Experimentell undersökning av stenmaterials krossningsbenägenhet vid blandning i ett satsblandningsverk

(1)

krde . nödF___1% w wst t _wuu w Se eu_Rts öl[RRl e ;! ,. .z n i $ h i H Ja .. . t o lle d Pi e sk d So d i i i i l 0 de t., sik S

(2)

Statens väg- och tratikinstitut (VTI) - 581 01 linköping

National Road & Traffic Research Institute - S-581 01 Linköping - Sweden

Nr 241 - 1981 ISSN 0347-6049

En experimentell undersökning

av stenmaterials krossningsbenägenhet

vid blandning i ett satsblandningsverk

2 av Ulf Isacsson, Nils-Olov Nilsson

(3)

FÖRORD

Under hösten 1978 startades ett forskningssamarbete på laboratoriesidan mellan VTI och andra beläggnings-intressenter, däribland Statens vägverk och vissa större entreprenörer. Detta samarbete har hittills resulterat i två publikationer (VTI Meddelande nr 166 och 167).

Avsikten med samarbetet var ursprungligen att studera frågor rörande analysmetodik. I det nu aktuella med-delandet har emellertid en utvikning från detta ämne skett, då en problemställning inom produktionen be-lysts.

Föreliggande Meddelande är resultatet av ett samarbete mellan Skånska Cementgjuteriets göteborgsavdelning och VTI.

Författarna vill framföra ett hjärtligt tack till ingenjör Ingemar Andersson, asfaltverket i Angered

(Göteborg), för värdefull hjälp under försökets gång

och till avdelningsdirektör Peet Höbeda, VTI, för

be-skrivningen av använda stenmaterial (bilaga 5).

Ingemar Bronge

Forskningschef

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING 1. BAKGRUND I

2. _{FÖRSÖKETS UPPLÄGGNING} 3. STENMATERIAL

4. ANALYSER OCH RESULTAT 5. SLUTSATS 6. REFERENSER BILAGOR VTI MEDDELANDE 241 Sid. 12 13

(5)

SAMMANFATTNING

En experimentell undersökning har genomförts för att utröna omstenmaterial, som blandas i ett konventio-nellt satsblandningsverk, undergår krossning vid blandningsprocessen.

Vid undersökningen har massa av typ MAB 12'T

till-verkats.

Fyra olika stenmaterial med styrkegrad 1 eller 2 och

med sliptal i området 100-170 mg/cm2 har använts.

Samtliga stenmaterial har sådana mekaniska egenskaper att de kan anses lämpliga för användning i asfalt-betong.

För varje stenmaterial har 5 blandningsförsök med varierande blandningstid utförts.

Bortsett från "förblandningsperioden", d v 5 den tid under vilken stenmaterialfraktionerna blandas och bindemedlet sprutas in, har blandningstiden i de

aktuella försöken varierat mellan 0 och 45 s.

Analys av massornas bindemedelshalt och stenmaterialets kornstorleksfördelning har utförts. Av varje massa har också 3 marshallprovkrOppar instampats och deras

hålrumshalt bestämts.

Inga resultat i undersökningen tyder på att krossning av stenmaterial är ett problem vid tillverkning av asfaltbetong i ett konventionellt satsblandningsverk, naturligtvis under förutsättning att stenmaterialet har tillräckligt goda mekaniska egenskaper.

(6)

1 BAKGRUND

I ett arbete (1) från 1979 som behandlade blandnings-tidens och -temperaturens betydelse vid tillverkning av bituminös massa i laboratorieblandare påvisades

av-sevärd krossning av det aktuella stenmaterialet, Skär-:lundagranit. Detta materialrkan från kvalitetssynpunkt

anses vara ett genomsnittligt material och används av

,denna anledning som referensmaterial vid Statens

väg-och trafikinstitut (VTI)ti

Vid ovan refererade undersökning blandades massan 4, 8, 12 eller 16 minuter. En avsevärd ökning av finma-terialhalten (<0,074 mm) kunde härvid iakttas, vilket åskådliggörs i figur 1.

Utifrån dessa resultat väcktes nu frågan om även sten-material som blandas med asfalt i ett konventionellt asfaltverk undergår krossning och vilken betydelse i så fall stenmaterialets mekaniska egenskaper har i

detta avseende.

För att försöka besvara denna fråga utfördes de bland-ningsförsök som beskrivs i detta meddelande.

(7)

Half

fin-material

(< 0, 074mm)

ka'gé

10 -G

5 q

V i I I I

O

4

8

12

16 Blundningáhd (min)

G Teoretisk halt utifrån invügdu fraktioner.

X Funnen half efter sik'rning.

Figur 1 Halt finmaterial (< 0,074 mm) som funktion

av blandningstid vid blandning av bituminös

massa i en laboratorieblandare (från ref. 1).

(8)

2 FÖRSÖKETS UPPLÄGGNING

I den aktuella undersökningen utfördes blandningar av massa i asfaltverk av typen satsblandningsverk. Blandaren, som är en 2-axlad tvångsblandare, beskrivs i detalj i figur 2.

