälsa innebär också ett välbefinnande som har relation till personliga upplevelser och erfarenheter vilket bygger på acceptans av sin livssituation och sina möjligheter. Fysiskt välbefinnande uppstår av att få sömn, närhet, beröring och ha tillgång till livsmedel samt hälso-och sjukvård, menäven att inte drabbas av fysiska besvär. Psykiskt välbefinnande betyder relationen mellan individ och omgivning. Det är även att individen kan klara av sina vanliga livsvillkor och ha en bra psykisk hälsa. Socialt välbefinnande innebär att individen blir accepterad av sina vänner, familj och på arbetet (Folkhälsomyndigheten, 2018).
4
2.1.4 Sjuksköterskors ansvar utifrån styrdokument
Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor beskriver att en legitimerad sjuksköterska
ansvarar för omvårdnaden. Omvårdnaden innebär ett vetenskapligt kunskapsområde och är ett patientnära arbete som grundar sig på en humanistisk människosyn. En legitimerad sjuksköterska har självständigt ansvar att kunna fatta ett kliniskt beslut och öka möjligheten att förbättra, behålla eller återfå patients hälsa. Även att kunna hantera hälsoproblem, sjukdomar eller kunna uppnå bästa möjliga välbefinnande och livskvalitet i livets slutskede (Svensk sjuksköterskeförening, SSF, 2017a). Vidare beskrivs även som ett viktigt
komplement om sjuksköterskors ansvarområde enligt International Council of Nurses, ICN:S etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2017b) som indelat i fyra grundläggande områden. Dessa ansvarsområden riktar sig mot människor som har behov av vård, vilket är sjuksköterskors ansvaratt skapa en miljö där människliga rättigheter bevaras samt personens och familjens kultur, religion och värderingar respekteras. Behov av omvårdnad är internationellt och det ska ges respektfullt oberoende av hudfärg, tro och kulturell bakgrund samt ålder,
könsskillnad, social ställning och med mera. Syftet med detta är att främja människans hälsa, förebygga sjukdomar, återställa hälsan och lindra lidande. Sjuksköterskan har ansvar för att patienten ska kunna få tillräcklig information som passar dennes kulturella förhållanden så att patienten kan ge sitt samtycke i vård- och behandlingsplanering. Sjuksköterskan skall ha en professionell inställning vilket innebär att sjuksköterskan respekterar patientens integritet och visar lyhördhet, medmänsklighet och trovärdighet.
2.1.5 Lagar
I hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30) 3 kap §1 står att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor mot alla befolkningskategorier och detta skall byggas på respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Vidare beskrivs i §2 att hälso- och sjukvården även skall arbeta för att förebygga ohälsa. Enligt patientlagen (SFS, 2014:821) i kap6 §1 att hälso- och sjukvården skall tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Vårdinsatserna skall samordnas för patienten och ska bestämmas på ett sätt där målet kan uppnås.
2.2 Tidigare forskning
I detta avsnitt presenteras patienternas upplevelser av hur det är att leva med
cancerrelaterad smärta och upplevelsen av sjuksköterskornas bemötande, menäven dess brister och förväntningar av smärthanteringen.
2.2.1 Att leva med cancerrelaterad smärta
Patienter med obotlig cancersjukdom kan uppleva smärta och dess komplikationer dagligen men i olika intensitet. Det innebär att deras upplevda livskvalité kan bli påverkad på grund av smärtan som orsakar obehag och stör både det fysiska och psykiska välbefinnandet (Dunham m.fl., 2017; Erol m.fl., 2018; Haozous m.fl., 2010). Patienterna förklarar svårigheten med att
5
kunna avgöra sina symtom på grund av andra samtidiga sjukdomar som till exempel
reumatism och artrit (Mcpherson mfl., 2013). De beskriver även att smärtan som är relaterad till deras cancersjukdom kan påverka sömnen, vilket innebär att patienterna uttrycker
känslan av trötthet och kraftlöshet på grund av dålig sömn (Erol m.fl., 2018). Därigenom upplever patienterna att smärtan även kan ändra humöret och leda till känslor av
aggressivitet, vilket kan också påverka dagliga rutiner (Erol m.fl., 2018; Gibbins m.fl., 2014; McPherson m.fl., 2013). Därför blir ofta patienterna apatiska och har ingen lust att företa sig något fysiskt ansträngande såsom att hämta en stol på egen hand. Det kan även leda till att patienterna ställer sig existentiella frågor såsom varför drabbas just jag (McPherson m.fl., 2013).
Patienterna med cancerrelaterad smärta beskriver att det kan förekomma genombrottsmärta som innebär en kraftig smärta som kommer plötsligt och kan ge besvärliga upplevelser och påverka hälsa och välbefinnandet negativt. Vidare beskriver patienterna att
genombrottssmärta kan vara något hemskt och outhärdligt samt kan hämma deras
koncentration vilket kan leda till att de inte kan göra något annat än att skrika. Patienterna kan även uppleva att förlora kontrollen över sin kropp på grund av smärtan. Många patienter blev tvungna att ändra hela sin tillvaro och sluta sitt arbete för att kunna hantera detta nya tillstånd. Genombrottssmärtan kan även påverka patienternas psykiska tillstånd där patienterna blir deprimerade. Patienterna anser att de fortfarande kan behålla sina aktiviteter trots att de lider av smärta (Erol m.fl., 2018).
Patienterna med cancersjukdom beskriver att de ville slippa se sina vårdare bli oroliga på grund av cancersmärtan. Trots att patienterna kan uppleva irritation på grund av smärtans intensitet kan dekänna behov av hjälp av utomstående. Därför önskar patienterna vara för sig själva och inte berätta om sin smärta för någon annan (Gibbins m.fl., 2014; Haozous m.fl., 2010). Däremot visar somliga patienter med cancerrelaterad smärta att de kan känna sig friska och lyckliga inför andra människor (Lee m.fl., 2016). Patienterna beskriver att det är viktigt för dem att veta orsaken till smärtan mer än att lindra den, eftersom patienterna då kan uppleva rädsla över att sjukdomen förvärras och döden närmar sig (Gibbins m.fl., 2014). Patienterna beskriver även att efter behandling med cytostatika kan uppstå smärta, vilket leder till upplevelser av stor rädsla på grund av de farmakologiska biverkningar som är relaterad till cancersmärta (Tang m.fl., 2018).På grund av cancerrelaterad smärta och försämring av kroppsliga funktioner har de inte något hopp om återhämtning. Patienterna anser också att de kan förlora meningen med livet eftersom de tror att det inte finns något botemedel som kan ta bort deras smärta (Pathmawathi m.fl., 2015).
