Kan latexhandskar skada mig? Riskfaktorer & prevention vid latexallergi hos vårdpersonal

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

51-60 p Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

KAN LATEXHANDSKAR

SKADA MIG?

RISKFAKTORER & PREVENTION VID

LATEXALLERGI HOS VÅRDPERSONAL

LOUISE BLOMQVIST

KRISTIN MELANDER

KAN LATEXHANDSKAR

SKADA MIG?

RISKFAKTORER & PREVENTION VID

LATEXALLERGI HOS VÅRDPERSONAL

LOUISE BLOMQVIST

KRISTIN MELANDER

Blomqvist L & Melander K. Kan latexhanskar skada mig? Riskfaktorer & prevention vid latexallergi hos vårdpersonal. Examensarbete i omvårdnad 10

poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad,

2006.

Vid exponering av latexhandskar kan latexallergi utvecklas, vilket kan orsaka livshotande reaktioner. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa risk-faktorerna för utveckling av latexallergi samt hur denna kan förebyggas och hindras i sin utveckling. Metoden är en litteraturstudie, baserad på elva kvanti-tativa vetenskapliga artiklar. Resultatet har kategoriserats efter riskfaktorer och preventiva åtgärder. Kategorierna som framkom var: att vara atopiskt lagd, kors-reaktioner med frukt och grönsaker, pudret i latexhandskarna, screening och över-gång till puderfria latexhandskar. Resultatet kan ge kunskap och information om vad som påverkar utvecklingen av latexallergi. Denna kunskap och information kan skapa gynnsammare förutsättningar för att det preventiva arbetet ska ge resultat.

Nyckelord: Allergi, atopi, korsreaktion, latexhandskar, puder, puderfria,

CAN LATEXGLOVES

DAMAGE ME?

RISK FACTORS & PREVENTION BY LATEX

ALLERGY AT HEALTHCARE WORKERS

LOUISE BLOMQVIST

KRISTIN MELANDER

Blomqvist L, Melander K. Can latexgloves damage me? Risk factors & prevention by latex allergy in healthcare workers. Degree project, 10 Credit

Points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department

of Nursing, 2006.

At exposure of latexgloves latexallergy can develop, which can cause life

threatening reactions. The aim of this literature review is to elucidate some of the risk factors for development of latexallergy and to elucidate methods to prevent and stop this development. The method is a literature review based on eleven quantitative scientific articles. The result have been categorized after risk factors and methods of prevention. The categories that appeared were: to have an atopic history, cross-reactions to fruit and vegetables, the powder in latex gloves, screening and conversion to powder-free latex gloves. The result can provide knowledge and information about what effects the development of latexallergy. This knowledge and information can create better conditions for the prevention work to achieve results.

Keywords: Allergy, atopy, cross-reaction, latexgloves, powder, powder-free,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

BAKGRUND 4

Historik 4

Latexsensibilisering och latexallergi 4 Pudret i latexhandskarna 5

Prevention 5

Behandling vid allergisk reaktion 5

Atopi 6 Korsallergi 6 Immunologi 6 Symtom 7 Diagnostik 7 Sjuksköterskans arbetsområde 8 Lagar 8

Alternativ till latex 8 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9

METOD 9

Inklusionskriterier/exklusionskriterier 9

Sökschema 10

Metod för kritisk granskning av artiklar 11 Databearbetning och analys 12

Bekantgörande fasen 12

Analyserande fasen 12

RESULTAT 12

Korsreaktioner med frukt och grönsaker 12 Att vara atopiskt lagd 13 Pudret i latexhandskarna 14 Övergång till puderfria latexhandskar 14

Screening 15

METODDISKUSSION 15

RESULTATDISKUSSION 17

Korsreaktioner med frukt och grönsaker 17 Att vara atopiskt lagd 17 Pudret i latexhandskarna 18 Övergång till puderfria latexhandskar 18

Screening 19

SLUTORD 19

REFERENSER 20

INLEDNING

En av sjuksköterskans viktigaste arbetsuppgifter är att bedriva omvårdnad av sina patienter. För att kunna utföra omvårdnaden på ett säkert och hygieniskt sätt används skyddshandskar dagligen. Att detta kan innebära en livshotande risk för sjuksköterskan är förmodligen något som inte all vårdpersonal känner till. Under sjuksköterskeutbildningen får studenter lära sig att det är viktigt att använda skyddshandskar, dock ges ingen information om risken för utveckling av latex-allergi. Det saknas även i utbildningen information om riktlinjer och preventiva åtgärder för att förhindra denna typ av allergi. Då det enligt Zaglaniczny (2001) idag uppskattas att det finns 40 000 produkter som innehåller latex och utav dem används 20 000 inom sjukvården känns detta ämne relevant att belysa. I sjuk-sköterskans yrkesroll ingår det att kunna uppmärksamma arbetsrelaterade risker samt att arbeta förebyggande för dessa (SOSFS, 2005). Författarna vill genom denna litteraturstudie öka sin kunskap om allergiska reaktioner orsakat av latex-handskar och de riskfaktorer som finns vid utveckling av latexallergi och sensi-bilisering på sjuksköterskans arbetsplats. Detta för att kunna använda kunskapen i sina blivande yrkesroller som sjuksköterskor och på så sätt skapa en tryggare arbetsmiljö.

BAKGRUND

Latex är den sav som utvinns ur gummiträdet Hevea Brasiliensis som odlas i Sydostasien. I sjukvårdsammanhang används definitionen latex ofta synonymt med naturgummi. Inom industrin används ordet latex även för syntetiska elastiska material. Det är dock inte dessa som ger upphov till allergiska reaktioner (FHI, 2001).

Historik

I mer än femhundra år har latex använts i framställning av sjukvårdsprodukter. Introduktionen av latexhandskar inom sjukvården skedde i slutet av 1800- talet. 1890 började sjuksköterskor använda handskar som skydd mot kemikalier och infektioner under operationer (Zaglaniczny, 2001). Överkänslighet mot latex be-skrevs första gången i Tyskland 1920. De senaste 15-20 åren har det världen över skett en markant ökning av rapporterade fall av latexallergi (Sundhedsstyrelsen, 2002). Studier i Skandinavien och USA visar att mellan 5 och 15 % av sjukvårds-personalen är sensibiliserade av latex (Handfield-Jones, 1997). Dödsfall och livs-hotande anafylaktiska tillstånd finns med i de rapporterade fallen. En av orsakerna till ökningen av rapporterade fall av latexallergi är den markanta ökning av bruk av latexhandskar som skedde under 1980-talet, som följd av HIV problematiken. En annan orsak till ökningen, är att den ökade handskanvändningen leder i sin tur till en ökad efterfrågan på handskar, vilket har inneburit att vissa ändringar i fram- ställningen av latexhandskar har skett (Sundhedsstyrelsen, 2002). Bland annat har framställningsprocessen kortats ned, som följd har halten av latexproteiner och pudret i handskarna ökat (Zaglaniczny, 2001).

Latexsensibilisering och latexallergi

Vid latexsensibilisering kan specifika IgE-antikroppar påvisas hos individen men att vara sensibiliserad behöver inte innebära att individen har några symtom vid

exponering av latexallergen. Individen kan inte veta om eller när en allergisk reaktion kan uppstå. Dessa individer är a-symtomatiska (Zaglaniczny, 2001). Exponeringstiden personen utsätts för ett latexallergen har betydelse för utveck-ling av symtom av sin latexsensibilisering (Liden, 2006). Latexallergi innebär att det alltid uppstår en allergisk reaktion med kliniska symtom när individen utsätts för ett latexallergen (Zaglaniczny, 2001). Latex kan träda in i kroppen genom mu-kosa membran vid kontakt av huden, öppna sår, kontakt med inre organ genom operation, intravenös exponering eller inandning av luftburet puder från handskar (Binkley et al. 2003). Milda lokala hudsymtom i form av kontakturtikaria så som rodnad, klåda och nässelutslag är de symtom som ofta förekommer. Symtomen uppkommer inom några minuter för att efter någon timme försvinna (Stockholms läns landsting, 2002).

Latexhandsken är den produkt som vanligen orsakar en allergisk reaktion inom sjukvården. Även andra produkter så som katetrar och annan medicinsk utrustning med tät och långvarig slemhinnekontakt utgör en risk för att utveckla en sensi-bilisering (Sundhedsstyrelsen, 2002). Latexallergen i damm kan uppmätas i lokaler där pudrade latexhandskar använts, vilket kan medföra allergiska reak-tioner så som rhino-konjunktivit samt astma hos starkt atopiska personer (FHI, 2001). Anafylaktisk chock kan uppträda vid samtliga exponeringssätt av aller-genet, men speciellt under operation där både mukosa och vaskulär kontakt före-kommer (Bowyer, 1999).

Pudret i latexhandskarna

Vid framställningen av latexhandsken tillsätts ofta ett puder bestående av modi-fierad majsstärkelse. Detta är för att undvika klibbighet och underlätta påtagandet av handsken. Pudret absorberar en del av latexallergenet, vilket leder till att aller-gent material kan bli luftburet när handsken tas av och på (Sundhedsstyrelsen, 2002).

