Samarbetet med familjen:
hinder och möjligheter i arbetet med
övervikt och fetma hos barn och ungdomar
Cooperation with the family:
obstacles and possibilities in working
with overweight and obese children
and adolecents
Författare: Emma Borlund och Annika Lindén
VT 2017
Examensarbete: grundnivå, 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap C, Självständigt arbete Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Erik Höglund, doktorand, specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet
Abstrakt
Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem bland barn och ungdomar. Då
familjen har en inverkan på barn och ungdomars hälsa är samarbetet mellan den och sjuksköterskan en viktig aspekt i arbetet med övervikt och fetma.
Syfte: Att faktorer som kan påverka samarbetet mellan sjuksköterska och familjen i
arbetet med barn eller ungdomar med övervikt eller fetma.
Metod: En systematisk litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med både
kvalitativ och kvantitativ ansats erhållits från databaserna Cinahl, Medline samt Psycinfo.
Resultat: Flertalet faktorer påverkade samarbetet mellan sjuksköterska och familjen;
ämnets känslighet, sjuksköterskans begränsningar, dialogens inverkan, problemets osynlighet och verktyg för insikt.
Slutsats: Sjuksköterskans arbete med övervikt och fetma hos barn och ungdomar kan
innebära ett samarbete med familjen. Familjecentrerad omvårdnad bygger på en icke-hierarkisk relation där både familjen och sjuksköterskans resurser tillvaratas. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskan gällande faktorer som påverkar samarbetet,
möjliggör en förbättrad utgångspunkt inför möte med familjen.
Inledning
I samband med en kurs i hälsofrämjande arbete inom sjuksköterskeprogrammet på Örebro Universitet väcktes ett intresse för övervikt hos barn och ungdomar. Där framgick hur utbredd övervikt och fetma är hos barn och ungdomar världen över. Kunskapen kring förekomsten av övervikt och fetma, i kombination med det personliga intresset för en hälsosam livsstil, väckte en nyfikenhet kring hur sjuksköterskor idag arbetar med viktproblematik hos barn och ungdomar.
Litteratur visar på att familjen har en central roll vad gäller barnets kosthållning och aktivitetsvanor. Följaktligen lades litteraturstudiens fokus på samarbetet mellan sjuksköterska och familjen i arbetet med övervikt och fetma, med målet att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskan gällande faktorer som kan påverka samarbetet.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund………..1
1.1 Förekomst av övervikt och fetma………1
1.2 Arbete med övervikt och fetma………1
1.3 Följder av övervikt och fetma………..1
1.4 Familjens inverkan………....2
1.5 Teoretisk referensram - familjecentrerad omvårdnad………..2
1.5.1 Familjen som system………...2
1.5.2 Sjuksköterskan och familjens relation………..2
1.6 Definitioner av begrepp……….2
1.6.1 Barn och ungdom………....2
1.6.2 Familj………...2
1.6.3 Övervikt och fetma...2
1.7 Problemformulering………3 2. Syfte.………....3 3. Metod………..3 3.1 Design……….3 3.2 Datainsamling………3 3.3 Urval………...4 3.4 Granskning……….4 3.5 Dataanalys………..4 3.6 Forskningsetiska överväganden………...5 4. Resultatsammanfattning………...5 5. Resultat………...5 5.1 Känsligt ämne…………...5 5.2 Sjuksköterskans begränsningar…………6 5.3 Dialogens inverkan………..6
5.4 Ett osynligt problem………7
5.5 Verktyg för insikt………7 6. Diskussion………...7 6.1 Metoddiskussion………..7 6.2 Resultatdiskussion………..11 6.3 Slutsats………14 7. Referenser……….15 Bilaga 1 Sökmatriser Bilaga 2 Artikelmatriser
1. Bakgrund
1.1 Förekomst av övervikt och fetma
Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Vart femte barn har övervikt, och två av tre barn i åldersgruppen 10-13 år som har övervikt fortsätter att ha det även i vuxen ålder (Chotibang, Fongkaew, Mo-Suwan, Meininger & Klunklin, 2009). 1990 uppskattades 31 miljoner barn under fem år världen över ha övervikt eller fetma. 2014 var siffran 41 miljoner. Om trenden fortsätter uppskattas 60 miljoner barn under fem år världen över ha övervikt eller fetma år 2020 (de Onis, Blõssner & Borghi, 2010). World Health Organization (WHO, 2012) estimerar att 170 miljoner barn under 18 år världen över har övervikt. Mellan åren 1996–2006
fördubblades antalet överviktiga barn i Australien, samtidigt som antalet barn med fetma tredubblades (Hugo & Franzon, 2006) och i USA har barnfetma tredubblats sedan 1980-talet (Ogden et al., 2006).
Under 1900-talet har övervikt och fetma ökat markant bland tioåringar i Sverige, där en fördubbling av övervikt och en fyrfaldig ökning i fetma påvisats mellan åren 1984 till 2000 (Mårlid et al., 2004; Neovius, Janson & Rössner, 2006). År 2008 hade 17 % av sju- till nioåringar i Sverige övervikt eller fetma (Sjöberg et.al, 2010).
Den tydliga viktökningen tros bero på miljömässiga förändringar som främjar ett överdrivet matintag samt inaktivitet (French, Story & Jeffery, 2001; Weinsier et al., 1998).
1.2 Arbete med övervikt och fetma
WHO menar att barnfetma ska förebyggas på national- och regionalnivå samt lokal nivå. Fokus ska vara på grundskolebarn samt ungdomar hos vilka förebyggande åtgärder visat sig vara effektiva (WHO, 2012). Sveriges regering uttrycker att alla barn i Sverige ska ges tillgång till kostnadsfri hälsovård, där deras hälsoutveckling följs genom återkommande besök och kontroller inom bland annat barn- och skolhälsovård (Regeringskansliet, 2012). Fetma hos barn kan vara svårtbehandlat varpå tidiga åtgärder bör sättas in (SBU, 2004). Barnhälsovårdens arbete syftar till att tidigt identifiera och åtgärda problem i barns hälsa, samt arbeta förebyggande. Det möjliggörs genom att till barn och deras föräldrar, erbjuda individuellt utformade insatser som kan bidra till en förbättrad hälsa (Socialstyrelsen, 2014).
1.3 Följder av övervikt och fetma
Studier visar att barn vars föräldrar har fetma, har en ökad risk att själva bli
överviktiga som vuxna (Birch & Fisher, 1998; Whitaker, 2004). Barn och ungdomar med övervikt och fetma som fortsätter med viktproblematik i vuxen ålder, tenderar att som vuxna få kroniska sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar (Reilly & Kelly, 2011). Diabetes och hjärt-kärlsjukdomar är två stora folkhälsosjukdomar som innebär konsekvenser för de drabbade och samhället (Konnopka, Bödemann & König, 2011). Utöver fysiologiska konsekvenser har övervikt och fetma hos barn även psykologiska följder såsom, depression, lågt självförtroende och mobbning (Rankin et.al 2016). Statistik visar på att följdsjukdomar till övervikt och fetma beräknas kosta det svenska samhället cirka 18 miljarder kronor årligen (Statens Folkhälsoinstitut, 2010).
1.4 Familjens inverkan
Barns övervikt beror på en interaktion mellan individer, familj och miljöfaktorer.
Familjen är den faktor som har störstinverkan på barns hälsa och beteende genom
ätmönster, tillgång till mat, och barnens fysiska- och stillasittande aktiviteter (Davidson & Birch, 2001). Yngre barns matvanor hanteras i större utsträckning av föräldrarna medan ungdomar är mer skilda från sina föräldrar och har större tillgång till mat utanför hemmet (Payas, Budd & Polansky, 2010).
