Invandrarföräldrars uppfattningar om matematik och syn på matematiklärande

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Invandrarföräldrars uppfattningar om

matematik och syn på matematiklärande

Immigrant parent’s opinions about mathematics and views on

learning in mathematics

Zahra Hamza

Jamileh Sarab Fard Sabet

Lärarexamen 210 högskolepoäng Handledare: Ange handledare

Matematik och lärande 2010-01-15

Examinator: Eva Riesbeck

3

Sammanfattning

Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk

invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på

matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare. Språket upplevdes som ett stort hinder för ett gott samarbete. Genom att föräldrarna får tillgång till information om matematikundervisningens innehåll och upplägg samt genom att använda språkkunnig personal på skolan hoppas vi på ett utvecklat samarbete mellan hem och skola.

Nyckelord:

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Bakgrund ... 7

1.2 Syfte ... 8

1.3 Begreppsdefinitioner ... 9

1.4 Frågeställningar ... 9

2 Litteraturgenomgång ... 10

2.1 Sveriges kursplan i matematik ... 10

2.2 Irakisk kursplan i matematik ... 10

2.3 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 ... 11

2.4 Kunskapssyn... 12

2.5 Samverkan mellan hem och skola ... 13

2.6 Sammanfattning av litteratur ... 16

3 Metod ... 18

3.1 Medtodval... 18

3.2 Urval ... 18

3.3 Missivbrev ... 19

3.4 Enkät ... 20

3.5 Intervju med lärare ... 22

3.6 Intervju med föräldrar ... 24

6

4 Resultat ... 25

4.1 Resultat av Enkät ... 25

4.2 Resultat av intervju med lärare... 33

4.3 Resultat av intervju med föräldrar ... 37

5 Diskussion ... 42

6 Vidare forskning ... 45

7 Referenser ... 46

8 Bilagor ...

7

1. Inledning

I sydsvenskan skriver Per Tedin (2009) att andelen elever som inte når upp till en medelgod kunskapsnivå i matematik jämfört med föregående mätning från 1995 har i det närmaste fördubblats från 36 till 71 procent. I matematik hamnar Sverige på en obetydlig nionde plats av tio deltagande länder. Tedin skriver att Skolverket menar att röriga kursstrukturer, färre undervisningstimmar och få läxor är en del av orsakerna som bidrar till kunskapsraset.

Utbildningsminister Jan Björklund är mycket bekymrad över TIMSS (en internationell

granskning som jämför elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8, Trends in International Mathematics and Science Study) visade och anser att den negativa trenden har fortsatt i matematik (Utbildningsdepartementet, 2008).

Per Tedin (2009) tycker att bristen på behöriga lärare också spelar roll. Regeringen föreslår i den framtida lärarutbildningspropositionen, att alla blivande låg- och mellanstadielärare ska läsa minst en termin matematik inom lärarutbildningen, för att höja matematikresultaten i skolan (Utbildningsdepartementet, 2009).

Vi intresserar oss även för vilka de andra faktorer som påverkar elevernas kunskaper i matematik kan vara. Hur stor betydelse har föräldrarnas samarbete med lärare på skolan och deras syn på ämnet matematik?

1.1 Bakgrund

I dagens samhälle finns det många mångkulturella skolor. Föräldrarna till dessa elever kommer från olika länder och har av sin egen erfarenhet olika uppfattningar om

matematiklärandet. Dessa föräldrar brukar ofta av egen erfarenhet ha förväntningar på att den svenska skolan ska vara lika auktoritär som skolorna i hemlandet. Därför kan det uppstå svårigheter i kontakten mellan lärare och föräldrar med invandrarbakgrund. Det blir konflikter kring vad som är skolans respektive föräldrarnas ansvar (Bouakaz, 2007).

8

Vi har valt att skriva om detta problemområde för att vi tycker att det är intressant och även för att vi har märkt att det är ett aktuellt problem i skolor med många elever med

invandrarbakgrund. Vi har praktiserat och även arbetat på skolor vilka har en majoritet av elever med invandrarbakgrund. Vår kontakt med föräldrar med invandrarbakgrund har varit bra. Föräldrarna har berättat för oss att samarbetet mellan skolan och hemmet upplevs som svårt och inte fungerar bra, lärarna känner likadant. Med samarbete menar vi, för den här studien, en god kommunikation mellan hemmet och skolan med avseende på elevernas matematiklärande. Föräldrarna berättade även att lärarna inte brukar informera dem om vilket arbetssätt de använder sig av och varför de genomför matematikundervisningen på det sätt de gör. Detta medför att föräldrarna inte känner sig delaktiga i sina barns matematiklärande. Ett annat skäl till att samarbetet inte fungerar kan bero på att invandrarföräldrarna har en annan syn på matematik och hur matematikämnet ska undervisas jämfört med hur det genomförs i barnens skolor och har därför inte visat intresse för samarbete.

Eftersom vi har tillgång till dokument från det irakiska styrdokumentet så har vi valt att avgränsa vår studie till irakiska föräldrars syn på matematikämnet samt

matematikundervisningen i Sverige. Genom att undersöka detta kommer vi att synliggöra föräldrarnas tankar kring matematik för lärarna och på det viset hoppas vi på ett bättre samarbete mellan föräldrarna och lärarna på skolan.

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att synliggöra den uppfattning några föräldrar med irakisk invandrarbakgrund har kring matematik samt se vad de har för syn på sina barns

matematiklärande.

Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrarna och lärarna på skolan med avseende på matematiklärande. Vi vill även att föräldrarna genom detta arbete ska känna till målen för skolans utbildning samt veta vilka deras egna respektive skolans rättigheter och skyldigheter är.

9

1.3 Begreppsdefinitioner

Invandrare: Utrikes födda personer eller utländska medborgare som har flyttat från ett land för att bosätta sig i ett annat land, antigen permanent eller temporärt, betecknas med termen invandrare. Alla personer som är folkbokförda i Sverige och som är antingen utländska medborgare eller utrikes födda, är enligt denna definition invandrare (CMR, 2005 )

Irakisk invandrarbakgrund: Med irakisk invandrarbakgrund menar vi föräldrar som är

födda och har levt i Irak, som sedan har invandrat från Irak hit till Sverige.

1.4 Frågeställningar

- Vilka uppfattningar har föräldrar med irakisk invandrarbakgrund om matematikundervisning i grundskolans tidigare år?

- Vad har föräldrar med irakisk invandrarbakgrund för syn på deras barns kunskaper i matematik?

- Hur ser samarbetet ut mellan föräldrar med irakisk invandrarbakgrund och lärarna på skolan kring barnens matematiklärande?

10

2. Litteraturgenomgång

I litteraturgenomgången ger vi exempel på hur matematik beskrivs i svenska och irakiska måldokument, perspektiv på kunskapssyn och samverkan mellan skola och hem.

2.1 Sveriges kursplan i matematik

I Sverige finns det en kursplan för varje ämne och i kursplanen beskrivs mål, riktlinjerna och betygskriterier för ämnet. Målen som är skrivna i kursplanen i matematik för skolår 3 är av två slag, mål att sträva mot och mål som eleverna lägst ska uppnå. Mål att sträva mot beskriver vad undervisningen ska ha för inriktning vad gäller utveckling av elevernas kunskaper. Medan mål som eleverna lägst ska uppnå beskriver den lägsta nivå av kunskaper som eleverna ska ha och utveckla under sin skoltid (Skolverket, 2008).

I de tidigare kursplanerna i matematik fanns det endast mål att uppnå för skolår 5 och skolår 9. Men i juni 2007 kom skolverket med förslag till regeringen om mål att uppnå för skolår 3 i bland annat ämnet matematik. Regeringen beslutade om mål och kursplaner för grundskolan. Från och med höstterminen 2008 började målen för skolår 3 att gälla. Under vårterminen 2009 gavs de första nationella proven till elever i skolår 3. De nya målen kommer att underlätta planeringsarbetet och även utvärderingsarbetet för lärarna. Detta för att gynna elevernas kunskapsutveckling (Skolverket, 2000).

2.2 Irakisk kursplan i matematik

I Irak finns inte kursplanen tillgänglig för alla. Är man intresserad av att titta på kursplanen, får man ta kontakt med en lärare. Det är inte alla lärare som vill visa kursplanen. Genom våra personliga kontakter i Irak fick vi tag på kursplanen i ämnet matematik för skolår 3.