Prevention

Att bedriva omvårdnad om sig själv som sjuksköterska är en förutsättning för att kunna bevara sin arbetsförmåga att ge omvårdnad till andra. Som vårdpersonal finns det åtgärder som kan göras för att förebygga risken att utveckla latexallergi (Liden, 2006). En första åtgärd kan vara att endast använda latexhandskar vid nödvändiga omvårdnadssituationer, om ingen smittrisk existerar vid en arbets-uppgift bör inte latexhandskar användas. Efter användning av latexhandskar bör händerna tvättas för att allergiframkallande ämnen ska försvinna från händerna. Att variera sina arbetsuppgifter är ett annat sätt att minska vårdpersonalens händer för exponering av latexallergen. Då latexallergen i större utsträckning tränger genom hudytan vid såriga och fuktiga händer är det viktigt att undvika sprickor i händerna. Detta görs med en mjukgörande handkräm, dock ej en oljebaserad kräm då latexhandsken avsöndrar högre halt av allergiframkallande substanser till huden vid användning av sådan kräm (Almås, 2002).

Behandling vid allergisk reaktion

En allergisk reaktion på grund av ett latexallergen behandlas främst med medi-ciner så som antihistaminer, kortisonpreparat och adrenalin (Stockholms läns landsting, 2002).

Atopi

Det finns personer som är predisponerade att utveckla en överkänslighet för latex-handskar. Dessa personer benämns som atopiska. Detta innebär att personen har en ärvd känslighet för att utveckla IgE relaterad allergi som till exempel latex- allergi. I familjer som drabbats av allergi är allergisk snuva, astma och födo-ämnesallergi vanliga allergier. Vilken allergi som utvecklas beror på de allergener som personen exponeras för (EFA,1995). Det är dock viktigt att komma ihåg att alla som är exponerade för latex och har ett anlag för att utveckla latexallergi befinner sig i risk (Almås, 2002 ).

Korsallergi

Saften i vissa frukter och grönsaker har samma antigen-struktur som de allergena proteiner som finns i latexsaven. Dessa frukter och grönsaker kan göra att latex-allergiska personer kan få symtom efter intag (Sundhedsstyrelsen 2002). Almås (2002) och Sundhedsstyrelsen (2002) nämner gemensamt banan, kiwi, kastanjer, fikon, rå potatis som korsreagerande allergener till latex. Ytterligare nämns avo-kado, persika, ananas, plommon, melon, aprikos, körsbär, druvor och passions-frukt (Almås, 2002). I Sundhetsstyrelsen (2002) har även papaya och tomat be-skrivits som korsreagerande frukter och grönsaker. Symtom vid intag av dessa födoämnen kan alltså vara ett första tecken på latexallergi. 30-80 % av latex-allergiker får kliniska symtom vid intag av ett eller flera av födoämnena (Sund-hetsstyrelsen, 2002). En mild allergisk reaktion vid latexexponering kan vid intag av någon korsreagerande frukt eller grönsak innebära en betydligt kraftigare reaktion med nya symtom som uppstår inom 5-30 min. Resultaten av dessa reak-tioner kan vara klåda och irritation från orala slemhinnor, svullnad av läppar och tunga (Binkley et al. 2003).

Immunologi

Det som benämns som en medierad form av allergi är när specifika IgE-antikroppar bildas mot proteiner från till exempel gummiträdets sav vid latex-allergi. I den färdiga latexhandsken kan man finna varierande grad av dessa pro-teiner. Det är då dessa proteiner kommer i kontakt med hud och slemhinnor som allergiska reaktioner kan uppkomma (FHI, 2001). Dessa reaktioner benämns i litteraturen som typ I reaktioner. Reaktionerna uppstår när allergen, i detta fall latexallergen, fäster vid IgE-antikroppar på basofiler och mastceller. Denna bindning ”triggar” igång olika inflammationsmediatorer, bland annat histamin. Frisättningen av histamin från både blodbanans basofiler och mastceller i vävnad kan ge en anafylaktisk reaktion så som kärldilaterande effekt med hög kärlväggs permeabilitet och kramp i glatt muskulatur (Ericson & Ericson, 2002).

? Latex allergen IgE-antikroppar ?

? Histamin

Symtom

Symtom vid typ I reaktioner orsakat av latexallergen kan indelas i fem stadier där stadie I karakteriseras av lokal urtikaria, vilket kan visa sig som snabbt upp-kommande klåda med avgränsade små hudsvullnader som uppstår på grund av ökad genomtränglighet i kärlen vid kontaktområdet. Stadie II kan innebära gen-erell urtikaria med angiödem, som visar sig som svullnad av huden, engagemang i munhålans slemhinna och inre organ är förenat med klåda. I Stadie III kan urti-karia med astma, som här definieras som väsande andning med andfåddhet och hosta, ge besvär som naso-rinit (kroniskt rinnande näsa) och konjunktivit (ögon-besvär så som klåda och rodnad). Symtom som gastrointestinala (ögon-besvär där mag- och tarmkanalen är engagerad kan uppkomma. I stadie IV kan urtikaria med anaf-ylaktiska reaktioner uppstå. Stadie V kan innebära kronisk astma och permanenta lungskador (Binkley et al. 2003).

Diagnostik

Det finns olika metoder för att diagnostisera latexallergi. De brukar delas in i hudtester, serumanalyser och olika provokationstester (Zaglaniczny, 2001).

Skin prick testing (SPT) utförs genom att sticka en fin, steril nål i patientens hud

utan att orsaka blödning. Därefter placeras ett utspätt latexkoncentrat på patient-ens hud vid stickstället. Det utspädda koncentratet har olika hög halt av latex- antigen, och det är viktigt att börja med lägsta möjliga koncentration för att i så stor mån som möjligt kunna undvika en kraftig allergisk reaktion. Huden obser-veras efter 10 minuter för att kontrollera om någon reaktion uppkommit så som svullnad och rodnad. Fördelarna med detta test är att det är billigt och lätt att utföra och ger även ett omedelbart provsvar (Bowyer, 1998). Testet har länge varit standardtest för diagnostisering av latexallergi och är mycket känsligt vid

detektering av IgE antikroppar (Zaglaniczny, 2001). Det är viktigt att det finns återupplivnings utrustning, syrgas och adrenalin på plats när testet utförs då det finns en risk att utveckla en anafylaktisk reaktion. All utrustning som används vid testet måste vara fri från latex (Bowyer, 1998).

Intradermal testing (IDT) liknar SPT-testet. Koncentratet injiceras under huden på

patientens underarm. Reaktionen kontrolleras efter 10 minuter och det görs en kontroll mot en kontrollgrupp. IDT är känsligare än SPT men utger också en högre risk för utveckling av kraftiga allergiska reaktioner. Nackdelen med denna typ av tester är att det kan vara svårt att tolka resultatet från testet hos patienter som redan har eksem eller andra hud problem (Bowyer ,1998).

IgE antikropp immunprövning används för att analysera IgE-antikroppar i en

patients plasma, ett så kallat in vitro test, och på detta sätt diagnostisera latex-känsligheten (Binkley et al. 2003) Patientens plasma inkuberas med latexallergen och om det är positivt bildas antikroppar som kan mätas. Nackdelarna med dessa tester är att de är kostsamma, inte tillgängliga överallt och resultatet är fördröjt (Bowyer, 1998). Det har framkommit i olika studier att känsligheten i dessa tester inte är lika hög som vid SPT (Binkley et al. 2003).

Provokationstester är ett in vivo test där patienten blir exponerad för latexallergen

(Bowyer, 1998). Detta test utförs oftast när blodproven visar negativt för IgE- antikroppar men då symtomen är uttalade. En fingertopp är klippt av från en latex-handske och indränkt med vatten, vilken placeras på patientens finger i 15

ingen reaktion bildas går testet vidare och patienten får ta på sig en hel latex-handske indränkt i vatten (Binkley et al. 2003).

Nasal och bronkial provokation är ett inhalationstest som används för att

diagnos-tisera förekomsten av respiratoriska problem (Zaglaniczny, 2001).

Sjuksköterskans arbetsområde

Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor har sjuksköterskan tre huvud-sakliga arbetsområden så som omvårdnadens teori och praktik, forskning, ut-veckling och utbildning samt ledarskap. Etiska förhållningssätt och helhetssyn ska finnas med i alla tre områden (SOSFS, 2005). De olika områdena är indelade i olika kompetensområden där det tydligt står vilka krav som ställs på en sjuk-sköterska. En viktig del i sjuksköterskans arbetsområde är säkerhet och kvalitets-arbete, där det är viktigt att kunna följa författningar och riktlinjer och fort-löpande medverka till att förbättra detta arbete. En annan faktor som är relevant för sjuksköterskans arbete är vårdmiljön, att ha en förmåga att kunna reflektera över och medverka till att förbättra denna. Att engagera sig i arbetsmiljön och kunna identifiera arbetsrelaterade risker och aktivt kunna förebygga dessa tillhör sjuksköterskans ansvar (SOSFS, 2005). Detta är viktigt då sjuksköterskeyrket enligt Liden (2006) klassificeras som ett högrisk yrke. Detta innebär att sjuk-sköterskan vid olika arbetsuppgifter kan exponeras för ämnen som kan påverka hälsan så som astma och eksem. Det är inte alltid det finns sätt att skydda sig mot dessa ämnen.