2.2.2 Upplevelsen av sjuksköterskornas bemötande
Patienterna med cancerrelaterad smärta beskriver sina upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid hanteringen av deras cancerrelaterade smärta på olika sätt. Detta kan bero på vilka sjuksköterskor som vårdar och deras individuella attityd beträffande hantering av cancersmärta (Pathmawathi m.fl., 2015; Rustøen m.fl., 2009). Patienterna förklarar att de kan bli bemötta av vissa sjuksköterskor på ett okänsligt, oförskämt och grovt sätt, vilket gör att upplevelsen av smärtan kan bli försämrad. Däremot önskar patienterna att
6
sjuksköterskorna skulle kunna vara mer omtänksamma i stället och vara mer tillgängliga än att bara kunna utföra sin plikt, speciellt när de vårdar patienter med cancersjukdomar (Pathmawathi m.fl., 2015). Patienter med cancerrelaterad smärta beskriver att
sjuksköterskorna som vårdande personer varierar isitt bemötande. Några kan vara omtänksamma, kärleksfulla, hjälpsamma, snälla, kan visa förståelse, kan bemöta deras upplevelse av smärtan på allvar och är trevliga. Däremot kan andra sjuksköterskor ge medicinen utan att visa intresse för patienten själv eller dennes besvär. Det innebär att ha empati, vara närvarande och vara pålitlig är de vanliga förväntningarna som patienterna har gentemot sjuksköterskorna i relation till smärtbehandlingen. Därigenom vill patienterna med cancerrelaterad smärta tas på allvar i sitt lidande och har förväntningar att sjuksköterskorna skall kunna agera som medmänniskor (Lee m.fl., 2016; Rustøen m.fl., 2009). Patienterna önskar att få dela sin smärta med andra genom att bli lyssnad på av familj och
sjuksköterskor, vilket innebär att de kan känna lättnad i sin smärta (Haozous m.fl., 2010). Därmed beskriver patienterna med cancersjukdom att smärtan lindras när de pratar med sjuksköterskorna om sin smärta och patienterna kan känna avlastning i sin smärta när sjuksköterskorna ger sig tid att lyssna, kramas eller hålla handen (Rustøen m.fl., 2009).
2.2.3 Brister och förväntningar vid smärthantering
Patienterna med cancerrelaterad smärta beskriver en brist på smärtkontroll gällande deras fysiska smärta. De upplever att sjuksköterskorna som vårdar inte har tillräckligt med kunskap om smärtlindring. Patienterna upplever därför att de inte får anpassade läkemedel mot smärtan trots att smärtbedömning blivit utförd (Rustøen m.fl., 2009). Patienterna uttrycker även att sjuksköterskorna bör kunna förstå smärta och bakomliggande orsaker genom sina egna erfarenheter i yrket och även se kliniska tecknen på smärta hos patienterna de vårdar (Gibbins m.fl., 2014; Rustøen m.fl., 2009). Patienterna upplever att detta skulle kunna minska deras oro (Gibbins m.fl., 2014). Patienterna beskriver även att
sjuksköterskorna bör kunna vidta icke-farmakologiska smärtlindrande åtgärder utan att fråga dem (Rustøen m.fl., 2oo9). Patienterna upplever att smärtskalan 1-10 är obegriplig och deras subjektiva smärta inte kan mätas på detta sätt. Därför uppskattar och önskar
patienterna att hanteringen av smärtan prioriteras genom att de kan bli tillfrågade om hur smärtan känns (Gibbins m.fl., 2014; Webber m.fl., 2011).
Patienterna upplever att vissa sjuksköterskor kan ha svårt att kommunicera med dem och ge tillräcklig information gällande deras tillstånd, vilket orsakar besvikelse hos dem
(Pathmawathi m.fl., 2015; Rustøen m.fl., 2009). Patienterna förväntar sig att
sjuksköterskorna som vårdar kan ge information och kunskap om detta utan att patienterna frågar, vilket sjuksköterskorna ofta bara kan göra när patienterna ställer frågan. Däremot kan patienterna uppleva säkerhet och mindre ångest när sjuksköterskorna ger information
skriftligt och förmedlar sin kunskap om smärtbehandling (Rustøen m.fl., 2009). Gällande patienternas förväntningar upplever de att kontroll av smärta kan vara ett övergripande tema i symtomlindring och patienterna uttrycker i början en förväntan att bli smärtfria, men förväntningarna ändras i efterhand när patienterna inser att de inte kan bli smärtfria (Gibbins m.fl., 2014; Rustøen m.fl., 2009). Därmed upplever patienterna att de alltid kommer att ha någon nivå av obehag så länge sjukdomen kvarstår (Gibbins m.fl., 2014).
7
Patienterna anser att sjuksköterskorna kan lägga fokus på att hantera smärtan mer än problemet med själva sjukdomen, vilket då skulle innebära att sjuksköterskornas
smärtbehandling kan ha en betydelse (Gibbins m.fl., 2014; Rustøen m.fl., 2009). Även kan patienterna anse att sjuksköterskorna borde ha en större roll i hanteringen av cancersmärta som innebär mer vårdande än bara administrationen av läkemedlet (Rustøen m.fl., 2009). Patienterna uppger att det kan finnas faktorer som kan gynna att lindra smärta exempelvis genom att byta kroppsställning eller ta ett varmt bad (Erol m.fl., 2018). Patienterna erfar att medicinen bara kan reducera smärtintensiteten, vilket betyder att smärtan inte är helt borttagen (Hackett m.fl.,2016). Patienterna önskar använda olika icke-farmakologiska strategier, vilket kan betyda att skapa sitt eget sätt för smärthantering (Hackett m.fl., 2016; Pathmawathi m.fl., 2015). Exempelvis massage, vilket kan ge lättnad i smärtan och detta gäller även Reiki, en avslappningsmetod som är en behandlingsmetod för smärta som kan göra att patienterna kan må bättre (Hackett m.fl., 2016). Detta stämmer även med
Pathmawati m.fl. (2015) att patienterna tar hjälp av sin religion genom att be till Gud eller att spela spel på datorn för att kunna fokusera på något annat än smärtan eller att blunda och slappna av tills smärtan minskar.
2.3 Teoretiskt perspektiv
Erikssons Caritativa vårdteori valdes som teoretiskt perspektiv. Motivet till den valda teorin är att den grundas på vårdandets perspektiv som är ansning, lekande och lärande. Genom ansning, lekande och lärande kan sjuksköterskorna erbjuda en vård som patienterna med cancerrelaterad smärta har behov av. Denna teori bygger även på en vård som grundar sig på människans helhetssyn, vilket kan skapa möjligheter av att sjuksköterskorna vårdar på ett medmänskligt sätt. Teorin kommer att användas för att diskutera i resultatet för detta examensarbete.
2.3.1 Vårdande
Vårdandet har alltid funnits och är en bindning mellan den moderna och traditionella vårdande sättet. Vårdande innebär att ansa, leka och lära och detta kan ge tillfredställelse, tillit samt kroppsliga och andliga välbehag. Vårdande innebär även en utveckling och
förändring av hälsoprocesserna. ”I vårdandet bekräftas den andras existens” (Eriksson, 2017, s.8). Därför kan vårdande vara en naturlig mänsklig handling som görs på ett kärleksfullt sätt. Därigenom kan en sann människa ge handlingar med kärlek och omtanke och detta i sin tur kan bekräfta människan som en människa. Vårdande är också kärlekens kraft och denna kan utföras genom närhet, ömhet och ansning. Kärleken innebär att människan har en tro och hopp, där tron är den människans inre övertygelse och är grunden för tilliten, det vill säga det som man kan lita på och hoppet kan ge till människan en livsvilja. Genom att kunna ge och ta emot kärlek kan man få kraft och utvecklas vidare (Eriksson, 2017).