4 olika stenmaterial användes. Stenmaterialen benämns a, b, c respektive d och deras mekaniska och mineralo-giska egenskaper beskrivs närmare i avsnitt 3 och

bilaga 5.

Med varje stenmaterial och asfalt A 120 utfördes fem blandningsförsök med varierande blandningstid. De massor som tillverkades var av typ MAB 12 T. Vid

för-sök 1 uttogs prover direkt efter "förblandningsperio-den", d v 5 den tid under vilken stenmaterialet blan-das och bindemedlet tillsätts. Denna period är ungefär 30 5. I försök 2 blandas massan under ytterligare

15 s, i försök 3 under 30 s och i försök 4 under 45 5. I försök 5 togs åter pröv ut direkt efter "förbland-ningen", detta för att få en kontroll av att inte

stenmaterialets kornstorleksfördelning förändrats under försöksserien (jämför figur 3).

Vid varje blandningsförsök tillverkades så mycket massa att den fyllde en hund (ca 4 ton). För att få ett

representativt resultat vid bestämning av stenmateria-lets kornstorleksfördelning uttogs prov på 4 ställen i hunden (jämför figur 4). Provtagningen utfördes med ett provtagningsrör, som "skruvades" snett in i massan.

(9)

AXLAR BLAD ARM SYNKRONISERINGSHJUL

\

/

r

E

1OPAR BLANDARMARIAXEL STENVÃG

HLLER-VAG

STENVÃGS-

_LUCKA

\\\°

L]

\

ASFALTRAMP MED ZOST.

MUNSTYCKEN

AXEL

SPEL (SPALT)

BLANDARLUCKA

Åøø"

Figur 2 _{Schematisk bild av blandaren i ett}

satsblandningsverk

(10)

Förblandnin g Blandning av massa

CD

@

®

Normal _ _ * -_ _ -_ -_ _ _ b Jr .. .. .. .n ._ .. .J . l lT 45 60 75 Blundningsfid (s) _ Ln LU 0

Figur 3 Schematisk bild av blandningstidens längd ' vid aktuella blandningsförsök.

"Normal" anger förhållandet vid normal produktion.

(11)

Hund

Provtagningssfüllen i hund

Figur 4 Provtagning i hund.

(12)

3 STENMATERIAL

De stenmaterial som användes i undersökningen var

följande:

a. Krossat bergmaterial av grå, medelkornig gnejs b. Krossat bergmaterial bestående av ungefär lika delar gröngrå diorit och röd, västsvensk gnejs c. Krossat bergmaterial, diabas

d. Krossat åsgrus bestående av (i regel) finkorniga' gnejsbergarter

En mer detaljerad beskrivning av stenmaterialen ges i bilaga 5.

Av varje stenmaterial uttogs av fraktion 8-12 mm prover före och efter blandningsförsöken. På proven bestämdes flisighets- och sprödhetstal, ur vilka styrkegraden utvärderades. Dessutom bestämdes sliptalet.

Resultaten framgår av tabell 1. Redovisade resultat

är medelvärdet av två analyser.

Som framgår av tabell 1 har material a utifrån gjorda analyser sämre mekaniska egenskaper än övriga material. Eventuell krossning av stenmaterial vid blandning av massa borde av denna anledning vara lättast att påvisa

med material a.

(13)

Tabell 1. Flisighetstal, sprödhetstal, styrkegrad och sliptal för de i undersökningen använda sten-materialen.

Flisighets- Sprödhets- Styrke- Sliptal Stenmaterial tal enligt tal enligt grad * enligt

MBB 9 MBB 10 MBB 31 före 1,44 55 2 173 a efter 1,43 49 1-2 169 före 1,35 35 1 98 b efter 1,37 33 1 106 före 1,37 33 ' 1 144 c efter 1,39 38 1 145 före 1,36 43 1 121 d ..-efter 1,36 43 1 104

* Ur figur 143, kapitel 362z143 i Statens Vägverks byggnads-tekniska anvisningar (BYA), 1976.

(14)

4 ANALYSER OCH RESULTAT

På uttagna massaprover utfördes bestämning av massans bindemedelshalt genom extraktion och stenmaterialets kornstorleksfördelning genom siktning.

Av varje massaprov instampades dessutom tre marshall-provkrOppar vars skrym- och kompaktdensitet bestämdes. Ur densitetsvärdena beräknades provkroppens hålrums-halt. Marshallundersökningarna utfördes för att

kon-statera om massans packningsbenägenhet påverkas av

blandningstiden. En ändrad kornkurva hos stenmateria-let p g a krossning borde också kunna påverka hålrums-halten hos provkroppen.

Resultaten framgår av bilaga 1a-4g. Bilagorna 1a-1g

ger resultat erhållna på massor tillverkade med

sten-material a, bilaga 2a-2g resultat erhållna på massor tillverkade med stenmaterial b, 0 s v. Bilagorna 1a-1e ger enskilda värden och medelvärden för bindemedels-halt och kornstorleksfördelning samt bilaga 1f en sammanställning av medelvärdena. Bilaga 1g slutligen ger resultat av marshallundersökningar på prov som innehåller stenmaterial a. För övriga stenmaterial är resultatredovisningen analog.