1.5 Teoretisk referensram - familjecentrerad omvårdnad
1.5.1 Familjen som system
Familjecentrerad omvårdnad är ett systemiskt förhållningssätt där
familjemedlemmarna ses påverka varandra. En enskild individs förändringar såsom sjukdom kan påverka hela familjen och blir inte enbart den unika personens
angelägenhet (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012b). Som medlemmar i systemet kan en individ som mår bra eller dåligt påverka de övriga, antingen positivt eller negativt och vice versa. Därmed kan familjeinvolvering inte förutsättas vara enbart något positivt och självklart (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012a).
1.5.2 Sjuksköterskans och familjens relation
I familjecentrerad omvårdnad samarbetar sjuksköterskan tillsammans med familjen. Samarbetet grundar sig på att sjuksköterskan talar med familjen och inte till familjen, där både sjuksköterskans och familjens idéer, kunskap och värderingar tas i beaktande av båda parter (Harmon Hanson, 2001). Familjecentrerad omvårdnad där barnet är i centrum baseras på principerna att familjen är barnets trygghet, att familj och vårdpersonal tillsammans diskuterar och bestämmer vad som är bäst för familjen, samtidigt som familjen respekteras (Gedaly-Duff, Heims & Nielsen, 2005).
Relationen mellan sjuksköterska och familjen ska inom familjecentrerad omvårdnad utesluta hierarki. Samtliga involverade ska ses som jämlikar där både sjuksköterska och familjen betraktas som experter på sina respektive områden. Förutsättningar för att skapa en god relation med familjen är att sjuksköterskan visar respekt, är
tillmötesgående och utför ett aktivt lyssnande (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012c). Samarbetet innebär en möjlighet att synliggöra familjens resurser och förmågor (Harmon Hanson, 2001). Genom att betrakta familjen som en enhet har familjen en möjlighet att känna sig delaktig och tillfreds med sin vårdgivarroll, samtidigt som familjens resurser kan innebära en samhällsekonomisk vinst (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012a).
1.6 Definitioner av begrepp
1.6.1 Barn och ungdomar
Barn och ungdomar definieras inom åldersintervallen 2-12 år respektive 13-18 år (https://mesh.kib.ki.se).
1.6.2 Familj
Benzein, Hagberg och Saveman (2012a) uttrycker att en familj inte nödvändigtvis är förbundna via blodsband eller lag, utan snarare fokuserar på emotionella band mellan personerna.
1.6.3 Övervikt och fetma
Body Mass Index (BMI) klassificerar vikt i fyra klasser; undervikt, normalvikt, övervikt och fetma, där BMI mellan 25-29 klassificeras som övervikt. Fetma är ett
sjukdomstillstånd och klassificeras med BMI på 30 eller över (World Health Organization [WHO], 2000).
1.7 Problemformulering
Övervikt och fetma är ett växande problem världen över som kan skapa både individuella och samhälleliga konsekvenser såsom följdsjukdomar och ekonomiska kostnader. Med utgångspunkt från en familjecentrerad omvårdnad samt då familjen visats inverka på barnets hälsa, kan familjen involveras i arbetet med övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Samarbetet mellan sjuksköterska och familjen blir därför central varpå litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som kan påverka samarbetet.
2. Syfte
Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka samarbetet mellan sjuksköterska och familjen i arbetet med barn eller ungdomar med övervikt eller fetma.
3. Metod
3.1 Design
Litteraturstudien var av deskriptiv design som genom systematiska sökningar eftersökt, kritiskt granskat, och sammanställt vetenskaplig litteratur inom det valda området som svarat till syftet (Kristensson, 2014).
3.2 Datainsamling
Sökning av vetenskapliga artiklar utgick från tre databaser: Cinahl, Medline och Psycinfo. Utifrån syftet lyftes meningsbärande ord ut; samarbete, familj,
sjuksköterska, övervikt hos barn och ungdomar samt fetma hos barn och ungdomar. Sökordet föräldrar valdes att ingå i litteraturstudien och översattes till parents. Svensk Mesh användes för att erhålla engelska sökord, se tabell 1.
Tabell 1. Engelska sökord från Svensk Mesh
Meningsbärande ord Mesh- term Valda synonymer
till Mesh-term Valda sökord för artikelsökning
samarbete cooperative behavior - cooperative behavior
familj family - family
sjuksköterska nurses - nurses övervikt hos barn och ungdomar - - -fetma hos barn och ungdomar pediatric obesity child obesity,
childhood obesity, adolescent obesity
pediatric obesity, child obesity, childhood obesity, adolescent obesity
De meningsbärande orden övervikt hos barn och ungdomar översattes på fri hand till sökorden: pediatric overweight, child overweight, childhood overweight och
adolescent overweight.
Ämnesord hos databaserna för cooperative behavior erhölls genom ordlistan hos respektive databas, och samtliga fyra användes i artikelsökningarna. Se tabell 2.
Tabell 2. Erhållna ämnesord för cooperative behavior från databasernas ordlista
Cinahl Medline Psycinfo
cooperative behavior, health
behavior cooperative behavior cooperation, collaboration
De valda sökorden för artikelsökning i tabell 1 samt de erhållna ämnesorden i tabell 2, användes i artikelsökningarna som fritext och kombinerades med hjälp av booleska operatorer (AND/OR) enligt Karlsson (2014). Se Bilaga 1 för sökmatris.
Artikelsökningarna begränsades med engelskt språk och publiceringsdatum mellan januari 2007 till januari 2017 i databaserna Cinahl, Psycinfo och Medline. Samtliga databaser var begränsade med peer-review.
3.3 Urval
De artiklar som framkom genom litteratursökningen genomgick två steg i enlighet med Rosén (2012). I det första steget valdes artiklar ut utifrån titlar och abstrakt, och i det andra steget lästes artiklar i fulltext. De artiklar som ansågs svara till
inklusionskriterierna gick vidare till kvalitetsgranskning (ibid.). Titlar, sedan abstrakt och slutligen artiklar i fulltext lästes enskilt av författarna. Efter varje enskild läsning av titlar, abstrakt och atiklar i fulltext diskuterades det gemensamt kring vilka artiklar som skulle gå vidare till nästa steg. I de fall författarna var oeniga kring artikelns relevans till litteraturstudiens syfte, eller då titlar och abstrakt upplevdes otydliga, gick artiklarna vidare i syfte att “hellre fria än fälla”(ibid.).
Litteratursökningen resulterade i totalt 198 artiklar vars titlar lästes. Av de 198 artiklarna var 58 dubbletter som exkluderades. Av 140 unika artiklar lästes 74 artiklars abstrakt. Det första steget gav 17 artiklar att läsa i sin helhet, och det andra steget resulterade i att tio av de 17 artiklarna gick vidare till kvalitetsgranskning. De artiklar som inkluderades berörde övervikt eller fetma, barn eller ungdomar i åldrarna 2-18. Artiklarna skulle även i någon utsträckning behandla både sjuksköterska och familjen.
3.4 Granskning
Artiklarnas kvalitet granskades av författarna var och en för sig, varefter respektives granskning gemensamt diskuterades och en slutlig bedömning av artiklarnas kvalitet fastställdes (Rosén, 2012). Fyra artiklar bedömdes vara av medelhög kvalitet och sex av hög kvalitet som följd av att artiklarnas kvalitet värderades med checklistor eller granskningsmallar med hänsyn till studiernas design (Forsberg och Wengström, 2016; Kristensson, 2014; Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2016). Två artiklar granskades med checklistor och deras kvalitet värderades utifrån ett poängsystem från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006). De delfrågor i
checklistorna som fick ett positivt svar tilldelades ett (1) poäng, och då ett maxpoäng kunde erhållas var det således möjligt att procentuellt räkna ut den erhållna
poängsumman. Artiklarnas gradering bestod av tre grader; 60-69% av möjliga positiva svar visade att den granskade studien var av låg kvalitet, 70-70% respektive 80-100% innebar att studien var av medelhög respektive hög kvalitet (ibid.).