Lagar

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och allmänna råd. I Hälso- och sjukvårds-lagen (1982:763) står i 2 § målen för den svenska hälso- och sjukvården. Att bland annat främja god hälsa och att vården ska ges på lika villkor till befolk-ningen. I 2 a § står även hur vården ska bedrivas så den uppfyller kraven på en god vård.

Arbetsmiljölagen (1977:1160) har som mål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Lagen ska även styra att arbetsmiljön blir så god som möjligt. I 2 § står att arbetet ska kunna bedrivas i en sund och säker miljö och i 3 § finns direktiv att arbetslokalen ska vara utformad och inredd att den är adekvat ur arbetsmiljö-synpunkt. Under kapitlet allmänna skyldigheter 3 § finns det skrivet att det är arbetsgivarens skyldighet att upplysa arbetstagaren om vilka risker som före-kommer med arbetet och att arbetstagaren har den utbildning som krävs för att undgå risker i arbetet. Arbetet ska även anpassas efter arbetstagarens individuella förutsättningar för arbetsuppgifterna.

Alternativ till latex

Att övergå från latex till något annat material i handskarna innebär att man får överväga kostnader, effektivitet och barriärskydd (Zaglaniczny, 2001). Produkter som framställs av syntetiskt gummi är betydligt dyrare (Sundhedsstyrelsen, 2002). Eftersom naturgummilatex är en förnyelsebar råvara och har oöverträffade elast-iska egenskaper är det svårt att ersätta med produkter av likvärdiga syntetelast-iska material (FHI, 2001). För latexsensibiliserad och allergisk vårdpersonal är vinyl-handskar ur allergisynpunkt ett bättre alternativ då risken för allergiska reaktioner minskar (Stockholms läns landsting, 2002). Dock medför vinylhandskar vid både tillverkning och som avfall en kraftig miljöpåverkan. I vinylhandsken finns ftalater som är en grupp kemiska ämnen som agerar som mjukgörande i

PVC-plaster. Dessa kemiska ämnen utgör en fara för både hälsan och miljön (Stock-holms läns landsting, 2004). Exponeringen till människor kan ske via inandning, vatten, föda och direktkontakt. Hälsoriskerna består i att ftalaterna kan påverka bland annat fortplantningsförmåga samt lever (Falk Filipsson & Håkansson, 2004). Vinylhandskar har också minskad hållbarhet i jämförelse med latex-handskar (Zaglaniczny, 2001). Latexlatex-handskar är ett bättre barriärskydd då det är mindre permeabla för mikrober (Almås, 2002).

Inom Region Skåne köps det årligen in 40 miljoner handskar. Enligt Region Skåne skall det ur arbetsmiljöhänsyn i möjligaste mån väljas naturgummifria produkter och endast puderfria handskar (MA- Skåne, 2003). Även andra landsting har valt att använda sig av puderfria handskar samt handskar med låga halter av latexprotein (Stockholms läns landsting, 2002).

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka latexallergi vid exponering av latexhandskar hos vårdpersonal.

- Vilka riskfaktorer kan identifieras vid exponering av latexhandskar? - Hur kan latexallergi förebyggas?

METOD

Den valda metoden är en litteraturstudie. Kvantitativa vetenskapliga artiklar har granskats. Databassystem så som PubMed, Elin, Blackwell Synergy har använts, artiklar har beställts genom bibliotekets söksida VEGA. Granskningen av artik-larna har inspirerats av Polit et al. (2001) anvisningar för granskning av vetens-kapliga artiklar.

Inklusionskriterier/exklusionskriterier

Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Studierna skulle beröra all vårdpersonal, tandvårds personal exklud-erades. Artiklarna som ingår i resultatet skulle vara publicerade mellan 1993 och 2006 och skulle uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit et al. (2001).

Sökord som använts i olika kombinationer under databassökningen är: Latex, allergy, latex hypersensitivity, nurses, nursing, education, gloves, gloves surgical, health personnel, risk factors, prevention samt enskilda författarnamn.

Sökschema

Tabell 1. Sammanfattning av databassökning

Databas Sökord Limits Antal

träffar Lästa abstracts Granskade artiklar Använda artiklar Bilaga Pubmed 7/2 –06 Latex hypersensitivity AND nurses No limits 25 4 2 0 Blackwell Synergy 7/2-06 Latex hypersensitivity AND nursing No limits 103 10 1 0 Blackwell Synergy 9/2 –06 Latex hypersensitivity AND education No limits 77 7 1 0 Blackwell Synergy 9/2 –06 Latex hypersensitivity AND gloves No limits 13 3 1 1 1 A Pubmed 29/3 -06 Latex hypersensitivity AND education AND health personnel No limits 26 6 1 0 Pubmed 29/3 -06 Latex allergy AND nurses Abstracts, published in 3 years, humans, english 47 10 2 2 1 B,C Pubmed 30/3 -06 Gloves surgical AND latex hypersensitivity 5 years, English, humans 81 7 1 1 1 D Pubmed 30/3-06 Latex hypersensitivity AND prevention 5 years, humans, English 14 10 2 1 1 E Pubmed 3/4 –06 Grzybowski AND latex No limits 6 1 1 1 1 F Pubmed 3/4 –06 Latex AND Palczynski No limits 9 3 1 0 Pubmed 3/4-06 Latex hypersensitivity AND Prevention AND health personnel 10 years, abstracts, English, humans 86 65 5 3 1 G,H,I Pubmed 4/4-06 Latex hypersensitivity AND risk factors AND health personnel NOT dental clinics 10 years, abstracts, English, humans 50 45 1 1 1 J

Pubmed 4/4-06

Tarlo AND powderfree latex

No limits 4 4 2 1 1 K

Första urvalet av artiklar gjordes på titelns innehåll. De artiklar vars titlar passade litteraturstudiens frågeställningar valdes ut och dess abstrakts lästes. De artiklar vars abstrakts visade sig vara relevanta till denna litteraturstudie valdes ut. Nästa moment var att granska artiklarna, därefter skedde ytterligare ett urval där elva artiklar valdes ut för att besvara litteraturstudiens frågeställningar. Artiklarna benämns med 1 A-K i sök schemat för att underlätta för läsaren att hitta aktuell

artikel i artikel matriserna i Bilaga 1.

Metod för kritisk granskning av artiklar

Vid bedömningen av de kvantitativa artiklarnas vetenskaplighet har Polit et al. (2001) metod inspirerat författarna.

Titel ska stå i början av artikeln, ska uttrycka innehållet i studien. Enligt Polit et

al. (2001) bör titeln innehålla 15 eller färre ord, detta har vid granskningen av artiklarna inte följts till fullo av författarna.

Enligt Polit et al. (2001) ska abstraktet innehålla 100-200 ord, detta har bortsetts av författarna. I enlighet med Polit et al. (2001) anser författarna att abstraktet bör vara placerat i början av artikeln och ge en kort beskrivning av studien samt frågor som bör finnas i abstraktet är: forskningsfråga, metod och resultat. Hur forsk-ningen i studien kan användas i kliniskt arbete är också viktigt att få fram. Läsaren ska kunna genom abstraktet förstå om artikeln är intressant eller inte.

I Introduktionsdelen har författarna följt Polit et al. (2001) rekommendationer, vilket innebär att introduktionen ska ge läsaren en förståelse för

forsknings-problemet. Vidare har introduktionen inget krav på att kallas introduktion men ska alltid stå direkt efter abstraktet. Det som ska beskrivas i introduktionen är: det centrala fenomenet, koncept eller variabler i studien. En litteraturgenomgång ska redovisas samt syfte och eventuellt frågeställningar.

I Metoden ska forskaren redovisa vad som gjorts för att besvara studiens fråge-ställningar. I metoddelen har författarna i enlighet med Polit et al. (2001) granskat:

? Populationen som studeras, vilka inklusions kriterier som finns, hur pop-ulationen valts ut och hur många personer som finns med i studien.

? Forskningsdesign, hur data har samlas in över lag, vad forskaren gjorde för att minimalisera biasis och presentera kontroller för att styrka resultatet.

? Hur proceduren för att samla in data beskrivs, mätinstrument presenteras och vilken kvalité dessa har.

? Vilka procedurer som gjordes för att utföra studien, en beskrivning av eventuella interventioner (Polit et al. 2001).

Vid granskningen av resultatdelen har författarna följt följande rekommen-dationer från Polit et al. (2001) att studiens resultat skall presenteras. Statistisk analys som används skall beskrivas. Namnet på det statistiska testet som använts skall presenteras och om resultatet är statistiskt signifikant. Forskaren ska

Författarnas granskning av diskussionsdelen skall innehålla att forskaren dra slutsatser av resultatet, diskutera hur resultatet kan användas praktiskt i det kliniska arbetet och hur forskningen kan fortsätta. Här skall eventuella brister som finns i studien så som studiens urval och datainsamlingsmetod diskuteras i enlighet med Polit et al. (2001).