Om en ökning av fillerhalt används som kriterium för att krossning av stenmaterial ägt rum under blandningsprocessen, kan man av tabell 2 (utdrag ur

bilaga 1f, 2f, 3f och 4f) strax dra slutsatsen att

någon krossning ej skett.

(15)

10

Tabell 2. Massornas fillerhalt (material <0,074 mm)

som funktion av blandningstiden.

Fillerhalt (vikt-Z)

Asfalt- Blandnings- 30+O 30+15 30+30 30+45 30+O

verk Sten-. tid (3)

material före efter

A a 5,7 6,0 5,9 6,0 5,9

B b 8,4 8,8 9,0 9,2 8,4

C c 8,0 7,9 7,9 8,2 7,7

D d 6,6 6,5 6,3 6,6 6,2

Stenmaterial b uppvisar visserligen en svag tendens till ökning i fillerhalt men ökningen är så liten att man ej kan utesluta slumpen. Det kan emellertid konsta-teras som ett kuriosum att spaltbredden ("spelet"), se figur 2, varierat något i de 4 försöksomgångarna (jfr tabell 3) och att spalten varit minst vid blandning

av massor innehållande stenmaterial b. Resultaten skulle alltså kunna tolkas så att spaltvidden ej får understiga ett visst värde om kroSsningen av stenmaterialet skall bli så liten som möjligt. Vid tillverkning av den ak-_ tuella massatypen (MAB 12 T) skulleøen sådan minsta tillåten spaltbredd vara ca 12 mm, d v^s lika med

sten-.materialets maximala kornstorlek. Resultateni den

ak-tuella undersökningen är emellertid ejav en sådan omfatt-ning att en generell slutsats i denna riktomfatt-ning kan dras. Man kan också genom jämförelse mellan tabell 1 och

tabell 2 konstatera att.det enda stenmaterial som (eventuellt) undergått krossning är det stenmaterial som har det lägsta sliptalet (b). Denna parameter kan alltså ej förutsäga om ett stenmaterial kommer att krossas vid blandning med asfalt i ett konventionellt satsverk, något som man för övrigt inte heller skulle vänta sig.

(16)

11

Inte heller resultaten av marshallundersökningen pekar på något inflytande av blandningstiden (bilaga

19, 29, 3g och 4g). Spridningen i mätresultat är inte större än vad man normalt kan förvänta sig vid upprepad analys av provkroppar tillverkade ur en och

samma massa .

Tabell 3. Blandarens spaltbredd ("spel") i de 4

försöksserierna. Spaltbredd Stenmaterial (mm) 12 9 13 20 9 4 0 6 9 ) VTI MEDDELANDE 241

(17)

12

5 SLUTSATS

Ingenting i denna undersökning indikerar att ett sten-material med mekaniska egenskaper som gör det lämpligt

för användning i asfaltbetong skulle undergå kross-ning vid blandkross-ning med asfalt i ett konventionellt satsblandningsverk.

(18)

13

64 REFERENSER

1. VTI MEDDELANDE 167; Blandningstidens och -tempe-raturens betydelse vid tillverkning av bituminös massa i laboratorieblandare - en experimentell studie av Ulf Isacsson och Thomas Bengtsson.

(19)

Bilaga 1a

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt (enskilda

Värden och medelvärde) förgprover uttagna efter bland-ning under (30+0)före s.

Stenmaterial: a

Passerat material, Vikt-%

Analysprov . Neminell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 100 99,2 99,4 99,4 99,5 8 78,3 75,9 75,3 77,1 76,7 5,6 61,0 59,2 58,4 59,5 59,5 4 48,7 47,3 46,8 74,7 47,6 2 35,4 34,3 '33,9 34,3 34,5 1 29,0 28,3 27,8 28,1 28,3 0,5 22,9 22,2 22,0 22,3 22,4 0,25 15,1 14,6 14,4 14,7 14,7 0,125 8,9 8,5 8,3 8,6 8,6 0,074 6,0 5,7 5,4 5,8 5,7

Bindemedelshalt (Vikt-%)

5:97

5:85

5:86

5:92

5:90

VTI MEDDELANDE 241

(20)

Bilaga 1b

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt (enskilda värden och medelvärde) för prover uttagna efter

bland-ning under (30+1513.

Stenmaterial: a

Analysprov ü Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd (mm) 16 100 100 100 100 100 11,3 99,3. 99,5 99,0 99,4 99,3 8 76,4 78,7 76,6 77,4 77,3 5,6 54,7 58,9 56,5 57,9 57,0 4 43,8 47,3 44,8 46,1 45,5 2 32,7 34,7 33,0 34,0 33,6 1 27,2 28,7 27,2 28,0 27,8 0,5 21,7 22,7 21,6 22,2 22,1 0,25 14,4 15,2 14,4 14,7 14,7 0,125 8,6 9,2 8,5 8,6 8,7 0,074 6,0 6,3 5,7 5,9 6,0 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,74 5,81 5,84 5,89 5,82 VTI MEDDELANDE 241

(21)

Bilaga 10

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt

Värden ochmedelvärde)

ning under (30+*3Q%s.