3.5 Dataanalys
Med utgångspunkt från en induktiv ansats bearbetades och tolkades artiklarnas resultat genom att finna manifest och latent innehåll (Danielson, 2012).
Sammanställningen av artiklarnas resultat utgick från en integrerad analys och följde tre steg (Kristensson, 2014).
I det första steget lästes artiklarna, och likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades (Kristensson, 2014). Sökandet efter likheter och skillnader i texternas innehåll påbörjades genom att de rubriker som svarade till litteraturstudiens syfte markerades varpå artiklarnas manifesta innehåll då belystes. Därefter lästes texten under de markerade rubrikerna för att få en djupare förståelse av textens innehåll. Det latenta innehållet kunde då markeras och lyftas fram (Danielson, 2012). I andra steget sammanställdes artiklarnas likheter och skillnader, och i det tredje och sista steget sammanställdes artiklarnas resultat utifrån gemensamma kategorier (Kristensson, 2014).
3.6 Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar som inkluderades hade ett etiskt godkännande eller ett etiskt resonemang. De har således följt de fyra centrala etiska principerna;
autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen. I det etiska tillståndet ingår även att tillgodose konfidentialitet och sekretess gällande personuppgifter och deltagandet i studien (Kristensson, 2014). Enligt svensk
författningslag (SFS 2003:460, 2 §) behöver litteraturstudier inte genomgå en etisk
prövning. Dock fanns en skyldighet att granska de valda artiklarnas etiska
ställningstaganden för att säkerställa att ingen av de ovanstående principerna brutits (Kristensson, 2014).
Arbetet med litteraturstudien genomsyrades kontinuerligt av en etisk medvetenhet, i enlighet med Kjellström (2012). Vid varje moment eftersträvades ett reflexivt förhållningssätt för att säkerställa att information bearbetades objektivt, och inte förvanskades eller gömdes (Priebe & Landström, 2012).
4. Resultatsammanfattning
Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns faktorer som påverkade samarbetet mellan sjuksköterska och familjen i arbetet med övervikt eller fetma hos barn och ungdomar; känsligt ämne, sjuksköterskans begränsningar, dialogens inverkan, problemets osynlighet, samt verktyg för insikt.
5. Resultat
Litteraturstudien baserades på tio artiklar innehållande både kvalitativ och kvantitativ data, med ursprung från Australien, Danmark, England, Sverige och USA. Det som i studiernas resultat svarade till litteraturstudiens syfte, sammanställdes till
gemensamma kategorier. 5.1 Känsligt ämne
Sjuksköterskor verksamma inom skolmiljö och barnavårdscentral (BVC) menade att de undvek att ta upp ett barns övervikt, med rädsla för att föräldrarna kunde uppleva att både barnet och de själva blev attackerade och utpekade som överviktiga (Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013). Föräldrar till barn med fetma som själva var överviktiga, upplevde att deras egen livsstil och övervikt kritiserades när BVC-sjuksköterskan tog upp barnets viktproblematik. Även normalviktiga föräldrar tog
dialogen kring barnets viktproblematik som kritik av deras föräldrakunskaper (ibid.). Det fanns skolsjuksköterskor som inte längre erbjöd vikt-och längdkontroller på grund av tidigare erfarenheter av föräldrars negativa respons (Morrison-Sandberg, Kubik & Johnson, 2011). Det var svårare att belysa ämnet kring barnets övervikt då föräldrar, barnet själv, samt sjuksköterskor ofta var rädda för stigmatisering om det lyftes fram att barnet hade viktproblematik (Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede, 2014; Melin & Arvidsson Lenner, 2008; Morrison-Sandberg, Kubik & Johnson, 2011; Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013).
Skolsjuksköterskor kunde känna en ovilja att tala om övervikt med elever och familjer om de själva var överviktiga, i tron att föräldrar inte skulle ta dem på allvar (Steele et al., 2011). Engelska barnsjuksköterskor ansåg att det var svårt att ge kostråd och förslag på fysisk aktivitet om de själva inte levde som de lärde, och deras uppfattning var att barnsjuksköterskor generellt sett inte var goda förebilder (Blake & Patterson, 2015).
Flertalet ungdomar uttryckte en oro kring att involvera och samarbeta med familjen i arbetet med övervikt och fetma då familjen istället för att stötta, kunde komma att reta och motarbeta ungdomens önskan till förändring. Familjens eventuella omedgörlighet kunde stå i vägen för ett samarbete och en amerikansk ungdom uttryckte: “I think it is easier with your family, like you go up to your parents and say, Listen mom, I think I am fat. I really want to go on a diet. She´ll be like, I´m not getting healthy food” (Gellar et al., 2012, s.49).
5.2 Sjuksköterskans begränsningar
Flertalet sjuksköterskor inom skolväsendet kände sig inte kompetenta nog att föra ett samtal med familjer gällande vikt, eller att motivera familjer att hantera viktproblem. Främst tvivlade de på sin kunskap inför att arbeta med elever och familjer med redan underliggande känslomässiga problem eller beteendeproblematik (Steele et al., 2011). Sjuksköterskor inom primärvården upplevde brister i sin kompetens i arbetet kring barnfetma vilket de menade påverkades av begränsad arbetslivserfarenhet, utbildning och träning (Findholt, Davis & Michael, 2013; Robinson, Dennney- Wilson, Laws & Harris, 2013). Kunskapsbrist sågs av sjuksköterskor som det största hindret i arbetet med barnfetma (Findholt, Davis & Michael, 2013).
5.3 Dialogens inverkan
I syfte att undvika tvetydig information i dialog med familjer och barn, menade sjuksköterskor verksamma på BVC att det var viktigt att kollegor talade samma språk. Således kunde det undvikas att ge föräldrarna en känsla av otrygghet som kunde påverka relationen. Vidare, för att inte äventyra relationen, valde ofta
sjuksköterskorna att närma sig föräldrarna mer varsamt när ämnet om barnets
övervikt togs upp. Om föräldrarna upplevde att sjuksköterskan lade för mycket fokus på barnets övervikt hände det att de inte kom på bokad tid, eller att de bytte BVC (Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013). En sjuksköterska berättade om ett möte med ett föräldrapar där mamman uttryckte: “I find it so hard to come to you because you always brings this up”, varpå hon reste sig och gick därifrån (Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013 s. 6).
Skolsjuksköterskan kunde i rådgivande samtal ha en tendens att vara nedlåtande i sin ton mot föräldrarna när det talades om självkontroll och föräldrarnas kontroll över sitt
barn. När samtalet gällde matvanor hade skolsjuksköterskorna benägenheten att förmedla information som uppfattades vag och förvirrande, samt vara föreläsande i sin ton. En mamma uttryckte att hon upplevde det som att hon fått en läxa av skolsjuksköterskan (Magnusson, Kjellgren & Winkvist, 2012).
5.4Ett osynligt problem
Var föräldrarna själva överviktiga och barnet likaså, fanns en tendens till att uppleva övervikten som det normala. Samarbetet kring barnfetma kunde därmed hindras eftersom föräldrar inte såg barnets övervikt som ett problem (Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede, 2014; Steele et al., 2011). I en intervju berättade en dansk skolsjuksköterska om problematiska situationer där barnet mådde dåligt av sin övervikt medan föräldrarna inte såg problemet, alternativt inte ville göra nödvändiga förändringar. Hon menade att det blev svårt att samarbeta och hjälpa barnet i arbetet med övervikten om problemet inte bekräftades av samtliga (Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede, 2014).