8 2.3.2 Ansa, leka och lära
Ansningen innebär att stötta andra ytterligare genom att utföra konkreta handlingar som kan ge möjligheter till den andra människan att få extra hjälp till sina behov, exempelvis mat, trygghet eller hälsa. Människan är van att vara fri och oberoendet av andra. Vid ohälsa kan det riskera individens frihet och därför bli beroende av andra vilket kan leda till att individen känner sig isolerad. Att ansa menas att sköta och ge välbefinnande till andras kropp, själ och ande. Genom ansning kan individen uppmuntras genom denna hjälp och därmed orka skapa egna aktiviteter och acceptera sitt tillstånd. Till exempel att visa engagemang, kärlek och omsorg i mötet med patienter, vilket i sin tur kan leda till att patienterna accepterar sina hälsotillstånd (Eriksson, 1987). Varje människa har sin inre kraft som driver till att skapa och därefter kan uttrycka sig utifrån den kraften genom att leka. Att leka innebär att relationen mellan vårdaren och patienten kan leda till hälsa (Eriksson, 2017). Lekande är ett
beteendemönster som den personen använder i sin profession för att genomföra vården. Att kunna leka kännetecknas av ett gott hälsotillstånd. Lekande är en naturlig aktivitet som gör att man genom detta kan uppnå hälsa och därför kan det vara nödvändigt att förstå
förhållandet mellan lekande och vårdande. Lekande anses som en lust och önskning för att genom leken kan man behärska upplevelser och lösa problem, vilket innebär att
sjuksköterskorna skall kunna erbjuda individuellt anpassad vård (Eriksson, 1987). Att lära innebär att både patienten och vårdaren lär sig nytt under vårdprocessen och genom detta kan ske en utveckling. Vårdande är den som kan ge stödjande och skyddande för människans liv, där även den människliga arten kan utvecklas (Eriksson, 2017). Människans bevarande är förutsättningen för lärandet vilket gör att lärandet fortgår och därigenom kan människan bli mogen av detta. Genom lärande kan personen utföra vården med sin medmännisklighet (Eriksson,1987).
2.4 Problemformulering
Patienter med cancerrelaterad smärta upplever att smärtupplevelsen kan inverka negativt på deras dagliga liv, och försämrar deras hälsa och välbefinnande. En långvarig cancerrelaterad smärta skapar en känsla av hopplöshet, meningslöshet och patienterna efterfrågar adekvat smärtlindring samt information av sjuksköterskorna. I tidigare forskning framkom att patienterna upplever att sjuksköterskorna saknar kunskap om smärtlindring och att de inte får det bemötande som de efterfrågar eller blir tagna på allvar. Cancerrelaterad smärta är komplext och kan vara svårbehandlat men det ingår i sjuksköterskornas ansvar att kunna erbjuda en vård som kan främja patienternas hälsotillstånd och lindra deras lidandet. Sjuksköterskorna skall även på ett professionellt förhållningsätt kunna bemöta och ge stöd till patienterna som lider av cancerrelaterad smärta. Smärta är en subjektiv upplevelse och kan variera från patient till patient och därför behöver sjuksköterskor kunna erbjuda
patienterna med cancerrelaterade smärta en vård som kan utgå från patienternas perspektiv det vill säga från deras individuella upplevelser. Vid ohälsa är människorna beroende av varandra och genom att använda en teori som ansa, leka och lära i vårdandet kan detta bidra för sjuksköterskor att ge god vård. Det vill säga att genom denna vårdteori skapas en
9
Därigenom kan patientens lidande lindras och öka deras självförtroende samt trygghet. Det kan även underlätta för patienter att klara sina dagliga rutiner. Därför behöver mötet mellan sjuksköterskorna och patienter kan bygga på detta. Detta examensarbetes resultat kan vara till nytta för sjuksköterskor som vårdar patienter som har cancerrelaterad smärta och
förhoppningsvis gett sjuksköterskorna ökad kunskap om hur de bättre ska kunna vårda dessa patienter.
3
SYFTET
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerrelaterad smärta.
4
METOD
Den valda metoden i detta examensarbete var en systematisk litteraturstudie som bygger på Evans (2002) beskrivning av analys av bearbetat material. Metoden innehåller en
beskrivande syntes som är indelad i fyra faser. Den första fasen är att samla in de valda artiklarna som är bestämda för analysen, medan den andra fasen är att identifiera resultatets innehåll genom att läsa de insamlade artiklarna flera gånger tills förståelse av studiernas helhet uppstår. Den tredje fasen är att identifiera temat utifrån de nyckelfynden som är funna. Den fjärde och sista fasen är att beskriva fenomenet genom att redogöra för varje tema med uppmärksamhet på den ursprungliga undersökning (Evans, 2002). Metoden är inriktad på att studera individens subjektiva upplevelser och erfarenheter och för att få en djup förståelse för ett fenomen (Friberg, 2017). Därför ansågs valet av metod till detta
examensarbete lämplig då den möjliggör att genom analys av kvalitativ forskning kunna få en fördjupad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med
cancerrelaterad smärta.
4.1 Datainsamling och urval
Artiklarna som utgör underlag till resultatet i detta examensarbete samlades in genom att följa det första steget enligt Evans (2002) beskrivning, vilket innebär att samla in artiklar som är relevanta för att kunna besvara syftet. Vid sökning av artiklarna till examensarbetet används Cumuniative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL Plus och MEDLINE som databas. Att söka relevanta artiklar i CINAHL Plus databas underlättar sökprocessen, eftersom den innehåller material inom omvårdnad (Karlsson, 2017). De
10
artiklar som söktes och inte var tillgängliga i fulltext, hittades i Google Scholar. Detta i sin tur gav fulltexten som eftersöktes. Sökorden som användes var Nurses AND cancer pain,
Cancerpatients AND qualitative study, Experience OR attitude And Management, Oncology patients And Palliative care. Nursing care or nursing Assessment. Sökorden valdes för att hitta vårdvetenskapliga artiklar som kunde besvara detta examensarbetes syfte. Även
Medical Subject Headings som innebär Svensk MeSH enligt Karlsson (2017) användes för att hitta förslag på sökord som är synonymer för omvårdnadsord som är mer specifika för det aktuella område som efterfrågas. Vid avancerad sökning valdes ordet ”AND” mellan varje sökningsruta och även ordet ”OR” mellan de ord som har samma betydelse. Boolesk
sökteknik används för att göra förbindelser mellan mer än ett ord vid sökningen av artiklar. Ordet ”AND” avgränsar sökningen och gör den mer specifik, medan ordet ”OR” gör
sökningen mer tillgänglig (Karlsson, 2017). Sökorden som användes i detta examensarbete hänvisades i sökmatrisen till bilaga A.
”Peer-reviewed” användes för att kunna begränsa antalet artiklar vid urvalet samt för att kunna redovisa att artiklarna genomgått en vetenskaplig kritisk granskning av en annan forskare, vilket styrker arbetets förtroende. Det innebär att artiklarna som ingick i detta examensarbete uppfyllde kriterierna för vetenskapliga krav (Kjellström,2017). Ytterligare begränsningar som gjordes var: endast artiklar med fulltext, kvalitativ ansats, yngre än tio år och skrivna på engelska eller svenska språket samt vara relevanta för att besvara syftet. Inklusionskriterier som användes var artiklar som kunde besvara examensarbetets syfte. De var artiklar som handlade om sjuksköterskors erfarenheter, exempelvis artiklar om
sjuksköterskor som vårdar patienter med cancersjukdom. Enligt Billhult (2017) är i
inklusionskriterier de val som innefattar ett planerade bortfall före datainsamlingen, vilket i detta fall innebar att de artiklar som valdes skulle kunna besvara de efterfrågade fenomenen. Det exkluderades artiklar som enbart handlade om patienters perspektiv och läkares
erfarenheter. Enligt Friberg(2017) Inklusion och exklusionskriterierna valdes för att kunna möjliggöra att besvara examensarbetets syfte.