Stenmaterial: a

(enskilda

för prover uttagna efter

bland-Passerat material, Vikt-%

Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(m)

X

\ 16 100 100 100 100 100 11,3 99,3 99,5 99,2 99,5 99,4 8 76,9 78,8' 78,0 79,4 78,3 5,6 56,8 58,2 57,2 57,8 57,5 4 45,7 46,1 45,0 46,2 45,8 2 34,1 34,1 33,4 33,6 33,8 1 28,3 28,3 27,8 27,9 28,1 0,5 22,4 22,4 22,1 22,4 22,3 0,25 14,7 14,6 14,6 14,9 14,7 0,125 8,6 8,6 8,6 9,0 8,7 0,074 5,6 6,0 5,8 6,3 5,9 Bindemedelshalt (vikt-%) 6,01 5,90 5,86 5:77 5,89

VTI MEDDELANDE 241

(22)

Bilaga 1d

(enskilda värden och medelvärde)

ning under (30+45) s,

Stenmaterial: a

bland-.Passerat material, Vikt-%

Analysprov Nominel nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 99,8 99,4 99,2V 99,5 99,5 8 76,3 77,5 76,7 78,7 77,3 5,6 56,1 58,3 56,8 58,6 57,5 4 45,1 46,6 46,0 47,1 46,2 2 33,8 34,6 34,6 34,9 34,5 1 28,0 28,6 28,5 28,8 28,5 0,5 22,1 22,5 22,5 22,7 22,5 0,25 14,5 14,8 14,7 14,9 14,7 0,125 8,5 8,7 8,7 8,8 8,7 0,074 5,8 6,1 5,9 6,1 6,0 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,90 5,83 5,95 5,92 5,90

VTI MEDDELANDE 241

(23)

Bilaga 1e

värden och medelvärde) för prover uttagna efter

bland-ning under (30+0)e_f.ter s .' Stenmaterial: a

,Passerat material, vikt-%

Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 § maskvidd (mm) 16 100 100 100 100 100 11,3 99,3 99,4 99,4 99,0 99,3 8 77,5 75,2 78,7 76,3 76,9 5,6 58,0 56,3 59,6 57,7 57,9 4 47,2 46,2 48,4 47,6 47,4 2 36,3 35,6 36,9 36,7 36,4 1 30,4 29,6 30,7 30,6 30,3 0,5 23,9 23,4 24,1 24,0 23,9 0,25 15,4 15,1 15,5 15,5 15,4 0,125 8,8 12,9 8,9 8,9 9,9 0,074 5,8 5,9 6,0 6,0 5,9 Bindemedelshalt (Vikt-%) 5,85 5,77 5,92 5,83 5,84

VTI MEDDELANDE 241

(24)

Bilaga 1f

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt (medelvärde 'av 4 enskilda prover, jfr bilaga 1a-1e) hos prover uttagga

efter olika blandningstider Stenmaterial: a

Passerat material (vikt-%)

Blandnings- '

Nominell tid (3) 30+0 30+15 30+30 30+45 30+0

maskvidd före efter

(mm

"16

100

100 11,3

99,5

99,3

99,4

99,5

99,3

8 76,7 77,3 78,3 77,3 76,9 5,6 59,5 57,0 57,5 57,5 57,9 4 47,6 45,5 45,8 46,2 47,4 2 34,5 33,6 33,8 34,5 36,4 1 28,3 27,8 28,1 28,5 30,3

0,5

22,4

22,1

22,3

22,5

23,9

0,25 14,7 14,7 14,7 14,7 15,4 0,125 8,6 8,7 8,7 8,7 9,9 0,074 5,7 6,0 5,9 6,0 5,9 Bindemedelshalt (Vikt-%) 5:90 5:82 5:89 5:90 5:84 VTI MEDDELANDE 241

(25)

Bilaga 1g

Skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt hos mar-shallprovkroppar finStampade av massa innehållande

sten-material-alv1MÃH7;EåJ ;25

how'

Blandningstid (s)

30+0 30+15 30+30 30+45 30+0

före efter

Skrymdensitet (g/cm3)

2,431

2,436 2,430 2,428 2,422

Kompaktdensitet (g/cm3) 2,499 2,5J2 2,510 2,510 2,508

Hålrumshalt (vol-%) 2,7 3,0 3,2 3,3 3,4 VTI MEDDELANDE 241

(26)

Bilaga 2a

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt (enskilda Värden och medelvärde) för prover uttagna efter bland-ning under (30+0)före s.,

Stenmaterial: b

Passerat material, Vikt-% Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(min)