I början av varje läsår delar det irakiska skolministeriet ut böcker till skolorna. Hela landet använder sig av samma lärobok. Ingen skola får välja läroböcker. Lärarnas uppgift inför varje läsår är att skriva en kursplan för ämnet utifrån läroboken som delas ut. Lärarna får även

11

skriva veckoplaneringar för hela året, där de berättar hur de ska gå tillväga för att eleverna ska nå målen.

Två veckor innan läsåret börjar går representanter från Skolministeriet runt i skolorna och läser igenom kursplanerna och planeringarna. En kursplan skrivs för varje skolår. För att läraren ska kunna börja med undervisningen måste kursplanen bli godkänd av representanten. Om kursplanen inte blir godkänd får lärarna ändra det som Skolministeriet genom

representanten anser. Ändringar ska göras medan myndighetspersonen är på skolan. När dokumenten blir godkända blir de stämplade.

Den irakiska kursplanen för ämnet matematik för skolår 3 (svensk översättning av författarna, se bilaga 1) består av sammanlagt 30 mål som eleverna ska uppnå för att bli godkända i ämnet. Målenär uppdelade månadsvis, vilket innebär att för varje månad finns det uppskrivet några mål som eleverna ska uppnå under månadens gång. I slutet av varje termin skriver lärarna ett prov som innehåller uppgifter utifrån målen. Lärarna får reda på om eleverna har nått målen genom deras provresultat.

2.3 Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94

Lpo94 tar upp vikten av samarbete mellan hem och skola. Läroplanen tar även upp skolans och föräldrarnas gemensamma ansvar för att skapa bästa förutsättningar för eleven. Elever och föräldrar har rättigheter och skyldigheter vad gäller målen som barnen ska uppnå i skolan. Det är skolan som ska informera föräldrarna och eleverna om skolans mål och vilka

rättigheter och skyldigheter föräldrarna samt eleverna har.

Lpo94 lägger stor vikt på personalen på skolan vad gäller samarbetet med föräldrar och menar att:

Alla som arbetar på skolan skall

• ”samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet” (Utbildningsdepartementet 2006, s.14).

12

Samarbetet mellan skolan och hemmet ska gynna elevens utveckling. Detta sker genom att lärarna informerar föräldrarna om vilka krav som ställs på deras barn samt att föräldrarna förstår målen med utbildningen.

I Lpo94 betonas även att:

Läraren skall

• ”samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling” (Utbildningsdepartementet 2006, s.14).

2.4 Kunskapssyn

I boken Dialog, samspel och lärande (red. Dysthe, 2001) tar Olga Dysthe upp tre olika sätt att se på lärande; behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.

Enligt behavioristisk syn på lärande är kunskapen kvantitativ. En som förespråkar detta är pedagogen Skinner. Här koncentrerar man sig på att maximera inlärningen eftersom ju mer eleven lär sig desto mer utvecklas han/hon. Skolans uppgift är att förmedla kunskap till eleverna (Skola för bildning, SOU 1992:1994). Eleverna börjar med att lära sig

grundläggande fakta steg för steg, för att bli kompetenta på ett område måste lärandet delas in i små steg. Vidare betonar en behavioristisk syn på lärande att man måste ge täta tester för att vara säker på att man behärskar ett område innan man går vidare (Dysthe, 2001, s.35).

En annan syn på lärande är kognitivism som är inspirerat av Jean Piaget. Piaget menar att eleverna är aktiva i sin inlärning genom att ta emot information, tolka den och knyta ihop den med vad de vet sen tidigare för att den nya förståelsen ska passa in. Eleverna ska ha förmåga att reflektera över sitt tänkande, sin förståelse och sitt lärande. Kognitiva perspektiv på lärande har påverkat läroplanstänkandet i alla västländer (Piaget, 1973; 1976; Dysthe, 2001, s.38).

Det centrala i sociokulturellt perspektiv på lärande är språk och kommunikation. Dessa element är grundläggande i läroprocessen. Det sociokulturella perspektivet härstammar från bland annat John Dewey (1999) och Lev Vygotskij (1978; 2001). De menade att lärande och

13

utveckling sker i samverkan med andra. Det är omgivningen såsom familj och lärare som ger eleverna kunskap. Kunskapen i detta perspektiv framställs genom praktiska aktiviteter. I den praktiska aktiviteten är det grupper av människor som samverkar i gemenskap. Samverkan står i centrum (Dysthe, 2001, s.31). Här lär sig eleverna inte enbart av läromedel och

undervisning utan även av sociala situationer som skolan erbjuder. Även i (SOU 1992:1994) talas om att elevernas olika sociala och kulturella bakgrunder har stor betydelse för deras skolgång. Säljö i Dysthe (2001, s.219-242) skriver att skolan måste arbeta med språket som resurs och att utbildning är en kommunikativ verksamhet. Detta menar Säljö är viktigt för att kunna presentera färdigheter som är relevanta inom olika områden.

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet, Lpo94 har grundat sig på Vygotskijs teorier om lärande och utveckling. Inför Lpo94 skrev man i Skola för bildning (SOU 1992:1994, s. 38) fram Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande (1978; 2001). I läroplanen betonas att skolan ska utvidga elevernas kunskaper som de kommer med till skolan. Elevernas erfarenheter som de har fått utanför skolan ska också anknytas till undervisning och att skolan måste erbjuda eleverna ett socialt sammanhang.

I den irakiska kursplanen finns ingen motsvarande text som behandlar detta. Den består endast av mål som eleverna ska uppnå i slutet av läsåret. Om vi tittar på målen (se bilaga 1), ser vi att de endast består av vad eleverna ska kunna månadsvis. Inget om Vygotskijs

perspektiv på lärande och utveckling finns i målformuleringarna. Målen visar att matematiken är uppdelad månadsvis, det vill säga uppdelad i små steg. Täta tester ges till eleverna, ett test varje månad och ett större i slutet av varje termin. Dessa tankar finns i den behavioristiska kunskapssynen. Eftersom endast en skolas kursplan har studerats kan man inte dra slutsatsen att det i Irak är den behavioristiska kunskapssynen som gäller.

2.5 Samverkan mellan skola och hem

Trygg et al (2004) berättar om hur barns lärande i matematik påverkas av föräldrarnas inställning. Författarna menar att barn som får stöd av sina föräldrar får en positiv attityd till matematiken. Genom deras enkätundersökning och genomförda matematikkvällar med föräldrar fick de reda på att föräldrarna vill ha information för att kunna hjälpa barnen

14

hemma. De ville ha mer information om hur man räknar i dagens skolor, veta hur och varför olika arbetssätt används samt ha information om kursplanen i matematik. I Skolverkets attitydrapport (2004) vad gäller information till föräldrar om hur de kan hjälpa sina barn, konstateras att sex av tio föräldrar är nöjda med informationen de får, vilket anses ha ökat något under den tioårsperiod som undersöktes. 47 procent av föräldrarna är nöjda med den informationen de får om hur undervisningen genomförs. Undersökningen visade även, att det är fler utlandsfödda föräldrar som vill påverka arbetssätt och ha inflytande över läromedel och vad som ska läras i skolan, än svenskfödda föräldrar.

Artikeln Räknar du med föräldrar? Axelsson (2005) rapporterar undersökningar som har utförts vid sociologiska institutionen vid universitet i Michigan, USA. Axelsson ställde bland annat frågan: Har du tänkt på att föräldrars kommentarer betyder mer för barnen än lärarnas? Den samlade effekten av föräldrarnas åsikter om sina barns begåvning i bland annat

matematik undersöktes under barnens första skolår. Föräldrarnas åsikter, speciellt

mammornas, om barnens prestationer i bland annat matematik, hade en direkt påverkan på hur barnen i sin tur tänkte om sina prestationer i detta ämne. Mammornas åsikter tycktes dessutom minska lärarnas möjlighet att påverka barnens självförtroende i matematik och intresse för matematik.

I Skolverket (1997) uppges det att föräldrar uppfattar att de har föga inflytande över skolans verksamhet och yttre ramar. När föräldrarna får möjlighet till inflytande blir de en resurs i skolan. Även föräldrarna känner sig som goda resurser i skolan när de får möjlighet till inflytande. Johansson m.fl. (2003) anför att föräldrar bör få mer inflytande i genomförande av skolans verksamhet och planeringar. Föräldrarnas inflytande bör odlas direkt när barnet börjar i skolan. Löwing & Kilborn (2002) menar att föräldrarna behöver vara medvetna om skolans mål och kunskapssyn för att kunna underlätta deras barns skolarbete. Vidare menar författarna att när föräldrarna gick i skolan ställdes det andra krav och därför är det inte lätt att veta vilka krav som ställs på barnet idag. Därför måste lärarna bli mycket bättre på att engagera

föräldrarna i vad som görs i skolan och på vad undervisningen går ut på. Särskilt gäller det invandrarföräldrar som har gått i skolan i ett helt annat land med en annan kultur, vilket skiljer sig från deras barns skolgång här i Sverige. Däremot kan man läsa att utlandsfödda föräldrar har mer förtroende för skolans arbete än svenskfödda föräldrar (Skolverket, 2004).