Det totala antal artiklar som framkom under sökningen var 281 och av dessa lästes 245 titlar. Och av dessa lästes 35 artiklars abstract. Efter ytterligare bortfall lästes elva i fulltext. Under läsningen framkom också att tre av dessa elva artiklarna inte var i fulltext och därför
beställdes två artiklar från Mälardalens högskolas bibliotek. Den tredje artikeln hittades i fulltext genom Google scholar. Slutligen hittades tio artiklar som granskades utifrån en kvalitetsgranskning med frågor som utgår från Fribergs (2017) frågeformulär. Se Bilaga B kvalitetsgranskningsmatrisen. Granskningen inriktar sig på kvalitativ granskning vilket innebär att de kvalitativa artiklar som valdes skall fylla kriterierna som följer
frågeformulären. Detta innebär att artiklarna skulle innehålla en tydlig beskrivning av problemformuleringen, syftet, metoden, vilka som deltar och att den svarade på artikelns syfte samt har ett tydligt resultat. Dessutom skulle artiklarna ha ett etiskt resonemang. Granskningen gjordes för att säkerställa att artiklarna ansågs vara trovärdiga och fyllde kriterierna för vetenskapliga artiklar. De artiklarna bedömdes igenom ett poängsystem där nio granskningsfrågorna användes för att kunna bedöma och betygsätta hur högt eller lågt kvalité de fick. Nio av de 14 kvalitetsgranskningsfrågorna valdes på grund av att de ansågs vara mer användbara för att kunna se om kravet av vårdvetenskapliga kriterierna uppfylldes.
11
Varje fråga som besvarades med ja fick ett poäng och de frågorna som besvarades med nej fick noll poäng. Kvalitetenbedömdes att om artiklar som fick mellan 7-9 poäng utifrån de nio frågorna ansågs vara av hög kvalité. Artiklarna som fick mellan 4-6 poäng som medelkvalité och slutligen artiklar som fick 1-3 som låg kvalitéts grad. Samtliga tio artiklar som ingår till examensarbetets resultat ansågs vara av hög kvalité se bilaga C.
4.2 Genomförande och dataanalys
Analysen påbörjades efter kvalitetsgranskningen utifrån steg två enligt Evans (2002) beskrivning som innebär att läsa alla artiklarna flera gånger. Var och en läste samtliga artiklar ett flertal gånger och fick därigenom en tydlig bild om artiklarnas helhet, därefter diskuterades deras innehåll emellan författarna. Under läsningen gällde att uppmärksamma nyckelfynden i varje artikelns resultatdel för att kunna fånga upp det som svarar på
examensarbetets syfte.
För att kunna identifiera teman utifrån de valda nyckelfynden genomfördes steg tre enligt metoden som innebär att en jämförelse görs för att hitta skillnader och likheter mellan de valda nyckelfynden. För att underlätta detta markerades nyckelfynden i respektive artikels resultat. Därefter urskildes de nyckelfynd som hade gemensamt innehåll med samma färger för att hitta likheterna. Nyckelfynden som identifierades och markerades ur artiklarnas resultat var totalt 151 nyckelfynd och listades in i en separat tabell i ett dokument. Genom att därefter sammanställa likheterna skapades teman. Subteman skapades genom ytterligare analys för att identifiera och sammanföra de gemensamma variationer som identifierats inom respektive tema.
I steg fyra enligt metoden görs slutligen en beskrivning av teman och subteman för att få en förståelse av de fenomen som eftersöks. Se-exempel på analysprocessen i tabell1 och tema med respektive subtema i tabell 2. Subteman innehåller en fördjupning och breddning av artiklarnas resultat med noggrannhet för att vara så nära originalstudien som möjligt. Detta av försiktighetsskäl för att inte avvika för mycket från originalet under beskrivningen. Det gjordes också för att beskriva syntesens resultat av teman och subteman med hjälp av exemplar från varje originalstudie.
Tabell1: Exempel på nyckelfynd, tema och subteman.
12 ” Self-management was seen to be
achievable when patients responded to health providers´ initiatives to enhance abilities for self-care” (Nicholas m.fl., 2016, s. 5054).
“The nurses believed that talking to patients provokes them to express their inner feelings and helps to relieve their physical pain” (Seyedfatemi m.fl., 2014, s.71). Delaktighetens inverkan på vårdande Egenvårdens betydelse Relationers betydelse
4.3 Etiska ställningstagande
Tanken med att genomföra ett betydande examensarbete som kan göra nytta för andra i samhället har funnits från början och därför bygger det på ett etiskt övervägande. Artiklarna som ingår i detta examensarbete har genomgåttpeer review. Det innebär enligt Friberg (2017) att de uppfyller vetenskapliga kriterier och även uppfyller kvalitetsgranskningsfrågor. Enligt Codex (2017a) innebär det att artiklarna skall kritiskt granskas genom att kontrollera i första hand om de har ”metodologiska, argumentativa och källkritiska aspekter”. Under granskning av artiklarna fokuserades även på om alla artiklar har baserats på forskningsetik vilket innebär enligt Kjellström (2017) att alla personer som deltog i de studierna som legat till grund för artiklarna har själva beslutat att delta eller avsluta studien när de själva vill. Fusk och plagiat samt att stjäla eller ändra andras resultat och metod är otillåtet och de misstänkta för forskningsplagiat och förvrängningar måste utredas (Codex, 2017b). Därmed krävdes det att vara uppmärksam och undvika att hamna i denna belägenhet. Alla
vårdvetenskapliga artiklar som ingår i examensarbetet är skrivna på engelska språket och det var nödvändigt att översätta från engelska till svenska. För att undvika förförståelse att smyga in under analysen styrde författarna denna genom att förhålla sig nära texten så mycket som möjligt. Även metoden som valdes till detta examensarbete var en beskrivande syntes utifrån Evans (2002) systematiska litteraturstudie, som innebar att undvika
tolkningar under analysen. Därför lästes artiklarna flera gånger för att förstå innebörden och på så vis undveks feltolkning. Polit och Beck (2016) beskriver att referenserna skall redovisas för att kunna underlätta för läsaren att kunna hitta originaltexten och även urskilja vem som har sagt vad. Alla referenserna som ingår i detta examensarbete hanterades genom att följa American Psychological Association (APA, 2020).
13
5
RESULTAT
I resultatet framkom två teman med fyra subteman, som framkom i analysen utifrån de tio vetenskapliga artiklar som ingår i examensarbetet, se tabell 2.
Tabell2: Översikt över teman och subteman.