16 100 100 100 100 100 11,3 94,8 93,3 93,9 95,0 94,3 8 77,6 77,1 78,7 80,9 78,6 5,6 67,2 67,0 67,5 69,7 67,9 4 54,3 54,4 54,3 55,7 54,7 2 36,8 37,0 36,4 36,9 36,8 1 28,6 28,6 28,1 28,4 28,4 0,5 22,4 22,4 22,0 22,3 22,3 0,25 16,8 16,9 16,6 16,8 16,8 0,125 11,7 11,8 11,5 11,7 11,7 0,074 8,4 8,5 8,4 8,4 8,4 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,87 5,77 5,93 5,93 5,88

VTI MEDDELANDE 241

(27)

Bilaga 2b

värden ochmedelvärde) för prover uttagna efter

bland-ning under (30+15)xs,1

Stenmaterial: b

Passerat material, vikt-% Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 93,5 95,4 94,9 94,5 94,6 8 80,3 81,4 78,2 81,5 80,4 5,6 68,4 69,6 68,0 68,4 68,6

4 56,0 56,4 55,4 55,0

55,7

2 37,2 37,6 36,6 36,7 37,0 1 28,0 28,4 27,9 27,9 28,1 0,5 21,7 22,1 21,7 21,8 21,8 0,25 16,5 16,8 16,5 16,5 16,6 0,125 11,8 12,1 11,9 11,8 11,9 0,074 8,7 9,0 8,8 8,8 8,8 Bindemedelshalt (vikt-%) 6,00 5,94 5,93 5,97 5,96

VTI MEDDELANDE 241

(28)

Bilaga 20

bland-ning under (30+30) s.

Stenmaterial: 1b

Passerat material, vikt-% Analysprov Nominel nr 1 2 3 4 2 maskvidd

(m)

16 100 100 100 100 100 11,3 96,6 96,6 94,6 94,3 95,5 8 81,9 82,0 79,3 79,3 80,6 5,6 69,1 70,5 67,3 67,7 68,7 4 56,5 57,2 55,4 55,0 56,0 2 36,9 37,5 36,4 36,3 36,8 1 27,3 27,5 27,0 26,9 27,2 0,5 21,2 21,4 21,0 20,9 21,1 0,25 16,2 16,4 16,0 15,9 16,1 0,125 11,8 12,0 11,6 11,6 11,8 0,074 9,0 9,1 8,9 8,9 9,0 Bindemedelshalt (Vikt-%) 6,16 6,02 5,89 5,98 6,01 VTI MEDDELANDE 241

(29)

värden och medelvärde) ning under (30+45) 5,?

Stenmaterial: b

Bilaga 2d

(enskilda

bland-_Passerat material, vikt-%

_Nominell

Analysprov_nr ₁ ₂ ₃ ₄ _i maskvidd

(mm)

16

100

100 11,3

94,6

93,1

93,4

94,5

93,9

8 80,9 79,1

79,6

80,3

80,0

5,6

68,6

68,5

68,6

67,8

68,4

4 56,7 56,8 56,8 56,3

56,7

2 37,7

37,4

37,1

37,3

37,4

1 27,8 27,7 27,6

27,8

27,7

0,5

21,6

21,5 21,5

21,6

0,25

16,4

16,3

16,4

0,125

11,9

0,074

9,2

9,1

9,2

Bindemedelshalt (vikt-%) 5,97 5,98 5,97 5,97 5,97 VTI MEDDELANDE 241

(30)

Bilaga 2e

värden och medelvärde) för prover uttagna efter bland-ning under (30+0) s. .

efter

Stenmaterial: 13

Passerat material, Vikt-% Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 2 maskvidd

(mm)

16

100

11,3 95,7 95,3 93,7 95,2 95,0 8 80,3 82,6 81,1 81,9 81,5 5,6 70,3 71,3 69,5 71,4 70,6 4 57,4 58,2 55,8 57,9 57,3 2 36,8 37,5 35,3 36,8 36,6. 1 25,1 25,4 24,3 25,3 25,0 0,5 19,0 19,1 18,4 19,1 18,9 0,25 14,6 14,6 14,1 14,6 14,5 0,125 10,9 10,9 10,6 10,9 10,8 0,074 8,4 8,4 8,2 8,4 8,4 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,94 5,95 6,00 6,04 5,98 VTI MEDDELANDE 241

(31)

Bilaga 2f

Kornstorleksfördelning cch bindemedelshalt (medelvärde 'av 4 enskilda grover,

efter olika blandningstider

,Stenmaterialz b

jfr bilaga 2a-2e) hos prover uttagna

Passerat material (Vikt-%)

Blandnings- Y

Nominell tid (5) 30+O 30+15 30+30 30+45 30+0

(mmr

"16

100

11,3 94,3 94,6 95,5 93,9 95,0 8 \78,6 80,4 80,6 80,0 81,5 5,6 67,9 68,6 68,7 68,4 70,6 4 54,7 55,7 56,0 56,7 57,3 2 36,8 37,0 36,8 37,4 36,6 1 28,4 28,1 27,2 27,7 25,0

0,5

22,3

21,8

21,1

21,6

18,9

0,25 16,8 16,6 16,1 16,4 14,5 0,125 11,7 11,9 11,8 11,9 10,8 0,074 8,4 8,8 9,0 9,2 8,4 Bindemedelshalt (Vikt-%) 5,88 5,96 6,01 5,97 5,98 VTI MEDDELANDE 241