De flesta invandrarföräldrar vet lite om skolan och skolans mål. Därför är det läraren som måste hitta vägar för att ta kontakt med invandrarföräldrarna. Lärarna kan inte förvänta sig att

15

invandrarföräldrarna omedelbart ställer upp på utvecklingssamtal och föräldramöten. För att föräldrarna ska vara intresserade och ställa upp, krävs att de vet mer om skolan och dess verksamhet (Flising et al, 1996).

Även Bouakaz (2007) poängterar i sin studie vikten av samarbete mellan skola och hem och menar att samarbetet ska finnas som en naturlig del i skolarbetet. Vidare menar han att lärarna oftast känner behov av att samverka med invandrarföräldrar när något inte fungerar som det ska i skolan. Bouakaz nämner även att lärarna upplevde svårigheter i kontakten med

invandrarföräldrar. Det som utgjorde svårigheten för lärarna var bland annat att de inte behärskade föräldrarnas språk och att föräldrarna inte kunde det svenska språket. Språket upplevdes av många i skolan som det största hindret för samverkan mellan föräldrar och skola. Bouakaz menar att språkhindret kan lösas genom att använda resurser som finns i skolan, såsom att använda modersmålslärare som tolkar.

Föräldrarna i Bouakaz studie berättade att de behövde bättre kunskap om utbildningsväsendet för att komma nära den skola deras barn går på. Enligt Bouakaz är föräldrarnas roll i

samverkan att visa intresse för deras barns skolgång och även stötta sina barn. Enligt lärarna i studien ska föräldrarna se till att deras barn kommer i tid till skolan och gör sina läxor, vilket underlättar för lärarna att utföra sitt arbete.

För att utforma en pedagogik som är relevant för barnens utveckling, måste det vara rimligt att börja med att betrakta föräldrasamarbete kontra pedagogik. Eller rättare sagt: relationerna föräldrar – barn – personal som de viktigaste grundstenarna i den pedagogiska verksamheten. Den pedagogiska verksamheten omges av dessa relationer och kan sägas utgöra det råmaterial som det pedagogiska arbetet skapas av. I detta perspektiv utgör föräldrasamarbetet en integrerad del av den pedagogiska verksamheten (Rasmussen, 1988). Enligt Kjeld Rasmussen måste det markeras hur viktigt det är att var och en av de tre grupperna–barn, föräldrar och personal- uppfattar sig just som en grupp. Upplever man inte en trygg förankring, en viss känslomässig trygghet och gemensamma perspektiv, kan det enligt författaren Kjeld Rasmussen bli omöjligt att skapa kontakt med de övriga grupperna

16

2.6 Sammanfattning av litteratur

Lpo94 poängterar vikten av samarbete mellan hem och skola. Skolan har ansvar att informera föräldrarna om skolans mål och berätta om vilka rättigheter och skyldigheter föräldrarna har. Det är även skolans ansvar att samarbeta med vårdnadshavaren för att utveckla skolans

innehåll och verksamhet (Utbildningsdepartementet 2006). Det är lärarna som ska bidra till att samarbeta med föräldrarna för att tillsammans bidra till att skapa goda förutsättningar för barnet.

Vi har tagit upp tre olika sätt att se på lärandet och det är ur den behavioristiska synen, kognitiva och sociokulturella perspektivet (Dysthe, 2001). I den behavioristiska synen koncentrerar man sig på att maximera inlärningen för eleven. I detta lärande börjar eleverna med att lära sig grundläggande fakta steg för steg och får täta tester (Dysthe, 2001, s.35). I den kognitiva synen, som är inspirerat av Piaget (1973; 1976) är eleverna aktiva i sin inlärning genom att ta emot information, tolka den och knyta ihop den med vad de vet sen tidigare för att den nya förståelsen ska passa in. Eleverna ska ha förmåga att reflektera över sitt lärande, tänkande och sin förståelse. Detta perspektiv på lärande har påverkat läroplanstänkandet i alla västländer (Dysthe, 2001, s. 38).

Det centrala i sociokulturella perspektiv på lärande är kommunikation och språk. Detta perspektiv härstammar från bland annat John Dewey (1999) och Lev Vygotskij (1978; 2001). De menade att lärande och utveckling sker i samverkan med andra. Vi tyckte att den irakiska kursplan vi tagit del av vilar på den behavioristiska synen, därför att målen som beskrivs är uppdelade månadsvis och att eleverna i slutet av varje månad får göra ett test vad gäller målen de ska ha uppnått.

Föräldrarna uppfattar att de har föga inflytande över skolans verksamhet och yttre ramar överhuvudtaget (Skolverket, 1997). När föräldrarna får möjlighet till inflytande blir de en resurs i skolan (Johansson et al, 2003). Att väcka föräldrarnas intresse och involvera dem i deras barns skolgång är en viktig grundpelare för ett lyckat samarbete mellan skola och hem. Föräldrar har ett stort inflytande på barnen både när det gäller att kunna hjälpa dem och för att påverka barnens attityd gentemot bland annat matematik.

17

Den litteratur vi läste och har refererat till fokuserar mycket på vikten av samarbete mellan skola och hem. Litteraturen påvisade även att redovisning av hur undervisningen inom

18

3. Metod

Vi använde oss av två undersökningsmetoder. Den ena metoden är en enkätundersökning och den andra metoden är intervjuer.

3.1 Metodval

Vi har valt att använda oss av kvantitativ metod i form av enkäter, där vi ställer samma frågor till ett antal föräldrar. Denna metod ger oss möjlighet att kunna nå ut till

ett stort antal föräldrar (Trost, 1994). Nackdelen däremot blir då att informationen vi får från föräldrarna blir begränsad, eftersom fördjupade följdfrågor inte kan ställas. För att få ett bättre resultat och en helhetsbild, bestämde vi oss för att kombinera enkäterna med kvalitativa intervjuer. Johansson & Svedner (2006) skriver att den kvalitativa intervjun är den vanligaste metoden i lärarexamensarbetet och att den ger lärorika resultat om man vill få en djupare förståelse för andras syner och uppfattningar. Den kvalitativa metoden ger även oss mer möjlighet att ställa följdfrågor och få mer kompletterade svar.

3.2 Urval

Vår undersökning genomfördes på tre mångkulturella skolor i Malmö kommun under höstterminen 2009. Dessa tre namnges som A, B och C, och skolorna ligger i tre olika invandrartäta områden. Skola A och Skola B är F-9 skolor, medan skola C är en F-6 skola. Anledningen till att vi valde dessa skolor var för att de ligger i invandrartäta områden. Undersökningen genomfördes i sammanlagt 8 klasser i skolår 3. Tre klasser i skola A, tre klasser i skola B samt två klasser i skola C. Vi delade ut enkäterna till alla eleverna och när elevernas föräldrar hade svarat på enkäterna, gav de tillbaka enkäterna till sina lärare. Vi hämtade sedan enkäterna hos lärarna i klasserna som vi hade delat ut enkäter till. Utifrån enkätsvaren sorterade vi sedan ut alla föräldrar som kom från Irak. På lärarnas begäran delade vi ut enkäter till alla elever i varje klass för att det inte skulle uppstå problem som utanförskap för de barn som inte skulle få enkäter eller att de barn som skulle få enkäter inte skulle känna

19

sig utsatta. Totalt 150 enkäter delades ut i de 8 klasserna. Av dessa besvarades 103 stycken. Utav dessa 103 blev 51 stycken besvarade av föräldrar med irakisk invandrarbakgrund.

Vi bad föräldrar som var intresserade av att bli intervjuade att skriva namn och

telefonnummer på ett papper som medföljde enkäten. Vi kontaktade föräldrar med irakisk invandrarbakgrund som skrev sitt telefonnummer via telefon och fyra av dessa föräldrar var intresserade och ville bli intervjuade. Dessa fyra föräldrar har barn i skola B.

Intervjun genomfördes under en vecka i början av december 2009 och baserades på

enkätsvaren. Tre kvinnor och en man intervjuades. Vi kallar de intervjuade föräldrarna Ali, Sara, Mona och Marjam.