5.5 Verktyg för insikt
I samband med att föräldrar fick ta del av sitt barns BMI-kurva, fick de en möjlighet till reflektion gällande sitt barns vikt (Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede, 2014; Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013). Föräldrar uppgav att BMI-kurvan gav insikt i hur övervikt i barndom kunde påverka framtida vikt (Melin & Arvidsson Lenner, 2008) och föräldrar kunde känna sig mindre utpekade då kurvan grundar sig på objektiv data och inte på sjuksköterskans värderingar eller åsikter (Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013). Genom BMI-kurvans tydlighet möjliggjordes reflektion kring barnets vikt även för föräldrar med utländsk bakgrund där språksvårigheter förelåg alternativt analfabetism (Regber, Mårild & Johansson Hanse, 2013). Motiverande samtal (MI) kring BMI-kurvan gav föräldrar och barn tillfälle till reflektion om hur de ville att livet skulle se ut. Genom reflektion kring BMI-kurvan kunde insikt i barnets vikt erhållas, samtidigt som familjens åsikter respekterades och värderades (Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede, 2014). En
skolsjuksköterska uttryckte: “That’s a nice thing about motivational interviewing [MI], it’s nice that it stresses the responsibility is with the family. The family has to make the changes. I can’t do it for them” (Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede, 2014, s. 451).
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Design
Författarna valde att utföra en litteraturstudie då en empirisk studie antogs vara mer tidskrävande med medföljande risk att inte hinna slutföra arbetet inom givna
tidsramar. En svaghet med en litteraturstudie kan vara svårigheter att finna resultat i artiklarna som direkt svarar till syftet. Trots en grundlig systematisk sökning finns det en möjlighet att resultatet i de erhållna artiklarna inte svarar till litteraturstudiens syfte i den utsträckning som är önskvärd. Det kan medföra att syftet behöver omarbetas under arbetets gång.
Diskussion uppkom om att en fenomenologisk intervjustudie kunnat ge innehållsrik information som svarade till arbetets syfte (Friberg & Öhlén, 2012). Studiens syfte skulle därmed vara utgångspunkten för intervjufrågor, vilket då skulle kunnat bidra
till att mer framgångsrikt nå essensen av de undersökta upplevelserna. Således anses en fenomenologisk intervjustudie ha en fördel med att arbetets syfte kan bibehållas i ursprungsform, varpå författarna ges möjligheten att utan kompromiss undersöka det de ursprungligen intresserade sig för.
Datainsamling
Artikelsökningarna utfördes i tre databaser; Cinahl, Medline och Psycinfo. Vid forskning inom omvårdnadsvetenskap rekommenderas databaserna Cinahl och Medline (Polit & Beck, 2006). Databasen Psycinfo fokuserar på omvårdnad utifrån psykologiska aspekter (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006). Den valdes att användas då den ansågs kunna vara ett komplement till Cinahl och Medline. De tre databaserna kunde därmed tillsammans belysa samarbetet mellan sjuksköterska och familjen utifrån två olika perspektiv; både ett omvårdnads- och ett psykologiskt perspektiv. Wallengren och Henricson (2012) menar att litteraturstudiens bekräftelsebarhet (confirmability) stärks genom att utföra en inledande sökning och en slutgiltig strukturerad sökning. Litteraturstudiens valda sökord och ämnesord som de valda artiklarna grundar sig på, är resultatet av omfattande inledande sökningar. De inledande sökningarna gav en ökad förståelse för det valda ämnet samt lämpliga sökord och ämnesord till den slutgiltiga strukturerade sökningen.
Sökordet cooperative behavior fanns indexerat i de tre databaserna med olika
ämnesord. Samtliga erhållna ämnesord kombinerades i artikelsökningarna i samtliga databaser, med syftet att få en enhetlig sökning. I samband med den nämnda
sökningen, upptäcktes en stor skillnad i antalet artiklar i databasen Medline, beroende på om ordet behaviour stavades som sådant, eller som behavior. De båda
stavningarna kombinerades var och en för sig med övriga valda ämnesord och sökord, varefter respektive sökresultat jämfördes. Utöver dubbletter mellan sökningarna, bidrog behaviour inte med något som ansågs svarade till litteraturstudiens syfte. Således valdes behavior som stavning till litteraturstudien.
Sökordet family kompletterades med parents i syfte att bredda artikelsökningarna, då föräldrar antas ingå i en familj. Genom att inkludera parents var målet att erhålla artiklar som även mer specifikt behandlade samarbete med föräldrar. En familj kan även innefatta en mor- eller farförälder, eller en nära vän. Valet av sökordet familj möjliggjorde således en bred användning av ordet familj, vilket ansågs täcka upp för samtliga artiklars eventuellt varierande definitioner av ordet familj. Med
utgångspunkt ifrån Benzein, Hagberg och Saveman (2012a) kan en familj till exempel bestå av ensamstående eller samkönade personer. Följaktligen, då en familj inte behöver innefatta en mamma och pappa valdes sökorden family och parents för att undvika genusspecifika artiklar, inriktade på mammans respektive pappans roll. Syftet var att undvika fokus på könsskillnader och istället erhålla artiklar som berörde familj och föräldrar i mer generella termer.
Svensk Meshs ord för barnfetma, pediatric obesity, fanns som ämnesord endast i Cinahl och Medline. Psycinfo saknade obesity i kombination med barn och ungdom varpå artikelsökningen utfördes med egna kombinationer såsom pediatric obesity samt synonymer från Svensk Mesh; child obesity, childhood obesity samt adolescent obesity.Således möjliggjordes en så bred sökning som möjligt, inom den valda åldersgruppen (2-18 år). Trots bristen på ämnesord gällande barnfetma i Psycinfo,
resulterade sökningen i artiklar som innehöll de olika engelska variationerna på barnfetma varpå de egna kombinationerna ansågs lämpliga i artikelsökningen. Samma sökning med ämnesorden för barnfetma utfördes även i Cinahl och Medline i syfte att få en enhetlig sökning.
Begreppen övervikt hos barn och övervikt hos ungdomar saknades som term i Svensk Mesh, i svensk-engelska ordböcker, samt som ämnesord i de tre databaserna. Således, med utgångspunkt från ovanstående sökning gällande barnfetma översattes begreppen övervikt hos barn och övervikt hos ungdomar till pediatric overweight, child
overweight, childhood overweight och adolescent overweight. Samtliga engelska sökord användes i sökningarna i samtliga databaser med syftet att få en enhetlig sökning.
Urval
De två urvalsstegen gav tio artiklar vilka granskades och samtliga bedömdes vara av medelhög eller hög kvalitet. Riktlinjer angående litteraturstudien angav tio artiklar som ett riktmärke för antalet inkluderade artiklar. Om granskningen visat att någon av de tio artiklarna varit av låg kvalitet fanns avsikten att göra en fritextsökning för att finna artiklar av bättre kvalitet, i syfte att öka litteraturstudiens trovärdighet. Således utfördes ingen fritextsökning under medvetenheten att relevanta artiklar till
litteraturstudiens syfte kan ha förbigåtts. Styrkan med att enbart använda en
systematisk litteratursökning anses vara att den följer en tydlig struktur som inte ger utrymme för personliga preferenser av artiklar. Rosén (2012) menar att ett arbete ges en högre tillförlitlighet då författarnas subjektivitet åsidosätts genom tydliga
inklusions- och exklusionskriterier. Då artiklarna begränsades från januari 2007 till januari 2017, fanns det även en möjlighet att relevanta artiklar som publicerats tidigare eller senare kan ha förbigåtts, och av det skälet inte inkluderats i litteraturstudien.
Rosén (2012) menar att ett examensarbete bör avgränsas till en typ av data beroende på forskningsfråga; kvalitativ eller kvantitativ data. Henricson och Billhult (2012) beskriver att kvalitativ data ger en djupare förståelse för det som undersöks, och att det intressanta är det unika och säregna hos deltagaren. Billhult och Gunnarsson (2012) beskriver att kvantitativ data däremot ger en bred information snarare än djup. Där eftersträvas många deltagare i syfte att finna det gemensamma och representativa för de undersökta. Enligt Kristensson (2014) är syftet med en kvalitativ studie inte att generalisera resultatet, till skillnad från en kvantitativ studie. Därmed var målet med den kvalitativa litteraturstudien inte att kunna överföra resultatet till andra
sammanhang, utan snarare att ge en ökad förståelse inom litteraturstudiens valda område.