Tema Subtema
Strategiers inverkan på vårdande
Samarbetet med andra Kunskapens betydelse
Delaktighetens inverkan på vårdande
Egenvårdens betydelse Relationers betydelse
5.1 Strategiers inverkan på vårdande
I det första temat som framkom under analysen var ” Strategiers inverkan på vårdande”. Det framkom att sjuksköterskorna erfor att det var nödvändigt att använda sig av olika strategier för patienter som lider av cancerrelaterad smärta för att kunna vårda dem. Sjuksköterskorna beskrev att samarbete med andra kunde underlätta smärthanteringen för patienterna med cancersjukdom. Även att kunskapen hade stor betydelse genom att den ökade förståelsen av bakomliggande orsaker av smärta och därför kunde sjuksköterskorna erbjuda en god vård. Detta presenteras mer djupgående under följande två subteman; ”Samarbetet med andra ” och ” Kunskapens betydelse”.
5.1.1 Samarbetet med andra
Sjuksköterskorna erfor att samarbetet med andra professioner i vårdteamet främjade dem i vårdandet med patienter med cancerrelaterade smärta. Även ett nära samarbete i teamet behövdes för att kunna lösa de specifika problemen som kunde uppstå vid omvårdnaden av dessa patienter (Garcia m.fl., 2015; Pavlish & Ceronsky, 2009; Prandi m.fl. 2015).
Sjuksköterskorna hade också erfarit att samarbetet bidrog till att de inte stod ensamma i vårdandet. De kunde enkelt få stöd av andra professioner när de skulle vårda en patient med en mer komplicerad cancersmärta (Garcia m.fl., 2015). Vidare framkom att sjuksköterskorna beskrev att samarbete med de övriga professionerna i vården kunde bidra med ökade
möjligheter att smärtlindra patienter med cancerrelaterad smärta optimalt (Silva m.fl., 2011; Stube m.fl., 2015). Sjuksköterskorna erfor att samarbetet i teamet möjliggjorde att snabbare
14
kunna identifiera patienternas förbättring av smärta som var relaterad till cancer. Samarbetet bidrog även till att stärka sjuksköterskornas omvårdnad och hantering av patienternas behov av smärtlindring (Stube m.fl., 2015).
Sjuksköterskorna beskrev att ömsesidighet och förtroende inom teamets medlemmar kan främja samarbetet dem emellan. Detta innebar att teamets förståelse av patienternas smärta kunde ökas och möjliggjorde en god vård för patienterna (Pavlish & Ceronsky, 2009; Prandi m.fl., 2015). Sjuksköterskorna belyste vikten av att kunna involvera familjen i samarbetet genom att ge instruktioner om hur patientens smärta noteras på ett korrekt och säkert sätt. Det belystes även väsentligt att patienternas familj integreras i teamet speciellt vid behov av smärtbehandlingen i hemmet hos patienterna. Vidare framkom att sjuksköterskorna erfor att patienter även kunde involveras i teamet för att patienterna är experter på sig själva (Pavlish & Ceronsky, 2009; Stube m.fl., 2015).
Genom att utveckla öppenhet och medvetenhet inom teamet erfor sjuksköterskorna att cancerrelaterad smärta hos patienterna kunde lindras. Därigenom bidrog detta till att skapa förtroende hos patienterna men även till att förbättra vårdkvalitén (Pavlish & Ceronsky, 2009). Sjuksköterskorna beskrev att samarbetet i teamet som byggde på tydlighet mot målet bidrog till att kunna minimera den frustration som kunde uppstå under arbetet (Pavlish & Ceronsky, 2009; Prandi m.fl., 2015). Sjuksköterskorna erfor att när samverkan, tydligheten och noggrannheten i teamet fungerade för att kunna fastställa ett långsiktigt och kortsiktigt mål i vården av patienter med cancerrelaterad smärta, ledde det till en förbättring i
patienternas hälsotillstånd (Pavlish & Ceronsky, 2009). Med hjälp av samarbete beskrev sjuksköterskorna att teamet kunde stödja varandra genom att prata fritt om sina problem och allt de möter i vården av patienter med cancerrelaterad smärta (Prandi m.fl., 2015; Stube m.fl., 2015).
It is now twenty years that there is talk of a psychologist for us put we are still here waiting… but to tell the truth, fortunately, we are a good group and often at least for me I can say that I succeed in venting my frustration and talking to my colleagues. (Prandi m.fl., 2015, s.75) Sjuksköterskorna erfor att de var ett bra team som kunde dela med sig av sina berättelser för att kunna minimera sina frustrationer (Prandi m.fl., 2015).
5.1.2 Kunskapens betydelse
Enligt sjuksköterskorna var det av betydelse att ha kunskap om vård av patienter med cancerrelaterade smärta, eftersom detta kunde bidra till att erbjuda patienterna en god vårdkvalité (Pavlish & Cerons, 2009; Prandi m.fl., 2015; Stube m.fl., 2015). Det krävdes att kunna använda sina kunskaper i såväl farmakologiska som icke- farmakologiska
behandlingar för att kunna hantera patienternas cancerrelaterade smärta (Pavlish & Cerons, 2009). Sjuksköterskorna ansåg att kunskap var nödvändigt, eftersom det bidrog till ökad förståelse av den smärtrelaterade orsaken till patienternas smärtupplevelser. Därmed kunde detta underlätta smärtlindringen (Bhatia m.fl., 2014; Garcia m.fl., 2015; Nur Rachmawati & Afiyanti, 2018).
15
Sjuksköterskorna uppgav att det som kunde utgöra ett hinder i vården var brist på deras egna kunskaper om smärtbehandling. Det kunde också skapa en rädsla hos patienter och
närstående och påverkade patienternas livskvalité negativt (Pavlish & Cerons, 2009). När patienterna med familj samt deras vårdgivare inte hade tillräckliga kunskaper om smärta och dess behandling. Det kunde motverka patienternas förväntningar på smärtlindring (Pavlish & Cerons, 2009; Prandi m.fl., 2015) Sjuksköterskorna beskrev att de hade behov av mer kunskap som kunde möjliggöra andra alternativa lösningar än enbart kunskap om läkemedel. Det kunde underlätta att hitta andra strategier än läkemedel vid vård av patienter som
upplevde smärta. Dessa smärtbehandlingsstrategier kunde ge flera möjligheter för att kunna uppnå välbefinnande för patienterna (Pavlish & Cerons, 2009; Prandi m.fl., 2015).
En av sjuksköterskona beskrev “I think it´s good to have regular study days on pain, just because new drags are coming out and the combination that you can use with steroids, with anti-inflammatory, and like Gabapentin and how they work” (Garcia m.fl., 2015, s.31). Sjuksköterskorna beskrev att kontinuerlig utbildning i smärtbehandling kunde vara nödvändig för att den kunde ge ökad förståelse för smärta och tillhörande behandling. Sjuksköterskorna menade att utbildning även kunde ha en betydelse för att underlätta kännedomen om olika nya och gamla läkemedel och hur dessa påverkade varandra (Garcia m.fl., 2015; Prandi m.fl., 2015). Sjuksköterskorna belyste vikten av att vara kunniga i vård och behandling av patienter med cancerrelaterad smärta för att kunna informera både patienterna och familjen. Även kunna förmedla risker och behandlingsalternativ så att patienterna känner sig tillräckligt informerade för att kunna ta beslut. Många sjuksköterskor använde sina kunskaper för att kunna undervisa patienterna om smärthantering. Däremot beskrev sjuksköterskorna att det var viktigt att känna till patienternas livssituation genom att kunna ta hänsyn till denna. Detta kunde underlätta att vårda patienter med cancerrelaterad smärta (Pavlish, & Cerons, 2009).