För att se hur samarbetet fungerar mellan skolan och hemmet tänkte vi även intervjua sex lärare. Men på grund av att vissa lärare blev sjuka och andra hade brist på tid så avbokade lärarna intervjutiderna. Intervjufrågorna delades istället ut till dessa lärare som fick svara på frågorna skriftligt och därefter skicka eller ge svaren till oss. Vi fick endast tillbaka svaren av fyra lärare, en man och tre kvinnor. Tre från skola A och en från skola B. Dessa lärare

namnger vi med Peter, Emma, Anna och Linda. Lärarna var mycket intresserade och ville vara med i vår undersökning.

3.3 Missivbrev

I samband med enkäterna delades missivbrev (se bilaga 2) ut till föräldrarna. Vi presenterade oss i brevet och berättade i början vad syftet är med undersökningen. Texten i missivbrev bör börja med information om syfte och innehåll (Trost, 1994). Anonymiteten försäkrades i brevet. När vi skrev brevet tog vi hänsyn till att det skulle bli lättläst. Vi tog även hänsyn till föräldrar som inte kan det svenska språket och skickade med en översättning på arabiska. I slutet av brevet skrev vi våra telefonnummer och e-postadresser för att föräldrarna ska ha möjlighet att kontakta vid behov att ytterligare information. Trost menar att en del kan undra över saker och behöva ha svar på frågor. Därför bör man lämna telefonnummer där de kan ringa och få ytterligare information.

20

3.4 Enkät

Enkäten (se bilaga 3) börjar med att föräldrarna får skriva vilket kön de har, man eller kvinna. Genom att veta ifall det är en pappa eller mamma kan vi senare jämföra de olika svar

respektive föräldrar har gett och uppfatta om det generellt finns något mönster utifrån vilket kön föräldrarna har. Som i artikeln Räknar du med föräldrar? Axelsson (2005), som nämnts tidigare var det den samlade effekten av föräldrarnas åsikter om sina barns begåvning i bland annat matematik som undersöktes under barnens första skolår. Speciellt mammornas åsikter, om barnens prestationer i bland annat matematik, hade en direkt påverkan på hur barnen i sin tur tänkte om sina prestationer i detta ämne. Mammornas åsikter tycktes dessutom minska lärarnas möjlighet att påverka barnens självförtroende i matematik och intresse för matematik. Det kan uppfattas att mammor är mer aktiva i deras barns skolgång, därmed påverkar de sina barn mer än vad papporna gör

Med den första frågan vill vi undersöka hur mycket föräldern tycker att han eller hon är insatt i hur matematikundervisningen ser ut i sitt barns skola, mycket, lite eller inget alls. Genom denna fråga kan vi få ett perspektiv i hur mycket föräldrarna själv anser att de är insatta och försöka ta reda på varför det upplevs så och till vilken grad genom resterande svar på frågor.

Fråga två behandlar hur nöjd föräldern är med hur matematikundervisningen genomförs i det egna barnets skola.

Vi ber även föräldrarna att beskriva och berätta om det de inte tycker om när det gäller

matematikundervisningen. Detta gör vi för att föräldrarna ska kunna berätta lite mer detaljerat om vad de inte tycker om samt för att vi ska kunna se vad det är som inte går bra och därmed kunna påpeka det för att i framtiden kunna åtgärda problemen.

Även för den tredje frågan ”Tycker du att matematikundervisningen i ditt barns skola ger kunskap som barnet kan ha nytta av i framtiden?” kan man välja mellan följande

svarsalternativ: mycket, lite och inte alls. Under frågan ber vi föräldrarna förklara sitt svar. Fråga 4-7 har svarsalternativen instämmer, instämmer delvis, instämmer inte. I fråga 4 undersöker vi om föräldern tycker att barnet har bra kunskaper i matematik. Med hjälp av frågorna 5-7 vill vi ta reda på om föräldrarna tycker att deras barn lär sig bäst av läroboken

21

och om matematikundervisningen genomförs i barnets klass ligger på rätt nivå för barnet. Utifrån dessa frågor kan vi se hur föräldrarna uppskattar deras barns matematikkunskaper, samt se vad de tycker om läroboken deras barn använder.

Med fråga 8 ” Ställer lärarna några krav på er vad gäller ert barns matematiklärande?” vill vi undersöka föräldrasamarbetet med lärarna utifrån föräldrarnas perspektiv. Svaren jämförs med lärarnas åsikter när det gäller samarbetet mellan skola och hem. Vi ber de föräldrar som svarat ja på frågan att förklara vilka krav som ställs.

Frågorna 9-11 behandlar bland annat om föräldrarna känner till vilka mål deras barn ska ha uppnått i matematik i skolår 3 och om föräldrarna får information från skolan om

matematikundervisningens innehåll och uppläggning. Vi frågar även om föräldrarna vill ha mer information från lärarna, och om de svarar ja, ber vi dem beskriva vad för information de vill ha. Fråga 9-11 har svarsalternativen ja eller nej.

Fråga 12 har svarsalternativen; ofta, sällan och inte alls och behandlar hur ofta föräldrarna brukar få information om matematikundervisningens innehåll och upplägg. Svaren på frågan jämförs sedan med lärarnas svar.

Vi ställer den direkta frågan om hur föräldrarna upplever samarbetet mellan de själva och lärarna på skolan. De får svarsalternativen; mycket bra, bra och dåligt. Dessa svarsalternativ till attitydfrågor är exempel på rangordningsskalor (Trost, 2000). De får sedan skriva vad de menar fungerar bra respektive vad som skulle kunna bli bättre.

I den sista frågan frågar vi föräldrarna om vad de kan göra för att underlätta kontakten mellan hem och skola. Detta gör vi för att få en bild av hur aktiva föräldrarna är villiga att vara, hur mycket ansvar de känner samt att åtgärderna de nämner kan påvisa svagheten i kontakten.

Vi valde dessa typer av svarsalternativ som finns på enkäten för att som Trost (2000) skriver, en del människor kan ha en handstil som är något oläslig, en del kan skriva långa utförliga svar, andra skriver bara något stickord och det kan vara svårt att förstå innebörden av dem. Däremot ger vi föräldrarna möjlighet att ge exempel och beskriva utifrån det de har svarat i huvudfrågorna på vissa frågor. Detta gör det lättare för oss att förstå vad föräldrarna skriver med utgångspunkt i de valen av tidigare svarsalternativ.

22

Trost (2000) betonar att man skall akta sig för krångliga ord eller satser. Vi ville ta hänsyn till och underlätta för de som inte behärskar det svenska språket och därmed undvika att enkäten blev jobbig att besvara. Vi kunde väldigt lätt göra frågor utifrån det vi ville ha svar på utan att behöva göra dem komplicerade. För att nå föräldrar som inte behärskar det svenska språket valde vi att skicka med en översättning på arabiska.

3.5 Intervju med lärare

Lärarna hade tyvärr inte tid att bli intervjuade. De ville hellre få intervjufrågorna på papper och besvara dem skriftligt. De kände att de hade väldigt mycket att göra och ville besvara frågorna i lugn och ro när de hade tid.

Intervjufrågorna bestod av 13 frågor (se bilaga 4). Vi ställde först frågan om hur länge läraren i fråga har arbetat med barn med invandrarbakgrund. Detta gjorde vi för att kunna ha ett perspektiv av hur mycket erfarenhet de olika lärarna har. Vi frågade även hur lärarna upplever samarbetet mellan sig själva och invandrarföräldrarna på skolan. Dels för att vi ska kunna jämföra med föräldrarnas svar angående vad de upplevde när det gäller samarbetet mellan skola och hem och dels för att få reda på hur lärarna upplever det överlag.

Svaret till den tredje frågan kan uppfattas som självklart, att det är de båda parterna som är ansvariga för kontakten mellan hem och skola. Vi ville få parternas förklaringar till hur de såg på detta.

Fråga nummer 4 ger svar på vilka åtgärder lärarna är villiga att utföra för att underlätta kontakten mellan hem och skola. Genom fråga nummer 5 kunde lärarna uppskatta om det är många eller bara vissa föräldrar som visar intresse för sitt barns matematiklärande. De fick även i uppgift att beskriva på vilket sätt föräldrarnas intresse yttrar sig.