Litteraturstudiens artiklar behandlar studier som är genomförda i olika länder där det kan finnas både likheter och skillnader i sjukvårdssystemen, något som kan orsaka att samarbetet mellan sjuksköterska och familjen varierar däremellan. De eventuella variationerna kan ses bidra med olika synsätt på samarbetet mellan sjuksköterska och familjen, och kan följaktligen bidra till en bredare lärdom kring faktorer som kan påverka samarbetet. Oavsett studiernas ursprung innefattar resultatet sjuksköterskor som befunnit sig i samma kontext: i möte med familjen med barn eller ungdomar med övervikt eller fetma. Även om erfarenheter från sjuksköterskor verksamma i andra länder kan bidra till lärdom, finns det en medvetenhet att svårigheter kan uppkomma
gällande applicering av andra länders arbetssätt på grund av eventuella skillnader i sjukvårdssystemen.
Trots medvetenhet kring skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ ansats, låg fokus i urvalet av artiklarna på deras eventuella bidrag till litteraturstudiens syfte snarare än studiernas design. Det medförde att artiklar med både kvalitativ eller kvantitativ data inkluderades i litteraturstudien. Åtta artiklar var av kvalitativ design, och de övriga två var en tvärsnittsstudie och en mixad metodstudie. Rosén (2012) menar att användning av tvärsnittsstudier ska begränsas på grund av kvalitetsskäl, då orsakssamband inte går att bevisa. Det som var intressant för litteraturstudien var dock inte studiens eventuella orsakssamband, utan framkomna attityder och åsikter. Tvärsnittsstudiens resultat baserades på svar från enkäter, där sjuksköterskors attityder och åsikter gällande hälsosamma kostvanor och beteenden eftersöktes. Artikelns resultat var huvudsakligen uttryckt i text varpå det blev möjligt att utvinna information relevant till den kvalitativa litteraturstudien. Från studien med mixad metod användes den kvalitativa datan då endast den svarade till litteraturstudiens syfte.
Granskning och dataanalys
Artiklarnas resultat översattes från engelska till svenska, där svensk-engelska
ordböcker användes i de fall ett främmande ord uppkom. Dock finns en medvetenhet att textens innebörd kan ha missuppfattats trots stöd av ordböcker. Författarna var även medvetna om risken för feltolkning, och risken att lägga egna värderingar i sammanställningen av artiklarnas resultat. Enligt Wallengren och Henricson (2012) ökar litteraturstudiens trovärdighet om flera olika personer utför granskningen och dataanalysen. Således, sorterades resultaten från de olika artiklarna under kategorier och underkategorier av författarna var och en för sig. Därefter jämfördes de båda författarnas egna sammanställningar varefter diskussion resulterade i konsensus av kategorier och underkategorier. Vidare, i syfte att stärka litteraturstudiens
tillförlitlighet och verifierbarhet granskades de tio valda artiklarna av författarna var och en för sig (Kristensson, 2014).
Ämnet övervikt och fetma hos barn och ungdomar hade hanterats i ett tidigare arbete under sjuksköterskeprogrammet, vilket författarna insåg skulle kunna påverka den kommande litteraturstudiens tillförlitlighet. Friberg och Öhlén (2012) talar om att förförståelse både kan vara hinder och möjligheter inför att skapa ny förståelse. Således försökte författarna i enlighet med Priebe och Landström (2012), stärka litteraturstudiens pålitlighet genom ett reflexivt förhållningssätt. Under arbetets gång diskuterades kontinuerligt tidigare erfarenheter och förväntningar i förhållande till den nyerhållna informationen för att begränsa förförståelsens påverkan. Genom att reflektera kring förförståelsen var förhoppningen att litteraturstudiens slutsatser baserats på artiklarnas resultat och inte på personliga värderingar och åsikter. Flertalet moment i litteraturstudien har författarna arbetat var och en för sig i syfte att med ett utifrån-perspektiv upptäcka eventuella inslag av förförståelsens påverkan i varandras slutsatser.
Henricson (2012) menar att datainsamling, granskning och analys kan påverkas av forskarens oerfarenhet, den första gången det utförs. Det kan diskuteras att arbetet även kan påverkas trots tidigare erfarenheter. För författarna var litteraturstudien den första respektive andra i ordningen, varpå arbetet kan ha påverkats trots den enes tidigare erfarenhet. Arbetet med litteraturstudien har medfört en ökad kunskap i
forskningsprocessens olika delar, vilket följaktligen båda författarna gynnats utav. I ett framtida arbete är det således troligt att mer fokus skulle läggas på arbetets innehåll snarare än arbetets process, där erfarenheten skulle kunna öka det framtida arbetets kvalitet.
Det gick åt mycket tid att från de tio inkluderade artiklarna finna information som svarade till litteraturstudiens syfte, trots ett noggrant arbete med urval och granskning. Med syftet att inte förbise någon relevant information blev det manifesta innehållet alla de rubriker som eventuellt kunde behandla samarbete mellan sjuksköterska och familjen. Ingen av rubrikerna nämnde samarbete specifikt, varpå sökandet efter det latenta innehållet som svarade till litteraturstudiens syfte visade sig bli ett djupgående och tidskrävande arbete av texten. Borglin (2012) uttrycker att ett av skälen till att forskare väljer en mixad-metoddesign kan bero på att studien hanterar nya och dåligt definierade begrepp. Då en av de valda artiklarna var av mixad metod kunde det således signalera att det fanns få studier som hanterade samarbetet mellan sjuksköterska och familjen, vilket både kan förklara svårigheten i arbetet samt indikera ett behov av ytterligare studier inom området.
6.2 Resultatdiskussion
Känsligt ämne
Det framkom att övervikt och fetma hos barn var ett känsligt ämne för både barnet med familj, samt sjuksköterska. Det fanns en oro för stigmatisering av barnet, och sjuksköterskor upplevde rädsla inför att ta upp ämnet då föräldrar tenderade att reagera negativt. Det kan finnas grund för oro kring stigmatisering då forskning visat hur skolbarn rankat överviktiga barn till att vara de minst omtyckta, samt att
stigmatisering och viktrelaterad mobbning drastiskt har ökat sedan 1960-talet (Quelly, 2014). Föräldrarnas negativa respons kan förstås genom att barnets övervikt och familjens vanor är nära förknippade, varpå föräldrarna kan komma att identifiera sig med barnets övervikt. Det kan även förklaras av föräldrarnas egna erfarenheter som överviktiga och erfarenheter av dåligt bemötande från skol- och vårdsektorn
(Magnusson, 2013a).
Enligt International Council of Nurses (ICN, Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2014) har sjuksköterskan ett ansvar att främja insatser som tillgodoser hälsa och sociala behov, till i synnerhet sårbara grupper. Barn och ungdomar är omyndiga och beroende utav de beslut som föräldrarna tar (Föräldrabalken, SFS 1949:381) och kan därför ses som en sårbar grupp. Sjuksköterskan kan följaktligen inte ignorera barn och ungdomars viktproblem på grund av rädsla för reaktioner, då det finns en etisk
skyldighet att främja hälsa. Genom att identifiera svårigheten i att ta upp ämnet kan en medvetenhet gällande ämnets känslighet skapas hos sjuksköterskan, vilket kan tas med i nästa möte med familjen i syfte att förbättra samarbetet.
I familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system, där individuella
förändringar påverkar övriga i systemet (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012a). Om således ett barn eller ungdom utvecklar viktproblem är det lämpligt att involvera hela familjen i arbetet. Dock visar resultatet på att det inte alltid är lämpligt att involvera familjen, då familjen istället för att stötta ungdomen, kan komma att motarbeta dennes önskan till förändring. McLean, Griffin, Toney och Hardeman (2003) påvisar att ungdomar erhöll ett signifikant bättre resultat av sin viktminskning om endast de själva deltog i arbetet. En slutsats kan därför dras om att familjeinvolvering inte alltid
är av positiv karaktär, vilket sjuksköterskan kan behöva vara medveten om i
samarbete med familjen. Vidare visade studien på att yngre barn nådde bättre resultat av viktminskningen om familjen involverades (McLean, Griffin, Toney & Hardeman, 2003). Skillnader i resultat hos ungdomar och yngre barn, indikerar att de kan skilja sig i sitt intresse och behov av familjeinvolvering.
Patientlagen uttrycker att ett barns inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hens ålder och mognad, samt att hens synpunkter i allt större utsträckning ska tas i beaktande, i takt med stigande ålder och utveckling (SFS 2014:821, 2-3 §).
Följaktligen blir det centralt i samarbetet med familjen att ta hänsyn till familjemedlemmarnas unika tankar och åsikter, för att utifrån det utveckla ett samarbete som gynnar alla inblandade parter.
Sjuksköterskans begränsningar
Det framgick att arbetet med familjer begränsades av brister i kompetens hos sjuksköterskan, där kunskapsbrist ansågs vara ett stort hinder. I en studie av Gance-Cleveland et al. (2009) genomgick sjuksköterskor en utbildning gällande
förebyggande arbete av barnfetma. Resultatet av utbildningen på fyra timmar blev en signifikant förbättring av kunskap, självförtroende samt en förbättrad avsikt att utföra förebyggande arbete kring barnfetma, något som vittnar om vinsten av ökad
kompetens. Enligt ICN’s etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2014) har varje sjuksköterska ett personligt ansvar för att upprätthålla sin yrkeskompetens genom kontinuerligt fortsatt lärande. Även hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763, 31 §) uttrycker att verksamheten inom hälso- och sjukvårdens kvalitet systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. För att sjuksköterskan ska kunna ta sitt ansvar för kontinuerligt lärande och således följa lagen, finns ett behov av utrymme och tid för lärande. Resultatet från Gance-Cleveland et al. (2009) visar hur en kort utbildning på fyra timmar kan bidra till ökad kompetens och en förbättrad inställning hos sjuksköterskor, vilket signalerar att en förbättrad kompetens inte alltid behöver innebära större insatser. En ökad kunskap gällande arbete med barnfetma kan således stärka sjuksköterskans kompetens vilket möjliggör en förbättrad utgångspunkt inför samarbete med familjen.
Dialogens inverkan
Brister i kommunikation visade sig resultera i att föräldrar kunde känna sig
förminskade, men även att en relation mellan sjuksköterska och förälder avslutades. Benzein, Hagberg och Saveman (2012c) uttrycker att familjecentrerad omvårdnad endast är möjlig om samtliga parter ser varandra som likvärdiga och ger varje persons unika kompetens lika stor betydelse. HSL (SFS 1982:763), 2 § uttrycker att alla har rätt att acceptera eller neka till vård, och då föräldrarna huvudsakligen för barnens talan är det just barnen som får ta konsekvenserna om föräldrar väljer att avsluta samarbetet med sjuksköterskan. Magnusson och Ljungkrona-Falk (2013) betonar att formuleringen är viktig i dialog med föräldrar. En dialog gällande barnfetma kan tas upp, om sjuksköterskan är beredd att arbeta tillsammans med familjen, och med konkreta ordalag diskutera hälsoproblemet och det stöd som erbjuds. De ger som exempel att tala om barn med fetma, istället för feta barn, för att förmedla att barnet har ett problem, snarare än är ett problem.
Föräldrars upplevelser av dialog med sjuksköterska talar för att möten mellan sjuksköterska och föräldrar inte alltid håller en icke-hierarkisk grund. Harmon
Hanson (2001) talar om vikten att tala med familjen och inte till familjen i familjefokuserad omvårdnad. Sjuksköterskan bör därför vara medveten om sitt uttryck och den egna formuleringen till föräldrarna. Genom att inse dialogens betydelse i samarbetet med föräldrar kan negativa konsekvenser för det berörda barnet därmed undvikas.
Ett osynligt problem
Det fanns föräldrar som inte såg sitt barns övervikt som ett problem vilket kunde bidra till ett sämre välmående hos barnet, men även hindra sjuksköterskans samarbete med barnet och familjen. En studie av Söderlund Lindhe, Nordqvist, Angbratt och Nilsen (2008) visar att föräldrar med övervikt eller fetma som upplevde sig som hälsosamma, ofta inte såg sitt barns övervikt som ett problem. De ansåg snarare att deras barn med övervikt var stora men hälsosamma, och därför inte i behov av någon viktrådgivning. Även i studien av Hudson, McGloin och McConnon (2011) bedömde majoriteten av föräldrarna att inget problem förelåg i deras barns vikt, när barnet egentligen var överviktigt. Däremot, de föräldrar som troligare kunde se problemet med vikten, var föräldrar till barn med fetma. Söderlund Lindhe, Nordqvist, Angbratt och Nilsen (2008) visar att sjuksköterskor var mer bekväma i att ta upp ämnet kring barnets övervikt om barnet utvecklat fetma, och utifrån nämnda studier kan det påvisas att ett samarbete mellan sjuksköterska och föräldrar lättare möjliggörs om barnet utvecklat fetma.
Sjuksköterskan kan komma att utmanas i arbetet med att göra det osynliga problemet synligt då föräldrar visat sig vara mindre benägna att se barnets övervikt i ett tidigare skede, men även på grund av sin egen obekvämhet inför ämnet. Det kan ses olyckligt att både föräldrar och sjuksköterskor lättare angriper problemet när barnet uppnått sjukdomstillståndet fetma, eftersom båda parter har skyldigheter mot barnet. Sjuksköterskan har en skyldighet att främja hälsa hos sårbara grupper (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) och föräldrar har en plikt att se till barnets behov av omvårdnad (SFS 1949:381, kap. 6, 2 §). Genom att sjuksköterskan har vetskap om bådas plikter, kan det stärka hen att ta upp ämnet gällande barnets vikt i ett tidigare skede, för barnets hälsas skull.
Verktyg till insikt
BMI-kurva och motiverande samtal gällande BMI-kurva, visade sig bidra till insikt hos föräldrar och barn gällande barnets övervikt. Det kan ses bero på föräldrarnas uppfattning av sjuksköterskans icke-dömande inställning som då kunde medföra att föräldrarna behöll ett öppet sinne inför samtal om barnets övervikt. Genom att inte kritisera föräldrarna i samtal om barnets vikt visar sjuksköterskan respekt för deras integritet, något som HSL (SFS 1982:763) uttrycker. Vidare uttrycker HSL (SFS 1982:763) att respekt skall ges för de berördas självbestämmande, vilket motiverande samtal kan bidra med då föräldrar och barn genom reflektion ges möjlighet till insikt av sitt eget ansvar till en förändring.