Referenslista skall avsluta artikeln. Här skall de böcker, studier, artiklar och annat

material som använts presenteras (Polit et al. 2001).

I kvalitetsbedömningen (Bilaga 1 A-K) används Carlsson & Eiman (2003) mall för

kvantitativa studier. Där poängsätts artiklarna utifrån vilka delar som finns och dess djup och relevans. Poängantalet omvandlas till en procentsats där >80 % benämns som grad I, >70 % som grad II och >60 % som grad III.

Databearbetning och analys

Under arbetets gång har författarna inspirerats av Dahlberg (1997) metod för att bearbeta och analysera den kunskap och forskningsdata som framkom i artiklarna. Data analyseras, struktureras och ordnas i en resultatdel. Den första delen av ana-lysen är enligt Dahlberg (1997) den bekantgörande fasen. Forskarna bekantar sig med texten genom att läsa den upprepande gånger. När forskarna kan återberätta observationerna är det möjligt att gå in i den analyserande fasen. Denna fas inne-bär att få en fördjupad förståelse genom kreativ tolkning av materialet. Texten delas upp i mindre enheter för att möjliggöra detta. Sista fasen är resultatet av dataanalysen. Då kategoriseras data för att bli hanterbart och presenterbart som ett slutligt resultat.

Bekantgörande fasen

Första steget i databearbetning var att individuellt läsa artiklarna, för att sedan tillsammans skriva artikelmatriser där en kort presentation av artiklarna gjordes. Andra steg var att bedöma artiklarna utifrån Carlsson & Eiman (2003) bedöm-ningsmall där artiklarna ytterligare lästes igenom för att betygsättas. Tredje steget var att läsa artiklarna igen för att urskilja återkommande kategorier.

Analyserande fasen

Vid analysen delades artiklarna in efter deras innehåll i riskfaktorer och prev-ention. Hänsyn togs till att några artiklar tog upp båda delarna. Artiklarna bear-betades ytterligare och återkommande kategorier markerades och fördes över på papper som fästes på respektive artikel.

RESULTAT

Analysen resulterade i följande kategorier som besvarar litteraturstudiens syfte: korsreaktioner med frukt och grönsaker, att vara atopiskt lagd, pudret i latex-handskarna, övergång till puderfria handskar, screening.

Korsreaktioner med frukt och grönsaker

Individer som påvisat allergi mot någon av de frukter och grönsaker som under-söks kan vid fortsatt exponering av dessa frukter och grönsaker sensibiliseras av latexspecifikt IgE antikropp. I den latexsensibiliserade gruppen visas en större

procentenhet av individer som påvisar allergi mot någon av dessa frukter och grönsaker. Resultat visar att hos 64.7% av studiepopulationen som var latex-sensibiliserade, påvisade IgE-positiva svar för fruktextrakt. Efter tre års und-vikande av latexartiklar och de frukter som framkom som kors reagerande, sjönk antalet IgE-positiva för frukt till 47.1% (Bollinger et al. 2001, Grzybowski et al. 1996, Nettis et al. 2003, Nolte et al. 2002, Suli et al. 2004).

”/…/ the so called ” latex-fruit syndrome”, which is related to clinical and immunochemical cross-reactivity between latex and fruit or vegetable allergens, and this could suggest an alternative way of sensitisation in subjects with latex-specific IgE who do not complain of any symptom after latex exposure” (Suli et

al. 2004 s.68).

Banan och avokado är frukt och grönsaker som kan korsreagera med latex-allergenet (Bollinger et al. 2001, Grzybowski et al.1996, Nettis et al. 2003, Nolte et al. 2002 Suli et al. 2004). Kiwi är ytterligare en frukt som utgör en riskfaktor, detta presenteras i samtliga använda studier (Bollinger et al. 2001, Grzybowski et al. 1996, Nettis et al. 2003, Nolte et al. 2002), förutom Suli et al. (2004) studie där inga signifikanta resultat angående kiwi framkom. Vidare kan kastanj påvisas som en ökad risk att utveckla latexallergi (Grzybowski et al. 1996, Nettis et al. 2003, Nolte et al. 2002). Allergi mot melon konstaterades som en riskfaktor i Nolte et al. (2002) och Suli et al. (2004). Tomat, persika (Suli et al. 2004), jordnöt

(Grzybowski et al.1996), ananas (Nettis et al. 2003), papaya och äpple (Nolte et al. 2002) fastställdes som signifikanta riskfaktorer i enskilda studier.

” Further, less exposure to tropical fruit in the more temperate zones of Russia and the CIS may also have contributed to lesser prevalence of sensitization to natural rubber latex” (Nolte et al. 2002 s. 455).

Att vara atopiskt lagd

Det finns en ökad prevalens av personlig atopisk bakgrund så som tidigare erfarenheter av hösnuva, astma, handeksem, urtikaria, mat allergi och rhino-konjunktivitet hos individer med latexrelaterade besvär samt hos de individerna med latex specifikt IgE. (Bollinger et al. 2001, Grzybowski et al.1996, Larese Filon & Radman 2005, Suli et al. 2004 och Vila et al. 1999). I fyra artiklar i litteraturstudien som tar upp denna kategori visar resultaten att risken för ut-veckling av latexallergi är mellan 2.2-4.2 gånger högre hos vårdpersonal med atopisk bakgrund i jämförelse med personal utan atopisk bakgrund (Grzybowski et al. 1996, Larese Filon & Radman 2005, Suli et al. 2004 och Vila et al.1999). Även Bollinger et al. (2001) visar resultat på att en högre procentsats av vård-personal som är IgE-positiva har tidigare erfarenheter av atopiska besvär. Att förekomst av atopiska besvär inom den biologiska familjen kan utgöra en riskfaktor har undersökts av Grzybowski et al. (1996), Larese Filon & Radman (2005) och Vila et al. (1999). Endast i Larese Filon & Radman (2005) studie kunde ett signifikant positivt resultat redovisas.

”/…/ an atopic history was more common in the NRL –sensitized group than the serologically negative group/…/” (Bollinger et al. 2001 s.562)

Pudret i latexhandskarna

Det är dokumenterat att pudret i latexhandskarna agerar som en spridningsväg för latexallergenet att bli luftburet. Vid mätning av förekomsten av luftburet latex- allergen i lokaler där pudrade handskar samt puderfria handskar använts visade forskarnas resultat att latexallergen vid på och av sättning av pudrade latexhand-skar blir luftburet. Detta innebär att pudret i handlatexhand-skarna är ytterligare en risk för de individer som har latexrelaterade symtom så som rihno-konjunktivitet, astma och anafylaktiska reaktioner (Mitakakis et al. 2002, Tarlo et al.1993).

”Both NAS and IOM samples demostrated substantially higher latex particle counts during periods in which powdered gloves were used, compared with periods when no gloves or non-powdered gloves were used /…/” (Mitakakis et al.

2002 s. 1167).

Även om enskilda latexsensibiliserade och latexallergiska individer undviker att använda pudrade latexhandskar utgör medarbetare som använder pudrade latex-handskar en riskfaktor. Sensibiliserade och allergiska individer kan uppleva symtom vid kontakt av material som blivit exponerat av pudrade latexhandskar. Luftburet latexallergen kan finnas i till exempel hissar och kafeterior inom vård-inrättningen som följd av medarbetares användning av pudrade latexhandskar. All vårdpersonal utsätts för latexallergen oavsett val av handske, då latexpartiklar funnits på arbetskläder och kan lätt överföras mellan personal. Partiklarna kan även fastna i damm och återföras till luften. Latexsensibiliserad vårdpersonal får ständigt ta konsekvenserna av medarbetares val av pudrade latex- handskar. Att lägga ansvaret för en arbetsmiljö som är fri från latexallergen på den enskilda sensibiliserade individen är en metod som leder till fortsatt eller ökad risk för sensibilisering och livshotande tillstånd (Bollinger et al. 2001, Mitakakis et al. 2002, Tarlo et al. 1993).

”Airborne latex allergen is produced with use of powdered latex gloves. Such usage by coworkers may provoke respiratory and anaphylactic response to latex in sensitized subjects” (Tarlo et al. 1993 s. 985).

Övergång till puderfria latexhandskar

Resultatet visar på en signifikant minskning av symtom efter övergång till puder- fria latexhandskar. Symtom så som klåda i hals och mun, handeksem rodnad, rihno-konjunktivitet minskade efter skiftet till puderfria handskar (Korniewicz et al. 2005, Larese Filon & Radman 2005). I Korniewicz et al. (2005) studie rap-porterades den största minskningen av latexrelaterade symtom sex månader efter införandet av puderfria handskar hos personal på operationsavdelningar. Resul-tatet att en minskning av latexrelaterade symtom sker vid en övergång till puder- fria handskar stärks av resultatet vid en rikstäckande kampanj där vårdpersonalens skadeståndskrav angående latexrelaterade symtom kontrollerades. Där framkom-mer en signifikant minskning av antalet skadeståndskrav efter införandet av puderfria latexhandskar. Före kampanjen användes pudrade handskar av 76.2 % av studiepopulationen, efter kampanjen hade siffran sjunkit till 37.3 % (Latza et al. 2004).