(32)

Bilaga 2g

Skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt hos

mar-shallprovkroppar instamPadéäav,massor-innehållande stené

material b{ __ Blandningstid (s) 30+O 30+15 30+30 30+45 30+0 före efter

Skrymdensitet (g/cm3)

2,487 2,490 2,487

2,490 2,458

Kompaktdensitet (g/cm3) 2,542 2,535 2,538 2,533 2,530

Hålrumshalt (vol-%)

2,2

1,8

2,0

1,7

2,8

VTI -MEDDELANDE 241

(33)

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt Bilaga 3a

(enskilda värden och medelvärde) för prover uttagna efter bland-ning under (30+0)före s;

Stenmaterial: c

_Passerat material, vikt-%

Analysprov , , Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mn)

16 100 100 100 100 100 11,3 99,4 99,2 99,1 99,2- 99,2 8 81,2 81,8 83,4 83,5 82,5 5,6 63,5 64,5 67,7 65,7 65,4 4 52,8 52,8 54,8 53,7 53,5 2 38,4 38,2 39,0 38,0 38,4 1 28,4 28,2 28,7 27,8 28,3 0,5 20,5 20,1 20,6 19,7 20,2 0,25 14,3 13,9 14,4 13,7 14,1 0,125 10,5 10,1 10,5 9,9 10,3 0,074 8,1 7,8 8,4 7,6 8,0 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,53 5,56 5,42 5,48 5,50 VTI MEDDELANDE 241

(34)

Bilaga 3b

värden och medelvärde) för prover uttagna efter

bland-ning under (30+15) s,

Stenmaterial: c

>Passerat material, vikt-%

Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 § maskvidd

(min)

16 100 100 100 100 100 11,3 98,7 99,6 100 99,0 99,3 8 81,8 80,8 81,7 83,0 81,8 5,6 64,6 64,6 64,3 65,2 64,7 4 51,8 52,8 52,5 53,0 52,5 2 37,9 38,1 '38,3 38,6 38,2 1 28,4 28,1 28,2 28,4 28,3 0,5 19,8 19,8 20,0 20,1 19,9 0,25 13,6 13,6 13,8 13,7 13,7 0,125 10,0 10,1 10,1 10,1 10,1 0,074 7,8 8,0 8,0 7,9 7,9 Bindemedelshalt (vikt-%) 6,06 5,95 5,99 6,13 6,03 VTI MEDDELANDE 241

(35)

Bilaga 30

Värden och medelvärde) för prover uttagna efter

Stenmaterial: c

_Passerat material, vikt-%

(Im)

16 100 100 100 100 100 11,3 99,8 99,6 99,2 99,7 99,6 8 81,1 81,1 82,5 80,3 81,3 5,6 65,8 64,3 66,0 63,1 64,8 4 53,7 52,7 53,8 52,2 53,1 2 39,8 39,4 39,7 39,3 39,6 1 29,6 29,4 29,5 29,3 29,5 0,5 20,9 20,9 20,9 20,8 20,9 0,25 14,2 14,2 14,3 14,1 14,2 0,125 10,2 10,3 10,3 10,1 10,2 0,074 7,9 8,0 8,0 7,8 7,9 Bindemedelshalt (Vikt-%) 6,21 6,12 6,26 6,13 6,18

VTI MEDDELANDE 241

(36)

Bilaga 3d

värden och medelvärde)

ning under (30+45) s.

Stenmaterial; 0

bland-Passerat material, vikt-%

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 99,7 99,3 99,3 99,8 99,5 8 83,3 83,4 80,4 84,1 82,8 5,6 67,4 65,8 63,6 66,7 65,9 4 54,6 54,4 52,8 54,6 54,1 2 40,1 40,2 39,4 40,1 40,0 1 29,2 29,3 28,9 29,1 29,1 0,5 20,9 21,0 20,7 20,7 20,8 0,25 14,4 14,5 14,3 14,2 14,4 0,125 10,6 10,6 10,3 10,3 10,5 0,074 8,4 8,3 8,1 8,0 8,2 Bindemedelshalt (vikt-%) 6:18 6,14 5,99 6,28 6,15

VTI MEDDELANDE 241

(37)

Bilaga 3e

bland-(30+O) s

nin under .

g efter

Stenmaterial: c

Passerat material, Vikt-% _1 Analysprov Nominel nr 1 2 3 4 i maskvidd

(nun)

16 100 100 100 100 100

11,3

99,6 99,7 99,4 98,9

99,4

8 82,4 81,6 80,5 81,9 81,6 5,6 64,7 65,4 65,7 64,2 65,0 4 54,2 54,1 53,8 54,2 54,1 1 2 39,6 39,8 39,3 39,2 39,5 1 28,5 28,8 28,3 28,0 28,4 0,5 19,9 20,2 19,8 19,5 19,9 0,25 13,6 13,8 13,6 13,4 13,6 0,125 9,8 10,0 9,9 9,6 9,8 0,074 7,5 8,0 7,6 7,5 7,7 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,90 5,92 5,97 5,80 5,90 VTI MEDDELANDE 241