För att en förändring ska vara möjlig behöver informationen som ges vara anpassad för de enskilda föräldrarna och barnet. Enligt patientlagen (SFS 2014:821, kap. 3, 6 §) ska individanpassad information tillhandahållas, och det kan vara centralt att
sjuksköterskor är medvetna om den skyldigheten. Kan inte föräldrarna och barnet ta till sig information, blir ett samarbete en omöjlighet. Genom att använda verktyg som både föräldrar och barn kan förstå, och som upplevs som icke-dömande, kan
sjuksköterskan bidra till insikt samt till förståelse av deras eget ansvar för förändring. 6.3 Slutsats
Sjuksköterskan kan i sin yrkesroll komma i kontakt med övervikt och fetma hos barn och ungdomar, där ett samarbete med familjen kan ingå. Ett samarbete kan vara möjligt om relationen mellan sjuksköterska och familjen bygger på tillit och respekt. Genom att belysa faktorer som kan påverka samarbetet är förhoppningen att
möjliggöra en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan som då kan stärkas i sin yrkesroll. Utifrån familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system där
sjuksköterskans och familjens resurser värderas lika. Är sjuksköterskan framgångsrik med att etablera en relation kan familjen utgöra en resurs i arbetet med övervikt och fetma, och därmed bidra till en samhällsekonomisk vinst. Ett välfungerande
samarbete gynnar flertalet parter och på grund av viktproblematikens utbredning bör ett välfungerande samarbete eftersträvas.
Litteraturstudien visar på faktorer som kan påverka samarbetet mellan sjuksköterska och familjen varav flera kan ha negativ inverkan på samarbetet. Följaktligen finns det ett utrymme för vidare forskning gällande förbättringsarbete av påvisade negativa faktorer. Kan forskning visa på hur faktorerna kan förbättras, kan ett mer
framgångsrikt samarbete möjliggöras mellan sjuksköterska och familjen i arbetet med övervikt och fetma.
7. Referenser
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012a). Varför ska familjen ses som en enhet? I. E. Benzein, M. Hagberg, & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg.(s.23- 27). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012b). Teoretiska utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad I. E. Benzein, M. Hagberg, & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (s.29-45). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012c). Relationen mellan familj och sjuksköterska- ett systemiskt förhållningssätt. I. E. Benzein, M. Hagberg, & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg. (s.47-58). Lund: Studentlitteratur.
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.115-128). Lund: Studentlitteratur.
Birch, L L., & Fisher, J O. (1998). Development of Eating Behaviors Among Children and Adolescents. Pediatrics, 139(3), 539-550.
* Blake, H., & Patterson, J.(2015). Paediatric nurses' attitudes towards the promotion of healthy eating. British Journal of Nursing, 24(2), 108-112.
Borglin, G. (2012). Mixad metod- en instruktion. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.269-288). Lund: Studentlitteratur.
Chotibang, J., Fongkaew, W., Mo-Suwan, L., Meininger, J.C., & Klunklin, P. (2009). Development of a Family and School Collaborative (FASC) Program to Promote Healthy Eating and Physical Activity Among School-Age Children. Thai Journal of Nursing Research, 13(2), 133-147.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 329-344). Lund: Studentlitteratur.
Davison, K.K., & Birch, L.L. (2001). Childhood overweight: A contextual model and recommendations for future research. Obesity Reviews, 2(3), 159-171. doi:
10.1046/j.1467-789x.2001.00036.x
de Onis, M., Blõssner, M., & Borghi, E. (2010). Global prevalence and trends of overweight and obesity among preschool children. The American Journal of Clinical Nutrition, 92(5), 1257-1264. doi:10.3945/ajcn.2010.297086
Epstein, L. H., Paluch, R. A., Roemmich, J. N., & Beecher, M. D. (2007). Family-based obesity treatment, then and now: twenty-five years of pediatric obesity treatment. Health Psycholgy, 26(4), 381-91. doi:10.1037/0278-6133.26.4.381
* Findholt, E. N., Davis, M. M., & Michael. L Y.(2013). Perceived Barriers, Resources, and Training Needs of Rural Primary Care Providers Relevant to the Management of Childhood Obesity. The Journal of rural health, 29(1), 17-24. doi:10.1111/jrh.12006
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier (4. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
French, S.A., Story, M., & Jeffery. R.W. (2001). Environmental influences on eating and physical activity. Annual Review of Public Health, 22(1), 309-335.
Friberg, F., & Öhlén, J. (2012). Fenomenologi och hermeneutik. I. M.Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 345-370). Lund: Studentlitteratur.
Gance-Cleveland, B., Sidora-Arcoleo, K., Keesing, H., Gottesman, M.M., & Brady, M. (2013). Changes in Nurse Practitioners' Knowledge and Behaviors Following Brief Training on the Healthy Eating and Activity Together (HEAT) Guidelines. Journal of Pediatric Health Care. 23(4), 220-230. doi:10.1016/j.pedhc.2008.03.002 Gedaly–Duff, V., Heims. M.L., & Nielsen, A.E. (2005). Family Child Health Nursing. I. S. M. Harmon Hanson., V. Gedaly- Duff., & J. Rowe Kaakinen (Red.), Family Health Care Nursing (3rd ed., s. 291-321). Philadelphia: F.A Davis Company.
* Gellar, L., Druker, S., Osganien, S. K., Gapinski, M.A., LaPelle, N., & Pbert, L. Exploratory Research to Design a School Nurse-Delivered Intervention to Treat Adolescent Overweight and Obesity. (2012). Journal of nutrition education and behavior. 44(1), 46-64. doi:10.1016/j.jneb.2011.02.009
Harmon Hanson, S.M. (2001). Family Health Care Nursing (2nd ed.). Philadelphia:
F.A Davis Company.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 472-479). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 130-137). Lund: Studentlitteratur.
Hudson, E., McGloin, A., & McConnon, A. (2001). Parental Weight
(Mis)Perceptions: Factors Influencing Parents´Ability to Correctly Categorise Their Child´s Weight Status. Maternal and Child Health Journal, 16(9), 1801-1809. doi:10.1007/s10995-011-0927-1
Hugo, G., & Franzon, J. (2006). Child obesity in South Australia. Food, Culture & Society, 9(3), 299- 316.
* Høstgaard Bonde, A., Bentsen, P., & Lykke Hindhede, A. (2014). School Nurses ´Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. The Journal of School Nursing, 30(6), 448-455. doi: 10.1177/1059840514521240
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.95-113). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström. S. (2012). Forskningsetik. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.69-94). Lund: Studentlitteratur. Konnopka, A., Bödemann, M., & König, H-H. (2011). Health burden and cost of obesity and overweight in Germany. The European Journal of Health Economics, 12(4), 345-352. doi:10.1007/s10198-010-0242-6
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Magnusson, M. (2013a). Förebyggande arbete på individuell nivå. I. M. Magnusson (Red.), Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. (s.123-151). Lund:
Studentlitteratur.
* Magnusson, M B., Kjellgren, K. I., & Winkvist. A. (2012). Enabling overweight children to improve their food and exercise habits - school nurses' counselling in multilingual settings. Journal of Clinical Nursing. 21(17/18), 2452-2460. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04113.x
Magnusson, M., & Ljungkrona-Falk, L. (2013). Definitioner, bakgrundsfaktorer och konsekvenser för hälsa. I. M. Magnusson (Red.), Förebygga barnfetma och främja jämlik hälsa. (s.65-86). Lund: Studentlitteratur.
McLean, N., Griffin, S., Toney, K., & Hardeman, W. (2003). Family involvement in weight control, weight maintenance and weight-loss interventions: a systematic review of randomised trials. International Journal of Obesity, 27(9), 987-1005. doi:10.1038/sj.ijo.0802383
* Melin, A., & Arvidsson Lenner R. (2009). Prevention of further weight gain in overweight school children, a pilot study. Scandinavian journal of caring sciences, 23(3), 498-505. doi:10.1111/j.1471-6712.2008.00651.x
* Morrison-Sandberg, L.F., Kubik, M.Y., & Johnson, K,E. (2011). Obesity Prevention Practices of Elementary School Nurses in Minnesota:Findings From Interviews With Licensed School Nurses. The Journal of School Nursing. 27(1), 13-21. doi:
10.1177/1059840510386380
Mårlid S, Bondestam M, Bergström R, Ehnberg S, Hollsing A, Albertsson-Wikland K. (2004). Prevalence trends of obesity and overweight among 10-year old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Acta Paediatrica, 93(12), 1588-1595. doi:10.1111/j.1651-2227.2004.tb00848.x
Neovius M, Janson A, Rössner S. (2006). Prevalence of obesity in Sweden. Obesity Reviews, 7(1), 1-3. doi:10.1111/j.1467-789x.2006.00190.x
Ogden, C.L., Carrol, M.D., Curtin, L.R., McDowell, M.A., Tabak, C.J., & Flegal, K.M. (2006). Prevalence of overweight and obesity in the United States, 1999–2004. JAMA, 295(13), 1549–1555.