”The primary prevention factor associated with conversion to a powder-free enviroment is health care workers` safety resulting from decreased latex sensitization” (Korniewicz et al. 2005 s. 392).

Screening

Att kunna identifiera riskfaktorer för latexallergi är en viktig del i det preventiva arbetet. Att därefter använda sig av den kunskapen för att tidigt identifiera den vårdpersonal som befinner sig i riskzon för utveckling av latexallergi är ännu viktigare (Bollinger et al. 2001, Larese Filon & Radman 2005, Suli et al. 2004, Vila et al.1999). I samtliga studier som belyser ämnet i litteraturstudien har frivillig vårdpersonal besvarat ett frågeformulär för att identifiera individer som har riskfaktorer för utveckling av latexallergi. Vidare utredning med pricktest eller/och IgE test har gjorts på hela studiepopulationen (Bollinger et al. 2001, Grzybowski et al.1996, Nolte et al. 2002, Suli et al.2004, Vila et al.1999). I Bollinger et al. (2001) studie där all nyanställd personal eller personal som bytt avdelning screenades, visar resultatet att 8 % var IgE positiva för latexallergen. Även Grzybowski et al. (1996), Nolte et al. (2002), Suli et al. (2004), Vila et al. (1999) presenterar att prevalensen är 4.4 % - 8.9 % hos den studiepopulation som genomgick screening.

I den IgE-positiva gruppen av studiepopulationen i Bollinger et al. (2001) artikel visade 42.7 % inga symtom, alltså var de a-symtomatiska, vid latexexponering. Även Vila et al. (1999) säger att vara IgE-positiv inte alltid visar sig med kliniska symtom eller med milda symtom som individen inte söker läkarhjälp för.

METODDISKUSSION

Ämnet författarna valt är latexallergi hos vårdpersonal orsakat av latexhandskar. Syfte var att hitta riskfaktorer och preventiva metoder. Artikelsökningen utgick från att både kvalitativa och kvantitativa artiklar skulle användas. Efter ett antal databassökningar konstaterades det att endast kvantitativa artiklar kunde besvara syftet i litteraturstudien. Detta medförde att vårdpersonalens tankar och känslor inte undersöktes i artiklarna men då de kvantitativa artiklarna besvarade litteratur-studiens frågeställningar behövdes inga kvalitativa artiklar. Att endast kvantitativa artiklar valdes till litteraturstudien medförde en del problem, så som att en stor del av resultatet presenterades i siffror och tabeller, vilket innebar svårigheter att i litteraturstudiens resultatdel presentera kategorierna i fyllig och löpande text. Att endast kvantitativa artiklar användes gjorde det möjligt att en stor population undersöktes i flertalet artiklar, vilket kan ses som en styrka i resultatet.

Tre av artiklarna i litteraturstudien bedömdes som grad II vid artikelbedömningen. I Mitakakis et al. (2002) studie beskrivs studiepopulationen endast till antal samt att studiepopulationen är liten, endast 20 personer. Vidare är artikelns figurer svårtolkade. Artikeln valdes ändå till att ingå i litteraturstudien då resultatet är intressant, tydligt och välbeskrivet i text. Studiepopulationen i Korniewicz et al. (2005) återberättar latexrelaterade symtom sex månader innan övergången till puderfria latexhandskar, vilket kan innebära att resultatet blir påverkat då det kan anses vara svårt att komma ihåg exakta symtom sex månader tillbaka i tiden. Forskarna i artikeln använder sig av att mäta latexrelaterade skadeståndskrav för att visa sitt resultat. Litteraturstudiens författare valde att inkludera studien i lit-teraturstudien då resultatet i artikeln överensstämmer med övriga studier och ansågs framkomma på ett intressant sätt. I Latza et al.(2004) är studiens metod-beskrivning något oklart beskriven och svår att förstå då det är en omfattande kampanj som utvärderas i artikeln. Möjliga confounders diskuteras inte. Artikelns

resultat baseras så som Korniewicz et al. (2005) studie på mätning av förändring av antal latexrelaterade skadeståndskrav. Litteraturstudiens författare anser det vara en styrka att artiklarna visar liknande resultat och därmed stärker varandra. Inklusion- och exklusionskriterier användes för att få fram relevanta artiklar till litteraturstudien. Anledningen att exklusionskriterien tandvårdspersonal framkom var att många artiklar om latexallergi var gjorda på tandvårdspersonal, vilket inte var relevant för litteraturstudiens syfte. Tidsintervallet på publiceringsår för artik-larna utökades efter artikelsökningens gång, då relevanta och intressanta artiklar som behandlade litteraturstudiens syfte med publiceringsår från 1993 framkom. Övervägande artiklar i litteraturstudien är dock publicerade efter år 2000.

Artikelsökningen började förutsättningslöst utan begränsningar. Relevanta sökord framkom efterhand som artiklar och abstrakt lästes. Artiklar som inte hittades i vald databas eller i ELIN beställdes genom Malmö Högskolas biblioteks fjärrlån, endast en artikel fanns inte tillgänglig inom Norden. För att ett korrekt sökschema skulle kunna utformas senare i arbetes gång, protokollfördes varje databassökning på ett separat papper. I efterhand kan det konstateras att detta var en bra metod för att spara information till sökschemat.

Då de första databassökningarna resulterade i många träffar, gjordes det första urvalet på artikelns titel. Detta kan ha inneburit att väsentliga artiklar förbisetts. Ambitionen var att finna minst en artikel utförd på svensk vårdpersonal men då det endast gick att finna studier utförda på tandvårdspersonal fick detta uteslutas. Vid kritisk granskning av samtliga 21 artiklar till litteraturstudien har Polit et al. (2001) metod fungerat som stöd men inte följts till fullo, vilket har inneburit att några inkluderade artiklars titel och abstrakt innehållt fler antal ord än vad Polit et al. (2001) kriterier säger. De 10 som exkluderades från litteraturstudien uppnådde inte enligt Polit et al. (2001) de kriterierna som författarna anser viktiga för veten-skapliga artiklar så som korrekt abstrakt, relevant metod, resultat och diskussion. Artiklarna granskades självständigt av författarna för att inte påverka varandra för att sedan diskuteras och sammanfattas i artikelmatriser. Benämningen av artik-larna utfördes utifrån sökschemat, för att underlätta fortsatt hantering av materi-alet. Detta moment var mer tidskrävande än vad som var väntat. Efter att artikel-matriserna var färdiga bedömdes artiklarna efter Carlsson & Eiman (2003) mall för kvantitativa studier. Mallen valdes dels för att den var gjord specifikt för kvan-titativa studier, dels var lättförstålig och skriven på svenska. Samtliga artiklar i litteraturstudien poängsattes enligt mallen och bedömdes som grad I eller II. I efterhand anser författarna att bedömningen borde ha skett i samband med artikelgranskningen för att effektivisera arbetets gång.

Vid databearbetning och analys av artiklarna har författarna inspirerats av

Dahlbergs (1997) metod för kvalitativa artiklar. Efter egna tolkningar av metoden applicerade författarna den på de kvantitativa artiklarna i litteraturstudien. Vid den analyserande fasen bearbetades alla artiklar först individuellt och sedan gemen-samt, för att minska risken att gå miste om värdefull information till kommande kategorier. Författarna valde i samråd med varandra ut återkommande kategorier. Noteringar av möjliga kategorier gjordes på separat papper som fästes på respek-tive artikel. Detta system underlättade vid fortsatt bearbetning vid det slutliga ur-valet av kategorierna då de lätt kunna hittas i varje artikel. Möjligen kan en viss påverkan på urvalet av kategorier bero på att författarna inte har någon tidigare

erfarenhet av forskningprocessen samt att vid översättning från artiklarnas eng-elska språk till svenska kan feltolkningar ha skett.

RESULTATDISKUSSION

Här diskuteras resultatet utifrån de kategorier som framkom i resultat delen. I diskussionen knyts fakta från bakgrunden samman med tolkningar av resultatet.

Korsreaktioner med frukt och grönsaker

Att Sundhedsstyrelsens (2002) fakta om att latexsaven och saften från vissa frukter och grönsaker har samma antigenstruktur styrks av litteraturstudiens resultat. Banan, kiwi, kastanj, papaya, tomat är frukter och grönsaker som fram-kommer som korsreagerande i resultatet, detta överensstämmer med Sundhets-styrelsen (2002). Almås (2002) information om banan, kiwi, kastanj, avokado, persika, ananas och melon som korsreagerande frukter till latex stärks av lit-teraturstudiens resultat. I både Sundhetsstyrelsens (2002) rapport och Almås (2002) framkommer fler frukter och grönsaker som inte har tagits upp i litteratur-studiens artiklar. Frågeformulärets utformning kan påverka vilka frukter och grönsaker som framkommer i studien genom att forskaren innan studiens början specifikt valt de frukter och grönsaker som önskas undersökas och presenterat dessa i frågeformuläret. När studiepopulationen själv får rapportera sin frukt och grönsaksallergi i frågeformuläret kan en större variation av korsreaktioner fram-komma. Därför kan det förmodligen inte påstås att de frukter och grönsaker som framkommer i enskilda studier skulle vara mindre benägna att korsreagera med latex allergen än de frukter och grönsaker som framkommer mer frekvent i artiklarna.