(38)

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt 'av 4 enskilda prover, jfr bilaga 3a63e)

Stenmaterial: 0

Bilaga 3f

(medelvärde

hos prover uttagna

Passerat material (Vikt-%)

Blandnings-Nominell tid (5) 30+0 30+15 30+30 30+45 30+0

(mm

16

100

11,3 99,2 99,3 99,6 99,5 99,4 8 82,5 81,8 81,3 82,8 81,6 5,6 65,4 64,7 64,8 65,9 65,0 4 53,5 52,5 53,1 54,1 54,1 2 38,4 38,2 39,6 40,0 39,5 1 28,3 28,3 29,5 29,1 28,4

0,5

20,2

19,9

20,9

20,8

19,9

0,25 14,1 13,7 14,2 14,4 13,6 0,125 10,3 10,1 10,2 10,5 9,8 0,074 8,0 7,9 7,9 8,2 7,7 Bindemedelshalt (Vikt-%) 5,50 6,03 6,18 6,15 5,90 VTI MEDDELANDE 241

(39)

Bilaga 3g

Skrzmdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt hos

mar-shallprovkroppax'instampade av massa;inn§hållanäê Sten:

material 0. Blandningstid (s) 30+0 30+15 30+3O 30+45 30+0 före efter Skrymdensitet (g/cm3) 2,572 2,556 2,570 2,566 2,555

Kompaktdensitet (g/cm3)

2,639 2,630 2,621 2,622 2,628

Hålrumshalt (vol-%)- 2,5 2,8 1,9 2,1 2,8 VTI MEDDELANDE 241

(40)

Bilaga 4a

värden och medelvärde)

ning under (30+0)före s.

Stenmaterial: d

bland-Passerat material, vikt-% Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 98,2 98,8 97,4 97,3 97,9 8 76,2 73,8 71,3 73,2 73,6 5,6 65,5 63,9 61,0 61,8 63,1 4 58,9 57,9 54,8 55,4 56,8 2 41,1 40,9 39,7 38,9 40,2 1 33,0 32,8 32,1 31,5 32,4 0,5 25,9 25,8 25,2 24,7 25,4

0,25

16,7

16,1

15,8

16,3

0,125 9,5 9,8 9,2 9,0 9,4 0,074 6,6 7,1 6,4 6,2 6,6 Bindemedelshalt (Vikt-%) 6,22 6,15 5,80 5,88 6,01 VTI MEDDELANDE 241

(41)

Bilaga 4b

Stenmaterial: d

Passerat material, vikt-% Analysprov Nominell nr 1 2 3 4 § maskvidd

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 98,3 98,7 97,3 99,1 98,4 8 75,2 74,0 75,4 74,6 74,8 5,6 66,7 63,1 65,7 65,2 65,2 4 59,2 56,2 58,5 57,4 57,8 2 40,5 39,3 40,2 39,1 39,8 1 31,5 30,8 31,3 30,4 31,0 0,5 24,1 23,7 24,0 23,4 23,8 0,25 15,4 15,5 15,6 15,1 15,4 0,125 9,1 9,3 9,5 9,0 9,2 0,074 6,3 6,6 6,7 6,3 6,5 Bindemedelshalt (vikt-%) 6,30 5,88 6,02 5,84 6,01 VTI MEDDELANDE 241

(42)

Bilaga 4C

bland-ning under (30+30)s;

Stenmaterial: d

(mm)

16 100 100 100 100 100 11,3 98,7 99,1 99,5 99,7 99,3 8 72,3 73,8 72,1 75,7 73,5 5,6 64,1 65,3 63,8 65,7 64,7 4 56,4 57,1 55,8 57,1 56,6 2 35,8 36,8 36,2 36,5 36,3 1 28,1 28,7 28,2 28,3 28,3 0,5 21,7 22,3 21,7 21,9 21,9 0,25 14,5 14,9 14,4 14,8 14,7 0,125 8,8 9,1 8,7 9,1 8,9 0,074 6,3 6,4 6,1 6,3 6,3 Bindemedelshalt (vikt-%) 6,01 6,04 6,11 6,19 6,09

VTI MEDDELANDE 241

(43)

Bilaga 4d

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt (enskilda värden och medelvärde) för prover uttagna efter bland-ning under (30+45)s,

Stenmaterial: d

Passerat material, vikt-% Analysprov . Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mm

16 100 100 100 100 100 11,3 99,2 98,8 98,4 98,0 98,6 8 77,7 78,6 76,5 72,6 76,4 5,6 69,2 69,5 67,6 64,0 67,6 4 60,6 61,2 59,6 55,9 59,3 2 41,7 41,3 41,0 39,2 40,8 1 31,8 31,4 31,3 30,5 31,3 0,5 24,1 23,8 23,8 23,3 23,8 0,25 16,1 15,8 15,9 15,7 15,9 0,125 9,8 9,5 9,5 9,6 9,6 0,074 6,7 6,4 6,4 6,7 6,6 Bindemedelshalt (Vikt-%) 6,12 6,26 6,06 5,85 6,07