Lärarna fick även besvara fall föräldrarna är insatta i hur matematikundervisningen genomförs och vad föräldrarna tycker om deras barns matematikkunskaper. Vi ställde dessa frågor för att få ett perspektiv på om hur uppfattningen av föräldrarna angående deras barns

23

Läroplanen framhåller betydelsen av att man i undervisningen utgår ifrån elevers bakgrunds tidigare erfarenheter. Det blev därför intressant att fråga om läraren känner till något om hur matematikundervisningen i barnens hemländer bedrivs (fråga 8).

Med fråga 9 vill vi få läraren att berätta om hur mycket de menar att föräldrar ska hjälpa sitt barn med matematikläxor samt på vilket sätt.

Med hänsyn till att lärarna arbetar på skolor med en majoritet av barn med

invandrarbakgrund, ville vi även veta vad lärarna känner när det gäller föräldrarnas

språkbehärskning (fråga 10). Det är intressant att veta vilken problematik lärarna uppfattar beroende på hur föräldrarna behärskar språket och vad det har för betydelse i kontakten med dem. Man kan vända denna fråga och försöka föreställa sig hur föräldrarna uppfattar

situationen när de till exempel inte förstår vad läraren säger. Med denna fråga ville vi även se om vilka åtgärder lärarna vidtar när de ställs inför situationer där språket inte behärskas av föräldrarna.

Med dessa frågor ville vi se hur just lärarna uppfattade samarbetet mellan skola och hem. Genom liknande frågor till lärarna som till föräldrarna fick vi således möjlighet att jämföra de olika svaren. Vi ställde bland annat frågan om föräldrarna ställer några krav på lärarna

angående deras barns matematiklärande och vilka krav det kan handla om. Vi ville även veta om lärarna upplever att de informerar föräldrarna om vilka mål eleverna ska uppnå i

matematik i skolår 3 för att se om det stämmer med vad föräldrarna påpekat. En av frågorna var även fall lärarna informerar föräldrarna om deras matematikundervisnings innehåll och upplägg samt hur ofta dem gör det.

Det är även viktigt för oss att veta på vilket sätt och hur ofta lärarna informerar föräldrarna om matematikkursens upplägg, mål och innehåll. Detta för att själva kunna dra slutsatser om de positiva samt negativa aspekterna i förhållande till de olika uppfattningar föräldrarna och lärarna har.

24

3.6 Intervju med föräldrar

Vi valde att intervjua föräldrar som har barn som går i årskurs 3 för att få en djupare förståelse om deras uppfattningar kring matematikundervisning, deras syn på deras barns

matematikkunskaper och även se hur dem upplever samarbetet med skolan. Intervjuerna genomfördes i ett klassrum på skolan vars föräldrars barn går på. Vi började intervjun med att berätta för föräldrarna om vårt undersökningssyfte och vi meddelade informanterna att

intervjuerna kommer att nedtecknas. Intervjun utgick från föräldrarnas enkätsvar. Frågorna vi ställde utgick från våra frågeställningar och följdfrågorna varierade beroende på vad

föräldrarna svarar (se bilaga 5).

3.7 Analysmetod

Svaren som skrevs på arabiska av föräldrarna översattes till svenska. Informanternas svar sorterades i första omgången utifrån fasta svarsalternativ respektive öppna frågor. Därefter sammanställdes svarsalternativen till enkätfrågorna inklusive följdfrågorna 1 till 12 i

tabellform för att lättare kunna se och jämföra vad föräldrarna har svarat. För frågor med fasta svarsalternativ valde vi att använda oss av klassifikationstabeller. En klassifikationstabell är en lista över alla svarsalternativ som varit med i undersökningen och de olika värden varje svarsalternativ har (Larsen, 2009). Svaren till följdfrågorna kategoriserades utifrån

variationerna i informanternas svar. Dessa svar exemplifieras genom rubriker till kategorierna. Med undantag för följdfrågorna tillhörande fråga 13, på grund av att

följdfrågorna besvarades av endast fyra föräldrar valde vi att redovisa dessa svar i löpande text. Med utgångspunkt i fråga 14, som är en öppen fråga i enkäten läste vi igenom och tydliggjorde variationer i informanternas svar. Eftersom endast sex personer av 51 besvarade denna fråga valde vi att redovisa svaren i löpande text.

Eftersom lärarnas svar inte uppvisar några stora variationer och gruppen endast består av fyra personer valde vi att redovisa varje lärares svar var för sig i form av löpande text.

Dokumentationen av intervjuer med de fyra föräldrarna gjordes med papper och penna. Även föräldrarnas svar redovisas i form av löpande text.

25

4. Resultat

I det följande redovisas resultaten av enkätsvar, lärar- respektive föräldraintervjuer.

4.1 Resultat av enkät

Nedan kommer vi att redovisa resultatet av enkätundersökningen i form av tabeller med text. Enkäterna besvarades av totalt 51 stycken föräldrar med irakisk invandrarbakgrund. Av dessa 51 blev 34 stycken besvarade av kvinnor, 16 stycken av män och en enkät blev besvarade av både mamman och pappan. Eftersom det inte var lika många kvinnor som män som svarade på enkäterna valde vi att inte göra en genusjämförelse. 19 av 51 enkäter blev besvarade på arabiska. Även dessa redovisas på svenska.

Vi kommer att redovisa resultaten i frågornas ordning där vi börjar med fråga 1 och avslutar med fråga 14. Vi börjar nu med att redovisa frågorna 1 till 3 i tabell.

Tabell 1 Föräldrasvar på enkätfrågorna 1-3.

(Fråga med stjärna visar att det förekommer en följdfråga till detta påstående).

Enkätfrågor

(Fråga 1-3)

Antal besvarade

Mycket Lite Inte alls

Hur mycket är du insatt i hur matematikundervisningen

ser ut i ditt barns skola?

51

21

28

2

Är du nöjd med hur matematikundervisningen genomförs i ditt barns skola?*

51

24

21

6

Tycker du att

matematikundervisningen i ditt barns skola ger kunskap som barnet kan ha nytta av i framtiden?*

26

Tabell 1 visar att majoriteten av föräldrarna vara lite insatta i hur matematikundervisningen ser ut i deras barns skola. Ett stort antal visar sig vara mycket insatta. Medan en minoritet inte tycks vara insatta.

Ur tabellen går det även att utläsa att den största delen av föräldrarna är nöjda med hur matematikundervisningen genomförs i deras barns skola. Medan en liten grupp visade sitt missnöje. Till denna fråga medföljde en följdfråga där föräldrarna skulle beskriva vad de inte tycker om vad gäller matematikundervingen och på denna fråga svarade 21 föräldrar så här:

Tabell 2 Föräldrasvar på följdfrågan till enkätfråga 2.

Utdrag ur föräldrarnas enkätsvar

”Inga bra genomgångar av nya moment” ”Barnen får inte mycket läxor”

”Eleverna i mitt hemland har bättre kunskaper vad gäller matematik” ”Lärarna måste hjälpa barnen mer” ”För stora klasser”

Tabellen ovan visar att föräldrarnas svar var väldigt varierande. Sex föräldrar tycker att de inte är nöjda med genomgångarna av nya moment i matematik. En förälder skriver, ”Inga bra genomgångar av nya moment”.

Det är fyra föräldrar som anser att barn inte får tillräckligt med läxor. De nämner att barnen kommer hem utan läxor, tittar på TV och spelar playstation istället för att ägna tiden åt att lära sig. En lika stor grupp av föräldrar anser att barn i hemlandet har bättre kunskaper i matematik än här i Sverige. En förälder skriver, ”barn i skolår 5 här i Sverige har matematikkunskaper som motsvarar barn i skolår 3 i mitt hemland”.

27

I sammanställningen är det fyra av föräldrarnas svar under kategorin ”lärarna måste hjälpa barnen mer”. De nämner att läraren inte hjälper eleverna tillräckligt bra och begärde att lärarna ska hjälpa barnen mer vad gäller matematik.

Under kategorin ”för stora klasser” i sammanställningen nämnde tre föräldrar sitt missnöje vad gäller rasterna, klasstorleken samt lärarnas beteende.

På enkätfråga 3 går det att utläsa ur tabell 1 att majoriteten av föräldrarna anser att

matematikundervisningen i deras barns skola ger mycket kunskap som barnet kan ha nytta av i framtiden. Medan en lite mindre grupp instämde i någon mån. En minoritet tyckte inte det.

Till enkätfråga 3 medföljde en följdfråga där föräldrarna fick beskriva på vilket sätt barnet kan ha nytta av matematik i framtiden. Följdfrågan blev besvarad av 16 föräldrar och nedan redovisas deras.