Studierna har använt sig av olika mätinstrument för att påvisa korsreaktioner. Pricktest för matextrakt som endast har använts i Nettis et al. (2003) studie, har enligt Zaglaniczny (2001) en högre känslighet vid detektering av IgE antikroppar än det frågeformulär som använts i övriga studier. Nettis et al. (2003) studie visar samma resultat i många avseende som de övriga studierna, av detta kan det antas att ett frågeformulär är en tillförlitlig datainsamlingsmetod för att upptäcka kors-reaktioner.

Att vara atopiskt lagd

Enligt litteraturen innebär det att vara atopiskt lagd att ha ett arvsanlag för IgE medierad allergi och att olika former av allergi ofta förekommer inom familjen (EFA, 1995, Almås, 2002). I motsägelse till litteraturen i litteraturstudiens bakgrund anges det i litteraturstudiens artiklar att ha en personlig atopisk bak-grund är det samma som att vara atopiskt lagd vilket innebär att det inte behöver förekomma atopiska besvär inom den biologiska familjen (Bollinger et al. 2001, Grzybowski et al. 1996, Larese Filon & Radman, 2005, Suli et al. 2004 och Vila et al. 1999). Detta framkommer då allergi inom familjen har undersöks som en riskfaktor i Grzybowski et al. (1996), Larese Filon & Radman (2005) Vila et al.(1999) studier men kunde endast i Larese Filon & Radman (2005) studie konstateras som en påverkan på utvecklingen av latexallergi. Att litteraturstudiens resultat visar på detta, kan bero på att studiepopulationen av olika anledningar kan ha svårt att ha kunskap om sin biologiska familjs atopiska bakgrund. I dagens samhälle kan familjesituationer göra att man inte lever med sina biologiska

familjemedlemmar till exempel vid en adoptivsituation eller vid separerade föräldrar där kontakt med en eller båda föräldrarna kan förloras. Det är ingen självklarhet att det finns en fungerande kommunikation mellan biologiska familjemedlemmar.

Sjuksköterskeyrket innebär för alla sjuksköterskor en risk att exponeras av allergen som kan orsaka allergi. Att risken för utveckling av latexallergi för en atopisk sjuksköterska är hög vid daglig exponering av latexhandskar innebär att det är viktigt att arbetsgivaren följer Arbetsmiljölagen (1977:1160) vilket innebär upplysning och korrekt utbildning till vårdpersonalen i denna riskgrupp.

Pudret i latexhandskarna

Både i litteraturstudiens bakgrund och i dess resultat framkommer det att pudret från latexhandskarna blir luftburet och kan fastna i damm och därmed förekomma i samtliga lokaler på en vårdinrättning (FHI, 2001, Mitakakis et al. 2002, Tarlo et al.1993). Även medarbetares användning av pudrade latexhandskar gör det svårt för den enskilde latexsensibiliserade eller latexallergiska vårdpersonalen att skapa en puderfri arbetsmiljö. Att sätta upp riktlinjer så som Region Skåne har gjort där endast puderfria latexhandskar rekommenderas är viktigt, då det i litteraturstud-iens resultat har visat sig att detta ansvar inte kan läggas på den enskilde sensi-biliserade eller latexallergiska vårdpersonalen.

Kunskap om latexallergenets spridningssätt via pudret är kunskap som sjuk-sköterskan bör känna till då det enligt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor är sjuksköterskans ansvar att engagera sig i arbetsmiljön och kunna identifiera arbetsrelaterande risker samt att arbeta preventivt med dessa (SOSFS, 2005). Till sin hjälp har sjuksköterskan Arbetsmiljölagen (1977:1160) där det står att det är arbetsgivarens skyldighet att ge korrekt upplysning och utbildning, samt att arbetet skall bedrivas i en sund och säker miljö och att arbetslokalen skall vara utformad och inredd ur arbetsmiljösynpunkt. Detta kan innebära att lokalen skall vara lätt att städa och att olika handskalternativ skall vara tillgängliga.

Övergång till puderfria latexhandskar

Fördelarna med en övergång till puderfria latexhandskar som en preventiv åtgärd är en metod som ger en snabb verkan vilket Korniewicz et al. (2005) visar i sitt resultat där redan efter sex månader en generell minskning av latexrelaterade symtom kan ses. Enligt Sundhedsstyrelsen (2002) förekommer andra medicinska produkter inom vårdmiljön som är framställda av latex, till exempel katetrar. Detta gör att man bör i det preventiva arbetet överväga latexfria alternativ för all medicinsk utrustning, för att ytterligare minska risken att utveckla latexrelaterade symtom.

Även om kostnaden för puderfria latexhandskar samt handskar av annat material är högre enligt Sundhedsstyrelsen (2002) än för pudrade latexhandskar, bör man överväga denna kostnad mot de förväntade besparingar som kan göras så som visas i Latza et al. (2004) där en minskning av skadeståndskrav kunde ses. Ytter-ligare besparingar kan förmodas ske då eventuella arbetsbortfall på grund av latex relaterade symtom minskas. När en känd allergikälla finns på en arbetsplats så som ett sjukhus bör det vara en rättighet för anställd vårdpersonal att den avlägs-nas oavsett den ekonomiska påverkan.

Screening

Grundläggande för att kunna erbjuda en säker arbetsplats för sin vårdpersonal bör vara att utföra någon form av screening, där latexsensibiliserad vårdpersonal kan fångas upp. Bollinger et al. (2001) artikel visar att endast 57.3 % av den sensi-biliserade gruppen i studiepopulationen upplevde symtom vid latex exponering. Att det är många som inte har symtom men ändå är latex sensibiliserade sägs även i Vila et al. (1999). Då exponeringstiden för latex enligt Liden (2006) påverkar om a-symtomatiska individer kommer att utveckla kliniska latexallergi relaterande symtom eller ej, är tidig screening i det preventiva arbetet en viktig del för att minska risken för vidare utveckling av sin sjukdom. Att studiepopulationen i lit-teraturstudiens artiklar består av frivillig vårdpersonal kan påverka prevalens- siffran, på så sätt att vårdpersonal som erfar någon form av allergisk besvär har större benägenhet att medverka i studierna. Oavsett påverkan på prevalenssiffran finns denna latexsensibilierade vårdpersonalen på arbetsplatsen.

SLUTORD

Att det finns ett stort behov av mer information om latex allergi orsakat av latex-handskar till all vårdpersonal framkom under arbetet med litteraturstudien. En anledning till att all vårdpersonal bör ta del av information och engagera sig i detta arbetsmiljö problem är att all vårdpersonal kan vara utsatta för risk att ut-veckla latexallergi då att vara latexsensibiliserad inte alltid visar sig med symtom. Även att man som medarbetare kan utgöra en signifikant riskfaktor för både en latexsensibiliserad och en latexallergisk kollega att utveckla en allergisk reaktion, i värsta fall en anafylaktisk chock är ytterligare en anledning till att inskaffa kunskap. Att förstå innebörden av att använda pudrade latexhandskar har visat sig vara en av de viktigaste preventiva insatserna, då pudret drar latexallergenet ur latexhandskarna samt att allergenet blir luftburet. Författarna har under arbetets gång reflekterat om problematiken med denna allergi hos vårdpersonal och

funderat på varför detta inte belyses redan i sjuksköterskeutbildningen då det finns konstaterade riskfaktorer som förekommer i flertalet av litteraturstudiens studier. Screening är en effektiv metod som borde finnas vid all nyanställning för att garantera vårdpersonalens säkerhet. Kostnaden för screeningprogram får vägas mot en hälsosammare personal, vilket kanske i förlängningen inte innebär en ökad kostnad då följden bör bli bland annat minskade sjukskrivningsdagar. Enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren en stor del i ansvaret för arbets-miljön, författarna anser att arbetsgivarens ansvarsdel bör bestå i att ge redskap så som information och utbildning till vårdpersonalen så att var och en har möjlig-heten att ta sitt individuella ansvar att skydda sig mot utveckling av latexallergi. Det är viktigt att vårda sig själv som vårdpersonal, då en sjuk sjuksköterska har svårt att bedriva god omvårdnad av sina patienter.

Vidare forskning där en empirisk studie undersökte hur vårdpersonal upplevde att få diagnosen latexallergi på grund av exponering av latex handskar samt hur det påverkar deras arbete hade varit av intresse. Även en empirisk undersökning där graden av kunskap om riskfaktorer och utveckling av latexallergi vid exponering av latexhandskar hos vårdpersonal hade varit en relevant information för vidare preventivt arbete.

REFERENSER

Almås, H (2002) Klinisk omvårdnad 1. Liber AB, Stockholm s.191-192. Arbetsmiljölagen,1977:1160

Binkley, HM Schroyer, T Catalfano, J (2003) Latex allergies:A rewiew of recognition, evaluation, management, prevention, education, and alternative product use. Journal of Athletic Training 2003;38 (2):133-140.