5.2 Delaktighetens inverkan på vårdande
Det andra temat som uppstod under analysen var ”Delaktighetens inverkan på vårdande”. Sjuksköterskor erfors av hur viktigt det var att kunna möjliggöra delaktighet i vården för patienter med cancerrelaterad smärta genom att stödja patientens kapacitet för sin egenvård. Även att kunna skapa en relation med patienterna genom att kommunicera och vara öppen gentemot dem. Relationer mellan sjuksköterskor och patienter kunde underlätta för
patienter att delta i och få inflytande över sin vård och kunde även lindra patienternas smärta. Det framkom två subteman som var; ” Egenvårdens betydelse” och ”Relationers
betydelse”.
5.2.1 Egenvårdens betydelse
Sjuksköterskorna erfor att patienternas egna förmågor kan stärkas vid vård av patienter med cancerrelaterade smärta genom att stödja patienternas egenvård och därmed minska deras besvär. Vidare beskrev sjuksköterskorna att genom att minska stödjande beteende kunde möjligheter ges för patienternas självständighet, vilket kunde bidra till att lindra deras
16
cancerrelaterade smärta (Seyedfatemi m.fl., 2014). Genom att stödja patienter innebär att främja deras självhantering av smärta för att de ska kunna klara sig efter en sjukhusvistelse. Enligt sjuksköterskorna var det av vikt att ge stöd till patienterna, eftersom det kunde bidra till patienternas förmåga till egenvård (Nicholas m.fl., 2016; Seyedfatemi m.fl., 2014). Att undervisa patienterna var också en viktig del för att de ska lättare kunna hantera sin cancerrelaterade smärta, men det krävdes även att sjuksköterskorna ställde upp för patienterna för att kunna uppnå bästa möjliga smärtlindring (Seyedfatemi m.fl., 2014). Sjuksköterskorna belyste att patienterna med cancersjukdom kunde lida under en lång tid i livet, känna smärta och behöva ligga på sjukhus. Därför kunde sjuksköterskorna vårda genom att stödja så att patienterna kunde få förmågan att hantera sina stressupplevelser bättre och göra sin egenvård bekvämare. Vidare beskrev sjuksköterskorna att för att kunna öka patienternas egenvård krävdes att tillämpa förtroende och tillit gentemot dem
(Seyedfatemi m.fl., 2014). Sjuksköterskorna erfor att både patienter och närstående fick stöd av dem på ett praktiskt sätt så att de ska kunna självhantera sin smärta (Nicholas m.fl., 2016).
We promote and teach relaxation, and distraction, to reduce pain and anxiety. Most people take to it, even those who you think might not. Some people are a little bit sceptical about it at first. But it is about promoting self-help as opposed to us taking over and doing everything for them. They are going home after spending the day with us, so we try to get them to handle it at home. (Nicholas m.fl., 2016, s.5053)
Enligt denna studie gav sjuksköterskorna stöd till patienterna i stället att ta över och göra allt för dem för att kunna klara sin egenvård och främja självhanteringen av cancerrelaterad smärta speciellt efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset (Nicholas m.fl., 2016).
5.2.2 Relationers betydelse
Sjuksköterskorna erfor betydelsen av att skapa en relation med patienterna genom att kommunicera och lyssna på patienternas berättelser. Även att kunna utgå från deras
perspektiv för att kunna lindra smärta, vilket betydde att patienterna kunde vara delaktiga i sin vård (Corderrio m.fl., 2013; Pavlish & Ceronsky 2009). Därigenom erfor sjuksköterskorna att kommunikationen med patienterna också kunde innehålla roliga stunder.
Sjuksköterskorna beskrev att genom att vårda patienterna skapades en relation mellan dem. Detta gjorde att patienterna fick mer uppmärksamhet och oftast ville att sjuksköterskorna skulle låta dem få stanna kvar på sjukhuset (Stube m.fl., 2015). Genom att ge patienterna enkla och fina stunder såsom att ge en kram, lyssna och skoja under omvårdnaden kunde betyda mycket för patienterna och lindra lidandet (Corderrio m.fl., 2013).
Sjuksköterskors ansåg att förhållandet mellan de och patienterna bör vara ömsesidiga för att kunna vårda patienter med cancerrelaterad smärta (Seyedfatemi m.fl., 2014). Dessutom belyste sjuksköterskorna att relationen mellan dem och patienterna samt deras familjer var av stor vikt (Corderrio m.fl., 2013; Pavlish & Ceronsky 2009). Genom relationen kunde sjuksköterskorna underlätta för patienterna att beskriva sin grad av smärta och därigenom
17
får god vård (Corderrio m.fl., 2013). Därigenom erfor sjuksköterskorna att genom att skapa en relation mellan patient och familj kunde undvika situationer som kunde utlösa smärta hos patienterna. Detta bidrog till en förståelse kring det som kunde skapa obehag och öka smärta hos patienterna vilket gjorde att faktorer som skapade detta kunde undvikas (Stube m.fl., 2015).
Sjuksköterskorna erfor att hanteringen av smärta gjorde att de ansåg att den fysiska smärtan inte kunde behandlas bara med läkemedel. Det krävdes också att vidta andra åtgärder såsom att skapa en god relation och kommunikation samt informera patienterna om de medicinska biverkningarna som kunde uppstå (Seyedfatemi m.fl., 2014). Sjuksköterskorna beskrev andra omvårdnadsåtgärder som kunde lindra patienternas smärta såsom aktivt lyssnande, dialog med patienter och känslomässigt stöd (Stube m.fl., 2015). Det var även att alltid kunna förmedla viktig information genom relationer som kunde bidra till deras delaktighet (Pavlish & Caronsky 2009; Seyedfatemi m.fl., 2014). Sjuksköterskorna menade att även den
terapeutiska informationen och utbildningen som patienten, närstående och vårdgivare fick kunde vara viktig för patienterna (Prandi m.fl., 2015). Sjuksköterskorna beskrev vidare att information och utbildning kunde leda till att minska smärtan och ångesten som patienterna kunde få (Nicholas m.fl., 2016).
Sjuksköterskorna belyste betydelsen av en relation som kunde identifiera och uppfatta patienternas smärta genom verbala klagomål, ansiktsuttryck och allmänt utseende. Även att patienterna med cancersmärta rapporterade sin upplevelse av smärta vid den tiden som de hade smärta. Med detta erfor sjuksköterskorna att den verbala och icke-verbala
kommunikationen kunde underlätta att bedöma patienternas smärtupplevelser. Vissa patienter rapporterade smärta, men det kunde också ses i deras ögon och ansiktsuttryck att de inte mådde bra. En del patienter ville på grund av sin medvetenhet om behandlingen inte ens förmedla sin smärta längre och bedömdes endast genom ansiktsuttrycket. Detta innebar att relationen mellan patient och sjuksköterska hade stor betydelse för att kunna vårda patienter med cancerrelaterad smärta (Stube m.fl., 2015).