Tabell 3 Föräldrasvar på följdfrågan till enkätfråga 3.

Utdrag ur föräldrarnas enkätsvar

”Klara sig i skolan och få en bra utbildning” ”Få bra jobb”

Otydliga svar

När det gäller på vilket sätt barn kan ha nytta av matematik kunde vi finna två sorters svar. Den ena gruppen av föräldrarna tyckte att barnet kommer att ha nytta av matematik i sina framtida studier, vilket utgjorde den största andelen. Däremot tyckte den andra gruppen av föräldrarna att man behöver matematik främst för framtida arbeten. En förälder uttryckte sig så här ”Vad jag ser med min pojke är han mycket insatt i matematik när han har läxor och det är bra till hans framtid, kanske jobb som revisor eller på någon myndighet”. Fyra av

28

Vi redogör resultatet av frågorna 4 till 7 i tabellen nedan:

Tabell 4. Föräldrasvar på enkätfrågorna 4-7.

Anledningen till att antalet besvarade frågor är varierande beror på att vissa föräldrar inte svarade på vissa frågor.

När det gäller påstående som redovisas i tabellen ovan går det att utläsa att majoriteten av föräldrarna instämmer, i någon mån att sitt barn har bra kunskaper i matematik och att barnen lär sig matematik bäst av en lärobok. Medan en minoritet inte instämmer.

Tabellen visar att majoriteten inte instämmer i påståendet matematikundervisningen är svårt för barnet. I påståendet matematikundervisningen är lätt för barnet instämmer majoriteten av föräldrarna delvis. Påstående (Fråga 4-7) Antal besvarade Instämmer Instämmer delvis Instämmer inte

Mitt barn har bra kunskaper i matematik

51

24

22

5

49

21

22

6

50

10

19

21

Matematikundervisnin gen som genomförs i barnets klass är lätt för barnet

29

I den femte tabellen redovisar vi resultatet av frågorna 8 till 11.

Tabell 5. Föräldrasvar på enkätfrågorna 8-11.

(Fråga med stjärna visar att det förekommer en följdfråga till detta påstående).

Anledningen till att antalet besvarade frågor är varierande beror på att vissa föräldrar inte svarade på vissa frågor.

Ur tabellen ovan kan vi utläsa att majoriteten av föräldrarna inte tycker att lärarna ställer krav på dem vad gäller sina barns matematiklärande. Medan en annan lite mindre grupp anser att lärarna ställer krav på dem. Till denna fråga medföljde en följdfråga men ingen av föräldrarna svarade på följfrågan.

Tabellen visar även att det är ungefär lika många föräldrar som tycks få information om mål som barnen ska uppnå i skolår 3 samt information om matematikundervisningens innehåll och upplägg. Däremot går det att utläsa ur tabellen att majoriteten av föräldrarna vill ha mer information från lärarna. Till denna fråga medföljde en följdfråga och den blev besvarad av 23 föräldrar. Resultatet visas i tabellen på andra sidan:

Enkätfrågor

(Fråga 8-11)

Antal besvarade

JA NEJ

Ställer lärarna några krav på er vad gäller ert barns

matematiklärande?*

50

20

30

Känner du till vilka mål era barn ska uppnå i matematik i skolår 3?

49

24

25

Får du information från skolan om matematikundervisningens innehåll och upplägg?

49

24

25

Skulle du vilja ha mer

30

Tabell 6 Föräldrasvar på följdfrågan till enkätfråga 11. Utdrag ur föräldrarnas enkätsvar

”Hur undervisar ni matematik i Sverige?” ”Hur kan jag hjälpa mitt barn med matematik?” ”Jag vill veta vilka mål mitt barn ska uppnå för att klara sig i matematik?”

Ur tabell ser vi föräldrar vill ha mer information om hur matematikundervisningen genomförs här i Sverige. Dessa föräldrar skrev att de vill ha informationen om hur lärarna undervisar matematik i Sverige och vilket sätt som används när man räknar.

Tabellen visar även att föräldrar inte vet på vilket sätt de kan hjälpa sina barn med matematik. En förälder skrev, ”Jag vill ha mer information om hur jag kan hjälpa mina barn med läxor”. En pappa skrev, ”Jag vill ha information om mitt barns svårigheter i matematik och på vilket sätt jag kan hjälpa honom”. Föräldrarna nämner även att de vill få en explikation om hur proven i matematik ser ut.

En del föräldrar vill ha information om vilka mål eleverna ska uppnå i matematik för att klara sig. De nämner att de vill ha tydliga och detaljerade mål som de kan förstå.

Vi redogör resultat av fråga 12 i tabell nedan:

Tabell 7. Föräldrasvar på enkätfråga 12. Enkätfrågor

(Fråga 12)

Antal besvarade

Ofta Sällan Inte alls

Hur ofta brukar du få information om

matematikundervisninge ns innehåll och upplägg?

31

Ur tabellen går att utläsa att majoriteten av föräldrarna anser sig få information om

matematikundervisningens innehåll och upplägg. Övervägande delen av dessa föräldrar anser att de får denna information ofta. Medan 12 föräldrar inte får alls. En av föräldrarna svarade inte på frågan.

Fråga 13 blev besvarad av samtliga föräldrar och resultatet sammanställdes i tabellen nedan.

Tabell 8. Föräldrasvar på enkätfråga 13.

(Fråga med stjärna visar att det förekommer en följdfråga till detta påstående).

Samarbetet mellan föräldrar och lärarna på skolan upplevs av de flesta föräldrarna vara antingen mycket bra eller bra. Medan en minoritet upplevde samarbetet dåligt. Till denna fråga medföljde två följdfrågor där föräldrarna först skulle skriva vad som fungerar bra i samarbetet med lärarna på skolan och sedan vad som skulle kunna bli bättre. På den första följdfrågan svarade endast 4 av 51 föräldrar på frågan. En av dessa föräldrar nämnde att utvecklingssamtalen och föräldramötena fungerar bra. De resterande 3 föräldrar skrev att rapporter som de får hem av läraren fungerar bra. De nämner att läraren skriver om vad som har gått bra/dåligt med deras barn samt vad barnet har för läxor till nästa dag i rapporterna.

Fyra av 51 föräldrar svarade på den andra följdfrågan som löd ”kan du beskriva vad som skulle kunna bli bättre?” En förälder menade att barnen får för lite läxor och vill gärna att lärarna ska ge mer läxor till barnen. En annan förälder vill ha mer brev hemskickat för att öka samarbetet. Två föräldrar skrev saker som de tycker bör förbättras i skolan, såsom att läraren ska lära barnen att respektera andra.

Påstående

(Fråga 13)

Antal besvarade

Mycket bra Bra Dåligt

Hur upplever du samarbetet mellan dig och lärarna på skolan?*

32

På den öppna frågan 14, ”Vad kan du som förälder göra för att underlätta kontakten mellan hem och skola?” var det endast 6 av 51 föräldrar som svarade. Två av föräldrarna ansåg att de bör besöka skolan oftare. En förälder skrev att man borde gå på utvecklingssamtal och tre föräldrar menade att man kan öka samarbetet genom telefonsamtal.

33

4.2 Resultat av intervju med lärare

I det följande redovisas resultaten av lärarintervjuer i löpande text.

Emma

Emma är lärare från skola B. Hon har arbetat med barn med invandrarbakgrund i 11 år. Hon upplever att samarbetet mellan henne och invandrarföräldrarna på skolan går bra när det är föräldrar som visar intresse och vill att det ska gå bra för barnet i skolan. Hon anser att både skola och hem har ansvaret för kontakten mellan dessa, det fungerar inte bara om den ena parten försöker och inte den andra. Emma tycker att den åtgärd hon kan bidra med för att underlätta kontakten mellan hem och skola är att ha en kontaktpärm där hon ger regelbunden information om dagen och veckan om barnet i fråga till hans eller hennes föräldrar och genom samtal med föräldrarna.

Hon bedömer att det är många föräldrar (hälften) som visar intresse för deras barns

matematiklärande genom att hjälpa barnen. Och hon svarar att de flesta föräldrarna är positiva när det gäller deras barns matematikkunskaper. Emma känner inte till något om hur

matematikundervisningen bedrivs i barnens hemländer.

Emma tycker att föräldrarna ska hjälpa till med matematikläxor så att barnen kan få lite extra hjälp och hon tycker även att språket har en stor betydelse för kontakten med föräldrarna vad gäller barnens matematiklärande. Om föräldrarna inte kan språket är det svårt för de att förstå innebörden av det man säger och det blir en jobbig konversation för att budskapet kan

misstydas, menar Emma.