Bollinger, ME Mudd, K Keible, LA Hess, BL Bascom, R Hamilton, RG (2001) A hospital-based screening program for natural rubber latex allergy. Ann allergy

asthma immunol 2002; 88 560-567.

Bowyer, R V ST.L (1998) Latex allergy: how to identify it and the people at risk.

Journal of Clinical Nursing 1999; 8 144-149.

Carlsson, S & Eiman, M (2003) Evidensbaserad omvårdnad (Rapport 2) Malmö Högskola, Hälsa och Samhälle.

Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Studentlitteratur, Lund. EFA>European Federation of Asthma and Allergy Associations (1995) Adverse Reactions To Food.

>http://www.efanet.org/activities/documents/AdverseReactionstoFood.pdf < 2006-05-08.

Ericson, E & Ericson,T(2002) Klinisk mikrobiolog.,Liber AB, Falköping. Falk Filipsson, A & Håkansson, H (2004) Hälsoriskbedömningar. Institutet för miljömedicin> http://www.imm.ki.se/riskweb/bedomningar/ftalater.html<2006-05-18.

FHI>Folkhälsoinstitutet (2001) Naturgummilatex i sjukvården. >www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/latex.pdf <2006-02-07.

Grzybowski, M Ownby, DR Peyser, PA Johnson, CC Schork, MA (1996) The prevalence of anti-latex IgE antibodies among registered nurses. J allergy clin

immunol 1996; 98 535-544.

Handfield-Jones, SE (1997) Latex allergy in health-care workers in an English district general hospital. British journal of dermatology 1998; 138 273-276. Hälso- och sjukvårdslagen,1982:763.

Korniewicz, DM Chookaew, N El-Masri, M Mudd, K Bollinger, ME (2005) Conversion to low-protein, powder-free surgical gloves Is it worth the cost?

AAOHN Journal 2005; 53(9) 388-393.

Larese Filon, F & Radman, G (2005) Latex allergy: a follow up study of 1040 healthcare workers. Occup environ med 2006;63 121-125.

Latza, U Haamann, F Baur, X (2004) Effectiveness of a nationwide

interdisciplinary preventive programme for latex allergy. Int arch occup environ

health 2005;78 394-402.

Liden, C (2006) Risknivåer. Stockholms läns landsting.>

http://www.jobbafrisk.se/jobbguide/risknivaer.php <2006-05-04.

MA-Skåne (2003) Upphandling av miljöanpassade sjukvårdsprodukter I Region Skåne.

>http://www.miljo.skane.se/sv/h/bilagor/Milj%F6anpassade%20sjukv%E5rdspro dukter%202003.pdf <2006-04-06.

Mitakakis, TZ Tovey, ER Yates, DH Toelle, BG Johnson, A Sutherland, MF O´Hehir, RE Marks, GB (2002) Particulate masks and non-powdered gloves reduce latex allergen inhaled by healthcare workers. Clin exp allergy 2002;32 1166-1169.

Nettis, E Colanardi, MC Ferrannini, A (2003) Type I latex allergy in health care workers with latex-induced cantact urticaria syndrome: a follow- up study.

Allergy 2004;59 718-723.

Nolte, H Babakhin, A Bakhutashvilli, V Beloglazov, V Bezruchencko, O

Blaziene, A Chuchalin, A Drannik, G Endre, L Khaitov, R Khanferyan, R Kowal, K Kowalski, M Markov, A Petrov, R Puchlik, B Rosovenko, A Sepiashvili, R Stepka, K Titov, L Tsybulkina, V Yashina, L Zakirova, I DuBuske, L.M (2002) Prevalence of skin test reactions to natural rubber latex in hospital personnel in Russia and eastern. Europe Annals of allergy, asthma immunol 2002; 89 452-456. Polit, DF Beck, CT Hungler, BP (2001) Essintials of nursing research methods,

appraisal and utilization. (5th edition) Philadelphia: Lipincott.

SOSFS>Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad

sjuksköterska. >www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf <2006-02-06 (Artikelnr 2005-105-1).

Stockholms läns landsting (2002) Naturgummilatex i yrkeslivet.

>http://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1226 <2006-05-09.

Stockholms läns landsting (2004) Nya krav på vinylhandskar: minskad användning av 100 ton ftalater (LSF).

>http://www.sll.se/w_pressinfo/118656.cs<2006-04-06.

Suli, CL Parziale, M Lorini, M De Silva, E Miadonna, A Tedeschi, A (2004) Prevalence and risk factors for latex allergy: a cross sectional study on health-care workers of an Italian hospital. J invest clin immunol 2004; 14 (1) 64-69.

Sundhedsstyrelsen (2002) Forebyggelse af latexallergi Redogörelse och vejledning.> http://www.sst.dk/upload/latexredeg%C3%B8relse-jbl-h%C3%B8ring_171202.pdf <2006-04-06.

Tarlo SM, Sussman, G Contala, A Swanson, MC (1993) Control of airborne latex by use of powder-free latex gloves. J allergy clin immunol 1994; 93 985-989. Vila, L Sanchez, G Ano, M Uasuf, CG Sanz, ML (1999) Risk factors for latex sensitization among health care workers. Invest allergol clin immunol 1999; 9(6) 356-360.

Zaglaniczny, K (2001) Latex allergy: Are you at risk? AANA Journal 2001; 69(5) 413-424.

BILAGOR

BILAGA 1, A

Författare, år, titel, land Syfte Metod Resultat Omdöme Mitakakis TZ, Tovey ER, Yates

DH, Toelle BG, Johnson A, Sutherland MF, O`Hehir RE, Marks GB (2002) Particulate masks and non-powdered gloves reduce latex allergen inhaled by healthcare workers

Australien

Att mäta om inandning av latex allergen kan minskas genom att använda en skyddande mask, aerosolmask eller en special mask som är skyddande mot luftburen smitta och att ersätta pudrade latexhandskar mot puderfria latex-handskar.

20 vårdpersonal på en bronchoscopi avdelning på ett sjukhus bar nasala luftfilter (NAS) i näsborren och luftfilter som fästes på kläderna (IOM) i inandnings zon. Detta gjordes under fyra 20 minuters perioder, då deltagarna bar pudrade latexhandskar, puderfria latexhandskar och inga handskar under de tre första perioderna. Under den sista perioden bars antingen en aerosol mask eller en special mask samtidigt som pudrade latexhandskar. Alla prover färgades sen för partiklar som hade Hev b 5 allergenet (en betydande latexallergen).

Alla deltagare andades in Hev b 5 under alla insamlingsperioder. Luft filtret som fästes på kläderna hade inte samma effekt som det nasala luft-filtret.

En signifikant skillnad upptäcktes med de både luftinfångarna. Det fanns en tydligt högre andel latex partiklar under perioden då pudrade latex-handskar användes i jämförelse med perioderna då puderfria eller inga handskar användes. Att använda en aerosol mask minskar signifikant inte inandningen av latex allergen medan att använda en special mask minskar signifikant inandningen av latex -allergen.

Grad II

Titel

Innehåller 12 ord. Ger en klar bild av innehållet (Polit et al. 2001).

Abstrakt

Beskriver artikeln kortfattat. Innehåller 240 ord. Forskningsfråga, metod och resultat finns under tydliga underrubriker. I slutsatsen presenterar forskarna hur resultatet kan överföras i kliniskt arbete (Polit et al. 2001).

Introduktion

Står direkt efter abstraktet. Innehåller tidigare forskning. Det centrala fenomenet finns beskrivet och syftet med studien finns presenterat ( Polit et al. 2001).

Metod

Studiepopulationen presenteras. Inklusions kriterier saknas. Datainsamlingsmetod finns tydligt beskrivet samt vilka mätinstrument som används i studien. Interventioner för att styrka resultatet och minska biasis förklaras utförligt (Polit et al. 2001).

Resultat

Presenteras med löpande text och tabell. Statistiska analysmetoden presenteras under metoddelen och namnet på testet tas upp. Forskarna presenterar den signifikanta nivån i resultatet ( Polit et al. 2001).

Forskarna drar slutsatser av sitt resultat. Även hur resultatet kan användas praktiskt tas upp. Biasis diskuteras. Eventuella begränsningar i studien presenteras ( Polit et al. 2001).

Referenslista

BILAGA 1, B

Författare, år, titel, land Syfte Metod Resultat Omdöme Larese Filon F, Radman G

(2005) Latex allergy: a follow up study of 1040 healthcare workers. Italien

Att utforska prevalens och incidens av latexrelaterade symtom och känslighet hos vård-personal före och efter introd-uktion av puderfria handskar med låg latex avsöndring

Studie population (1040) var medicinsk, kirurgisk och laboratoriepersonal. Dessa genomgick fysisk undersökning, frågeformulär, pricktest och IgE-antikropp test. Populationen (960) följdes upp efter tre år i den puderfria miljön.

Signifikant minskning av milda symtom så som klåda och utslag, i många fall försvann dessa symtom helt efter introduktion av puderfria handskar med låg latex avsöndring.

Grad I

Titel

Titeln står i början av artikeln, uttrycker innehållet i studien och innehåller färre än 15 ord (Polit et al. 2001).