Over the years I realized that caring has a therapeutic function. Patient’s often call you because they feel pain, but in the end you find out that you are talking with them about all sorts of other things and discover that what they wanted was simply talking. (Prandi m.fl., 2015, s.73) Sjuksköterskorna erfor att patienterna larmade på grund av upplevelsen av smärta, men sedan upptäcktes att de hade behov av att samtala med någon istället (Parandi m.fl., 2015). Sjuksköterskor belyste att vårda patienter med cancerrelaterad smärta visade att patienterna hade behov av att prata med sjuksköterskor (Prandi m.fl., 2015; Seyedfatemi m.fl., 2014). Att skapa en relation med patienterna kunde underlätta att de uttryckte sina inre känslor samt hjälpte till att lindra sin fysiska smärta (Seyedfatemi m.fl., 2014). Sjuksköterskorna uppgav även att när patienterna pratade om sina liv och familjeförhållanden, gjorde det att
sjuksköterskorna fick tid för att kunna skapa en relation genom att lyssna. Däremot
hindrades kommunikationen mellan patienter, familjen och sjuksköterskor på grund av brist på tid och lämpliga platser. Därför försökte sjuksköterskorna att ge tid till att kunna prata med patienterna och oftast kunde detta ske under omvårdnaden. Vidare erfor
18
sjuksköterskorna att patienterna ville bli lyssnade på om sina privata liv när de var redo för det. Patienterna undvek ofta att prata om sina privata liv när de låg i sal med andra på grund av att de inte ville avslöja sina privata liv för andra patienter (Prandi m.fl., 2015).
6
SAMMANFATTNING AV RESULTAT
Resultatet visade att sjuksköterskorna behövde ha ett samarbete med andra och en ökad kunskap om smärtbehandling för att kunna hantera patienternas hälsosituation, speciellt när patienterna lider av en obotlig sjukdom såsom cancer. Därigenom kunde sjuksköterskorna lättare även bemöta de existentiella frågor som patienterna hade och var relaterade till cancersmärta. Det framkom även att vårda patienter med cancerrelaterade smärta var komplex. Det krävdes utbildning och fördjupad kunskap för att kunna bemöta och tolka patienternas upplevelse av smärta samt planera lämpliga vårdaktiviteter. Genom kunskap och undervisning kunde detta bidra till ökad förståelse av smärta för både patienter och anhöriga. Kunskapen bidrog också till att sjuksköterskorna kunde förbättra möjligheterna för patienterna att hantera sina smärtupplevelser. Resultatet visade också att sjuksköterskorna borde kunna ge tid och vara öppna gentemot patienterna. De borde även kunna visa intresse och förståelse för patienters förmåga att främja sin egenvård. Betydelsen av att skapa en relation där kommunikationen var grunden framgick tydligt i resultatet. Även att alltid kunna utgå från patienternas perspektiv. Genom att lyssna på patienternas berättelse kunde
sjuksköterskorna kommunicera bättre med patienterna och skapa en ökad förståelse för patienternas upplevelse av sin individuella smärta.
7
DISKUSSION
I diskussionsavsnittet diskuteras först resultatet utifrån ovan presentation emot bakgrundens innehåll bland annat sjuksköterskors ansvarsområde utifrån styrdokument, lagar, tidigare forskning och teoretiskt perspektiv. Därefter kommer examensarbetets metod och slutligen etiska övervägande att diskuteras
7.1 Resultatdiskussion
I resultatet framkom att sjuksköterskorna erfor vikten av att samarbeta med olika
professioner för att kunna vårda patienter med cancerrelaterade smärta. Sjuksköterskorna beskrev att för att kunna tillgodose patienternas behov av vård krävdes det att bemöta dem med olika kompetenser så därför bad sjuksköterskorna om hjälp från andra
19
hälsoprofessioner vid svåra situationer. Sjuksköterskorna erfor att samverkan med andra professioner innebar att olika professioner med olika kompetenser kunde stödja varandras kunskap för att kunna lindra cancerrelaterad smärta. I tidigare forskning upplever
patienterna däremot att de alltid kommer att ha någon form av smärta och deras förväntningar av att bli smärtfria kommer inte att uppnås. Därför anser patienterna att sjuksköterskorna har större roll i att kunna hantera cancerrelaterad smärta med omvårdnad än att bara administrera läkemedel (Gibbins m.fl., 2014; Rustøen m.fl., 2009). Detta kan även relateras till Erikssons teori (1987) som beskriver att vårdande är den person som kan erbjuda stöd och trygghet i andra människors liv. Det stämmer också enligt
sjuksköterskeförening (SSF, 2017) som lyfter att en av sjuksköterskors ansvarsområde är att vårda människor som har behov av vård. I resultatet framkom även att sjuksköterskorna erfor vikten av att samarbeta med andra för att kunna skapa en god vård och att detta kunde bidra till att minimera patienternas smärta. Det framkom även vikten av att skapa en relation med patienter, anhörigaoch annan vårdpersonal som kunde bidra att främja vårdandet och minska patienternas cancerrelaterade smärta. Detta ligger i sjuksköterskors ansvar eftersom det i tidigare forskning framgår att patienterna upplever behov av hjälp från vårdaren eller utomstående, men på grund av smärta kan relationen påverkas och patienterna avstå att få hjälp för att undvika skapa oro (Gibbins m.fl., 2014; Haozous m.fl., 2010; Lee m.fl., 2016). En legitimerad sjuksköterska skall kunna kommunicera med alla medlemmarna i teamet på ett respektfullt, lyhörd och empatiska sätt (SSF, 2017). Detta är även en förutsättning för att sjuksköterskorna ska kunna erbjuda en god vård för patienter med cancerrelaterade smärta. I tidigare forskning upplever patienterna rädsla för att sjukdomen skulle försämras och tiden för livets slutskede närma sig på grund av att de inte kände till orsaken till smärtan. Det innebär att sjuksköterskorna lindrade smärtan utan att tydliggöra att smärtan kan uppstå även av andra orsaker (Gibbins m.fl., 2014). Däremot framkom i resultatet att
sjuksköterskorna erfor att när alla i teamet hade ett gott samarbete och en förståelse skapades om smärtorsaken, främjade det vårdande av patienterna med cancerrelaterad smärta. I tidigare forskning upplever patienterna vikten av att sjuksköterskorna förstår smärtan och bakomliggande orsaker genom sina yrkeserfarenheter och även genom att de uppmärksammar upplevelsen av smärtan (Gibbins m.fl., 2014; Rustøen m.fl., 2009). Patienterna beskriver att sjuksköterskornas förståelse av smärtans intensitet kan minimera oron (Gibbins m.fl., 2014). Vilket även kan kopplas till (SSF, 2017) att sjuksköterskorna skall kunna förebygga sjukdomar, återställa hälsan och lindra lidandet.
I resultatet framkom att sjuksköterskorna erfor att brist på kunskap om smärtbehandling kunde vara ett hinder för att kunna följa upp patienten i vårdprocessen. För att kunna hantera cancerrelaterade smärta var det viktigt att de använde kunskap kring detta för att kunna erbjuda en god vård. Även att de kunde dela sin kunskap om behandlingsalternativ med patienter och besvara deras frågor om sin smärta, så att patienterna kände sig trygga med sin vård och kunde ta genomtänkta beslut bidrog. Vilket kan kopplas till tidigare forskning att patienterna med cancerrelaterad smärta upplever att förmågan att klara sin dagliga sysselsättning förloras och detta medför att patienterna ställer sig frågor om varför just jag drabbats av detta (Mcpherson m.fl., 2013). Det stämmer med Erikssons teori att människan vid ohälsa kan bli beroende av andra vilket kan skapa en känsla av maktlöshet. Genom ansning kan exempelvis vårdaren skapa möjligheter för att patienterna ska kunna
20
utföra den aktivitet som är lämplig för just sina aktuella situationer och detta kan ge mening med livet och även öka acceptans för sina aktuella situationer (Eriksson, 2017).