Emma sa att föräldrarna inte ställer några krav på henne när det gäller deras barns

matematiklärande. Enligt Emma informerar hon föräldrarna om vilka mål eleverna ska uppnå i matematik i skolår 3 genom föräldramöten och stenciler. Hon skrev dock att hon inte

34

Anna

Anna är en av lärarna på skola A. Hon har arbetat med barn med invandrarbakgrund i 11 år. Hon upplever att samarbetet är svårt mellan henne och invandrarföräldrarna på skolan för att många föräldrar tycker att skolan ska sköta sitt för att skolan är bäst på det och hemmet sitt. Hon skrev dock att några föräldrar vill samarbeta och då blir det mer med dem.

Anna tycker att det både är hemmet och skola som har ansvaret för kontakten mellan dem, men att på denna skola hon jobbar på måste skolan ta ett större ansvar för att många föräldrar kommer från länder med annan ”skolkultur”. Hon anser att skolan måste få dessa föräldrar att bli intresserade och få de att förstå att de har rätt att vara delaktiga.

Som lärare underlättar Anna kontakten mellan hem och skola genom att skriva veckobrev varje vecka, genom föräldramöten i språkgrupper med tolk, utvecklingssamtal med tolk och föräldraträffar där barnen visar upp vad de har arbetat med.

Anna anser att det är många föräldrar som visar intresse för deras barns matematiklärande vid utvecklingssamtal. Föräldrarna vill att deras barn ska få mer matematikläxor och vissa år när Annas klass inte har haft matematikböcker de jobbat utefter, har det varit protester. Flera föräldrar hjälper sina barn med matematikläxorna, svenskläxorna är ju svårare att hjälpa till med. När det gäller om föräldrarna är insatta i hur matematikundervisningen genomförs svarar Anna att de inte är det, men att dem informerar om mål och upplägg på föräldramöten och i veckobrevet skriver de om vad de arbetar med. Hon säger att de föräldrar som uttrycker sig något om deras barns matematikkunskaper är nöjda.

Anna känner till lite om hur matematikundervisningen bedrivs i barnens hemländer. Många föräldrar har nämligen beskrivit för henne att de har mer utantill-inlärning, rabblande av formler och tabeller, uppställningar av tal som man hade det tidigare här i Sverige. Hon tycker att föräldrarna alltid ska hjälpa sina barn om de kan, visa intresse för skolan och påminna sina barn om deras läxor samt uppmuntra barnen.

35

Anna besvarar frågan om vilken betydelse språket har för kontakten med föräldrarna vad gäller barnens matematiklärande som att de flesta föräldrar pratar bra svenska och dem hade man kunnat ha bättre kontakt med om de hade velat.

Kraven föräldrarna ställer vad gäller deras barns matematiklärande på Anna är att de vill att deras barn får mer läxor och att de ska ha matematikböcker. Anna informerar föräldrarna om vilka mål eleverna ska uppnå i matematik i skolår 3 på föräldramöten, utvecklingssamtal och hon skickar även hem målen. Anna informerar föräldrarna om hennes undervisnings upplägg och innehåll på föräldramöten som är en gång per termin, via veckobrev som skickas hem en gång i veckan och på Öppet hus en gång per läsår. Föräldrarna är även välkomna att vara med på lektionerna!

Peter

Peter jobbar på skola A och har arbetat med barn med invandrarbakgrund i 7 år. När det gäller hur han upplever samarbetet mellan invandrarföräldrarna på skolan och sig, känner han att de flesta föräldrar bryr sig om sina barn och vill deras bästa men det är få föräldrar som visar stort intresse för vad skolan gör. Peter betraktar att det både är hem och skola som har ansvaret för kontakten mellan dem. För att underlätta kontakten mellan hem och skola anser Peter att han som lärare kan berätta att föräldrarna alltid är välkomna till skolan. Han berättar att de har ”lära-känna-samtal” med ”nya” föräldrar också. Peter skriver att föräldrarna brukar visa intresse för deras barns matematiklärande och förklara vissa saker på utvecklingssamtal och ibland på föräldramöten. På föräldramötena tycker han att några visar intresse men det är många som inte gör det.

Enligt Peter är det några föräldrar som är insatta i hur matematikundervisningen genomförs. Och dessa är de föräldrar som hjälper till med läxor och visar intresse vid utvecklingssamtal och dylikt. Men flertalet är enligt honom inte insatta. Peter skriver att många föräldrar tror att deras barn kan mer än vad de kan när det gäller deras matematikkunskaper.

Peter känner inte till något om hur matematikundervisningen bedrivs i barnens hemländer. Han tycker att föräldrarna ska hjälpa till med matematikläxor och formulerar att han vet hur

36

det är här på denna skola han jobbar, att många föräldrar säger att de inte kan. Men det viktiga är enligt honom att föräldrarna engagerar sig.

Han tycker att språket har en stor betydelse och att det är lättare att nå de föräldrar som behärskar det svenska språket väl. Alltså är det svårt för honom att nå föräldrar som inte behärskar det svenska språket väl. Han tycker att det blir det problematiskt när man ska berätta, förklara och kräva någonting av föräldrarna när det gäller deras barns skolgång när föräldrarna inte behärskar det svenska språket.

Det är en väldigt liten andel föräldrar som ställer krav och som undrar varför vi gör som vi gör, indikerar Peter. Peter skriver också att han pratar om målen eleverna ska uppnå i matematik i skolår 3 vid utvecklingssamtalen.

Peter informerar föräldrarna om undervisningens upplägg och innehåll via veckobrev som skickas hem en gång i veckan, utvecklingssamtal en gång per termin och på föräldramöten som hålls en gång per termin.

Linda

Linda jobbar på skola A och har arbetat med barn med invandrarbakgrund i 10 år. Hon

upplever att samarbetet mellan henne och invandrarföräldrarna på skolan inte alltid är lätt. För det är inte alltid lätt att få kontakt med alla. Hon menar att vissa gånger handlar det om

språkbrister och andra gånger om viljan; ”Skolan tar hand om skolans problem”.

Linda anser att det är båda parterna som har ansvaret för kontakten mellan skola och hem. Hon tycker att det ska vara en dialog. Som lärare anser hon att hon kan underlätta kontakten mellan hem och skola genom att bjuda in föräldrarna i vardagen och berätta vad de gör och hur de gör, samt att låta eleverna få uppgifter som involverar föräldrarna.

Linda tycker att vissa föräldrar på utvecklingssamtal brukar visa intresse för deras barns matematiklärande genom att fråga om hur lärarna går tillväga när de undervisar, men hon påpekar även att det inte är många föräldrar som gör detta. De få som hjälper till med

37

matematikläxor och visar intresse vid utvecklingssamtal är de föräldrar enligt Linda som är insatta i hur matematikundervisningen genomförs.

Vissa föräldrar vill att deras barn ska få fler läxor för att lära sig mer, medan andra föräldrar tycker att deras barn redan är duktiga och inte kräver mer än vad som redan är menar Linda. Linda känner inte till något om hur matematikundervisningen bedrivs i barnens hemländer. Hon tycker även att föräldrarna ska hjälpa sina barn med deras matematikläxor men inte göra dem åt dem. Linda anser att det är problematiskt när föräldrarna inte kan behärska det svenska språket. Språket har en stor betydelse för kontakten, det sker annars missförstånd. Och det är bekymmersamt när vissa föräldrar inte vill ha tolk, det försvårar situationen när man vill nå ut till dem, skriver Linda.

Linda anser inte att föräldrarna ställer några krav på henne vad gäller deras barns

matematiklärande. Hon informerar föräldrarna om vilka mål eleverna ska uppnå i matematik i skolår 3. Genom veckobrev en gång i veckan, vid utvecklingssamtal en gång per termin och på föräldramöten en gång per termin informerar Linda föräldrarna om undervisningens upplägg och innehåll.

4.3 Resultat av intervju med föräldrar

I det följande redovisas resultaten av föräldraintervjuer i löpande text. Intervjuerna är översatta från arabiska till svenska.