Abstrakt

Placerat i början av artikeln, innehåller 220 ord. Abstraktet innehåller forskningsfråga, metod och resultat. Kort beskrivning av hur resultatet kan överföras kliniskt finnes (Polit et al. 2001).

Introduktion

Är placerat direkt efter abstraktet. Det centrala fenomenet är klart presenterat så som hur puderfria handskar påverkar förekomsten av latexrelaterade symtom och förebygger nya fall av symtom (Polit et al 2001).

Metod

Tydliga undergrupper finns i metoddelen. Populationen är presenterad så som antal och urval. Klara inklusions kriterier finns. Datainsamlingsmetoder är väl beskrivna samt hur forskarna har minimaliserat risken för biasis. I metoddelen beskrivs mätinstrumenten ingående, vem som utfört testen och att standardiserade frågeformulär använts, detta följer Polit et al. (2001) kriterier för metod delen.

Resultat

Enligt Polit et al. (2001) presenteras resultatet i text och tabellform. I denna del beskrivs även om resultatet är signifikant eller inte. Tydliga avgränsningar mellan första studien och uppföljningsstudien finns. Däremot presenteras den statistiska analysen och vilken nivå som enligt forskarna anses som statiskt signifikant i metoddelen under en egen underrubrik.

Diskussion

Forskarna drar slutsatser av resultat och presenterar hur studiens resultat kan användas kliniskt. Möjliga biasis och brister i studien presenteras (Polit et al. 2001).

Referenslista

BILAGA 1, C

Författare, år, titel, land Syfte Metod Resultat Omdöme Suli CL, Parziale M, Lorini M, De

Silva E, Miadonna A, Tedeschi A (2004) Prevalence and risk factors for latex allergy: a cross sectional study on health-care workers of an Italien hospital.

Italien

Att fastställa prevalens och riskfaktorer vid överkänslighet för latex hos vårdpersonal.

Studiepopulationen (672) svarade på ett fråge-formulär angående latexrelaterade besvär. Där uppgavs även medicinsk historia samt IgE-antikroppar mättes genom blodprov (RAST-Cap system). Studiepopulationen klassificerades i kate-gorier utifrån yrkesroller.

25 % (168) uppgav i frågeformuläret att de hade latexrelaterade besvär. Av dessa 168 uppgav 145 hudproblem och klåda på händerna, 75 uppgav atopisk bakgrund. Av den totala studiepopulationen (672) hade 4,4 % latexspecifika IgE-antikroppar. Signifikanta resultat fastställer olika typer av riskfaktorer.

Grad I

Titel

Titeln ger klar information av innehållet i studien, innehåller 17 ord, två ord för mycket enligt Polit et al. (2001).

Abstrakt

Abstraktet innehåller 248 ord, forskningsfråga, metod och resultat presenteras tydlig (Polit et al. 2001). En kort slutsats av resultatet avslutar abstraktet, överförbarhet till klinik tas upp i diskussionen i artikeln.

Introduktion

Följer direkt efter abstrakt med litteraturgenomgång som ger förståelse för forskningsfrågan. Det centrala fenomenet så som att fastställa riskfaktorer presenteras. Syftet avslutar introduktions delen (Polit et al. 2001).

Metod

Populationen redovisas tydligt. Medgivande från deltagarna ansågs som inklusions kriterier. Forskarna presenterar forskningsdesign och hur data insamling sker. Kontroller för att styrka resultat så som minimum värdet för positivt IgE test presenteras. Mätinstrument introduceras med namn och tillverkare (Polit et al. 2001).

Resultat

Redovisas i löpande text och tabeller. Statistisk analys presenteras under egen rubrik med namn. Forskarna förklarar signifikant nivå för studiens resultat (Polit et al. 2001).

Diskussion

Forskarna drar slutsatser av resultat och diskuterar överförbarhet till klinisk verksamhet i form av förslag hur latexallergi kan upptäckas hos vårdpersonal. Biasis så som populations urval diskuteras (Polit et al. 2001).

Referenslista

BILAGA 1, D

Författare, år, titel, land Syfte Metod Resultat Omdöme Nettis E, M,Colanardi C,

Ferrannini A (2003) Type I latex allergy in health care workers with latex-induced contact urticaria syndrome: a follow-up study.

Italien

Fastställa hur information och praktisk kunskap långsiktigt påverkar symtom hos vård-personal med latexallergi.

Vårdpersonal (20) blev diagnostiserade med latex-allergi genom ett positivt IgE prov (inklusive pricktest) och ett provocerande handsktest Vid dia-gnostiktillfället fick personalen både skriftlig och muntlig preventiv information. Personalen (17) följdes upp efter 3 år.

Studiens resultat visar att personalens hudkänslighet minskade med 88,2 % och en minskning av prick test reaktionen hos 93,3 %.

Grad I

Titel

Titeln innehåller 15 ord. Uttrycker enligt Polit et al. (2001) innehållet i studien.

Abstrakt

Finns i början av artikeln, innehåller 226 ord. Finns en tydlig presentation av forskningsfråga, vilken metod som använts och vilket resultat studien visar. Även hur resultatet kan överföras till kliniskt arbete finns med (Polit et al. 2001).

Introduktion

Följer direkt efter abstraktet. Forskningsproblemet blir introducerat och andra studier i ämnet presenteras. Det centrala fenomenet, så som vikten av sekundär prevention tas upp. Syftet med just denna studie är väl beskrivet (Polit et al. 2001).

Metod

Populationen är beskriven, vilken avdelning de arbetar på, under första studien och uppföljningsstudien. Antalet deltagare är presenterat. Datainsamlingsmetoder är tydliga. Forskarna beskriver även hur de har gjort för att minimalisera biasis. Kontroller är väl förklarade för att styrka resultatet. Mätinstrumenten beskrivs ingående (Polit et al. 2001).

Resultat

Forskarna har valt att presentera den statistiska analysen under metoddelen och beskriver även nivån för vad som anses som statistiskt signifikant. Resultatet är summerat med både text och tabeller och är indelat i tydliga underrubriker (Polit et al. 2001).

Diskussion

Forskarna förklarar vilken betydelse dess studieresultat har. Tar även upp brister i sin studie och jämför dess resultat med andra forskares studieresultat (Polit et al. 2001).

Referenslista

BILAGA 1, E

Författare, år, titel, land Syfte Metod Resultat Omdöme Nolte H, Babakhin A,

Bakhutashvilli V, Beloglazov V, Bezruchencko O, Blaziene A, Chuchalin A, Drannik G, Endre L, Khaitov R, Khanferyan R, Kowal K, Kowalski M, Markov A, Petrov R, Puchlik B, Rosovenko A, Sepiashvili R,Stepka K, Titov L, Tsybulkina V, Yashina L, Zakirova I, DuBuske L.M (2002) Prevalence of skin test reactions to natural rubber latex in hospital personell in Russia and eastern Europé.

Ryssland, Östeuropa ,

Commonwealth of Independent States

Att fastställa prevalensen av hud- reaktioner orsakat av latexallergen hos en grupp vårdpersonal. Samt att utreda tåligheten vid allergiska symtom vid intag av tropiska frukter som korsreagerar med latex.

Studiepopulationen (901) intervjuades av en lokal forskare som fyllde i ett detaljerat frågeformulär. I frågeformuläret fanns en detaljerad beskrivning av samtliga symtom vid latexallergi. Alla 901 genomgick pricktest med latexextrakt.

5.4% var positiva på hudtestet. 7 av 901 hade erfarit anafylaktiska reaktioner. Den vanligaste reaktionen var kontakt urtikaria. Endast 23.3% av de som uttalat symtom på latex visade positivt hudtest. Hos vårdpersonal som rapporterade om luftvägsbesvär vid latexexponering visade hade 50 % astma. Endast 18 individer av de som visade positivt svar på hudtestet rap-porterade om allergiska reaktioner. 54.5 % visade på tidigare allergiska reaktioner vid konsumtion av äpple.

Grad I

Titel

Innehåller 17 ord beskiver väl innehållet i artikeln (Polit et al. 2001).

Abstrakt

Består av 251 ord, ger en kort beskrivning av innehållet i artikeln. Alla delar som enligt Polit et al (2001) skall finnas i ett abstrakt finns.

Introduktion

En noggrann litteraturgenomgång presenteras. Syftet är väl förklarat (Polit et al. 2001).

Metod

Studiepopulationen består endast av vårdpersonal men specifika inklusions regler och exklusionsregler saknas. Datainsamling och databearbetningsmetoder är presenterade. Mätinstrument är väl presenterade, vilka hudtest som användes (Polit et al. 2001).

Resultat

Resultatet presenteras i löpande text med tydliga underrubriker, figurer och tabeller. Signifikanta nivån hittas i slutet av resultatdelen (Polit et al. 2001).

Diskussion

Innehållsrik diskussion där aspekter så som varför prevalensen är lägre i dessa länder än i tidigare studerade länder och hur tropiska frukter kan vara en riskfaktor att utveckla latexallergi. Möjliga biasis belyses. Här beskrivs tydliga förslag av vidare forskning (Polit et al. 2001).

Referenslista