Payas, N., Budd, G.M., & Polansky, M. (2010). Exploring Relationships Among Maternal BMI, Family Factors, and Concern for Child’s Weight. Journal of Child & Adolescent Psychiatric Nursing, 23(4), 223-230.
doi:10.1111/j.1744-6171.2010.00248.x
Polit, D., & Beck, C. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams & Wilkins.
Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad(s.31-52). Lund:
Studentlitteratur.
Quelly, S-B. (2014). Childhood obesity prevention: a review of school nurse perceptions and practises. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 19(3), 198-209.
Rankin, J., Matthews, L., Cobley, S., Sanders, R., Wiltshire,H.D., & Baker, J.S. (2016). Psychological consequences of childhood obesity:psychiatric comorbidity and prevention. Adolescent Health, Medicine and Therapeutics, 7(11), 125-146.
doi:10.2147/AHMT.S101631
* Regber, S., Mårlid, S., & Johansson Hanse, J. (2013). Barriers to and facilitators of nurse-parent interaction intended to promote healthy weight gain and prevent
childhood obesity at Swedish child health centers. BMC Nursing, 12(1), 27-49. doi: 10.1186/1472-6955-12-27
Regeringskansliet. (2012). Strategi för en god och mer jämlik vård 2012-2016. Stockholm: Regeringskansliet. Från
http://www.regeringen.se/49bbd2/contentassets/cad6109c7db04b0088fd0816623da33 b/strategi-for-en-god-och-mer-jamlik-vard-2012---2016-s2012.013
Reilly, J. J., & Kelly, J. (2011). Long-term impact of overweight and obesity in childhood and adolescence on morbidity and premature mortality in adulthood: systematic review. International Journal of Obesity, 35(7), 891-898.
doi:10.1038/ijo.2010.22
* Robinson, A., Denney-Wilson, E., Laws, R., & Harris, M. (2013). Child obesity prevention in primary health care: Investigating practice nurse roles, attitudes and current practices. Journal of Paediatrics and Child Health, 49(4), 294- 298. doi: 10.1111/jpc.12164
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I.M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.430-444). Lund: Studentlitteratur.
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Hämtad 23 februari, 2017, från Regeringskansliets rättsdatabaser, http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1949:381
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 6 februari, 2017, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 6 februari, 2017, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Sjöberg, A., Moraeus, L, Yngve, A, Poortvilet, E, Al-Ansari, U., & Lissner, L. (2010). Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren – exploring the urban-rural gradient in Sweden. Obesity reviews, 12(5), 305-314. doi: 10.1111/j.1467-789X.2010.00838.x
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för barnhälsovården [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2004). Förebyggande åtgärder mot fetma: en systemtisk litteraturöversikt [Broschyr]. (SBU-rapport, nr 173). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Från
http://www.sbu.se/contentassets/63d6ab5a348d472ab415313a78f9b202/fetma_2005.p df
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2016). Mall för
kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Stockholm: Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering. Från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010: framtidens
folkhälsa–allas ansvar (Statens folkhälsoinstitut nr R 2010:16). Östersund: Statens Folkhälsoinstitutet.
* Steele, R.G., Wu, Y. P., Jensen, C. D., Pankey. S.,David, A. M., & Aylward. B.S. (2011). School Nurses’ Perceived Barriers to Discussing Weight With Children and Their Families: A Qualitative Approach. The Journal of School Health, 81(3), 128-137. doi:10.1111/j.1746-1561.2010.00571.x.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska koder. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Söderlund Lindhe, L., Nordqvist, C., Angbratt, M., & Nilsen, P. (2008). Applying motivational interviewing to counseling overweight and obese children. Health education research. 24(3), 442-449.
Wallengren, C., & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetsäkring av litteraturbaserat examensarbete. I. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.481-498). Lund: Studentlitteratur. Whitaker, R. C. (2004). Predicting preschooler obesity at birth: The role of maternal obesity in early pregnancy. Pediatrics, 114(1), 29-36.
WHO. (2000). Obesity: preventing and managing the global epidemic. Geneva: WHO. Från http://apps.who.int/iris/handle/10665/42330
WHO. (2012). Population-based approaches to childhood obesity prevention. Geneva: WHO. Från
http://www.who.int/dietphysicalactivity/childhood/WHO_new_childhoodobesity_PR EVENTION_27nov_HR_PRINT_OK.pdf
Weinsier, R.L., Hunter, G.R., Heini. A.F., Goran, M.I., & Sell, S.M. (1998). The etiology of obesity: relative contribution of metabolic factors, diet, and physical activity. The American Journal of Medicine, 105(2), 145–150.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
____________________________________
Bilaga 1. Sökmatris
Sid 1(3)
Databas Sökning Sökord Antal
träffar n = Läst a titlar n = Lästa abstrak t n = Lästa artikla r n = Granskad e artiklar n = Använda artiklar i studien n = Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S1 cooperative behavior OR health behavior OR cooperation OR collaboration 159,065 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S2 family OR parents 270,763 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S3 nurses 386,233 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S4 pediatric obesity OR child obesity OR childhood obesity OR adolescent obesity 22,713 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S5 pediatric overweight OR child overweight OR childhood overweight OR adolescent overweight 6,948 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S6 S4 OR S5 23,707 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S7 S1 AND S2 AND S3 AND S6 89 Cinahl 2017-02-13 Kl 09:30 S8 begränsningar: peer-reviewed, jan, 2007- jan, 2017, engelskt språk 64 64 41 13 6 6
Bilaga 1. Sökmatris
Sid 2(3)
Databas Sökning Sökord Antal
träffar n = Lästa titlar n = Lästa abstrakt n = Lästa artiklar n = Granskade artiklar n = Använda artiklar i studien n = Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S1 cooperative behavior OR health behavior OR cooperation OR collaboration 398,601 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S2 family OR parents 1,014,526 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S3 nurses 187,864 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S4 pediatric obesity OR child obesity OR childhood obesity OR adolescent obesity 58,249 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S5 pediatric overweight OR child overweight OR childhood overweight OR adolescent overweight 21,871 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S6 S4 OR S5 63,456 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S7 S1 AND S2 AND S3 AND S4 AND S6 73 Medline 2017-02-13 Kl 10:30 S8 begränsningar: peer-reviewed, jan, 2007- jan, 2017, engelskt språk 57 57 14 3 3 3
Bilaga 1. Sökmatris
Sid 3(3)
Databas Sökning Sökord Antal
träffar n = Läst a titlar n = Lästa abstrak t n = Lästa artikla r n = Granskad e artiklar n = Använda artiklar i studien n = Psykinfo 2017-02-13 Kl 09:30 S1 cooperative behavior OR health behavior OR cooperation OR collaboration 388,743 Psykinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S2 family OR parents 544,530 Psykinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S3 nurses 59,422 Psykinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S4 pediatric obesity OR child obesity OR childhood obesity OR adolescent obesity 14,154 Psykinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S5 pediatric overweight OR child overweight OR childhood overweight OR adolescent overweight 6,691 Psykinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S6 S4 OR S5 15,665 Psykinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S7 S1 AND S2 AND S3 AND S4 AND S6 97 Pskinfo 2017-02-13 Kl 11:30 S8 begränsningar: peer-reviewed, jan, 2007- jan, 2017, engelskt språk 77 77 19 1 1 1