Marjam

Marjam tycker att hon är mycket insatt i hur matematikundervisningen genomförs på hennes barns skola. Hon berättar att sättet som matematikundervisningen genomförs på inte är bra. Hon är missnöjd med sättet. Marjam är missnöjd med böckerna och menar att ”det finns inga bra böcker som underlättar barnens förståelse inom matematik”. Vidare pratar Marjam om att det inte finns bra förklaringar i boken. Marjam tycker även att lärarna förklarar för lite på tavlan och är mycket besviken på att barnen inte får ta hem böckerna. Marjam menar att ”om

38

barnen får ta hem böckerna så kan jag förklara för mitt barn men lärarna tillåter inte att barnet ska ta hem boken”. Barnen får sällan läxor enligt henne. Hon har berättat för läraren om att barnen får för lite läxor men läraren svarade med att de gör mycket i skolan och därför behöver inte barnen få läxor att göra hemma. Marjam jämför matematikundervisningssättet som hennes barn får med det sätt som drivs i hennes hemland Irak och anser att barnen i Irak är duktigare. Hon berättar även att barnen i Irak ”alltid får läxor att göra hemma, inte som våra barn sitter alltid vid tv: eller spelar playstation”.

Marjam bedömer att barnens kunskaper i matematik är ”okej”. Hon berättar att lärarna generellt inte bidrar till att barn lär sig och menar att lärarna ”vill att barnet ska utforska och själv söka kunskap och lära sig själv”. Hon ger ett exempel när hennes son ber om hjälp från lärarna och lärarna svarar att han ska läsa igenom uppgiften igen och tänka en stund. Marjam tycker inte att läraren bör göra på detta vis, utan förklara direkt hur man räknar uppgiften. Hon säger ”han kan inte komma på det själv”, det är därför han vill ha hjälp. Marjam vill även att barnen ska kunna använda program på datorer som lär barnen matematik. Hon tycker att skolan ger barnen lite kunskaper.

Kontakten mellan Marjam och skolan anses av Marjam vara bra. Marjam brukar inte få informationsblad från läraren om matematikundervisningens upplägg och innehåll. Hon berättar att hon gärna vill få den informationen och även bli underättad om ” vilka svårigheter mitt barn har i matematik och på vilket sätt jag kan hjälpa honom”. Marjam har inte berättat för läraren att hon behöver denna information.

Som avslutning på intervjun tackar hon oss och ber oss framföra hennes åsikter till klassläraren på hennes barns skola.

Sara

Sara tycker också att hon är mycket insatt i hur matematikundervisningen genomförs på hennes barns skola. Hon tycker att det är ett mycket bra sätt och berättar att sättet är bättre än i Irak. Sara berättar att ”barnen lär sig här i Sverige att förstå saker”. Vidare menar hon att barnen förstår varför man räknar på ett visst sätt och visar att hon är nöjd genom att säga att

39

hon är glad att hennes barn går i skolan här i Sverige. Under tiden hon pratar om hur nöjd hon är med undervisningen här i Sverige jämför hon undervisningen med den undervisning som drivs i hennes hemland Irak. Hon pratade om hur det var när hon gick i skolan. Hon berättar att när hon brukade fråga varför man räknar på ett visst sätt brukade lärarna säga ”lär dig bara det”.

När vi frågade om barnen har bra kunskaper i matematik funderar hon en stund och säger sen att hon tror det eftersom de har förståelse, vet vad de gör och varför de gör det. Hon berättar att hon dock är missnöjd med att barnen inte visar respekt och att skolan inte lär barnen att respektera andra. Sara tycker att hennes barn är duktig och har bra kunskaper i matematik, men hon tycker att hennes barn måste träna på huvudräkning mer.

Kontakten mellan skolan och Sara anses av Sara vara mycket bra. Sara får ingen information om matematikundervisningens innehåll och upplägg, men hon har kontakt med lärarna via en kontaktbok där både läraren och föräldern kan skriva om de undrar över något eller om det händer något med barnet. Sara berättar att på utvecklingssamtal meddelar läraren om vilka mål hennes barn måste uppnå för att bli godkänd i matematik och svenska. Hon vill inte ha information om matematikundervisningens innehåll och upplägg. Sara menar att hon ”litar på att lärarna undervisar bra”. Hon berättar även ”jag ser mitt barn tycka om matematik och trivas med läraren och det är viktigast”.

Ali

Ali tycker att han är mycket insatt i hur matematikundervisningen genomförs på sitt barns skola. Han är inte nöjd med undervisningen. Att inte få ta hem matematikboken tycks av Ali vara fel. Lärarna på skolan tycks av Ali inte ha många genomgångar. Ali berättar att dem kanske har genomgångar var tredje dag och annars ska barnen sitta och jobba med boken. Han hyser en åsikt om att detta inte är en bra strategi. Ali menar att ”barnen behöver många

genomgångar för att förstå och kan lösa matematiska problem” och berättar vidare att lärarna måste förklara och förklara till den tidpunkt då alla barn förstår.

40

När vi ställde följande fråga till Ali ”Tycker du att barnen har bra kunskaper i matematik?” svarade han med ”nej…nej”. Han tycker inte att barnen kan räkna, de använder fingrarna som hjälpmedel. Ali berättar att han har pratat med läraren om att det inte är bra att räkna med fingrarna och att läraren gav eleverna material att använda som hjälpmedel istället, och därav inte använder sig av huvudräkning, ”det är inte bra det heller, det är samma princip. De måste kunna räkna i huvudet”. Han berättar även att barnen som går i skolår 3 inte kan

multiplikationstabellen. Ali jämför med barnen i sitt hemland och säger att ”barnen i mitt hemland kan hela multiplikationstabellen utantill inte som här. När jag säger till läraren att de måste kunna den utantill svarar hon med att det kommer med tiden”. Ali talar om att han är orolig för sitt barn och undrar hur sitt barn kommer klara sig i framtiden. Han tycker ju nämligen att barnet inte har bra bas i matematik nu. Han tycker att barnen här i Sverige inte har bra kunskaper i matematik för att klara sig i framtiden. Undervisningen i Sverige är inte bra och lärarna håller sällan i genomgångar vilket är dåligt, antyder han. En av anledningar till att undervisningen inte är bra menar Ali, beror på att barnen har mycket frihet i skolan och ingen respekterar och lyssnar på läraren.

Kontakten mellan lärarna på skolan och Ali är int bra på grund av att Ali inte behärskar det svenska språket. Han menar att det skulle vara bra om läraren kunde hans språk. Information om matematikundervisningens innehåll och upplägg brukar Ali inte få. Däremot brukar han få brev varje vecka där läraren skriver om barnet har varit duktig eller busig och vilka läxor barnet har att göra. Ali vill ha information om hur man undervisar i Sverige för att förstå varför barnen i Irak har bättre kunskaper i matematik än barn här i Sverige. Eftersom han inte behärskar det svenska språket har han inte begärt denna information av läraren.

Mona

Mona är lite insatt i hur matematikundervisningen genomförs på hennes barns skola och tycker inte att det genomförs på ett bra sätt. Hon säger att läraren inte går igenom nya moment i matematik och inte förklarar bra. Mona ger ett exempel som inträffar hennes dotter: ”Min dotter kommer alltid hem och berättar att hon inte förstår hur man räknar och när jag frågar henne om läraren har gått igenom detta på tavlan så säger hon nej”. Mona berättar att hennes dotter börjar känna sig dum. Hon berättar att det inte är hennes dotter som är dum utan att det

41

är lärarens fel som inte kan förklara bra. Mona tycker att den största tiden av hennes barns lärare går åt till att lära barnen hur man ska bete sig och inte till att lära hur man räknar.

När vi ställde frågan om barnen har bra kunskaper i matematik svarade Mona med att barnen har dåliga kunskaper om man jämför med andra skolor. Hon tycker att det är skolans och lärarens fel. ”När jag frågar min dotter vad har ni lärt er idag så svarar hon alltid det var några killar som busade i klassen och lektionen gick till att läraren bad de vara tysta”. Hon är väldigt missnöjd vad gäller detta och undrar varför läraren inte kan slänga ut dessa elever så att andra barn kan få lära sig. Mona tycker att detta är ett dåligt skolsystem. Hon förstår inte vad det är för regler som gäller här i Sverige. Skolan ger inte barnen goda kunskaper i matematik enligt Mona, ”De leker bara”. Barnen måste träna och träna för att bli duktigare och läxor är bra träning, anser hon, men menar att lärarna inte vill ge barnen läxor. Lärarna säger att barnen inte ska få många läxor för att ha tid att leka och vila. Mona tycker att det är konstigt att tänka på detta sätt.

Kontakten mellan skolan och Mona är inte bra för att Mona inte tycker att lärarna lyssnar på henne. Ingen information från lärarna om matematikundervisningens upplägg och innehåll har lämnats till Mona. Hon önskar att få en detaljerad information om hur man undervisar