VTI MEDDELANDE 241

(44)

Bilaga 4e

bland-ning under (30+0)efters, Stenmaterial: d

.Passerat material, vikt-%

Analysprov . Nominell nr 1 2 3 4 i maskvidd

(mm

16 100 100 100 100 100 11,3 97,0 98,4 98,2 97,7 97,8 8 73,6 74,7 71,4 74,7 73,6 5,6 65,4 66,4 62,8 64,7 64,8 4 57,7 58,6 55,3 56,4 57,0 2 40,4 41,3 38,5 39,6 40,0 1 29,5 30,0 28,3 28,9 29,2 0,5 21,5 21,9 21,0 21,4 21,5 0,25 14,1 14,2 13,9 14,1 14,1 0,125 8,7 8,8 8,7 8,9 8,8 0,074 6,1 6,3 6,2 6,3 6,2 Bindemedelshalt (vikt-%) 5,98 5,95 5,73 5,85 5,87 VTI MEDDELANDE 241

(45)

Bilaga 4f

Kornstorleksfördelning och bindemedelshalt (medelvärde -av 4 enskilda prover,

Stenmaterial: d

jfr bilaga 4a-4e) hos_prover uttagna

Passerat material (vikt-%)

Blandnings-Nominell tid (5) 30+0 30+15 30+30 30+45 30+0

(mm)

'16

100?

100

11,3 97,9 98,4 99,3 98,6 97,8 8 73,6 74,8 73,5 76,4 73,6 5,6 63,1 65,2 64,7 67,6 64,8 4 56,8 57,8 56,6 59,3 57,0 2 40,2 39,0 36,3 40,8 40,0

1 32,4

31,0

28,3

31,3

29,2

0,5

25,4

23,8

21,9

23,8

21,5

0,25 16,3 15,4 14,7 15,9 14,1

0,125

9,4

9,2

8,9

9,6

8,8

0,074 6,6 6,5 6,3 6,6 6,2 Bindemedelshalt (vikt-%) 6,01 6,01 6,09 6,07 5,87

VTI MEDDELANDE 241

(46)

Bilaga 4g

Skrymdensitet, kompaktdensitet och hålrumshalt hos

mar-shallgrovkroppar Lnstamnade av massa .inpehållande.sçeni

material d. M _ »g5 >-

'-Blandningstid (s) 30+O 30+15 30+30 30+45 30+O före efter

skrymdensitet (g/cm3)

2,360

2,358

2,359

2,367

2,351

Kompaktdensitet (g/cm3) 2,425 2,429 2,430 2,427 2,428 Hâlrumshalt (VÖl-%) 2,7 2,9 2,9 2,5 3,2

(47)

Bilaga 5 Sida 1

Kort beskrivning av använda stenmaterial

av Peet Höbeda, Statens Väg- och Trafikinstitut Linköping

Stenmaterial a

Materialet består av grå, medelkornig gnejs. Mikroskopisk granskning av tunnslip ger vid handen att kornen är en-kelt sammanfogade. Halten mörka mineral är av storleks-ordningen.10 %. Strukturen är i regel föga deformerad och mineralen är,i ringa grad omvandlade. Den svaga kornfogningen kan ge upphov till viss sprödhet.

Stenmaterial b

Bergmaterialet utförs av ungefär lika delar gröngrâ diorit och röd, västsvensk gnejs.

Dioriten består i tunnslip av listformad

plagioklas-fältspat (kornens storlek är i regel ca 2 mm) och strålig amfibolit, som fläckvis är omvandlad till mörk glimmer, klorit m m. Strukturen är komplicerad och mineralen är väl sammanväxta vilket ger god hållfasthet.

Gnejsen är av granitisk sammansättning och tämligen deformerad av spänningar i berggrunden. Kornstorleken varierar, de största kornen är några mm. Gnejsen är p g a deformerad struktur av tämligen god hållfasthet.

Stenmaterial c

Mikroskopisk granskning av tunnslip visar att materi-alet har, för diabas typisk "ofitisk" struktur med

oorienterade lister (< 1 mm) och plagioklasfältspat som genomborrar större (upp till ett par mm) pyroxenkorn.

Mindre strökorn av olivin och magnetit förekommer. VTI MEDDELANDE 241

(48)

Bilaga 5 Sida 2

Vissa partiklar visar spår av omvandlingsprodukter (klorit m m). Den "ofitiska" strukturen gör bergarten seg och svårkrossad.

Stenmaterial d

Materialet utgörs av krossat åsgrus och består av

gnejsbergarter av varierande kornstorlek, i regel fin-korniga. MikroskOpisk granskning visar att de fina kornen ofta har pressad struktur och är fattiga på

mörka mineral. Grövre korn är mer rika på mörk glimmer,

amfibol m m. Gnejsbergarter är av varierande

hållfast-het alltefter kornstorlek m m.

(49)