I resultatet framkom även att sjuksköterskor erfor att patienterna kunde få kontroll över sin smärta, genom att få utbildning och undervisning på ett praktiskt sätt. Vilket kan jämföras med patientlagen (SFS, 2014:821) att vårdinsatserna skall anpassas till patienter och ska planeras för att kunna nå målet.
I resultatet framkom att sjuksköterskorna erfor värdet av att främja patienternas egenvård och att ge stöd åt patienter samt förstå patienternas situation. Detta lade till att patienternas förmågor av egenvård förstärktes som i sin tur lindrade smärtan. Sjuksköterskorna erfor även att cancerrelaterad smärta lindrades genom att vara en bra stödjare och kunna erbjuda patienterna exempelvis det som ger välbefinnande såsom värme, närhet och komfort. Detta kan jämföras med i tidigare forskning att patienterna upplever passivitet och apati på grund av smärtan som är relaterad till cancersjukdomen (McPherson m.fl., 2013). Genom Erikssons teori (2017) att ansa leka lära, kan användandet av den leda till patientens välbefinnande. Genom lärande kan vårdaren genomföra stödjande och skyddande som kan skapa utveckling för både patienter och vårdaren.
I resultatet framkom att sjuksköterskorna erfor att kunna skapa relation med patienten var viktig och görs genom att visa intresse, lyssna och trösta och bidrog till att patienten kände tillit och trygghet. Vidare framkom även i resultatet att sjuksköterskorna erfor att relationer med både patienter och anhöriga var oerhört viktigt för att det kunde underlätta för dem att få förståelse för processen under behandlingen av smärtan. Dock i tidigare forskning
upplever patienterna besvikelse och anser att sjuksköterskorna har svårt att skapa en relation och ge tillräcklig information gällande deras tillstånd (Pathmawathi m.fl., 2015). I resultatet framkom att sjuksköterskorna erfor att kunna skapa relation med patienterna och erbjuda fina stunder genom att lyssna, skoja eller beröra vid omvårdnaden kunde betyda mycket för patienter och lindrade patienternas lidande. I tidigare forskning förklarar patienterna att vissa sjuksköterskor kan bemöta dem på ett okänsligt, oförskämt och grovt sätt, vilket gör att upplevelsen av smärtan kan bli försämrad. Därför anser patienterna att sjuksköterskorna borde vara mer omtänksamma vid vårdandet än att bara utföra sina plikter (Pathmawathi m.fl., 2015).
Enligt Erikssons teorin (2017) innebär vårdande kärlekens kraft och har betydelse för närhet, ömhet och ansning. Detta stämmer med tidigare forskning att patienterna beskriver även att hanteringen av cancersmärta beror på sjuksköterskornas personliga attityd, där en
sjuksköterska som stödjer med omtänksamhet och kärlek och även tar patienternas smärtupplevelser på allvar, inte är lika med en sjuksköterska som bara erbjuder mediciner utan också tar hänsyn till andra viktiga aspekter såsom patienternas ytterligare välmående och egna kapacitet (Rustøen m.fl., 2009). Eriksson (1987) att genom ansning kan vårdaren stödja patienten på ett kärleksfullt och medmänskligt sätt. Även genom lekande kan det skapas den relation som kan ge patienten tillit och förtroende för vården, vilket i sin tur leder till ett ständigt lärande mellan sjuksköterskan och patienten.
I resultatet framom att sjuksköterskorna även erfor att överföra information till patienterna kunde underlätta patienternas delaktighet vilket i sin tur ledde till att lindra smärta. Detta
21
förstärker även av (SSF, 2017) att sjuksköterskorna har ansvar att överföra informationen till patienterna som är relaterad till deras hälsa, vilket kan leda till att patienterna kan vara delaktiga i sin behandlingsplanering. Däremot framkom också i tidigare forskning att patienterna upplever att de inte får tillräcklig information och att patienterna förväntar sig att sjuksköterskorna skall ge information utan att patienterna behöver ställa frågor
(Pathmawathi m.fl., 2015; Rustøen m.fl., 2009).
7.2 Metoddiskussion
Trovärdighet innebär att författarna skall tydliggöra för läsaren att skapa kunskap som är rimlig och även ett resultat som har giltighet. Detta görs genom att forskaren har en bild av det ämne som skall redovisas innan studien börjar (Fridlund & Mårtensson, 2017). Därför valdes i detta examensarbete ett syfte utifrån intresseområdet med fokus på
sjuksköterskornas vårdande. Därefter undersöktes de relevanta bearbetade materialet för att få en omfattande bild av ämnet, vilket ledde till mer inriktning till sjuksköterskors
erfarenheter. Att bygga upp ett syfte innebär att ” blicka framåt” (Henricson & Billhult 2017, s.49). Det vill säga att undersöka det som efterfrågats för att kunna få svar. Detta görs genom att reflektera över ett problem som har uppstått för att vidare kunna söka efter ett antal frågor och därefter precisera och formulera syftet för att kunna klargöra det Svagheterna som uppstod var att författarna inte hade några fördjupande kunskaper om ämnet och
sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vilket orsakade extra mycket tid för att hitta litteratur som kan ge en ökad förståelse kring ämnet. Detta kan dock vara en styrka för att författarna fick möjlighet att kunna öka kunskapen om hur olika databaser kan användas för att få fram ämnesrelevant material.
Giltighet innebär att författaren i examensarbetet så mycket som möjligt skall redovisa valet av studiens olika delar och därefter motivera detta. Artiklarna skall även besvara syftet; det vill säga att den undersöker vad den är avsedd att undersöka. Även att studiens resultat ska kunna ge liknande resultat om studien skulle göras om (Polit & Beck, 2016). I detta
examensarbete har datainsamling och urval samt metodens steg redovisats så utförligt som möjligt och artiklarna valdes som skulle svara på syftet. Därmed bidrog detta till att stärka giltigheten i detta examensarbete. För att kunna öka examensarbetets giltighet ytterligare valdes enbart artiklar som var ”Peer Reviewed”. Artiklarna publicerades från olika länder och kunde påverka examensarbetets resultat för att varje land har olika förutsättningar för kulturella och ekonomiska resurser som de kunde erbjuda sjukvården. Författarna
fokuserade på vikten av artiklarnas giltighet genom att vara uppmärksamma på att artiklarna uppfyllde kriterierna för vetenskapliga artiklar så att dessa kunde uppfylla examensarbetets syfte. Metoden som valdes i examensarbetet var en beskrivande litteraturstudie (Evans, 2002). Den var lämplig för examensarbetets syfte som var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med cancerrelaterad smärta. Därför fokuserades under sökningen av att hitta artiklar som var kvalitativa ansatser eftersom syftet med detta arbete var att beskriva erfarenheter och därför krävdes att söka kvalitativa artiklar för att få förståelse av fenomenet. Henricson och Billhult (2017) beskriver att kvalitativa metod inriktar sig på personens levda erfarenheter av ett fenomen. Kvalitativa studier ger även
